Transcript Med barnet i centrum - Strandängens Montessoriförskola

Med barnet i centrum
2010/2011
Strandängens Montessoriförskola
Kvalitetsredovisning
Strandängens Montessoriförskola
Kvalitetsredovisning
Innehåll
Organisation och nyckeltal ..................................................................................................................3
Definitioner (nyckeltal) .......................................................................................................................3
Översikt ..............................................................................................................................................4
Styrelsen och arbetsgrupper ................................................................................................................4
Kvalitetspolicy....................................................................................................................................5
Vår värdegrund ...................................................................................................................................5
Montessoripedagogiken ......................................................................................................................6
Måltider ..............................................................................................................................................7
Lokaler ...............................................................................................................................................7
Kö ......................................................................................................................................................7
Öppettider ...........................................................................................................................................8
Verksamheten på Smultronet (1-3 åringar) ..........................................................................................8
Verksamheten på Ängen (3-5 åringar) .................................................................................................9
Kvalitetsredovisning med kommungemensamma målfokuseringar ....................................................10
Mål & Utvärdering 2010/2011 ..........................................................................................................14
Mål 2011/2012 .................................................................................................................................18
Utvecklingssamtal/föräldrasamverkan ...............................................................................................23
Grön Flagg ........................................................................................................................................23
Likabehandlingsplan 2011 ................................................................................................................24
Smultronet....................................................................................................................................25
Ängen ...........................................................................................................................................26
Övriga händelser...............................................................................................................................27
Fortbildning och studiebesök ............................................................................................................28
Investeringar .....................................................................................................................................28
2
Strandängens Montessoriförskola
Kvalitetsredovisning
Organisation och nyckeltal
2010/2011
2009/2010
2008/2009
Förskola
30
31
30
Totalt
30
31
30
Pojkar
63
67
57
Flickor
37
33
43
5,2
5,3
5,3
Antal
Andel
Antal barn/elever 15/9-2010
Andel (procent)
Antal barn/årsarbetare
Förskola
Total antal årsarbetare 15/9-2010
Kvinnor:
9
Män:
0
700 %
Barnskötare
3,2
46 %
Förskollärare
2,6
37 %
Skolledning
0,4
6%
Övrig personal
0,8
11 %
2,6
37 %
Elevassistenter
Årsarbetare med
Utbildning från högskola
Speciallärar-/specped.
0
Definitioner (nyckeltal)
Antal barn/elever
Antalet barn och elever som finns inskrivna den 15 september
Antal barn/årsarbetare
Här avses personal som arbetar med barn i barngrupp enligt budget för personal.
Antal årsarbetare
Aktuell tjänstgöringsgrad den 15 september per anställd läggs samman.
Övrig personal
Ex: kökspersonal, lokalvårdare.
Skolledning
Enligt tilldelad budget
Speciallärare-/specialpedagogutbildning
Lärare med specialpedagogisk examen (minst 40 p specialpedagogik eller motsvarande).
3
Strandängens Montessoriförskola
Kvalitetsredovisning
Översikt
Sammanfattning
Denna kvalitetsredovisning ger en bild och bedömning av kvaliteten och måluppfyllelsen för
Strandängens Montessoriförskola för läsåret 2010/2011.
Kvalitetsredovisningen beskriver på olika sätt vår förskola, den redovisar årets resultat och
analys av kvaliteten och förslag till förbättringar, den tar upp vad som lyftes fram i
föregående års kvalitetsredovisning och den beskriver hur vi arbetar med likabehandlingsplan
och plan mot kränkande behandling.
Kravet på kvalitetsredovisning regleras i ”Förordning om kvalitetsredovisning inom
skolväsendet mm (1997:702)”. Syftet med redovisningen är att ge information om
verksamheten och dess måluppfyllelse, men framförallt att bidra till kvalitetsutveckling och
förverkliga de nationella målen i läroplanerna.
Under 2010/2011 har vår verksamhets präglats av en positiv utveckling, både när det gäller
antal barn, engagerade föräldrar och kompetensutveckling av personalen. Enligt enkäter som
lämnats ut till föräldrar och personal finns det en fortsatt hög trivsel bland båda grupperna.
Vi har kunnat göra en del investeringar och i år har vi satsat mer på kompetensutveckling. En
i personalen har gått en montessoriutbildning på distans och förskolechefen har fortsatt den
statliga rektorsutbildningen. Vi har också satsat på att renovera vårt kök.
Vi har haft ett jämt flöde av barn och som mest har vi haft 31 barn inskrivna, 20 pojkar och 11
flickor. Vi har haft 5 barn som har minst en förälder med utländsk bakgrund och därmed
pratar fler än ett språk. Vi har pratat mycket om mångfald och startat ett projekt med ”All Out
Africa” där barn, föräldrar och personal skänkt både pengar och kläder. Vi har fått ta del av
bilder och information från Swaziland där barnen fått se att deras kläder kommit fram. Vi
kommer att se över möjligheten att stötta en grupp barn med ett bidrag varje månad.
Vi har inskolningar under hela året som gör att vi ofta börjar hösten med lite färre barn och
därmed ser personaltätheten olika ut under året. Vår målsättning är att ha ca 4 barn/vuxen på
Smultronet och ca 6 barn/vuxen på Ängen, men detta kan variera med anledning av barnens
vistelsetid på förskolan.
Samtliga 9 årsarbetare på förskolan är kvinnor och av dessa är tre utbildade förskollärare (de
har dessutom montessoriutbildning), fem är barnskötare (alla med montessoriutbildning). Den
nionde personen har köks- och städtjänst, men är behjälplig i barngruppen vid flera fasta
situationer som inte är medräknad i antal barn/årsarbetare och därmed ser verkligheten bättre
ut än i uträkningen ovan.
Styrelsen och arbetsgrupper
Styrelsen som väljs av föreningsstämman årligen, består av fem ledamöter och högst två
suppleanter. En styrelseledamot väljs på två år och en suppleant på ett år. Styrelsemötena är
öppna för de medlemmar som vill vara med och lyssna. Förskolechefen sitter med på
styrelsemötena som personalrepresentant. Varje styrelsemöte dokumenteras i protokollform
som arkiveras på förskolan.
Förskolan är en föräldrakooperation och verksamheten bygger därför på ett
föräldraengagemang. Föreningens stadgar ställer också krav på ett aktivt deltagande från
föräldrarnas sida. För att på bästa sätt främja en bra verksamhet på förskolan är arbetet
organiserat i två olika arbetsgrupper som på förskolans uppdrag utför arbeten på förskolan.
4
Strandängens Montessoriförskola
Kvalitetsredovisning
Fixargruppen har hand om anskaffning, iordningsställande och underhåll av förskolans
lokaler, inredning och material. Aktivitetsgruppen har hand om arrangemang av föreningens
samkväm såsom fika vid bl.a. föräldramöten. Varje termin anordnas en fixardag där föräldrar
träffas och fixar olika saker. Under året satsade vi att rusta upp vårt kök och
personalutrymmen. Tack till alla underbara engagerade föräldrar för en fin insats.
Kvalitetspolicy
Strandängens Montessoriförskola skall vara ett begrepp för montessoripedagogik av sådan
kvalitet att den förtjänar barnens, föräldrarnas och personalens fulla belåtenhet.
Genom att:
· Alla skall vara övertygade om att verksamhetens kvalitet är en väsentlig angelägenhet för
förskolan.
· Alla skall äga kompetens för sina arbetsuppgifter. Detta skall fortlöpande tillgodoses
genom utbildning.
· All personal bör vara pedagogiskt medveten. Den vuxnes attityd gentemot varje barn
måste vara att:
- lita på att barnet har en egen vilja att utvecklas.
- respektera barnet som individ.
- låta barnet få uppleva konsekvensen av sitt handlande.
- ge hjälp till självhjälp.
- respektera barnets önskan att hjälpa till och ge det tid till det.
- observera innan du griper in.
- ha kunskap om varje barns utvecklingsstadium.
- tala lugnt och tydligt.
- visa och presentera med lugna och tydliga rörelser.
- förvandla misstag till lärorika erfarenheter.
- uppskatta och dela barnets glädje över varje upptäckt även "små händelser".
Vår värdegrund
Vår värdegrund vilar på följande fyra hörnstenar:
Respekt
· att bli bemött med respekt
· att lära sig bemöta andra med respekt
· att respektera att människor tycker och tror olika
· att lära sig respektera andras åsikter
· att respektera att vi är olika och ser olika ut
· att respektera det enskilda barnets behov
Lärande
· att få möjlighet att möta utmaningar
· att få möjlighet att lyckas
· att få möjlighet att prova på och lära sig nya saker
Växande
· att växa genom frihet och ta ansvar
· att få hjälp att hjälpa sig själv
· att växa och utvecklas i relation till sig själv och till andra
Trygghet och tillit
· att bli sett, hörd, behövd och bekräftad
5
Strandängens Montessoriförskola
Kvalitetsredovisning
·
·
·
·
att uppleva trygghet och tillit
att vara delaktig och vara med och utveckla ett demokratiskt arbetssätt
att bemötas med empati och förståelse
att lära sig bemöta andra med empati och förståelse
Montessoripedagogiken
Verksamheten på Strandängens Montessoriförskola bygger på montessoripedagogiken som
Maria Montessori utvecklade. Maria Montessori (1870 - 1952) var Italiens första kvinnliga
läkare. I sitt arbete kom Maria tidigt i kontakt med mentalt störda och socialt missgynnade
barn. Maria blev snart övertygad om att barnens problem var av pedagogisk snarare än
medicinsk art och att deras tillstånd kunde förbättras med intellektuell stimulans. Maria
utvecklade successivt sina pedagogiska metoder för att hjälpa barnen. Barnens intellektuella
och känslomässiga utveckling var häpnadsväckande och Maria utvecklade då också sina idéer
för att användas på helt friska barn.
Montessoripedagogiken bygger på noggranna observationer av det enskilda barnets
utveckling. De arbetsmetoder som Maria tog fram var ett svar på barnens egna behov och
intressen. Pedagogiken grundar sig också på en klar uppfattning om målet för uppfostran och
en filosofi om varje individs betydelse i en helhet.
