Transcript Arbetsplan - Höglandsskolan

UTBILDNINGSNÄMNDEN
HÖGLANDSSKOLAN
TJÄNSTEUTLÅTANDE
DNR 000:52/2012
SID 1 (16)
2012-11-01
Handläggare: Isabel Rodriguuez
Telefon: 08-50843200
Arbetsplan
Inledning
Höglandsskolan grundades 1931 av Manne Ingelög med ett för tiden framsynt
pedagogiskt program som också är skolans vision:
Eleven i centrum
varje elev ska arbeta efter sin förmåga, och med uppgifter anpassade efter denne.
Kunskap grundad på förståelse
samverkan mellan ämnen för att ge en helhetsförståelse.
Allsidig utveckling
samverkan mellan teoretiska, praktiska och estetiska ämnen.
Positiva möten mellan olika åldrar som Höglandsskolans uppbyggnad skapar,
resulterar i den trygga, stimulerande och kreativa miljö för elevernas allsidiga
utveckling och lärande som skolan idag erbjuder. Höglandsskolan är en personlig
skola och vi gör vårt bästa för att behålla och utveckla vårt öppna och
förtroendefulla klimat.
Höglandsskolan är sedan augusti 2012 en grundskola med årskurserna F-9.
Skolbarnomsorg erbjuds till alla elever i F-3. Öppen fritidshemsverksamhet
erbjuds till alla elever i 4-6. Vi har idag drygt 400 elever med paralleller i
årskurserna F, 1, 2, 6 och 7. I de övriga årskurserna finns det en klass av varje.
Vår verksamhetsidé - Den estetiska profilen
Tanken att vi lär oss bäst när teori och praktik kombineras är gammal liksom
tanken om att skapande i estetiska verksamheter ökar vår kreativitet och förmåga
att utvecklas inom andra områden. Manne Ingelög utvecklade dessa tankar redan
på 30-talet då han grundade Höglandsskolan och de präglar skolan än idag. Skolan
har en estetisk profil som ger en fördjupad utbildning i bild, musik och drama och
genomsyrar hela verksamheten. En viktig del av den estetiska profilen är
Samlingen, en föreställning som varje klass sätter upp en gång per läsår för alla
skolans elever.
Ansvarsområden och omfattning
Skolledningen består av rektor Monika Warsén som ansvarar för hela skolenheten,
biträdande rektor Isabel Rodriguez som har ett särskilt ansvar för åk 7-9, och
biträdande rektor Madeleine Reiser som har ett särskilt ansvar för åkF-6,
fritidshemsverksamheten och verksamheten på Mellanklubben.
SID 2 (16)
Antal elever
Förskoleklass 52 elever
Åk 1-3 126 elever
Åk 4-6 119 elever
Åk 7-9 104 elever
Skolbarnsomsorgen 178 elever.
På Höglandsskolan arbetar 30 pedagoger, 2.25 speciallärare och 18 ickeundervisande personal.
Verksamheten F-3
Höglandsskolans förskoleklasser kallas Småskolan och finns på Virvel, ett annex
till skolan. Där har de heldagsomsorg, dvs både skola och fritidsverksamhet.
Åk 1-3 finns under skoldagen i skolbyggnaden där en klasslärare ansvarar för
undervisningen. Fritidshemsverksamheten för åk 1 är placerad på Villan, en
annexbyggnad, och för åk 2 och 3 i lokaler i skolan.
Vi arbetar i arbetslag med lärare, förskollärare, fritidspedagoger och barnskötare.
Vi har även en dramapedagog som undervisar i drama vilket förstärker vår profil.
Verksamheten 4-6
Undervisningen sker i huvudsak av respektive klasslärare som ansvarar för sin
klass. Dramapedagog hjälper till vid samlingarna.
För eleverna i åk 4-6 erbjuder vi en öppen mellanstadieverksamhet under
terminstid. Under korta lov och studiedagar samarbetar mellanstadieverksamheten
med övrig skolbarnsomsorg.
