Transcript betania_symtomlindring_130320

SYMTOMSKATTNING
Grundläggande smärtmekanismer
Nociceptiv smärta
”Vävnadssmärta”; utlöses vid aktivering av
speciella smärtreceptorer i anslutning till
kroppens smärtnerver
somatisk – ytlig, visceral - djup
Neuropatisk smärta
– Uppstår vid skada eller sjukdom i perifer nerv
och/eller CNS.
– För diagnos krävs utstrålning med neuroanatomiskt
korrelerbar distribution och känsel-förändringar
(känselnedsättning eller hyperalgesi) – allodyni
Nociceptiv Smärta
Somatisk smärta:
knuten till huden
ytlig smärta
Visceral smärta
- djup
- involverar invärtes organ
- skelettmuskulatur, bindväv, ben och leder
- kraftig mekanisk eller kemisk påverkan
- Extrema temperaturer
- I regel kraftig kontraktion eller utspänning, ex kolik
- Ex på kemisk påverkan ischemi - minskad
syretillförsel orsakar visceral smärta i skelettmuskulaturen
Nociceptiv smärta
Intermittent
Kontinuerlig
Visceral
Svårlokaliserad, djup,
refererad
Somatiskt
Vällokaliserad,
Muskler, skelett
Visceral
Intervallmönster
Hög intensitet
Refererad
Ileus
Somatiskt
Aktivitetsrelation
Muskelspasm,
vadkramper,
Smärta vid
belastning
Inflammation - mekanism
Lymfocyt och makrofaginvandring,
fagocytos
Bakterier och döda celler tas om hand
Döda celler eller vita blodkroppar frisätter
kemiska substanser som retar nerver
vilket leder till smärta
Rodnad – ökat blodflöde, kärldilat,
vätskeläckage, lokalt ödem - svullnad
Reparation av vävnad
Inflammation
respons på infektion eller irritation
rodnad (rubor)
svullnad (tumor)
smärta (dolor)
lokal uppvärmning (calor)
nedsatt funktion (functio laesa).
3 typer av smärta
Nociceptiv
Neuropatisk
Inflammation
- somatisk
- visceral
Smärttyp styr behandling
Nociceptiv: Opioider, antikolinergikum,
lokalanestesi, sekretionshämning
Neuropatisk smärta: Neurontin/Tegretol,
TCA, Lyrica, Metadon
Inflammation: NSAID, Steroider
Nociceptiv smärta
Intermittent
Kontinuerlig
Somatiskt
Visceral
Djup vävnad
Visceral
Somatiskt
Ytlig vävnad
Paracetamol
+
+
++
+
+
NSAID
+
++
++
++
++
Opioid
++
++
Morfingel
(-)
(-) använd
kortverkande
Adjuvans
Steroid
Bisfosf.
Lokalanestesi
Antikolinergika
Bisfosfonater,
Steroider
Antisekretorisk
Strålning
Annat
Strålning
Smärtanalys
VAR?
NÄR?
HUR?
1. VAR gör det ont?
Be patienten peka?
Punkt eller ett område?
Kompenserad kroppsställning?
Smärtkarta?
Flera lokaler?
Varje smärtlokalisation bör karaktäriseras
2. När gör det ont
När debuterade smärtan?
Intervaller eller konstant?
Dygnsvariation?
Vid belastning?
I vila?
Ont vid rörelse?
Nattetid? Vaknar av att ha ont?
Helt smärtfri någon gång?
HUR gör det ont?
Molande
Tryckande
Bultande
Skärande
Nociceptiv
Ilande
Stickande
Surrande/Strålande
Allodyni
Neuropatisk
Rörelserelaterat
Rodnad
Svullnad
Värmeökning
Inflammation
Symtomlindring
De 3 S:en vid demenssjukdom
Symtomskattning
Symtomlindring
Symtomprevention
Symtom är inte bara smärta!
