Transcript Kvalitetsredovisning Sundbyskolan 2010

UTBILDNINGSNÄMNDEN
SUNDBYSKOLAN
TJÄNSTEUTLÅTANDE
DNR 001-24/2010
SID 1 (19)
2010-09-14
Handläggare: Bo Andersson
Telefon: 076-1203899
Kvalitetsredovisning
Inledning
Sundbyskolan är en F-9 skola som ligger i södra delen av Spånga. Skolan hade ca
880 elever lå 0910. Antal anställda vid skolan är ca 120 personer.
I skolans verksamhet ingick fritidsverksamhet för i åk 1-3 för ca 99 % av eleverna.
I åk F-3 är skolan och fritidshemmen lokalmässigt integrerade med undantag av
ett externt fristående fritidshem, Svalvägen i Mariehäll, med ungefär 35 inskrivna
barn. Mariehällsområdet tillhör stadsdelen Bromma men Sundbyskolans
skolpliktsområde. I skolans verksamhet ingår också en fritidsklubb för elever i
åldern 10-12 år (åk 4-6) I fritidsklubben är ca 120 barn inskrivna vilket gör den till
en av Stockholms största fritidsklubbar. Fritidsklubben drivs av en
föräldraförening med stöd av och i samarbete med skolan.
Skolans ledning
Ledningsgruppen består av rektor, tre biträdande rektorer samt en skolintendent.
Två av de biträdande rektorerna har dubbelfunktioner. En är dessutom skolans
SYV och en är dessutom specialpedagog. Rektor och dessa två bitr. rektorer
började på skolan ht 08, vilket självklart har inneburit att vi har haft en liten
startsträcka innan vi kunnat verka fullt ut. Under detta vårt andra år på skolan
känner vi oss alltmer hemmastadda med skolan och kan driva på utvecklingen på
ett helt annorlunda sätt jämfört med föregående år.
Ansvarsfördelningen inom ledningsgruppen är följande:
Rektor Bo Andersson: Övergripande ansvar för helheten.
Bitr rektor Göran Lindvist: F-klass och fritids
Bitr rektor/Spec.ped Suzanne Loman: Åk 1-5
Bitr rektor/SYV Stig Wiström: Åk 6-9
Skolintendent Michael Werbelow: Skolrestaurang, vaktmästeri, lokaler, it och
ekonomi
Skolan har under tidigare läsår haft arbetslagsledare vilka avskaffades till detta
läsår, eftersom vi kände att vi som skolledare behövde ta ett fastare grepp om
verksamheten, men det var också en del av de besparingar som är nödvändiga för
att komma tillrätta med skolans ekonomi. Vi sparade ca 150 000 kr på denna
omorganisation.
SID 2 (19)
Organisation
Skolan var under läsåret 09-10 fyrparallellig i F-3 och åk 5 och treparallellig från
åk 6-9 och dessutom i åk 4. Skolans långsiktiga mål är att vara fyrparallellig F-5
och treparallellig 6-9. Detta mål gäller så länge vi har den åldersstruktur som
gäller idag, med många barn i de lägre skolåren och färre i de högre. Vi tycker
också att vi får en bättre balans vad gäller åldersstrukturen på skolan och en bätre
anpassning till det konkurrensläge som råder.
Skolan var under läsåret 09-10 fyrparallellig i F-3 och åk 5 och treparallellig från
åk 6-9 och dessutom i åk 4. Skolans mål är att vara fyrparallellig F-5 och
treparallellig 6-9. Detta mål gäller så länge vi har den åldersstruktur som gäller
idag, med många barn i de lägre skolåren och färre i de högre. Vi tycker också att
vi får en bättre balans vad gäller åldersstrukturen på skolan och en bättre
anpassning till det konkurrensläge som råder.
Skolan är organiserad i arbetslag. Det finns ett arbetslag för de fyra F-klasserna
och tre arbetslag för åk 1-3. Av dessa är det ett som är åldershomogent (åk 3) och
två åldersblandade (åk 1-2). I samtliga arbetslag ingår fritids från varje enhet och
varje arbetslag har sin utgångspunkt i huset de finns i. Det finns ett arbetslag i åk
4-5, ett för Mellanstadieklubben och tre arbetslag i 6-9. Dessa är åldersblandade
med en klass från vardera årskursen, dvs fyra klasser/arbetslag.
Utöver detta finns arbetslag för skolmåltiden och vaktmästeriet och dessa leds av
intendenten.
