Transcript Kvalitetsredovisning (182 kB, pdf)

UTBILDNINGSNÄMNDEN
RÖDABERGSSKOLAN
TJÄNSTEUTLÅTANDE
DNR
SID 1 (21)
2012-09-28
Handläggare: Peter Lundström
Telefon: 08-508 44 800
Kvalitetsredovisning
Inledning
Grundfakta om skolan
Rödabergsskolans huvuduppgifter är att ge eleverna breda beständiga kunskaper
och optimera deras möjligheter att nå de högre kunskapskraven. Eleverna ska få
många möjligheter att utveckla en hög social kompetens och i vardagen visa att de
behärskar och respekterar grundläggande värden. De ska få de bästa
förutsättningarna att utveckla sig själva och vårt framtida samhälle.
Verksamheten styrs utifrån de nationella och lokala styrdokumenten, däribland
skollagen, skolförordningen, LGR 2011 samt Stockholms stads- och
utbildningsnämndens verksamhetsplan.
Rödabergsskolan är en kommunal grundskola med engelskspråkig inriktning. Här
går elever från förskoleklass t o m åk 9. Skolan är indelad i åtta olika arbetsenheter
med en arbetsledare i varje enhet. Skolledningen består av rektor, två biträdande
rektorer och en intendent. Ledningsgruppen består av arbetslagsledare och
skolledning.
Vi har 75-80 nationaliteter representerade på skolan. Denna blandning av kulturer,
nationaliteter och språk utgör en positiv helhet, där tolerans mot olikheter är en
självklarhet för både elever och personal. Våra elever är studiemotiverade och har
mycket goda studieresultat.
I de svensktalande klasserna går huvudsakligen elever från närområdet. De väljer
från starten en inriktning med förstärkt engelska.
I de helt engelsktalande klasserna (som tas in enl. Skolf. 9kap 14-15§) går elever
från åk 1-9. De får sin undervisning på engelska och läser även ämnet svenska.
Till dessa klasser prioriteras i första hand barn till utländska forskare och andra
experter som vistas tillfälligt i vårt land. I klasserna går även svenska barn, som
tidigare gått i engelsktalande skolor utomlands.
I våra tvåspråkiga (sv/en) klasser, åk 7-9, går elever som har både svenska och
engelska i sin hemmiljö. Målet är att ge dem möjlighet att utveckla båda språken
lika mycket.
Skolan har fritidshemsverksamhet för elever åk F-3 samt fritidsklubb för åk 4-6.
SID 2 (21)
De svensktalande barnen har sina hemvisten på ”Röde Orm”, där de också
tillbringar sin skoldag. De engelsktalande klasserna är på ”Kristallen” där de
fortsätter att träna engelska även på eftermiddagstid.
Fritidsklubben där både svenska och engelska elever går, erbjuder aktiviteter av
olika slag. Aktiviteterna genomförs både på utflykter och i många av skolans
lokaler, t ex idrottssalen, musiksalen, datasalen och uppehållsrummet.
Vi har höga förväntningar på personal och elever och vi når mycket goda resultat.
Sammantaget utgör vår skola en spännande och harmonisk blandning av olika
kulturer, religioner och utbildningsbakgrunder med starka internationella inslag.
Skolan i siffror
• Personal: 82 anställda
• Personaltäthet: 8 barn per heltidsanställd
• Antal elever: 594 (förskoleklass – åk 9)
Andelen elever med utländsk bakgrund 35% (Skolverket 2011)
Kvalitetsarbetet
Grunden för vårt kvalitetsarbete är att alla på arbetsplatsen i ord och handling
genomför ständiga förbättringar. Positiva höga förväntningar, tydliga strukturer, ett
öppet samtalsklimat, reflektion, rätten att prova och misslyckas är några av de
faktorer som gör det lustfyllt att utvecklas. På alla nivåer ska vi sortera,
systematisera, städa, strukturera och standardisera för att göra arbetet tydligt och
enkelt.
Resultatunderlag: Bl.a. dokumentation i alla ämnen/årskurser. Nationella prov åk
3, 6 och 9.Betyg (åk 8- 9). LUS och screeningar. Värdegrundsenkät(Olweus)
Brukarundersökningar.
Klasssamtal, elevråd. Skola/hem: Synpunkter från enskilda föräldrar, klassombud,
föräldramöten och skolråd mm.
SID 3 (21)
Kvalitetsarbetet sker på tre nivåer
•
•
•
Hos den enskilde medarbetaren(analys av resultat/eget arbete. Tas med till
laget)
I arbetslag eller ämneslag(analys av resultat utifrån uppdraget
sammanställs.)
Skolövergripande(analys av de samlade resultaten sammanställs som
underlag för kvalitetsredovisning, ny arbetsplan)
Åtgärder för utveckling från föregående
kvalitetsredovisning
• Att genomföra och tillämpa de förändringar som nya kursplaner och skollag
innebär.
• Att öka elevernas delaktighet och egenansvar för studierna genom att ge dem fler
verktyg. Det gäller både planering, studieteknik, hur man sätter upp egna mål och
på vilken nivå man befinner sig, vad som krävs och vilka mål man ska nå. Här
utvecklar lärare den lokala pedagogiska planeringen och modeller för
egenbedömning och kamratbedömning mm
• Att utveckla klassrumsarbetet och ämnesundervisningen genom didaktiska och
pedagogiska diskussioner och feedback. Samt diskutera hur vi gör och vad vi ska
förändra/lägga till för förbättra pojkarnas meritvärden.
• Att åtgärdsprogram och IUP är levande dokument. IUP och skriftlig
dokumentation ska vara formativ och framåtsyftande.
• Att vidareutveckla likabehandlingsplanen och färdigställa och förankra
förändringarna under hösten 2011. Skolverkets mall används.
• Att fritidshemmen i sin arbetsplan tydliggör sin roll i samverkan med skolan och
skapar en tydlig struktur för barnen när det gäller inflytandefrågor och
genusarbetet.
• Att tydliga förväntningar på förskoleklassåret ska fastställas
• Att den öppna fritidsverksamheten färdigställer och förankrar den påbörjade
arbetsplanen.
SID 4 (21)
Mål/Åtaganden
Normer och värden
Utvärdering av likabehandlingsplan/plan kränkande behandling
De skolinspektörer som inspekterade skolan i maj 2011 lyfte fram skolans positiva
klimat och värdegrundsarbete som föredömligt i betydelsen att den goda kvalitén
kan tjäna som föredöme för andra skolor. Själva Likabehandlingsplanen har under
året omarbetats enligt den mall som skolverket sammanställt och omfattar både en
årsplan mot kränkande behandling och konkreta årsmål såväl som långsiktiga mål.