Barn är nyfikna, fulla av upptäckarglädje och ivriga att pröva på och lära nya saker. Maria
observerade också att barnens intressen varierar med ålder och mognad samt att
intresseförändringar följer ett givet mönster, som är detsamma hos alla barn. Från de allra
tidigaste intressena för viljan att äta själv, lära sig gå, prata, till intresset för läsning,
matematik, rymden, världen o.s.v. Maria fann att barn under sina olika mognadsstadier är
speciellt mottagliga för olika slags kunskap. Det är viktigt att ta tillvara intresseperioderna,
som Maria kallade "känsliga" eller "sensitiva" perioder.
"- Hjälp mig att hjälpa mig själv." är en Montessoritanke, som grundar sig på det faktum att
ingen kan lära någon annan något. Varje barn behöver hjälp för att kunna lära sig, men själva
inlärningen måste var och en klara på egen hand. På förskolan är pedagogens uppgift därför
inte i första hand att förmedla kunskap, utan att observera barnen och vara lyhörd och
uppmärksam på varje barns utveckling samt att ge den stimulans som svarar mot det enskilda
barnets mognad och intresse. Pedagogen berättar, beskriver, orienterar och klarlägger. Hon
visar var kunskap finns att hämta och visar hur materialen skall användas för att ge
meningsfull träning. Sedan får barnet arbeta självständigt med sin uppgift och hitta egna
lösningar på problemet.
Ett besök på förskolan är fascinerande. Här råder en hög aktivitet. Vissa barn ägnar sig åt
praktiska sysselsättningar såsom att putsa skor, duka bord, diska etc. Andra barn kanske sätter
sig in i matematikens grunder med hjälp av pärlor i olika färger, träkuber och stavar.
I en annan del av förskolan sitter en 3-åring vid sin matta och med största koncentration
lägger pussel med världsdelarna som bitar. En 4-åring tränar sig i konsten att skriva och en 5åring pratar om trianglar, cirklar och parallellogram som de mest självklara ting. Förskolan
rymmer mängder av spännande saker. Genom lek och stimulans får barnen utlopp för sin
fantasi och får svar på sina många nyfikna frågor.
Genom att inte i tid och otid hjälpa barnen, utan låta dem fritt experimentera, känna sig fram
och öva inom olika områden kan barnens naturliga utveckling stödjas. Barn både vill och kan
6
Strandängens Montessoriförskola
Kvalitetsredovisning
betydligt mer än vuxna tror och barnen måste få stimulans inom alla områden för att kunna
utveckla hela sin personlighet. Det kan t.ex. vara fråga om motorik, emotionell och en social
stimulans.
Den friheten som finns på förskolan förutsätter självklart också att barnen tar hänsyn till sina
kamrater. Spring och stoj sker utomhus för att inte störa de andra barnens arbete, samt för att
hålla ljudnivån nere för allas trevnad. När barnen själva upptäcker sammanhang och skaffar
sig kunskaper får de förtroende för sin egen förmåga. De blir harmoniska och självständiga,
lär sig att ta egna initiativ, känna ansvar och visa hänsyn. På förskolan delas inte barnen upp i
grupp efter ålder, utan efter vad barnet är intresserat av för stunden. Ofta får de äldre barnen
handleda och hjälpa de yngre. Montessoripedagogikens frihet i fostran är inte detsamma som
frihet från fostran. Friheten ger barnen en inre disciplin som gör att de inget hellre vill än att
hjälpa varandra i alla sammanhang. Viktigt är att förstå att all inlärning sker på barnets egna
förutsättningar och intresse. Vi LEKER fram kunskapen om barnet är intresserat.
På förskolan känner barnen att de gör saker för sin egen skull och inte för lärarens. Känslan av
att lyckas med en uppgift, som barnet själv valt, skapar naturlig arbetsglädje och uppmuntran.
När barn med liv och lust får ägna sig åt det, som för tillfället intresserar mest, blir
disciplinproblemen små.
Måltider
Barnen äter frukost hemma och under förmiddagen på förskolan serveras det frukt. Det
serveras även mjukt bröd, knäckebröd, hembakat scones, smör och mjölk som barnen kan
välja om de vill äta eller inte. Det går bra att ta med sig en smörgås hemifrån som barnet kan
äta under morgonen. Barnen äter lunch mellan kl 11.30 och 12.00. Före varje måltid får
barnen hjälpa till och duka och efter måltiderna så plockar var och en in sina saker i
diskmaskinen och hjälper till med att torka av bordet. Vi är mycket nöjda med den vällagade
maten från Sodexho.
Mellanmål serveras kl.14.30 och består av färskt bröd med nyttiga pålägg, osötad yoghurt
eller filmjölk, mjölk och frukt. Ibland bjuds det på bärsmoothie, gröt, varma mackor mm.
Lokaler
En Montessoriförskola är ett barnens hus. Hela miljön är anpassad till barnens storlek d.v.s.
låga bord, stolar, krokar, toaletter etc. som barnen lätt kan hantera och på detta viset komma
flera steg närmare självständighet.
Förskolans hyr lokaler av Bostads AB Vätterhem, totalt 350 m2 i ett plan. I anslutning till
lokalerna finns en gymnastiksal. Smultronet disponerar tre rum för aktiviteter och ett rum för
vila samt en del av korridoren. Ängen disponerar en större sal, ett mindre rum för lek samt
ateljé. Personalen disponerar ett rum som används som personalrum/kontor och ytterligare ett
rum som personalrum/vilrum.
Kö
De som önskar börja på vår förskola får ställa sig i en särskild kostnadsfri kö. Intagning av
barn sker efter ködatum. Syskon har förtur och vi har aldrig behövt neka ett syskon plats. Vi
strävar efter att ha jämn fördelning av ålder och kön.
7
Strandängens Montessoriförskola
Kvalitetsredovisning
Öppettider
Förskolan öppnar för närvarande kl 07.00 och stänger kl 17.00 (16.30 på fredagar).
Verksamheten på Smultronet (1-3 åringar)
Innehållet i vår verksamhet bjuder på en rad olika aktiviteter som barnen kan välja på. De
vuxna ansvarar för olika stationer både inne och ute under förmiddagen.
Montessoripedagogiken grundar sig på respekt för det lilla barnets vilja att utvecklas. ”Hjälp
mig att göra det själv” är ett vägledande ordspråk för oss vuxna. Vi ordnar miljön för de allra
minsta så de kan klara mycket själva. Möblerna är anpassade för 1 till 3 åringar vilket är
intressant att se då de nya barnen kommer in till oss. De provar att sitta på stolen om och om
igen glada och delvis förvånade att de klarar det själva. Praktiska livet övningar är sådant de
sett oss vuxna göra hemma. ”Lek med vatten” i form av övningar som t.ex. att tvätta, diska
eller att vattna växter. Vi kallar det arbete eftersom barnens aktiviteter är lika viktiga som
vuxnas arbete. De bygger upp sitt jag, sitt självförtroende och sin självkänsla genom att erövra
färdigheter i sin omgivning. Vem skulle kunna tro att 2 - 3åringar kan baka riktigt bröd
alldeles själva. Glädjen är stor då de får bjuda kamraterna på förskolan och familjen där
hemma. Barnets ögon tindrar av glädje och stolthet. Inom Montessoripedagogiken arbetar vi
med skapande, musik, miljöarbete och mycket mer. Det är viktigt att vara rädd om varandra,
respektera varandra, vara rädd om miljön både inne och ute.
En dag på Smultronet
Barnen kommer till förskolan kl. 07.00 - 08.30. Vi tar emot barnen utomhus tillsammans med
Ängen. Aktiviteterna ute varierar med årstiden. Våra aktiviteter vintertid är pulkaåkning,
snöskottning, sanda, gräva i snön, gå till komposten, hämta timjan i kryddlandet och mycket
annat. När det är barmark cyklar barnen, gräver i sandlådan, har olika slags vattenlekar, sopar
sand och grus till vintern, arbetar med trädgårdslandet och komposten.
08.30 - 11.00. Barnen får välja om de vill vara ute eller gå in. Vi är tre pedagoger som
ansvarar för aktiviteter ute samt inne. Några dagar i veckan går en grupp på utflykt i
närmiljön. Här finns det många spännande platser att besöka. Hunddagiset och fårhagen är
några av de populära utflyktsmålen.
När barnen går in får de själva ta av sig i lugn och ro. Vi ger dem tid att ta av sig och ställa
skorna på hyllan och hänga upp sina kläder. De som vill ha hjälp kan få det av en kamrat eller
pedagog. På avdelningen finns det möjlighet att äta frukt, knäckebröd, ägg och att pressa
apelsinjuice. Allt står på en hylla så barnen kan välja en bricka med det som önskas. Varje dag
finns det möjlighet att baka eget bröd för att bjuda på till lunch och för att ta hem och bjuda
familjen. Under förmiddagen är barnen aktiva med de olika Montessorimaterialen och olika
övningar och lekar. På torsdagar är det gymnastik med riktiga redskap i gymnastikhallen.
Ett eller flera barn dukar våra bord i matrummet. Kanske har något barn hämtat blommor i
trädgårdslandet och satt i vas på bordet. På vintern är det timjan eller kvistar från avklippta
grenar från träd som ligger vid komposten.
Kl. 11.00 Vi brukar börja samlingen med avslappning och lugn musik eller ljud av porlande
vatten. Vi sjunger vilka som är här och tänker på de barn som är sjuka eller lediga. Vi sjunger
sånger på svenska och engelska, har drama (gestaltning av sånger med föremål), fingerramsor,
rörelse, dansar, spelar instrument eller gör någon lek. Vi smakar på en frukt eller grönsak
Vi har även spontana samlingar under hela dagen.
8
Strandängens Montessoriförskola
Kvalitetsredovisning
Kl. 11.30 Vid lunchen äter vi grönsakerna i först, det smakar bäst då. Den varma maten
kommer sedan på bordet och då får barnen också ta själva. Vi har små kannor med mjölk och
vatten så barnen blir duktiga på att hälla. När barnen känner att de är mätta får de skrapa sin
tallrik, ta bort bestick och glas. Därefter borstar de tänderna.
