Transcript Arbetsplan 2013 (292 kB, pdf)

UTBILDNINGSNÄMNDEN
EIRASKOLAN
TJÄNSTEUTLÅTANDE
DNR 001-124/2012-1038
SID 1 (13)
2012-12-06
Handläggare: Lory Ruejas
Telefon:
Arbetsplan
Inledning
Eiraskolan har läsåret 2012-2013 460 elever i förskoleklass till år 5. Eleverna i
förskoleklass till år 3 går på skolans integrerade fritidshem, Ankaret, Bojen och
Måsen. För elever i år 4-5 erbjuder vi öppen fritidsverksamhet på Klubben.
I förskoleklass till år 3 arbetar vi i horisontella arbetslag fram till mellanmålet på
eftermiddagen. På fritistid arbetar vi i tre vertikala spår Ankaret, Bojen och Måsen.
Alla lärare utom en är behöriga att undervisa den åldersgrupp de har huvudansvar
för. En av fritidsledarna på Klubben undervisar i bild och i hem- och konsumentkunskap. På skolans fritidshem är 79% av personalen fritidspedagoger och
förskollärare, 67% av dem som arbetar i förskoleklass är förskollärare.
Ledning och stöd
Skolledningen består av rektor och biträdande rektor. En av lärarna har uppdrag
som utvecklingsledare. En lärare leder vårt Läsa-skrivprojekt.
Skolans elevhälsoteam består av skolledningen, skolsköterska, två speciallärare
och en lärare som arbetar i Lilla Eira. Läs- och skrivpedagog och talpedagog
adjungeras vid behov. Skolläkare finns på skolan en dag varannan vecka. Extern
skolpsykolog anlitas för tillfälliga uppdrag. Vi har också tillgång till psykolog och
kurator via köp från skolstöd.
Vision och värdegrund
Eiraskolan ska vara en skola att växa i för såväl elever som pedagoger. Vår
grundsyn är ett livslångt lärande - en ständigt pågående process - där vi alla lär av
varandra. Vår strävan är en skola och arbetsplats som ger lust och nyfikenhet
inför fortsatt lärande.
100% är målbilden för vårt arbete. Eleverna ska få stöd att nå så långt som möjligt
utifrån sin potential. Alla elever ska känna att de är en tillgång på skolan.
Likabehandling och inkludering ska prägla allt vi gör. Elever och vårdnadshavare
ska ges möjlighet till inflytande och delaktighet.
Skolledningens viktigaste uppgift är att ge pedagogerna förutsättningar att
utveckla det pedagogiska arbetet och organisera verksamheten så att eleverna får
tillgång till arbetslagens samlade kompetens. Samarbetet i arbetslagen är
avgörande för att vi ska lyckas med vårt uppdrag.
Omvärldsanalys – möjligheter och risker
SID 2 (13)
Antalet barn i skolåldern ökar. På Kungsholmen är ökningen lika stor i befintlig
bebyggelse som i nybyggnation. Det finns en inriktning mot F-6-skolor. För att vi
ska kunna ha kvar eleverna till år 6 krävs noggrann lokalplanering och nära
samarbete med övriga skolor på Kungsholmen. Enligt nuvarande besked kommer
en förändring till F-6 på Eiraskolan inte vara möjlig förrän tidigast hösten 2015.
Före årsskiftet hoppas vi få besked om skolan kan byggas ut.
Arbetet med arbetsplanen
Arbetsplanen bygger på kvalitetsredovisningen för 2011-2012, de utvärderingar
personal, elever och vårdnadshavare deltagit i och de diskussioner som förts i
arbetslagen.
Likabehandlingsplanen (bilaga 1), förbereddes genom en kartläggning som
eleverna gjorde och som sammanställdes i elevrådet. Arbetslagen gjorde sedan en
kartläggning enligt den s k Husmodellen och det arbetsmaterial som tagits fram av
diskrimineringsombudsmannen m fl.
Elevhälsoplanen (bilaga 2) har reviderats under våren och genomgång av nya
rutiner har gjorts på kategorimöten.
Arbetsplanen har behandlats i samverkansgruppen. Föräldrarådet har fått förslag
till arbetsplan för kännedom.