Vi ser att det omfattande strukturer, möten, rutiner, checklistor och förebyggande
arbete vi har som inbegriper alla på skolan, skapar en trygg stabil miljö. Analys av
den omfattande Olweusenkäten(mobningsenkät) visar att vi har en låg andel elever
som är utsatta. Åk 3-6 har genomgående sjunkande siffror. Empatin har ökat och
tilltron till lärarnas arbete mot mobbning ökar. Åk 7-9 har stabilt låga siffror. Det
finns i år dock elever som inte berättat för någon vuxen att de känt sig mobbade.
Något vi tar allvarligt på. Mål och åtgärder noteras i Likabehandlingsplanen som
vi arbetar med under året.
Detta har vi generellt lyft fram när vi utvärderat läsåret och likabehandlingsplanen:
•
•
•
Att alla i personalen ständigt/alltid ska hålla fast vid de strukturer, rutiner
och regler vi överenskommit om. Det är när vi inte är uppmärksamma eller
om informationsöverföring brister information som saker kan hända.
Vi ska arbeta med kvalitén på klassmötena framförallt på högstadiet.
Vi ska vara mer noggranna med dokumentationen när det gäller kränkande
behandling. Att noteringar om samtal, tidpunkt mm. som ingår i
dokumentationen kommer med.
Utvärdering av konkreta årsmål:
• DISA(din inre styrka aktiveras) utbildningen har genomförts med elever i åk 8
och 9 och personal har fått utbildning. Elevutvärderingarna är genomgående
positiva. Vi arbetar både med flickor och pojkar och arbetet uppmärksammas
också nationellt i höst. Arbetet kommer att fortsätta med ytterligare utbildning av
personal ht 2012 för att trygga kontinuiteten
• Rastvaktsarbetet: Har kontinuerligt följts upp(också de föräldrasynpunkter vi
tagit emot). Vi har också följt upp att elever inte lämnas ensamma i klassrum utan
vuxentillsyn på rast. Enkäten ger en tydlig indikation på att rasttillsynen fungerar
väl.
• Genusarbete på fritids: Är numera en del av fritids arbetsplan där personalen
kartlägger och analyserar verksamheten ur ett genusperspektiv
SID 5 (21)
• Att HBT genomförts i åk 9 i någon klass så att vi utifrån erfarenheterna kan
planera för alla 9:or nästa år. - Detta är genomfört och redan nu i början av ht 2012
har alla 9:or fått del av HBT undervisning med påföljande diskussioner.
NÄMNDMÅL:
2.2.3 Samtliga elever i stadens kommunala skolor möter dagligen en
god fysisk och psykosocial arbetsmiljö
Indikator
Ogiltig frånvaro i grundskolan
Periodens utfall Årsmål Period
1%
2%
2012
Andel elever som enligt skolundersökningen F-klass är nöjda
med - Jag känner mig trygg i skolan
100 %
75 %
2012
Andel elever som enligt skolundersökningen F-klass är nöjda
med - Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna
71 %
65 %
2012
Andel elever som enligt skolundersökningen åk 2 är nöjda
med - Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna.
94 %
85 %
2012
Andel elever som enligt skolundersökningen åk 2 är nöjda
med - Jag känner mig trygg i skolan
91 %
95 %
2012
Andel elever som enligt skolundersökningen åk 5 är nöjda
med Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna
85 %
75 %
2012
Andel elever som enligt skolundersökningen åk 5 är nöjda
med Jag känner mig trygg i skolan,
93 %
90 %
2012
Andel elever som enligt skolundersökningen åk 8 är nöjda
med Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna
38 %
50 %
2012
Andel elever som enligt skolundersökningen åk 8 är nöjda
med Jag känner mig trygg i skolan
79 %
80 %
2012
ÅTAGANDE:
Vi åtar oss att tillsammans med eleverna vårda och utveckla vår
gemensamma arbetsmiljö. Vår skola ska vara en trygg och trivsam
arbetsplats både för barn och vuxna
Arbetssätt
Vi använder oss av Olweus Programmet. Ett program som omfattar alla på skolan,
elever, personal och föräldrar. I programmet ingår också rutiner för
kvalitetssäkring och uppföljning.
Varje läsår går vi igenom policydokument, handlingsplaner och regler som gäller.
Dessa är:
- Ordningsregler med tillhörande konsekvenstrappa
SID 6 (21)
- Antimobbningsplan
- Vad som rubriceras som brottsliga handlingar: t ex misshandel, ofredande, olaga
hot.
- Vad "Likabehandling" innebär och att vi har en Likabehandlingsplan.
• Personalen har 5-6 Olweusträffar per år i blandade personalgrupper där hela
personalgruppen deltar.
• Vi har återkommande föräldramöten där fokus ligger på att föräldrarna
kommunicerar med varandra, skolan och barnen och där vi gör gemensamma
överenskommelser i varje klass.
• Vi har utarbetat en arbetsplan i EQ för de klassmöten som hålls varje vecka.
Syftet är att bygga trygga grupper och stärka individer. Elever(både flickor och
pojkar) i åk 8 arbetar med ett program som heter DISA för att minska stress och
psykisk ohälsa. Fritids och fritidsklubb deltar i klassmöten i åk 1-6 då de är en del
av den sociala träning och utveckling som ingår i fritids och fritidsklubbens
uppdrag.
• Vi lyfter fram olikhet som en styrka. På Rödabergsskolan har vi ca 76 olika
nationaliteter representerade. Språkliga, kulturella och religiösa olikheter är en del
av det vardagliga arbetet och de används för att på ett naturligt sätt skapa en större
tolerans. Exempelvis i projekt, på fritidsklubb och på elevens val blandar vi
svenska och engelska klasser och använder båda språken.
• FN-dagen då elever och föräldrar bjuder på kultur från hela världen är ett av
många evenemang som ingår under läsåret. Evenemangen skapar stor samhörighet
och ”vi-känsla” och är en viktig del av den goda Rödabergsandan.
• På elevråd tar vi upp värdegrundsfrågor, genomför enkäter, diskuterar regler och
konkreta exempel samt beslutar och ger förslag på åtgärder som oftast kommer
upp på klassmöten.
• En fritidsledare ansvarar för verksamhet i högstadieelevernas uppehållsrum på
rasterna, t.ex. mellanmål, spel och aktiviteter.
• För att skapa en trygg miljö har vi rastaktiviteter(fritids har tillsammans med
eleverna arbetat fram en rastaktivitetsbok) och rastvakt, i matsalen finns
lunchvakter.
• Varje klass har sitt eget ansvarsområde i skolans lokaler som de ska hålla rent
och snyggt.
• Elevvårdsarbetet styrs och följs upp av skolans elevhälsoteam enligt de rutiner
som finns i skolans elevvårdsplan.