Ekonomi
Skolans totala budget är på ca 67-68 milj. kr. Skolan har under ett flertal år haft
ekonomiska problem och har det fortfarande. År 2007 hade vi ett underskott på ca
sju miljoner, för 2008 blev underskottet drygt tre miljoner och 2009 kom vi ner på
0,6 miljoner.
Vi lär få svårt att komma ner på noll under 2010, eftersom vi påförts nya och
utökade kostnader i samband med övergången till GSIT, Stockholms stads nya
gemensamma it-system och att vi fortfarande har en hel del mycket kostsamma
externa placeringar av elever i behov av särskilt stöd. En tröst för oss är att ett
flertal av dessa elever går i årskurs 9, vilket kommer att leda till att detta är ett
övergående problem. Utöver detta finns en osäkerhet eftersom vi ännu inte vet hur
mycket pengar vi får för elever i behov av särskilt stöd, det anslagssystem som
infördes under 2010, vilket skapar en stor osäkerhet vad gäller
budgetförutsättningar.
Dessutom har vår personalgrupp en förhållandevis hög medelålder vilket medför
att behovet av mer eller mindre kostsamma rehabåtgärder och andra hänsyn
beroende på arbetsförmåga drar med sig utökade kostnader.
Vi har också en del kostnader som är ganska unika för skolan och som tidigare
tagits hänsyn till. Jag tänker då på fritidshemmet i Mariehäll, vilket är en
fördyrande kostnad för skolan tillika de merkostnader på ca 0,5 miljoner som finns
SID 3 (19)
skolskjutsarna för barnen i Mariehäll. Under tidigare år fanns en kostnadstäckning
för dessa extra utgifter vilket det inte längre gör och det är självklart att detta
påverkar våra förutsättningar.
Det ska dock tilläggas att ekonomin blir starkare men återhämtningen inte går så
fort som vi kanske skulle önska. Vår förhoppning är dock att vi ska nå ett
nollresultat till 2011. Själva organisationen är, med undantag av vissa speciella
rehablösningar, så slimmad att den svårligen kan bantas mer utan att det medför
men för kvaliteten på verksamheten.
Skolledningen har antagit nedanstående vision, värdegrundspolicy och
ledningsdeklaration vilka ska genomsyra vår verksamhet.
Sundbyskolans vision
Sundbyskola, skolan mitt i byn, där varje elev
får rätt utmaningar för att lyckas i livet.
Värdegrund
Ömsesidig respekt där de vuxna visar vägen
genom att vara förebilder för eleverna.
Ledningsdeklaration
• Skolledningen skall med sitt ledarskap verka för att elevens bästa beaktas av alla.
• Vi har höga förväntningar på vår personal och på våra elever.
• Skolledningen utövar ett deltagande och samrådande ledarskap.
• Vi förutsätter att varje enskild medarbetare i sin professionella hållning alltid
verkar för det bästa för skolans helhet.
• Sundbyskolan skall sträva efter att vara en hälsofrämjande arbetsplats.
• Skolledningen företräder eleverna, men krav, värderingar, intressen och
skyldigheter måste i varje enskild situation vägas mot varandra.
• Vi verkar för ett öppet och ärligt förhållningssätt gentemot elever, föräldrar och
personal.
• Vi vill ha ett öppet och sunt kommunikationsklimat.
Omvärldsanalys
Elevutvecklingen
I skolans närområde byggs det för närvarande en hel del nya bostäder. Till stor del
är det familjer med barn i de yngre åldrarna som flyttar in. Antal klasser i år F-3
har därför under senaste åren ökat. Vi ser dessutom ett starkt ökat elevantal i
framtiden, där vi troligtvis kommer att få svårigheter att ta emot alla barnen som
finns i upptagningsområdet.
SID 4 (19)
Vi har börjat omstrukturera och omorganisera skolan. Förut var den i princip
fyrparallellig 7-9 och treparallellig F-6. Nu ska vi inrikta oss på en
fyrparallellighet F-5 och treparallellig skola 6-9. Detta innebar att vår organisation
för de äldre eleverna med en ”högstadiestruktur” började redan i åk 6 lå 20092010. Detta har varit väldigt lyckat. Eleverna har väldigt snabbt anpassat sig till
strukturen och de trivs bra med att finnas på "högstadiet". De har snabbt kommit
in i arbetssätt och det finns inget som tyder på att detta inte skulle fungera bra och
eftersom skolan är ganska liten i 6-9 blir det en bra "småskalighet" där det är lätt
att hitta och känna igen sig och de flesta i personalen känner alla barnen.
