Transcript Modelltestet Isbrytare

verktygslådan / modelltestet
Testbank
”isbrytare”
c
Metod: ”En bild
säger mer än
tusen ord”
metoder för att starta ett
möte med nya deltagare
Förbered övningen genom­att
Vad och varför:
Placera bilderna på ett stort bord.
samla bilder på olika människor,
saker, växter, djur, ­roliga situ­
ationer, målningar eller teckningar
och skriv ut dem i vykortsstorlek.
Varje deltagare får välja ut en
En grupp med nya deltagare möts. Det är
bild som de tycker ­tilltalar dem
lite spänt, några slår sig ner medan andra
på något sätt. Låt ­sedan varje
­knappar på sina mobiltelefoner eller fingrar
deltagare använda bilden som hjälp
på ­kaffekoppen. Du vet att mötet kommer att
vid presenta­tionen av sig själva. De
fungera bättre när alla slappnat av lite grand och
kan berätta varför bilden tilltalar­
hittat fram till varandra – när isen har brutits i
dem, vad den säger om deras
gruppen. Även du som ledare mår bra av att få
personligheter, drömmar eller
en mjuk start.
ambitioner.
Genom att använda en enkel metod som
”isbrytare” får ni en första personlig relation
till varandra samtidigt som du som ledare tar
ansvar för att mötet får en god start.
Det finns mängder av roliga och enkla
­isbrytarmetoder som kan användas för att
introducera deltagare för varandra och för att
underlätta att samtalet flyter mellan dem. Här
är fem ­exempel. Utveckla gärna egna lekfulla
övningar eller förändra dessa så att de passar
just dig och din grupp.
sista
testet
I varje nummer av Chefstidningen har vi gått igenom en
modell eller metod som du
kan ha nytta av i arbetet.
Se tidigare tester på
www.chefstidningen.se.
b
Metod: ”Vad
du kanske inte
­visste är ...”
d
Metod:
”­Kortintervjun”
Dela in deltagarna i par.
Ge dem cirka fem minuter vardera
att intervjua varandra. Du kan med
Metod: ”Sant
eller falskt”
Be deltagarna berätta om sig själva
fördel förbereda några översiktliga
– sitt namn, sin roll eller arbets­
frågor som de kan använda som
Ge deltagarna en liten
uppgift i organisationen, hur länge
stöd. Exempel på frågor som öpp­
stund för att var och en skriva
de arbetat där samt förväntningar
nar upp kan vara: Om du vore ett
ner fyra påståenden om sig själva.
inför dagen. Be dem också att
djur, vilket skulle det vara? Om du
­Fakta eller kuriosa – de väljer
berätta någonting som de tror att
fick bjuda in tre personer (levande,
själva. En av dessa fyra meningar
de andra inte vet om dem under
döda, fiktiva eller verkliga spelar
ska vara falsk och de övriga sanna.
rubriken ”Vad du kanske inte visste
ingen roll) till en middag – vilka
Låt dem därefter presentera sig
om mig är …”. Det kan vara någon
skulle du bjuda och vad skulle ni
själva för gruppen med hjälp av
hobby, färdighet eller passion som
prata om? Avsluta övningen genom
meningarna­. Gruppens deltagare
inte tillhör den vanliga mallen av
att låta intervjuaren presentera
får sedan gissa vilket av påståen­
information vi ger när vi berättar
den intervjuade inför gruppen.
dena som är falskt och vilka som
om oss själva.
a
är sanna.
e
Metod: ”Min
plats i världen­”
Låt kartan hänga kvar så länge
som gruppen arbetar tillsammans.
Det går bra att återkomma till den
Förbered övningen genom att sätta
genom att dela ut nya kartnålar
upp en världskarta på en anslag­
i annan färg och be deltagarna
stavla. Låt varje deltagare skriva
att sätta en nål på en plats de
ned en plats som är ”min plats i
skulle vilja visa för gruppen eller
världen” på ett papper. Dela ut en
liknande. På detta sätt kan gruppen
kartnål per deltagare och låt dem
återkomma till varje deltagares
placera nålen på världskartan.
personliga tankar och reflektioner
Varje deltagare får sedan berätta
flera gånger under mötet.
för de övriga varför de valt just
denna plats som sin plats i världen.
