Transcript Nälstaskolans arbetsplan 2014 (327 kB, pdf)

UTBILDNINGSNÄMNDEN
NÄLSTASKOLAN
TJÄNSTEUTLÅTANDE
DNR
SID 1 (18)
2013-12-10
Handläggare: Merja Rombach
Telefon:
Arbetsplan
Inledning
Nälstaskolan är treparallellig från förskoleklass till årskurs 4. I årskurs 5 och 6 är
skolan tvåparallellig. Skolan har drygt 500 elever samt 76 anställda.
Nälstaskolan har 5 fritidshem och 1 mellanstadieverksamhet (Klubb Kompis). På
3 av fritidshemmen är 6- och 7-åringar inskrivna. Eleverna har sin
fritidsverksamhet i samma lokaler som de har skolverksamheten. På 2 av
fritidshemmen är alla 2:or och 3:or inskrivna. Eleverna går på dessa fritdshem i 2
år. När eleverna börjar i 4:an erbjuder skolan mellanstadieverksamhet. Eleverna
kan välja antingen mellanstadieverksamheten Klubb Kompis eller Starboparken.
Från och med höstterminen 2013 har vi: 1 rektor, 2 biträdande rektorer, 1
intendent, 5 verksamhetsledare, 2 arbetsenhetsledare – 1 för årskurserna F-3 och 1
för årskurserna 4-6, 33 personer på fritis (hel- och deltider), 33 lärare (hel- och
deltider), 1 bibliotekarie (20 %), 3 speciallärare, 1 lärare i SVA (80 %), 1
förstelärare i svenska som också arbetar som resurs- och speciallärare, 1
skolpsykolog på halvtid samt 1 som anlitas vid ytterligare behov för tester och
handledning, 1 skolsköterska, 4 personer i skolmåltiden (varav 2 deltider), 4
lokalvårdare (varav 1 deltid) samt 1 vaktmästare.
Speciallärarorganisationen är byggd så att elevernas olika behov tillgodoses
genom att ordna undervisning i mindre sammanhang och erbjuda hjälpmedel efter
behov (till exempel bärbar dator, iPad, ljudböcker osv).
I många avseenden är jag som rektor nöjd med vad vi åstadkommit på
Nälstaskolan. Vi har klarat oss bra i de nationella proven och i arbetet enligt LUS.
Att hålla resultaten uppe och ytterligare förbättra dem är ett ständigt pågående
arbete. Vi vägrar att tappa en enda elev på vägen. Men det finns alltid mer vi kan
göra inte bara för dem som missar i basämnena utan också för exempelvis flickor
som slutar äta ordentligt och för pojkar som mobbas precis så lite att ingen märker
det. Ingen av dem vi möter som modiga sexåringar ska vi släppa iväg som
smårädda sexor.
Eleverna och personalen trivs på skolan och arbetet fungerar bra. Vi är
hälsodiplomerade och har satsat extra på både rörelse och skolmat. Vi har kommit
långt när det gäller skoldemokrati, tolerans och respekt. Eleverna visar prov på
rättskänsla och vi har fått verksamheten att genomsyras av generositet och
omtanke. Vi arbetar kontinuerligt med vår värdegrund. När det gäller umgänge
och bemötande finns alltid mer att göra inte minst för de svagaste eleverna.
Framöver kommer vi särskilt att uppmärksamma elevernas arbetsro.
SID 2 (18)
Vi har satsat på utveckling av IT-användning. Vi leasar datorer från Volvo-IT. De
sköter också service och helpdesk-funktionen. Detta innebär att vi hela tiden har
moderna datorer och service på dem. Vi har laptop för elever som behöver det. Vi
har också leasat halvklassuppsättningar med datorer för elever på mellanstadiet. Vi
kommer att öka leasandet av datorer till lågstadiet. Vi har skaffat iPads till
musiken. Sådana prövas även hos specialläraren och förskoleklasser. Vi har köpt
smartboards till alla klasser. Detta var en större investering som vi tror positivt
kommer att påverka både undervisningens kvalitet och skolans resultat. Lärare,
förskollärare, fritidspedagoger och skolledning är klara med PIM-utbildning för att
öka sin pedagogiska IT- och mediekompetens. Nya datorer, smartboards samt
fortsatt fortbildning har gjort att IT-användningen på skolan fått ökad kvalitet. Vår
vision är att datorn ska vara ett lika naturligt redskap som papper, penna och bok.
Men datorn ska inte ersätta dessa.
Vi arbetar för att alla tillsammans verkar för att Nälstaskolan fortsätter att vara en
bra skola – och fortsätter att vara en skola som blir allt bättre. Viktiga
förutsättningar för detta är ett levande samtal med pedagogiska diskussioner i
centrum samt resurser och ett klimat som uppmuntrar det professionella samtalet i
skolan.