De flesta sover efter lunch men eftersom madrasserna finns på plats i vilorummet hela dagen
har barnen möjlighet att vila när de känner sig trötta. När de börjar förskolan brukar många
sova på förmiddagen men allt eftersom de blir äldre förskjuts sovtiden till något senare.
Kl. 14.30 mellanmål, sedan går vi ut.
Kl. 17.00 stänger förskolan.
Verksamheten på Ängen (3-5 åringar)
För att kunna möta barns behov av stimulans och aktivitet utvecklade Maria Montessori
arbetsmateriel för alla tänkbara intresseriktningar och mognadsstadier. Materialet är inte det
viktigaste i Montessoripedagogiken men det är en god hjälp på vägen i inlärningen.
Förskolan har ett komplett Montessorimaterial på syskonavdelningen men detta kan ständigt
utvecklas och förbättras. Det finns materiel både för praktiska, intellektuella och
sinnestränande övningar. Alltifrån bakning och diskning till sinnrik materiel, som tränar
logiskt och matematiskt tänkande. Materiel som övar upp skrivförmåga, språk, ordkänsla och
grammatik, men också saker som låter barnen uppleva med alla sina sinnen; syn, hörsel, lukt,
smak och känsel.
Matematikmaterialet visar t.ex. klart och tydligt hur och varför mätning och räkning sker på
ett visst sätt. När ett barn väl förstått matematikens uppbyggnad, är det dags att lämna
materialet och lösa mer abstrakta problem med färre hjälpmedel. Maria Montessoris idé om
inlärning handlar om att få en konkret upplevelse om vad t.ex. matematik är. Att gå från det
konkreta till det abstrakta.
Så gott som allt materiel fyller flera funktioner. Samtidigt som barnen tränar matematiska
storheter, övar barnen upp känslan för skillnaden mellan dem, förmågan att handla och tänka
praktiskt och använda kunskapen i det verkliga livet. De flesta materiel är också självrättande.
Barnen får uppleva tillfredsställelsen att själva se att de lyckats med en uppgift.
Allt materiel finns bara i ett exemplar. Detta ger barnen ett ansvar för att de olika sakerna inte
skadas. Slit- och slängtanken är bannlyst på förskolan. Barnen får också lära sig att ta hänsyn
till varandra. Är något upptaget får barnet vänta på sin tur eller komma överens om att
samarbeta. Allt materiel har sin särskilda plats i rummet. Den som använt ett material har
ansvar för att det snyggt och prydligt hamnar på sin rätta plats igen. Vi ser vårt material som
ett utmärkt komplement till leksakerna i hemmet. Här kommer barnen i kontakt med andra
saker som de inte har hemma.
Förutom Montessorimaterialet fylls dagen med andra aktiviteter såsom skapande i vår ateljé,
gymnastik, musik, högläsning, dramatisering, rim, ramsor och olika lekar. Allt för att främja
barnens utveckling i såväl social kompetens, motorik och logiskt tänkande.
Pedagogerna för noggranna anteckningar och observationer i individuella böcker om vilka
material som barnet använt och klarat av. Detta för att ständigt vara steget före och kunna
presentera något som passar barnets utveckling.
9
Strandängens Montessoriförskola
Kvalitetsredovisning
En dag på Ängen
08.30 Barnen går in till avdelningen Ängen efter att varit ute en stund.
08.30 – 11.00 Aktiviteter med montessorimaterialet, konstaktiviteter, bygglek eller lek i ”ett
rum och kök”, spel, pussel, utflykter mm individuellt eller i smågrupper. Gymnastik i riktig
gymnastiksal sker varje vecka.
11.00 Klassisk musik sätts på som betyder samling med sånger, olika lekar och
samarbetsövningar. Vi sjunger svenska och engelska sånger, dramatiserar sagor eller sånger,
fingerramsor, rörelselekar, dansar, spelar instrument och ibland smakar vi på olika vanliga
eller ovanliga frukter eller grönsaker. Vid behov tar vi upp och diskuterar vissa händelser med
barnen. Under förmiddagen förekommer även spontana samlingar.
11.30 Lunch. Barnen tar sin mat själv vid ett buffébord. På matbordet står små kannor med
mjölk och vatten. Barnen hämtar mer mat när de vill och de fyller på kannorna själva när det
tar slut. Vi försöker att vänta tills alla är klara vid vårt bord innan vi går från bordet. En och
en går barnen och skrapar sin tallrik, sköljer av den och ställer ner den i diskmaskinen. Det
finns små trasor förberedda så att barnen kan torka sin plats. Efter lunch borstar barnen
tänderna.
12.00 – 14.00 Utomhuslek – antingen på gården eller så går vi på utflykt i närområdet. Vi
använder oss mycket av skogen som lekplats. Flera dagar i veckan går en personal iväg med
en liten grupp på utflykt i närområdet.
14.00–15.00 Avslappning och mellanmål.
15.00 – 17.00 Fria aktiviteter ute eller inne. Barnen hämtas.
Kvalitetsredovisning med kommungemensamma målfokuseringar
Bedömningsgrunder
Samtliga vårdnadshavare till 2- och 5-åringar med plats i förskolan har getts tillfälle att ge sin
syn på förskolans kvalitet. Efter som vi är en liten förskola har fler föräldrar fått svara på
enkäten för att få ett säkrare svar. Sammanställningar av enkätundersökningen redovisas
nedan. Vårdnadshavarna gavs fem svarsmöjligheter (från inte alls nöjd till mycket nöjd och
alternativ däremellan samt vet ej). Vårdnadshavarna till 21 barn deltog i undersökningen och
svarsfrekvensen blev 75 %.
Normer och värden
Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för
vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efter hand omfatta dem (Lpfö 98)
FÖRSKOLANS MÅLFOKUS
Alla barn känner stor eller mycket stor trygghet i förskolan.
10
Strandängens Montessoriförskola
Kvalitetsredovisning
RESULTAT
Inte
alls
nöjd
(%)
(%)
(%)
Mycke
t nöjd
(%)
(föregående års resultat inom parentes)
… att få ditt barn att känna trygghet bland
förskolepersonalen?
…att få ditt barn att känna trygghet bland
förskolekamraterna?
… att låta ditt barn utveckla förståelse för att alla
människor är lika mycket värda?
… att ge ditt barn samma möjligheter, oavsett
kön?
1
0 (0)
2
0 (0)
3
10 (5)
0 (0)
0 (0)
0 (0)
0 (0)
14
(16)
5 (0)
0 (0)
0 (0)
5 (0)
… hur personalen arbetar för en jämställd
förskola?
0 (0)
0 (0)
14
(16)
4
90
(95)
86
(84)
95
(95)
95
(100)
86
(84)
Fråga: Hur nöjd är du med ditt barns förskola när
det gäller…
Vet
ej
(%)
Medelvärde
Medelvärde
JKPG
0
(0)
0
(0)
0
(5)
0
(0)
3,90
(3,95)
3,86
(3,84)
3,95
(4,00)
3,95
(4,00)
3,86
(3,84)
3,58
(3,59)
3,49
(3,49)
3,57
(3,58)
3,59
(3,60)
3,49
(3,48)
0
(0)
MÅLUPPFYLLELSE OCH ANALYS AV RESULTAT
Vi kommer att fortsätta att dela barngruppen, så att nya kompisar möts. Vi arbetar mycket
över gränserna så att barnen lär känna alla vuxna på förskolan. Att vi har jobbat aktivt med
empati tycker jag syns i resultatet då 100 % är nöjda eller mycket nöjda. Målet nedan har
genomsyrat hela verksamheten under hela läsåret.
Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i
andra människors situation samt vilja att hjälpa andra. (Lpfö 98/10)
FÖRBÄTTRINGSÅTGÄRDER
Alla pedagoger tänker på att inte kommentera barnens kläder på något sätt och då blir
bemötandet lika för alla barn. Öppningsansvarig har varit den som tagit emot barnen på
morgonen för att genomföra att alla får samma välkomnade.
Barnen har ökat sin förståelse och att alla är lika värda genom ett aktivt arbete med materialet
Snick och Snack. Vi har haft med materialet som en röd tråd och sedan arbetat med små
grupper en dag i veckan.
Viljan att hjälpa varandra syns tydligt i hallen, men vi behöver påvisa andra situationer där
man kan hjälpa varandra.
Vi kommer att jobba mer aktivt med informationen om vad vi gör på förskolan.
Utveckling och lärande
Förskolans verksamhet skall präglas av en pedagogik, där omvårdnad, omsorg, fostran och
lärande bildar en enhet. Den pedagogiska verksamheten skall genomföras så att den
stimulerar och utmanar barnets utveckling och lärande. Miljön skall vara öppen, innehållsrik
och inbjudande. Verksamheten skall främja leken, kreativiteten och det lustfyllda lärandet
samt ta tillvara och stärka barnets intresse för att lära och erövra nya erfarenheter,
kunskaper och färdigheter.
Verksamheten skall bidra till att barnen utvecklar en förståelse för sig själva och sin
omvärld. Utforskande, nyfikenhet och lust att lära skall utgöra grunden för den pedagogiska
verksamheten. Den skall utgå från barnens erfarenheter, intressen, behov och åsikter. Flödet
av barnens tankar och idéer skall tas tillvara för att skapa mångflad i lärandet (Lpfö 98).
FÖRSKOLANS MÅLFOKUS
Verksamheten i förskolan genomförs så att den, i stor eller mycket stor utsträckning,
stimulerar och utmanar barnets utveckling och lärande.
11
Strandängens Montessoriförskola
Kvalitetsredovisning
Reviderat målfokus efter beslut i kommunfullmäktige 2009-10-22: Andelen föräldrar till barn
i förskola som upplever att verksamheten i stor, eller mycket stor utsträckning stimulerar och
utmanar barnets utveckling och lärande ska uppgå till minst 91 %.
RESULTAT
(%)
(%)
Fråga: Hur nöjd är du med ditt barns förskola när
det gäller…
Inte
alls
nöjd
(%)
Mycke
t nöjd
(%)
(föregående års resultat inom parentes)
… att stimulera ditt barns utveckling?
