Transcript Handläggare: - Mälarhöjdens skola

SID 1 (26)
UTBILDNINGSNÄMNDEN
MÄLARHÖJDENS SKOLA
Kvalitetsredovisning
Inledning
Mälarhöjdens skola har höga förväntningar på eleverna oavsett
bakgrund, de ska utmanas på sin nivå, få adekvat stöd så att de kan
känna luften under vingarna och må bra. Alla ska med!
Mälarhöjdens skola är en kommunal F–9-skola med tillhörande fritidshem och
öppen fritidsverksamhet. Skolan, som leds av en rektor och fyra biträdande
rektorer, hade lå 11/12 drygt 1120 elever. Ungefär tio procent av dessa har ett
annat modersmål än svenska.
Skolan ligger mitt i Mälarhöjden och består att ett antal byggnader av varierande
ålder, den äldsta från 1905, som är samlade kring en varierad skolgård. Utemiljön
är omväxlande med olika redskap och skolan har även tillgång till en multiarena.
Det är ändå trångt och skolan har därför även externa lokaler vid
tunnelbanestationen. Eleverna i år 6-9 måste gå till Västertorpshallen för att ha
idrott en gång i veckan pga att Mälarhöjden saknar ändamålsenliga egna
idrottslokaler.
2012-09-10
SID 2 (26)
Bebyggelsen kring skolan består till största delen av villor och området har en
homogen socioekonomisk struktur. Mälarhöjdens skola är en mycket väl
fungerande skola med studiemotiverade elever och kunniga och engagerade
pedagoger. Skolan uppnår mycket goda kunskapsresultat och eleverna känner i de
allra flesta fall trygghet och stor trivsel.Trygghet och trivsel är ett område som har
haft hög prioritet under många år och där olika enkäter över tid visat på trygga
elever och få kränkningar. Skolan har en väl fungerande elevstödjarverksamhet
och många vuxna, som på olika sätt har ett stort engagemang i arbetet mot
diskrimineringar och kränkningar.
Organisation/uppdrag:
Rektor leder och fördelar arbetet på skolan. Chefsgruppen består av rektor och de
fyra biträdande rektorer. De bitr. rektorerena har haft det operativa ansvaret för
den dagliga verksamheten. Chefsgruppen sammanträdde två ggr per vecka.
Ledningsgruppen består av chefsgruppen och de tio arbetslagsledarna.
Ledningsgruppen sammanträdde varannan vecka. Arbetet i ledningsgruppen
syftade till ökad samsyn, delaktighet och att säkerställa likvärdig utbildning för
alla våra elever.
Chefsgruppen deltog i en studieresa till Boston/ Harvard med inkludering och
instructional rounds som tema. Vi deltog också med tre personal på BETT-mässan
i London.
Skolan är horisontellt organiserad med en arbetslagsledare/ årskurs. Arbetslagen
sammanträdde en gång varje vecka. Arbetslagen arbetar med samsyn kring elever,
kunskaper och övrigt som är nödvändigt för att den verksamheten ska fungera.
Onsdagarnas gemensamma konferenser innehöll fortbildning, ”Röda tråden” och
implementering av LGR 11. Stora studiegården har haft handledning en gång/
månad.
En gång/mån har varje arbetslag och de personalgrupper, som har stödfunktioner,
haft APT. SVG äger rum en gång per månad samt då behov uppstår. Dessutom
sammanträder FFM, skolrådet och matrådet några ggr/termin.
Läsåret 11/12 var ca 444 barn inskrivna i skolbarnomsorgen och antalet elever var
1124. Lärartätheten var 7.8 lärare/ 100 elever och 8,8 personal/ 100 elever inom
skolbarnomsorgen. Av skolans c:a 95 pedagoger var 97 % behöriga. 4 lärare har
specialpedagogisk kompetens. Inom skolbarnomsorgen saknar 4 medarbetare av
36 formell utbildning.
Elevhälsoteamet bestod av 0,8 kurator, 0.5 psykolog, 1,5 skolsköterskor,
1,0 specialpedagoger, 4,0 speciallärare och 1,0 studie- och yrkesvägledare .
Skolrestaurangen drevs av en kökschef med sju medarbetare.
Två vaktmästare finns som support för hela verksamheten.
De fyra fritidshemmen har sina lokaler på fyra olika enheter på skolan och en
enhet på Pärlan vid Mälarhöjdens centrum. Lokalerna skiljer sig åt men alla
erbjuder möjligheter till lek och skapande verksamhet i olika former.
SID 3 (26)
Fritidshemmen har under eftermiddagstid tillgång till skolans idrottssalar och
aulan. Fritidspersonalens kompetens tas tillvara i samarbetet med lärarna inom
arbetslagen. Samverkan mellan fritidspersonal och lärare möjliggör att klasserna
delas i mindre grupper.
Åtgärder för utveckling från föregående
kvalitetsredovisning
Utvecklingsområden under 2013
De utvecklingsområden skolan prioriterar under året har fastställts genom
reflekterande samtal i ledningsgrupp, arbetslag och kvalitetsanalys.
Betyg och bedömning-LGR 11
IKT-ipads mm
Värdegrundsarbetet-PS fortsätter i egen regi- skolans normer.
