Transcript Förskola på vetenskaplig grund Jan Håkansson

Förskola på vetenskaplig grund, vad är det? –
några perspektiv på samspelet mellan
forskning och beprövad erfarenhet
Stockholm 6 mars 2014
[email protected]
Utgångspunkter
Skollagen 1 kap 5§: Utbildningen ska vila på
vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.
 Skollagen 4 kap: Krav på systematiskt
kvalitetsarbete
 Lpfö 98 2.6 (reviderad 2010): Uppföljning,
utvärdering och utveckling

Vad innebär detta?
Hur kan mötet mellan den vetenskapliga
grunden och den beprövade erfarenheten
se ut?
Mötet forskning-praktik – olika
infallsvinklar
Forskare forskar och skriver medan praktiker läser
och inspireras av forskning som grund för
utvecklingsarbetet (spridning t.ex. Skolverket).
2. Praktiker använder forskningsliknande metoder i
utvecklingsarbetet (t.ex. systematiskt
kvalitetsarbete).
3. Forskare och praktiker samarbetar kring
gemensamt kunskapssökande (t.ex. interaktiv
forskning, aktionsforskning, följeforskning,
samspel forskning-praktik).
4. Praktiker genomgår påbyggnadsutbildningar och
forskarutbildningar på högskolor och universitet
(t.ex. magister-, master-, licentiat-,
doktorsexamen).
1.
Mötet forskning-praktik –
två sidor av saken
VAD?
Forskning om vad som
gynnar lärande och
utveckling i förskola, skola
och undervisning.
Utvärdering och beprövade
erfarenheter av vad som
tidigare fungerat.
HUR?
Forskning om strategier för
skolutveckling.
Utvärdering och beprövade
erfarenheter i praktiskt
utvecklingsarbete.
VAD (och hur mycket) påverkas lärande och
studieresultat av olika faktorer? – en kartbild
utifrån forskning
Lärar- och
undervisningsfaktorer
– t.ex. formativ
bedömning, variation,
studiemetoder osv.
Barn/Elev- och
undervisningsfaktorer
– t.ex. motivation,
ansträngning,
kamratlärande osv.
Lärarfaktorer –
t.ex. relationer,
förhållningssätt
osv.
Rektorers och
förskolechefers
ledarskap
Förutsättningsfaktorer –
t.ex. lokaler, material,
personal osv.
(jfr Hattie, 2009; Håkansson & Sundberg, 2012)
Organisatoriska
faktorer
VAD? Några övergripande forskningsresultat om
förskolans betydelse för lärande och
senare studieresultat
-
-
-
Förskolevistelse har positiva effekter för
barns prestationer i skolan (på alla
skolans områden).
Detta gäller kognitiva, emotionella och
sociala förmågor (effekterna stabila över
längre tid).
Förskolan särskilt viktig för barn från
”resursfattiga familjer” (jfr Skolverket
(2010; se även Hattie, 2009).
VAD? Några övergripande forskningsresultat
om förskolans betydelse för lärande och
senare studieresultat
Längd och kontinuitet på förskolevistelsen
har betydelse (börjat förskola före 3,5 års
ålder).
 Lärares relationer till barnen i förskolan –
”dialogiska möten”, motverkar beteendeoch lärandeproblem i skolan.
 ”Barnfokuserade” strategier och
kombinationen omsorg-undervisning.
 Balans mellan vuxenstyrda och
barninitierade aktiviteter (jfr mål om barns
inflytande, Lpfö 98)

