Transcript Jörgen Johanssons presentation från den 23 maj.

Kommunernas region - kommunernas
inflytande i regionen
Jörgen Johansson, Högskolan i Halmstad
och
Lars Niklasson, Linköpings universitet
Uppdraget från SKL
• Studera bildandet av “region-kommuner” i ett urval län,
utifrån våra tidigare erfarenheter
• Skåne, Västra Götaland, Halland, Dalarna, Östergötland,
Gävleborg
• Fokus på relationen mellan kommuner och region i bildandet
och organiseringen av regionkommunen
• Identifiera strategiska frågor
Tesen om
Regionernas Europa
”Nationalstaten är för stor til at löse mange af morgendagens
problemer, som bedre kan klares regionalt, og for lille til at löse
andre, der kraever en international ramme”
(Paul Schlüter, 1988)
Internationalisering/Europeisering
Nationalstaten
Regionalisering
Regionfrågan på 1990-talet
• Två huvudfrågor:
1. En territoriell fråga - länsindelningen
2. Institutionell design och ansvarsfördelning
En berättelse om hur Tesen om 'Regionernas Europa' blev till en
'Kommunernas Region'
Den svenska regionfrågan
Regionutredningen och
Västsverigeutredningen
(1992)
• Fördelning mellan olika
huvudmän
• Rikets indelning
8-12 regioner
Tre modeller:
* Statligt regionalt ansvar
* Kommuner i samverkan
* Regionalt folkstyre
Västsverige: NORP-länen som
regionförbund
Den svenska regionfrågan
Regionberedningen
(1995)
•
Det regionala utvecklingsansvaret överförs från länsstyrelsen till landstingen
•
Renodlad länsstyrelse - statens företrädare i länet -
•
Nya län
- Skåne län
- Västra Götalands län (ORP-länen plus Kungsbacka i Halland)
Regionförsök
1997-2002
Skåne, Västra Götaland, Kalmar län och Gotland
Två reformmotiv
Kraftsamlingsmotiv
att stärka effektiviteten i det
regionala utvecklingsarbetet
Demokratimotiv
att stärka den demokratiska förankringen (medborgare, mediadebatt,
politikerroller, folkrörelser)
Försök med...
- strategi för länets långsiktiga utveckling
- infrastrukturplanering
- ansvar för regionalpolitiska medel & tillväxtavtal
- ansvar för kulturmedel (ej i VG)
Utvärdering av PARK
Regional samverkan
- en kommunernas Region?
Riksdagsbesluten 2002/2004 innebär:
 Förlängd försöksverksamhet i Skåne och Västra Götaland till år 2010
 Samtliga län kan bilda kommunalförbund för
regional samverkan
 Kommunalförbundet skall då bl.a.
...utarbeta program för länets utveckling
...beslut om länsplaner för regional infrastruktur
...beslut om vissa statliga medel för regionalpolitik
...ansvar för arbetet med tillväxtprogram
Organisation av regionalt utvecklingsarbetet 2011
Regionkommuner
Län med kommunala
samverkansorgan
(SVO)
Länsstyrelsen ansvarig
för det regionala
utvecklingsarbetet
Skåne (1997)
Västra Götaland (1999)
Halland (2011)
Gotland (1997/2011)
Kalmar län (1997)
Östergötland (2003)
Blekinge (2003)
Jönköpings län (2005)
Kronoberg (2007)
Uppsala län (2003)
Dalarna (2003)
Södermanland(2004)
Örebro län (2007)
Värmland (2007)
Gävleborg (2007)
Västerbotten (2008)
Jämtland (2011)
Stockholms län
Västmanland
Västernorrland
Norrbotten
På gång…
Jönköpings län
Västernorrland
Norrbotten
Örebro län
Gävleborg
Östergötland
Kronoberg
Västmanland
Kommunernas roll i de nya regionkommunerna
Hur ska kommunernas intresse och engagemang i de regionala
utvecklingsfrågorna tas tillvara inom ramen för ett direktvalt organ?