Genom ökad samverkan, ständigt pågående utvecklingsarbete och bra arenor för
möten mellan personer och personalgrupper har vi över åren haft en positiv
utvecklingsspiral. Nu känns det som om utvecklingen planat ut och en nysatsning
krävs. Det gäller samverkan mellan fritids och skola men också inom respektive
verksamhet. En viss trötthet märks bland personalen som vi gemensamt tänkt
bryta med ett brett och positivt utvecklingsarbete där alla deltar.
Skolan försöker alltid ta till vara det som personalen har att ge. Vi lyckas bra med
att förmedla kunskaper, värden, studieteknik och vi ger social träning. Vi har också
lagt mycket arbete på att få skoltiden roligare. Skolan dominerar uppväxten och
ska vara en positiv upplevelse som lägger grunden för ett livslångt lärande. Det
ska vara roligt att lära. En del i arbetet med att nå dit ligger i att se sambanden
mellan olika kunskapsområden och i samverkan med det kringliggande samhället.
Historia är svenska, musik är rörelse, matematik är naturorientering och så vidare.
Ser man sambanden lyfter den pedagogiska diskussionen.
Verksamheten bedrivs i äldre lokaler och uppdelad på åtta hus. Dessa lokaler
erbjuder inte den flexibilitet och ekonomi som modernare lokaler skulle göra.
Lokalernas brister försvårar också skolans systematiska kvalitetsarbete. Planering
av ny om- och tillbyggnad pågår. På skolan ser vi mycket positivt på den
planerade om- och tillbyggnaden.
Elevunderlag
Elevtillströmningen till både skola och fritids har varit mycket god. Det är en kö
av elever till förskoleklasserna samt till årskurs 1, 2 och 3. Vi skulle gärna ta emot
alla eleverna, som söker till oss, men vi har inte tillräckligt med lokaler, som det
ser ut just nu. I de om- och tillbyggda lokalerna kommer alla elever att få plats
eftersom det planeras att bli fyrparallellig skola.
SID 3 (18)
Ledorden
Vi sammanfattar vår värdegrund i ett antal ledord. Vi ska forma verksamheten
som:
1. präglas av Demokrati
2. är tolerant och förmedlar Tolerans
3. ger Rättskänsla
4. bygger på Generositet och omtanke
5. ger Självkänsla
6. ger Kunskap och Färdigheter och lust för mera
7. leder till Utveckling
Vår vision
Vi har jobbat mycket med vår vision. Utifrån ledorden har följande
vision/övergripande verksamhetsmål formulerats:
- skapa en trygg och stimulerande arbetsmiljö.
- ge eleverna en omväxlande skoldag och skolbarnsomsorg.
- stimulera eleverna att söka kunskap.
- stimulera eleverna att använda sin kreativitet.
- utveckla elevernas sociala kompetens.
- aktivera eleverna fysiskt.
Visionen med de övergripande verksamhetsmålen är den ena vägen att
konkretisera ledorden. Den andra ligger i organisationen av verksamheten.
Organisation handlar om arbetsorganisation, pedagogisk organisation men också
om lokalernas utformning. Målformulering och val av organisation går hand i
hand – när det ena diskuteras är det andra både en begränsning och en
förutsättning.
Vår strategi
Vi ska nå målen genom att:
- ge varje elev ett indviduellt anpassat studieprogram.
- organisara arbetet i sammanhängande arbetspass.
- låta eleverna arbeta i flexibla grupper.
- utnyttja modern informationsteknologi.
- stimulera biblioteksverksamheten.
- ge elever och personal möjlighet att arbeta tillsammans i lag.
- ge personal möjlighet att utveckla sin handledarroll.
SID 4 (18)
Andra styrdokument som berör enheten
- Skollagen
- Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmen
- Nälstaskolans arbetsplan
- Individuella utvecklingsplaner för elever
- Kvalitetsredovisning
- Inspektionsrapporter
- Plan för elevinflytande
- Nälstaskolans traditioner
- Trivselregler
- Verksamhetsmål för alla enheter var och en för sig
- Arbetsplaner för varje enhet
- Plan för F-1-organisation
- Plan för samverkan mellan förskola, fritidshem och skola
- Miljöplan
- Nälstaskolans värdegrund
- Nälstaskolans plan mot kränkande behandling
- Krisplan
- Plan för skolhälsovården
- Lärares reglerade arbetstid
- Periodisering av scheman för lärare
- Scheman för fritids
- Samverkansavtalet
- Plan för hälsofrämjandearbetet
- Kommunikationsplan
- Plan för systematiskt arbetsmiljöarbete
- Utrymningsplan
- IT-policy
- Plan för PIM (pedagogisk IT- och mediekompetens)
Dessa dokument går delvis att se på Internet på Nälstaskolans hemsida och delvis
kan man beställa dem via e-post eller i pappersform från Nälstaskolan. Utöver
dessa styrdokument finns övriga lagar och avtal som är stadgade eller
överenskomna om skola, samhälle och arbete.
