UTBILDNINGSNÄMNDEN

SOFI A SKOL A

Arbetsplan för Sofia skola

Läsåret 2013-2014

TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (19) 2013-10-24

Inledning

Sofia skola

Sofia skola är en F-9-skola med runt 830 elever som ligger vackert belägen på östra Södermalm, alldeles intill Vitabergsparken. Skolan invigdes hösten 1910 och var på denna tid Sveriges näst största skolbyggnad. Det historiska arvet är märkbart på flera olika sätt. I tidningen

Folkskolans Vän

från hösten 1910 kan man läsa om det ståtliga bygget. Sofia skola byggdes ursprungligen för över 2000 elever som gick omlott, antingen förmiddag eller eftermiddag. Alla våra elever har rätt till optimala möjligheter att utvecklas. Därför satsar vi extra på att hitta varje elevs nivå och potential så att eleverna blir delaktiga och motiverade att ta ansvar för sin egen utveckling. Skolinspektionen granskade skolan under vt 2013 och inga brister rapporterades, vilket är ganska unikt. Man konstaterade att Sofia skola som en av få skolor verkligen lever upp till intentionerna i skollag och läroplan och det är vi självklart stolta över.

Arbetslag

Skolan är indelad i olika arbetslag runt eleverna. På F-3 är det ett arbetslag per årskurs, år 4-6 utgör ett arbetslag och år 7-9 är tre arbetslag. Specialpedagoger och elevhälsopersonal utgör ett arbetslag och administration och service utgör också ett arbetslag. F-3 är helintegrerade med fritidshemmen, vilket innebär att barnen blir trygga med samma personal hela skoldagen och samarbete mellan skola och fritids blir naturligt. År 4-6 har sina lokaler i anslutning till fritidsklubben där många av eleverna på eftermiddagstid deltar i olika aktiviteter. Arbetslagen 7-9 har sina hemvister på var sitt våningsplan där de även har största delen av sin undervisning. Där har också personalen sina arbetsrum och eleverna sina skåp. Arbetslagen leds av varsin arbetslagsledare.

Skolledningen

Skolledningen består av rektor, tre biträdande rektorer och en administrativ chef. Rektor har det övergripande ansvaret för hela skolan och är även chef för Sofia Distans, en separat enhet som bedriver distansundervisning för elever i utlandet. De tre biträdande rektorerna på Sofia skola är närmaste chef för pedagogerna och ansvarar tillsammans med rektor för såväl pedagogiska frågor, personalansvar som elevhälsa. Administrativ chef är arbetsledare för kök, vaktmästeri och kansli samt ansvarar för budget, lokalfrågor, städning, upphandling och andra administrativa processer. SID 2 (19)

Profiler

Mot skolåren 7-9 finns det tre profiler; handboll och bild och matematik. Handbollen driver vi i samarbete med IK Bolton och våra elever har goda resultat i handbollsturneringar. Bild- och formprofilen är välkänd och många söker in till dessa klasser. Matteprofilen har funnit sin form med matteintresserade elever som får möjlighet till fördjupning och utmaning utöver det vanliga. Övriga elever väljer elevens val utifrån ett smörgåsbord av andra aktiviteter.

Lokaler

Sofia skola är en stor och vacker skola med ändamålsenliga lokaler. Vi har ett fantastiskt bibliotek, stora idrottssalar, välutrustade no-institutioner och matteverkstäder för alla åldrar. Vår skolgård är stor och förbättras varje år med ny lekutrustning. Nytt för i år är att fotbollsplanen vid skolan äntligen har fått konstgräs, något eleverna kämpat för i flera år. På vintrarna spolas planen så att man kan åka skridskor. Fritidsverksamheten bedrivs för eleverna i samma lokaler som skolan och arbetslagen på F-3 har flera olika rum för olika verksamhet. Vår fritidsklubb för eleverna i år 4-6 håller hus i aulan, biblioteket, lekhallen, datasalen och utomhus och klubben bedriver verksamhet som utgår ifrån barnens behov och önskningar. För eleverna i år 7-9 finns ett elevcafé där man kan köpa mackor och annat fika. Eleverna i år 9 är med och driver elevcafét och allt överskott går till niornas bal.

Traditioner

På Sofia skola finns många fina traditioner. Viktiga evenemang är t ex Vitanloppet, Sofiadagen, Operation Dagsverke, Cabaré, Tillsammansdagen, Luciafirandet i Sofia kyrka och våra fantastiska sommaravslutningar i Vitabergsparkens utomhusteater. Traditionerna håller ihop skolan och skapar den speciella Sofiaandan.