Verksamheten 7-9
I åk 7-9 ansvarar en mentor för en åldersblandad grupp om ca 15 elever. Totalt
finns sju mentorsgrupper. Undervisningen sker klassvis och klassen har även två
informationsansvariga lärare. Mentorerna träffar sina mentorsgrupper en gång per
vecka för att samtala kring skolsituationen samt arbeta med värdegrundsfrågor.
Mentorerna har även kontinuerlig kontakt med hemmen genom utvecklingssamtal
och veckobrev.
Kopplingen till enhetens kvalitetsredovisning och utvecklingsområden
Kvaliten på verksamheten i Höglandsskolan håller generellt en mycket hög nivå.
Skolan upplevs som trygg, studieresultaten är mycket goda och elever och
vårdnadshavare upplever att skolan i huvudsak utgör en positiv, stimulerande och
utvecklande miljö. Från kvalitetsredovisningen finns ett antal utvecklingsområden
och prioriterade mål för läsåret.
SID 3 (16)
Omvärldsanalys - möjligheter och risker
På grund av Höglandsskolans smala organisation är det svårt att göra
samordningsvinster. Att fritidshemmen är utspridda på flera lokaler i skolan och på
annex gör också att samordningsvinsterna uteblir. Det blir istället dyrare att
bedriva verksamhet som ligger så utspridd.
Höglandsskolan håller på att utöka sin verksamhet till en tvåparallellig grundskola
med åk F-9. Vi har köer till nästan alla årskurser så det blir nog inte svårt att fylla
fler klasser. Detta bör vara klart hösten 2016 och då hoppas vi att också de nya
verksamhetsanpassade lokalerna är färdiga. Det är annars just kring lokalfrågorna
som vi ser de största riskerna med utvidgningen av skolan. Redan i höst kommer
skolan att sakna fritidshemslokaler för åk 3.
Beskrivning av hur arbetsplanen tagits fram
Arbetsplanen har omarbetats utifrån de utvärderingar av verksanheten som gjordes
i juni 2012, och utifrån vår senaste kvalitetsredovisning. I utvärderingarna deltog
all personal och alla elever. Föräldrarnas synpunkter kommer fram i
brukarundersökningarna som gjordes under vårterminen. Deras synpunkter
kommer också fram via föräldraföreningen som skolledningen har ett nära
samarbete med. Framtagandet av ny arbetsplan sker också i samarbete med
arbetslagsledarena på skolan via den pedagogiska ledningsgruppen.
Åtgärder för utveckling
Vi har under kommande läsår flera prioriterade områden för utveckling:
Från staden åligger det oss att prioritera matematikutvecklingen och en
matematikutvecklingsgrupp är tillsatt. I matematikutvecklingsgruppen finns lärare
representerade från alla arbetslag. Alla lärare som undervisar i matematik är
delaktiga i arbetet. Nulägesanalysen är klar och en handlingsplan håller på att
utvecklas.
Ett annat utvecklingsområde vi prioriterar är användningen av digitala läromedel.
Vi startar under hösten upp ett Ipad-projekt i klass 2, 3 och 4. Flera lärare kommer
även att gå utbildning i Learnify.
Betyg och bedömning är fortfarande prioriterat, nu med fokus på att få ett samlat
grepp på förmågorna som eleverna ska utveckla enligt Lgr 11. Framförallt är det
åldrar som tidigare ej betygsats som kommer att ligga i fokus och lärare från 4-6
kommer att få ta del av Skolverkets konferenser och föreläsningar.
Vi fortsätter att utveckla formen för elevledda utvecklingssamtal under
konferenstid och studiedagar.
Fortfarande är det en anpassning av lokalerna till en tvåparallellig grundskola
högprioriterat och tidsplanen för en ombyggnad har upprättats av
Utbildningsförvaltningen tillsammans med SISAB.