Smärta
Illamående
Andnöd
Oro
Nedstämdhet
Vakenhet/Energi/Fatigue
Aptit
Törst
Miktion/Avföring
Vanliga medicinska komplikationer
i livets slut vid demens
Matvägran, vägran att öppna munnen, risk för intorkning
och otillräcklig kaloritillförsel
Bristande munhygien, risk för svampinfektioner,
nutritionssvårigheter
Sväljningssvårigheter – risk för aspiration, pneumoni
Rörelsesvårigheter – stillsittande, sängbunden – risk för
trycksår och infektioner
Falltendens – frakturrisk
Förstoppning – risk för smärta, illamående, oro
Inkontinens – ”risk för” KAD – infektionsrisk
Medicineringssvårigheter - polyfarmaci
Myoklonier, kontrakturer och kramper
vid svår demenssjukdom
Myoklonier – överväg behandling
Kontrakturer – överväg behandling (botox,
kirurgi vid svåra fall)
Epilepsi
- konsekvens av svår demens
- behandla om återkommande ofta dagliga
besvär
Patientens bästa i fokus
Skrikande – är det smärta?
Fysiskt status - glöm inte munnen!
Bedömning – behandla och utvärdera!
Smärta, existentiellt kaos, rädsla,
ensamhet, EP-aktivitet, neurodegeneration
Ge inte upp, demensvård är teamwork!
Symtomprevention
Vanliga tillstånd
- förstoppning
- urinretention
- kroniska tillstånd
- infektioner
Fiberrik kost – motverka förstoppning
Frekventa vändningar – motverka trycksår och pneumoni
God munvård – motverka sväljningsbesvär
Symtomskattning
Bra skattningsverktyg saknas
Det ändrade beteendet varningsklocka
Sök bakomliggande orsak
Tecken på smärta?
Läs på om tidigare sjukdom i journalen!
Undersök hela kroppen
mun, mage, leder, fötter mm
Uteslut förstoppning, urinstämma, fraktur,
infektion
Liberal med analgetika, utvärdera
Symtomskattning – ett lagarbete
Medicinsk journal
Familj, anhöriga och personal
Dokumentation
Tolkning
Behandling – åtgärd
Utvärdering
SMÄRTSKATTNING VID SVÅR DEMENS
ca 200 skattningsverktyg
Ingen riktigt bra vid svår demens
Självskattningsskalor
Observationsskalor
Rosenhälls demensboende – Uddevallaprojektet (svensk modell)
Engelska; MOBID, NOPPAIN, PACLAC, PAINAD, PAINE, Discomfort Scale, Abbey
Pain Scale
Ändrat beteende – tänk smärta eller dålig symtomkontroll
Anhöriga viktig källa
Medicinsk journal – tidigare sjukdomar styr misstanke
Medicinsk undersökning – undersök hela kroppen; mun, mage, leder, fötter…
Tecknen på smärta:
Ansiktsuttryck, drar ihop ansiktet, rynkar pannan, snörper sina läppar, skelar,
rullar med ögonen, grimaser, högröd ansiktsfärg, öppen mun, mumla, jämra sig,
gnissla tänder, avslappnad eller spänd i ansiktet, masserar över öm kroppsdel,
agitation, rastlös, irriterad, oro, vandrande
Smärtskattning vid svår demens
Bra skattningsverktyg saknas
Icke verbala tecken på smärta – svårt
Smärtbehandlingen i sig - samma principer som vid andra sjukdomar
Anamnes viktig – akuta händelser, tidigare sjukhistoria
Uteslut akuta/åtgärdbara orsaker:
Förstoppning
Urinretention
Odiagnosticerad fraktur
Vanligast kroniska tillstånd:
Artrit
Äldre fraktur
Neuropati
Maligniteter
Abbey Pain Scale vid demens
Uddevallaprojektet
Behandla med läkemedel
Paracetamol, opioider, plåster (fentanyl),
NSAID (nociceptiv smärta)
Antiepileptiska läkemedel/tricykliska
antidepressiva (neurogen smärta)
Att göra smärtan hanterlig
Läkemedel är inte allt
Beröring, taktik massage
Musik och andra aktiviteter
Symtomkontroll vård i livets slut vid demens
Smärta
Ångest/oro/agitation
Munvård
Motverka trycksår
Säkerställ miktion/defekation
Sekretionshämning
Behandling av andnöd
Antiemetika
Liverpool Care Pathway bra hjälp ssk på boende
Symtomkontroll
Teamwork
Strukturerad symtomskattning
Fysiskt status
Palliativ vård