1
0 (0)
2
0 (0)
3
10 (5)
… att stimulera ditt barns lärande?
0 (0)
0 (0)
… att skapa en stimulerande lekmiljö?
0 (0)
0 (0)
10
(11)
10 (5)
… att anpassa verksamheten efter ditt barns
behov?
0 (0)
0 (0)
24 (5)
4
90
(95)
90
(89)
90
(95)
76
(95)
Vet ej
(%)
Medelvärde
Medelvärde
JKPG
0 (0)
3,90
(3,95)
3,90
(3,89)
3,90
(3,95)
3,76
(3,95)
3,51
(3,53)
3,47
(3,50)
3,47
(3,47)
3,36
(3,36)
0 (0)
0 (0)
0 (0)
MÅLUPPFYLLELSE OCH ANALYS AV RESULTAT
Att barnen får möjlighet att reflektera över sitt eget lärande ser vi som en utmaning. Vår miljö
är stimulerande och personalen vill öka sin medvetenhet till att inspirera barnen och så frön
till fortsatt lärande. Observeration är en del i vår pedagogik där vi försöker hitta varje barns
unika intresse. 100 % av alla föräldrar är nöjda eller mycket nöjda!
FÖRBÄTTRINGSÅTGÄRDER
Barnen har fått vara delaktiga i ett projekt som heter All out Africa och har därigenom fått
kontakt med barn i Afrika. Genom detta arbete så har barnens förståelse för andra kulturer
ökat. Barnen har haft många frågor som vi pedagoger har fått hjälpa till att hitta svar på.
Denna nyfikenhet från barnen har gett oss inspiration till att göra i ordning ett rum som
inspirerar till lärande om olika kulturer och nu först om Afrika. Under nästa läsår kommer vi
att arbeta med temat vatten i vårt Grön Flaggarbete. Se nya mål längre fram.
Barns inflytande
I förskolan läggs grunden för att barn skall förstå vad demokrati är. Barnens sociala
utveckling förutsätter att de allt efter förmåga får ta ansvar för sina egna handlingar och för
miljö i förskolan. De behov och intressen som barnen själva på olika sätt ger uttryck för bör
ligga till grund för utformningen av miljö och planeringen av den pedagogiska verksamheten
(Lpfö 98).
FÖRSKOLANS MÅLFOKUS
Alla barn har stort eller mycket stort inflytande i verksamheten.
RESULTAT
Fråga: Hur nöjd är du med ditt barns förskola när
det gäller…
(föregående års resultat inom parentes)
… att ditt barn efter sin förmåga ges inflytande i
verksamheten?
… att lära ditt barn att efter förmåga ta ansvar
för sina egna handlingar?
Inte
alls
nöjd
(%)
(%)
(%)
Mycke
t nöjd
(%)
Vet
ej
(%)
Medelvärde
Medelvärde
JKPG
1
0 (0)
2
5 (0)
3
14 (0)
0 (0)
0 (0)
10 (5)
4
81
(100)
86
(95)
0
(0)
5
(0)
3,76
(4,00)
3,90
(3,95)
3,42
(3,43)
3,50
(3,49)
12
Strandängens Montessoriförskola
Kvalitetsredovisning
MÅLUPPFYLLELSE OCH ANALYS AV RESULTAT
Barnen har stort inflytande och har möjlighet att välja vilken aktivitet de vill göra under stor
del av dagen. Vi lägger stor vikt på att ta ansvar för sitt val efter förmåga. En
Montessoritanke som vi följer är ”Frihet under ansvar”. 100 % av alla föräldrar är nöjda eller
mycket nöjda!
FÖRBÄTTRINGSÅTGÄRDER
Vi har som rutin att låta barnen fatta egna beslut inom ramen för vad som är rimligt men med
hjälp av oss. Vi finns där då barnen har frågor eller funderingar. Då vi upplever att barnen
själva inte tycker att de får vara med och bestämma kommer vi att ändra hur vi pratar med
barnen. Om vi uttrycker mer att barnen bestämt detta själva, så upplever de det säkert mer
också. I vårt vattentema kommer vi låta barnens tankar styra hur och vad vi kommer att
arbeta med.
Förskola och hem
Vårdnadshavare har ansvaret för sina barns fostran och utveckling. Förskolan skall
komplettera hemmet genom att skapa bästa möjliga förutsättningar för att varje barn skall
kunna utvecklas rikt och mångsidigt. Förskolans arbete med barnen skall därför ske i ett
nära och förtroendefullt samarbete med hemmen. Föräldrarna skall ha möjlighet att inom
ramen för de nationella målen vara med och påverka verksamheten i förskolan. Att förskolan
är tydlig i fråga om mål och innehåll är därför en förutsättning för barnens och föräldrarnas
möjligheter till inflytande (Lpfö 98).
FÖRSKOLANS MÅLFOKUS
Alla vårdnadshavare anser att utvecklingssamtalen fungerar bra eller mycket bra.
RESULTAT
Inte
alls
nöjd
(%)
(%)
(%)
Mycke
t nöjd
(%)
Vet
ej
(%)
Medel värde
Medel–
värde
JKPG
(föregående års resultat inom parentes)
… att ge dig som förälder möjligheten att
påverka verksamheten?
… att för dig som förälder tydliggöra målen för
verksamheten?
1
0 (0)
2
0 (0)
3
14 (0)
0 (0)
0 (0)
19
(11)
4
86
(100)
76
(89)
0
(10)
0
(0)
3,18
(3,16)
3,32
(3,32)
… hur utvecklingssamtalen fungerar?
0 (0)
0 (0)
10 (5)
90
(95)
0
(0)
3,86
(4,00)
3,71
(3,89)
3,90
(3,95)
Fråga: Hur nöjd är du med ditt barns förskola när
det gäller…
3,52
(3,52)
MÅLUPPFYLLELSE OCH ANALYS AV RESULTAT
Eftersom vi är ett föräldrakooperativ tror vi att föräldrarna känner ett engagemang som är
unikt. 100 % av föräldrarna är nöjda eller mycket nöjda.
FÖRBÄTTRINGSÅTGÄRDER
Vi har våra mål tydligt på väggen inne på avdelningen som man tydligt ser när man kommer
in, men ska bli bättre på att informera på föräldramöten, samtal och i mail till föräldrarna. Vi
kommer också att ha månadsbrev från varje avdelning där vi beskriver vår verksamhet mer.
Utvecklingssamtalsunderlaget är uppdaterat för detta läsår där vi fått med lite av läroplanen.
Vi ska lägga till en montessoridel i materialet. Efter utvärdering med Smultronet, så gör vi i
stort sätt lika.
Miljö
Förskolan ska utveckla barnens förståelse för sin egen delaktighet i naturens kretslopp och
enkla naturvetenskapliga fenomen, liksom sitt kunnande om växter och djur. Förskolan ska
ge barn möjligheter att förstå hu egna handlingar kan påverka miljön (Lpfö 98).
13
Strandängens Montessoriförskola
Kvalitetsredovisning
FÖRSKOLANS MÅLFOKUS
Alla barn upplever att miljöfrågorna ingår i förskolans verksamhet i stor eller mycket stor
utsträckning.
RESULTAT
(%)
(%)
Fråga: Hur nöjd är du med ditt barns förskola när
det gäller…
Inte
alls
nöjd
(%)
Mycket
nöjd
(%)
(föregående års resultat inom parentes)
… att lära ditt barn om naturens kretslopp?
1
0 (0)
3
5 (0)
… att ge ditt barn förståelse för olika handlingars
miljöpåverkan?
0 (0)
2
0
(0)
0
(0)
4
95
(100)
86
(95)
14
(5)
Vet ej
(%)
Medelvärde
Medelvärde
JKPG
0 (0)
3,95
(4,00)
3,86
(3,95)
3,41
(3,41)
3,42
(3,33)
0 (0)
MÅLUPPFYLLELSE OCH ANALYS AV RESULTAT
Vi fortsätter att visa våra mål och knyta an till läroplanen. Vårt Grön Flagg arbete är gediget
och barnen visar stort intresse för miljön. Föräldrarna har fått ta del av bilder på barnen både
på samtal och i vår digitala fotoram. 100 % av alla föräldrar är nöjda eller mycket nöjda!
FÖRBÄTTRINGSÅTGÄRDER
Vi vill involvera barnen ÄNNU mer i källsorteringen, trädgårdslandet och temat vatten som
vi ska arbeta med nästa läsår.
Mål & Utvärdering 2010/2011
Grön Flagg
Under verksamhetsåret har vi arbetat med temat Närmiljö. Nedan följer de sex mål som vi har
jobbat med och en utvärdering. Sedan följer fem nya mål som vi vill jobba med under nästa
läsår och rapporteringsperiod. Hela rapporten finns att läsa på vår hemsida:
www.montessori.nu
Alla mål som vi haft sedan starten av Grön Flagg ska vara och är införlivade i verksamheten.
Det innefattar alla mål inom temana Kretsloppet och Livsstil & Hälsa.
Här följer verksamhetsårets mål inom Grön Flagg med temat Närmiljö, som vi valt att arbeta
med nu och hur vi ska uppnå dem, samt två andra mål för verksamhetsåret.
Mål 1:
Barnen ska lära sig minst en skyldighet och en rättighet ur allemansrätten.
Aktivitet för att uppnå mål 1:
Vi ska ha utflykter anpassade till respektive barngrupp varje vecka. Vi tar då med oss
Allemansrätten, spårbok, fågelbok, träd- och växtbok i ryggsäcken. Vi ska även ha samlingar
på utflykten där vi kan prata och diskutera olika upptäckter.
Status aug 2010:
Barnen vet inte vad allemansrätten är.
Utvärdering:
Barnen på Smultronet säger varje gång de närmar sig bondens åker: - man måste gå runt men
haren får gå där. De vet att på vintern kan man gå på åkrarna men inte på våren. De vet att
man inte får dra i träd och bryta grena och inte gå, trampa eller kasta svamp. Blommor kan vi
plocka men inte i koloniträdgårdarna som vi gärna går på utflykt till.