Kvalitetsarbete

Vårt systematiska kvalitetsarbete är gediget och bygger på inkludering, tydlighet och uppföljning - både i när det gäller ledning gentemot personal och personal gentemot elever och föräldrar. Varje arbetslag gör en egen utvecklingsplan utifrån analyser av tidigare resultat. I ämnesgrupperna sätts fokus på kunskapsutveckling och vid anlaysseminarier presenterar lärare sitt arbete för varandra. Arbetsplan och Kvalitetsredovisning är dokument som utgår ifrån det arbete som görs i olika grupper i skolan. Under vt13 gick skolledningen med i ett projekt som heter Läranderonder. Det är ett nätverk som kommer att besöka varandras skolor enligt en modell som heter Instructional Rounds som utarbetats vid Harvard. Skolan formulerar ett PIP, SID 3 (19)

Problem In Practice, ett avgränsat "problem" som man vill få undersökt hur det egentligen fungerar. Det kan vara t ex hur lärare på Sofia skola fördelar talutrymmet i klassrummet på lektionstid. Då kommer det 20 kollegor från andra skolor hit en dag och går på lektionsbesök och tittar på just det. Utifrån den observationen kan sedan analys och utvecklingsarbete runt den frågan starta. För några år sedan hade Sofia skola svårt att rekrytera elever och man gjorde nedskärningar för att få budgeten i balans. De senaste åren har vi ökat så att skolan nu är helt full och vi har ett söktryck som bara ökar för varje år. På tre år har vi ökat antalet förstahandssökande till förskoleklass från 20 till 115 och den trenden ser ut att hålla i sig. Det innebär att många tyvärr inte kan erbjudas plats i vår skola men också att vår budget blir mer förutsägbar och stabil. Sofia skola är en av de populäraste skolorna på Södermalm nu och det är så klart roligt för oss som jobbar här. Vårt fokus på likabehandling gör att vi satsar hårt på att alla elever ska nå sin fulla potential. Vi stödjer både elever med svårigheter och elever med höga resultat som vill nå ännu längre. Genom välutvecklade stödinsatser både av ordinarie pedagoger, via elevhälsoteamet och med läxläsning för alla, ges samtliga elever goda förutsättningar att nå långt. Vi ser att vårt arbete leder till bättre och bättre resultat. Därför vet vi att vi är på rätt väg. Allt vi gör, ska göra skolan bättre för eleverna.

Åtgärder för utveckling

Kunskap -

Elevernas kunskapsresultat är vårt absolut viktigaste fokus för på Sofia skola vill vi att alla elever ska nå sin fulla potential. Genom att möta varje elev, lyfta elever med mycket goda resultat och stötta elever med svårigheter satsar vi på att alla verkligen får utmaningar på rätt nivå. Under läsåret 13-14 gör vi en stor lässatsning. Vi vet att god läsförmåga är nyckeln till både kunskap och förståelse och därför fokuserar vi extra på läsningen. Vår stora mattesatsning fortsätter för att alla elever ska fångas upp och stimuleras i ett ämne där vi redan ser stora resultatförbättringar. Med hjälp av Learnify skapar vi digitala plattformar för planeringar som är enkla att komma åt. Våra tre nyutnämnda förstelärare leder dessa projekt.

Trygghet -

Sofia skola satsar mycket på det förebyggande arbetet. Viktigast är pedagogernas förhållningssätt - att vara öppna, varma, aktiva och alltid ingripa om någon beter sig illa. Vi har bra och välutvecklade system för handledartid, klassråd, rutiner för övergångar, inskolning, antimobbningsteam, elevstödjare, rastvärdar, elevråd, föräldrasamarbete och ett professionellt elevhälsoteam. Vårt arbete med SID 4 (19)

normkritiskt förhållningssätt och antidiskriminering går ut på att undvika slentrianmässiga föreställningar och öka toleransen mellan både barn och vuxna. Det handlar lika rättigheter för alla – oavsett om man är ensamkommande flyktingbarn, hbtq-person, har väldigt lätt att lära, man eller kvinna eller om man har ett funktionshinder. För att utvecklas behöver vi fortsätta satsa både på kompetensutveckling och att forma ännu tydligare gemensamt förhållningssätt. Samarbete inom arbetslagen och skolledningens uppföljning och stöd till pedagogerna är viktigt för att skapa gemensamma, grundade förhållningssätt.

Inflytande -

På Sofia skola har vi en stolt tradition att eleverna är medskapande och ansvarstagande. Genom att stärka våra system för inflytande, visar vi eleverna att engagemang lönar sig. I arbetet med Lgr11, vår läroplan, sätter vi fokus på målen och hittar fler verktyg att göra eleverna medvetna om sin egen lärprocess. Inflytande bygger på att vi vuxna i alla led tänker till och själva föregår med gott exempel. För att åstadkomma förändring måste vi alla vara med på tåget, därför satsar vi mycket på delaktighet och inflytande, både vad gäller elever, föräldrar och personal. För elever och föräldrar gäller det t ex att förbättra det formaliserade inflytandet över undervisningen, att utveckla vårt EFA-system för elev-och föräldrainflytande och att synliggöra elevrådens roll. Lika mycket handlar det om att skapa en personalgrupp som vill, kan och vågar ta sig an nya utmaningar och hitta en gemensam vision som vi kallar Sofiaandan. SID 5 (19)

Mål/Åtaganden

Normer och värden

NÄMNDMÅL: 2.2.2 Samtliga elever i stadens kommunala skolor möter dagligen en god fysisk och psykosocial arbetsmiljö Indikator Årsmål Period

Ogiltig frånvaro i grundskolan 2 % 2014 Andel elever som enligt skolundersökningen F-klass är nöjda med - Jag känner mig trygg i skolan 95 % 2014 Andel elever som enligt skolundersökningen F-klass är nöjda med - Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna 85 % 2014 Andel elever som enligt skolundersökningen åk 2 är nöjda med - Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna.

