Transcript demenssjukdomar-och-dess-fo%c2

Demenssjukdom vid livets slut
Torsdag 21 mars
Hudiksvall
Johan Sundelöf, MD, PhD
Akademiska sjukhuset, Uppsala
Inst. för Folkhälso-/Vårdvetenskap
[email protected]
Vård i livets slut vid demenssjukdom
Palliativ vård
Demenssjukdomar
Paus
BPSD
HLR, Nutrition, Inremittering, Antibiotika
Lunch
Symtomskattning, Symtomprevention, Symtomlindring
Paus
Kommunikation, omvårdnad, teamarbete och
närståendestöd
Diskussion
Avslutande musik
Take home messages
Demens ökar i takt med att antalet äldre blir fler
Demenssjukdomar dyraste sjukdomsgruppen
Evidens för HLR, Ab, Nutrition, ”Skicka in”
Behandla inte kommunikationssvårigheter med Lm!
Ändrat beteende – symtomkontroll?
Tidig vårdplanering är nyckeln
Beskriv sjukdomsförloppet i tid!
Checklista för kommunikation med anhöriga
1:a hjälpen i mötet med personer med demens
Symtomlindring, symtomskattning, symtomprevention
God vård i livets slut oavsett diagnos en mänsklig rättighet
Palliativ vård
Palliativ vård
Ett utrymme där du kan leva tills du dör
Helhetssyn
Livskvalitet
Symtomlindring
Bejakar livet
Varken påskyndar eller försenar döden
Fysiska, emotionella, existentiella och
psykosociala behov
Stöd till patient och anhöriga
Multidiciplinärt team
Applicerbar i alla faser av sjukdom
4 hörnstenar i palliativ vård
Symtomkontroll och prevention
Teamwork
Kommunikation
Anhörigstöd
Palliation och demens
Alla människor skall tillförsäkras en god
palliativ vård oavsett sjukdom (SOU
2001:6)
Demenspatienten i livets slutskede
Långdraget förlopp
Stor del av omvårdnadsarbete av ssk och usk
Läkare konsult, tillkallas vid behov
Ofta saknas mångprofessonellt team;
sjukgymnast, kurator, dietist, tandvårdspersonal
Bristfällig smärtlindring
Bristande symtomlindring
Bristande kommunikation med patient och
närstående
Vb ordinationer saknas
Demenssjukdomar
Epidemiologi
Klinik
Definition av demens
Demens definieras som en bestående
minnesförsämring (>6 månader) som är så
uttalad att den leder till svårigheter att klara
sitt vardagliga liv
(ICD-10; World Health Organization’s 10th International Classification of Diseases
DSM-IV; Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders IV )
Antalet personer med demens i Sverige ökar
(SBU 2005)
Antalet personer med demens ökar i världen
Ovanligt före 60 år
Prevalensen är 1% vid 65 år och fördubblas vart 5 år
Sverige:
2005: 140 000 demenssjuka
2050: 250 000 demenssjuka
Världen:
2005: 24 miljoner demenssjuka
2040: 80 miljoner demenssjuka
(Socialstyrelsen 2005)
(Ferri et al, Lancet, 2005)
Andelen äldre ökar i stora delar av världen
(WHO 2012)
Demenssjukdomar kostar mest av alla sjukdomar
Sjukdomsgrupp
Kostnad
(miljarder kr)
Demens
38,4
Reumatiska sjukdomar
36
Psykiska sjukdomar
36
(exklusive demens)
Cancer
33
Depression
32,5
Hjärtkärlsjukdomar
25
Alkohol
20,3
Stroke
12
Diabetes
7
(SBU 2005)
Alzheimers sjukdom är vanligaste demenssjukdomen
Alzheimers sjukdom 60%
Vaskulär demens 25%
Lewy body demens 15%
Frontotemporal demens
Alzheimers sjukdom
Kontroll
Alzheimer
Senilt betaAmyloid plack
Alzheimerhjärnan
skrumpnar
Neurofibrillärt
trådnystan
Hjärnan får sämre funktion
p.g.a onormal proteininlagring
Aβ aggregerar lätt och bildar plack
Soluble Aβ
Insoluble Aβ
Aβ plaques
α-sheet
β-sheet structure
Aβ dimer Aβ oligomers Aβ protofibrils
Amyloidkaskadhypotesen
Ålder
Genförändringar
Livsstilsfaktorer
Okända faktorer
Ökad mängd Aβ protein
Ökad mängd tau protein
Nervcellsdöd
(Hardy et al., 1992)
Symtomen vid demenssjukdom korrelerar till neuroanatomiska skador
Språk
Initiativförmåga, Känslor, Uppmärksamhet,
Hämningslöshet, Sjukdomsinsikt
Empati, Impulskontroll
Motoriska igångsättningssvårigheter
Närminne blir fjärrminne
Kliniskt förlopp till svår demens
MCI
Funktions
nivå
Mild
Måttlig
Ätsvårigheter
Inkontinens
Motorikstörn.