SID 5 (18)
Förändringsarbete
Utveckling kräver en tydlighet när det gäller åtaganden och att man tar eventuella
avvikelser på allvar. Alla åtaganden framgår av arbetsplanen. Vår ambition är att
svara upp mot dessa åtaganden. Om föräldrar eller elever anser att vi brustit i detta
är de alltid välkomna med synpukter. Man uppmanas i första hand att vända sig
direkt till ansvarig personal som dokumenterar klagomålet och besvarar frågorna.
Men alla är välkomna att vända sig till rektor. Vi är öppna för alla typer av
synpunkter och förslag till förbättringar. Det är lätt att nå ansvarig personal och
rektor på skolan direkt, per telefon eller e-post.
Vi har också ett omfattande förändringsarbete igång. Detta är inte enbart styrt av
måluppfyllelse då målen nåtts under flera år. Istället strävar vi efter att bli ännu
bättre på alla målområden men också i övrigt när det gäller exempelvis centrala
och lokala brukarundersökningar samt ytterligare förbättringar av personalens
arbetsmiljö.
Nälstaskolan är en välskött skola med en verksamhet av god kvalitet. Eleverna
uppnår goda resultat. Vår undervisning är genomgående av hög kvalitet med
behöriga lärare. Fritidsverksamheten uppnår också våra mål med goda resultat
inom de ekonomiska ramar vi har. Vi stolta över vårt arbete mot kränkande
behandling. Även på detta område strävar vi dock alltid efter att bli än bättre.
Vi var den första skolan i landet som har blivit hälsodiplomerad både för elever
och för personal. Sedan dess har vi blivit diplomerade på nytt. Vi har en
hälsofrämjandegrupp som organiserar olika aktiviteter för både elever och
personal. På Nälstaskolan lagar våra två kockar maten från grunden. Maten är
lagad enligt näringscirkeln och är mycket god.
Specialundervisning har under speciallärarnas ledning utvecklats på ett positivt
sätt. Vi har mycket kunniga speciallärare, lärare i SVA och resurslärare som
frångått "klinikundervisning". Det har gett möjlighet till heltäckande
stödundervisning på det sätt som finns beskrivet i kvalitetsredovisningen.
Klasslärarna har på ett professionellt sätt bidragit till detta.
På de flesta områden uppvisar Nälstaskolan en positiv utveckling.
Kvalitetsredovisningen pekar på precis detta. Men det finns alltid områden som
kan utvecklas.
Ett område vi arbetar med är skolans lokaler. Vi har åtta slitna hus varav fem
rymmer mer provisoriska lokaler. Skolans verksamhet har rationaliserats i flera
omgångar. Vi har nu kommit till ett läge där skolans lokaler försvårar utvecklingen
av verksamheten. Man glömmer ofta att nya moderna lokaler ger ökad flexibilitet
och bättre förutsättningar att driva en kostnadseffektiv verksamhet. Arbetsmiljön
för elever och anställda skulle också vinna på en upprustning av lokalerna.
Planering av om- och tillbyggnad av Nälstaskolans lokaler pågår.
Nälstaskolan är en populär skola. Elever som bor i området vill gå i vår skola.
Utöver det har vi ett rejält söktryck från elever som bor längre bort. Det är en kö
SID 6 (18)
av elever som vill gå på Nälstaskolan. Inget (inget!) kan vara ett bättre betyg på att
vi har en verksamhet av hög kvalitet och att vi nått ut med informationen om detta.
Samverkan med föräldrar är viktig och fungerar mycket bra. Vi har utökat
informationen till föräldrarna. Jag skriver själv regelbundet ett rektorsbrev till alla
föräldrar som fått ett mycket gott mottagande. Även lärarna och fritids har utökat
sin information. Vi ska arbeta vidare med att bli ännu bättre på att informera om
vad vi gör. Vi ska också arbeta vidare med att få eleverna att bli medvetna om sina
möjligheter till påverkan i vardagen. En föräldraförening med styrelse finns och
samarbetet med dem sker i positiv anda. Det är viktigt att fortsätta utveckla
samverkan med föräldrarna eftersom denna bidrar till skolans utveckling.