14
Strandängens Montessoriförskola
Kvalitetsredovisning
Ängen väver in följande på onsdagsutflykten: Att man inte går på bondens åker, man bryter
inte grenar från levande träd. Många vet redan att man inte får gå på åkern och på slutet av
vintern reflekterade barnen på Ängen: - Nu är det nog sista gången vi kan gå över åkern på
utflykten för sedan börjar det växa där. Barnen reflekterar över var man får grilla, att man inte
får bryta av grenarna på t.ex. hasselbuskarna och upptäcker spår av djur. I skolskogen, ”vår
skog” får vi frångå allemansrätten till viss del. Det blev uppslag till en diskussion då barnen
bröt kvistar och grenar från träden där.
Mål 2:
Barnen ska lära sig årstiderna, vår, sommar, höst vinter & vår och förstå dess innebörd.
Aktivitet för att uppnå mål 2:
Se till att alla får uppleva årstiderna samt skiftningar i naturen kring förskolan. Vi kommer att
ha en naturruta ute som vi kontinuerligt går till och dokumenterar skillnader. Vi tar också in
material från naturen till ett naturbord, upptäcker, utforskar och experimenterar.
Status aug 2010:
Många kan namnen på årstiderna men förstår inte dess innebörd och vice versa.
Utvärdering:
Smultronet tar in höstsaker och pratar om dem t.ex. om varför löven faller på hösten. Vi har
samlat nypon, höstlöv, kastanjer och ekollon. På Miniutflykterna väver vi in barns inflytande
genom att låta dem turas om att bestämma utflyktsmål. Vi gör årstidsbilder och sätter upp på
tematavlan.
Vi har också behandlat årstiderna i samlingarna när vi sjunger olika sånger om årstider t.ex.
Titta ut en minut, Gubben höst, Nej, se det snöar.
Vi inrett ett akvarium till ett tittskåp som står i entréhallen. Temat i tittskåpet följer årstiderna
och är inrett med bl.a. barnens fynd från utflykterna. På våren har vi satt potatis. Nu på
sommaren är det ljust då behöver inte lamporna vara tända inomhus.
Ängen har gjort ett årstidshjul för att konkretisera året och årstiderna. De sjunger sånger
såsom ”Herr Kantarell” och ”Titta ut en minut” på hösten och sånger ur Majas alfabet som
passar de olika årstiderna. Naturbordet är anpassat efter årstiderna och barnen får hjälpa till att
hitta saker som kan passa till det. På avdelningen finns bilder som associerar till årstiderna
och barnen får lägga ut bilderna till en årstid. Den övningen har presenterats vid flera
tillfällen. Målet med årstider har varit aktuellt för Ängen då det är mycket pyssel med höstlöv
och vinter pynt. De snurrar sitt årstidshjul varje månad och pratar då om vilken årstid
månaden tillhör m.m. Namnlappar med barnens födelsedagar sitter vid månadsbilderna.
Inlägget på Grön Flaggbloggen i mars handlar om vårt arbete med målet om årstiderna samt
tittskåpet på Smultronet.
Vi diskuterar allemansrätten och bondens åker vilket ger olika perspektiv på årstiderna.
Mål 3:
Barnen ska lära sig vad de ska göra med sitt eget skräp och skräp vi hittar i naturen.
Aktivitet för att uppnå mål 3:
Vi har med oss påsar, handskar och skäpplockare så att vi kan plocka det vi ser. Vi sorterar
det som går när vi kommer tillbaka till förskolan.
Status aug 2010:
Vi tar med eget skräp idag, men plockar inte upp allt skräp vi ser. Vi har inte med oss påsar,
handskar och skräpplockare.
15
Strandängens Montessoriförskola
Kvalitetsredovisning
Utvärdering:
Vi har med oss påsar så vi kan ta med oss skräpet och sedan sortera det som går.
Vi är med i nationell skräpplockarvecka.
Smultronet har haft utflykter med skräpplockartema samt även tagit upp skräp som hittats på
övriga utflykter. Det finns alltid trädgårdshandskar och påsar med i ryggsäcken. De har även
använt skräpplockartången, men den var lite för stor för det minsta barnet.
Barnen har fått plocka skräp i bl.a. en Håll Sverige Rent säck, det var väldigt spännande. De
pratar också kontinuerligt om naturen och hur man behandlar den när de är ute på
miniutflykter. Barnen är utmärkta ”skräppoliser” och hojtar upprört om de ser exempelvis en
ölburk eller ett cigarettpaket på marken. När de hittar skräp, då plockar de upp det och
sorterar det som går. Barnen säger att: - Vi måste plocka upp skräpet annars kan djuren skada
sig.
Speciellt engagerade och ivriga blir barnen när det gäller glas för det är verkligen farligt
poängterar de. Exempel på barnens initiativ och engagemang: vecka 23, tisdag, barnen ropar
ivrigt på fröken för de har upptäckt skräp på både gården och utanför stängslet. Det har varit
så rent efter våra skräpplockarturer men efter långhelgen, Kristi Himmelsfärd/Nationaldagen,
hittade vi så mycket skräp att det fyllde en hel soppåse. Vi sorterade metall i vår egen
miljöstation.
Ängen integrerar skräpplockandet i alla utflykter, även miniutflykter. Skräpplockartången
används också. På Ängen läser de en bok ” Rädda vår jord”, en barnbok, som bl.a. handlar om
barn som sorterar skräp och deltar i en tävling.
På väggen hänger en liten affisch med hur lång tid det tar för skräp att brytas ned i naturen.
Affischen har används i. samlingen. Under skräpplockarveckorna lekte barnen naturhjältar
och plockade skräp så att djuren inte skulle skada sig. Vi har börjat prata om att man måste
hugga ner träd för att få papper. Hur mycket papper vi använder när vi målar. Vad händer när
vi hugger ner träden?
Våren 2010, vecka 17, deltog båda avdelningarna i skräpplockarveckan. Vi plockade skräp
kring förskolan och vi sorterade/återvann det som gick.
I februari 2011 gjorde vi ett inlägg med bild på Grön Flaggbloggen om vårt mål med
skräpplockning,
Vi har plockat skräp kontinuerligt under hela tematiden och även våren 2011 deltog vi i Håll
Sverige Rents skräpplockarveckor, vecka 18 och 19. Vi ville få ut mer information i media
om vår skräpplockarinsats. Vi fick vår artikel samt foto publicerade i Jönköpings Posten den
5:e maj. På Grön Flagg bloggen 21/5-11 gjorde vi ett inlägg samt foto om vår skräpplockning.
Vi har köpt in fler trädgårdshandskar för skräpplockning samt en skräpplockartång till varje
avdelning.
Mål 4:
Barnen ska lära sig minst en djurart som lever i närheten an förskolan.
Aktivitet för att uppnå mål 4:
Vi går på upptäcktsfärder och observerar, tittar i böcker och pratar med varandra. De större
barnen lyssnar även efter fåglars läten.
Status aug 2010:
Barnen kan någon djurart, men visar inte att de vet så mycket mer om dem.
16
Strandängens Montessoriförskola
Kvalitetsredovisning
Utvärdering:
Flera av Smultronets barn har god kännedom om ekorren och vet var de kan se den. Två
gånger per vecka har de haft miniutflykt och samtalat om ekorren. Barnen som är med i
miljörådet i Grön Flagg har intervjuats och de har intressanta reflektioner som pedagogerna
ska spinna vidare med. Ekorren har varit ett ständigt ämne på samlingen. Barnen sjunger
gärna om ekorren, tittar på hur den ser ut, pratar om vad den äter och var den bor. Under
miniutflykterna har barnen kommit med funderingar på om ekorren bor i träden de går förbi.
Grön Flagg representanterna på Ängen är väldigt medvetna om vad ekorren äter, sover och
bor. Barnen på Ängen har sett ekorrspår i snön. Pedagogerna vill fortsätta att utveckla
intresset och kunskapen om ekorren hos barnen.
En ekorrholk är tillverkad av en farfar, förälder och ett barn. Den ska sättas upp i ett träd på
baksidan av förskolan. Barn och vuxna på båda avdelningar har nyfiket funderat över vad som
kommer att hända när holken är uppsatt och om ekorren kommer att flytta in. Undrar hur
många ungar ekorren får?
Mål 5:
Barnen ska lära sig minst en trädart som finns i närheten av förskolan.
Aktivitet för att uppnå mål 5
Vi väljer ett träd som vi går till, som vi dokumenterar med en bild/månad. Vi tar reda på fakta
genom böcker och varandras kunskap.
Status aug 2010:
Några få barn kan någon trädart.
Utvärdering:
Smultronets barn säger -”öjk” = björk och känner igen trädet. De äldre barnen på Smultronet
vet att näverbiten som ligger på naturbordet kommer från trädet björk. Vi går till vår naturruta
på baksidan där det finns många björkar. På utflykterna hittar vi också björkar och vi leker: Var är björken?
Ängens barn kan urskilja en björk på den vita nävern, mycket tack vare ”björkleken” som de
gör i skogen. Ett barn vet att pollen kommer från björken och vi har tagit upp hur björken
påverkar oss på t.ex. våren då en del av oss har allergier.
Björken är ett riktmärke och vävs in i målet om årstiderna på båda avdelningar.
Mål 6:
Giraffspråket ska bli en naturlig del av vår verksamhet.
Status aug 2010:
Smultronet har haft en studiecirkel under det gångna året och uppskattar att nu kunna
praktisera detta sätt att tilltala både barn och vuxna. Ängen har läst boken men inte praktiserat
något.
Hur vi uppnår målet:
Smultronet praktiserar och Ängen gör studiecirkel där alla ska läsa boken.
Utvärdering:
Vi kommer att löpande föra diskussioner om hur vi bemöter barnen och andra vuxna, hur vi
pratar med och om varandra. Pratar vi över huvudet, hur vi ber om saker, pratar vi engelska,
viskar vi. Det kan finnas vissa situationer där man behöver prata och då är det bättre att säga
till barnet att vi behöver prata lite.