Närminne
Personlighet
Orientering
Sängbunden
Mutism
Dysfagi
Återkommande
infektioner
Afasi
Apraxi
Konfusion
Agitation
Insomnia
Autonomi
Svår
ADL-hjälp
Annat boende
Totalt beroende
5 – 20 år
Vaskulär demens
Vaskulära skador i hjärnan
Vanligaste formen är demens efter en eller
flera stroke (cerebrala infarkter)
Diagnos genom sjukhistoria (plötslig
debut/försämring i samband med stroke) och
CT (tydliga tecken på vaskulär skada)
Vaskulär demens
Prevalens 1% av bef vid 65
3% 70-74
20-30% 80+
(Tatemichi et al 1992, Jorm et al 1987)
Vanligast över 65 år
20-30% av all demens strokerelaterad
40-70% av personer med demens vitsusbstansskador
Riskfaktorer;
hög ålder, låg utbildning, hypertoni,
hjärtsjukdom-FF,ht,svikt, ateroskleros,
diabetes mellitus, hyperlipidemi, rökning
1/5 av patienter med demens hade demensdebut före stroken
Blanddemens vanligt – AD+VaD
Lakunära infarkter vid vaskulär demens
Cerebrala infarkter kan orsaka kognitiv
försämring direkt eller i efterförloppet
Vaskulär demens - klinik
Symtom beror på var skadan
sitter
Fokala neurologiska bortfall:
hemipareser, synfältsbortfall,
ensidig svaghet,
reflexstörningar
Trappstegsliknande,
fluktuerande, ibland
kontinuerlig
Kognitiva symtom
Subkortikala symtom;
Psykomotorisk långsamhet
Nedsatt exekutivitet
Sluddrigt tal, frånvaroepisoder,
yrsel, fallattacker, kan finnas
Rigiditet, bredspårig gång,
små stapplande steg (diff
NPH)
Urininkontinens kan tidigt
Epilepsi förekommer
Problemlösningssvårigheter
Afasi, språkstörningar
Initiativfattighet
Känslomässig avtrubbning
Lewy Body demens
Demens + minst två av följande tre:
parkinsonism
synhallucinationer
fluktuerande förlopp
Associerade symtom:
frekventa fall, syncope, vanföreställningar,
hörselhallucinationer, hög risk för
neuroleptikabiverkningar
(McKeith -96)
Frontotemporal demens
Nervcellerna i frontotemporala cortex
förtvinar och dör successivt
Symtomen avspeglar bortfall av funktionen
i dessa delar
I pannloberna sitter förmågan till exekutivt och
”vuxet” beteende:
– Personlighet, social förmåga, empati
– Förmågan att sortera, besluta och planera målinriktat, att
kontrollera sina impulser
– Språkstörning: ordknapphet, tappar ordförståelse
PET kan visualisera FTD
Terminal fas - symtom
Svårt skilja olika demenssjukdomar åt
Global kognitiv nedsättning
Svårt tolka sinnesintryck
Oral apraxi – aspiration – pneumoni
Upprepade infektioner
Gångförmåga saknas
Oförmåga att sitta
Uttalad trötthet – fatigue – sover timtals dagtid
Helt hjälpberoende
Kliniskt förlopp till svår demens
MCI
Funktions
nivå
Mild
Måttlig
Ätsvårigheter
Inkontinens
Motorikstörn.
Närminne
Personlighet
Orientering
Sängbunden
Mutism
Dysfagi
Återkommande
infektioner
Afasi
Apraxi
Konfusion
Agitation
Insomnia
Autonomi
Svår
ADL-hjälp
Annat boende
Totalt beroende
5 – 20 år
Sammanfattning
Demens ökar i hela världen – andel äldre fler
Demens dyraste sjukdomsgruppen
Patogenes olika demenssjukdomar
Klinisk bild – tidig och sen fas
Sjukdomsförlopp i 4 faser
Demenssjukdomar ”olika i början – lika i sen fas”
Palliativ demensvård – kliniska utmaningar
Symtomskattning
Identifiering av terminal fas
Vårdplanering med anhöriga
Multisjuklighet
Polyfarmaci & Lm-biverkningar
Familjebörda
Utmaningar ”i praktiken”
Anhöriga ”inte med på tåget”
Vb ordinationer saknas
Lm finns ej på avdelningen
2-4 timmar från upptäckt symtom till att Lm ges nattetid
Primärvårdsläkare - tidsbrist
Svårt att hinna vårdplaneringar
Svårt att komma vid akuta händelser
Vårdplanering ej genomförd/bristande dokumentation?
Kompetensbrist beredskapsjour
Låg ssk bemanning
Splittrad personalgrupp – bristande samsyn
Bristande vårdplanering - inremittering till sjukhus
Viktigt att tala om vad och hur vi kan
göra vid lång gången demenssjukdom
inte bara vad vi inte får eller inte kan
göra!
På vilket sätt kan vi bidra till god vård i livets
slut för personer med demens?