Som ett medel för att öka vår attraktionskraft, men också för att stötta en önskvärd
samhällsutveckling beslöt vi att inrätta profilklasser i matematik i åk 6 och 7 till lå
09-10. Detta har slagit mycket väl ut och det finns ett stort intresse för dessa
profilinriktningar. Denna omorganisation ska också ses i ljuset av den negativa
elevutveckling som skolan upplevt under några år, då alldeles för många elever
har valt att lämna skolan till förmån för andra skolor i närområdet. I år kunde vi
skönja litet av ett trendbrott i denna utveckling och förhoppningsvis håller detta i
sig även framtiden, även om vi kan räkna med ett visst utflöde av elever eftersom
vi inte kan tillgodose alla profilinriktningar som finns och dessutom måste vi
acceptera att vissa elever gärna vill pröva något nytt. Det är dock vårt tydliga mål
att vi verkligen ska bli ett tillräckligt attraktivt val för dem vi är till för, så att de
ska stanna kvar på skolan, men detta beror på hur vi klarar av vårt uppdrag.
Här återstår en hel del arbete för att övertyga föräldrarna om att vi är ett tillräckligt
bra alternativ, eftersom det är en gammal ”sanning” att skolan för de äldre barnen
inte är tillräckligt bra. Själva tycker vi inte att den här beskrivningen stämmer utan
vi slåss mot gamla föreställningar och rykten, men vi måste bli bättre på att visa
elever och föräldrar att vi är tillräckligt bra så vi kan få deras förtroende i
tillräckligt stor utsträckning. Vi får positiva kommentarer från många föräldrar att
vi är på rätt väg och detta stärker oss mycket. Det är omgivningens syn på vår
kvalitet som är avgörande för vår framgång.
Lokaler
Sundbyskolan började byggas 1954/55. Skolan startade då med undervisning för
de yngre barnen. Sedan dess har verksamheten utökats till att i dag bedriva
undervisning och fritidsverksamhet för ca 880 elever i 32 klasser Skolan har sedan
1955 byggts ut med ett antal hus, f.n.17 olika huskroppar. Det har också
genomförts ett antal verksamhetsanpassningar för att tillgodose nya krav. Det
senaste tillskottet är en om- och tillbyggnation av idrottshallen. Detta möjliggör
dels en höjd kvalitet på undervisningen dels att fler klasser och elever får tillgång
till en modern idrottshall. Sammantaget kan man beskriva lokalerna i
Sundbyskolan att många är ändamålsenliga och bra men att det finns stora brister.
Det är framför allt undervisningslokaler för de äldre eleverna som inte är fullt
ändamålsenliga, likaså rast- och pausytor, bibliotek, och matsal.
Ett akut lokalproblem är Svalvägens fritidshem i Mariehäll. Det nuvarande
hyreskontraktet och byggnadslovet gick ut till sommaren 2010. Nu har dessa
SID 5 (19)
förlängts ett år, men det stora bekymret är antalet barn som finns där. I dagsläget
kan vi klara av det antal barn som finns i närområdet, även om det kommer att bli
ganska trångt. Läsåret 2011-2012 finns det ca 60 barn som behöver fritidsplats i
närområdet och då måste vi få mer hållbara lokallösningar. Fritidshemmet i
Mariehäll räcker inte till och det är överhuvudtaget svårt med lokaler i Mariehäll
som kan passa för skolverksamhet. Det vet vi, eftersom vi sökt alternativ under
hela våren utan att hitta något som kan anses vara tillräckligt bra. Från och med
nyåret 2013 ska den planerade skolan i området stå färdig för att ta emot alla
barnen i Marihäll, men vi är mycket bekymrade över hur vi ska lösa detta på ett
bra sätt fram tills dess. Från skolans sida vill vi ha all vår verksamhet lokaliserad
till Sundbyskolan, men föräldrarna i Mariehäll vill av förståeliga skäl ha kvar ett
fritidshem i närområdet. Här finns en problematik som måste beaktas.
Det har påbörjats en översyn av vårt lokalbestånd och vi hoppas att detta kommer
att leda till mer ändamålsenliga lokaler framöver. På skolan finns det ett flertal
paviljonger med tidsbegränsade byggnadslov. Detta har lett till konkreta
nybyggnadsplaner för en byggnad som ska inrymma två förskoleklasser och fyra
”lågstadieklasser”. Skolledningen har under året medverkat i framtagandet av
dessa principritningar och nu inväntar vi besked ang byggnation.