90 % 2014 Andel elever som enligt skolundersökningen åk 2 är nöjda med - Jag känner mig trygg i skolan 95 % 2014 Andel elever som enligt skolundersökningen åk 5 är nöjda med Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna 70 % 2014 Andel elever som enligt skolundersökningen åk 5 är nöjda med Jag känner mig trygg i skolan, 95 % 2014 Andel elever som enligt skolundersökningen åk 8 är nöjda med Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna 60 % 2014 Andel elever som enligt skolundersökningen åk 8 är nöjda med Jag känner mig trygg i skolan 95 % 2014

ÅTAGANDE: Vi arbetar för att tillsammans med eleverna skapa trivsel, trygghet och studiero. Förväntat resultat

Vi förväntar oss att vårt arbete med gemensamma förhållningssätt kommer att ge resultat i att fler elever är trygga och trivs i skolan. SID 6 (19)

Arbetssätt

Ordningsregler, Likabehandlingsplan och Elevhälsoplan

På Sofia skola finns tydliga ordningsregler. Vi arbetar på olika sätt med att implementera dem beroende på elevernas ålder och behov. På 7-9 finns en lektionsramar som lärarna följer - det handlar om ordning, lektionsplanering på tavlan, fasta placeringar, regler för handuppräckning samt att lektionen avslutas med att eleverna står bakom stolen. I vår Likabehandlingsplan presenterar vi hur vi arbetar för att skapa ett gott klimat och förebygga kränkningar. Antimobbningsteamet går ut i klasserna och förankrar Likabehandlingsplanen och vår lite enklare Antimobbningsplan bland eleverna. Elevhälsoplanen förankras och gången i elevärenden är tydlig. Skolan har ett välfungerande elevhälsoteam med expertis inom olika områden såsom skolsköterska, kurator, studie- och yrkesvägledare, skolpsykolog, skolläkare, talpedagog och specialpedagoger. Skolsköterskan genomför hälsosamtal med eleverna i år 4, 6 och 8.

Förebyggande arbete

Vi har gjort en grund för att ta fram gemensamma strukturer för faddring och sammanknytande aktiviteter över åldersgränserna på skolan och det kallar vi med ett samlingsnamn Sofiaandan. Under läsåret kommer vi att skapa några enkla modeller för skolövergripande samarbete. På F-6 förankras tydliga gemensamma regler för skolgård, korridorer och matsal i klassråd, elevråd och hos personalen i början av höstterminen. Vuxna ska agera ledare även på raster och i friare aktiviteter. Personal F-6 hjälps åt att förtydliga rastvärdarnas uppdrag. All frånvaro registreras i skolwebben och vårdnadshavare har inloggning för att ta del av frånvaro. För år 7-9 kommer ett sms gå ut till vårdnadshavare till elever som är frånvarande. Klasslärare/handledare har fortfarande ett uppföljningsansvar gentemot vårdnadshavare vid ogiltig frånvaro och vi följer Stockholms stads rutiner som finns på www.pedagogstockholm.se En viktig del i vårt förebyggande arbete är också vårt samarbete med föräldrar. Tydliga rutiner finns för kommunikation i t ex veckobrev, möten osv och vi har namnskyltar till all personal samt rastvaktsvästar till F-6 för att bli synliga för elever, föräldrar och besökare. Elevstödjare väljs i alla klasser 7-9, får utbildning och bidrar till ett positivt klimat. I år F-3 arbetar vi med tvärgrupper som gör att vi kan skapa mindre grupper och SID 7 (19)

låta elever mötas mellan klasserna i ett arbetslag. Där lär både barn och personal känna varandra bättre och en större individanpassning kan göras utifrån elevernas behov. Elevhälsoteamet jobbar både förebyggande, ingripande och konsultativt och kan t ex gå in och kartlägga en klassrumsmiljö, en gruppdynamik eller ett arbetssätt och sedan föreslå förbättringsåtgärder.

Övergångar

Våra förskoleklassbarn börjar skolas in redan under vårterminen. Där är överlämnande från förskolorna en viktig komponent. Under förskoleklassåret är tvärgrupper ett uppskattat arbetssätt. Då håller pedagogerna i olika aktiviteter såsom språk, matematik, musik och mycket annat och eleverna är blandade i tvärgrupper. På så sätt skapar vi mindre elevgrupper och eleverna lär känna fler barn i de andra klasserna. Pedagoger från förskoleklassen följer med eleverna upp till år 1, vilket stärker tryggheten. Vid stadiebytet till år 4 och år 7 görs ett överlämnande mellan avlämnande och mottagande pedagoger. Alla klasser har välkomstsamtal som ett framåtsyftande utvecklingssamtal med föräldrar och elever vid skolstarten. Till starten av år 7 lägger vi mycket tid på att ta emot elever och föräldrar enligt ett utarbetat program, både som förberedelse under våren och vid höstterminens start. Till exempel bjuds föräldrarna i år 7 till en föräldramiddag första skoldagen så att föräldrar och lärare lär känna varandra inför högstadietiden. Eleverna i blivande år 7 får träffa sin nya klass redan före sommarlovet.