SID 4 (16)
Mål/Åtaganden
Normer och värden
NÄMNDMÅL:
2.2.3 Samtliga elever i stadens kommunala skolor möter dagligen en
god fysisk och psykosocial arbetsmiljö
Indikator
Årsmål Period
Ogiltig frånvaro i grundskolan
2013
Andel elever som enligt skolundersökningen F-klass är nöjda med - Jag känner
mig trygg i skolan
100 % 2013
Andel elever som enligt skolundersökningen F-klass är nöjda med - Jag kan
arbeta i lugn och ro på lektionerna
95 %
2013
Andel elever som enligt skolundersökningen åk 2 är nöjda med - Jag kan arbeta
i lugn och ro på lektionerna.
95 %
2013
Andel elever som enligt skolundersökningen åk 2 är nöjda med - Jag känner mig
trygg i skolan
100 % 2013
Andel elever som enligt skolundersökningen åk 5 är nöjda med Jag kan arbeta i
lugn och ro på lektionerna
75 %
Andel elever som enligt skolundersökningen åk 5 är nöjda med Jag känner mig
trygg i skolan,
100 % 2013
Andel elever som enligt skolundersökningen åk 8 är nöjda med Jag kan arbeta i
lugn och ro på lektionerna
75 %
Andel elever som enligt skolundersökningen åk 8 är nöjda med Jag känner mig
trygg i skolan
100 % 2013
2013
2013
ÅTAGANDE:
Vi åtar oss att skapa en trygg miljö för eleverna
Förväntat resultat
Att vi även fortsättningsvis har hög andel elever som känner sig trygga på i
förskoleklass, i grundskolan och på fritidshemmet och att eleverna där upplever
god arbetsmiljö.
SID 5 (16)
Att vi i skolans alla verksamheter har en levande likabehandlingsplan som elever
och personal är väl förtrogna med.
Att vi på skolan samverkar över åldersgränserna för att skapa en trygg miljö för
eleverna.
Att skolan har en god samverkan med närpolis och socialtjänst.
Arbetssätt
Förebyggande arbete med Friendsverksamhet i åk 1-6. Kamratstödjararbete även i
år 7-9 där eleverna får vara mer delaktiga i kartläggning och utvärderingar.
År 7-9 även ett mentorssystem utarbetat med ålderintegrerade mentorsgrupper där
grupperna träffas en gång per vecka för att få tillfällen att lära känna varandra över
klassgränserna och på så sätt göra högstadiemiljön tryggare.
År 1-6 arbetar med fadderverksamhet där de äldre klasserna är faddrar till de
yngre. Ett väl fungerande antimobbingteam och aktiviteter över åldersgränserna så
att alla lär känna varandra.
Arbetet med fredagssamlingarna stärker sammanhållningen i klassen och stärker
gemenskapen på hela skolan.
Vi har arbetat fram gemensamma trivselregler och gemensam likabehandlingsplan.
Värdegrundsfrågor och etiska frågor är ett viktigt inslag i all undervisning och på
fritidshemmen, på varje studiedag samt på klassråden och elevråd. Vi anser att
dessa frågor alltid måste vara i fokus i skolans verksamheter.
Vi har arbetat fram en plan för hur arbetsmiljöarbetet skall bedrivas. Det innefattas
av årlig skyddsrond, månadsvis SBA (Systematiskt Brandskydds Arbete) samt
rutiner för felanmälan till vaktmästeriet så att fel och brister åtgärdas skyndsamt.
Resursanvändning
Implementering av likabehandlingsplan sker i skolans i alla verksamheter,
arbetslag och elevgrupper.
Arbetstid avsätts till förebyggande arbete i tjänstefördelningen t.ex. deltagare i
antimobbingteam och skyddsombud. Dessa utbildas kontinuerligt.
En krisgrupp finns med representanter från olika verksamheter på skolan.
Tydlig uppdelning av ansvarsområde för fysisk arbetsmiljö.
Kontaktgrupp finns som träffar närpolis och socialtjänst två ggr/termin.
SID 6 (16)
Uppföljning
Resultaten av brukarundersökningen analyseras och ger skolan en bra bild av hur
skolan har lyckats i sitt arbete med trygghet och studiero.
Varje mentorsgrupp, klass, fritidsavdelning, mellanklubb och friendsrepresentanter
gör en utvärdering och analys av trivsel och likabehandling varje vårtermin.
