Transcript Dokumentation 1 – Peter Strang
Cancerrelaterad smärta
Peter Strang
Onkolog /gyn onkolog Professor i palliativ medicin, KI Överläk vid Stockholms Sjukhem
Smärta… (enligt IASP-
International Assoc. for the Study of Pain
)
”En obehaglig
sensorisk
och
känslomässig
upplevelse
förenad med vävnadsskada eller hotande vävnadsskada,
eller
beskriven
i termer av sådan skada. Smärtan är alltid
subjektiv
”
Den ”fysiska” smärtbanan
(Tr.Spinothalamicus) Hjärnbarken Thalamus Ryggmärgen Skadad vävnad •väldefinierad smärta •snabb fortledning
Peter Strang
Den ”psykiska” smärtbanan
(Tr.Spinoreticularis)
Limbiska systemet
(+ frontalloben)
Känslor
Dödsångest mm Mediala thalamus
Hjärnstammen
Formatio reticularis Ryggmärgen
Puls, blodtryck
mm.
Man ”ser” och kan ”mäta” smärtan Skadad vävnad
Peter Strang
Smärta föder smärta
Smärta Oro
-man börjar känna efter - smärtan känns starkare
Peter Strang
Samtalets betydelse – motvikt mot dödsångest
Kvinnan var runt 70, döende Komplicerad smärtbild med nociceptiv molvärk, inflammatorisk smärta, nervsmärta… Morfinpump, NSAID, kortison, Neurontin Pga otillräcklig effekt också Ketalar dropp… Svårbedömd smärtbild… Efter många samtal om livet och döden, ville hon prova utan Ketalardropp Efter ett tag räckte enbart Dolcontin + diklofenak… Peter Strang
CANCERUTLÖST SMÄRTA- Förekomst
50% av patienter med avancerad cancer upplever svår smärta ytterligare 20% har medelsvår smärta I slutstadiet: >90% har smärtproblem >90% av smärtorna är
behandlingsbara
till ”nästan smärtfrihet” cirka 80% upplever
två
eller
fler smärttyper
samtidigt Peter Strang
MYT OM MORFINBEHANDLING ”Opioider tar bort all smärta, om dosen är tillräckligt hög”
Peter Strang
Mekanism
baserad smärtbehandling
1. Nociceptiv smärta av typen: a.
Konstant somatisk
molvärk (paracetamol + opioider)
b. Rörelseutlöst
(inflammatorisk) smärta (tillägg: NSAID, kortison, ev palliativ strålbehandling)
c. Visceral konstant
smärta (paracetamol + opioider)
d
.
Visceral kolik
smärta (tillägg av: spasmolytika, NSAID )
2. Neurogen/neuropatisk
smärta
(tillägg av gabapentin/pregabalin, tricykliska, kortison, marcain spinalt osv)
3. Emotionell
komponent
Mekanism
baserad smärtbehandling
1. Nociceptiv smärta av typen: a.
Konstant somatisk
molvärk (paracetamol + opioider)
b. Rörelseutlöst
(inflammatorisk) smärta (tillägg: NSAID, kortison, ev palliativ strålbehandling)
c. Visceral konstant
smärta (paracetamol + opioider)
d
.
Visceral kolik
smärta (tillägg av: spasmolytika, NSAID)
2. Neurogen/neuropatisk
smärta (tillägg av gabapentin/pregabalin, tricykliska, kortison, marcain spinalt osv)
3. Emotionell
komponent
Konstant nociceptiv molvärk
Vid lätt smärta Paracetamol (
Panodil, Alvedon osv
)
Fulldos 1gx4 (ev långverkande paracetamol Alvedon 665 mg 2x3) Funkar ofta vid levermetastasering Funkar ofta även vid hög ålder
Vid svårare smärtor
:
Paracetamol
+
stark opioid
(morfin, oxykodon, fentanyl, hydromorfon, ketobemidon, metadon). Alltid
laxermedel
(Laxoberal, Movicol) +
antiemetika
(Postafen, Primperan) vid opioidinsättning.