52 Chefstidningen
Chefstidningen
53
Illustration: Mia Hillerhag
modelltestare
jonna jakobsson
Mia Hillerhag
verktygslådan / modelltestet
Test-
Det är dock ett minimum eftersom det
signalerar vars och ens krav på resten av
mötet, säger hon.
piloten
”Syftet är att föda intresse
och öppna för mellanmänsk­
liga relationer. Övningen
ska göra oss mer levande för
varandra. Ja, synliga som
människor och inte som
roller eller titlar.”
Anna Almberg, kommunikationskonsult i egna bolaget IdéMera AB
uppvärmning
Det är bra för klimatet att lära känna varandra men fokus
får inte tas från själva arbetsuppgiften. Det menar Anna
­Almberg, som har testat våra fem metoder för att värma upp
en grupp innan mötet startar.
Text och bild jonna Jakobsson
N
är strömmen går i caféet blir det
först knäpptyst i lokalen. Den
unga mannen vid disken, som
relativt tystlåtet serverat kaffe
och smörgåsar, ropar plötsligt:
”Och så kan festen börja!” Vid borden
sprids leenden och små nickningar i dunk­
let mellan främmande människor.
Anna Almberg, kommunikationskon­
sult i det egna företaget IdéMera AB, höjer
kaffekoppen mot läpparna och konstaterar
54 Chefstidningen
att det är så här människor kommer sam­
man. Att det behövs så lite för att komma
varandra aningen närmare.
– Jag gillar inte namnet ”isbrytare” för
metoderna. Det leder tanken till att vi bär
på en kyla för de vi inte känner. Jag upp­
lever det snarare tvärtom. Människor är
naturligt nyfikna och positivt inställda. En
enkel metod för att starta mötet är jättebra
men vi behöver inte utgå från att det finns
en is att bryta.
Anna, som både leder och deltar i mängder
av möten och workshops, har testat de fem
olika metoderna.
– Att varje deltagares röst ska bli hörd
åtminstone en gång under de första
­m inuterna är viktigt. Alla behöver bli
sedda och erkända i gruppen för att vilja
och kunna prestera. I en grupp där man
inte känner varandra är det viktigt att alla
får synas och höras åtminstone en liten
stund.
Hon betonar dock att en uppstartsövning
i en grupp där alla redan har en relation till
varandra kan få helt motsatt effekt.
– Det gäller att pejla in gruppen. Om
behovet inte finns kan det bli löjligt och
meningslöst. Då räcker det att säga namn
och roll samt vilka förväntningar man har.
Anna Almbergs favoritmetod är att
använda sig av bilder.
– Jag gillar att använda visuella förstär­
kare. Överraskande många nya tankar
kommer genom att deltagarna associ­
erar sig själva till en bild. Metoden gör
deltagarna trygga och bilden hjälper dem
att hitta ord som beskriver personliga
tankar.
Den metod hon gillar minst är den med
en favoritplats i världen.
– Det blev ett glapp mellan ­övningen
och dagens syfte. Det påverkades säkert
av att gruppen var liten. Jag tror att den
fungerar bättre i en stor grupp med en
tydlig koppling till syftet. Om man exem­
pelvis arbetar med geografisk expansion
så kan övningen bli mer relevant.
Metoden med ”kort-intervjuer” tycker
hon fungerar mycket väl i såväl små som i
större grupper.
– Den är enkel och naturlig. Människor
gillar att prata om sig själva men kan
tycka att det är skönt att någon annan
presenterar dem inför gruppen. Jag har
även använt metoden i grupper där man
redan känner varandra. Då har deltagar­
na fått fråga varandra vad man upp­
skattar mest hos den andre. Det blir en
mycket positiv övning där alla får beröm
och uppskattning. Underskatta aldrig
vikten av bekräftelse.