Genus- proriterat område
Matematiksatsning: kompetensutveckling- proriterat område
Förändringar inom tjänstefördelningen enligt lärarlegitimation, ändamålsenliga
arbetslag där en gemensam kunskap-och elevsyn präglar samarbetet.- Instructional
rounds-PRIO-projektet-kollegialt lärande-workshops-lärare-lär-lärare
Elevers delaktighet och inflytande utvecklas vidare under schemabrytande dagar/
elevens val och entreprenöriellt lärande
Språkutvecklande arbetssätt i alla ämnen
EIBASS (elever i behov av särskilt stöd) utveckla arbetssätt och metoder,
inkluderingstanken ska prägla hela verksamheten.
SID 4 (26)
Mål/Åtaganden
Normer och värden
Utvärdering av likabehandlingsplan/plan kränkande behandling
Trygghetsteamet/THT genomför olika utbildningsinsatser bl.a. studiebesök,
kurser och annat för utbyte av erfarenheter. Flera olika metoder används för att
möta elevernas behov. THT har hög kompetens och tillsamman förfogar tre
personer en heltid, för att arbeta förebyggande men också genomföra utredningar,
samtal enskilt och i grupp o dyl. De ansvarar för trygghetsenkäter, mål och
uppfyllelse i trygghetsplanen samt att upprätta ny Trygghetsplan varje år.
Seminarier/workshops har genomförts för övrig personal under året.
Se bifogad bilaga: Trygghetsplan 2012/ årsmål
SID 5 (26)
NÄMNDMÅL:
2.2.3 Samtliga elever i stadens kommunala skolor möter dagligen en
god fysisk och psykosocial arbetsmiljö
Indikator
Periodens utfall Årsmål Period
Ogiltig frånvaro i grundskolan
0,9 %
0%
2012
Andel elever som enligt skolundersökningen F-klass är nöjda
med - Jag känner mig trygg i skolan
66 %
85 %
2012
Andel elever som enligt skolundersökningen F-klass är nöjda
med - Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna
46 %
80 %
2012
Andel elever som enligt skolundersökningen åk 2 är nöjda
med - Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna.
60 %
80 %
2012
Andel elever som enligt skolundersökningen åk 2 är nöjda
med - Jag känner mig trygg i skolan
91 %
90 %
2012
Andel elever som enligt skolundersökningen åk 5 är nöjda
med Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna
63 %
75 %
2012
Andel elever som enligt skolundersökningen åk 5 är nöjda
med Jag känner mig trygg i skolan,
89 %
90 %
2012
Andel elever som enligt skolundersökningen åk 8 är nöjda
med Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna
45 %
75 %
2012
Andel elever som enligt skolundersökningen åk 8 är nöjda
med Jag känner mig trygg i skolan
93 %
90 %
2012
ÅTAGANDE:
Vi åtar oss att arbeta för en skolmiljö som ger alla våra elever trygghet
och arbetsro
Förväntat resultat
Alla elever ska känna trygghet och trivas i skolan
Arbetssätt
Skolan har en Trygghetsplan där målen revideras på årsbasis. Skolan har också en
väl fungerande arbetsgång för elevvård vilken beskrivs i dokumentet
”Organisation och rutiner kring elevhälsa vid Mälarhöjdens skola”. En ny
åtgärdstrappa har arbetats fram utifrån den nya skollagen.
Från år 2-9 finns elevstödjare som har regelbundna träffar en gång i månaden.
Skolan arbetar aktivt för att använda och utveckla olika metoder i social
SID 6 (26)
utveckling och för att minska förekomsten av oordning och kränkningar inom
skolans verksamhet. Fadderverksamheten utvecklas inom hela skolan .Skolan
bedriver ett kontinuerligt arbete för att främja elevernas hälsa med särskilt fokus
på elever i behov av särskilt stöd.
Till varje klass år F-3 är en eller två fritidspersonal knuten vilket medför att någon
vuxen får möjlighet att följa barnen under hela dagen.
Skolan har regler och rutiner som följs vid schemabrytande aktiviteter, såsom
idrottsdagar, friluftsdagar och studiebesök.
Instruktionen till rastvakterna görs efter en karta som utformats av
trygghetsteamet, där eleverna har fått visa vilka områden på skolgården de känner
sig mest otrygga.
Två elever ur varje klass från år 2-9, våra elevstödjare, har till uppgift att bl.a. vara
uppmärksamma på problem som mobbing eller utanförskap. De medverkar vid
upprättandet av mål till trygghetsplanen samt planerar och utför olika aktiviteter i
klasserna.
I år 6-9 arbetar eleverna i stor utsträckning i grupper över klassgränserna.
I den dagliga, gemensamma rutinen för lärare ingår att kontrollera, dokumentera
och sammanställa elevernas närvaro i skolwebben. I de fall en elev skolkar tar
skolan omgående kontakt med föräldrar. All skolk följs upp.
Skolan har 6 normer som arbetats fram i PS-projektet och omfattar alla elever och
personal. Skolan deltar i ett tvåårigt forskningsprojekt PS: Prevention i Skolan. Ett
samarbete har inletts med MENTOR SVERIGE.
Resursanvändning
Speciellt utbildad personal har tid avsatt och kompetens att vara en resurs för alla
elever både i akuta ärenden såväl i det främjande, förebyggande och strategiska
arbetet kring trygghet och trivsel.
Uppföljning
För att följa upp elevernas psykosociala situation utför elevhälsan varje år en
hälsoprofil av samtliga elever i år 4 och år 8. Elever och föräldrar fyller i en enkät
om trivseln och tryggheten på skolan varje läsår.
Ett annat tillfälle att diskutera elevens trygghet är vid utvecklingssamtalet
situation. Skolan följer upp elevernas frånvaro tillsammans med hemmen och tar
fram individuella åtgärder. Skolan särredovisar elevernas skolk över tid.