HUR? - Principer för samspelet mellan
forskning och systematisk förbättring
• Hållbart – strukturerat utifrån robusta
tankemodeller
• Långsiktigt – inriktat mot uthålligt
förbättringsarbete
• Systematiskt – grundas på generell och
lokal kunskap
• Ömsesidigt – bygger på att lärande sker
i växelverkan mellan praktik och
forskning
(Håkansson & Sundberg, 2012)
HUR utvecklas utmärkt undervisning?
Gemensamma drag i strategier som pekas
ut i internationell forskning
Fokus på barns och elevers lärande och
studieresultat.
Egna data/underlag om ovanstående.
Samtal kring sambandet undervisninglärande.
Transparens i planering, genomförande
och utvärdering av undervisning.
En modell för samspelet mellan forskning och beprövad erfarenhet
KUNSKAP OM
KUNSKAP I
Utifrån – förklaringar
Inifrån – förståelse
Forskningskarta över
undervisningens och
lärandets faktorer.
Beprövade
erfarenheter av
undervisning och
lärande.
KUNSKAP FÖR
Nya kunskaper genererade ur
växelspelet mellan teori och
praktik i lärande
gemenskaper.
Förändring grundad på
robusta ”utifrån-förklaringar”
och beprövad ”inifrånförståelse”.
Håkansson &
Sundberg (2012a)
Mötet forskning – praktik: Exemplet
systematiskt kvalitetsarbete (fsk-chef)
VAR ÄR VI?
Förskolechef och processledare har genom samtal med
personalen fått indikationer på att personalen är osäkra när de
dokumenterar. Vad ska dokumenteras, hur mycket, på vilket
sätt, var hittar vi tiden, dokumenterar vi lärandet, är barnen
delaktiga är frågor som vi behöver arbeta med. Jag som
förskolechef har skrivit rapport om utvecklingsarbetet,
”Dokumentation av barns lärande” där jag tittat på mig som
ledare, mina anställda och hur vår situation ser ut idag. Jag
har också kartlagt vilken dokumentation vi använder oss av
idag.
(Exempel – förskolechef Trelleborgs kommun)
Systematiskt kvalitetsarbete i praktiken
– Var ska vi?

När utvecklingsarbetet är genomfört
(om ca 2 år) har dokumentationen
utvecklats så att barnen på
avdelningarna är delaktiga i arbetet
med iPad och därmed får möjlighet att
synliggöra sitt lärande undervisningen.
(Exempel – förskolechef Trelleborgs kommun)
Systematiskt kvalitetsarbete i praktiken
– Vad/hur gör vi?






Struktur/förslag på riktlinjer för dokumentation tas
fram
Litteratur: Barns lärande – fokus i kvalitetsarbetet
Verksamhetsbesök fskchef
Diskussioner processledare-personal
Pedagogisk konferens, personal
Arbetslagsreflektion
(Exempel – förskolechef Trelleborgs kommun)
Mötet forskning – praktik:
Exemplet Små barns lärande
4) Praktiker genomgår
påbyggnadsutbildningar och
forskarutbildningar på högskolor och
universitet (t.ex. magister, master, lic) –
samarbete Lnu och tolv kommuner
Ur utlysningen av licentiandtjänster –
Små barns lärande

Det övergripande syftet med forskningen
är att i ett praktiknära arbete följa och
studera utvecklingen av förskolans
systematiska kvalitetsarbete och barns
villkor för lärande. Forskningen är därmed
avgränsad och riktad mot ett kvalitetsoch utvecklingsarbete där små barns
lärande står i fokus.
Mötet forskning – praktik: Exemplet
Små barns lärande
3) Forskare och praktiker samarbetar
kring gemensamt kunskapssökande (t.ex.
interaktiv forskning, aktionsforskning,
följeforskning, samspel)
Små barns lärande – frågor som har diskuterats i
planeringen mellan kommunerna och Lnu
Hur kan modeller för förskolans systematiska
kvalitetsarbete, som innefattar dokumentation av
barns lärande se ut?
 Vilka möjligheter och svårigheter finns inom ett
sådant utvecklingsarbete?
 Vilka metoder kan användas för att beskriva barns
förändrade kunnande?
 Hur kan modeller för dokumentation av
progressionen i barns lärande i relation till läroplanen
konstrueras?
 Hur kan den dokumentationen tillsammans med
övrig dokumentation genom analys bidra till
bedömning av verksamhetens kvalitet och
utvecklingsbehov?