Fallbeskrivning
70 årig kvinna med spridd gyn cancer i buken Har länge stått på Dolcontin 60 mg x 2 Får allt mer ont. Under 1 vecka ökas Dolcontinet upp till 100 mg x2 Maken ringer: patienten är bättre smärtlindrad, men förvirrad, mkt svag.
Åtgärd:
minska Dolcontin till 80 mg x2 + insätta Panodil 1 gx4 Patienten blir bra smärtlindrad och klar i huvudet
Starka opioider (1)
Morfin
(Dolcontin mm) Referenspreparat, 1:a handsprep. Nackdel: osäker biotillgänglighet (cirka 35 %, spridning 15-65%) Aktiva metaboliter (M3G, M6G) Nackdel vid nedsatt njurfunktion – byt gärna till annan opioid
Fentanyl
(Durogesic, Matrifen, fentanyl, Actiq, Abstral, Instanyl)
Plåster
: Bra vid relativt ”stabil” smärta utan större svängningar Svåranvänt vid snabba svängningar eller om mycket höga doser krävs
Klar fördel
vid illamående, kräkningar, sväljningssvårigheter, osäkert upptag i tarmen Något lägre frekvens av förstoppning och illamående
Actiq, Abstral,Instanyl
: Bra vid genombrottssmärta. Effekt inom 10-15 minuter Peter Strang
Starka opioider (2)
Oxykodon (OxyContin mm)
Jämförbart med morfin i många avseenden Säkrare biotillgänglighet (cirka 65%) – lättare att dosera Viss effekt på neuropatisk icke-malign smärta (fr.a. Postherpetisk neuralgi) Fungerar vid nedsatt njurfunktion Targiniq: oxykodon + naloxon – mindre förstoppande
Hydromorfon (Pallodon, Pallodon depot mm)
Många likheter med morfin Stor fördel när man använder smärtpump – volymen blir betydligt lägre Peter Strang
Starka opioider (3)
Ketobemidon
Bättre än morfin vid njursvikt, annars ingen fördel Rekommenderas inte för långvarig behandling (inga bra långverkande preparat)
Metadon
Effekt på
µ-receptorn NMDA –receptorn
Nedåtstigande bansystem
I väl utvalda fall mycket god effekt på
neurogpatiska
cancerrelaterade smärtor med ”wind-up” komponent Specialpreparat – skall användas av erfarna läkare Peter Strang
Startdoser för opioider
Ex:
Dolcontin 10 mg x2
(som tillägg till paracetamol) (vid demens: 5 mg x2) (Stor patient: 20 mgx2)
Oxycontin 5 mg x2
(Obs! Tidigare stod pat på ”
WHO steg 2
preparat, dvs dextropropoxifen eller kodein. Fulldos Steg 2 motsvarar 20 - 30 mg morfin! Då var startdosen ofta Dolcontin 20-30 mg x2)
Mekanism
baserad smärtbehandling
1. Nociceptiv smärta av typen: a.
Konstant somatisk
molvärk (paracetamol + opioider)
b. Rörelseutlöst
(inflammatorisk) smärta (tillägg: NSAID, kortison, ev palliativ strålbehandling)
c. Visceral konstant
smärta (paracetamol + opioider)
d
.