Resursanvändning

Sofia skola satsar mycket på det förebyggande arbetet. Handledartid, klassråd, antimobbninteam, elevstödjare, rastvaktande, elevråd och ett välutvecklat elevhälsoteam är några saker vi lägger resurser på. I inskolningsprocessen i förskoleklass och år 7 ägnas både tid och resurser för att stärka gruppsammanhållningen från början.

Uppföljning

Brukarundersökningen. Trygghets- och trivselenkäten i januari. Elevutvärderingen Uppföljning av frånvarostatistik kontinuerligt av handledare. Utvärdering av likabehandlingsplanen.

Utveckling

För att fortsätta utvecklas behöver vi satsa både på kompetensutveckling och att hitta ett ännu tydligare gemensamt förhållningssätt, det vi kallar Sofiaandan. SID 8 (19)

Genom att systematiskt följa upp och förbättra oss tror vi att vi kommer att se resultat av vårt arbete.

Kunskap/Bedömning och betyg

NÄMNDMÅL: 2.2.1 Samtliga elever i stadens kommunala skolor ska ges förutsättningar att utvecklas så långt som möjligt utifrån läroplansmålen Indikator Årsmål

Andel elever i år 9 med behörighet till de nationella programmen 95 %

Period

2014 Andel elever i år 9 som uppnått målen i alla ämnen, vid vårterminens slut.

90 % 2014 Andel elever som uppnått godkänd nivå på delproven i det nationella provet i matematik i årskurs 3 100 % 2014 Andel elever som uppnått godkänd nivå på delproven i det nationella provet i svenska/svenska som andraspråk i årskurs 3 100 % 2014 Andel elever som uppnått godkänd nivå på det nationella provet i matematik i år 6 100 % 2014 Andel elever som uppnått godkänd nivå på det nationella provet i svenska/svenska som andraspråk i årskurs 6 Andel elever som uppnått kravnivån på det nationella provet i svenska i år 9 100 % 2014 Andel elever som uppnått kravnivån på det nationella provet i matematik i år 9 100 % 2014 100 % 2014 Meritvärde i årskurs 9 240 Poäng 2014

ÅTAGANDE: Vi arbetar för att alla elever ska nå optimal måluppfyllelse. Förväntat resultat

Vi arbetar för att andelen elever som uppnår kunskapsmålen i samtliga ämnen ska öka. Att måluppfyllelsen ska öka på alla plan, betyder för oss både strikt kunskapsmässiga mål och de sociala läroplansmålen som mäts på andra sätt än med nationella prov och betyg. Vi vill därför arbeta för ett klimat där elever blir ännu mer delaktiga, motiverade och ansvarstagande. SID 9 (19)

Arbetssätt

På Sofia skola vill vi att alla elever ska nå sin fulla potential. Genom att möta varje elev, lyfta elever med mycket goda resultat och stötta elever med svårigheter satsar vi på att alla verkligen får utmaningar på rätt nivå. Varje arbetslag på skolan har gjort en utvecklingsplan och inom ramen för våra åtaganden, har de lyft fram olika prioriterade områden t ex satsningar på studieteknik, försök med elevledda utvecklingssamtal eller temagrupper. Tre gånger per termin är det något vi kallar Checkpoint, då följs måluppfyllelsen upp i alla ämnen och alla årskurser. Utifrån sammanställningen ges arbetslagen och ämnesgrupperna i uppdrag att analysera och finna åtgärder för det som behöver förbättras. I samband med detta identifieras och analyseras skillnader mellan pojkar och flickor. Från ht 13 är det nya regler runt skriftliga omdömen och IUP. På Sofia skola håller vi på att utarbeta hur vår modell ska se ut. I början av höstterminen upprättas en framåtsyftande IUP i alla årskurser och den följs upp i ett elevlett utvecklingssamtal i början av vårterminen. Skriftliga omdömen skrivs för år 1-5 och för år 6-9 är vi ännu inte färdiga med exakt hur det kommer att se ut.

Aktuella projekt

Matteprojektet.

Syftet är att stärka skolans systematiska arbete med matte och få igång ett större samarbete mellan mattelärarna som tillsammans utvecklar metoder för bättre måluppfyllelse. Under läsåret 12-13 lades grunden genom att diagnosmaterialet Diamant implementerades. Vi har utsett en förstelärare med inriktning mot matematik i yngre åldrar och har anmält skolan till den stora Matematiklyftet.

IT som kreativt läromedel och kompensatoriskt hjälpmedel

. På skolan finns ett stort önskemål hos pedagogerna att jobba mer med de interaktiva projektorerna, med Ipads och andra digitala hjälpmedel i undervisningen. På samma sätt kan dessa hjälpmedel användas smart för att kompensera där elever har olika svårigheter. Under läsåret 13-14 fokuserar vi på Learnify som är en plattform där lärare laddar upp sina planeringar. En förstelärare leder Learnify-projektet och en biträdande rektor ansvarar för IT-utvecklingen.

Lässatsningen.

Läsning är grunden för lärande och stärker kognitiv, social, språklig och emotionell utveckling. Därför satsar Sofia skola extra på läsning från och med ht13. En förstelärare leder lässatsningen.