Friendsrepresentanterna har regelbundna möten för att följa upp den psykosociala
miljön.
Elevvårdsteam och antimobbingteam utvärderar sitt arbete efter varje läsår.
Fysisk arbetsmiljö följs upp genom SBA och APT månadsvis.
Utveckling
Elevrådet utser även skyddsombud för den fysiska miljön.
Likabehandlingsplanen utvecklas och former för kartläggning av den psykosociala
miljön tas fram.
Lärare i 6-9 utbildas i hur man kan hålla filosofiska samtal för barn dels för att
utveckla synen på demokrati, jämlikhet och andra värdegrundsfrågor, dels för att
utveckla förmågan att analysera och reflektera som är återkommande förmågor att
utveckla enligt Lgr11.
Kunskap/Bedömning och betyg
NÄMNDMÅL:
2.2.2 Samtliga elever i stadens kommunala skolor ska ges
förutsättningar att utvecklas så långt som möjligt utifrån
läroplansmålen
Indikator
Årsmål Period
Andel elever i år 9 med behörighet till de nationella programmen
100 %
2013
Andel elever i år 9 som uppnått målen i alla ämnen, vid vårterminens slut.
100 %
2013
Andel elever som enligt skolundersökningen anser - Jag kan rekommendera
min skola (åk 5)
100 %
2013
Andel elever som enligt skolundersökningen anser - Jag kan rekommendera
min skola (åk 8)
85 %
2013
Andel elever som klarat samtliga delprov på det nationella provet i engelska i
år 6
90 %
2013
SID 7 (16)
Indikator
Årsmål Period
Andel elever som klarat samtliga delprov på det nationella provet i matematik
i år 6
85 %
2013
Andel elever som klarat samtliga delprov på det nationella provet i matematik
i årskurs 3
90 %
2013
Andel elever som klarat samtliga delprov på det nationella provet i svenska i
år 6
95 %
2013
Andel elever som klarat samtliga delprov på det nationella provet i svenska i
årskurs 3
100 %
2013
Andel elever som läser med flyt i årskurs 3
100 %
2013
Andel elever som uppnått kravnivån i det nationella provet i engelska i år 9
100 %
2013
Andel elever som uppnått kravnivån på det nationella provet i matematik i år
9
100 %
2013
Andel elever som uppnått kravnivån på det nationella provet i svenska i år 9
100 %
2013
Andel vårdnadshavare som enligt skolundersökningen anser - Jag kan
rekommendera mitt barns fritidshem (åk 2)
95 %
2013
Andel vårdnadshavare som enligt skolundersökningen anser - Jag kan
rekommendera mitt barns skola (F-klass)
100 %
2013
Andel vårdnadshavare som enligt skolundersökningen anser - Jag kan
rekommendera mitt barns skola (åk 2)
100 %
2013
Meritvärde i årskurs 9
275
Poäng
2013
ÅTAGANDE:
Vi åtar oss att skapa förutsättningar för att fler elever ska nå målen för
utbildningen.
Förväntat resultat
Att arbetslaget hjälps åt med bedömningen av elevernas resultat.
Att lärare känner sig mer bekväma med formativ bedömning.
Att elever ska känna sig mer förtrogna med vilka förmågor man behöver utveckla i
respektive ämne, att eleverna vet vilka mål de arbetar mot samt hur bedömningen
kommer att gå till.
SID 8 (16)
Att eleverna når högre resultat.
Att elevernas resultat finns dokumenterade.
Att eleverna på våra fritidshem får utveckla sina förmågor enligt läroplanens mål
och riktlinjer.
Att eleverna i våra förskoleklasser får en trygg början på skoltiden och får på ett
lekfullt sätt utveckla sina förmågor enligt läroplanens mål och riktlinjer.
Arbetssätt
För att säkerställa en god kvalitet vad gäller bedömning och betyg är kontinuerliga
samtal kring betyg, bedömning och kunskapssyn nödvändigt. Dessa samtal sker i
varje arbetslag utifrån en åldersadekvat diskussion. Alla elever får bedömningar i
olika former även inte alla åldrar får betyg och därför är det av största vikt att vi
för dessa samtal. Medbedömning sker även vid behov.