• Fritids och fritidsklubb har fördjupat arbetet med Genusfrågor genom
kompetensutveckling som samtidigt omsatts i förändring av arbetssätt och
förhållningssätt.
Ett område vi prioriterat i kvalitetsredovisningen är att utveckla
Likabehandlingsplanen bl.a med tydliga årsmål. För att formalia ska bli korrekt
använder vi Skolverkets mall.
SID 7 (21)
Uppföljning
• Handlingsplaner och skolregler utvärderas i slutet av vårterminen och analyseras
innan skolstart på hösten.
• Statistik förs över frånvaro, eventuella skadeanmälningar, mobbningsärenden
och polisanmälningar.
• Olweusprogrammet följs upp enligt de rutiner som ingår i kvalitetssäkringen.
• Arbetssätt diskuteras kontinuerligt och utvärderas i slutet av vårterminen.
• Under läsåret görs den omfattande Olweusenkäten, trygghetsarbetsmiljöenkäter, klassenkäter/utvärderingar, skolhälsans enkät och
Stockholmsenkäten.
• Protokoll från arbetsmiljörond och genomförda åtgärder följs upp i samverkan
mellan skyddsombud, elevskyddsombud och skolledning.
Resultat
Vi når med små avvikelser årsmålen utom i ett avseende: Att arbeta utan att bli
störd(åk8) Se analys
Bedömning och analys
Värdegrundsarbetet på skolan är direkt kopplat till Olweusprogrammets struktur
och det innehåll vi fyllt det med de senaste åren. Det innebär också att vi följer
kvalitetssäkringen som ingår i programmet och det årshjul för värdegrundsarbetet
som vi har på skolan. I praktiken betyder det att vardagsarbetet har en god kvalitet
som vi också kan belägga med mätningar. Brukarundersökningen är inte så
tillförlitlig utan variationerna kan bli rätt stora och har inte alltid bäring på det som
faktiskt sker, I åk 8 svarar exempelvis endast 38% att det är lugn och ro i
klassrummet. Det är inte den bild skolutvärderarna från Stockholms stad får och
inte heller vår. Eleverna själva säger att de överdriver, är kräsna eller inte förstår
frågan. Oavsett hur detta förhåller sig ska det vara studiero i klassrummet och vi
vet att det inte alltid är fallet och där sätter vi in och vidtar åtgärder både på
gruppnivå och enskilt. Vi kompletterar med egna utvärderingar samt
Olweusenkäten för att få en tydlig bild.
Generellt gäller att vi särskilt ska arbeta med detta:
•
•
•
•
Att alla i personalen ständigt/alltid ska hålla fast vid de strukturer, rutiner
och regler vi överenskommit om. Det är när vi inte är uppmärksamma eller
om informationsöverföringen brister som saker kan hända.
Vi ska arbeta med kvalitén på klassmötena framförallt på högstadiet.
Vi ska göra särskilda insatser både enskilt och i grupp i de klasser där
gruppdynamiken behöver förbättras.
Vi ska vara mer noggranna med dokumentationen när det gäller kränkande
behandling. Att alla noteringar om samtal, tidpunkt mm. som ingår i
dokumentationen kommer med.
SID 8 (21)
Fritids har gjort genusarbetet till en del av kartläggningen och vardagsarbetet. Vi
har under året också pratat om hur vi ska utveckla bemötande. Fritidspersonal är
de som oftast träffar föräldrarna och vi tror att vi ytterligare kan öka trygghet och
tillit om vi utvecklar "bemötandekulturen". Denna hypotes ska vi pröva under
läsåret 12-13.
Kunskap/Bedömning och betyg
NÄMNDMÅL:
2.2.2 Samtliga elever i stadens kommunala skolor ska ges
förutsättningar att utvecklas så långt som möjligt utifrån
läroplansmålen
Indikator
Periodens utfall Årsmål Period
Andel elever i år 9 med behörighet till de nationella
programmen
97 %
92 %
2012
Andel elever i år 9 som uppnått målen i alla ämnen, vid
vårterminens slut.
96 %
90 %
2012
Andel elever som enligt skolundersökningen anser - Jag kan
rekommendera min skola (åk 5)
87 %
90 %
2012
Andel elever som enligt skolundersökningen anser - Jag kan
rekommendera min skola (åk 8)
67 %
60 %
2012
Andel elever som klarat samtliga delprov på det nationella
provet i engelska i år 6
97 %
96 %
2012
Andel elever som klarat samtliga delprov på det nationella
provet i matematik i år 6
92 %
90 %
2012
Andel elever som klarat samtliga delprov på det nationella
provet i matematik i årskurs 3
87 %
90 %
2012
Andel elever som klarat samtliga delprov på det nationella
provet i svenska i år 6
79 %
80 %
2012
Andel elever som klarat samtliga delprov på det nationella
provet i svenska i årskurs 3
58 %
50 %
2012
Andel elever som läser med flyt i årskurs 3
86 %
80 %
2012
Andel elever som uppnått kravnivån i det nationella provet
i engelska i år 9
100 %
98 %
2012
Andel elever som uppnått kravnivån på det nationella
provet i matematik i år 9
100 %
96 %
2012
SID 9 (21)
Indikator
Periodens utfall Årsmål Period
Andel elever som uppnått kravnivån på det nationella
provet i svenska i år 9
97 %
90 %
2012
Andel vårdnadshavare som enligt skolundersökningen anser
- Jag kan rekommendera mitt barns fritidshem (åk 2)
87 %
90 %
2012
Andel vårdnadshavare som enligt skolundersökningen anser
- Jag kan rekommendera mitt barns skola (F-klass)
93 %
90 %
2012
Andel vårdnadshavare som enligt skolundersökningen anser
- Jag kan rekommendera mitt barns skola (åk 2)
90 %
92 %
2012
268 Poäng
254
Poäng
2012
Meritvärde i årskurs 9
ÅTAGANDE:
Vi åtar oss att ge eleverna spets och bredd i sitt lärande. Andelen
elever som i åk 9 har uppnått godkänt i alla ämnen ska ligga över 90%
Arbetssätt
Här beskriver vi hur vi arbetar för att ge alla elever stöd och stimulans så att de
kan nå så långt som möjligt.
• Vi ger eleverna kontinuerlig återkoppling på deras kunskapsutveckling genom
samtal med mentor/klasslärare.
• Vi satsar särskilt på elevernas språkutveckling och läsförmåga både när det gäller
svenska och engelska. Det sker bland annat genom en större timtilldelning i dessa
ämnen än vad normaltimplanen anger. Vi använder olika metoder. Exempelvis "att
skriva sig till läsning på dator ". I åk 3-6 är engelska undervisningsspråk när de
svenska eleverna har elevens val. Eleverna läser mycket och vårt skolbibliotek är
välutrustat och bemannat och öppet under hela skoltiden. Vi använder också
Stadsbiblioteket och mediatekets utbud på olika sätt för att stimulera elevernas läsoch språkutveckling.
