Transcript Demensresan

Demensresan
Wilhelmina Hoffman
november 2012
WWW.demenscentrum.se
www.silviahemmet.se
Stiftelsen
Silviahemmet
HMD
ordförande
Utbildning, vård och
främjande av forskning inom
demensområdet sedan 1996
Silviasyster
Silviasjuksköterske
och nu
Silvialäkarutbildning
Svenskt demenscentrum
• Samla, strukturera och sprida
• Tillämpad och praktisk kunskapsutveckling
• Underlätta implementering
• Länk mellan forskning, praktik och beslutsfattare
Fakta om demenssjukdom
• Ca 150 000 demenssjuka - de flesta mycket gamla
• Ca 24 000 personer insjuknar varje år
• Samhällskostnader ca 50 miljarder per år
• Kommunerna bär 85 % av kostnaderna
• 180 000 demenssjuka år 2025 och 240 000 år 2050
Demens ABC plus
6 avgiftsfria webbaserade utbildningsmoduler
•
Primärvård
•
Biståndshandläggare
•
Hemtjänst
•
Särskilt boende
•
Sjukhus
•
Anhöriga
Kerstin 83 år
•
•
•
•
Kommer på fel tid till vårdcentralen..
Tycks ha gått ner i vikt..
Är orolig då hon missat några räkningar..
Är orolig över att hon tog fel buss häromdagen..
Vad kan detta röra sig om?
Exempel från verktygslådan
Vad tycks påverkat?
• Minnet
• Språkförmåga
• Orienteringsförmåga
• Exekutiv förmåga
• Personlighet, beteende
www.demenscentrum.se
Kan Kerstin ha drabbats av demenssjukdom?
• Distriktssköterskan ställer sig frågan och informerar
Husläkaren om sin misstanke och en tid bokas för
utredning.
• Att utreda tidigt vid misstanke om demenssjukdom är ju
viktigt, det vet man på vårdcentralen.
• Kerstin får tid och en utredning startar.
Vid demensutredning
•
•
•
•
•
•
•
Anamnes
Status (fysiskt och psykiskt)
Anhörigintervju
Kognitiva test
Funktionell bedömning i hemmet
Laboratorieprover, EKG
CT ( datortomografi av hjärnan)
•
•
•
•
•
•
Ev neuropsykologisk testning
Ev EEG
Ev MR
Ev lumbalpunktion för liqouranalys (Tau, B42 Amyloid)
Ev SPECT (hjärnscint)
Ev Ultraljud halskärl
Diagnos ställs om demenskriterier
är uppfyllda
• DSM IV eller ICD 10 (Olika diagnoskriterie manualer)
•
•
•
•
•
DSM IV: Minnesnedsättning obligat
En av: Afasi, Agnosi, Apraxi, nedsatt Exekutiv förmåga
Sänkning från tidigare nivå
Diagnos ej i samband med förvirring
(Förlopp > 6 mån)
Frontallobsdemens: Lund-Manchester kriterier
Lewy body demens: Mc Keith konsensuskriterier
Kerstins utredning visar
• MMSE - SR 25/30
• Klarar ej klocktest
• Labprover + EKG är bra och CT hjärna helt
invändningsfri
• Anhörigintervju med dottern visar att närglömska har
uppmärksammats
• Hembesök visar på nedsatt processförmåga
• Kan en diagnos ställas?
Olika demenssjukdomar
• Primärdegenerativa
• Vaskulära (blodkärlsdemens)
• Sekundära
Primärdegenerativa
• Alzheimers sjukdom
• Parkinsons sjukdom med demens
• Lewy kropps demens ( Lewy body demens)
• Pannlobsdemens
•
Progressiv supranukleär paralys, Kortikobasal degeneration, Huntingtons
sjd m.fl.
Alzheimers sjukdom demensutvecklingen
30
Symptom
Mini-Mental test (MMSE)
25
20
15
10
5
Mild
Diagnos
Förlust av funktionellt oberoende
Medel
Beteende störningar
Svår
Vård och omsorgs boende
placering
0
Terminal
Tid ( år)
Feldman and Gracon 1996
Kerstin får diagnosen demens av
Alzheimertyp av mild grad
• Husläkaren informerar Kerstin tillsammans med dottern
och lämnar informationsblad om Alzheimers sjukdom
• Efterhör om läkemedel vill prövas
• Efterhör om biståndshandläggaren kan informeras
• Informerar om att Dsk är kontaktperson
• Informerar om att tekniska hjälpmedel finns men måste
prövas ut av distriktsarbetsterapeuten
• Informerar dottern om anhörigkonsulent på orten
www.demenscentrum.se
Symtomlindrande läkemedel
• Acetylkolinesterashämmare (Donepezil, Rivastigmin, Galantamin)
För mild till måttlig demens av Alzheimertyp
Indikation även för Parkinsondemens (Rivastigmin)
• Memantine
För måttlig till svår demens av Alzheimertyp
- Inga andra specifika demensläkemedel finns ännu på marknaden i
Sverige
Exempel från verktygslådan
Vad behöver biståndshandläggaren?