Grunden för elevernas IUP (Individuella utvecklingsplan) finns i lärarens lokala
pedagogiska planering, LPP.
Elevresultaten på grundskolan dokumenteras i skolwebben.
Tre dagar i veckan finns det möjlighet till läxhjälp. Under dessa tillfällen har
eleverna möjlighet att få hjälp med planering, studieteknik och läsro. Det finns
alltid minst en vuxen närvarande och ofta (inför större inlämningar och prov) ser
respektive lärare till att finnas på plats. (7-9)
I år ska också betyg sättas i åk 6 och åk 7 för första gången. Det innebär att lärare
som tidigare aldrig satt betyg ska göra det i år. För att säkerställa att det inte blir
några svårigheter i samband med detta har de som tidigare inte har erfarenhet av
betygsättning fått utbildning bland annat via Skolverkets konferenser. Skolan har
även ordnat studiedagar kring betyg och bedömning.
För att få en samstämmig syn på hur vi resonerar kring kunskapskrav och
bedömning har vi ämneskonferenser där alla stadier är representerade och vi
gemensamt tar fram matriser eller kommentarer som ska hjälpa elever och
vårdnadshavare att se vilken kunskapsnivå som är nådd och hur eleven kan gå
vidare. Varje arbetslag hjälps åt att hitta former för formativ bedömning och
kamratrespons för denna utveckling.
I Höglandsskolans studio erbjuds hjälp från speciallärare. Här finns också datorer
med talsyntes, stavningsprogram utformade för dyslektiker med mera. Hjälp finns
också i biblioteket både av resurslärare och med datorerna.
Alla läroböcker finns inlästa och dyslektiker erbjuds alltid mer tid och/eller
SID 9 (16)
muntlig komplettering vid prov.
I förskoleklass får eleverna möjlighet att på ett lekfullt sätt möta skolans värld.
Här förekommer både förskolans pedagogik och skolans undervisning.
Fritidshemmet planerar sin verksamhet utifrån elevernas behov och utifrån målen
enligt Lgr11. Fritidshemspersonal och lärare samarbetar för att eleven ska få en
helhet. Man samarbetar t.ex. genom temaarbeten, möjliggörande av grupptimmar
och kring elevens sociala utveckling.
Vårdnadshavare ges möjlighet att få ta del av kunskapssynen enligt Lgr11 och
vilka förmågor som ska utvecklas och vilka målen är för respektive år och ämne.
Resursanvändning
Eleverna får återkoppling både formativt och summativt under utvecklingssamtal
och kontinuerligt i undervisningen på sin kunskapsutveckling.
I åk 7-9 används även mentorstid för att diskutera kunskapsutveckling, både
generellt och på individnivå.
Lärare och pedagoger diskuterar gemensamt under konferenstid, på studiedagar,
vid planering av undervisning/verksamhet elevernas kunskapsutveckling och
formerna för bedömning.
Bedömningarna dokumenteras i skolwebb.
Analys av elevernas resultat sker kontinuerligt i arbetslag och i skolledning.
Ett möte med vårdnadshavare i år 6-9 avsätts en gång per läsår enbart för att
informera om Lgr 11, det nya betygsystemet och att det är olika förmågor som ska
utvecklas och bedömmas.
Uppföljning
Vid terminens slut sker en sammanfattning och utvärdering av arbetslagens arbete.
Elever och lärare utvärderar. Formen för utvärdering bestäms i arbetslaget och
lämnas till skolledningen.
Analys av skolans resultat som dokumenterats i skolwebben sker i skolledningen
och tillsammans med de olika arbetslagen.
Varje lärare har en resultatdialog med rektor 2 ggr/läsår där vi har en analys av det
egna arbetets resultat.
SID 10 (16)
Utveckling
I år är det första året som vi ska betygssätta fyra årskurser på grundskolan och vi
fortsätter att arbeta med betyg och bedömning i olika former.
Lärare som aldrig tidigare satt betyg utbildas i ämnet och vi använder studiedagar
till intern utbildning i betyg och bedömning samt skolverkets konferenser.