Elevvårdsgenomgångar sker i arbetslaget en gång per månad eller oftare vid
behov. I år 4-9 deltar någon av elevvårdspersonalen vid dessa tillfällen.
Elevstödjare träffar representanter ur Trygghetsteamet regelbundet för genomgång
och för att få stöd. I de fall då elevstödjarna misstänker kränkande särbehandling,
tar Likabehandlingsteamet/planen vid. All mobbning, kränkande behandling eller
diskriminering rapporteras, dokumenteras och utreds.
Det viktigaste dokumentet för att ha ett bra arbete med normer och värden är vår
Trygghetsplan. Den revideras kontinuerligt av alla på skolan vid konferenser och
studiedagar och är ett levande och dynamiskt dokument. Den vägledning som den
ger diskuteras med utgångspunkt från de rapporter och enkäter skolan genomför.
SID 7 (26)
Normer utarbetas och revideras i samarbete med föräldrar, pedagoger, elever och
skolledning. I enlighet med den nya skollagen har en elevhälsoplan och
åtgärdstrappa tagits fram.
Utveckling
Fortsatt arbete med gemensam värdegrund och vi-känsla både bland personal och
elever F-9 genom en värderingsstyrd organisation. Arbeta med nya metoder och
arbetssätt inom livskunskap. Alla med övergripande ansvar i Trygghetssteamet,
THT, har gått en 10-poängsutbildning i ” Mobbning- kränkande behandling och
diskriminering”.
Resultat
Resultat indikatorer
Trygghet och
trivsel
2010
2011
2012
År 2
Saknas
84
66
År 5
96
89
89
År 8
Saknas
87
93
F-klassernas verksamhet fungerar mer likvärdig from lå11-12 och 12-13 med
gemensam planering, struktur och organisation. De dryga 100 eleverna som tas in
till fö-klassen delas in i två större grupper som därefter arbetar i flexibla mindre
grupper under höstterminen. På vårterminen påbörjas klassindelningen till år ett
dvs fyra klasser skapas. Personalen tar då hänsyn till olika barns behov och
utveckling för att skapa goda utvecklingsmöjligheter för alla elever from år 1. De
SID 8 (26)
låga värdena för fö-klasserna tror skolan beror på ett förändrat arbetssätt och
omorganisation.Många föräldrar var mycket oroade över förändringarna som
genomfördes. Under senare delen av läsåret fanns en betydande nöjdhet med
verksamheten till skillnad från höstens värden då enkäten genomfördes.
År 1- 4 Förändringen till en horisontell organisation har varit nödvändig för att
skapa möjligheter för en likvärdig utbildning oberoende av klassplacering. Det har
också möjliggjort en resursförstärkning, en ”femte pedagog”, fast systemet är
fyrparallelligt. Systemskiftet är fullt genomfört i och med läsåret 12/13.
Årskurserna kommer att följas noga under läsåret för att kvalitetssäkra
verksamheten. Hittills är erfarenheterna mycket goda gällande trivsel, trygghet
men även kunskapsutvecklingen
År 5 har goda resultat. Men vi har som mål att alla ska uttrycka trivsel och
trygghet
År 8 visar en förbättring, men önskvärt är att alla uttrycker att de trivs och känner
trygghet
Allmänt upplever eleverna att TH-teamets personal som välkända och pålitliga.
De är kunniga och bidrar i hög grad till ett inkluderande förhållningsätt och
trygghet
Bedömning och analys
Vårt Trygghetsteam arbetar både förebyggande och bistår i akuta situationer såväl
med utredningar och dyl.
Restaurangen ger matro och det är trivsamt med god mat.
Arbetet med normer och värden fortsätter i varje minut och i varje möte med våra
elever. Elever och lärare har fastställt konsekvenser utifrån våra sex gemensamma
normer.
Mentorsskapets betydelse för elevers måluppfyllelse och trivsel kan inte nog
poängteras.
"PS"-projektet kommer att fortsätta i egen regi som en av våra metoder för att alla
elever att ska känna trygghet och trivsel. PS utvärderas av de forskare som
ansvarar för projektet. Värdegrundsarbetet är en färskvara och skolan arbetar på
många nivåer för att bibehålla och utveckla en gemensam värdegrund i ett F-9perspektiv.
En ny elevhälsoplan är framtagen under 2012 för kvalitetssäkra alla processer
kring våra elevers trygghet, trivsel och kunskapsutveckling (se bilagor)
Den låga siffran gällande år två kan vi ev. förklara med en förestående flytt för
eleverna där föräldrar gav uttryck för sin oro. Dock har den oron visat sig vara
obefogad och vi ser att eleverna har det mycket bra i de nya lokalerna ht-12.
Se även Skolinspektionens rapport från maj 2011, där man beskriver Mälarhöjdens
skola som trygg och trivsam med arbetsro.
SID 9 (26)
Kunskap/Bedömning och betyg
NÄMNDMÅL:
2.2.2 Samtliga elever i stadens kommunala skolor ska ges
förutsättningar att utvecklas så långt som möjligt utifrån
läroplansmålen
Indikator
Periodens utfall Årsmål Period
Andel elever i år 9 med behörighet till de nationella
programmen
98 %
98 %
2012
Andel elever i år 9 som uppnått målen i alla ämnen, vid
vårterminens slut.