2013-10-14
Merja Rombach
Åtgärder för utveckling
Detta läsår kommer vi särskilt att arbeta med:
- mottagning av nyanlända elever
- utveckla IT-användandet i skolan
- planerade insatser läsåret 2013-2014 enligt likabehandlingsplanen
- ge föräldrarna tillgång till skolwebben
- fortsätta utveckla samverkan skola–fritids
- Nälstaskolans nya vision 2020
- revidera våra åtaganden
- medarbetarenkäten
- brukarundersökningen
- kompetensutveckling
Mål/Åtaganden
Normer och värden
NÄMNDMÅL:
2.2.2 Samtliga elever i stadens kommunala skolor möter dagligen en
god fysisk och psykosocial arbetsmiljö
Indikator
Andel elever som enligt skolundersökningen F-klass är nöjda med - Jag känner
mig trygg i skolan
Årsmål Period
90 %
2014
SID 7 (18)
Indikator
Årsmål Period
Andel elever som enligt skolundersökningen F-klass är nöjda med - Jag kan
arbeta i lugn och ro på lektionerna
80 %
2014
Andel elever som enligt skolundersökningen åk 2 är nöjda med - Jag kan arbeta
i lugn och ro på lektionerna.
70 %
2014
Andel elever som enligt skolundersökningen åk 2 är nöjda med - Jag känner mig
trygg i skolan
90 %
2014
Andel elever som enligt skolundersökningen åk 5 är nöjda med Jag kan arbeta i
lugn och ro på lektionerna
70 %
2014
Andel elever som enligt skolundersökningen åk 5 är nöjda med Jag känner mig
trygg i skolan,
95 %
2014
ÅTAGANDE:
All personal samt alla elever och föräldrar ska delges information om
skolans arbete med likabehandling och mot kränkande behandling.
Särskild vikt läggs vid att nå ut med informationen till de yngre
elevernas föräldrar.
Arbetssätt
Muntlig och skriftlig information om arbete mot kränkande behandling sprids till
all personal samt till alla elever och föräldrar.
Planen mot kränkande behandling sprids till all personal. Planen finns också i
skolkatalogen som alla elever och föräldrar får hem.
Samtal om etik och moral, hur man ska vara mot varandra, integreras naturligt i
undervisningen.
Gruppen mot mobbning träffas varje vecka för planering och utvärdering av olika
insatser.
Uppföljning
Åtagandet säkras varje år genom uppföljning i samband med att Nälstaskolans
likabehandlingsplan mot mobbning, diskriminering och annan kränkande
särbehandling skrivs. Indikator finns också i skolundersökningen.
ÅTAGANDE:
Skolans arbete med trivsel, kost och rörelse vidareutvecklas. Skolan
ordnar simundervisning för att ge samtliga elever möjlighet att lära sig
simma. Skolans lärare och fritidspedagoger samverkar för att
arrangera rastaktiviteter.
SID 8 (18)
Förväntat resultat
Ge samtliga elever möjlighet att nå målet för simkunnighet enligt läroplanen.
Varje elev ska känna att hon eller han kan och vågar delta i alla bollekar,
hopplekar och andra rastaktiviteter som förekommer på skolan.
Arbetssätt
Extra simundervisning på Vällingbybadet för de elever som behöver fortsatt
övande. Rastvärdar och fritidspedagoger inspirerar till och ordnar pröva-påaktiviteter (hoprep, hage, rockring, bollekar mm) för alla elever. Turneringar i
kubb, basket, bandy och fotboll arrangeras. Äldre elever uppmuntras att vara med
som lekledare för yngre elever.
Resursanvändning
Nälstaskolans föräldraförening kommer att ge ett ekonomiskt bidrag till skolan för
att främja rastverksamheten. Inköp av lekmaterial görs i samråd med skolans
elevråd. Skolans rastvärdar ansvarar för rastverksamheten.
Uppföljning
Skolledningen följer kontinuerligt upp hälsoläget genom samtal i vardagen,
tillgänglig statistik samt enkäter till eleverna (skolhälsovård och
hälsofrämjandegruppen) och personalen (hälsofrämjandegruppen). Hälsorelaterade
frågor tas upp vid medarbetarsamtalen.
Åtagandet säkras dessutom genom hälsodiplomering.
Varje vår genomför idrottslärarna ett simtest, varefter elever som behöver det
erbjuds simundervisning genom skolans försorg.
Utveckling
Gemensamt ansvar och ökat samarbete mellan skolans lärare, fritidspedagoger och
elever kring rastverksamheten.
ÅTAGANDE:
Åtgärder vidtas samma dag ett fall av kränkande behandling uppdagas
eller senast påföljande arbetsdag.
Arbetssätt
Arbetet mot kränkande behandling prioriteras och alla inblandade har beredskap
för direkta insatser. Anmälan till Gruppen Mot Mobbning (GMM) görs på särskild
blankett.