Vi följer aktuell forskning angående bedömning bl.a via Pedagog Stockholm och
använder Skolverkets material kring bedömning.
På skolan arbetar vi också med ämneskonferenser för att få en röd tråd från åk F-9
när det gäller kommunikation kring elevresultat.
Fritidshemmet och förskoleklasserna fortsätter att utveckla verksamheten efter Lgr
11.
ÅTAGANDE:
Vi åtar oss att utveckla arbetet med åtgärdsprogram
Förväntat resultat
Att rutiner har tagits fram för arbetet med åtgärdsprogram.
Att elevers behov av särskilt stöd säkerställs genom åtgärdsprogrammet.
Att en ökad måluppfyllelse uppnås.
Arbetssätt
Tillsammans i arbetslagen samt med speciallärare och specialpedagog skapa
rutiner och utveckla arbetet och med åtgärdsprogram. Vi följer Skolverkets
allmänna råd.
Resursanvändning
Tid avsätts för arbetet med åtgärdsplaner i arbetslagen och i elevhälsoteamet. Det
utarbetas även tydliga rutiner för arbetet med åtgärdsprogram i elevhälsoteamet.
Rutinerna förankras i arbetslagen genom speciallärare och specialpedagog.
Uppföljning
Utvärdering sker 1 gång/läsår. Nästa utvärdering sker i april-maj 2013
Utveckling
Rutiner för arbetet med åtgärdsprogram tas fram och presenteras i alla arbetslag.
Då det i år har kommit nya blanketter för skrivandet av åtgärdsprogram behöver vi
fortsätta arbetet med hur vi använder åtgärdsprogram på skolan.
Enligt nya skollagen beslutar rektor om varje åtgärdsprogram. Detta görs när
elevhälsoteamet träffas 1 gång per vecka.
SID 11 (16)
Elevens ansvar och inflytande
NÄMNDMÅL:
2.2.4 Samtliga elever i stadens kommunala skolor ska ha ett reellt
inflytande över, ansvar för och förståelse för sitt eget lärande
Indikator
Årsmål Period
Andel elever som enligt skolundersökningen åk 5 är nöjda med Jag vet vad jag
behöver kunna för att nå målen i de olika ämnena
85 %
2013
Andel elever som enligt skolundersökningen åk 8 är nöjda med Jag vet vad jag
behöver kunna för att nå målen i de olika ämnena
85 %
2013
Andel vårdnadshavare som enligt skolundersökningen F-klass är nöjda med –
Jag och mitt barn vet vad mitt barn behöver för att lära och utvecklas
100 % 2013
Andel vårdnadshavare som enligt skolundersökningen i fritidshem är nöjda med
– det inflytande mitt barn har över fritidshemmets aktiviteter
95 %
2013
Andel vårdnadshavare som enligt skolundersökningen åk 2 är nöjda med - Jag
och mitt barn vet vad mitt barn behöver för att lära och utvecklas
95 %
2013
ÅTAGANDE:
Vi åtar oss att utveckla formerna för utvecklingssamtal.
Förväntat resultat
Att utvecklingssamtalet är ett trepartssamtal med eleven, vårdnadshavare och
läraren/pedagogen som handlar om elevens skolutveckling.
Att eleverna är mer delaktiga i själva samtalet och utvecklandet av IUP, dvs. vi går
mot mer elevstyrda utvecklingssamtal än tidigare.
I år 1-3 ska ett av utvecklingssamtalen under läsåret vara tillsammans med fritids.
Under utvecklingssamtalen ska en IUP upprättas som baseras på de skriftliga
omdömena från lärare och är ett framåtsyftande dokument vilket ska utvärderas
vid nästa utvecklingssamtal.
Vårdnadshavare förväntas få god insikt i elevens utveckling.
Arbetssätt
Utvecklingssamtalen är ett trepartsamtal där elevens kunskapsutveckling står i
centrum. Elev, lärare, fritidspersonal och vårdnadshavare är lika delaktiga och alla
är förberedda inför samtalet.