Visceral kolik
smärta (tillägg av: spasmolytika, NSAID)
2. Neurogen/neuropatisk
smärta (tillägg av gabapentin/pregabalin, tricykliska, kortison, marcain spinalt osv)
3. Emotionell
komponent
Med eller utan inflammation
Stillsam
- ofta metastasering -föga inflammation
konstant
molvärk Cancer/ Metastasering
Snabb
metastasering -
Inflammation
- Prostaglandiner: PG-E2 -Ofta
rörelseutlöst
- Interleukiner (IL 1, IL 6) - tillväxtfaktorer (TNF alfa) smärta Peter Strang
Inflammation vid cancer
Effekter av inflammationen:
Frisättning av Prostaglandin E2:
Sensiterar C-fibrer Gör C-fibrerna mera känsliga för bradykinin, histamin, kalium, substans-P osv Ger därmed sänkt smärttröskel
Allmänna effekter av inflammation
Tryckömhet, hyperalgesi, rörelsekorrelation Minskad opioidkänslighet (NMDA-rec effekt?) Bearbetningen i CNS påverkas (AB Malmberg et al 1992) Peter Strang
Prostaglandin
- och leukotriensyntes
Cellskada
+
Membranlipider
-
Steroider Fosfolipas
+
Arachidonsyra
Leukotrien B4 Cyklo-oxygenas
+ -
NSAID
PG-G2
( endoperoxidas) PG-E PG-F Tromboxan Prostacyklin Peter Strang
Rörelseutlöst nociceptiv, inflammatorisk smärta
Vanlig smärta vid
snabb
metastasering och vid
långtgången
metastasering Typiskt: stor skillnad mellan vila och
rörelse
Vanligt inslag vid
skelettmetastasering Frisättning
av prostaglandiner, interleukiner, tillväxtfaktorer, epiteliner osv
NSAID +/- steroider I svåra fall: NSAID +/- steroider + morfinprep
Palliativ strålbehandling har ofta god verkan
NSAID-preparat
Fördel att lära sig några preparat som man kan bra! Tex
: Naproxen (250)-500 mg x 2 Diklofenak 50 mg x 3 Orudis, Siduro (ketoprofen) 100 mg x 2 Celebra 200 mg x 2 (Cox-2 specifik hämmare) Toradol (ketorolak) (30 mg/ml) 1 ml iv.
Fallbeskrivning
65 årig man med metastaserande blåscancer Insatt på
OxyContin
, nu uppe i 120 mg x2, dvs relativt hög dos. Har funkat bra Har fått
nytillkomma
svåra
rörelseutlösta
smärtor från vänster skulderparti, (där han har skelettmetastaser + en ömmande subkutan metastas) Han kan bara lyfta armen ”med hjälp” av andra armen Insättning av diklofenak 50x3 gör honom smärtfri… (dessutom omeprazol 20 mg x1 som profylax)
Ulkus, njursvikt, hjärtsvikt
Klar
ulkusrisk
vid NSAID-behandling Frikostighet med ulkusprofylax Losec (omeprazol), Lanzo, Pariet, Pantoloc, Nexium Särskilt hög risk om NSAID + kortison Risk för
njurpåverkan
(pga prostaglandinhämning). KOLLA: Inte har försämrad njurfunktion (kolla krea) Patienten får i sig vätska Har urinproduktion Någorlunda bra blodtryck Försiktighet vid
hjärtsvikt
Peter Strang
STRÅLBEHANDLING
Bäst effekt vid skelettmetastassmärtor Skelettmetastaser - smärtfrihet (CR) i 60-70% - partiell smärtlindring (PR) i c:a 20% - CR + PR totalt c:a 80-90% Dosering: engångsdos 8 Gy (eller t ex 4x 5Gy eller 3 Gy x10) (max) effekten kommer : - inom dagar ---1-2 veckor i de flesta fall Tidig effekt Fördröjd effekt - vid myelom, lymfom, bröstcancer - vid prostatacancer, njurcancer Peter Strang
Mekanism
baserad smärtbehandling
1. Nociceptiv smärta av typen: a.
Konstant somatisk
molvärk (paracetamol + opioider)
b. Rörelseutlöst
(inflammatorisk) smärta (tillägg: NSAID, kortison, ev palliativ strålbehandling)
c.
Visceral konstant smärta (paracetamol + opioider) d
.
Visceral kolik
smärta (tillägg av: spasmolytika, NSAID)
2. Neurogen/neuropatisk
smärta (tillägg av gabapentin/pregabalin, tricykliska, kortison, marcain spinalt osv)
3. Emotionell
komponent
Visceral konstant molvärk
Mekanism
baserad smärtbehandling
1. Nociceptiv smärta av typen: a.
Konstant somatisk
molvärk (paracetamol + opioider)
b. Rörelseutlöst
(inflammatorisk) smärta (tillägg: NSAID, kortison, ev palliativ strålbehandling)
c. Visceral konstant smärta (paracetamol + opioider) d
.