För att lösa det akuta läget för barnen i Mariehäll, men också för den ”egna
växande skolan” behöver vi på kort sikt också en paviljongslösning. Utöver detta
finns i det lokalförslag, som arbetades fram under året, en lösning som innebär en
nybyggd matsal med tillagningskök. I samband med detta skulle nuvarande
bibliotek rivas och flyttas till den nuvarande matsalen. Köket skulle byggas om till
klassrum för åk 4-5. I del av matsalen och i en del av lokalerna för hemkunskap
skulle pausrum för de äldre och mellanstadiets fritidsklubb kunna samsas. På hela
taget finns ett bra helhetsgrepp för ombyggnation och anpassning, men vi får
avvakta och se hur arbetet fortskrider.
I upprättandet av kvalitetsredovisningen har personalen deltagit via
arbetsuppgifter de fick i samband med läsårsslutet, arbetsuppgifter både på
individuell nivå och på arbetslagsnivå. I övrigt är det ett skolledningsverk.
Föräldrar och elever har deltagit på mer informell basis.
Åtgärder för utveckling från föregående
kvalitetsredovisning
Starkare styrning av skolan (Skolledare styr arbetslagen)
Denna utveckling har varit bra för skolan. Skolledningen har behövt skaffa sig ett
bättre grepp om skolan. Det har satt sina spår att över tid ha många olika
personalrum och olika hus där verksamheten har varit. Detta har utvecklat olika
kulturer, men också brist på förståelse för skolan som helhet. Vi ska fortsätta vår
starkare skolledarstyrning under läsåret 2010-2011, men vi ska bli bättre på
samordna skolan. Därför har vi utsett samordningsansvariga för varje arbetslag.
SID 6 (19)
Samverkan skola-fritids.
Åtgärder för utveckling 2009-2010
Samverkan skola - fritids fungerar inte tillfredsställande. Det finns ett
revirtänkande från båda hållen som negativt påverkar samverkansmöjligheter. För
att komma tillrätta med detta har personal tillsammans med skolledning utarbetat
riktlinjer för samverkan. Detta, tillsammans med en starkare styrning av skolan,
tror vi kommer att leda till en förbättrad samverkan mellan skola och fritids. Vi
har också för avsikt att vara mer aktiva i att rekrytera fritidspedagoger eller lärare
med inriktning mot fritidshem för att få en jämnare balans mellan
personalgrupperna.
Åtgärder för utveckling 2010-2011
Ovanstående skrev vi som åtgärder för utveckling förra året. Vi tycker att
utvecklingen går framåt, men det finns mycket att göra. Vår uppfattning är att det
fortfarande i för stor grad finns en brist på förståelse mellan personalkategorier för
den "andres arbete och uppdrag". Som ett led i detta kommer vi att arbeta med en
grupp representanter från varje fritidshem för att utveckla, förtydliga och stärka
fritids roll på skolan. Dessutom är det mycket glädjande att så många som sju av
våra barnskötare under 2010 påbörjat en kompetensutveckling som innebär att de
antingen blir förskollärare eller fritidspedagoger. Denna utvecklingsinsats stöds av
skolan både ekonomiskt och på annat sätt. Detta tror vi kommer att innebära en
mycket positiv utveckling på skolan för fritids del, men också för samverkan
mellan skola och fritids.
Mer strukturerat arbete runt likabehandlingsfrågor.
Det operativa arbetet mot mobbning kan sägas ha fungerat bra under tidigare läsår.
Nu har vi förtydligat detta genom att ha två modeller för vårt arbete (förut fanns
det tre). Vi har StegVis för F-3, ett mycket väletablerat arbetsätt på skolan och nu
har vi "Friendsmodellen" för 4-9. Introduktionen av denna modell föregicks av en
gemensam utbildning för all personal med representanter från Friends.
Skolledningen tar ett stort aktivt ansvar i arbetet genom att överta arbetet med
"mobbningssamtal" från åk 1-9.
Bättre meritvärde för våra elever.
Åtgärder för utveckling 2009-2010
Sundbyskolans meritvärde måste bli högre. Under perioden 2000-2009 har
snittmeritvärdet pendlat mellan 203 (2001) och 223 (2007). Det genomsnittliga
värdet under hela 2000 ligger på ca 211.