• I matematikämnet arbetar vi både teoretiskt och med praktiska arbetssätt och
laborativt material för att stimulera elevernas förståelse av matematiken. Elever på
högstadiet som klarat grundskolans mål i matematik erbjuds att fortsätta med
gymnasiekurserna i samarbete med Norra Real.
• Vi har utökat timplanen i No-teknik och arbetar med NTA (naturvetenskap och
teknik för alla) från år 1-6.
• ”Idrottslyftet” och schack ingår också som en utökad del av klassundervisningen
oftast i samarbete med fritidsklubben.
• Fritidspersonal deltar i skolarbetet genom att exempelvis delta i teman på skoltid
som sedan följs upp med praktiskt arbete och lek på fritidstid.
• Vi utvecklar användningen av IT-verktyg - bl.a. Smartboard och projektorer samt digitala läromedel i såväl klassrum som datasal och använder den kompetens
SID 10 (21)
personalen fått via PIM utbildning, ett Comeniusprojekt i IKT tillsammans med
Leeds och deltagande som pilotskola i utvecklandet av den digitala lärplattformen
LEARNIFY.
• Skolans elevhälsoteam arbetar tillsammans med lärare, fritidshemspersonal och
föräldrar för att stödja elever som behöver det. Uppdraget och arbetet beskrivs i
Elevvårdsplanen. Alla elever som inte når målen eller av andra skäl behöver det
får ett åtgärdsprogram. Elever kan få stöd av speciallärare, kurator, resurslärare
eller assistent inom eller utanför klassens ram samt på fritidshemstid. Arbetet
bygger på att eleverna ska inkluderas i klassrummet.
Prioriterade åtgärder från kvalitetsredovisningen:
Utifrån den nya läroplanen har vi särskilt prioriterat samtal mellan lärarna både i
arbetslag och ämnesgrupper. Detta för att få en samstämmighet i tolkning och att
utveckla arbetssätten när det gäller planering, bedömning, undervisning och
återkoppling. Vi ska använda arbetsformer som vi vet har effekt på resultaten. De
kan vara baserade både på forskning och beprövad erfarenhet.
• Planeringen ska till formen vara sådan att alla elever oavsett lärare känner igen
sig, att den hänger ihop med tidigare arbeten, ger en klar bild av arbetsgången och
ger eleverna möjlighet att själva påverka arbetet.
• Bedömningspraktiken ska utvecklas så att den tydligare stödjer elevens
kunskapsutveckling, dvs. vara framåtsyftande. Vad som bedöms, olika provformer
(t.ex 70% prov) och fler former för egenbedömning och kamratbedömning ska tas
fram, provas och följas upp. Vi ska också samla elevexempel och sambedöma fler
prov för att säkra likabedömningen.
• Undervisningen ska utvecklas genom att vi i arbetslag och på ämneskonferenser
lyfter fram sådant vi vill utveckla, fortsätta med och sluta med. Fler
ämnesövergripande arbetssätt ska tillämpas utifrån de nya kursplanerna. Vi ska
också diskutera vad vi bör utveckla för att förbättra pojkarnas meritvärden.
• Återkoppling(feedback-feedforward), både muntlig och skriftlig, ska diskuteras,
prövas och följas upp.
Ytterligare prioriteringar:
• Att IUP och åtgärdsprogram blir mer levande verktyg i det dagliga arbetet.
• Att vi förtydligar förskoleklassens språkutvecklande förhållningssätt och
progression kopplat till den ”röda tråden”.
Uppföljning
Särskild vikt kommer att läggas på uppföljning av de prioriterade områdena och
hur vi utvecklat dessa.
Detta fortsätter vi med:
• Uppföljning av elever sker via mitterminskonferenser, klassgenomgångar,
elevdokumentationen i skolwebben, betyg/meritvärden, LUS, screening av
läsförståelse, lästeknik, läshastighet och stavning i åk 1-6, NP och övriga
provresultat, elevhälsomöten, åtgärdsprogram, IUP (individuella
SID 11 (21)
utvecklingsplaner) och i samband med utvecklingssamtal.
• Vi upprättar individuella åtgärdsprogram för alla elever som riskerar att inte
uppnå målen utan särskilda insatser. Där framgår det vilka insatser som skola, elev
och vårdnadshavare/andra ska göra samt hur åtgärderna ska följas upp.
• Arbetssätt diskuteras kontinuerligt och utvärderas i slutet av vårterminen.
• Elevhälsoarbetet och It utveckling följs upp av respektive grupp och av
arbetslagen enligt skolans årscykel för kvalitetsarbetet.
Resultat
Generellt är resultaten mycket goda.
ÅK 9: Meritvärdet 268 var bättre än prognosen vi gjort. Det är ett mycket bra
resultat med kännedom om de svårigheter en del av eleverna haft. Värt att notera
är att eleverna från skolans lokala upptagningsområde, där vi faktiskt kan göra
jämförelser med skolor med liknande förutsättningar, återigen har ett meritvärde
som är betydligt bättre.
I år hade vi också en mycket hög andel elever i åk 9 som var godkända i alla
ämnen trots att våra elever i den internationella klassen normalt brukar ha svårt att
klara svenska och simningskriteriet i idrott.
I de nationella proven noterar vi att 100% av eleverna var godkända både
matematik och engelska. Vilket vi tydligen är ensamma om i Stockholm.
Skillnaden mellan satta betyg och nationella prov är också liten i ett nationellt
perspektiv.
Åk 6: Eleverna i åk 6 har utifrån förutsättningarna gjort goda resultat i nationella
proven. Den något optimistiska prognosen i svenska nåddes nästan. Ovanligt
många elever i den engelska klassen lyckades klara provet.
Åk 3: Resultatet i svenska är mycket svagt och kommer så att vara. Orsaken är att
i stort sett ingen elev i den engelska klassen klarar provet av två skäl: 1. De är
relativt sett nyanlända till Sverige. 2. De läser en omvänd timplan med 8 timmar
engelska och 1 timme svenska beroende på att de har all ämnesundervisning på
engelska. I den svenska klassen var 100% godkända. Resultaten i matematik är
bra. Dock stämmer inte den statistik vi fått till skolan. Vi har därför lagt in den
siffror som vi ser i provresultatet .
Resultat skillnader mellan flickor och pojkar :
Generellt presterar pojkar något sämre. I åk 9 drygt 3% eller 9 meritvärdespoäng.
Det skiljer en del mellan ämnen och över åren. 2007 var skillnaden 18 poäng. Nu
är den nere i 9 poäng men däremellan har vi haft ett år där pojkar presterat bättre.