Visceral kolik
smärta (tillägg av: spasmolytika, NSAID)
2. Neurogen/neuropatisk
smärta (tillägg av gabapentin/pregabalin, tricykliska, kortison, marcain spinalt osv)
3. Emotionell
komponent
Visceral kolik
smärta
Vid mer långtgången metastasering:
Påverkan på urinvägar, gallvägar eller tarmens lumen Risk för spasm (kolik) Ofta svårbedömd bild!! Allt som är bra vid njurstensanfall kan prövas: Ex: NSAID tex Toradol (ketorolak) (30 mg/ml) 1 ml iv. Buscopan (20 mg/ml) 1 ml sc (Obs försiktighet vid glaukom, prostataförstoring osv)
Mekanism
baserad smärtbehandling
1. Nociceptiv smärta av typen: a.
Konstant somatisk
molvärk (paracetamol + opioider)
b. Rörelseutlöst
(inflammatorisk) smärta (tillägg: NSAID, kortison, ev palliativ strålbehandling)
c. Visceral konstant smärta (paracetamol + opioider) d
.
Visceral kolik
smärta (tillägg av: spasmolytika, NSAID)
2.
( Neurogen)/neuropatisk
smärta (tillägg av gabapentin/pregabalin, tricykliska, kortison, marcain spinalt osv)
3. Emotionell
komponent
Neuropatisk
(neurogen) smärta
På grund av nervinklämning (t ex kotfraktur) Pga nervpåverkan (t ex inflammation) Pga cancersår (där nervändar skadats och inflammerats) Ofta utstrålande + samtidig känselpåverkan
Underskattat
: redan vid tidig skelettmetastasering (utan frakturer) kan man ha nervsmärtekomponenter! Peter Strang
Vanliga tillstånd med inslag av neuropatisk smärta
Recidiv av
huvud
-
halscancer (kranialnerver)
Mesoteliom
som påverkar interkostalnerver
Cervixcancerrecidiv
: sakrala nervplexa (dvs nerver/nervplexa i anslutning till svanskotan)
Vulvacancerrecidiv
: sårsmärtor med inslag av nervkomponent Peter Strang
Neuropatisk (neurogen) smärta
Behandling (utöver opioidbeh ):
Ev prova Metadon (bästa opioiden vid nervsmärta) Kortison (Betapred 8 mgx2 + nedtrappn) gabapentin (100mg x3, trappas upp till 900-2400 mg/d) Lyrica: starta med låga doser (25 mgx2) !! Trappa upp successivt:
öka 25 mg varannan – var 3e dag.
Tricykliska (amitriptylin/Saroten 10 ---75 mg) Ortopedisk kirurgi vid kotfrakturer Ev strålbehandling vid stora mjukdelskomponenter Ev cytostatika – vid neuropatiska lymfomsmärtor Ev Palexia (tapentadol) Peter Strang
Tapentadol (Palexia®)
Ny substansgrupp (MOR-NRI) Enl Fass ”vid svåra smärtor” Dubbel verkningsmekanism:
Hämmar uppåtstigande
smärtbanor (genom en ”
MOR
”- effekt, dvs bindn till m -receptorn,
M
u-
O
pioid
R
eceptor)
Stimulerar nedåtstigande
bansystem, (som genom interneuron hämmar uppåtgående banor) (
NRI
”-effekt=
N
oradrenalin
R
euptake
I
nhibitor)
Tapentadol (Palexia) NY klass: MOR-NRI -
Verkningsmekanism
MOR (µ-Opioid Receptor agonist) Nociceptiv smärta NRI (Noradrenaline Reuptake Inhibition) Neuropatisk smärta
Cancerdata på tapentadol
(
K Schwenke et al
., presenterades på IASP i aug 2012!) N=143, varav 85% har blandsmärtor med inslag av neuropatisk smärta Uppföljning: 3 mån VAS sjönk från 7.1 till 3.3 Sömnkvaliteten förbättrades Startdosen var 50 mg x 2 (100mg/dygn) Slutdosen i snitt 223 mg / dygn