Även skolans SALSA-värden är inte tillräckligt bra. Ett SALSA-värde uttrycker
ett förväntat betyg utifrån kriterierna föräldrarnas utbildningsnivå, elever med
utländsk bakgrund, fördelningen pojkar - flickor och socioekonomisk status. Min
SID 7 (19)
personliga åsikt är att jag ogillar SALSA-värden eftersom jag tycker de spär på
fördomar, men eftersom de används inom skolväsendet måste jag förhålla mig till
dem. Enligt statistik från Skolverket så har Sundbyskolan enbart två gånger under
2000-talet överpresterat i förhållande till SALSA-värdet, och det tycker jag manar
till eftertanke. Vi lyckas inte få våra elever att prestera efter sin förmåga.
Min åsikt är att skolans snittmeritvärde borde ligga mellan 230-240p. En väg till
detta handlar om att införa ett ännu starkare kunskapsfokus i skolan. Ett
kunskapsfokus som inte står i motsats till ett gott skolsocialt klimat, utan det måste
handla om en samverkan mellan dessa två. Eleverna måste känna en väldigt stark
tillit till skolan och då kan vi få dem att prestera ännu bättre. Vi ska också bli
bättre på att ta hand om elever som redan finns på skolan och bli ett tillräckligt
attraktivt och utmanande val för dem som lever upp till deras och föräldrarnas bild
av en bra och välfungerande skola. På detta sätt ror jag att våra meritvärden
kommer att höjas och ett medel för detta arbete är våra profilklasser i matematik.
Åtgärder för utveckling 2010-2011
Till vt 2010 lyckades vi nå 239 poäng, " all-time high" på skolan och mycket
glädjande. Nu ska vi bara etablera oss på den nivån, för det är där vi borde höra
hemma, men vi förstår samtidigt att det är en stor utmaning eftersom eleverna och
deras studieförmåga i årets nior skiljer sig från förra årets.
SALSA-värdet för 2009 var över det förväntade, vilket innebär att vi
"överpresterat" tre gånger under 2000-talet och jag är dessutom helt övertygad om
att vi även detta år lyckats överprestera i förhållande till SALSA. Våra resultat går
klart i rätt riktning. Jag accepterar inte resultat som ligger under förväntad nivå,
utan det handlar om att vi som jobbar i skolan, rektor, lärare, all personal, ska göra
skillnad för våra elever. Med detta vill jag klargöra att jag inte är nöjd, men väldigt
stolt över våra resultat. Nu har vi visat att kan nå en högre nivå med ett
målmedvetet och fokuserat arbete och arbetssätt. Nu gäller det att ligga i och bli
ännu bättre, oavsett förutsättningar.
Ännu bättre arbete kring barn i behov av särskilt stöd.
Vi har under de två år som den merparten av skolledningen jobbat på skolan
försökt hitta nya vägar för elever i behov av särskilt stöd. Kulturen på skolan har
varit att "någon annan" skulle ta hand om eleverna som har särskilda behov,
underförstått har inte alla elever varit välkomna och denna inställning måste
brytas. Det strider mot vårt uppdrag och det kostar dessutom en oerhörd massa
pengar, pengar som istället kan göra nytta för hela skolan.
Det är ett grannlaga arbete att jobba med elever som utmanar på olika sätt. Det
som lyckas ena året, kanske inte lyckas det andra året beroende på
elevkonstellationer och lärarkompetens. Vi går i vilket fall som helst mot en
utveckling av ett mer inkluderande arbetssätt, där eleverna får individuella
scheman som tar hänsyn till deras förutsättningar och lärarnas kompetens för att
möta deras svårigheter. På detta sätt slipper vi binda upp så mycket resurser på
SID 8 (19)
smågruppsundervisning, utan våra sammanlagda resurser kan komma många fler
elever tillgodo. Detta har utvecklats under våren 2010 och numera har vi dessutom
en kompetensförstärkning i personalgruppen som på ett bättre sätt kan stödja dessa
elever.
Förhållningssätt
Utveckla vårt bemötande både gentemot eleverna i skolan, men också mot
föräldrarna. Vi måste bli bättre på att bygga relationer med våra elever över hela
skolan. ”Varje elev är min elev.” Vi måste aktivt motverka den tendens som
finns på skolan att utanförlägga vuxenansvaret.