96 %
98 %
2012
Andel elever som enligt skolundersökningen anser - Jag kan
rekommendera min skola (åk 5)
89 %
95 %
2012
Andel elever som enligt skolundersökningen anser - Jag kan
rekommendera min skola (åk 8)
66 %
80 %
2012
Andel elever som klarat samtliga delprov på det nationella
provet i engelska i år 6
83 %
90 %
2012
Andel elever som klarat samtliga delprov på det nationella
provet i matematik i år 6
77 %
90 %
2012
Andel elever som klarat samtliga delprov på det nationella
provet i matematik i årskurs 3
88 %
85 %
2012
Andel elever som klarat samtliga delprov på det nationella
provet i svenska i år 6
83 %
95 %
2012
Andel elever som klarat samtliga delprov på det nationella
provet i svenska i årskurs 3
92 %
91 %
2012
Andel elever som läser med flyt i årskurs 3
90 %
95 %
2012
Andel elever som uppnått kravnivån i det nationella provet
i engelska i år 9
93 %
90 %
2012
Andel elever som uppnått kravnivån på det nationella
provet i matematik i år 9
85 %
90 %
2012
Andel elever som uppnått kravnivån på det nationella
provet i svenska i år 9
100 %
95 %
2012
SID 10 (26)
Indikator
Periodens utfall Årsmål Period
Andel vårdnadshavare som enligt skolundersökningen anser
- Jag kan rekommendera mitt barns fritidshem (åk 2)
76 %
85 %
2012
Andel vårdnadshavare som enligt skolundersökningen anser
- Jag kan rekommendera mitt barns skola (F-klass)
66 %
90 %
2012
Andel vårdnadshavare som enligt skolundersökningen anser
- Jag kan rekommendera mitt barns skola (åk 2)
82 %
80 %
2012
267 Poäng
262
Poäng
2012
Meritvärde i årskurs 9
ÅTAGANDE:
Vi åtar oss att ha tydliga mål- och betygskriterier för våra elever, och
kvalitetssäkra processerna kring likvärdig bedömning, utveckla
metoder för bedömning ex självskattning, kamratbedömning,
medbedömning, formativ och summativ bedömning och skriftliga
omdömen.
Förväntat resultat
Måluppfyllelsen ska öka för alla elever
Arbetssätt
Lärarna/arbetslaget utgår från det centrala stoffet, arbetsprocess och
betygskriterierna för att göra en likvärdig bedömning av elevernas kunskaper,
färdigheter och förmågor. Fritidshemmen deltar vid utvecklingssamtalen i år 1-3
minst en gång per år. Inom skolan fortsätter det gemensamma arbetet för likvärdig
och rättvis bedömning att utvecklas vidare bla på de gemensamma pedagogiska
konferenserna, lärarseminarier o dyl.
Resursanvändning
Konferenser med olika innehåll, arbetslagsutveckling, schematekniska lösningar
för högre måluppfyllelse, studiegårdarnas resurser används flexibelt utifrån
elevernas behov.
Uppföljning
Studie- och yrkesvägledaren följer upp betygsnivån som skolan har i förhållande
till andra skolor och elevernas resultat på gymnasieskolan.
Uppföljning sker genom det systematiska kvalitetsarbetet ex nationella och
kommunala kontrollstationer. Särskilda prognos-och resultatkonferenser införs,
medarbetarskap där resultaten för laget analyseras.
SID 11 (26)
Utveckling
Kompetensutveckling inom området bedömarkompetens och skriftliga omdömen.
Konferenserna utvecklas på olika sätt bla genom rödatrådenkonferenser F-9, för
att öka samsyn inom alla ämnen i F-9-perspektiv. Det systematiska
kvalitetsarbetet/årshjulet läggs om så att den framåtsyftande IUP:n och de
skriftliga omdömena kommer att stämma överens med LGR 11´s intentioner.
Resultat
Vet hur jag ska nå målen/utvecklas och lära
2010
2011
2012
Fö
Saknas
76
61
År 2
Saknas
76
73
År 5
90
74
89
År 8
Saknas
73
43
Vi arbetar intensivt med LPP och bedömarkompetensen/ den formativa
bedömningen hos alla pedagoger. Vi behöver tydliggöra detta ännu mer för
eleverna särskilt i år 8, där eleverna uttrycker att de är dåligt insatta. Personalen
tror att detta försämrade/låga resultat kan bero på att en ny betygsskala infördes
bara i år 8 och att eleverna uttrycker detta i enkäten.
SID 12 (26)
Vi strävar efter samsyn och utveckling av didaktisk kompetens i ett F-9-perspektiv
på oilka sätt; instructional rounds, lärare-lär-lärare=seminarier och workshops.Vi
kommer också under lå 12-13 ingå i stadens PRIO-projekt för ökat kollegialt
lärande.
Betygsresultaten i år 9 är dock mycket goda. Generellt sett kan man konstatera att
Mälarhöjdens elever höjer betygen mer än den genomsnittliga eleven då de får
betyg på gymnasieskolan.
Bedömning och analys
Analys av skolans utveckling under de tre senaste åren 2010 2011 2012:
Våra resultat har förbättrats alternativt ligger stabilt på hög nivå.
2011 hade vi en dipp (matematik), men eftersom vi satt in kraftfulla åtgärder i
form av div resursförstärkning bla femlärarsystem, gemensam
kompetensutveckling inom bla språkutveckling är vi definitivt på väg åt rätt håll.
Vi bedriver ett intensivt värdegrundsarbete, som också bidrar till högre
måluppfyllelse.
Vi har även en stabil organisation med många olika kompetenser, som bidrar till
struktur och ordning men även kreativitet.
Insatser att vidta under det kommande läsåret utifrån analys:
Samtliga matematiklärare, F-9, får vid skolstart en gemensam 2-dagars-utbildning
i taluppfattning och andra områden i syfte att förbättra våra resultat i matematik
för alla elever.