Skillnader 2007-2012 antal godkända i Nationella prov i en, sv, ma är små. Svag
tendens att flickor är något bättre i sv och pojkar något bättre i matematik. I åk 56 har statistiken inte stämt så materialet är osäkert dock tycker vi oss se att
skillnaderna i den åldern är större, till flickornas fördel.
SID 12 (21)
Bedömning och analys
Vi ser utifrån förväntat resultat och slutligt resultat att våra arbetssätt fungerat bra
och ibland över förväntan. Det vi nu oförtröttligt ska fortsätta med är de
prioriteringar vi gjort utifrån den nya läroplanen gällande planering,
bedömningspraktik och formerna för återkoppling.
IUP har blivit ett levande dokument. Eleverna har den i sin bänk eller en pärm och
återknyter till den ofta Den IUP mall som finns i skolwebben har vi gått ifrån i
åk1-6 då den inte är användbar. Om vi inte hittar en bra mallösning i webben får vi
gå ifrån den på högstadiet också.
Åtgärdsprogrammens skrivningar och ibland för långa avstämningsperioder har vi
följt upp och arbetat med i Elevhälsoteamet. Från ht 2012 har vi en tydlig
planering för hur hanteringen ska ske. Kvalitén har höjts men en del arbete
återstår.
Elevens ansvar och inflytande
NÄMNDMÅL:
2.2.4 Samtliga elever i stadens kommunala skolor ska ha ett reellt
inflytande över, ansvar för och förståelse för sitt eget lärande
Indikator
Periodens utfall Årsmål Period
Andel elever som enligt skolundersökningen åk 5 är nöjda
med Jag vet vad jag behöver kunna för att nå målen i de olika
ämnena
93 %
85 %
2012
Andel elever som enligt skolundersökningen åk 8 är nöjda
med Jag vet vad jag behöver kunna för att nå målen i de olika
ämnena
34 %
65 %
2012
Andel vårdnadshavare som enligt skolundersökningen Fklass är nöjda med – Jag och mitt barn vet vad mitt barn
behöver för att lära och utvecklas
92 %
80 %
2012
Andel vårdnadshavare som enligt skolundersökningen i
fritidshem är nöjda med – det inflytande mitt barn har över
fritidshemmets aktiviteter
86 %
85 %
2012
Andel vårdnadshavare som enligt skolundersökningen åk 2
är nöjda med - Jag och mitt barn vet vad mitt barn behöver
för att lära och utvecklas
81 %
80 %
2012
SID 13 (21)
ÅTAGANDE:
Vi åtar oss att ge elever förutsättningar att ta ansvar, ha inflytande
över sitt lärande och påverka den dagliga verksamheten. Alla ska få
möjlighet att bidra och känna sig delaktiga.
Arbetssätt
Under detta läsår prioriterar vi utveckling av metoder och arbetsformer där
eleverna får större möjligheter till inflytande och delaktighet i planering,
undervisning och bedömning. Arbetssätten sammanfaller här delvis med det som
tas upp under Kunskapsåtagandet.
Prioriterade åtgärder från kvalitetsredovisningen:(Se även Kunskapsåtagandet)
• Planeringen ska till formen vara sådan att alla elever oavsett lärare känner igen
sig, att den hänger ihop med tidigare arbeten, ger en klar bild av arbetsgången och
ger eleverna möjlighet att själva påverka arbetet.
• Bedömningspraktiken ska utvecklas så att den tydligare stödjer elevens
kunskapsutveckling, dvs. vara framåtsyftande. Vad som bedöms, olika provformer
(t.ex 70% prov) och former för egenbedömning och kamratbedömning ska tas
fram, provas och följas upp tillsammans med eleverna.
• Återkoppling(feedback-feedforward), både muntlig och skriftlig, ska diskuteras,
prövas och följas upp.
• Att IUP och åtgärdsprogram blir mer levande verktyg i det dagliga arbetet.
Detta fortsätter vi med:
• Elever som behöver det är också delaktiga i ett personligt åtgärdsprogram som
ger ett extra stöd för lärandet.
• Eleven har alltid en utsedd mentor/klasslärare som har huvudansvar för att
kontinuerliga samtal förs med eleven om den sociala situationen och
kunskapsutvecklingen.
• Vid utvecklingssamtalet går elev tillsammans med förälder och lärare igenom
elevens kunskapsutveckling och sätter upp individuella mål. Detta erbjuds en gång
per termin och dokumenteras i den individuella utvecklingsplanen.
• Eleverna har möjlighet att utveckla sin känsla för demokrati samt påverka sin
egen vardag genom att delta i klassråd, klassmöten, elevråd, skolråd, matråd samt
att välja sina egna skyddsombud. Vi har avsatt mer tid för klassmötet som en del i
Olweus programmet.
• Vi har under året många evenemang/projekt. Beroende på projekt kan eleverna
bidra på flera nivåer. De kan delta, utforma egna bidrag eller ansvara för projektet.
• Varje klass har sitt eget ansvarsområde i skolans lokaler som de skall hålla
snyggt.
• Eleverna som går på fritidshemmen och fritidsklubben har regelbundna
"stormöten" där man pratar om och har inflytande på de aktiviteter som pågår.
SID 14 (21)
Uppföljning
Särskild vikt kommer att läggas på uppföljning av de prioriterade
utvecklingsområdena och hur vi utifrån analys utvecklar dessa.
• Arbetssätt diskuteras kontinuerligt i personalgrupp och med elever och
utvärderas i slutet av vårterminen.
• Gemensamma evenemang/projekt utvärderas efter att de genomförts.
• Inflytandefrågor utvärderas både i enkätform, i sammanställningar från
klassamtal och avslutningssamtal med avgångselever.
Resultat
Vi kan konstatera att vi följer de arbetssätt och rutiner för uppföljning som vi har
och når årsmålen utom i åk 8.
När det gäller de prioriterade områdena så har både planering, bedömningspraktik
och fler former för återkoppling varit i fokus. Mer arbete krävs för att se en tydlig
trend.
IUP är nu ett "levande verktyg" som eleverna använder i vardagen. En tydlig
resultatförbättring.
Bedömning och analys
Vi har under året arbetat med egen bedömning, kamratbedömning, och planeringar
som gör tydligare kopplingar mellan syfte, mål innehåll och bedömning, för att
göra målbilden mer konkret. Det gäller inte minst eleverna i åk 8. I
brukarundersökningen får vi ett lågt resultat. Frågar man däremot eleverna och
exemplifierar och konkretiserar så känner de väl till målen.