Skapa en känsla för skolan, inte bara för egna arbetsgruppenarbetslaget
Hitta ett ”överbryggningsystem” mellan F-klass och skola. Ett exempel kan vara
att en person från F-klassen alltid ska följa med klassen till åk 1. På detta sätt
skapar vi kontinuitet för eleverna och får en naturlig personalomsättning i
arbetslagen, samtidigt som vi skapar en större delaktighet i hela skolans
verksamhet, inte bara det egna arbetslaget. Detta har redan påbörjats på
individnivå, men inte som ett resultat av en strategi.
Skapa en bättre struktur och likvärdighet för hela skolan
Eftersom skolan har den historia den har, har det utvecklats olika kulturer både
mellan och inom arbetslag. Det har till för stor del varit "göra som man själv vill"
kultur. Detta vill vi råda bot på och skapa en strukturell likvärdighet på hela
skolan. Vi vill hitta en en typ av "Sundby-praxis". Härom är vi eniga över hela
skolan och det blev väldigt tydligt i förra årets läsårsutvärdering att detta
efterfrågas starkt.
Mål/Åtaganden
Normer och värden
Utvärdering av likabehandlingsplan/plan kränkande behandling
Vi upprättade en ny Likabehandlingsplan till förra läsåret. Denna tog fast på de
krav som ställs i styrdokumenten. En likabehandlingsplan är ju självklart viktig,
men det viktigaste är ändå förhållningssättet i vardagen kopplat till systematiken i
en likabehandlingsplan. Här jobbar vi på. Vi arbetar hårt för att inpränta "allas
ansvar för varje elev" och här återstår en del att göra. Traditionen på skolan har i
stor utsträckning varit att man tar ett ansvar för "sina" elever, men andras elever
har varit andras ansvar, ett synsätt vi självklart måste ändra på och utvecklingen
går åt rätt håll.
SID 9 (19)
Vi genomförde i samband med "Friends" en halv utbildningsdag för all personal
hur man aktivt kan jobba mot kränkningar och min bedömning är att vi självklart
aldrig kan slå oss till ro i detta arbete utan det måste ständigt hållas vid liv.
Under året hade vi några fall av kränkande behandling, mobbning, men dessa togs
om hand via de riktlinjer som finns i vår likabehandlingsplan och i samtliga fall
upphörde de. Några fall krävde ett mer kraftfullt ingripande av såväl skolledning
som föräldrar innan vi fick bukt med dem och den samhällsutveckling som finns,
gör ju att det kan vara ganska lugnt och "kränkningsfritt" på skolan, men dessa
äger i stället rum utanför skoltid via de sociala medier som finns, men efterson
skolan är den gemensamma sociala arenan för eleverna blir det ju självklart ett
skolproblem och måste hanteras därefter, men det blir mer komplicerat och tar
längre tid att få dem att upphöra. Vi har också haft ett fall där en förälder anmält
skolan till DO och här inväntar vi en prövning från DO:s sida. Det är en
komplicerad historia med många bottnar och aspekter, men skolans åsikt är att vi
gjort allt vi kunna för att gå till botten med, utvärdera och komma tillrätta med
kränkningen.
NÄMNDMÅL:
Alla elever/studerande omfattas av en god fysisk och psykosocial miljö
Indikator
Periodens
utfall
Årsmål Period
Andel elever som enligt skolundersökningen åk 5 är nöjda med
Jag kan arbeta utan att bli störd
50 %
85 %
2010
Andel elever som enligt skolundersökningen åk 5 är nöjda med
Jag känner mig trygg i skolan,
81 %
90 %
2010
Andel elever som enligt skolundersökningen åk 8 är nöjda med
Jag kan arbeta utan att bli störd
37 %
85 %
2010
Andel elever som enligt skolundersökningen åk 8 är nöjda med
Jag känner mig trygg i skolan
79 %
90 %
2010
Ogiltig frånvaro i grundskolan
2%
1%
2010
SID 10 (19)
ÅTAGANDE:
Minst 90% av eleverna ska uppleva att skolan är en trygg arbetsplats.
Arbetssätt
Personalarbetsrummen i 6-9 har flyttat ut i hela skolan. På detta sätt täcker vi
bättre in hela skolan och kan ha närhet till eleverna. Arbetet med det
antimobbningsförebyggande arbetet ska stärkas. En person/abetslag ansvarar för
detta arbete. Rektor och bitr rektor/SYV ansvarar för alla "mobbningssamtal".
Detta ger en tydlig signal om att vi tar detta på stort allvar. Vi genomför också en
ordentlig enkätundersökning för att på det sättet kunna täcka in områden som av
eleverna betraktas som otrygga områden. Efter detta kan vi besluta om lämpliga
åtgärder. Uppföljning av "mobbningsärenden" och avstämning är en stående punkt
på alla arbetslagsmöten och även för EHT:s möten.