Åtgärder för utveckling
Följande utvecklingsområden kommer att prioriteras 2012/2013:








Systematiskt kvalitetsarbete på alla nivåer
Läsa-skriva-räkna-satsning med fokus på läsförståelse
Skolwebben - lärplattform för pedagoger, elver och vårdnadshavare
IT- satsning: interaktiva läromedel och teknisk utrustning i klassrummen
Intern och extern information: ny hemsida, rum i skolwebben
Planering för år 6 på Eira
Utveckling av arbetslagen
Ledningsutveckling via rektorsprogrammet, förvaltningens chefsprogram
och uppföljning av ledningsutvecklingsprogrammet 2011-2012
Läsåret inleds med gemenamma planeringsdagar för all personal. I år är fokus
teambuilding och att lägga grunden för de gemensamma pedagogiska
planeringarna.
Det systematiska kvalitetsarbetet på individnivå, IUP-processen, blir bättre och
bättre. Målet för läsåret 2012-2013 är att pedagogerna ska känna att pedagogiska
planeringar är oumbärliga och att eleverna ska hålla i sitt eget utvecklingssamtal.
IUP:n , den individuella utvecklingsplanen, ska vara elevens plan.
Vi söker former för det systematiska kvalitetsarbetet på grupp- och skolnivå. I vårt
pedagogiska årshjul (Bilaga 3) har vi lagt in olika utvärderingar som vi sedan
följer upp i arbetslagen. I slutet av varje termin bjuds arbetslagen in till det vi
SID 3 (13)
kallar RAM- konferenser (RAM = Resultat Analys Mål). Ambitionen har varit att
få en helhetsbild "utifrån ett helikopterperspektiv" och att få tillfälle att diskutera
och analysera det bakomliggande arbetet. Konferenserna har ännu inte gett det
utbyte som vi eftersträvat och vi diskuterar hur vi ska ge pedagogerna bättre
förutsättningar för analys.
Arbetet med implementeringen av Lgr 11 kommer att dominera utvecklingsarbetet
även detta läsår. En strävan är att fritidspedagoger och lärare ska få möjlighet till
gemensamt pedagogiskt utvecklingsarbete. Utgångspunkten är arbetslagens
gemensamma pedagogiska planeringar. Vi arbetar i fyra perioder som alla
avslutats med tre utvärderingsveckor (´vecka 1 "Visa vad du kan", vecka 2
utvärdering med elever och arbetslag och vecka 3 utvärdering på skolnivå).
Lärarna kommer att ägna en stor del av de pedagogiska diskussionerna åt
aktiviteter som syftar till bedömaröverensstämmelse och att öka elevernas förmåga
att själva bedöma sina insatser och se sin utveckling. I diskussionerna om de
förmågor som ska utvecklas har lärarna enats om att lägga upp arbetslagens fyra
gemensamma pedagogiska planeringar utifrån kommunikation, analys, använda
begrepp och hantera information. I respektive period kommer bedömningen i
samtliga ämnen och av utvecklingen i övrigt att inriktas mot dessa förmågor.
Fritidspedagogerna kommer att arbeta med pedagogiska planeringar för
fritidshem. Sju förmågor har valts som grund i fritidshemmens pedagogiska
planeringar: samarbete, självständighet, ansvar, utrycka åsikter, empati, självtillit
och att kunna uttrycka sig estetiskt.
Arbetet med implementeringen av Lgr 11 har lett till en ökad samsyn och vi börjar
få ett gemensamt språk. Vi är noga med att "skynda långsamt". Detta är en process
som tar tid och kräver utrymme för gemensam och egen reflektion. Schemat och
kalendariet för läsåret 2012-2013 har lagts så att fortsatt utvecklingsarbete gynnas.
Inom ramen för vår Läsa-skriv-satsning kommer vi att ha en studiecirkel för lärare
om "Att undervisa i läsförståelse". Vi har också valt att knyta våra aktiviteter inom
ramen för Skapande skola till Läsa-skrivsatsningen. Läsa- skriv pedagogen
fortsätter med screening i år 1-3 som grund för insatser i kortare och längre
perioder.
IT satsningen har lett till att vi nu har en stor andel lärare, fritidspedagoger och
barnskötare som klarat PIM 3. Målet är att alla ska vara klara december 2012. ITsatsningen under läsåret innefattar också inköp av interaktiva skrivtavlor och
förhoppningsvis ett antal I-pads.
Utvecklingen av vårt arbete med skolwebben fortsätter. Förberedelser har gjorts
för att bjuda in vårdnadshavarna vid höstterminsstart och att starta rum för
arbetslagen och för information till vårdnadshavare och elever.