I förändrade arbetssätt för planering, bedömning och återkoppling ligger också en
fördjupad delaktighet för eleverna. Det här är ett utvecklingsarbete som just är
påbörjat och som kommer att prioriteras under flera år .
Prioriteringarna som sammanfaller med den nya läroplanen har vi pratat mycket
om under året och vi har omsatt en del av detta i handling. Kommande läsår ska vi
ägna mer av tiden åt handling.Mindre åt prat..
Fritids(åkF-3) och den öppna fritidsverksamheten(åk 4-6)har förtydligat strukturer
för elevernas inflytande.
Den utökande klassråds-mentorstiden på högstadiet ger elever och personal fler
möjligheter att påverka den sociala situationen och diskutera lärande och
inflytandefrågor. Från utvärderingarna ser vi att framförallt högstadiet kan öka
kvalitén på innehållet.
En helhetsbedömning är att vi lyckats uppfylla åtagandet och att vi bl.a. genom
olika projekt skapar engagemang bland eleverna. Likaså när det gäller
inflytandefrågor i de lägre åldrarna. Det mer formella deltagandet i elevråd,
skolråd fungerar väl.
SID 15 (21)
Samverkan
NÄMNDMÅL:
2.2.5 a Samverkan med andra aktörer ska öka såväl inom närområdet
som internationellt
ÅTAGANDE:
Vi åtar oss att utveckla samarbetet med socialtjänst, förskola, polis och
föräldrar.
Arbetssätt
• Föräldrarna är våra viktigaste medaktörer. Därför eftersträvar vi att ha en tydlig,
informativ skriftlig och muntlig dialog som tar hänsyn till våra olika roller. Vi
använder också en metod som heter "Guldsitsen" där mentor har
introduktionssamtal med föräldrar och gör överenskommelser med hemmet.
• Lärare, elever och föräldrar använder e-post, loggböcker, skolans hemsida och
Stockholms Skolwebb för att få information om och möjligheten att kommunicera
dagliga händelser, veckobrev, läxor och allmän information.
• Vi samarbetar med klassombuden och bjuder in dem till möten med skolledning
två gånger per termin. Föräldrarepresentanter deltar också i
skolrådet/Olweusrådet. Mötesprotokollen läggs ut på vår hemsida.
• Föräldrar görs också delaktiga i vårt samarbete med stadsdelen genom
föräldravandringar, bussturer i ungdomarnas värld, information om droger/alkohol
och förebyggande åtgärder mm.
• Vi har goda kontakter med de många överlämnande förskolor och skolor som
våra elever kommer ifrån eller ska till. Vid överlämnanden från förskola följer vi
de handlingsplaner och rutiner som finns när det gäller besök, invänjning mm.
• Vi har ett väl utvecklat samarbete mellan skolorna och Barn och
ungdomsavdelningen vid Norrmalms stadsdelsförvaltning. Samarbetet är reglerat i
en överenskommelse mellan skola och stadsdel. Samarbetet följs upp vid årliga
träffar.
• Vi träffar regelbundet fritidsenheten och familjeenheten vid Norrmalms
stadsdelsförvaltning samt närpolisen. Vi deltar också i ett innerstadsnätverk som
består av rektorer, fältassistenter, närpoliser, familjeenheter. Här lyfter vi fram
gemensamma satsningar, trygga mötesplatser, meningsfulla fritids - och
kulturaktiviteter och försöker också ha en övergripande kontroll på vad som
händer i staden utanför skoltid.
Uppföljning
• När vi får synpunkter eller ett klagomål försöker vi så snart som möjligt rätta till
felaktigheter, misstag och eventuella missförstånd.
• Vi följer upp samarbetet med föräldrarna både på klassombudsmöten och skolråd
samt via enkäter.
• I samarbetet med förskolan följs rutinerna i handlingsplanen upp årligen.
• Överenskommelsen mellan skolan och Norrmalms stadsdelsförvaltning
SID 16 (21)
utvärderas årligen.
• I innerstadsnätverket stämmer vi av överenskommelser mm. utifrån de protokoll
som skrivs.
Resultat
Vi har följt arbetssätt och de rutiner för uppföljning vi satt upp och har i de flesta
fall väl fungerande samarbeten.
Samarbeten med förskolor, Positivet(en gemensam lägenhetsskola), Norrmalm
och innerstaden fungerar också på ett bra sätt. Detta vill vi ändå förändra 12-13:
Skolan kommer av ekonomisk skäl att dra sig ur samarbetet runt Positivet då vi
inte på många år nyttjat den resursen.
I samarbetet med förskolan vill vi verka för en större förståelse från förskola för
de förutsättningar som skolan verkar under. Exempelvis de skillnader som finns i
gruppstorlekar, personalantal mm.
Samarbetet mellan skolorna på Norrmalm har tidvis varit intensivt och handlar
bl.a. om hur vi ska hantera och fördelar den ökande elevtillströmningen och löser
lokal och personalfrågor. Under kommande läsår planerar vi också att arbeta med
kursplanen och bedömning där lärarna får "nätverka" mellan skolorna.
Skolwebben används i för liten utsträckning av föräldrarna därför är den inte så
användbar för kommunikation med hemmet. En ökning av antalet föräldrar som
faktisk går in ska göras under året
I de fall samarbetet med föräldrar inte fungerat och skola och föräldrar haft olika
åsikter har vi under detta läsår lyckats överbrygga svårigheter på ett bra sätt.
Mycket handlar om vårt professionella bemötande. I detta ingår både hur man
lyssnar, pratar och agerar. Det här är ett område vi pratat en del om och behöver
utveckla ytterligare. Med tillitsfulla relationer löser vi svårigheter på ett för alla
parter bättre sätt.
NÄMNDMÅL:
2.2.5 b Samverkan med andra aktörer ska öka såväl inom närområdet
som internationellt
ÅTAGANDE:
Vi åtar oss att samverka med de aktörer som är viktiga för elevernas
och skolans utveckling
Arbetssätt
• Vi har och utvecklar internationella kontakter både på elev och skolnivå. Våra
elever kommer från alla världsdelar vilket betyder att skolan kommunicerar med
föräldrar och institutioner runt om i världen där man söker plats för barn på vår
skola.
• I vårt arbete med "Skapande skola" samarbetar vi med många olika kulturaktörer
från kulturinstitutioner och det "fria" kulturlivet.
SID 17 (21)
•Vi deltar regelbundet i teknik, matematik och schacktävlingar.
• Vår Studie-yrkesvägledare informerar och planerar tillsammans med elever,
lärare och föräldrar så att PRAO och övergång till gymnasiet fungerar väl. Våra
elever får goda vitsord från de verksamheter där de gör PRAO och vi lyckas hålla
en god kvalitet på detta. Studie-yrkesvägledaren samordnar också övergångar,
handledning av elever och andra insatser tillsammans med elevhälsoteamet.
