Transcript Är Parkinsons sjukdom en palliativ diagnos – Peter Strang

TEXT // PETER STRANG
Historiskt sett har den palliativa vården utvecklats utgående från cancerpatienternas behov, men
sedan många år tillbaka har det funnits en strävan att utvidga den palliativa vården även till diagnoser
såsom ALS, svår hjärtsvikt, KOL och demens i sena stadier.
P
ARKINSONS SJUKDOM (PS) har än så länge
att röra sig. I slutstadiet är sväljningsproblemen påtagliga och
mycket sällan diskuterats i palliativa sammanhang,
när patienten får sin första aspirationspneumoni, det vill säga en
eftersom den vanligen betraktats som en kronisk
lunginflammation på grund av att patienten svalt fel och fått ner
sjukdom som man kan leva med mycket länge,
mat i lungorna, är prognosen dålig. I många fall blir lunginflam-
många gånger i 20 – 30 år. Ändå är det så att patienter i det allra
mation den omedelbara dödsorsaken.
sista skedet av PS har ett behov av palliativ vård som skräddarsys utgående från de speciella behov som diagnosen PS ställer.
SPECIFIKA BEHOV
Detta gäller inte minst de svåraste, så kallade Parkinson-Plus
Även om den palliativa fasen inträffar sent i förloppet, finns det
patienterna som redan vid diagnos har en svårare sjukdomsbild
anledning att börja diskutera palliativa frågor i tidigare skeden,
och som sällan svarar på standardläkemedlet levodopa (Madop-
när patienten fortfarande kan kommunicera. I slutstadiet har
ark®). Inom gruppen Parkinson-Plus finns undergrupper (MSA,
många en demensutveckling och det blir då svårare att bedöma
CBD och PSP) som alla har specifika särdrag. Dessa patienter
hur patienten ställer sig till insatser såsom PEG när sväljnings-
beskrivs i en svensk omvårdnadsartikel från 2002.
problemen tilltar.
NÄR BÖRJAR DEN PALLIATIVA FASEN?
I SLUTSKEDET BEHÖVER man även bedöma vilken medi-
Idag anses den tydliga palliativa fasen vid PS vara cirka två
cinering som är mest lämplig: Parkinsonmedicinerna behövs
år och sammanfaller med när effekten av Parkinson-medi-
fortfarande men doserna behöver justeras på grund av risken för
cineringen avtar, biverkningarna tilltar och de kognitiva proble-
hallucinationer. Om antipsykotiska medel behövs på grund av
men, framför allt i form av demenssymtom blir allt mer påtag-
psykos, bör specifika läkemedel väljas som inte förvärrar psyko-
liga. I denna fas har PS en del gemensamma drag med andra
sen (quetiapin, det vill säga Seroquel® brukar rekommenderas).
neurologiska sjukdomar och har ibland jämförts med ALS. Klas-
Vid illamående bör man inte ge vanliga mediciner såsom Haldol
siska tecken på att en neurologisk sjukdom närmar sig slutfasen
eller Primperan som kan förvärra sjukdomsbilden. Istället före-
omfattar vanligen:
dras Domperidon (10-20 mg x 3-4) som kan ha god effekt vid
många typer av illamående och sura uppstötningar.
- Sväljningsproblem
- Återkommande infektioner (aspirationspneumonier och
MED TANKE PÅ de komplexa behoven tror jag att en framtida
UVI)
palliativ vård vid PS bäst utformas i nära samarbete mellan neu-
- Nedsatt fysisk funktion
rologiska och palliativa kliniker.
- Viktnedgång
För PSpatienten ser man specifikt följande fyra symtom som talar för att patienten nu är i en palliativ fas:
1. Synhallucinationer
2. Många fallepisoder på grund av dålig balans
3. Demensutveckling
Referenser:
Richfield E. et al.: Palliative care for Parkinson´s disease: A summary of
evidence and future directions. Palliative Medicine 2013; 27: 805-810.
Walker, R: Palliative care and end-of-life planning in Parkinson´s disease.
Journal of Neural Transmission. 2013; 120: 635 – 638.
Sjöström A. et al: Parkinson-Plus patients – an unknown group with severe
symptoms. Journal of Neuroscience Nursing 2002; 34: 314-319.
4. Behov av sjukhemsboende
SYMTOM SOM FÖREKOMMER i all palliativ vård ses också
vid PS, bland annat smärtsamma muskelkramper, andra smär-
Peter Strang
tor, illamående och aptitlöshet. Oro, ångest och sömnproblem
Professor i palliativ medicin,
överläkare Karolinska Institutet och
Stockholms Sjukhem, Stockholm
ses hos en del patienter, liksom trötthet, stelhet och svårigheter
Palliativ Vård · nr. 1 - 2015 · 33
Artikel
Är Parkinsons sjukdom en
palliativ diagnos?