•
•
•
•
•
•
Diagnos
Utredning
Funktionsnivå
Planerad behandling
Uppföljning
Samråd/ samtycke !
www.demenscentrum.se
Kerstin 87 år
• Har hemtjänst tre gånger om dagen
• Dagverksamhet mån, ons och fre
• Följs upp var 6:e månad av vårdcentralen
MMT är nu 17/30
Har svårt att uttrycka sig, ibland uppe nattetid och har gått
ut vid ett par tillfällen, behöver hjälp med påklädning,
hygien och måltidssituationen. Dottern är allt mer oroad
över situationen.
Olika faser och existentiella brytpunkter
• Symtom, diagnos, funktionsförlust, flytt
till särskilt boende och döden
Symtomgrupper vid demenssjukdom
• Kognitiva symtom
• Psykiatriska symtom
• Beteendemässiga symtom
• Kroppsliga symtom
Kognitiva symtom
•
•
•
•
•
•
•
•
Minne, inlärningsförmåga
Orienteringsförmåga
Exekutiv förmåga ( nedsatt sådan ger inaktivitet)
Språk, räkneförmåga,
Tankeförmåga, uppmärksamhet
Insikt, omdöme
Apraxi
Agnosi
Psykiatriska symtom
•
•
•
•
•
•
•
•
Depression
Ångest
Oro
Agitation
Aggressivitet
Vanföreställningar
Hallucinationer
Förvirring
Beteendemässiga symtom
•
•
•
•
•
Vandring
Plockighet
Upprepade beteenden
Nya beteenden
Rop eller skrik
Kroppsliga symtom
•
•
•
•
•
Inkontinens
Stelhet
Parkinsonism
Kramper
Kontrakturer
Alzheimers sjukdom demensutvecklingen
30
Symptom
Mini-Mental test (MMSE)
25
20
15
10
5
Mild
Diagnos
Förlust av funktionellt oberoende
Medel
Beteende störningar
Svår
Vård och omsorgs boende
placering
0
Terminal
Tid ( år)
Feldman and Gracon 1996
Kerstin 89 år
• Bor på Solgläntans gruppboende sedan två år. Sedan ett år
upphörd gångförmåga. Successivt tröttare. Suttit uppe i HD
stol ngn timme per dag. Sväljningssvårigheter sedan 3 månader.
viktminskning 3 kg sedan 2 månader.
•
•
•
•
•
Nu sängbunden pga infektion sedan 3dgr
Ej kontaktbar
Kan ej ta emot lm eller dryck
Rosslande andning
Torr blöja
I vilket stadium är Kerstin nu i?
Rutinerna på Solgläntan när någon är i
döendefas - och nu gäller det Kerstin
Symtomkontroll:
Symtomen bevakas aktivt och åtgärdas vid behov
• Smärta, ångest, oro, agitation, muntorrhet, hud, urinvägar, tarm
vätskeansamling i lungorna, rossel, andnöd, illamående, kräkning
Anhörigstöd: dokumenterat står att dottern tidigare informerats om
demensfasen och att man har haft etisk diskussion kring eventuella
livsuppehållande åtgärder. Aktivt ges nu:
• Fortlöpande information och stöd.
”LCP” Liverpool Care Pathway används som rutin för att kvalitetssäkra
döendefasen. Avdelningen erbjuder alltid uppföljande anhörigsamtal
4-6 veckor efter dödsfallet.
Döden är en del av livet
Den som lämnar livet bör få samma
uppmärksamhet och kärleksfulla vård
som den som träder in i det
Alla har vi vår givna roll och det är bara
tillsammans som vi kan skapa en god vård
för våra patienter och en god och trygg
relation med anhöriga, oavsett var de
befinner sig på demens resan.
www.demenscentrum.se & www.silviahemmet.se