Vi startar också Pedagogiska UtvecklingsGrupper, PUG, där alla lärare ska vara
med i en utvecklingsgrupp F-9.
Vi satsar på IKT , Ipads mm tillsammans med vår IKT-utvecklingsgrupp.
Vi har också Lärar-Lär-Lärare/seminarier för att tillvarata vår interna kompetens
några ggr/termin.
Vi använder Instructional rounds, eftersom vi deltagit i Boston-projektet och är
uttagna till stadens PRIO-projekt, vilket skolan ser fram emot.
Vi har tagit fram en ny elevhälsoplan som fungerar som en handbok, och där
beskrivs hur vi följer upp och säkerställer alla elevers kunskapsutveckling mm
SID 13 (26)
Prognos för nästa års resultat:
Resultaten kommer att höjas särskilt i matematik.
Resultatsammanställning
År 1
Full måluppfyllelse i alla klasser utom i 1D, där två flickor inte når målen i sv och
ma.
Pojkar: 100% måluppfyllelse
Flickor: 97% måluppfyllelse
År 2
SV
IDH
EN
MA
SO
MU
NO
2A
2B
2C
2D
Måluppfyllelse i % pojkar
Måluppfyllelse i % flickor
2p
2p
4p
2 f, 2 p
2p
87,5
94
100
97
100
100
100
96
100
96
100
100
100
94
2f
2p
2f
År 3
3A
SV
IDH
EN
MA
SO
MU
NO
2p
3B
3C
3D
Måluppfyllelse i % pojkar
Måluppfyllelse i % flickor
2p
3p
85
100
96
96
96
100
100
100
100
100
100
100
100
100
2p
2p
2p
NP år 3
2010
2011
2012
Sv/Sas
88
91
92
Matematik
76
77
88
SID 14 (26)
År 4
SV
IDH
EN
MA
SO
MU
NO
BL
4A
4B
4C
4D
Måluppfyllelse
i % pojkar
Måluppfyllelse
i % flickor
4p
2p, 3f
2p, 2f
4p, 3f
2p, 2f
2p
2p
2f
2p
2p
2p, 2f
2p
2p
2p
2p
3p
82
92
84
88
97
96
90
100
96
95
93
95
100
100
100
100
3p
2p
År 5
5A
SV
IDH
EN
MA
SO
MU
NO
BL
HKK
5B
5C
3p
2p
4p, 3f
2p, 2f
5D
Måluppfyllelse i %
pojkar
2p
91
97
88
97
97
100
97
100
100
3p
2p
2p
Måluppfyllelse i %
flickor
100
100
94
96
100
100
100
100
100
År 6
6A
BL
EN
IDH
MA
MU
NO
SO
SL
SV
1p
7p, 2f
2p
6B
1p
6C
1p, 2 f
5p, 4 f
1p, 2f
6D
1p
6E
1f
1f
1f
3p
3p
2p
1p
1p
1p
1p
1p
1f
1f
2p, 1 f
Måluppfyllelse i %
pojkar
100
95
82
94
100
94
98
94
91
Måluppfyllelse i %
flickor
100
94
87
94
98
100
98
98
98
SID 15 (26)
År 7
ÅK 7
7A
7B
7C
7D
7E
Måluppfyllelse i %
Måluppfyllelse i %
p o j ka r
f l i c ko r
BL
EN
1
1 p
100
100
97
97
p,2f
HK K
IDH
MA
3p
1p
1 p ,1 f
93
98
3 p,
6 p,
1 1 p ,7 f
64
63
9 f
7 f
1 f
MU
NO
SO
1 p ,1 f
3f
1
100
98
100
100
98
98
98
92
94
100
98
97
95
85
88
97
p,2f
SL
SV
3p
1p
,2f
FRB
3f
SPB
2p,1f
1p,1f
1p
År 8
ÅK 8
BL
EN
HKK
IDH
MA
MU
NO
SO
SL
SV
FRB
SPB
TK
TYB
8A
8B
1p
1p
8C
1p
1p,1f
1p
1f
2f
1p
2p
2p
8D
1f
1p
1f
1p
1f
1p,1f
1f
1f
2p
2p
1p
8E
3p,1f
1p
Måluppfyllelse i %
pojkar
98
96
93
100
100
98
95
96
100
96
100
81
100
89
Måluppfyllelse i % flickor
98
98
100
94
96
98
96
100
100
100
100
97
100
100
SID 16 (26)
Fördelning av antal betyg i teknik år 8
ÅK 8
F
Flickor
Pojkar
E
D
C
B
14
21
22
17
12
11
2
1
A
Fördelning av antal betyg i bild år 8
ÅK 8
F
Flickor
Pojkar
1,9
E
D
C
B
A
7,9
7,9
33,3
41,1
9,8
30,2
37,7
15,1
13,2
1,9
Fördelning av antal betyg i idrott år 8
ÅK 8
F
E
D
C
B
A
Flickor
Pojkar
3
8
10
10
23
19
19
8
3
3
2
År 9
NP år 9
2010
2011
2012
Sv/Sas
96
95
100
Matematik
93
78
85
Engelska
97
89
94
Summering år 9
2010
2011
2012
Behöriga till
nationella program
98
100
98
G i samtliga
ämnen
95
94
96
Meritvärde
268
260
267
Fördelning av antal betyg i bild år 9
ÅK 9
G
VG
MVG
Flickor
Pojkar
11
23,5
40
35,3
49
41,2
SID 17 (26)
Resultatreflektioner åk 9:
9E: MVG; so – många fler pojkar än flickor har MVG 13-1 totalt 138-27 (p-fl)
9A: sv,en, mu, hkk, slöjd: många fler flickor med MVG 66 – 121 (p-fl)
9B: fler pojkar med MVG 117-60 (p-fl)
Meritvärde pojkar: 267,7 ( när 16 ämnen är medräknade)
Meritvärde flickor: 266,4 ( när 16 ämnen är medräknade)
Totalt meritvärde år 9: 267 ( beräknat på 16 ämnen)
Flickor har generellt högre betyg i bild i både 8:an och 9:an.