Forskning kring dokumentation i förskolan
Analys av dokumentationssituationer – fyra mönster:
1)Förskollärare som tysta betraktare – barn som
initiativtagare,
2)Förskollärare som fokuserar barns prestationer,
3)Förskollärare som gör barns handlande till
studieobjekt samt
4)Förskollärare som uppmuntrar specifika upptäckter.
(Emilsson & Pramling Samuelsson, 2012)
Utvecklingsarbete och forskning i samspel – en
referensram för pågående samarbeten mellan
Lnu och kommuner, förskolor, skolor

Positionsbestämning (=systematiskt
kvalitetsarbete)

Navigering (= utvecklingsstrategier)
Uppföljning (= lärdomar av
utvecklingsarbete och forskning)
(jfr Håkansson & Sundberg, 2012)

Utvecklingsarbete och forskning i
samspel – en referensram
Positionsbestämning/initiering – Var befinner
vi oss vad gäller centrala kvalitetsaspekter på
dokumentation för utvärdering av verksamheten
med inriktning mot barns lärande? Vilka
aktiviteter pågår? Vilka data behöver samlas in?
Utvecklingsarbete och forskning i samspel
– en referensram
Navigering – Hur arbetar vi framåt mot uppsatta
mål? Vilka blir lärdomarna under resans gång
utifrån erfarenhet och pågående forskning?
Utvecklingsarbete och forskning i samspel
– en referensram
Uppföljning – Hur följer vi upp och utvärderar
om vi nått målen? Vilka systematiskt framtagna
kunskaper kan vi luta oss mot i fråga om
förskolans systematiska kvalitetsarbete och
arbetet med uppföljning och dokumentation av
barns erfarenheter och lärande?
Lärande förskolor och skolor –
samspel forskning-skolutveckling
Forskningsprojekt med finansiering från Lnu och
kommuner via avtal om följeforskning i
pågående utvecklings- och förbättringsarbete
(Kalmar kommun, Stockholms stad)
 Syfte: Utforska och utveckla teoretisk,
metodologisk och praktisk kunskap för
evidensinformerad skolutveckling.

Lärande förskolor och skolor – samspel
forskning-skolutveckling
Exemplet Kalmar kommun – två av fem
skolområden
Följa och studera pågående utvecklingsarbete
Urval efter ledarnas motiveringar, gemensamma
innehållsområden, förbättra måluppfyllelse
Skolområde I: Ledarskap i barngrupp och
klassrum
Skolområde II: Språkutvecklande arbetssätt
Några resultat från lärarskattningar i den
första enkätundersökningen – Skolområde I
• Svagt samband mellan pedagogisk
yrkeserfarenhet och uppfattad
ledarkompetens.
• Dock – starkt samband mellan
uppfattad ledarkompetens och
professionella pedagogiska samtal i
arbetslagen.
Preliminära slutsatser från
korrelationsanalysen
Relativt stor skillnad mellan enheter i lärares
beredskap för utvecklingsarbete.
 De lärare som väl känner till målen med
pågående utvecklingsarbeten har en större
förändringsberedskap.
 De lärare som anser att det finns en tydlig
styrning och ledning av utvecklingsarbetet
har en större förändringsberedskap.