SID 12 (16)
Under alla samtal finns det för år 1-3 underlag från fritidshemmet om elevens
utveckling och en gång per läsår finns en representant från fritidshemmet med på
utvecklingssamtalet.
Resursanvändning
Diskussion om utveckling av formen för och utvärderingar av utvecklingssamtal
görs i arbetslagen under konferenstid.
Uppföljning
Utvärdering via brukarundersökningar, elever samt lärarnas och fritidspersonalens
arbetslag.
Analys och uppföljning för att kunna ta nästa utvecklingssteg görs i pedagogisk
ledningsgrupp.
Utveckling
Utvecklingssamtal ligger tidigt på terminen för hela skolan.
Utvärdering av elevstyrda utvecklingssamtal görs av elev och vårdnadshavare.
Utvärdering i 1-6 ska göras för att se om samtal tidigt på terminen ger en mer
framåtsyftande IUP.
Eleverna i 7-9 kommer att före terminsslut vara med och ta fram egna
utvecklingsområden som ska kunna presenteras på utvecklingssamtalet vid nästa
termins början. Dessa ska ligga till underlag för IUP likväl som lärarnas skriftliga
omdömen för att tydligare synliggöra vilka förmågor som ska utvecklas.
ÅTAGANDE:
Vi åtar oss ge varje elev förutsättningar för att ta ansvar för det egna
lärandet.
Förväntat resultat
Att eleverna får större insikt i sina studieresultat, förväntade betyg och vilka
förmågor som behöver utvecklas.
Att lärare på olika sätt utvecklar:
- formativ bedömning
- kamratrespons
- feedback(vad eleven har visat för kunskap),
- feed up(hur kunskaperna förhåller sig till målen i Lgr11)
- feed forward(vad är nästa steg och hur kommer vi dit?)
På detta sätt ska eleverna kunna få hjälp att ta större ansvar för det egna lärandet.
SID 13 (16)
Arbetssätt
Eleven ska få en större delaktighet i sin kunskapsutveckling genom att i
tillsammans med lärare, pedagoger och vårdnadshavare få inflytande över sin
kunskapsutveckling. Detta genom att förstå progressionen i kunskapsutvecklingen
genom feedback och feed up och feed forward från lärare och pedagoger, olika
former av formativ bedömning, kamratrespons och självutvärderingar. Det ska ske
åldersadekvat och med progression.
Resursanvändning
Under konferenser, arbetslagsträffar, studiedagar och extern fortbildning får lärare
och pedagoger verktyg att kunna hjälpa elever i deras egna kunskapsprogression.
Frivillig läxhjälp finns för år 7-9.
Uppföljning
Utvärdering via brukarundersökningar, i klasserna och på fritidshemmet samt i
arbetslagen.
Den formativa bedömningen används även för att utvärdera och utveckla
verksamheten/undervisningen.
Analys och uppföljning för att kunna ta nästa utvecklingssteg i arbetet med att öka
elevernas ansvar för det egna lärandet görs i arbetslag och i pedagogisk
ledningsgrupp.
Utveckling
Eleverna i 7-9 kommer att vara med att ta fram egna utvecklingsområden, bl.a.
under mentorstid men även som ett inslag i undervisningen. Detta för att IUP ska
vara ett levande redskap att använda sig av i kunskapsprogressionen.
Lärare och pedagoger på alla stadier och i alla verksamheter får ta del av forskning
och beprövad erfarenhet genom utbildning och internt samarbete där man får olika
verktyg för att hjälpa eleverna i deras kunskapsutveckling. Det kan vara t.ex.
formativa bedömningar eller hur man kan göra prov till ett inlärningstillfälle.
Samverkan
NÄMNDMÅL:
2.2.5 a Samverkan med andra aktörer ska öka såväl inom närområdet
som internationellt
ÅTAGANDE:
Vi åtar oss att samverka med förskola, skola, polis och socialtjänst och
föräldrar
SID 14 (16)
Förväntat resultat
Att inskolningen från förskola till förskoleklass skapar en trygg överlämning för
både elever och föräldrar.