Vi är olika människor, vi ser olika ut, vi är olika, har olika smaker, vi får tycka olika. Vi har
smaksamlingar där man tycker olika om en smak. I samlingen kan vi fråga om vad barnen
17
Strandängens Montessoriförskola
Kvalitetsredovisning
tycker om för olika saker. Vi ska bejaka känslor och inte säga att ett barns känsla inte finns
t.ex. om ett barn slår sig säger vi inte ”det var inte så farligt.” Alla känslor tillåtna!
Vi vuxna ska känna att vi är trygga med varandra och det ska vara tillåtet att göra fel. Ingen
ska vara rädd för att säga och göra något.
Mål 7:
Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i
andra människors situation samt vilja att hjälpa andra. (Lpfö 98/10)
Vad vill vi uppnå?
· Vi vill att fler barn ska kunna ”göra” förlåt och förstå sina felaktiga handlingar.
· Vi vill att fler barn som ser att någon är ledsen ska visa vilja på att trösta utan att ha
gjort något själv.
Status augusti 2010:
Några barn visar stor hänsyn, andra inte. Ordet förlåt kan ofta bli en meningslös fras som inte
betyder något.
Hur vi uppnår målet:
· Alla ska vara förebilder och visa att vi bryr oss om någon är ledsen, båda barn och
vuxna.
· Vi ska dramatisera olika situationer där barnen får tillfälle att reflektera över ”slutet”.
· Vi pratar om känslor och att det är fint att hjälpa varandra, läser böcker, flanosagor
mm
Utvärdering:
Detta mål har vi arbetat mycket med både på samlingarna på Smultronet samt vid många olika
spontansamlingar, främst med flanosagor om ”Bilarna Bruzzo och den vresiga traktorn.” Vi
vill att barnen ska kunna sätta ord på sina och andras känslor, att man kan vara arg, ledsen,
glad och att det alla är helt tillåtna känslor! Vi har pratat mycket om att man kan känna sig
vresig och arg (som traktorn i flanosagan) om man mår dåligt eller är trasig. När man sedan
mår bra igen och känner sig frisk så blir man oftast glad. Barnen tycker att det är jättekul att få
visa olika spelade känsloyttringar; hur ser man ut när man är arg/glad?
På Ängen var det fantastiskt roligt att se den gången ett barn trodde att han hade tappat en av
sina vantar när vi var på utflykt. Alla barn såg det som en självklarhet att vända och leta efter
den och när vi slutligen hittade den tillbaka på förskolan var glädjen stor! Barnen gladdes
verkligen åt att deras vän var glad igen och att de hade fått hjälpa honom, man såg hur lycklig
han blev.
På Ängen arbetar aktivt med detta mål på empatisamlingar på torsdagar och situationer
uppstår dagligen där vi pratar med barnen och då frågar hur de tänkte och framförallt hur de
känner. Ovanstående berättelse är ett bra exempel på hur barnen på Ängen har lärt sig visa
mer omsorg. Vi är mer observanta och lyhörda till vad som sker i barngruppen. Intervju men
några barn har gjorts i november och februari för att se skillnaden på utvecklingen.
Mål 2011/2012
Vi har valt ett nytt arbetssätt att arbeta med målen inför nästa läsår då kravet på
kvalitetsredovisning är borttaget. Vi har tagit fram ett systematiskt kvalitetsarbetssätt som vi
kallar SKA som vi kommer att prova under året. I detta arbete ska man välja ett huvudmål
från Läroplanen för förskolan 98/10 under varje rubrik. Sedan bryter man ner målet till den
18
Strandängens Montessoriförskola
Kvalitetsredovisning
aktuella åldersgruppen man arbetar med. Nedan följer dessa huvudmål samt hur vi valt att
bryta ner dem.
Mål 1:
Normer & Värden
Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar respekt för allt levande och omsorg om sin
närmiljö.
Smultronet
Nulägesanalys
Vi har tittat på småkryp, ekorren, plockat skräp, allemansrätten, lärt oss känna igen trädarten
björk, släckt lamporna i rummen vi inte vistats i, använt ekologiska ingredienser till
bakningen, odlat i trädgårdslandet, matat fiskarna. Vi vuxna är förebilder och visar barnen
omsorg om varandra och miljön, i övningarna ingår det att hantera sakerna varsamt och
plocka i ordning efter sig.
Empati: Vi har kontinuerligt jobbat med empati i form av samtal i situationer som uppstått.
Flanosagor, böcker m.m.
Vi har haft vattenlekar respektive övningar:
Inne: lärt oss tvätta händer och stänga av vattnet, vattna växter, satt frön och vattnat, i landet
har vi planterat och vattnat.
Konkreta mål
Barnen ska lära att växter behöver vatten annars vissnar de.
Vi fortsätter med empati arbetet eftersom att det blir en ny barngrupp.
Arbetssätt
Vi har två krukor med likadana växter och markerar vilken som ska vattnas.
Nästa termin får varje barn ha sin egen kruka med växt och sköta den.
Start: v33
Ängen
Konkreta mål
Alla barn skall bli erbjudna att få mata fiskarna och där med få respekt och visa omsorg för
allt levande.
Barnen skall få möjlighet att vara med och iordningställa och upprätthålla fiskarnas miljö.
Barnen ska utveckla respekt för allt levande genom att få möjlighet att följa två olika plantor.
Vi kommer även att köpa två lika plantor var av den ena vattnas och den andra inte.
Arbetssätt
Detta sker genom att först fylla i vatten och sand och sedan tillföra växter.
Barnen kommer få kunskaper om varför det behövs en pump i vattnet som renar och tillför
syre.
Barnen kommer att vara delaktiga i den dagliga skötseln.
Vi använder oss av vattenkrassefrön. Dessa sätts på två olika fat, där den ena vattnas och den
andra inte vattnas.
Barnen kommer tydligt att kunna se skillnad på faten och därigenom få kunskap om att vatten
behövs för att vatten är livsnödvändigt.
Mål 2
Utveckling & Lärande
Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förståelse för rum, form, läge och
riktning och grundläggande egenskaper hos mängder, antal, ordning och talbegrepp samt för
mätning, tid och förändring.
19
Strandängens Montessoriförskola
Kvalitetsredovisning
Smultronet
Nulägesanalys
Former och färger, bokstäver, siffror, pussel, ordning. På avdelningen är alla övningar i
ordning på sin plats. Själva övningen är i ordning och hur man gör övningen är i en viss
ordning. Barnen har sin egen plats i hallen. Dagsrutinerna är ett sätt att skapa ordning och ett
slags tidmätning för barnen. Vi har använt tumstocken för att mäta längd på ex möbler. Vi har
gymnastik och då finns extra tillfälle för övning i rumsuppfattning.
Konkreta mål
Målet är att barnen ska lära sig att mäta mängden vatten och förstå innebörden av mycket och
lite.
Lära sig begrepp såsom vatten, snö, regn
Arbetssätt
En hink för 10 liter vatten och en 1-liters kanna och 1 dl mått med vatten. Vi är ute eller inne
vid vattenbordet med övningen.
Samla regn i en hink och mäta mängden. Om de regnar ställer vi ut hinken. Om det är snö
fyller vi hinken med snö och tar in den så det blir vatten. Sedan ställer vi ut den så att det blir
is.
Ängen
Nulägesanalys
Allt detta finns i Montessorimaterialen, men materialen nyttjas inte av alla barn.
Konkreta mål
Alla barn skall erbjudas att få möjligheten att arbeta med cylinderblocken för att utveckla sin
förståelse för form, läge, riktning, mängd, antal och ordning.
Alla barn ska kunna få utveckla sin kunskap om vattnets egenskaper.
Arbetssätt
Vi presenterar cylinderblocken i dess olika svårighetsgrader och ger barnen möjlighet att
utveckla och utforska på egen hand genom exempelvis lekar.
Vi observerar barnen för att se på vilken kunskaps nivå de befinner sig.
Vi kommer att utveckla vår experimenthylla i klassrummet med olika vattenövningar som vi
byter ut 1 gång i månaden.
Olika mått och mjölkpaket, ytspänning, två flaskor ihop, vatten i olika former, vattenhjul och
hävert.
Mål 3
Barns Inflytande
Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att förstå och att handla efter
demokratiska principer genom att få delta i olika former av samarbete och beslutsfattande.
Smultronet
Nulägesanalys
Barnen har fått vara med och bestämma utflyktsmål. De får bestämma vad de vill göra inne
och ute. Vid lunchen bestämmer de själva hur mkt och vad de vill äta av det som serveras.
Allt detta forsätter vi med som vanligt.
Konkreta mål
Att barnen får ha inflytande och bestämma av vad det blir av nedanstående. Vi följer barnens
upptäckarinstinkt och ser vad barnen visar intresse för.
Arbetssätt
Vi sätter fram en skål med vatten och observerar vad barnen gör och säger. Vi tar ett barn i
taget och sen fler barn.
20
Strandängens Montessoriförskola
Kvalitetsredovisning
Vi har en stor genomskinlig skål som vi fyller med vatten som vi ställer i skötrummet.
Dokumentation i form av penna, papper och kamera. Vi sätter upp dokumentation på
måltavlan så att föräldrar kan se.
Vi tillåter allt som inte kan gå sönder som t.ex. blötlägga böcker är inte ok.
Vi kör 2 månader och följer barnen vad de säger.
I november tillför vi saker.
Ängen
Nulägesanalys
Vissa barn hjälper varandra på eget initiativ eller på uppmaning. Andra inte.
Barnen har själv möjlighet att påverka sin situation genom att vara med att bestämma t.ex. om
de vill vara inne eller ute, vad de vill göra i klassrummet, hur mycket de vill äta etc.
Konkreta mål
Barnen kommer att få vara med att bestämma vilka fiskar som köps in till akvariet.
Barnen skall uppmuntras att samarbeta mer vid på och avklädning. Samt vid matsituationer
t.ex. dela maten, hälla upp mjölk. Hjälpa en yngre kompis.
Arbetssätt
Barnen kommer kunna lägga sin röst på vilken fisk de vill att vi köper in. Bilder på fiskarna
presenteras för barnen och därefter röstar vi fram fisksorterna på ett demokratiskt sätt.