Resultat
Tyvärr är våra resultat inte tillräckligt bra. De är definitivt bättre än förra året, där
ett vi hade avsevärt sämre siffror vad gäller trygghet, men de ligger en acceptabel
nivå. Mina förväntningar låg på 90 % och vi nådde 80. En förbättring sen förra
årets siffror som låg på 65 % för sexorna och 37 % för niorna, men i en bra skola
ska fler elever känna sig trygga. En förklaring till våra siffror kan vara att vi i åk 5
hade en del problem med barn med utåtagerande svårigheter av svår art och där är
min bedömning att vi lyckades i klassrummen, men var inte tillräckligt
lyckosamma på raster där det kan vara svårt att upprätthålla samma strukturer.
När det gäller studiero i klasrummen vet jag att problemen i åk 5 härrör i huvudsak
från en klass. Där hade vi under ett och halvt läsår till största delen en extra
lärarresurs i klassrummet och jag vet också att det oftast fungerade bra, eller
mycket bra. Däremot kan vi inte ta ifrån eleverna deras känsla av att det inte
fungerade tillräckligt bra.
I åk 8 blir det litet mer svårttolkat eftersom svarsfrekvensen är lägre, endast 49%.
De värden som jag fick när jag gjorde vår egen enkätundersökning visar mycket
bättre värden. Då kontrollerades varje undervisningsgrupp för varje lärare och vi
mätte elevernas syn på "arbetsklimat i klassrummet, lugn och ro, ordning och
reda."
Tabellen nedan ska läsas och förstås på följande sätt. Betyg 4 är detsamma mycket
nöjd och betyg 1 innebär mycket missnöjd. Då kan vi väldigt tydligt se att
elevernas omdömen om arbetsro och arbetsklimat är mycket bättre än de som
finns i brukarundersökningen. Jag tycker vår egen modell är mycket tillförlitligare
eftersom där finns en direkt koppling till den aktuella undervisningssituationen, än
en ganska svårfångad generell utsaga. Däremot hymlar jag inte med att det på sina
ställen finns problem med ledarskapet i klassrummet som avspeglas i
elevsiffrorna.
SID 11 (19)
De här siffrorna är också lika eller bättre än de siffror som uppvisades när jag
arbetade på Åsö Grundskola, men min känsla är att eleverna på Åsö hade en större
stolthet över sin skola än Sundbyeleverna och då tror jag att en generell fråga
såsom den ställs i Brukarundersökningen blir negativ för oss på Sundby. Här har
vi definitivt ett utvecklingsområde, att få eleverna att känna en större stolthet över
sin skola.
Omdöme/Ämne Ma
No
So
En
Sv
Bl
HKk
Sl
IdH
B-språk
Mycket nöjd: 4
Nöjd:
3
Ej nöjd:
2
Mkt missnöjd: 1
29
63
8
0
43
52
5
0
28
40
26
6
49
43
5
3
12
49
33
6
66
31
3
40
48
12
43
49
6
2
28
40
20
12
22
54
23
0
Bedömning och analys
Vi kommer att behöva fortsätta vårt målmedvetna arbete med normer och värden.
Vi ser det som viktigt ur många olika aspekter, både självklart som ett av skolans
viktigaste uppdrag utifrån våra styrdokument, men också utifrån vårt eget
förhållningssätt, moral och etik. Alla barn och vuxna förtjänar att ha det bra i
skolan. Men vi måste också förhålla oss till detta ur ett konkurrensperspektiv. Om
inte våra "kunder", föräldrar och barn, upplever att vi är tillräckligt bra i detta
avseende kommer det att innebära att vi inte lyckas med vårt mål att få fler elever
att stanna kvar på skolan.
Tyvärr dras ju skolan med ett något skamfilat rykte som kanske var välförtjänt
tidigare, men där vi inte upplever att så längre är fallet, men det tar tid att vända på
omgivningens syn på oss, men vi kommer att lyckas. Därom är jag övertygad. Vi
måste jobba hårt med vår egen och omgivningens syn på skolan och få fram en
stolthet hos våra elever. Denna stolthet tror jag är mycket viktig om vi ska bli en
framgångsrik skola.