• Skolans engelska inriktning där vi tar emot barn till forskare, experter och
andra(exempelvis företagsfolk och diplomater) har betydelse för Stockholm. De
fördjupande kontakter vi haft med bl.a. KI och KTH pekar på vårt viktiga
uppdrag i att förbättra möjligheterna för ”spetskompetensen” som kommer
hit. Våra kontakter på institutionerna pratar om att ”mjuka värden” blir allt
viktigare, dvs. skola, barnomsorg, bostäder och nätverk/sammanhang. när det
gäller att attrahera de som visar intresse för Stockholm Med dem diskuterar vi
möjligheterna att skapa bättre nätverk med tex. University Accommodation
Center, Global Expat Centre för att nämna några. Vi har redan nu mycket bra
kontakt med Wenner-Gren Center som är en del av skolans upptagningsområde. Vi
har också regelbundna kontakter med Stockholms universitet, ECDC, UD och
företag som IBM, Ericsson, Huawei.
Uppföljning
• Vi följer upp elevernas PRAO och gymnasieval och slutliga placeringar enligt
fastlagda rutiner.
• Vi följer årligen upp vårt arbete med "Skapande skola".
• Vi följer upp samarbetet med några av våra kontakter gällande det engelska
"spåret". Ett arbete som vi vill utveckla tillsammans med Stockholms stad men där
det återstår att hitta bra samarbetsformer.
Resultat
Vi har följt arbetssätt och de rutiner för uppföljning vi satt upp och har i de flesta
fall väl fungerande samarbeten.
Prao och gymnasieval fungerar väl och föräldrar är nöjda med återkopplingen.
Vi har återigen genomfört ett mycket bra projekt inom "skapande skola" . I år satte
vi tillsammans med Teater Pero upp "Blood Brothers". En musikal som spelats i
USA men där vi var de första att sätta upp den i Stockholm.
Under året har Rödabergsskolan blivit inbjuden att delta i projektet "den lärande
staden". Ett spännande gränsöverskridande projekt där stadsplanerare, arkitekter,
byggherrar, förskola och skola, kultur och inte minst Stockholm Science City
foundation deltar. Hagastaden blir en stadsdel med speciella förutsättningar och
här finns också möjligheter att tänka nytt och gränsöverskridande
Bedömning och analys
Kommande år kommer inte Rödabergsskolan att delta i "Skapande skola"
projektet. Orsaken är att Kulturrådet lägger in allt för omfattande kriterier för vad
SID 18 (21)
man får och inte får göra. Tid(därmed kostnader) och kraft läggs på att göra
ansökning, handlingsplaner, uppföljningar och följa kriterierna. Då låter vi hellre
bli att söka pengar och disponerar istället den skolpeng vi har och göra våra egna
självständiga val. Handling istället för pappersarbete.
Utvecklingen när det rör våra "internationella klasser" har delvis tagit nya
vändningar. Till del har det gjort oss rätt fundersamma. Under året har Staden
startat en likadan verksamhet(med den skillnaden att de läser efter internationellt
curriculum) på Frans Schartaus skola och den annonseras och saluförs som
Stadens internationella skola som enligt särskilda kriterier vänder sig till familjer
som tillfälligt bor i Sverige.
Både vi på Rödabergsskolan och Kungsholmens gymnasium som har mycket lång
erfarenhet av att bedriva utbildning enligt samma kriterier och för samma grupp av
elever blev "tagna på sängen" och ställer oss frågan varför det blev så här? - Ska vi
konkurrera inom den kommunala skolan? Det har tagit lång tid att få ett
internationellt anseende och vi vet från våra forskarföräldrar som söker sig till
Stockholm att de upplever det lite förbryllande. De undrar om Rödabergsskolan
lagt ned och istället blivit Frans Schartau.
Samtidigt med denna utveckling befinner sig området Rödabergsskolan ligger i, i
en spännande utvecklingsfas. Nya Hagastaden byggs och med den också en stor
satsning på Life Science "industri" och det kluster av forskningsinstitutioner som
redan nu finns runt den kommande stadsdelen. Många av "Våra föräldrar" bor i
området och är knutna till dessa institutioner och vi har också ett stort kontaktnät.
Vi ser att det vore resursslöseri av staden att inte använda vår kompetens och vårt
varumärke internationellt. Vi vill givetvis vara en del av den här spännande
satsningen
Övrig uppföljning
Fritids och fritidsklubb:
Vi har tidigare år gjort ett särskilt åtagande gällande fritids. I år finns
fritids/fritidsklubb redovisning med under flera åtaganden. Det kan ändå vara värt
att lyfta fram några saker särskilt.
Personalen har utökats då vi tagit emot två förskoleklasser 2011 och nu 2012.
Detta har fungerat bra och utvecklingsmässigt har det varit en hög aktivitet.
Förtydligande av fritidshemmens uppdrag och innehåll har varit en del av detta
som resulterat i en tydligare arbetsplan och fokus på de egna arbetssätten.
Fritidspersonalen har också i vidare bemärkelse lyft fritidshemmens viktiga
uppdrag. Vi har fått besök av media, och politiker både från departement och
staden. Personalen har också tagit initiativ till firande av fritidshemmens dag där
en stor del av de kommunala fritidshemmen deltog. Nätverkandet med andra
fritidshem är också något som ska göras under läsåret 12-13. Vår livaktiga
fritidsklubb är mötesplats för de engelska och svenska barnen och "klubben"
samordnar mycket av sin verksamhet med mellanstadieklasserna. Här ingår
exempelvis simning, friluftsteknik - No i naturen.
SID 19 (21)
Elevhälsoarbetet
Dessa prioriterade mål har elevhälsoteamet arbetat med under året:
•
•
•
•
•
•
•
•
Förskoleklasser – att speciallärarna tillsammans med berörd personal och
bitr rektor arbetar mer med språkutvecklingen
Läsförståelse – fortsatt att utveckla. Elever med exekutiva svårigheter
Att finna elever i behov av särskilt stöd i de engelska (och b-klasserna) så
tidigt som möjligt.
Dyskalkyli – hur vi kan screena/finna dessa elever.
Barn som far illa - dokumentera handlingsplan
Dokumentation – fortsatt att förtydliga och förbättra hur vi i skolan
dokumenterar och förvarar/arkiverar dokument som rör eleverna
(elevakter)
Åtgärdsprogram – att få det till ett levande verktyg i skolarbetet. Arbeta för
att utveckla att vi jobbar mer med delmål etc.
Nya skollagen - utifrån elever i behov av stöd.
Det har bl.a. resulterat i ett antal policydokument för läs-och skrivsvårigheter,
olika exekutiva svårigheter, arbetsminne, specifika matematiksvårigheter mm.