Den externa informationen ska också förbättras genom ny hemsida som ska tas i
drift före årsskiftet.
SID 4 (13)
Skolledningen kommer under läsåret att arbeta med förberedelser för år 6 på
Eiraskolan. De lokalmässiga förutsättningarna är mycket begränsade.
Skolledningen har gett förslag på olika alternativ till utökning av skolans lokaler.
Utredning kommer att ske om tillbyggnad är möjlig.
Enligt tidigare planering ska vi utvärdera de organisatoriska förutsättningarna för
det pedagogiska arbetet och eventuellt förbereda för ny organisation läsåret 20132014. Utgångspunkten är att ge eleverna tillgång till pedagogernas olika
kompetenser och skapa goda förutsättningar för samarbete i arbetslagen och för
pedagogiskt utvecklingsarbete. Rekrytering och fortbildning av personal ska göras
så att eleverna i år 4-6 möter lärare med ämnesbehörighet till år 6.
Skolledningen fortsätter på rektorsprogrammet och biträdande rektor kommer att
delta i utbildningsförvaltningens utbildning i pedagogiskt ledarskap.
.
Mål/Åtaganden
Normer och värden
NÄMNDMÅL:
2.2.2 Samtliga elever i stadens kommunala skolor möter dagligen en
god fysisk och psykosocial arbetsmiljö
Indikator
Ogiltig frånvaro i grundskolan
Årsmål Period
0%
2013
Andel elever som enligt skolundersökningen F-klass är nöjda med - Jag känner
mig trygg i skolan
100 % 2013
Andel elever som enligt skolundersökningen F-klass är nöjda med - Jag kan
arbeta i lugn och ro på lektionerna
100 % 2013
Andel elever som enligt skolundersökningen åk 2 är nöjda med - Jag kan arbeta
i lugn och ro på lektionerna.
100 % 2013
Andel elever som enligt skolundersökningen åk 2 är nöjda med - Jag känner mig
trygg i skolan
100 % 2013
Andel elever som är nöjda med Jag kan arbeta utan att bli störd, enligt
skolundersökningen åk 5
100 % 2013
Andel elever som är nöjda med Jag känner mig trygg i skolan, enligt
skolundersökningen åk 5
100 % 2013
ÅTAGANDE:
SID 5 (13)
Alla barn ska känna sig trygga i skolan, på fritidshemmet och i vår
öppna fritidsverksamhet.
Förväntat resultat
Fortsatt trygg skola.
Få incidenter.
Att eleverna får stöd och hjälp av pedagogerna om de känner sig utsatta för
kränkande behandling eller inte klarar av konflikter sinsemellan.
Bättre resultat på brukarundersökningarnas frågor om trygghet och trivsel.
Vi ska inte ha någon olovlig frånvaro vilket för vår del främst innebär att eleverna
ska komma i tid till skolan.
Arbetssätt
• Elevernas sociala kompetens tränas i den dagliga samvaron.
• Vi för värdegrundsdiskussioner med eleverna och inleder varje läsår med
värdegrundstema.
• Vi gör genomtänkta gruppindelningar och placeringar.
• Vi ser till att det finns utrymme för styrda aktiviteter såväl som fri lek.
• Vi har schemalagda rastvärdar och idrottsvärdar – personalen på Klubben är ute
alla raster.
• Fritidspedagogerna i år 3 ansvarar för organiserad rastverksamhet två till tre
gånger i veckan.
• Vi är observanta på den sociala interaktionen mellan eleverna och ingriper då vi
ser tendenser till förtryck eller utanförskap
• Vi tar alltid kontakt med vårdnadshavarna om deras barn varit involverade i
någon allvarlig händelse.
• Höstens lägerskola för år 2 och 3 är en viktig del i vårt värdegrundsarbete
• Trygghetsgruppen arbetar främst förebyggande och främjande. Gruppen ger
uppdrag till och för dialog med eleverna via klassråden. Representanter för
vårdnadshavarna deltar i gruppens möte en gång i månaden.
• I läsårets likabehandlingsplan lyfter vi fram genusperspektivet och hur vi kan
skapa bättre förutsättningar för elever med funktionshinder.
• Vi utvecklar elevernas förmåga att själva bedöma och utvärdera sina insatser och
resultatet för de själva, gruppen och arbetsmiljön på skolan.