Praktiska synpunkter på tapentadol (Palexia)
Lämpligt när man misstänker nervinslag Starta lågt: 50 mgx2 Måldos: ofta (100-) 200-300mg/dag (kan bli högre) Förhållande till oxykodon
5:1
(50 mg Palexia= 10mg OxyContin) till p.o. morfin cirka
3:1
(30mg Palexia= 10mg Dolcontin) Gärna laxantia + profylax mot illamående
Opioidbiverkningar (1)
förstoppning illamående trötthet andningsdepression
svettning yrsel blodtycksfall, bradykardi (ff.a. ketobemidon) vattenkastningsbesvär vätskeretention klåda astmatisk reaktion gallvägsbesvär konfusion psykos sänkt kramptröskel myoklonier hyperalgesi, allodyni (på grund av morfinmetaboliter) Peter Strang
Opioidbiverkningar (2):
Förstoppning
Använd alltid
tarmstimulerande
medel från första dagen Jämn opioiddos ger ”förstoppning hela dygnet” dela gärna upp Laxoberaldosen (tvådos) – mindre knipsmärtor 5-10 drp x 2 Om
bulkmedel
önskas – tas flytande bulk såsom Importal, Laktipex eller Movikol Om
smörjande
effekt behövs: Paraffinemulsion 20-30 ml x 2-3 i några dagar Ev Relistor s.c. (0,4-0,6 ml) – snabb effekt. DYRT. Något mindre förstoppningstendens vid
parenteral
tillförsel: Durogesic plåster, smärtpump sc, spinal kateter Targiniq (oxykodon+naloxon) – mindre förstoppande Peter Strang
Opioidbiverkningar (3):
Illamående
Vanligt
vid insättning
av opioid Störst risk för
uppegående
pat. (rörelseutlöst illam.) Kan/ brukar
klinga av
inom 10-14 dgr Bra med
profylax initialt
– om pat. börjar må illa/ kräkas, blir hon/ han mycket negativ till opioider
Behandling
: Gärna
antihistamin
(Postafen 25x2, Amosyt 100mg x 2-3)
Primperan
bra om tarmen står stilla + kakektisk patient
Haldol
– bra att blanda i smärtpump
Scopoderm
plåster ett alternativ (ej till gamla) För att
bryta kräkning
:
Navoban 5 mg + Betapred 8 mg iv
. Peter Strang
Opioidbiverkningar (4):
Trötthet
Opioider ger trötthet
initialt
Snabb
tillvänjning
: Skillnad redan efter 3-4 dgr Stor skillnad efter 7 dgr Viktigaste orsaken: stor
sömnskuld
p ga smärta
Informera
patient och anhörig – annars blir de tveksamma Om mkt uttalad trötthet –
minska opioiddosen Glöm inte
andra orsaker: anemi, feber, hjärtsvikt osv Peter Strang
Opioidbiverkningar (5):
Andningsdepression
Smärta ger en kraftig
stimulering
av hjärnstammen Smärta
skyddar
mot andningsdepression (FM Borgbjerg et al: Pain 1996; 64.123-128) Vid
nociceptiv
smärta är dosen som ger smärtfrihet betydligt lägre än dosen som ger andningsdepression
Större risk föreligger vid:
Vid
plötslig smärtfrihet
(t ex efter blockad) : större risk Vid KOL OBS!
Naloxon
kan alltid reversera effekten! Peter Strang
Doser
Dosrekommendationerna i bildspelet är endast förslag på doser.
I det individuella fallet måste ansvarig läkare själv ta ställning till lämplig dos.
Rekommenderad vidareläsning
Strang: Cancerrelaterad smärta
(2a upplagan 2012) tar upp alla aspekter om cancerrelaterad smärta: smärtanalys, smärta och ångest, preparatval, fallbeskrivningar.
Min hemsida
www.peterstrang.se