SID 18 (26)
Elevens ansvar och inflytande
NÄMNDMÅL:
2.2.4 Samtliga elever i stadens kommunala skolor ska ha ett reellt
inflytande över, ansvar för och förståelse för sitt eget lärande
Indikator
Periodens utfall Årsmål Period
Andel elever som enligt skolundersökningen åk 5 är nöjda
med Jag vet vad jag behöver kunna för att nå målen i de olika
ämnena
89 %
80 %
2012
Andel elever som enligt skolundersökningen åk 8 är nöjda
med Jag vet vad jag behöver kunna för att nå målen i de olika
ämnena
43 %
80 %
2012
Andel vårdnadshavare som enligt skolundersökningen Fklass är nöjda med – Jag och mitt barn vet vad mitt barn
behöver för att lära och utvecklas
61 %
80 %
2012
Andel vårdnadshavare som enligt skolundersökningen i
fritidshem är nöjda med – det inflytande mitt barn har över
fritidshemmets aktiviteter
77 %
80 %
2012
Andel vårdnadshavare som enligt skolundersökningen åk 2
är nöjda med - Jag och mitt barn vet vad mitt barn behöver
för att lära och utvecklas
73 %
80 %
2012
ÅTAGANDE:
Vi åtar oss att ge eleverna förutsättningar och möjligheter att påverka
hela sin skolsituation
Förväntat resultat
Alla elever ska ha inflytande och påverka sin utbildning.
Arbetssätt
Klassråd och elevråd är två viktiga forum för elevernas delaktighet och inflytande
över både studier och miljö.
I år F-9 planerar eleverna tillsammans med läraren utifrån kunskap och mognad.
För att förbättra elevernas möjligheter till inflytande kommer lärarna i högre grad
än tidigare att göra eleverna medvetna om olika arbetssätt och redovisningsformer.
Klassrådens och elevrådens funktioner förtydligas genom att göra eleverna
medvetna om rättigheter, skyldigheter och former för beslutandeprocesser.
Schemabrytande verksamheter genomförs i hela organisationen, där det
övergripande syftet är att öka elevens inflytande och delaktighet en gång i
SID 19 (26)
månaden.
Särskilda elevskyddsombud finns och deltar i arbetsmiljöronder mm
Eleverna förbereder och håller i sitt utvecklingssamtal som en del av sin
utbildning.
Resursanvändning
Tid avsatt för klassråd, elevråd på de olika stadierna med vuxenstöd.
Schemabrytande dagar för helhet och samarbete.
Kompetensutveckling i metoder för ökat elevinflytande.
Uppföljning
Vid klassråden samt de tre elevråden följer man upp frågor från föregående möte
genom att läsa föregående protokoll. Många av elevernas synpunkter, som
framkommit på elevrådsmötena diskuteras vid olika möten med personalen. Uteoch innemiljön diskuteras fortlöpande i möten mellan SISAB och skolledningen
där elevernas synpunkter kommer fram.
Uppföljning sker även genom enkäter som behandlar elevinflytande och trygghet.
Utveckling
Arbetslagskonferensen är ett tillfälle för pedagogerna att diskutera, utvärdera och
besluta om former för elevernas ansvar och inflytande.IUP-årshjulet visar gången
från framåtsyftande planering till skriftliga omdömen /betyg.
Utvärdering av måluppfyllelsen och arbetssätten sker kontinuerligt och på olika
nivåer.
Där det kan anses vara lämpligt kommer utvärdering och förslag till förbättringar
att ske tillsammans med elever eller elevrepresentanter.
Resultat
Elevrådet arbetade vid lämpliga tillfällen tillsammans med personalen vid vissa
rekryteringar.
Elevrådet har under året startat ett elevcafé och hållit i aktiviteter för eleverna.
Föräldrarna till eleverna i år 9 organiserade en vårbal för avgångseleverna i vår
nya restaurang.
Elevrådet håller i Operation Dagsverke tillsammans med ansvarig lärare.
Föräldrarna har dels FFM som sin organisation och dels möjligheten att träffa
skolledning, personal och elever på "Skolrådet". En ny samrådsorganisation har
tagits fram och som ska provats lå 11-12.
F-5-elever har loggböcker där målsman/elev kan kommentera och följa
skolarbetet. Arbetet med loggboken innebär bättre individualisering, ökad
målstyrning och dokumenation över elevens utveckling/portfolio. I övrigt används
mail, skolwebb och veckobrev.
SID 20 (26)
År 1-5 har fem pedagoger på fyra klasser. År 6-9 har dubbla mentorer och utökad
tid för klassråd och livskunskap/etiska samtal.
Alla elever har elevstyrda utvecklingssamtal . Eleverna genomför och håller i sina
samtal och blir på det sättet huvudperson både i sitt eget lärande och under
samtalet.
IUP-året tydliggör hur utvecklingssamtalet blir framåtsyftande för att de skriftliga
omdömena sedan talar om resultatet.