Den metod som framkallar flest skratt
säger Anna är presentationen av ”sant
eller falskt”.
– Övningen kan bli väldigt rolig och
passar även i andra forum såsom i pre­
sentationer på intranätet eller i privata
sammanhang. En mängd fantastiska
sanningar och lögner dyker upp. Allt
från att någon har varit countrysångare
i Nashville till att en sextioårig med­
arbetare vunnit tävlingar i bänkpress.
Men om arbetsmötet handlar om nya
budgetförutsättningar så finns en risk att
deltagarna tappar fokus. Då kan det räcka
med metoden ”vad du kanske inte visste
är ...”, som är mer sansad.
Hon tycker det är viktigt att övningarna
inte är tävlingar som ställer deltagarna
mot varandra eller skapar osämja.
– Syftet är att föda intresse och öppna
för mellanmänskliga relationer. Övning­
en ska göra oss mer levande för varandra.
Ja, synliga som människor och inte som
roller eller titlar.
Samtidigt kan just deltagarnas roll och
kompetens vara avgörande för mötets
resultat. Då kan det i stället vara en möj­
lighet att utgå från det i presentationen.
Anna berättar om ett möte där mötes­
ledaren själv presenterade varje deltagare
utifrån deras roll och erfarenhet.
– Alla blev synliga, fick känna vikten
av att de var där och vad de förväntades
bidra med. Vilken roll de hade för grup­
pen och för det väntade resultatet. Det
blev också en fin uppstartsövning där del­
tagarna endast kompletterade med egna
förväntningar efter presentationen.
Gruppens storlek och mötets längd
påverkar valet av övning. Ju större grupp
desto längre tid tar de gemensamma
presentationerna.
– Personligen gillar jag när uppstarts­
övningen inte tar för mycket plats eller
tid. Gruppen är på plats för att arbeta i ett
speciellt syfte, inte för att socialisera rent
allmänt. En grupp på upp till tio personer
kan presentera sig för varandra. Blir det
fler brukar jag skippa plenumgenom­
gången i de mer tidskrävande övningar­
na. Då räcker det med namn och sedan
snack två och två för att komma i gång.
Det blinkar till i taket, espressomaski­
nen fräser till och strömmen är tillbaka.
Nöjda blickar utbytts mellan besökarna.
En försiktig gemenskap har uppstått tack
vare strömavbrottet.
– Det behövs inte så stora insatser för
människor att få kontakt, eller hur? ler
Anna Almberg. 
Sammanfattning
fem isbrytare
Enkla metoder och övningar som syftar
till att just ”bryta isen” i en grupp
med nya deltagare. Gemensamt för
övningarna­är att de går relativt snabbt
och enkelt att genomföra och att de är
ämnade att göra deltagarna avslappnade och trygga i varandras sällskap
och få samtliga i gruppen att lära känna
varandra på ett lite mer personligt plan.
En avslappnad grupp vågar komma
med förslag och idéer och kan få bättre
resultat. Isbrytarmetoderna ger även
facilitatorn en chans att etablera sig
som ledare för mötet.
Tänk på att ...
… inte göra övningen för långdragen­.
Den får inte överskugga dagens
huvudsyften utan ska bidra till att
samtalen som följer flyter smidigt.
… hålla innehållet åt det personliga­
­­hållet men inte åt det privata.
­Respektera varje individs privatliv och
se till att ingen känner sig obekväm
eller försätts i en pinsam situation.
… om du som ledare av övningen
bjuder på dig själv blir det lättare för
deltagarna att göra detsamma.
”Överraskande många nya
tankar kommer genom att
deltagarna associerar sig
själva till en bild.”
”Jag gillar inte namnet
’­isbrytare’. Det leder tanken till
att vi bär på en kyla för de vi
inte känner. Jag upplever det
snarare tvärtom.”
Betyg:
8/10
Chefstidningen
55