ASL, Att skriva sig till läsning,

är ett stort projekt där eleverna i framför allt år F och 1 arbetar med läs- och skrivinlärning enligt en speciell modell baserat på Arne Tragetorns teorier. Modellen lämpar sig både för elever med hög inlärningstakt SID 10 (19)

och för elever med behov av särskilt stöd vid inlärningen.

NTA, Naturvetenskap och teknik för alla,

är en modell som är både språkutvecklande, kreativ och laborativ i no-ämnena. Lärare i no i år F-6 tar del av kompetensutveckling och de speciella, laborativa NTA-lådorna som blivit projektets signum.

Elevledda utvecklingssamtal.

Detta har prövats i flera arbetslag och nu tas beslutet att införa elevledda utvecklingssamtal i alla årskurser från och med januari 2014.

Sambedömning

Ämnesgrupperna har konferens varje vecka, ibland stadievis och ibland tillsammans i F-9-perspektiv. För att stärka arbetet i ämnesgrupperna har vi ämnesutvecklare i alla ämnen och stadier som leder arbetet. Varje ämnesgrupp för ett stadium gör tidigt upp en plan för nationella proven som innehåller förberedelser, genomförande och efterarbete. Alla lärare i stadiet kommer att vara delaktiga i bedömningen varje år och man ska inte bedöma sina egna elevers prov. Tillsammans med de andra skolorna på Östra Södermalm har vi kompetensutveckling och gemensamma ämneskonferenser. På så sätt säkrar vi att våra bedömningar är korrekta.

Elever med svårigheter att nå målen

Elever som behöver stöd identifieras tidigt och en arbetsgång finns tydligt beskriven i Elevhälsoplanen. Det kan handla om olika insatser beroende på elevens svårigheter t ex stöd i vår studio där specialpedagogerna arbetar. Elever och föräldrar involveras alltid i arbetet med åtgärdsprogram. Stor variation i insatser finns, såsom att få lyssna på sina läromedel, specialpedagoghjälp, tid i studion, kuratorssamtal, anpassade redovisningsformer, nedskrivna instruktioner, stor eller liten anpassning av skolsituationen. I vår särskilda undervisningsgrupp erbjuder vi en anpassad pedagogisk miljö för elever med specifika svårigheter. När en elev riskerar att inte nå målen ska skolan utreda elevens stödbehov och vid behov upprätta en handlingsplan eller ett lite större åtgärdsprogram. Ofta görs även en pedagogisk kartläggning som underlag för åtgärdsprogrammet. Alla åtgärder följs upp ungefär var sjätte vecka. Vi har skapat en enkel rutin som gäller om en elev riskerar att inte nå målen: A) Åtgärd är redan igång, vi arbetar vidare enligt planen. SID 11 (19)

B) Undervisande lärare ska kontakta elev och vårdnadshavare. C) Handlingsplan ska upprättas av läraren i samråd med elev och vh. D) Kontakt etableras med EHT för eventuellt beslut om pedagogisk kartläggning och åtgärdsprogram.

Resursanvändning

Allt vi gör i skolan ska gagna elevernas utveckling! Annars ska vi inte göra det. Organisation, struktur och arbetssätt utvärderas och utvecklas hela tiden för att stärka våra möjligheter att ge eleverna de bästa förutsättningar vi kan ge dem utifrån våra ramar. Vi har en särskild undervisningsgrupp och tre så kallade studios där specialpedagoger och ämneslärare ger extra stöd till elever. Vårt arbete för att öka måluppfyllelsen omfattar alla elever eftersom alla har rätt att nå så långt som möjligt. Vår vision bygger på inkludering och vi gör många individuella stödåtgärder inom ramen för den ordinarie verksamheten.

Uppföljning

Betyg, nationella prov och resultatsammanställningar. Brukarundersökningen. Elevhälsoteamets utvärdering. Elevutvärderingen. Kvalitetsredovisningen.

Utveckling

Sofia skola har en utvecklingspotential vad gäller elevernas resultat men vi ser att vi gått framåt på alla punkter som gäller kunskapsresultat under läsåret 12-13. Vi vill fortsätta i den riktningen men vässa våra åtgärder ytterligare. De åtgärder vi satsade mycket på under läsåret 12-13 är att ännu tydligare planera, genomföra och följa upp undervisningen tillsammans i ämneslag och arbetslag. Genom bättre analyser och mer gemensamt fokus på resultatförbättring, kunde vi lyfta fler elevers resultat. Utmaningen för läsåret 13-14 är att hitta fler sätt att toppa resultaten utan att lärarnas arbetsmängd ökar, dvs att jobba smartare och sluta göra saker som inte bidrar till ökad måluppfyllelse. Några saker är t ex: - Gemensamma stadieplaneringar för varje ämne. - Gemensamma LPP:er för arbetsområdena. - Checkpoints tre gånger per termin när måluppfyllelsen följs upp. - Tydligare rutiner runt hantering av elevers frånvaro med sms till föräldrar vid oanmäld frånvaro. SID 12 (19)

- Förebyggande arbete för att minska risk för hög frånvaro. - Alla lärare börjar använda plattformen Learnify för att förbättra möjligheten att enkelt nå och dela planeringar och dokument.