Vi uppmuntrar barnen ännu mer när det gäller att hjälpa varandra och ta egna beslut. Få igång
en drivande spiral där äldre barn inspirerar yngre barn.
Vi ska uppmuntra barnen att känna efter själva vilka kläder som behövs beroende på väderlek.
Mål 4
Förskola & Hem
Föräldrarna ska ha möjlighet att inom ramen för de nationella målen vara med och påverka
verksamheten i förskolan.
Att förskolan är tydlig i fråga om mål och innehåll är därför en förutsättning för barnens och
föräldrarnas möjligheter till inflytande.
Ängen & Smultronet
Nulägesanalys
Föräldrarna får information dagligen av personal.
Månadsbild sätts upp varje ny månad.
Förskolechef informerar via mail och strandängsbladet.
Information ges på föräldramöte.
En föreläsning om Montessoripedagogikens grunder har erbjudits till föräldrarna.
Konkreta mål
Tydliggöra målen och arbetssättet för föräldrarna.
Arbetssätt
Vi kommer att ge ytterligare information om avdelningarnas verksamhet varje månad i
Strandängsbladet.
Mål 5
Samverkan med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet.
Förskolan ska sträva efter att nå ett förtroendefullt samarbete med förskoleklassen, skolan och
fritidshemmet för att stödja barnens allsidiga utveckling och lärande i ett långsiktigt
perspektiv.
Nulägesanalys
Vi har följt skolans initiativ, då en del har kommit hit och hälsat på barnet på förskolan.
21
Strandängens Montessoriförskola
Kvalitetsredovisning
Konkreta mål
Alla barn som går till förskoleklass ska känna sig trygga i sin övergång och veta vart de ska
börja.
Arbetssätt
Vi beslutar att vi tar kontakt med barnets nya skola om de inte kontaktar oss.
Ansvarig personal tar kontakt med sitt ansvarsbarns skola.
Mål 6
Montessori (Utveckling och lärande)
Smultronet
Utveckla sin skapande förmåga med vatten
Nulägesanalys
Vi har övningar som målning, rita med krita, griffeltavla, skriva med penna, play dough,
fingerfärg, stämpelövningar, klippövning, limövning. Barnen är självständiga och hämtar
övningarna själva och arbetar med.
Vi har haft vattenlekar respektive övningar:
Inne: lärt oss tvätta händer och stänga av vattnet, vattna växter, satt frön och vattnat, i landet
har vi planterat och vattnat, blåsa bubblor i skål.
Konkreta mål
Barnen ska lära ordet vatten, ingen färg dvs. genomskinligt.
Vattensånger
Arbetssätt
Vi ska utveckla fler skapandeövningar som har med vatten att göra
· Vatten och färg
· Vatten och ljud
· Vatten och ljus
· Vatten och rörelser
· Vatten och drama
· Vattenlek
Vi sjunger olika vattensånger.
Vi observerar varje barn vad de kan v 35 och v 50 samt v 25.
Ängen
Vi fokuserar på kulturdelen inom Montessoripedagogiken för att bredda barnens förståelse för
människor och kulturer i olika världsdelar, dess likheter och olikheter.
Nulägesanalys
Vissa barn arbetar med globerna och världskartan.
Vi pratar om olika länder i smaksamlingar och vi sjunger sånger på engelska.
Vi har haft ett litet projekt med Swaziland där barnen ha skänkt kläder och fått tackkort från
barnen i Swaziland.
Konkreta mål
Alla barn ska känna till minst en världsdel.
Arbetssätt
Vi kommer att arbeta med globerna och världskartan. Även på samlingarna kommer barnen
att få möjlighet att lära sig om olika kulturer, smaker, sånger, levnadssätt ifrån de olika
världsdelarna. Detta läsår fokuserar vi främst på Afrika.
Vi kommer att undersöka kostnaden för att ha en faddergrupp i Afrika.
Vi kommer att ta tillvara på kunskaperna som finns hos föräldrar från andra kulturer.
22
Strandängens Montessoriförskola
Kvalitetsredovisning
Utvecklingssamtal/föräldrasamverkan
Mål:
Att utvecklingssamtalen håller god kvalitet och att alla som håller samtalen följer samma
linje.
Status aug 2010:
Föräldrarna är nöjda med samtalen men personalen känner att de gör olika och att det skulle
kännas bra att ha en tydlig linje.
Detta ska ingå i samtalet:
· Vi visar bildkollage från halvåret som gått.
· Väver in LPFÖ-98 i målen för förskolan
· Gå igenom dagsrutiner och hur barnet hanterar dem.
· Utvecklingsområden.
· Trygghet, kompisar, relation till vuxna.
· Montessorimaterialet.
Utvärdering 2011:
Alla utför nu samtal utifrån ovanstående rutiner. Ängen har gjort om sitt underlag för
samtalen. Avdelningarna gör inte helt lika när det gäller bildkollaget, men vi anser att det inte
är av stor vikt.
Åtgärder till nästa år:
Vi fortsätter som innan och lägger istället mer fokus på informationsflödet till föräldrarna. Se
mål 4, förskola & hem på s. 22.
Grön Flagg
Alla mål som vi haft sedan starten av Grön Flagg ska vara och är införlivade i verksamheten.
Det innefattar alla mål inom temana Kretsloppet, Livsstil & Hälsa och Närmiljö. Här följer
verksamhetsårets mål inom Grön Flagg med temat Vatten, som vi valt att arbeta med nu och
hur vi ska uppnå dem.
Mål 1:
Barnen ska lära att växter behöver vatten annars vissnar de.
Aktivitet för att uppnå mål 1:
Båda avdelningarna kommer att experimentera med att vattna olika plantor och frön. D.v.s.
vattna lika plantor på olika sätt. Vi använder oss av vattenkrassefrön. Dessa sätts på två olika
fat, där den ena vattnas och den andra inte vattnas. Nästa termin får varje barn ha sin egen
kruka med växt och sköta den.
Status aug 2011:
Barnen hjälper till att vattna blommor och växter, men alla vet inte vad som händer om man
inte vattnar dem eller om man vattnar dem för mycket.
Mål 2:
Alla barn ska kunna få utveckla sin kunskap om vattnets egenskaper. Lära sig begrepp såsom
vatten, snö, regn, is, fruset, smält.
Aktivitet för att uppnå mål 2:
Om de regnar ställer vi ut en hink. Om det är snö fyller vi hinken med snö och tar in den så
det blir vatten. Sedan ställer vi ut den så att det blir is.
Barnen ska bli erbjudna att fotografera vatten.
Status aug 2011:
Flera barn har en uppfattning om vattnets olika egenskaper, andra inte.
23
Strandängens Montessoriförskola
Kvalitetsredovisning
Mål 3:
Barnen ska lära sig att mäta mängden vatten och förstå innebörden av mycket och lite. De
äldre barnen ska bli presenterade begrepp som liter och deciliter.
Aktivitet för att uppnå mål 3:
En hink för 10 liter vatten och en 1-liters kanna och 1 dl mått med vatten. Vi är ute eller inne
vid vattenbordet med övningen.
Vi kommer att utveckla vår experimenthylla på Ängen med olika vattenövningar som vi byter
ut 1 gång i månaden.
Olika mått och mjölkpaket ska finnas att experimentera med.
Status aug 2011:
Några barn förstår begreppen mycket och lite, men behöver bli tryggare med att använda
begreppen. Få barn vet hur mycket en liter är.
Mål 4:
Barn och vuxna ska lära sig vara rädda om vårt vatten.
Aktivitet för att uppnå mål 4:
Smultronet – vad får man slänga i toaletten och vad får man inte.
Ängen - bygga reningsverk av 2 petflaskor.
Status aug 2011:
Det händer att barnen på Smultronet slänger ”fel” saker i toaletten. Inga barn på Ängen vet att
naturen har en förmåga att rena vatten. Gäller detta alla utsläpp?
Mål 5:
Vi ska ta tillvara på allt vatten och återanvända så mycket som möjligt.
Aktivitet för att uppnå mål 5
Vi samlar i en regntunna och barnen vattnar och leker med det istället för att ta ur kranen.
Status aug 2011:
Vi har en regntunna, men vattnet används inte i den utsträckning vi skulle vilja.
Samtliga mål anpassas efter mognad och ålder på gruppen. Vi har även utsett ”målvakter” till
målen. De som är målvakt har ett ansvar att se till att vi uppnår målet.
Likabehandlingsplan 2011
Inledning
Som förebilder för barnen ska vi sträva efter att vara en levande och social gemenskap som
ger trygghet, vilja och lust att lära. Personlig trygghet och självkänsla grundläggs visserligen i
hemmet, men förskolan ska vara ett stöd för familjerna i deras ansvar för barnens fostran och
utveckling. Samarbetet med hemmet ser vi som en viktig del i vårt arbete. Varje barn har rätt
att få utvecklas, känna växandets glädje och få erfara den tillfredställelse som det ger att göra
framsteg och övervinna svårigheter.
En viktig uppgift för verksamheten är att grundlägga och förankra de värden som vårt
samhällsliv vilar på. Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla
människors lika värde, jämställdhet mellan könen samt solidaritet med svaga och utsatta är
värden som förskolan skall hålla levande i arbetet med barnen.
Förskolan ska ta tillvara och utveckla barnens förmåga till ansvarskänsla och social
handlingsberedskap, så att solidaritet och tolerans tidigt grundläggs.
Förskolan ska vara öppen för skilda uppfattningar och uppmuntra att de förs fram.
24
Strandängens Montessoriförskola
Kvalitetsredovisning
Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten ska vara rolig, trygg
och lärorik för alla barn som deltar. /Ur Lpfö-98/10
Definition av kränkande behandling
Diskriminering är en handling eller struktur som utestänger eller kränker en person. Den
behöver inte vara medveten eller aktiv.
Trakasserier är en aktiv, medveten handling som kränker en person.
Annan kränkande behandling är:
ü Att någon eller några kränker principen om alla människors lika värde.
