Transcript Demens och trafik

Demens och trafik
Vid en demensutredning bör läkare ta ställning till om personen är kapabel
att köra bil. Människor som drabbats av måttlig eller svår demens får inte köra
bil eller flygplan. För att inneha körkort skall varje
sjukdom, skada eller annat
medicinskt förhållande som
kan tänkas påverka förmågan att köra ett fordon prövas
av läkare. Om läkaren bedömer att det finns en trafiksäkerhetsrisk får personen
inte inneha körkort. Läkaren
är då skyldig att meddela
detta till länsstyrelsen.
Vid lindrig demens och
om trafiksäkerhetsrisken är
obetydlig kan det vara OK att
köra bil. Demens skall anses
som lindrig om den drabbade, trots märkbart försämrad förmåga till aktivt yrkesarbete och till sociala aktiviteter, ändå har förmågan att föra ett självständigt
liv med ett förhållandevis intakt omdöme. Vid bedömningen skall man särskilt
tänka på; uppmärksamhet, omdöme, minne, känslomässig labilitet och ökad uttröttbarhet. Om en person, trots lindrig demens, bedöms vara kapabel att fortsätta köra bil bör körkortet omprövas varje år (Vägverkets föreskrifter, 1998).
Lindrig demenssjukdom behöver alltså inte vara ett hinder för att klara sig i
trafiken men en begynnande demenssjukdom kan försvåra färdplaneringen vilket gör att föraren kanske inte minns den planerade färdvägen. Samma förhållande gäller piloter med begynnande demenssjukdom. De kan ha svårt att klara
av komplicerade arbetsuppgifter som att planera färden.
Transportstyrelsen.se
Bilskollärare är ofta bättre än en närstående eller en läkare på att bedöma
en persons körförmåga. Det framgår av en amerikansk undersökning. En neurolog, en bilskolelärare samt en närstående, skattade körförmågan hos 75 äldre
människor. 50 av dessa hade mild demens i tidigt skede medan 25 personer inte
hade några tecken på demens. Neurologen och de närstående bedömde på en
tregradig skala om personen kunde köra säkert, om körförmåga låg på gränsen
till det acceptabla eller om de ansåg att personen inte kunde köra bil på ett säkert sätt. En professionell bilskollärare testkörde sedan med var och en av de
33
äldre personerna. Bilskoleläraren bedömde de testade utifrån en 108poängsskala som sedan jämfördes med de närståendes samt med neurologens
bedömning. Studien visade att bilskoleläraren var bäst på att bedöma körförmågan bland de testade människorna (Brown m fl., 2005).
Det verkar vara svårt att bedöma körförmågan hos människor med lätt demens. En forskargrupp beskriver ett fall där en person med tecken på demens,
som innan ett test, hade bedömts som olämplig bilförare. Testet visade dock att
personen kunde köra bil utan problem. Mannen hade tidigare haft som yrke att
köra bil (Lincoln m fl., 2006).
Bilförare med demensdiagnos är, generellt sett, klart sämre bilförare än
andra bilförare. Det visar en systematisk genomgång av 23 olika vetenskapliga
studier från USA. Men bara i en av de 23 studierna så hade demensdrabbade
personer varit inblandade i fler krascher än andra bilförare. Baserade på uppgifter från de anhöriga, bedömdes risken att krocka som 2½ - 8 gånger större för
människor som hade tecken på demens (Man-Son-Hing m fl., 2007).
En forskargrupp från Argentina menar att bilförare med tecken på demenssjukdom löper en större risk att råka ut för trafikolyckor än andra äldre personer som inte har demens. Därför menar forskargruppen, bör även människor
med mild demens sluta köra bil (Zuin m fl., 2002).
En förlust av körkortet innebär en försämring av livskvalitet och en social katastrof för de drabbade. Det gäller särskilt för människor som bor i områden där
kollektivtrafiken är dåligt utbyggd, som den ju ofta är i USA (Man-Son-Hing m fl.,
2007).
Ovanstående amerikanska forskargrupp diskuterar olika tänkbara åtgärder
för att bilförare med demensdiagnos skall kunna fortsätta att köra bil på ett säkert sätt. Tänkbara åtgärder skulle kunna vara
Att ha en ”co-driver”, dvs. en närstående som åker med i bilen och stödjer personen i hans eller hennes bilkörning. Det fanns dock ingen forskning som visar att detta skulle minska olycksrisken.
Användning av tekniska hjälpmedel som navigationssystem och krockvarningssystem.
Begränsningar i körkortet (erfarenheter från Kanada tyder på att begränsningar i körkortet leder till mindre olycksrisk).
Begränsningar i bilkörning efter samråd med de närstående/familjen. Det finns
dock ingen forskning som visar att detta minskar olycksrisken.
Man-Son-Hing m fl., 2007
34
En annan amerikansk studie tyder på att
människor med frontallobsdemens är farliga
bilförare som bör hindras från att köra bil (Miller, 1999).
Det finns en risk att äldre bilförare som
tvingats att sluta köra bil utvecklar depression.
Det framgår av en uppföljning av äldre bilförare
som fått sluta köra bil. Det är viktigt att vårdpersonal och anhöriga är medvetna om denna
risk innan man råder äldre bilförare till att sluta
köra bil (Marottoli, 1997).
Hur säker är en demensdiagnos
Det finns en stor osäkerhet när det gäller en demensdiagnos. Ett forskarteam i Lund granskade hjärnorna från 176 avlidna patienter som hade fått demensdiagnos. Obduktionen visade att var tredje patient hade fått fel typ av
demensdiagnos (Brunnström & Englund, 2009).
Det relativt nya genetiska testet ApoE minskar dock de falskt positiva diagnoserna från 45 % till 16 %. Testet kan ses som ett komplement vid en demensutredning (Mayeux m fl., 1998). Djurförsök talar för att människor som bär
på en viss variant av proteinet ApoE (apoE4) löper större risk att insjukna i Alzheimers sjukdom än människor med en annan variant av proteinet (ApoE3).
För att skilja mellan Alzheimers sjukdom och multiinfarktdemens är det vanligt att läkare använder Hachinskis skattningsskala. Eftersom Hachinskis skattningsskala är en bedömningskala finns alltid en viss osäkerhet. Tester visar dock
att det finns en ganska stor överensstämmelse när två bedömare skattar samma person. Enligt Pantoni och Inzitari (1993) har dock skalan inte så stort värde
vid bedömning av människor som drabbats av en blandning av olika former av
demens (t ex Alzheimers sjukdom och vaskulär demens).
Hachinskis skattningsskala ger ett visst antal poäng. Låga poäng (0-4) talar
för Alzheimers sjukdom medan poäng över 7 talar för en Ischemisk skada dvs.
en skada orsakad av syrebrist i hjärnan, alltså någon form av vaskulär sjukdom.
Följande faktorer ger poäng på Hachinskis skattningsskala; Plötsligt insättande
(2 p), Stegvis försämring (1 p) Varierande utveckling över tid (1p), Förvirring nattetid (2p), Relativt välbevarad personlighet (1p), Depression (1 p), Klagomål
över kroppsliga besvär (1 p), Svårigheter att behärska sig känslomässigt (1 p),
Tidigare tecken på högt blodtryck (1p), Tidigare tecken på stroke (2 p), Arterioscleros (1 p), Tecken eller symtom på fokala hjärnskador (1-3 p) (Mölsä m fl.,
1985; Internet Stroke Center).
35