Elevens ansvar och inflytande

NÄMNDMÅL: 2.2.3 Samtliga elever i stadens kommunala skolor ska ha ett reellt inflytande över, ansvar för och förståelse för sitt eget lärande Indikator Årsmål Period

Andel elever som enligt skolundersökningen åk 5 är nöjda med Jag vet vad jag behöver kunna för att nå målen i de olika ämnena 90 % 2014 Andel elever som enligt skolundersökningen åk 8 är nöjda med Jag vet vad jag behöver kunna för att nå målen i de olika ämnena 80 % 2014 Andel vårdnadshavare som enligt skolundersökningen i fritidshem är nöjda med – det inflytande mitt barn har över fritidshemmets aktiviteter 90 % 2014 Andel vårdnadshavare som enligt skolundersökningen åk 2 är nöjda med - Jag och mitt barn vet vad mitt barn behöver för att lära och utvecklas 90 % 2014

ÅTAGANDE: Vi arbetar för att eleverna ska göra medvetna val utan att styras av fördomar. Förväntat resultat

Genom ett normkritiskt förhållningssätt kan pedagogerna hjälpa eleverna att göra egna val och motverka fördomar och traditionella förutfattade meningar vad gäller kön, etnicitet eller andra olikheter. Det kan handla om att välja aktiviteter som traditionellt betraktats som pojk-inriktade eller flick-inriktade. Men även andra diskrimineringsgrunder t ex ålder, sexuell läggning, socioekonomisk status eller funktionshinder kan sätta osynliga gränser. Ytterst handlar det om lika rättigheter. Ett medvetet förhållningssätt hos pedagogerna gör att eleverna blir friare och har tillgång till fler alternativ än de som kanske först verkade självklara.

Arbetssätt

Alla pedagoger har med ett genusperspektiv eller tydligt normkritiskt förhållningssätt i någon pedagogisk planering under året. I föräldrakontakter månar vi om att vårdnadshavare är likvärdiga oavsett kön. Det betyder att vi aktivt söker kontakt med båda vid två vårdnadshavare, även om den ena föräldern är mer aktiv än den andra. Eller att vi alternerar och ringer till dem SID 13 (19)

varannan gång t ex om en förskoleklasselev blivit sjuk och behöver hämtas tidigare.

Resursanvändning

Att varje pedagog i en pedagogisk planering tar in ett tydligt normkritiskt förhållningssätt.

Uppföljning

Sammanställning i arbetslagen vid läsårsutvärderingen vilka LPP:er som haft ett normkritiskt perspektiv.

Utveckling

Sofia skolas personal kan tydligare jobba mot diskriminering och för lika rättigheter med gemensamma satsningar. Det normkritiska förhållningssättet bottnar i läroplanens värdegrund och likabehandlingsplanens ställningstaganden. Det är alltså inget som ska läggas till utan ett perspektiv som ska beaktas och internaliseras i fler processer.

ÅTAGANDE: Vi arbetar för att våra elever kan och vill vara medansvariga för den egna utvecklingen, både kunskapsmässigt och socialt. Förväntat resultat

I brukarundersökning och elevenkät vill vi se högre andel elever som upplever ett verkligt inflytande. Om vi blir tydligare med vad som är målen och vad som går att påverka, tror vi att eleverna blir mer delaktiga, förstår vad som förväntas och därigenom kan fler elever nå bättre resultat.

Arbetssätt

Inflytande

På Sofia skola har vi en lång tradition av inflytande för eleverna. Det bygger på att vi vuxna i alla led tänker till och själva föregår med gott exempel. Det klimat för ansvarstagande och inflytande vi lyckas få i personalgruppen kommer att spegla vilket ansvar eleverna vill ta för sin egen utbildning. Elevinflytandet tydliggörs i de processer där elever haft inflytande. Samtal förs systematiskt med eleverna kring arbetssätt, innehåll och redovisningsformer. Vi vidareutvecklar formerna för klassråd i alla årskurser och handledartid på år 7-9. Frågor från klassråden lyfts i elevråden och elevrådsprotokollen läggs ut på hemsidan. Föräldrarådet består av representanter för alla klasser. Det är välbesökta möten där skolledningen får värdefull input i frågor som elever och föräldrar lyfter till dagordningen. SID 14 (19)

På år 7-9 har man ofta klassmöten, dvs möten där elever, lärare och föräldrar träffas tillsammans. Eleverna kan presentera olika ämnen och berätta hur de jobbar och föräldrar, elever och lärare kan mötas i olika konstellationer. På så sätt blir eleverna mer delaktiga och föräldrarna får en tydligare bild av hur klassen fungerar och vad man gör i skolan. På F-6 bjuds det ibland in till Öppet Klassrum vid olika tillfällen och det finns också fler metoder hur vi bjuder in föräldrar till skolan. Elevledda utvecklingssamtal är en modell som vi nu beslutat om för hela skolan. Vi tar fram en gemensam modell som kan anpassas till olika åldrar.

EFA

Vi har ett system som vi kallar EFA – Elev, Förälder och Arbetslag. Det är ett system där vi bearbetar en gemensam fråga t ex vilka ordningsregler vi ska ha eller vad en riktigt bra och utvecklande läxa kan vara. Skolledningen skickar ut frågan i alla forum såsom arbetslag, klassråd, elevråd, EFA-råd (med representanter från elever, personal och föräldrar) och föräldraråd. Därefter används resultatet i vårt utvecklingsarbete.

