Transcript Frekvent stress - Svenska Demensdagarna
Kan demens bero på stress?
Lena Johansson Sjuksköterska, Med Dr Neuropsykiatrisk Epidemiologi, Institutionen för Neurovetenskap och Fysiologi EpiLife, Sahlgrenska Academin
Stressbegreppet
● Fr. engelskans
stress;
tryck, spänning, påfrestning ● Inom medicinsk forskning: Stressbegreppet introducerades av fysiologen
Hans Selye
på 40-talet ● Anpassning av kroppens funktioner (Individens svar på påfrestning) Utlöses av fysiska eller psykiska påfrestningar ● Kan betyda både
orsak
och
effekt
● Medicinska diagnoser: Akut stressreaktion, Posttraumatiskt stressyndrom, Utmattningssyndrom
Exponering - Stressor
■ En stressor är alltid individuell ■ Olika känsliga stressystem i hjärnan ■ Det är svårt att objektivt mäta eller värdera en stressor ■ Olika typer av stressorer: Livssituation, sjukdom, psykisk belastning, förlust: dödsfall, för hög aktivitetsnivå, för lite tid för återhämtning, fysisk orsak, sociala, rädslor etc… ■ Balans mellan krav och förmåga att hantera kraven Kombinationen
höga krav och låg grad av kontroll
är oftast kopplad till stress
Stressreaktionen
■ En livsviktig funktion som hjälper kroppen att prestera ■ Komplicerat samspel mellan hjärna och kropp - via nervsignaler, neurotransmittorer, hormoner och immunsystem ■ Aktivering av ”stressaxeln” hypotalamus och hypofysen i hjärnan och binjurarna ■ Ohälsosamma stressnivåer – ger negativa känslomässiga effekter/symtom: Irritation, spänning, nervositet, rädsla, ängslighet, sömnproblem ■ Kortvarig stress kan vara bra för hälsan och förbättra prestationerna Långvarig stress är ofta skadlig för kroppen
Stress och hjärnan
■ Långvarig överproduktion av kortisol påverkar hippocampus, hjärnans främsta minnescentrum påverkar signalsubstanserna i hjärnan stör hjärncellernas normala ämnesomsättning ■ Kognitiva och känslomässiga förmågorna försämras: kunskap, tänkande minne, språk, koncentration och medvetande.
Syfte: Att studera relation mellan stress i medelåldern och: a) b) Utveckling av demens Strukturella hjärnförändringar
Hypotes
Miljöfaktorer Personlighet Genetiska faktorer Stress Biologiska reaktioner Påverkan på hjärnans anatomi Demens?
I Midlife psychological stress and risk of dementia: a 35-year longitudinal population study
Brain, 2010 Aug;133(Pt 8):2217-24
Stress och demens
Kortisol påverkan Atrofi/ förminskning av Hippocampus Högre förekomst av Amyloid i hjärnan (djurstudier) Dysfunktionellt immunsystemet Blodkärlspåverkan
Kvinnoundersökningen
Prospektiva Populationsstudien av kvinnor i Göteborg 1968 --- 1974 --- 1980 --- 1992 --- 2000 --- 2005 -- 1462 kvinnor deltog vid starten 38-60 år (födda 1918-1930)
En fråga om stress – 1968, 1974 och 1980
De senaste 5 åren Definieras som en subjektiv upplevelse av …………………….
irritation, spänning, nervositet, rädsla, ängslighet eller sömnproblem, i relation till arbete, hälsa, familjesituation
eller av annan orsak, under en månad eller längre.
Kategoriserade som:
•
Ingen stress
•
Temporär stress
(en period) •
Frekvent stress
(flera perioder/konstant stress)
Diagnostisera demens
Demensdiagnoserna baseras på information från:
Neuropsykiatriska intervjuer Anhörigintervjuer Patientjournaler Registerdata
Av 1462 kvinnor (1968), utvecklade 168 demens mellan 1968-2000
Demens i relation till stress
(HRs; 95%CIs)
Ingen stress Temporär stress Frekvent stress 1968 Ref.
0.9 (0.6-1.3) 1.6 (1.1-2.4) 1974 Ref 1.1 (0.7-1.7) 1.6 (1.1-2.3) 1980 Ref.
1.4 (0.9-2.2) 1.6 (1.0-2.6)
HR justerats för ålder, utbildning, civilstånd, barn, rökning, vinkonsumtion, fysisk aktivitet, högt blodtryck, hjärt- och kärlsjukdom och BMI.
Långvarig stress och demens
2,5 2 1,5 1 0,5 Ref.
0 Ingen stress HR (95% CI) 0.9 (0.6-1.5
Temporär stress ) 1.0 (0.6-1.7
) Frekvent stress 5 år 1.7 (1.0-3.1) Frekvent stress 10 år 2.4 (1.2-4.7) Frekvent stress 15 år
II Midlife stress associated with late-life brain atrophy and white matter lesions: a 32-year population study
Psychosomatic Medicine 2012;74:120-127
Stress and brain structural changes
1968 -- 1974 -- 1980 -------------------- 2000 X X Stress-data X CT Mean age 44 y Mean age 76 y Study Sample N= 344
Studiedesign
Stress: 1968 – 1974 – 1980
Frekvens av stress
(%) Ingen stress Temporär stress Frekvent stress 40 21 39 Hjärnröntgen 2000
Stress och atrofi i temporalloben
3 2,5 2 ORs (95% CIs) 2.5 (1.0-5.9) 1.5 (0.5-4.4) 1,5 1 0,5 1.0, Ref.
0 Ingen stress Temporär stress Frekvent stress Justerat för ålder, rökning, högt blodtryck, kolesterol och midja- höftmått
Stress och förändringar i vitsubstansen
3 2,5 2 1,5 1 0,5 0 ORs (95% CIs) R ef Ingen stress 1.6
(0.7-3.8) Temporär stress 2.7
(1.3-5.4) Frekvent stress
Resultat
Långvarig stress i medelåldern ökade risken för att utveckla demens och Alzheimers sjukdom Stress ökade också risken för atrofi i temporalloben och förändringar i hjärnans vita substans
Stress
Alternativa hypoteser
Demens ?
?
Demens Stress + ?
Stress Demens Reducerad hjärnvolym Kognitiv svikt Stress
Tack för uppmärksamheten!
epinep.gu.se