Resursanvändning
Gruppen mot mobbning består av 5 personer - 1 skolledare, 1 skolsköterska, 2
fritidspedagoger och 1 lärare.
SID 9 (18)
Uppföljning
Åtagandet säkras genom att klassläraren eller annan berörd personal, vid behov i
samarbete med gruppen mot mobbning, följer upp varje enskilt ärende. Fall där
åtagandet inte uppnåtts rapporteras av gruppen mot mobbning till rektor. Indikator
finns också i skolundersökningen.
Utveckling
Ytterligare stärka det förebyggande arbetet.
Indikator
Årsmål Period
Andel nöjda i skolundersökningen åk 3 avseende hur skolan hanterar mobbning
2014
Andel nöjda i skolundersökningen åk 6 avseende hur skolan hanterar mobbning
2014
Utveckling och Lärande
NÄMNDMÅL:
2.2.1 Samtliga elever i stadens kommunala skolor ska ges
förutsättningar att utvecklas så långt som möjligt utifrån
läroplansmålen
Indikator
Årsmål Period
Andel elever som uppnått godkänd nivå på delproven i det nationella provet i
matematik i årskurs 3
95 %
2014
Andel elever som uppnått godkänd nivå på delproven i det nationella provet i
svenska/svenska som andraspråk i årskurs 3
96 %
2014
Andel elever som uppnått godkänd nivå på det nationella provet i matematik i
år 6
95 %
2014
Andel elever som uppnått godkänd nivå på det nationella provet i
svenska/svenska som andraspråk i årskurs 6
95 %
2014
ÅTAGANDE:
Alla elever som i sitt skolarbete behöver kompensatoriskt stöd i form
av bärbar dator eller iPad med adekvat pedagogisk programvara får
tillgång till det.
Förväntat resultat
Datorn ska underlätta för elever med särskilda svårigheter att nå målen och
utvecklas maximalt.
SID 10 (18)
Arbetssätt
Bärbara datorer i tillräckligt antal finns på skolan. Berörda elever får utbildning
och handledning i de aktuella programmen, för att självständigt kunna använda
hjälpmedlen i det dagliga arbetet.
Resursanvändning
Utbildning och fortlöpande handledning för berörda elever.
Uppföljning
Speciallärargruppen följer fortlöpande upp åtagandet. Vid slutet av varje läsår sker
en återrapportering till rektor.
Utveckling
Vårt nyligen installerade trådlösa närverk gör det möjligt att använda datorn var
som helst i skolan.
ÅTAGANDE:
Vi åtar oss att utveckla kompetensen när det gäller att kunna använda
digital teknik i undervisningen.
Förväntat resultat
Förbättrad mediakompetens.
Arbetssätt
Smartboards finns i alla klassrum. Elever i årskurs 4 tar ett datorkörkort med en
lärare som har datapedagogisk kompetens. Möjlighet till fördjupning ges av
skolans IT-pedagog för de elever som väljer IT-kunskap inom ramen för Elevens
Val. Se även åtagande om elever med särskilt behov av egen dator.
Resursanvändning
Ökad användning av datorer, smartboards och iPads i undervisningen.
Uppföljning
Indikator finns i skolundersökningen.
Utveckling
Samtliga lärare och fritidspedagoger på skolan är examinerade i PIM (Praktisk IToch Mediekompetens) steg 3. Vi arbetar också med att utöka och utveckla
utnyttjandet av smartboardens alla möjligheter.
Indikator
Andel elever som är nöjda med hur deras skola använder IT i undervisningen,
enligt skolundersökningen år 3
Årsmål Period
2014
SID 11 (18)
Kunskap/Bedömning och betyg
NÄMNDMÅL:
2.2.1 Samtliga elever i stadens kommunala skolor ska ges
förutsättningar att utvecklas så långt som möjligt utifrån
läroplansmålen
Indikator
Årsmål Period
Andel elever som uppnått godkänd nivå på delproven i det nationella provet i
matematik i årskurs 3
95 %
2014
Andel elever som uppnått godkänd nivå på delproven i det nationella provet i
svenska/svenska som andraspråk i årskurs 3
96 %
2014
Andel elever som uppnått godkänd nivå på det nationella provet i matematik i
år 6
95 %
2014
Andel elever som uppnått godkänd nivå på det nationella provet i
svenska/svenska som andraspråk i årskurs 6
95 %
2014
ÅTAGANDE:
Alla elever och föräldrar ska informeras om vilka kunskapskrav som
gäller i varje ämne.
Förväntat resultat
Alla elever ska veta vad som krävs för att uppfylla kunskapskraven så att de kan ta
aktiv del i sin utveckling.