LPP och stadieplaneringar

Alla ämnen har en tydlig stadieplanering som lärarna utarbetat tillsammans. Inför varje nytt arbetsområde görs en lokal pedagogisk planering (LPP) där mål, arbetssätt och bedömningskriterier för arbetsområdet framgår tydligt. Dessa läggs även på Learnify som man kommer åt via vår hemsida. I varje LPP ska det finnas en "lucka" där eleverna kan ha ett tydligt inflytande.

Resursanvändning

Alla elever har klassråd regelbundet. På år 7-9 har undervisas eleverna av fler lärare och där har vi handledartid en gång i veckan i mindre grupp för att möjliggöra samtal och studieplanering. Pedagoger har i uppdrag att ansvara för trygghetsteam, elevråd och EFA-råd så att ansvaret i arbetslaget fördelas.

Uppföljning

Trygghetsenkäten. Brukarundersökningen. Elevutvärderingen. Utvecklingssamtal. SID 15 (19)

Handledning. Utvärdering i varje ämne i slutet av arbetsområde eller termin.

Utveckling

På Sofia skola har vi en god tradition där eleverna är medskapande och ansvarstagande. Genom att stärka våra system för inflytande, visar vi eleverna att engagemang lönar sig. Vi ser dock att vi har en negativ trend på frågan om eleverna vet vad de behöver kunna för att nå målen i de olika ämnena. Samtidigt har vi ett föreläggande att minska lärarnas arbetsbelastning utan att mer resurser tilldelats. Därför behöver vi vara extra kreativa i våra idéer hur vi jobbar smartare.

Samverkan

NÄMNDMÅL: 2.2.4 a Samverkan med andra aktörer ska öka såväl inom närområdet som internationellt ÅTAGANDE: Sofia skola har ett regelbundet samarbete med socialtjänst, närpolis och kringliggande skolor i olika nätverksgrupper. Förväntat resultat

Elever och föräldrar blir trygga när övergångarna mellan förskola och skola blir bra. Om en elev behöver stöd som inte skolan ger, t ex via socialtjänsten eller BUP, jobbar vi mest effektivt när det finns bra rutiner mellan verksamheterna.

Arbetssätt

Vi samarbetar mycket med närliggande skolor på Östra Södermalm, både genom att vi hjälps åt med olika fortbildningsinsatser, att lärarna träffas i gemensamma konferenser någon gång varje termin men också vid övergångar mellan år 6 och 7. Väl förankrade rutiner för övergång mellan förskola och skola gör att barn och föräldrar inför förskoleklass blir trygga vid skolstarten. Gemensamma nätverksmöten med fältassistenter, närpolis, fritidsgårdar och kringliggande skolor gör att vi kan sätta in gemensamma åtgärder, både när det är problem i närområdet eller när någon elev inte riktigt mår bra. Tillsammans försöker vi skapa tydliga rutiner för samarbete med socialtjänsten, BUP och utredningsteam.

Resursanvändning

Konferenser tillsammans med andra skolor. Ett elevhälsoteam med kompetenser såsom skolsköterska, kurator, skolpsykolog, studie- och yrkesvägledare, skolläkare, skolledare samt specialpedagoger. SID 16 (19)

Nätverksmöten med polis, fältare, fritidsgård mfl och vid behov nätverksmöten med BUP och socialtjänst.

Uppföljning

Utvärdering i nätverksgrupperna. Kvalitetsredovisningen.

Utveckling

Vi arbetar för att utveckla arbetet ytterligare för att synliggöra våra möjligheter till samordningsvinster. Tydliggörs både uppdrag, ansvar, rutiner och ramar, blir samarbetet med andra aktörer mer effektivt.

NÄMNDMÅL: 2.2.4 b Samverkan med andra aktörer ska öka såväl inom närområdet som internationellt ÅTAGANDE: Genom Operation Dagsverke blir eleverna i år 7-9 mer medvetna om barns olika livsvillkor runt om i världen och genom att arbeta tillsammans, bidrar eleverna konkret till en bättre situation. Förväntat resultat

Eleverna blir mer medvetna om barn och ungdomars villkor i världen. Samtidigt får de på ett konkret sätt känna att varje människa kan bidra med sitt eget engagemang.

Arbetssätt

Vi genomför arbete och insamling under en bestämd dag på våren. Arbetet förbereds i klasserna i olika ämnen och följs upp av undervisande lärare. På skolnivå lyfter vi fram skolans samlade resultat för att fira vad duktiga våra elever varit med att samla in pengar - senast blev det 83 000:- som eleverna samlade och arbetade ihop på en enda dag. Vi firar också de elever som gjort bäst insatser genom att be dem komma fram och ta emot pris på scenen när vi firar Sofiadagen, en årlig festdag på skolan.

Resursanvändning

Vi använder vår tid och elevernas för att skapa ett engagemang hos eleverna.

Uppföljning

Vi följer upp resultaten år från år. Viktigast är inte mängden insamlade pengar utan det engagemang vi lyckas väcka hos eleverna. SID 17 (19)

Utveckling

I fortsättningen vill vi arbeta ännu mer med att förankra arbetet i förväg och skapa förståelse hos eleverna.