Att kontakt med polis och socialtjänst leder till ökad insyn över aktiviteter bland
områdets tonåringar.
Att samverkan med föräldrar leder till ett ökat stöd som bidrar till elevernas
utveckling och lärande.
Arbetssätt
Vi samverkar med Nockeby förskolor vid inskolning enligt framtagen
handlingsplan.
Vi har regelbundna möten med närpolisen och fältassistenter.
Vi bjuder in fältassistent till att medverka vid föräldramöte.
Skolledningen deltar vid föräldraföreningens möten, föräldraföreningen är
delaktiga och arrangerar t.ex. Höglandsskolans dag.
Resursanvändning
De ansvariga pedagogerna i förskoleklass avsätter tid för besök på förskolorna
under läsåret, framförallt under våren då överlämning ska ske.
Mötestid avsätts för kontaktpersoner i kontaktgrupp med närpolis och
fältassistenter från socialtjänsten.
Skolledning och representanter från arbetslagen har regelbundna möten med
skolans föräldraförening för att öka delaktigheten för brukarna.
Uppföljning
Utvärdering av samarbetet förskola-förskoleklass görs av pedagoger i
förskoleklass.
Utvärdering av samarbetet med närpolis och fältassistenter görs i kontaktgrupp.
Utvärdering av samverkan med brukarna görs tillsammans med
föräldraföreningen. Dessa utvärderingar sker vid läsårets slut.
Utveckling
Kontinuerlig utveckling av de olika samverkansformerna efter alla parters behov
och önskemål.
SID 15 (16)
NÄMNDMÅL:
2.2.5 b Samverkan med andra aktörer ska öka såväl inom närområdet
som internationellt
ÅTAGANDE:
Vi åtar oss att söka samverkan med omvärlden både internationellt
och nationellt.
Förväntat resultat
Att mottagandet av lärarstudenter från olika högskolor och Universitet t.ex. SU,
Södertörn, GIH och Konstfack bidrar till ökad skolutveckling. (VFU)
Att utbyte med vänskola i Italien bidrar till att öka samspelet med omvärlden
utifrån kunskaper om likheter och olikheter i livsvillkor, kultur, språk, religion och
historia.
Att samarbete med näringsliv och andra verksamheter utanför skolan bidrar till att
förbereda eleverna att delta i framtidens samhälle och arbetsliv.
Arbetssätt
Handledarutbildning inom ramen för VFU erbjuds skolans personal.
VFU-ansvarig samordnar och informerar handledare och studenter. Handledare
utses utifrån studentens behov och utbildning.
Kontaktperson för det internationella utbytet samordnar och har kontakt med
vänskolan. I utbytet får eleverna bo i varandras familjer, gå i skolan, göra olika
samarbeten och då studera likheter och olikheter i kultur, språk, religion och
historia. Arbetsspråket är engelska.
Besök utanför skolans område till olika arbetsplatser, museum osv. är
återkommande inslag i undervisningen för alla åldrar.
Åk 8 har en arbetslivsvecka där man besöker olika arbetsplatser och även får
besök av olika representanter från arbetslivet.
Åk 9 får inför gymnasievalet handledning och besöker bl.a. gymnasiemässan och
får besök från representanter från olika utbildningar.
Resursanvändning
En person är VFU- ansvarig och har kontakt med VFU-samordnare från
utbildningsförvaltningen. VFU-anvarig samordnar och informerar handledare och
studenter.
Vi har en kontaktperson i det internationella utbytet.
SID 16 (16)
Uppföljning
Utvärdering för VFU-arbetet med studenter sker i arbetslagen.
Samarbetet och utbytet med skolan i Italien utvärderas i arbetslaget 7-9 och i
pedagogisk ledningsgrupp.
Utveckling
Så många som möjligt av skolans personal ska kunna handleda och ta emot VFUstudenter. Skolans inställning till samarbete med lärarutbildningar är att det är en
viktig del av skolutvecklingen.
Vi vill gärna fortsätta att ha internationella kontakter och våren -13 kommer
skolan igen att ansöka till Comeniusprojekt.
Resursanvändning
Övrigt
Bilagor