ü Uttryck för makt och förtryck
ü Aktivitet utförd av en eller flera personer som riktas mot en eller flera
ü Aktivitet som utförs och drabbar såväl barn som vuxna.
En viktig utgångspunkt är att den som uppger sig ha blivit kränkt alltid måste tas på allvar.
Vision för vår förskola
Vi på vår förskola ska ha en arbetsplats för barn och vuxna där alla kan känna sig trygga och
där ingen skall bli utsatt för diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling.
Alla barn ska vara välkomna till vår förskola. Vi accepterar olikheter och ser det som en
tillgång för utvecklingen. Att tycka olika är en naturlig del av mänskligt samspel som får oss
att växa som individer.
Under de år barnen går hos oss skall vi vuxna lära barnen reflektera över sitt handlande.
Smultronet
Lpfö-98/10: Normer och värden ”Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar
förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av social bakgrund och oavsett kön,
etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller
funktionsnedsättning”(Med läroplanen på fickan).
Mål 1:
Ingen ska känna sig kränkt enligt värdegrunden. Se ovan Lpfö-98/10.
Hur:
Vi strävar efter att alltid vara förebilder för barnen och varandra, på så sätt lär sig både vuxna
och barn hur viktigt det är med värdegrunden för att vi alla ska må bra.
Vi tänker på att alla är olika som individer, barn som vuxna.
Vi har läst och arbetat med boken ”Giraffspråket” av Anne-Christine Smith.
I vårt dagliga arbete kommer vi att träna på att använda oss av den formen av kommunikation.
För att främja utvecklingen av empati läser vi barnböcker och flanosagor som handlar bl.a.
om känslor och försöker få barnen delaktiga i reflektion och diskussion. Vi poängterar att det
är ok att tycka olika och att göra olika saker.
Vi pedagoger kan stävja kränkande beteenden genom att barnen får uttrycka sina enskilda
åsikter men också att acceptera andras känslor och åsikter. Vi pratar med barnen om händelser
som hänt och vi lyfter dem som behöver bli stärkta.
Genom leken ”sov du lilla katt”, får barnen ge och ta emot beröring om de vill. Barnen får
även vara med och bestämma vilket djur de vill vara.
Mål 2:
Barnen och vuxna ska lära sig att slappna av
25
Strandängens Montessoriförskola
Kvalitetsredovisning
Syfte;
Vid avslappningen innan samlingen får alla barn möjlighet att varva ner och slappna av.
Man ligger ner om man vill, det viktiga är att man respekterar att kamraterna vill ha lugn och
ro.
Barnen får en stund där de kan ge eller få massage på ryggen om de vill. Här gäller att man
frågar först och lyssnar på kamratens svar.
Hur:
Genom att barnen får använda en massageroller och lyssna på olika slags lugn musik och
lugna ljud. Gruppen som har samling med avslappning inne på avdelningen använder
liggunderlag. Gruppen som har avslappning/samling i bygghörnan ligger på stora byggmattan.
Mål 3:
· Arbeta med empati i barngruppen.
· Använda giraffboken i vårt arbetsätt med barn och vuxna.
Hur förebygger vi kränkande behandling?
· Vi fortsätter med vårt empatiarbete, att läsa böcker och flanosaga för barnen. På så sätt
tror vi att vi kan förebygga kränkning i framtiden. Vi pratar med barnen om händelser
som hänt och vi lyfter dem som behöver bli stärkta.
· Vi har läst boken giraffspråket av Anne-Christine Smith och kommer att använda oss
av det tanksättet både när vi samtalar med barn och vuxna. Vi kommer att använda oss
av ca 15 min per planering för att diskutera giraffspråket och hur vi kan förbättra oss.
Under vårterminen kommer vi att träffas tre kvällar för att diskutera boken och olika
situationer som dyker upp.
Hur upptäcker vi kränkning?
· Genom att vara lyhörda, närvarande och observanta i barngruppen
Hur utreder och återgärdar vi när någon blivit kränkt?
· Vi diskuterar hur vi ska gå till väga i personalgruppen.
· Pratar med berörda.
· Skriver ett återgärdsprogram och följer upp hur det går.
T.ex. om ett barn blir bitet flera gånger och är utsatt, då punktmarkerar och delar in oss
i mindre grupper och är extra observanta.
Ängen
Vår förskola ska vara en plats där både barn och vuxna kan känna sig trygga och respekterade.
Vi är alla olika, barn, föräldrar och personal. Det är viktigt att vi tänker på att alla blir sedda
utefter deras förutsättningar/behov.
Det är angeläget att förskolan även är uppmärksam på vuxnas kränkningar mot barnen.
Ingen ska någonsin känna sig kränkt eller diskriminerad.
Hur förebygger vi?
· Vi som personal måste visa respekt för varandra och arbeta för ett positivt klimat.
Barn gör som vi gör.
· Respekten för allt i omgivningen finns i vår pedagogik.
· Observera och vara närvarande både fysiskt och psykiskt.
· Vi visar att vi bryr oss och pratar mycket om olika känslor.
· Den vuxne styr medvetet gruppkonstellationen vid organiserade lekar och rutiner.
· Jobbar i smågrupper, med gruppstärkande aktiviteter och lekar.
· Komma med idéer och impulser till leken och lyssna in vad som händer i leken.
· Flanosagor och böcker som är anpassade efter barngruppen och situationen.
26
Strandängens Montessoriförskola
Kvalitetsredovisning
·
Ha en bra kontakt och relation med föräldrarna, då barnen kan berätta mer hemma än
vad de gör här.
· Att i empatisamlingar ta upp olika ämnesområden ur likabehandlingsplanen. Göra
punkter att följa veckovis ex.
1. Berätta och prata om ämnesområdet.
2. Läsa böcker och bilder som passar ämnesområdet.
3. Spela teater med barnen, involvera dem i att skapa upplösningen.
4. Måla bilder som berör ämnesområdet och ha utställning.
5. Sedan kan bilderna sättas ihop till en bok och vi har gjort vår egen bok
om likabehandling.
· Vi använder oss av ”Giraffspråket” känslans kommunikation – en väg till kontakt och
förändring. Vad jag observerar. Vad jag känner. Vad jag behöver. Vad jag önskar.
Hur upptäcker vi?
· Genom att vara lyhörd, närvarande och genom våra observationer. Man lyssnar in,
visar intresse för det barnet säger. Vi är nära leken/konflikten.
· I barnintervjuer. Där kommer vi att lägga till frågor om kränkning t.ex. Är du rädd för
något här på förskolan?
· Lyssna in andra barn
· Ha god kommunikation med föräldrar.
Hur utreder vi?
· Analysera och diskutera tillsammans i personalgruppen.
· Lyssna in alla inblandade.
· Prata med föräldrarna.
· Ta hjälp utifrån av specialist.
· Dokumentation vid behov
Hur åtgärdar vi?
· Kontakta föräldrarna
· Prata med barnen
· Kontakta specialist
· Samtal tillsammans med all personal kring yrkesetik.
Hur följer vi upp?
· Lyssna och vara lyhörd
· Observera
· Uppföljningssamtal med barn, personal, föräldrar och specialist.
Kränkningar kan upplevas av alla, så väl barn som vuxna. Det kan figurera mellan barn,
mellan barn och vuxna eller mellan vuxna. Likabehandlingsplanen ska tillämpas av alla.
Övriga händelser
·
·
·
·
·
Drop in fika för föräldrar och barn där barnen bjöd på hembakat nässelbröd.
Pedagogiskt café tillsammans med de andra Montessoriförskolorna med mycket bra
erfarenhetsutbyte.
Traditionellt luciafirande på Rehab och för föräldrar med frukostbuffé.
Föräldramöte med diskussionsfrågor som skickades ut innan var en uppskattad variant
på bara information.
De barn som slutade för att börja skolan bjöd vi på en halvdag på Upptech och senare
grill och lek i Stadsparken.
27
Strandängens Montessoriförskola
Kvalitetsredovisning
·
·
·
·
·
·
·
·
·
·
·
·
·
·
·
Polisen kom på besök och visade upp sin utrustning.
Personalen har medverkat i Vårruset.
Bokbussen har vi besökt med barnen flera gånger under året.
Vi uppmärksammar våra svenska traditioner med olika aktiviteter.
Reunion där vi bjöd in de barn som började skolan året innan.
Stadsparken
Skräpplockar vecka med diplomutdelning.
Brandbilen har varit här och alla som ville fick åka en tur och använda brandslangen.
Sommarfest med picknick och sommarsånger
Midsommarfirande tillsammans med två närliggande förskolor.
Middag för personal och styrelse.
Brandövning ett flertal gånger.
Fixardagar 2 en gång/termin
Nätverksträffar ca var 6 vecka för förskolechef.
Kontroll från miljökontoret/livsmedel.
Fortbildning och studiebesök
·
·
·
·
·
·
·
·
·
·
·
·
·
·
Småbarnspedagogsutbildning på halvfart 1 år, en person.
Montessoriföreläsning med 40 anmälda här på förskolan.
Öppet Hus för alla intresserade.
En student har gjort 4 veckors VFU.
Flera prao-elever har varit här i 1-2 veckor.
Studiebesök på Torps Ängar, en person
Studiebesök från Sanda gymnasiet.
Fortsatt rektorsutbildning, en person. Studieresa till Oslo.
Studiebesök från barn och fritidsprogrammet i Eksjö.
Rektorsmöten
Studiebesök på Upptäckaren, en person.
Studiebesök till Ur & Skur förskola i Älmhult, 2 personer.
Konferens, barns psykiska hälsa, en person.
Krishanteringsutbildning, samtliga.
Investeringar
·
·
·
·
·
·
Nya luckor, kakel och bänkskivor i köket.
Ljuddämpande skärmväggar till Smultronet.
Diverse lekmaterial till båda avdelningarna.
Pilkoja på baksidan.
Ny lekmiljö i Smultronets matrum.
Ny lekmiljö i Ängens utrymme.
Utan vår fantastiska personal hade vi inte varit den förskola vi är idag. Jag är fortsatt
oerhört stolt över allas prestationer under verksamhetsåret! Tack! J /Madeleine Day
28