Ett regionalt ledarskap ur ett systemperspektiv
Tre strategiska villkor
A. om konsten att arbeta i nätverk (horisontellt)
B. om konsten att bygga broar mellan det lokala och det
regionala (vertikalt)
C. om konsten att politisera/demokratisera det regionala
utvecklingsarbetet
A. Om konsten att arbeta i nätverk
(network governance i regionpolitiken)
Utgångspunkter och utmaningar
1. Hög grad av handlingsutrymme - en närvarande, men en svagt auktoritativt
styrande stat - en förändrad relationslogik mellan stat (lsty, myndigheter) och
kommunal självstyrelse
2. Politik byggs utifrån resursberoenden mellan aktörer i olika aktivitetsfält
→ regional samordning och synergieffekter
→ risk för exkludering/jämställdhetsproblematik
3. Relationerna mellan aktörerna är ofta förhandlingsrelationer
→ regionpolitikerna som förhandlare i komplexa system
→ risk för alltför stark konsensus; avpolitiseringstendenser och svag
opinionsbildningskultur
B. Om konsten att bygga broar mellan det lokala och det regionala
Regionkommunen
Fysiska, Finansiella och
Mänskliga resurser
Den "stora" kommunpolitiken
* partier/fullmäktige/styrelser/nämnder/bolag
* den professionaliserade förvaltningen
Den "lilla" kommunpolitiken
* service/verksamhet, skola
* lokala utvecklingsgrupper/samhällsplanering
* kulturpolitik
Sociokulturella och
Demokratiska resurser
Strategiska politikområden
i länken lokalt - regionalt
1.
Stadspolitik
Hållbarhetsperspektiv i staden och dess länkar till regionen
2.
Kulturpolitik
Den nya regionala kulturpolitiken kräver vitala länkar med lokala
aktörer
3.
Demokratipolitik och jämställdhetspolitik
Två klassiker i behov av förnyelse?
4.
Lokal utvecklingspolitik/lokala utvecklingsgrupper
En aktivering av sociokulturella och
demokratiska resurser
En kommunernas region?
- länken mellan den stora kommunalpolitiken och regionen
Ett antal viktiga frågor om hur kommunerna ska organisera sina relationer till
den nya regionkommunen:
a. Regiondelsmodell á la Västra Götalandsregionen?
b. Funktionell modell á la Skåne?
c. Hallandsmodellen? (Rådgivande organ inbyggt i RK)
En Kommunernas Region?
- två typer av governancestrukturer
Västra Götalandsregionen
En nätverksbaserad
beredningsstruktur
En institutionaliserad
beredningsstruktur
Regionstyrelse
Regionstyrelse
Beredningsgrupp 13
region +16 KF-repr
GR
Fyrbodal
7H
Kommuner
Region Skåne
Skarab.
Regional
tillväxtnämnd
Exempelvis…
- Kommunbesök
- Kommunledn.konferenser
- Nätverk i regiondelar
Beredningen för
Hållbar utveckling
(BHU)
Återförings- och
förankringsfunktion
Utser fyra ledamöter
Skaraborgs kommunalförbunds
styrelse;15 +15 från de 12 kommunerna i
Skaraborgsområdet
Återförings- och
förankringsfunktion
Kommunstyrelse
Kommunfullmäktige
Tidaholm
Allmänna val
Kommunmedborgare
Utser en representant
C. Om konsten att demokratisera och politisera
det regionala utvecklingsarbetet
Regional utvecklingspolitik kännetecknas av långtgående konsensus,.
Politikområdet har genomgått en ökande av-politisering
- paradoxalt då regionreformerna har haft udden riktad mot en statligt
organiserad länsförvaltningsmodell
För att nå demokratisk utveckling av regional utvecklingspolitik krävs
- aktivt arbete med demokratiutveckling, medborgarförankring, ungdomsdemokrati – RUP:en och demokratisk aktivitet.
En förmodad utveckling mot fler regionkommuner
- några frågor att beakta
Att samla politiska partier, medborgare, organisations/näringsliv,
kommuner och stat att utforma det politiska sakinnehållet inom
ramen för regionala utvecklingsprogram och förutsättningar givna av
statsmakten och EU
Att verka för att etablera regionövergripande nätverksstrukturer för
samordning mellan regionkommunen och (1) kommunerna, (2) staten
samt (3) näringsliv/organisationsliv.
En förmodad utveckling mot fler regionkommuner
- några frågor att beakta
Att satsa på demokratipolitiska aktiviteter för att stärka medborgarinflytande, partipolitisk debatt, deltagardemokratiska aktiviteter, stärkta
funktioner för politiskt ansvarsutkrävande etc.
Att utveckla identitetsmässig sammanhållning och profilering både
organisationsinternt och i förhållande till omvärlden.