Dessa innehåller förhållningssätt och pedagogiska arbetssätt som är betydelsefulla
för en inkluderande undervisning. Under kommande läsår så ska dessa
implementeras i personalgruppen
Sammanfattande analys
Vi har återigen haft mycket goda studieresultat . Utifrån våra prognoser något
bättre än förväntat. Våra elever lyckas bättre än i stort sett samtliga skolor med
samma socioekonomiska struktur. Vi tror det beror på att vi håller efter alla delar
av elevarbetet och får alla att anstränga sig oavsett förutsättningar. Det känns
därför mycket tråkigt att "verktyget för välskötta skolor" sänker skolan genom att
inte tar hänsyn till att 40% av eleverna har undervisningen på engelska men
bedöms som svenska i statistiken. Arbetet med de nya kursplanerna innebär många
förändringar i arbetssätten och samtidigt en utmärkt möjlighet att fokusera på det
vi är här för. Dvs. att utifrån våra förutsättningar göra ett så bra pedagogisk arbete
som möjligt. Det innebär också att utveckla ansvarskulturen hos eleverna och
därmed deras inflytande och delaktighet i det som är skolans kärnprocess.
Kvaliteten på värdegrundsarbetet både vad gäller resultat och praktiskt arbete är
god. Det är en värdering av året som gått men värdegrundsarbetet måste ständigtalltid pågå. Här får vi aldrig slappna av och vila oss mot goda strukturer och
rutiner.
Skolbarnsomsorgen (fritids och fritidsklubb)har tydligare tagit fasta på de
uppgifter som är centrala för uppdraget. Vi ser en utveckling både i arbetsplaner
och realiteten. Det blir också en fråga om status och att man inte upplever sig som
SID 20 (21)
en "sidekick" till skolan. Utan en likvärdig part med ett eget deluppdrag för
elevernas utveckling.
Elevhälsoteamet genomför ett utvecklingsarbete som tillför nya kvalitéer när det
gäller stöd till lärare och strukturer som gör att vi bättre kan hjälpa elever med
behov samt använda resurserna effektivare när vi arbetar inkluderande. Året som
gått har använts till mycket skrivande och tankearbete. Detta läsår ska användas
till implementering.
Vi har ett bra varumärke, god elevtillströmning men en budget där vi tar av
ackumulerat överskott. Orsaken är att det socioekonomiska bidraget sänkts och att
vårt profilbidrag tagits bort. Det betyder att de betydligt högre kostnader vi har för
våra engelska klasser ska bäras av skolan i övrigt. Det gör att vi inte kan ge våra
övriga elever samma ekonomiska förutsättningar som andra skolor har. Vi har
förståelse för att man måste ändra system utifrån nya regler men ser inte att det här
är ekonomisk hållbart på sikt.
När vi i detta sammanhang får veta att Staden startar en ny skolverksamhet som
tar in elever till internationella klasser enligt samma skolförordningskriterier som
gäller för oss, men får en helt annan skolpeng(närmare bestämt 2,5 miljoner mer!
ca 25% högre skolpeng) Då blir vi mäkta förundrade och förutsätter att
förvaltningen fattar kloka beslut gällande hur detta ska se ut under kommande år.
På Norrmalm har vi lyckats klara intaget av årets kull med 6-åringar. Vi har nu en
paviljong i två plan på skolgården. Vi står framgent inför stora utmaningar både
logistik och lokalmässigt. Mellan skolorna har samarbetet fungerat mycket bra
även när det gällt tuffa beslut som påverkar enskild skola. Initialt har det varit
brister i vederhäftig statistik och kommunikation mellan lokalavdelningen och
skola(inbegriper både grundskolechef och rektorer). Detta har börjat lösa sig på ett
bra sätt. Nu är alla för processen viktiga personer på plats så att strategiska
lösningar och beslut tas i ett högre tempo med färre kommunikationsmissar. Detta
krävs och lovar samtidigt gott inför det fortsatta arbetet. Beslut har också fattats
om utbyggnad av Rödabergsskolan och det betyder på sikt omfattande
förändringar i vår verksamhet. Strategier och planering för detta är något vi måste
påbörja det närmaste året.
Utveckling av IKT har tyvärr begränsats av den rigida utformning och de nästa
fördubblade kostnader som GSIT utgör. Även andra kostnader har skenat. Det
trådlösa system som skolan betalt för och tidigare låtit STOKAB installera har nu
på förvaltningens uppdrag uppgraderats. Kostnaderna har ökat med 513%! Skolan
har legat långt fram men står just nu och stampar och frustrationen över
supportstrukturer, mycket långa inloggningstider och allt man inte får göra
hämmar utvecklingen rejält. Administrativa system måste vi ha i staden och här
kan vi självklart använda GSIT då det också fungerar.
Vad vi vill är att man frikopplar den pedagogiska verksamheten och eleverna från
detta system och låter skolan disponera IT budget helt självständigt. Vi gjorde det
innan Volvo It och skötte det mycket bättre. Nu har tiden runnit iväg och det finns
många bra gratislösningar för skolor. Våra beräkningar pekar på att i stort sett
SID 21 (21)
varje elev skulle ha ett eget ha en egen läsplatta/dator för samma totalkostnad. Här
finns en betydande effektivisering och utvecklingspotential.
Prioriterade åtgärder för utveckling
• Att fortsätta genomföra och tillämpa de förändringar som de nya kursplanerna
och allmänna råden innebär. Där ingår många var för sig stora delprocesser som
rör bl.a. planering, bedömning och återkoppling. Det sker i flera led. Från enskild
lärare till arbets-ämneslag till hur det praktiseras i klassrummet. Den sistnämnda
faktorn är viktig att hitta bra lösningar på så att lärare i större utsträckning då och
då kan auskultera på varandras lektioner och vara "critical friends".
• Att tillsammans med Elevhälsoteamet omsätta den nya elevhälsoplanen med
tillhörande policydokument och åtgärdsprogram i praktiskt arbete.
• Att fritidshem och fritidsklubb konkretiserar sitt arbete med inflytandefrågor,
genusarbete och arbetsplanens innehåll. Den sistnämnda ska behärskas "by heart".
Bemötandefrågor gentemot föräldrar är också något att vidareutveckla då det ofta
är fritidspersonal som har mest vardagskontakt med hämtande föräldrar.
• Att söka lösningar som gör det möjligt att öka användbarheten av IKT i
undervisningen.
• Att få fram beslutsunderlag och beslut om hur verksamheten i de internationella
klasserna ska se ut kopplat till framtida utbyggnad av skola, det ökande elevantalet
och den nya Haga staden.
Kvalitetsredovisning upprättad av
Peter Lundström
Rektor
Rödabergsskolan
Bilagor