Transcript Vårdarperspektivet vid palliativ smärta

Studiedagarna 23-24.10 2014 Ann-Christine Eklund
Vården vid palliativ smärta
Vi har i vården två sjukdomsgrupper som ökar snabbt, demenssjukdomar och
cancer. Båda diagnosgrupperna har samband med ökad livslängd. Detta
innebär att många hinner utveckla en cancersjukdom. 1/3 av befolkningen
kommer att få en cancerdiagnos, varav hälften kommer att botas.
Fler väntas behöva vård i livets slutskede
I Finland behöver uppskattningsvis 15.000 personer vård i livets slutskede.
Behovet är störst bland cancerpatienter.
Enligt en bedömning ökar behovet av palliativ vård med kring 30 procent de
kommande tio åren.
Uppskattningsvis en tredjedel av cancerpatienterna behöver palliativ vård i
hemmet i livets slutskede under de 2–3 sista månaderna i sitt liv. En tredjedel
behöver specialiserad palliativ vård under de sista veckorna i livet.
Tillvägagångssätt
1. Vad är smärta ?





Svår att beskriva
Svår att mäta
Egen unik upplevelse/ subjektiv
Bara den drabbade vet hur det känns
Komplicerat fenomen
Vid diagnostillfället har 30-40% smärta
Vid metastaserad cancersjukdom har 70% medelsvår eller svår smärta
Hos döende patienter är siffran ca 90%
2. Upptäcka smärta














Dålig matlust
Sover inte
Trött
Argsint
Innesluten i sig själv
Klagar över andnöd pga ökad andningsfrekvens
Mår allmänt illa, kräkningar
Vill inte beröring
River sönder huden
Patienten rör sig oupphörligt, kan inte ligga/sitta stilla
Patienten ligger i stereotyp ställning, rör sig inte, pratar inte
I vårdsituationer är patienten irriterad eller orolig
Patienten har djupa rynkor i pannan
Andningen är snabbare, ytligare
Palliativt förhållningssätt/total pain




Fysisk dimension
Psykisk dimension
Social dimension
Existentiell dimension
3. Orsak
Även vid de svåraste fallen kan >90% göras smärtfria/nästan smärtfria
o ”Alltid” i vila
o Många gånger även vid rörelser
Bara cirka 50% får denna hjälp i vården
Behandlingen misslyckas om man inte beaktar
o Att 80% av patienterna har två eller flera olika
smärttyper
o Att Inte ens morfin fungerar alltid – det behövs annat
o Total pain
o
Underbehandlad smärta
Trots att det finns ett stort antal nationella och internationella
rekommendationer förekommer omfattande underbehandling av
cancerrelaterad smärta.
Bristande kunskaper, bristande kommunikation och otillräcklig smärtanalys
utgör de vanligaste orsakerna till otillfredsställande behandling av
cancerrelaterad smärta.
Genombrottssmärta
Genombrottssmärta definieras som plötslig smärta som uppstår trots att
individen annars har god smärtkontroll med stabil läkemedels- och annan
behandling.
Genombrottssmärta kan, men behöver inte, uppstå i samband med rörelse och
belastning.
Eftersom genombrottssmärta ofta uppstår snabbt utan föregående
varningssymtom, krävs särskilda strategier och läkemedel för att denna typ av
smärta ska kunna behandlas framgångsrikt.
Vårdaren har en central roll
Är den som är närvarande, ser förändringar, kan rapportera smärta
Eliminera myter och barriärer, ex opiater är vanebildande, skall sparas till slutet
Det är smärtan och inte klockan som skall styra smärtmedicineringen
•
Det optimala är att vara steget före smärtan!
Wind-UP
Smärta föder smärta
Patienten börjar känna efter -> smärtan känns starkare
Viktigt att bryta smärtan tidigt
• Inte låta smärtan vara obehandlad för länge.
• Wind-up – bryt cirkeln!
4. Åtgärder
1.Smärtanalys
2. Möjliga smärtmekanismer
3. Behandlingsstrategi
4. Information
5. Uppföljning, justering av behandling
6. Smärta skall åtgärdas NU
Annars finns det risk att den växer sig mycket stor. Liten smärta – lite(n)
medicin, stor smärta – Stor/mycket medicin.
Kontrollera att smärtmedicinen har haft önskad effekt på smärtan, så snart den
farmakologiska effekten borde ha kommit. Annars var det antingen fel medicin
eller för liten dos.
Smärthämmande faktorer:
Lugn, förtröstan, glädje, hypnos, suggestion, positiv förväntan
Akupunktur, lågfrekvent TENS, muskelarbete, opioider, antidepressiva
TNS, massage, värme, kyla opioider
Prostaglandinsynteshämmare (NSAID), lokalbedövning, hämmare av fria
syreradikaler (Paracetamol), opioider,
Referenser:
Heinoch, I. 2011. Palliativ vård- vad är det? Vårddallsinstitutet.
Palliativ vård
Fridegren,I. Strang, P. 2009. Palliativ vård. Karolinska institutet och Stockholms
sjukhem
Pakarinen, C. 2001. Kompendium
Strang, P.2003. Cancerrelaterad smärta. Onkologiska och palliativa aspekter.
Strang, P. 2013. Total smärta. Svensk Palliativ Tidskrift 1
Thorberg, E. 2009. Palliativ vård. Symtomlindringskompendium.
Westerling, D. 2014. Smärta-cancerrelaterad – behandling.
http://www.internetmedicin.se/page.aspx?id=2687