Resursanvändning Övrigt

SLUTORD

Sofia skola är i en positiv utvecklingstrend. Våra kunskapsresultat har ökar på alla punkter som mäts i kvalitetsredovisningen. Våra resultatprognoser för läsåret 13 14 visar att elevernas kunskapsresultat kommer att fortsätta höjas i år. Några resultat går inte framåt och det är framför allt de punkter som handlar om att få eleverna att förstå vad de behöver kunna för att nå målen. Ett arbete pågår för att förbättra detta. Sofia skola ska fortsätta vara en inkluderande skola som välkomnar alla elever. Vi har valt att ta emot ensamkommande flyktingbarn och elever med stora funktionshinder. Vissa elever är helt inkluderade i klasserna och andra går i särskilda undervisningsgrupper. För oss som jobbar på Sofia är det så grundläggande med allas lika värde. Vi ser att olikheterna berikar och är en viktig del i vår demokratiska, solidariska och empatiska fostran av alla elever. Men det är också många utmaningar med att möta alla elever på rätt nivå trots olika förutsättningar med de resurser vi har att tillgå. Vi är stolta över att kunna erbjuda en riktigt bra utbildning till alla elever oavsett behov och bakgrund. Alla vi som jobbar på Sofia arbetar tillsammans för att vårt utvecklingsarbete ska ge tydliga avtryck i verksamheten. Allt vi gör, ska stärka elevernas utveckling och måluppfyllelse! När Sofia skola fyllde hundra år, släppte vi iväg hundra ballonger i skyn. På samma sätt, vill vi att våra elever ska lyfta och segla ut i livet fyllda av kunskaper och självförtroende. Nu flyger vi! SID 18 (19)

Bilagor:

Resultat och årsmål 2010-2014

Resultat och årsmål för Sofia skola 2010-2014

Kunskap och lärande

Resultat Resultat Resultat Resultat

1 2 3 4 5 6 År 3: Klarat nationella provet i svenska. År 6: Klarat nationella provet i svenska. År 9: Klarat nationella provet i svenska. År 3: LUS punkt 15 År 3: Klarat nationella provet i matematik. År 6: Klarat nationella provet i matematik . 7 8 År 9: Klarat nationella provet i matematik. År 6: Klarat nationella provet i engelska. 9 År 9: Klarat nationella provet i engelska. 10 År 9: Genomsnittligt meritvärde i årskurs 9. 11 År 9: Behörighet till de nationella programmen. 12 År 9: Uppnått målen i alla ämnen vid vårterminens slut.

Trygghet och studiero

2010

96 88 95 52 (?) 96 85 77 90 95 224 92 81

Resultat 2011

80 * 96 80 65 * 78 * 98 228 89 84

Resultat 2012

76 92 94 * 69 82 70 92 95 213 83 76

Resultat Resultat 2013

99 97 99 73 (?) 99 100 92 98 98 228 90 82 13 Förskoleklass: Jag känner mig trygg i skolan. (föräldrasvar) 14 År 2: Jag känner mig trygg i skolan. (föräldrasvar) 15 År 5: Jag känner mig trygg i skolan. 16 År 8: Jag känner mig trygg i skolan. 17 Förskoleklass: Jag kan arbeta utan att bli störd. (föräldrasvar)

2010

* 43 85 72 *

2011

72 83 87 81 54

2012

89 80 88 77 70

2013

79 94 81 88 59 18 År 2: Jag kan arbeta utan att bli störd. (föräldrasvar) 19 År 5: Jag kan arbeta utan att bli störd. 20 År 8: Jag kan arbeta utan att bli störd. 21 Ogiltig frånvaro i grundskolan.

Inflytande och delaktighet

22 F-klass: Jag o mitt barn vet vad mitt barn behöver för att lära o utvecklas. 23 54 36 4

Resultat 2010

* 43 65 23 3,5

Resultat 2011

80 79 61 37 3,5

Resultat 2012

78 76 29 51 2,5

Resultat 2013

81 SID 19 (19)

Årsmål 2014

100 100 100 90 100 100 100 100 100 240 95 90

Årsmål 2014

95 95 95 95 85 90 70 60 2

Årsmål 2014

90 23 År 2: Jag o mitt barn vet vad mitt barn behöver för att lära o utvecklas. (föräldrasvar) 24 År 2: Jag är nöjd med det inflytande mitt barn har över fritidshemmets aktiviteter. 25 År 5: Jag vet vad jag behöver kunna för att nå målen. 26 År 8: Jag vet vad jag behöver kunna för att nå målen. 27 Förskoleklass: Jag kan rekommendera mitt barns skola t andra. 28 Fritids år 2: Jag kan rekommendera mitt barns fritidshem t andra. 29 År 2: Jag kan rekommendera mitt barns skola till andra. 30 År 5: Jag kan rekommendera min skola till andra. 31 År 8: Jag kan rekommendera min skola till andra. *= Inget värde finns på denna fråga detta år.

79 50 79 64 * * * 55 41 86 46 90 63 86 48 76 65 52 82 75 80 57 89 73 94 88 58 80 75 81 53 90 85 91 46 64 90 90 90 80 95 95 100 90 75