Arbetssätt
På läsårets första föräldramöte informerar klassläraren om kunskapskraven. Elever
och föräldrar får under läsåret fortlöpande information om vilka mål som gäller.
Det är särskilt viktigt vid planering och utvärdering.
Uppföljning
Uppföljning sker fortlöpande med eleverna i loggböcker eller liknande. Indikator
finns också i skolundersökningen.
Utveckling
Vi strävar mot att alla elever på skolan ska känna att de vet vad som förväntas av
dem både kortsiktigt och långsiktigt.
ÅTAGANDE:
Alla elever ska ha individuella, dokumenterade utvecklingsplaner
baserade på våra mål.
SID 12 (18)
Förväntat resultat
Utvecklingsplanerna är aktiva dokument och utgör en viktig utgångspunkt för
varje elevs dagliga arbete. De revideras fortlöpande i samarbete mellan elev,
vårdnadshavare och lärare.
Arbetssätt
Under höstterminen kallas samtliga elever och vårdnadshavare till
utvecklingssamtal. Vid samtalet upprättar elev, vårdnadshavare och lärare
tillsammans en individuell utvecklingsplan för läsåret.
Uppföljning
Uppföljning av de individuella utvecklingsplanerna sker vid vårterminens
utvecklingssamtal. Kunskapskontroller genomförs fortlöpande samt vid nationella
prov i årskurs 3 och 6. Indikator finns också i skolundersökningen.
Utveckling
Vi provar olika sätt att få varje elevs utvecklingsplan synlig och levande i det
dagliga arbetet.
ÅTAGANDE:
Alla elever som i sitt skolarbete behöver kompensatoriskt stöd i form
av bärbar dator eller iPad med adekvat pedagogisk programvara får
tillgång till det.
Förväntat resultat
Datorn ska underlätta för elever med särskilda svårigheter att nå målen och
utvecklas maximalt.
Arbetssätt
Bärbara datorer i tillräckligt antal finns på skolan. Berörda elever får utbildning
och handledning i de aktuella programmen, för att självständigt kunna använda
hjälpmedlen i det dagliga arbetet.
Resursanvändning
Utbildning och fortlöpande handledning för berörda elever.
Uppföljning
Speciallärargruppen följer fortlöpande upp åtagandet. Vid slutet av varje läsår sker
en återrapportering till rektor.
Utveckling
Vårt nyligen installerade trådlösa närverk gör det möjligt att använda datorn var
som helst i skolan.
SID 13 (18)
ÅTAGANDE:
Vi åtar oss att aktivt arbeta för att utveckla elevernas läsförståelse.
Förväntat resultat
Att ge alla elever tillgång till ett utvecklat språk, till bättre lästeknik och fördjupad
läsförståelse. Att genom goda läsupplevelser skapa lust till läsning och lägga
grunden för ett livslångt läsande.
Arbetssätt
Under höstterminen deltar skolans klasslärare i en utbildning ledd av Toura
Hägnesten för att utveckla sin kompetens när det gäller läsutveckling.
Kunskaperna praktiseras i klasserna i form av varierade, elevanpassade
lässtrategier och didaktiska metoder. För de yngsta eleverna och för elever med
särskilda behov ordnas läsgrupper med läsledare från skolan och fritidshemmen.
Ett led i arbetet är att utveckla skolans bibliotek som pedagogisk resurs.
Ambitionen är att varje klass i åk 1 - 6 erbjuds minst en inplanerad lektion i
biblioteket tillsammans med skolbibliotekarien. Inriktningen kommer att vara
bibliotekskunskap, bokprat och lästips med syfte att öka elevernas läslust och
intresse för skolans bibliotek. För att ge fler elever möjlighet att tidigare utveckla
sin läslust kompletteras tystläsningen med högläsning i mindre grupper, där lärare
och elever får möjlighet att reflektera och samtala om det lästa. Vikten av att
utveckla läsförståelse genom att koppla texten till för eleverna välbekanta
sammanhang som film, musik och teater betonas.
Resursanvändning
Skolans bibliotek är öppet på lunchrasterna och tillhandahåller litteratur i olika
tappning. Vår skolbibliotekarie finns till hands för att ge inspiration och hjälp att
hitta rätt bok. Klassbibliotek finns i eller i anslutning till klassrummen.
Uppföljning
Åtagandet säkras genom fortlöpande dokumentation av läsförmågan hos varje
elev. Elevernas läsutveckling bedöms enligt LUS-schemat minst två gånger per
läsår. I årskurserna 4 och 6 följs elevernas utveckling när det gäller läshastighet
och läsförståelse upp genom Ängelholmsprovet i oktober.
Utveckling
Att utveckla biblioteket som levande läsforum med boksamtal, recensioner
och författarbesök.