Skolutveckling som kapacitetsbyggande –
pågående datainsamling 2014
Skolledarintervjuer för att utröna utveckling av:
Läroplanskapital
Förändringskapital
Moraliskt kapital
Undervisningskapital
Lärarintervjuer för att utröna:
Lärande i samband med kollegial
observation/skuggning
Strategiernas bidrag till barns/elevers lärande
Parvis ”skuggning” i förskolan - exempel
Ur förskolans dokumentation:
Syfte: synliggöra ledar- och
relationskompetens i arbetet med barnen
och i förlängningen skapa möjligheter att
förbättra och utveckla detta område.
”Genom att lyfta fram din praktik och
synliggöra dina tankar kring arbetet gör du
dem tillgängliga för reflektion. Det är ett
sätt att bli ytterst konkret i ditt
utvecklingsarbete.”
Arbetsgång
2-4 korta ”skuggningar” under en
tvåveckorsperiod.
 Dokumentationsprotokoll
 Parvis reflektion
 Erfarenhetsutbyte på arbetsplatsträff
 Lärande samtal/intervju med forskare

Frågor att ta med sig till
skuggningsprotokollet
Hur ser du att pedagogen visar uppmärksamhet
på det barnet säger och gör?
på vilket sätt?
vilka situationer?
hur gör man?
goda exempel…
Hur ser du att barnen visar uppmärksamhet
till pedagogen?
vilka situationer?
på vilket sätt?
hur gör de?
goda exempel…
Några exempel från protokollen
Reflektion från ”skuggaren” efter
”snigelsamlingen” apropå ledarskap:
”En sak som ofta ställer till det är när man
hela tiden mer frågar barnen om lov än att
leda dem, t.ex. : ’Vill du lägga ned äggen
försiktigt?’ istället för ’Nu ska vi lägga ned
äggen försiktigt.’
Några exempel från protokollen
Gemensam reflektion efter ”skuggning” av
måltids- och påklädningssituation:
”Vi sammanfattar tre olika sätt att ta
kontakt som vi sett hos våra barn:
Icke-verbal kontakt – sökande blickar,
pekningar, utsträckta armar.
Icke-verbal och fysisk kontakt – dra i
ärmen, peta på vuxen.
Verbal kontakt – ljud, ord, skrik.
Till det reflekterande samtalet efter
skuggningsperioden






Vilka goda exempel på interaktion
(relationsskapande och ledarskap) har visat sig?
Var det några situationer tillsammans med barnen
som inte blev som ni tänkt er och i så fall varför?
Vilka lärdomar har gjorts när det gäller
relationsskapande och ledarskap?
Vilka lärdomar kan dras i förhållande till i)
läroplanen, ii) undervisningen, iii) systematiskt
kvalitetsarbete?
Hur ser ni på skuggning som metod för att stärka
kvaliteten/synliggöra det egna ledarskapet?
Vad blir nästa steg i utvecklingsarbetet?
Professionella lärande samtal (PLS) inriktas mot …

Analys - Vilka indikationer eller evidens
finns för att barns lärande har förändrats?

Konstruktiv kritik -Konstruktivt peka på
förtjänster och brister i
undervisningspraktiker utifrån analyser och
kunskaper.

Utmaning - Hur kan vi utmana
undervisningspraktiker baserat på analys
och konstruktiv kritik?
Lärande förskolor och skolor – exemplet
Kalmar kommun
Vem ansvarar för vad?
Rektorer och förskolechefer: Styra och leda
utvecklingsarbetet, initiera nya aktiviteter,
samordna det kollegiala lärandet
Lärare: Genomföra utvecklingsarbete kollegialt
och i barn- och elevgrupper
Forskare: Följa, stödja, analysera och utmana
utvecklingsarbetet
Tillbaka till referensramen

Positionsbestämning (=systematiskt
kvalitetsarbete)

Navigering (= utvecklingsstrategier och
konkreta insatser)

Uppföljning (= lärdomar av
utvecklingsarbete och forskning)
Förskola på vetenskaplig grund –
vad är det?
Samspelet forskning och beprövad erfarenhet
kan se olika ut/ha olika syften t.ex.:
Stärka sambandet barns lärande – pedagogisk
kvalitet (analys av undervisning)
Professionell utveckling – få syn på/reflektera
kring konsekvenser av egna handlingar.
Professionell utveckling – fördjupad kunskap
om barns lärande/eget lärande.
Utveckla kapacitet för kvalitetsutveckling.