• Vi utvärderar vårt arbete kontinuerligt tillsammans med eleverna och har
regelbundna klassråd och elevråd.
Resursanvändning
Varje klass har en huvudansvarig lärare och en huvudansvarig fritidspedagog.
Klassens lärare och ansvariga pedagog från fritis har gemensam planeringstid
utöver den tid som arbetslaget har för gemensam planering. Pedagogerna på
fritidshemmen har planeringstid både för planering i det horisontella och det
vertikala arbetslaget.
Vi har ett mycket effektivt lokalutnyttjande och en mycket strukturerad
verksamhet på fritidshemmen. Vi delar upp våra stora barngrupper i olika
SID 6 (13)
aktiviteter ute och inne. Vi har fritistid ”insprängt ” i skolschemat så att eleverna
får såväl skoltid som fritistid i mindre grupper. Alla elever i förskoleklass till år 3
har en eftermiddagsutflykt i veckan.
Vi har prioriterat hög bemanning under rast. Pedagogerna på Klubben har
heltidsanställningar för att kunna finnas ute varje rast och för att utgöra kärnan i
vår Trygghetsgrupp.
Kostnaderna för lägerskolorna inryms i skolans budget.
Uppföljning
Enkät till elever, vårdnadshavare och pedagoger i samband med skolinspektionens
granskning.
Stadens och skolans brukarundersökning våren 2013.
Utvärdering på individnivå görs i samband med utvecklingssamtal på hösten och
våren.
Pedagogernas analys på individ och gruppnivå redovisas på arbetslagskonferenser
i december och maj. Likabehandlingsplanen utvärderas av arbetslagen inför varje
ny termin.
Utvärdering på skolnivå görs på utvärderingsdagar i maj-juni då även analysen av
skolsköterskans hälsosamtal, brukarundersökningarna och inkomna synpunkter på
vår verksamhet finns med som underlag.
Utveckling
Synpunkter och förslag är viktiga utgångspunkter för vårt arbete. För att förbättra
resultaten i brukarundersökningarna behöver vi bli tydligare med hur vi arbetar.
Fritidshemmens pedagogiska planeringar är ett led i detta.
Trygghetsgruppen fortsätter med sitt förebyggande och främjande arbete utifrån de
kriterier som skolverket lyft fram i sin rapport om åtgärder mot mobbning.
Schemaläggningen av elevernas mattider har förbättrats så att eleverna har samma
bord alla dagar. Lokalbokningsschemat ska göras om för att ge bättre överblick.
ÅTAGANDE:
Genusperspektivet ska beaktas i våra pedagogiska planeringar.
Förväntat resultat
Kartläggning och sytematiskt arbete för likvärdig könsneutral utbildning.
Arbetssätt
• Vi eftersträvar en jämn könsfördelning i våra grupper.
• Vi utmanar alla elever att prova alla aktiviteter. Vi använder olika metoder för att
alla lever ska få utrymme att delta, vara aktiva och visa vad de kan.
• Vi väljer läromedel och aktiviteter som är könsneutrala.
• Ett av fritidshemmens prioriterade arbetsområden är att stärka elevernas
självtillit.
SID 7 (13)
Resursanvändning
Resurserna ska användas så att målen i de pedagogiska planeringarna nås.
Uppföljning
Utvärdering ska göras i slutet av varje LPP-period.
Könsskillnader ska studeras i uppföljningen av våra resultat på nationell prov,
LUS, skriftliga omdömen, brukarundersökningar etc.
Utveckling
Fortbildning likabehandling för all personal under våren.
Kunskap/Bedömning och betyg
NÄMNDMÅL:
2.2.1 Samtliga elever i stadens kommunala skolor ska ges
förutsättningar att utvecklas så långt som möjligt utifrån
läroplansmålen
Indikator
Årsmål Period
Andel elever som klarat samtliga delprov på det nationella provet i matematik i
årskurs 3
100 % 2013
Andel elever som klarat samtliga delprov på det nationella provet i svenska i
årskurs 3
100 % 2013
ÅTAGANDE:
Vi vill ge varje barn möjlighet till maximal utveckling och lärande
genom att alla pedagoger och övrig personal samarbetar.
Förväntat resultat
Alla elever ska knäcka läskoden senast innan de börjar i år 2.
Alla elever ska klara alla delprov på nationella proven i svenska och matematik i
år 3.
Vi ska bibehålla våra goda resultat på PRIM-gruppens matematikprov i år 2 och 5.