Aktivitet
Startdatum Slutdatum
Bibliotekslektion
2013-10-15
2014-06-11
Läsgrupper med inriktning på kontextuell högläsning.
2013-10-15
2014-06-11
SID 14 (18)
ÅTAGANDE:
Vi åtar oss att utveckla kompetensen när det gäller att kunna använda
digital teknik i undervisningen.
Förväntat resultat
Förbättrad mediakompetens.
Arbetssätt
Smartboards finns i alla klassrum. Elever i årskurs 4 tar ett datorkörkort med en
lärare som har datapedagogisk kompetens. Möjlighet till fördjupning ges av
skolans IT-pedagog för de elever som väljer IT-kunskap inom ramen för Elevens
Val. Se även åtagande om elever med särskilt behov av egen dator.
Resursanvändning
Ökad användning av datorer, smartboards och iPads i undervisningen.
Uppföljning
Indikator finns i skolundersökningen.
Utveckling
Samtliga lärare och fritidspedagoger på skolan är examinerade i PIM (Praktisk IToch Mediekompetens) steg 3. Vi arbetar också med att utöka och utveckla
utnyttjandet av smartboardens alla möjligheter.
Indikator
Andel elever som är nöjda med hur deras skola använder IT i undervisningen,
enligt skolundersökningen år 3
Årsmål Period
2014
ÅTAGANDE:
Vi åtar oss att utveckla samverkan mellan fritidshem, förskoleklass och
skola.
Förväntat resultat
Skapa helhet och sammanhang i elevernas skoldag. Berika elevernas mångsidiga
lärande och utveckling. Ge större utrymme för skapande arbete och lek i elevernas
kunskapsutveckling.
Arbetssätt
Gemensam planering 1 timme/vecka med fritidshem, förskoleklasspersonal och
lärare. Utveckla gemensamma teman för skola och fritidshem. Organisera
gemensamma utflykter. Genomföra gemensamma utvecklingssamtal.
SID 15 (18)
Resursanvändning
Att med eleven i centrum och utifrån elevens behov ta vara på den kompetens som
fritidshemspersonal och lärare har när det gäller elevernas allsidiga utveckling i
skolan.
Uppföljning
Utvärdering i skolutvecklingsgruppen 2014-04-11.
Elevens ansvar och inflytande
NÄMNDMÅL:
2.2.1 Samtliga elever i stadens kommunala skolor ska ges
förutsättningar att utvecklas så långt som möjligt utifrån
läroplansmålen
Indikator
Årsmål Period
Andel elever som uppnått godkänd nivå på delproven i det nationella provet i
matematik i årskurs 3
95 %
2014
Andel elever som uppnått godkänd nivå på delproven i det nationella provet i
svenska/svenska som andraspråk i årskurs 3
96 %
2014
Andel elever som uppnått godkänd nivå på det nationella provet i matematik i
år 6
95 %
2014
Andel elever som uppnått godkänd nivå på det nationella provet i
svenska/svenska som andraspråk i årskurs 6
95 %
2014
ÅTAGANDE:
Alla elever och föräldrar ska informeras om vilka kunskapskrav som
gäller i varje ämne.
Förväntat resultat
Alla elever ska veta vad som krävs för att uppfylla kunskapskraven så att de kan ta
aktiv del i sin utveckling.
Arbetssätt
På läsårets första föräldramöte informerar klassläraren om kunskapskraven. Elever
och föräldrar får under läsåret fortlöpande information om vilka mål som gäller.
Det är särskilt viktigt vid planering och utvärdering.
Uppföljning
Uppföljning sker fortlöpande med eleverna i loggböcker eller liknande. Indikator
finns också i skolundersökningen.
SID 16 (18)
Utveckling
Vi strävar mot att alla elever på skolan ska känna att de vet vad som förväntas av
dem både kortsiktigt och långsiktigt.
NÄMNDMÅL:
2.2.3 Samtliga elever i stadens kommunala skolor ska ha ett reellt
inflytande över, ansvar för och förståelse för sitt eget lärande
Indikator
Årsmål Period
Andel elever som enligt skolundersökningen åk 5 är nöjda med Jag vet vad jag
behöver kunna för att nå målen i de olika ämnena
90 %
2014
Andel vårdnadshavare som enligt skolundersökningen i fritidshem är nöjda med
– det inflytande mitt barn har över fritidshemmets aktiviteter
70 %
2014
Andel vårdnadshavare som enligt skolundersökningen åk 2 är nöjda med - Jag
och mitt barn vet vad mitt barn behöver för att lära och utvecklas
85 %
2014
ÅTAGANDE:
Elevernas möjlighet till inflytande över sitt eget lärande ska
vidareutvecklas och tydliggöras.