Alla fritidshem har ett fastställt underlag för barnmöten där barnen ges tillfälle att
föreslå aktiviteter inför nästa veckas planering. En enkät lämnas ut evarje läsår,där
alla barn får skriva önskemål om aktiviteter och inköp.På barnmötena förs samtal
om sambandet mellan delaktighet, inflytande och ansvar. För läsåret 11-12 har
fritidshemmen haft "Jämställdhet mellan pojkar och flickor" som prioriterat
område.Detta har utmynnat i åtgärder/insatser som förbättrat metoder och
arbetssätt.
Bedömning och analys
Mälarhöjdens skola har en lång tradition och verksamheten fungerar väl på många
sätt, men i takt med att omvärlden förändras krävs även att skolan följer med i
utvecklingen. På Mälarhöjdens skola pågår därför ett omfattande
förändringsarbete utifrån skolans vision, ”Mälarhöjdens skola – där framtid och
nutid möts”. Skolan har också gjort förändringar i organisationen kring arbetet
mot diskriminering och kränkande behandling och gemensamma normer har
upprättats. Skolan har även en tydlig ambition att alla elever ska komma in på sitt
förstahandsval till gymnasieskolan. För att möjliggöra detta finns en ny
organisation kring elever i behov av särskilt stöd. Utvecklingsarbetet som
påbörjats förväntas ge resultat på både lång och kort sikt. En utvärdering gjordes
för fritids där föräldrar och barn uppmanades svara på frågor om verksamheten.Vi
såg dock att bortfallet blev stort, men 10 elever uttryckte att de inte kunde påverka
verksamheten. Därför informerar vi via mail, veckobrev osv till föräldrar och visar
på vägar för eleverna där de kan påverka fritids kontinuerligt i verksamheten..
SID 21 (26)
Samverkan
NÄMNDMÅL:
2.2.5 a Samverkan med andra aktörer ska öka såväl inom närområdet
som internationellt
ÅTAGANDE:
Vi åtar oss att samarbeta med föräldrar, fritidshem,andra skolor,
förskolor samt socialtjänst, fältassistenter och polis för att främja våra
elevers hela utveckling.
Förväntat resultat
Föräldrar ska uttrycka att de är nöjda med informationen och sin möjlighet att vara
delaktiga i sitt barns utbildning.
Arbetssätt
Utvecklingssamtalet är ett viktigt tillfälle för den enskilde eleven och dess
föräldrar att få information och diskutera sin egen kunskapsutveckling tillsammans
med lärare och föräldrar.På möten med exempelvis föräldraföreningen får vi
möjlighet att ta del av föräldrarnas tankar och idéer samt förslag till förändringar.
Alla klasser genomför ett föräldramöte minst en gång per läsår och i F-3 deltar
även samverkande pedagoger från fritidshemmen.
Frågor av övergripande karaktär kan gå vidare till föräldraföreningen, där alla
klassers föräldrarepresentanter deltar. Föräldraföreningens styrelse träffar
skolledningen en gång i månaden. Utöver detta deltar representanter från
föräldraföreningen aktivt i olika arbetsgrupper på skolan. En ny
samrådsorganisation prövas under lå 11-12
Vissa övergripande frågor går genom föräldrarepresentanterna från varje klass,
vidare till föräldraföreningen. Här sker den direkta kontakten mellan
skolledningen och föräldrarna.
Föräldrarna möjlighet följa sitt barns resultat via Skolwebben. Loggbok finns för
alla elever på skolan F-5
De nya styrdokumenten är kommunicerade på olika sätt.
Resursanvändning
Avsatt tid för olika möten med vårdnadshavare, konferenstid mm
Uppföljning
Brukarundersökningar görs med jämna mellanrum, där föräldrarna kan
kommentera hur de tycker att skolan lever upp till sina åtaganden. Vidare lämnar
föräldrar synpunkter vid klassträffar, föräldramöten och utvecklingssamtal där
elevens sociala situation och kunskapsutveckling diskuteras.
Fritidshemmen genomför interna utvärderingar med föräldrarna.
SID 22 (26)
Utveckling
Utvärdering av måluppfyllelsen och arbetssätten sker kontinuerligt och på olika
nivåer. Ett eget webenkätsystem ska tas fram för att kvalitetssäkra vår verksamhet
ännu bättre. En ny samrådsorganisation prövas under läsåret.
Resultat
Skolwebben utvecklas vidare från centralt håll. Skolan har också börjat använda
bloggar för att kunna fungera som ett snabbt kommunikationsverktyg som
underlättar information . Veckobrev har införts i hela skolan. Skolrådet har fått ett
positivt gensvar och kommer att fortsätta som skolledningens forum. Möten med
FFM fortsätter .
NÄMNDMÅL:
2.2.5 b Samverkan med andra aktörer ska öka såväl inom närområdet
som internationellt
ÅTAGANDE:
Vi åtar oss att skapa former för entreprenöriellt lärande i närmiljön
och internationellt.
Förväntat resultat
Samverkan med andra aktörer ska öka såväl inom närområdet som internationellt.
Arbetssätt
Genom att förändra och utveckla möjligheter till praktik, internprao,
jobbskuggning mm
Genom att samarbeta med MENTOR SVERIGE, idrottslyftet mfl
Genom den nya tekniken skapa kommunikationsmöjligheter för alla elever med
andra länder
Resursanvändning
Nätverk, Syv/ individuell handledning, praktikplatser, e-twinning
Uppföljning
Skapa nätverk för elever och knyta duktiga handledare till skolan
Resultat
De schemabrytande dagarna ca 10 dagar/ år skapar stora möjligheter för skolans
elever att utforska närmiljön, entreprenöriellt lärande . Skolan arbetar tematiskt
och vertikalt/horisontellt för att inspirera till kreativt tänkande och samverkan
mellan olika elever på och utanför skolan.
