Frekvent stress - Svenska Demensdagarna

Download Report

Transcript Frekvent stress - Svenska Demensdagarna

Kan demens bero på stress?

Lena Johansson Sjuksköterska, Med Dr Neuropsykiatrisk Epidemiologi, Institutionen för Neurovetenskap och Fysiologi EpiLife, Sahlgrenska Academin

Stressbegreppet

● Fr. engelskans

stress;

tryck, spänning, påfrestning ● Inom medicinsk forskning: Stressbegreppet introducerades av fysiologen

Hans Selye

på 40-talet ● Anpassning av kroppens funktioner (Individens svar på påfrestning) Utlöses av fysiska eller psykiska påfrestningar ● Kan betyda både

orsak

och

effekt

● Medicinska diagnoser: Akut stressreaktion, Posttraumatiskt stressyndrom, Utmattningssyndrom

Exponering - Stressor

■ En stressor är alltid individuell ■ Olika känsliga stressystem i hjärnan ■ Det är svårt att objektivt mäta eller värdera en stressor ■ Olika typer av stressorer: Livssituation, sjukdom, psykisk belastning, förlust: dödsfall, för hög aktivitetsnivå, för lite tid för återhämtning, fysisk orsak, sociala, rädslor etc… ■ Balans mellan krav och förmåga att hantera kraven Kombinationen

höga krav och låg grad av kontroll

är oftast kopplad till stress

Stressreaktionen

■ En livsviktig funktion som hjälper kroppen att prestera ■ Komplicerat samspel mellan hjärna och kropp - via nervsignaler, neurotransmittorer, hormoner och immunsystem ■ Aktivering av ”stressaxeln” hypotalamus och hypofysen i hjärnan och binjurarna ■ Ohälsosamma stressnivåer – ger negativa känslomässiga effekter/symtom: Irritation, spänning, nervositet, rädsla, ängslighet, sömnproblem ■ Kortvarig stress kan vara bra för hälsan och förbättra prestationerna Långvarig stress är ofta skadlig för kroppen

Stress och hjärnan

■ Långvarig överproduktion av kortisol påverkar hippocampus, hjärnans främsta minnescentrum påverkar signalsubstanserna i hjärnan stör hjärncellernas normala ämnesomsättning ■ Kognitiva och känslomässiga förmågorna försämras: kunskap, tänkande minne, språk, koncentration och medvetande.

Syfte: Att studera relation mellan stress i medelåldern och: a) b) Utveckling av demens Strukturella hjärnförändringar

Hypotes

Miljöfaktorer Personlighet Genetiska faktorer Stress Biologiska reaktioner Påverkan på hjärnans anatomi Demens?

I Midlife psychological stress and risk of dementia: a 35-year longitudinal population study

Brain, 2010 Aug;133(Pt 8):2217-24

Stress och demens

Kortisol påverkan Atrofi/ förminskning av Hippocampus Högre förekomst av Amyloid i hjärnan (djurstudier) Dysfunktionellt immunsystemet Blodkärlspåverkan

Kvinnoundersökningen

Prospektiva Populationsstudien av kvinnor i Göteborg 1968 --- 1974 --- 1980 --- 1992 --- 2000 --- 2005 -- 1462 kvinnor deltog vid starten 38-60 år (födda 1918-1930)

En fråga om stress – 1968, 1974 och 1980

De senaste 5 åren Definieras som en subjektiv upplevelse av …………………….

irritation, spänning, nervositet, rädsla, ängslighet eller sömnproblem, i relation till arbete, hälsa, familjesituation

eller av annan orsak, under en månad eller längre.

Kategoriserade som:

Ingen stress

Temporär stress

(en period) •

Frekvent stress

(flera perioder/konstant stress)

Diagnostisera demens

Demensdiagnoserna baseras på information från:

Neuropsykiatriska intervjuer Anhörigintervjuer Patientjournaler Registerdata

Av 1462 kvinnor (1968), utvecklade 168 demens mellan 1968-2000

Demens i relation till stress

(HRs; 95%CIs)

Ingen stress Temporär stress Frekvent stress 1968 Ref.

0.9 (0.6-1.3) 1.6 (1.1-2.4) 1974 Ref 1.1 (0.7-1.7) 1.6 (1.1-2.3) 1980 Ref.

1.4 (0.9-2.2) 1.6 (1.0-2.6)

HR justerats för ålder, utbildning, civilstånd, barn, rökning, vinkonsumtion, fysisk aktivitet, högt blodtryck, hjärt- och kärlsjukdom och BMI.

Långvarig stress och demens

2,5 2 1,5 1 0,5 Ref.

0 Ingen stress HR (95% CI) 0.9 (0.6-1.5

Temporär stress ) 1.0 (0.6-1.7

) Frekvent stress 5 år 1.7 (1.0-3.1) Frekvent stress 10 år 2.4 (1.2-4.7) Frekvent stress 15 år

II Midlife stress associated with late-life brain atrophy and white matter lesions: a 32-year population study

Psychosomatic Medicine 2012;74:120-127

Stress and brain structural changes

1968 -- 1974 -- 1980 -------------------- 2000 X X Stress-data X CT Mean age 44 y Mean age 76 y Study Sample N= 344

Studiedesign

Stress: 1968 – 1974 – 1980

Frekvens av stress

(%) Ingen stress Temporär stress Frekvent stress 40 21 39 Hjärnröntgen 2000

Stress och atrofi i temporalloben

3 2,5 2 ORs (95% CIs) 2.5 (1.0-5.9) 1.5 (0.5-4.4) 1,5 1 0,5 1.0, Ref.

0 Ingen stress Temporär stress Frekvent stress Justerat för ålder, rökning, högt blodtryck, kolesterol och midja- höftmått

Stress och förändringar i vitsubstansen

3 2,5 2 1,5 1 0,5 0 ORs (95% CIs) R ef Ingen stress 1.6

(0.7-3.8) Temporär stress 2.7

(1.3-5.4) Frekvent stress

Resultat

Långvarig stress i medelåldern ökade risken för att utveckla demens och Alzheimers sjukdom Stress ökade också risken för atrofi i temporalloben och förändringar i hjärnans vita substans

Stress

Alternativa hypoteser

Demens ?

?

Demens Stress + ?

Stress Demens Reducerad hjärnvolym Kognitiv svikt Stress

Tack för uppmärksamheten!

epinep.gu.se