Förväntat resultat
Varje elev ska veta vad som förväntas av henne/honom både på kort sikt och på
lång. Eleverna ska vara delaktiga i planering, genomförande och utvärdering av
arbetet. Tydliggöra för eleverna vad de kan vara med och bestämma om.
Arbetssätt
Kontinuerliga resonemang med eleverna om hur de kan arbeta för att uppfylla
kunskapskraven i läroplanen. Kraven skall vara synliga i klassrummet.
Individuella utvecklingsplaner utformas tillsammans med eleven och är synliga
och levande i det dagliga arbetet.
Uppföljning
Fortlöpande utvärdering sker muntligt eller skriftligt med eleverna. Indikator finns
också i skolundersökningen.
Utveckling
Som ett led i att göra eleverna mer aktiva när det gäller självbedömning,
utvecklingsmöjligheter och inflytande i planering kommer skolan att verka för att
elever och föräldrar får större delaktighet i utarbetandet av de individuella
utvecklingsplanerna.
SID 17 (18)
Samverkan
NÄMNDMÅL:
2.2.4 a Samverkan med andra aktörer ska öka såväl inom närområdet
som internationellt
ÅTAGANDE:
Följa och vidareutveckla det gemensamma övergripande
policydokument för överlämnandet från förskola och dagbarnvårdare
till förskoleklasser, fritidshem och skola som tagits fram i stadsdelen.
Arbetssätt
Skolan kallar förskolan till ett möte med förskoleklassen i skolan. De arbetar
gemensamt med gruppindelning och övriga frågor kring intagningen till
förskoleklass. En årlig översyn av rutinerna görs vid detta möte. Här fastställs
också datum för överlämnandesamtal och inskolning.
Uppföljning
Gemensam utvärdering.
ÅTAGANDE:
Hitta nya områden för samarbetet med skolans föräldrar för att ge
ökade kunskaper om verksamheten och en förbättrad möjlighet att
påverka det dagliga arbetet i skolan.
Förväntat resultat
Ökat samarbete med föräldragruppen.
Arbetssätt
Regelbundna möten med föräldraföreningens styrelse. Inbjuda till höst och
vårmöte med föräldrar.
Uppföljning
Fortlöpande utvärdering sker inom ramen för föräldradialogen. Indikator finns
också i brukarundersökningen.
NÄMNDMÅL:
2.2.4 b Samverkan med andra aktörer ska öka såväl inom närområdet
som internationellt
Resursanvändning
Nälstaskolan har normalt hållit sin budget. Men varje år läggs mycket arbete på att
på bästa sätt utnyttja tilldelade medel. Det blev nollresultat år 2012.
SID 18 (18)
Verksamhetsanpassningar gjordes i början av år 2013. För verksamheten är det
egentligen enklare att vänta med anpassningar till hösten då det nya
verksamhetsåret börjar. Men görs anpassningen direkt så krävs hälften så stora
anpassningar för att klara budgeten.
Resursanvändningen är alltid kopplad till resurstilldelningen. En skola av
Nälstaskolans typ får med nuvarande tilldelningssystem en mycket begränsad
tilldelning för extra resurser (exempelvis assistenter) i klasserna. Vi upplever att
resurstilldelningssystemets nuvarande utformning brister i effektivitet.
En ständigt aktuell fråga är om de resurser skolan tilldelas används på bästa
möjliga sätt. Efter att ha levt med en stram ekonomi i många år är organisationen
väl trimmad. En översyn av hur skolans administrativa resurser används kommer
att göras under året. Vi kommer också att arbeta med samverkan mellan fritids och
skola för att här få till stånd ett bättre resursutnyttjande och högre kvalitet.
IT-stödet på skolan har utvecklats under flera år. Både investeringar i material och
utbildning har gjorts. Den fortsatta IT-satsningen kommer att ges en ännu tydligare
pedagogisk inriktning för att på så sätt höja verksamhetens kvalitet.
Man säger ofta att personalen är skolans viktigaste resurs. Och så är det verkligen.
Utan vår kompetenta och engagerade personal skulle verksamhetens kvalitet aldrig
kunna hållas på denna höga nivå. Under rubriken resursanvändning vill jag därför
understryka behovet av kontinuerlig kompetensutveckling (resursutveckling) hos
all personal. Resurser till kompetensutveckling har en tendens att minska i kärva
tider. Men det är klok resursanvändning att fortsätta satsa på kompetensutveckling
även när ekonomin är sämre. Vår ambition är att satsa på fortsatt
kompetensutveckling.
Merja Rombach
rektor på Nälstaskolan
Trolle Bondes gata
162 72 Vällingby
tfn: 508 05 700
Övrigt
Bilagor