Alla elever ska nå minst godkäntnivån på kunskapskraven.
Elever och vårdnadshavare ska i brukarundersökningarna ange att eleverna får det
stöd de behöver.
Andelen vårdnadshavare och elever som i brukarundersökningen anger att de kan
rekommendera vår skola ska öka.
Det systematiska kvalitetsarbetet ska leda till att pedagogerna uppfattar de
pedagogiska planeringarna som oumbärliga.
SID 8 (13)
Arbetssätt
• Vi arbetar i arbetslag och i olika utvecklingsgrupper.
• Vi utvecklar det systematiska kvalitetsarbetet på alla nivåer.
• Vi gör observationer, utredningar och bedömningar för att anpassa insatserna
efter elevernas behov och utvecklar vårt arbete med formativ bedömning.
• Läsåret 2011-2012 är vårt läs- och skrivprojekt prioriterat utvecklingsområde.
• Vi ger eleverna möjlighet att påverka sitt eget lärande och ökar deras
ansvarstagande.
• Elever med specifika läs- skriv- och matematiksvårigheter ska ha tillgång till
kompensatoriska hjälpmedel.
• Vi skapar inlärningssituationer där alla sinnen används.
• Vi utvecklar barnens problemlösningsförmåga och hypotestänkande.
• Vi skapar inlärningssituationer där abstrakt tänkande tränas.
• Lek och skapande ges stort utrymme.
• Vi samarbetar med kulturarbetare inom ramen för Skapande skola.
• Vi erbjuder läxläsning.
• Vi har en matteverkstad med bland annat laborativt material och material som
uppmuntrar till hypotestänkande och problemlösning i grupp.
• Vårt bibliotek är välutrustat och vår lärarbibliotekarie inspirerar barnen att låna
och läsa böcker.
• Vi uppmärksammar elever som har annat modersmål än svenska, erbjuder
modersmålsundervisning och bedömer vilket behov av stöd i svenska som
eleverna behöver och om de ska följa kursplanen i svenska som andra språk.
• Vi har en särskild undervisningsgrupp för elever i år 1-5.
Resursanvändning
En av lärarna har tid avsatt för att leda arbete med att utveckla det systematiska
kvalitetsarbetet och implementeringen av Lgr 11.
Vi har anställt en läsa-skrivpedagog.
Vi kommer successivt att utöka speciallärartid.
Vi har avsatt tid för planering i ämnesgrupper.
Vi har avsatt medel för fortbildning, planerings- och studiedagar..
Vi har fått medel från Skapande skola.
Uppföljning
Vi följer elevernas kunskapsutveckling kontinuerligt genom observationer och de
utvärderingsinstrument som vi gemensamt bestämt oss för att använda: LUS;
Fonolek, Bokstavs- och ordkedjor, Vilken bild är rätt? taluppfattningstest och ALP.
Utvärdering på individnivå görs i samband med utvecklingssamtal på hösten och
våren som utmynnar i individuella utvecklingsplaner med skriftliga omdömen.
För elever som riskerar att inte nå upp till målen görs tätare utvärderingar och
uppföljningar.
Resultat enligt LUS (Läsutvecklingsschema) och skriftliga omdömen läggs in i
skolwebben.
Resultatredovisning och analys av måluppfyllelsen (RAM) görs på
SID 9 (13)
arbetslagskonferenser i december och maj. Utvärdering på skolnivå görs på
lärarkonferenser och på utvärderingsdagar i maj-juni.
Elevernas och vårdnadshavarnas synpunkter fångas upp genom utvecklingssamtal
och brukarundersökningar. Stockholmsundersökningen riktar sig till
vårdnadshavare i förskoleklass, år 2 och elever i år 5. Skolan kommer att göra en
egen undersökning i övriga klasser.
Inkomna synpunkter på vår verksamhet finns med som underlag i de utvärderingar
och den planering vi gör.
Utveckling
Vi behöver arbeta ännu mer med barnens läsförståelse. Under hösten startar vi en
studiecirkel för lärare ”Att undervisa för läsförståelse”. Vår läsa-skriv-pedagog
leder cirkeln. Förskollärarna fördjupar sig i Bornholmsmodellen.