SID 23 (26)
Bedömning och analys
Skolan samverkar med polis och fältassistenter och där har vi ett dubbelriktat
informationsflöde och samverkar vid olika evenemang. Utöver det arbetar skolan
med olika preventionsprogram såsom PS,ÖPP och Mentor Sverige.
Övriga samarbetsorgan som kan komma ifråga är sociala myndigheter, KOMET,
Maria Ungdom m fl när det gäller ärenden på individnivå. Även Idrottslyftet och
Kulturskolan är viktiga samarbetspartner.
SID 24 (26)
Övrig uppföljning
Styrning och ledning
Arbetet med ansvarsområden, information och organisation behöver utvecklas
ytterligare. Huvuddelen av arbetet är inriktat på att skapa en skola med likvärdig
utbildning oberoende av vilken klass/lärare man hamnar/får i. Det kollegiala
lärarnde är ett utvecklingsområde som skolan påbörjat bl a med lärare-lär-lärare
mm. Skolan är organiserad i en chefsgrupp som består av rektor och de bitr.
rektorerna. Den är tänkt att fungera som en enhet för strategiska frågor och behov,
som sedan hanteras av ledningsgruppen där också arbetslagsledarna ingår. PRIOprojektet blir här en bra hjälp att utveckla skolan vidare mot världsklass inom
dessa och andra områden.
Resultatdialogen med arbetslagen syftar till att om att synliggöra behovet av
insatser, förbättra resultaten och utveckla smarbetet mellan lärarna. Även vår nya
organisation kring elevvården innebär en kvalitetssäkrad systematisk uppföljning,
så att skolan vet exakt vilka elever som behöver ev stöd.
Sammanfattande analys
Resultatdialogen och den nya EHT-organisationen innebär att vi fångar upp de
elever som behöver särskilt stöd och förbättrar resultaten.
Det utökade antalet delningstimmar i år 1-3 skapar möjligheter till halvklasser
varje dag, för att möjliggöra individualisering, i syfte till att förbättra resultaten.
LPP-arbetet medför att progressionen F-9 utvecklas inom varje ämne.
Loggbokens, (år 1-5), införande bidrar till att skapa en individanpassad skolgång,
där eleven känner sig delaktig i sin Projektet Skapande Skola medför att fler elever
får möta kulturen i staden och estetiska lärprocesser bidrar till att eleverna får
möjlighet att lära sig på flera sätt.
IKT är en satsning som kommer att leda in skolan i framtiden enligt vår vision.
Riskerna ligger i det skenande kostnadsläget som GSIT innebär.
PS-projektet ska bidra till ökad trygghet och självkänsla hos våra elever.
I syfte att vara en skola som uppfattas som personlig och tillgänglig fungerar
receptionen utmärkt. Den är öppen hela dagarna. Namnbrickor har införts för att
motverka anonymiteten i skolan.
Personalvårdande insatser som friskvård, massagestolar, egna arbetsplatser, telefon
och dator, välfungerande personalrum, kick-off och gemensamma
fortbildningsinsatser mm ska bidra till en högre frisknärvaro och trivsel. Den
fysiska miljön görs om successivt för att anpassas till en skola i världsklass på
2000-talet.
PRIO-projektet är en viktig pusselbit i vår fortsatta utveckling mot en skola i
världsklass
SID 25 (26)
Möjligheter:
Tillströmningen av elever är stort och medför ökade ekonomiska resurser, vilket i
sin tur ger möjligheter att bli en skola i världsklass inom alla områden.Vi ska
arbeta för ett inkluderande arbetsätt och skapa tilltro, framtidsoptimism och
kompetenta samhällsmedborgare.
Hot:
Den stora elevtillströmningen medför att den fysiska arbetsmiljön är ansträngd då
vi inte har tillräckligt med lokaler att ta in alla elever ens i vårt
skolpliktsbevakningsområde. Elevtillströmningen medför också ökande kostnader
för att kunna göra lämpliga undervisningsgrupper. Dock är utrymmena för
idrottsundervisningen undermåliga, vilket i hög grad missgynnar elevrna på
Mälarhöjdens skola. Även vår externa undervisningslokal, Pärlan, är undermålig,
för skolverksamhet, då varken IT eller utemiljön ens klarar av de lägsta krav man
kan ställa!
Prioriterade åtgärder för utveckling
Skolan ska ha ska ha höga förväntningar på eleverna oavsett bakgrund,
de ska utmanas på sin nivå, få adekvat stöd så att de kan känna luften
under vingarna och må bra.
PRIO-projektet-kollegialt lärande
IKT.
Värdegrundsarbetet behöver befästas ytterligare.
Genus- proriterat område
Matematiksatsning: kompetensutveckling- proriterat område
Förändringar inom tjänstefördelningen enligt lärarlegitimation, ändamålsenliga
arbetslag där en gemensam kunskap-och elevsyn präglar samarbetet.
Instructional rounds-inkludering, eibass
Elevers delaktighet och inflytande
Språkutvecklande arbetssätt inom alla ämnen
Kvalitetsredovisning upprättad av
Anne-Marie Julin
Rektor
Mälarhöjdens skola/ september 2012
Bilagor

Elevhälsoplan komplett
SID 26 (26)

Organisationsplan A3