Jan Håkansson och Conny Haglund: Kvalitetsarbete i

Download Report

Transcript Jan Håkansson och Conny Haglund: Kvalitetsarbete i

Kvalitetsarbete i korthet –
varför, vad och hur?
Kvalitetsarbete i ett sammanhang –
varför? JH
Kvalitetsarbetets innehåll och metod –
vad? CH
Kvalitetsarbete som process och
kommunikation – hur? JH
Kvalitetsbegreppet en viktig utgångspunkt
för kvalitetsarbetet inom skolväsendet
Kvalitet = egenskap eller beskaffenhet (NE)
Kvalitet = Varan eller tjänsten svarar mot eller
t o m överträffar kundens förväntningar (jfr
definitioner i näringslivet, SIQ)
Kvalitet = Hur väl målen uppnås och
regelverket följs (jfr Skolverket)
Kvalitetsbegreppet –
en ”semantisk magnet”
Kvalitetsbegreppet i pedagogiska
sammanhang ovanligt före 1990-talet
Kvalitetsredovisning ”dyker upp” i
mitten av 1990-talet (Skr 1996/97:112)
Kvalitet på Google: 20 600 000 träffar
Kvalitetsredovisning: 195 000 träffar
Varför kvalitetsredovisning?
Brister i kommunernas uppföljning och
utvärdering enligt Skolverket
”Marknadsorientering”, konkurrens
Förtydliga läroplanernas krav på lokal
utvärdering
Vad bidrar verksamheten till ur pedagogiska
och demokratiska perspektiv?
Förskola och fritidshem undantagna 1997-2005
i nationella bestämmelser
Olika syften – olika perspektiv!
Kvalitetsredovisningens
syfte enligt
SFS 1997:702
Främja kvalitetsarbete
Ett
utvecklingsperspektiv/
pedagogiskt perspektiv?
Bidra till att förverkliga
nationella mål
Ett styrningsperspektiv?
Ge information
Ett demokratiskt
perspektiv?
Eventuella kommande förändringar
för kvalitetsarbetet
Vad gäller idag?
Skolplan (Kommun)
Arbetsplan (Skola)
Kvalitetsredovisning
(Alla)
”Kontinuerlig
uppföljning och
utvärdering”
- Krav på skolplan och
arbetsplan avskaffas
MEN krav på att
systematiskt planera,
följa upp och utveckla
verksamheten.
- Krav på obligatorisk
kvalitetsredovisning
avskaffas MEN krav på
att det systematiska
kvalitetsarbetet ska
dokumenteras.
(Jfr Skollagsberedningen, Ds
2009:25)
KVALITETSARBETE
tolkas, konkretiseras, formuleras, förankras
M
R
Å
Utifrån systematisk
uppf/utv
kvan. & kval.
jämförelser & skillnader
A
Insatser
”…som bedöms ha haft
betydelse för resultaten.”
resurser
konkreta arbetsinsatser
på olika nivåer
I
B
Samband
reflektera
förklara
Varför?
Realistiska insatser?
Rimliga mål?
Konkreta
med
effekter
när?
Vem?
Kriterier för
Måluppfyllelse
Vilken ”måttstock” bör
användas? I hur hög
grad har målen nåtts?
Varje mål +
helhetsbedömning
Begrepp
Kvalitet
Måluppfyllelse
Strävansmål
Uppnåendemål
Riktlinjer
Krav
Resultat
Analys
Uppföljning
Utvärdering
Bedömning av
måluppfyllelse
Insatser
Åtgärder
Medel
Kvalitetsarbete som process och
kommunikation
Systematiskt kvalitetsarbete innefattar
dialog, arbete och dokumentation kring:
 Mål
 Uppföljning och utvärdering
 Analys, bedömning, åtgärder
 Kvalitetsredovisning
Kvalitetsarbete som process och
kommunikation
Vad krävs för att detta ska fungera?
Att ge ansvar till enskilda personer och/eller grupper
Att medvetet låta olika intressenter med olika
perspektiv medverka i kvalitetsarbetet
Att använda särskilda rutiner för kommunikation runt
kvalitetsredovisningen
Att utgå från kvalitetsområden/mål och/eller
utvärderingsmetoder
(jfr Kvalitetsarbete i förskola och skola, MSU, 2007)
Kvalitetsarbete som process och kommunikation – lärande och delaktighet som mål!
Några begreppsliga redskap för analys av bevekelsegrunderna för
styrning i riktning mot delaktighet/lärande:
STRATEGISK
-
Instrumentell
Distans
Differentierad
Teknokratisk
KOMMUNIKATIV
-
Reflexiv
Närhet
Integrerad
Förståelseorienterad
Jfr Håkansson, (2006). Lärande mellan policy och praktik. Kontextuella
villkor för skolans reformarbete.
Kvalitetsarbetet för Språk, läs och
skriv i era kommuner
-
Vilka syften/mål finns?
I vilken riktning leder dessa? (jfr begreppen)
Vilka aktiviteter pågår och planeras?
På vilket sätt främjas delaktighet och lärande
genom dessa?
- Hur utvärderas detta?
- Vem berörs av resultaten?