Samarbetet i de horisontella arbetslagen fungerar väl och vi arbetar systematiskt
med att utveckla samarbetet så att alla elever får del av arbetslagets samlade
kompetens.. Basen är arbetslagsmöten och pedagogmöten utifrån Lgr 11 och våra
pedagogiska planeringar. Skolledarna kommer att leda och följa arbetet i
arbetslagen. Utvärdering av de pedagogiska planeringar som vi lagt in i våra fyra
planeringsperioder kommer att utvärderas med eleverna, i arbetslaget och på
pedagogmöten för alla pedagoger på skolan.
Elevernas IT-användning ska öka. En handlingsplan och en pedagogisk plan ska
göras under hösten
Andelen elever som inte når målen i idrott och hälsa har ökat väsentligt vilket
beror på att fler än tidigare inte klarar lägsta nivå vad gäller simkunnighet. Läsåret
2012-2013 görs en satsning på simundervisning från år 2.
Elevens ansvar och inflytande
NÄMNDMÅL:
2.2.3 Samtliga elever i stadens kommunala skolor ska ha ett reellt
inflytande över, ansvar för och förståelse för sitt eget lärande
Indikator
Årsmål Period
Andel elever som är nöjda med Jag vet vad jag behöver kunna för att nå målen
i de olika ämnena, enligt skolundersökningen år 5
100 % 2013
Andel vårdnadshavare som enligt skolundersökningen i fritidshem är nöjda med
– det inflytande mitt barn har över fritidshemmets aktiviteter
100 % 2013
Andel vårdnadshavare som enligt skolundersökningen åk 2 är nöjda med - Jag
och mitt barn vet vad mitt barn behöver för att lära och utvecklas
100 % 2013
ÅTAGANDE:
Vi utvecklar barnens förmåga att själva bedöma sina insatser och
resultat, se sin egen utveckling och vad som är nästa steg.
SID 10 (13)
Förväntat resultat
Fortsatt goda resultat.
Eleverna ska själva kunna hålla i sitt utvecklingssamtal.
Arbetssätt
• Vi konkretiserar läroplanens och kursplanernas mål.
• Vi tydliggör vilka kriterier vi använder i bedömning.
• Vi ger eleverna möjlighet att visa vad de kan och ger dem återkoppling utifrån de
mål vi satt upp.
• Vi utvärderar arbetet kontinuerligt tillsammans med eleverna.
• Vi tränar elverna i självvärdering och kamratbedöming
• Vi har utvecklingssamtal två gånger per år.
• Vi gör individuella utvecklingsplaner och åtgärdsprogram som följs upp
tillsammans med eleverna och deras vårdnadshavare.
Uppföljning
Elevenkät och enkät till vårdnadshavarna under våren.
(Stockholmsundersökningen och egen enkät till samtliga).
Pedagogernas dokumentation av utvärderingarna med eleverna.
Utvärdering av utvecklingsinsatser om formativ bedömning efter varje LPP-period
och på utvärderingsdagarna i juni. Enkät till personal i april.
Utveckling
Vi har lyckats väl med vårt uppdrag och bedömer att vi är på rätt väg i vårt arbete
med att förtydliga och konkretisera målen och göra eleverna mer delaktiga och
medvetna i sin lärandeprocess. Det horisontella samarbetet och erfarenhetsutbytet
mellan lärare och de utvecklingsinsatser vi gjort har bidragit till det goda
resultatet.
Pedagogisk planering utifrån Lgr 11 är även detta läsår prioriterat
utvecklingsområde för pedagogerna. Vi ska hålla fokus på formativ bedömning
och delge varandra hur vi arbetar för att öka elevernas inflytande.
Vi ska utöka samarbetet horisontellt för såväl lärare som
skolbarnsomsorgspersonal så att vi arbetar utifrån en helhetssyn ”Hela barnet hela
dagen”.
Vi ska ta med frågor om inflytande i de gemensamma utvärderingsinstrument vi
använder.
Samverkan
NÄMNDMÅL:
2.2.4 a Samverkan med andra aktörer ska öka såväl inom närområdet
som internationellt
ÅTAGANDE:
Vi samverkar med övriga barn- och ungdomsverksamheter
SID 11 (13)
Förväntat resultat
Röd tråd från förskola till år 9.
Eleverna ska möta vuxna som känner varandra. Det ska vara lätt att ta kontakt då
man behöver samverka i stödet till enskilda elever och grupper av elever.
Arbetssätt
• Vi samarbetar med övriga kommunala skolor på Kungsholmen och med skolorna
i Hässelby-Vällingby som tillhör vår region.
• Vi har ett nära samarbete med Rålambshovsskolan där de flesta av våra elever
börjar i år 6. Vi följer en utarbetad plan med information till vårdnadshavare och
elever, besök på Rålambshovsskolan, besök av personal från Rålambshovsskolan
och överlämnandekonferenser mellan skolorna.
• Vi har ett nära samarbete med förskolorna i närområdet. Vi följer den s k
miniplanen för övergången från förskola till förskoleklass.
• Vi samarbetar med fältassistenterna, och socialtjänsten.
• Vi har en samverkansöverenskommelse med Kungsholmens stadsdelförvaltning
som fungerar väl. Skolledningen träffar en till två gånger per termin ledning och
enhetschefer från Kungsholmens stadsdelsförvaltning.
• Rektor representerar Kungsholmens skolor i samverkansgruppen med landstinget
(BUS Barn och ungdomsverksamheter i samverkan)
Uppföljning
Vi utvärderar samarbetet med Kungsholmens stadsdelsförvaltning en gång per år.
Arbetet enligt miniplanen utvärderas i oktober tillsammans med förskolornas
pedagoger.
Utveckling
Samverkan med stadsdelens övriga barn- och ungdomsverksamheter fungerar väl.
Det finns "invanda" kontaktvägar som underlättas genom gemensamma möten.
NÄMNDMÅL:
2.2.4 b Samverkan med andra aktörer ska öka såväl inom närområdet
som internationellt
ÅTAGANDE:
Vi samverkar med idrottsrörelsen och kulturlivet.
Förväntat resultat
Eleverna får möjlighet att prova olika idrotter.
Eleverna får möjlighet att prova olika uttrycksformer.
SID 12 (13)
Arbetssätt
• Vi samverkar med idrottsrörelsen inom ramen för idrottslyftet.
• Vi samverkar med kulturlivet genom de externa kulturupplevelser som vi strävar
efter att barnen ska få del av och genom Skapande Skola.
Resursanvändning
De medel vi fått för skapande skola kommer att användas under vårterminen. Vi
kommer engagera en skådespelare och regissör som arbetat på skolan tidigare och
vi kommer att söka samarbete med danspedagog.
Uppföljning
Utvärdering i arbetslagen efter avslutad aktivitet.
Utveckling
I planeringen för kommande läsår ska vi diskutera hur vi kan samarbeta med
kulturarbetare för att möte elevernas olika lärstilar. Seminarium med pedagog från
skolstöd planeras.
Resursanvändning
Vi har en fond från 2011, drygt 900 Tkr. Fonden används som en buffert för
kostnadsökningar under året. Vårt socioekonomiska anslag är lågt. Vi har erhållit
verksamhetsstöd för särskilda insatser för sex elever. Grundbemanningen utgörs
av en lärare och en fritidspedagog/barnskötare per klass i år 1-3, två och en halv
tjänst i förskoleklass, en extra pedagog på varje fritidshem, en lärare per klass i år
4-5 och fyra pedagoger på Klubben. Resurser för ledning och stöd beskrivs i
inledningen. Medel har avsatts för fortbildning och gemenamma planeringsdagar
för pedagogerna. Under läsåret avsätts investeringsmedel för IT-satsningen: inköp
av interaktiva projektorer och I-pads.
Övrigt
ÅTAGANDE:
Den externa och interna informationen ska förbättras
Förväntat resultat
Fler ska rekommendera vår skola i stadens och vår egen utvärdering.
Arbetssätt



Vi arbetar med att förbättra de skriftliga omdömena och övrig information
och dialog om elevernas utveckling.
Veckobreven, som är den viktigaste informationskällan för att kontinuerligt
följa arbetet i skolan och på fritis, kommer att läggas ut på skolwebben.
Ny hemsida kommer att tas i drift före årsskiftet.
SID 13 (13)

Skolans arbetssätt och goda resultat ska lyftas fram i extern information
och marknadsföring.

Information om strategiska frågor ska ges ut före föräldrarådets och
elevrådets möten så att återkoppling kan ges till skolledningen.
Återkoppling ska ges på inkomna synpunkter.
Brukarundersökningarna ska följas upp med resultatdialoger med
pedagoger, elever och vårdnadshavare.


Uppföljning
Uppföljning ska göras i läsårsutvärderingen.
Utveckling
Ny hemsida, ökad användning av skolwebben och att bjuda in vårdnadshavarna i
skolwebben.
Bilagor