Kunskap och Lärande/Bedömning och betyg
NÄMNDMÅL:
Utbildningsnämnden ger eleverna möjlighet att uppleva kultur
ÅTAGANDE:
Eleverna erbjuds en kulturaktivitet/termin
Resultat
Eleverna har under året erbjudits olika typer av kulturaktiviteter, minst en/barn. De
har varit anpassade efter elevernas mognad och ålder. Utöver detta har vi kunnat
erbjuda vissa elever mer utmanande kulturaktiviteter genom deltagande i projektet
SID 12 (19)
"Skapande skola". En klass var t. ex. mycket involverad i ett projekt med
Stadsteatern och andra skolor i staden.
NÄMNDMÅL:
Fler elever/studerande når målen för utbildningen
Indikator
Periodens
utfall
Årsmål Period
Andel elever i år 9 med behörighet till de nationella
programmen
96 %
95 %
2010
Andel elever i år 9 som uppnått målen i alla ämnen, vid
vårterminens slut.
88 %
88 %
2010
Andel elever som klarat samtliga delprov på det nationella
provet i engelska i år 5
93 %
100 % 2010
Andel elever som klarat samtliga delprov på det nationella
provet i matematik i år 5
80 %
98 %
Andel elever som klarat samtliga delprov på det nationella
provet i matematik i årskurs 3
81 %
Andel elever som klarat samtliga delprov på det nationella
provet i svenska i år 5
80 %
Andel elever som klarat samtliga delprov på det nationella
provet i svenska i årskurs 3
92 %
Andel elever som uppnått kravnivån i det nationella provet i
engelska i år 9
96 %
95 %
Andel elever som uppnått kravnivån på det nationella provet i
matematik i år 9
94 %
100 % 2010
Andel elever som uppnått kravnivån på det nationella provet i
svenska i år 9
96 %
98 %
2010
Andel elever som uppnått LUS punkt 15 i årskurs 3
86 %
90 %
2010
Andel elever som uppnått LUS punkt 18a i år 6
63 %
90 %
2010
Meritvärde i årskurs 9
239 Poäng
2010
2010
98 %
2010
2010
2010
2010
SID 13 (19)
ÅTAGANDE:
Andelen elever med gymnasiebehörighet ska uppgå till minst 95%.
Arbetssätt
Resursförstärkning vid Elevens val, så att vi styr våra resurser till de eleverna som
har störst behov. På detta sätt behöver de inte gå ifrån ordinarie undervisning för
att få stöd, utan de kan vara kvar i ordinarie undervisning och få ytterligare stör
vid elevens val. Dessutom ska vi stärka resurserna vid det alternativa språkvalet så
att rätt elever får det stöd de behöver för att komma in på ett nationellt program.
Resultat
Vi lyckades oerhört väl med elevernas resultat i åk 9. Gymnasiebehörigheten
hamnade på 96%, 88% av eleverna hade fullständiga betyg och snittmeritvärdet
blev så hög som 239 poäng, det högsta i skolans historia. Betygsutvecklingen för
den här årskullen var följande: ht åk 8: 180p, vt åk 8 198, ht åk 9 210 p. Jag måste
säga att när jag såg resultaten i åk 8 var jag inte alls nöjd, men genom ett hårt och
målmedvetet arbete lyckades vi väl.
Åk 9 lå 08-09 hade ett snittmeritvärde på 218 poäng och året innan på 208. Vi har
alltså en starkt uppåtgående trend vad gäller resultatutvecklingen på skolan. Vår
stora utmaning blir att bibehålla denna även innevarande läsår, där
förutsättningarna inte är lika gynnsamma, men där har vi vår stora utmaning.
Resultat uppstår bara inte, utan de skapas genom ett hårt arbete i samverkan
mellan lärare och elever.
Bedömning och analys
Vi har en stark strävan att se till att varje elev får de förutsättningar som han eller
hon behöver för att nå målen i alla ämnen. Elevens val-tiden är en viktig tid för oss
där varje elev kan få den specialhjälp som han eller hon behöver för att utvecklas
efter sina behov. Det kan vara både för förstärkning, men också fördjupning.
Profiltid för matematik finns också där, liksom tid för elever som läser A-kurs i
matematik vid Spånga Gymnasium.
Vi hade även lovskola under sommaren för elever med matematiksvårigheter. Det
var 4-5 elever som under två veckor hade matematikundervisning med en av
skolans lärare och de elever som gick där var från åk 5-9. Ett resultat var att en
elev som inte tidigare var godkänd i matematik fick ett godkänt betyg och en ny
väg in i gymnasieskolan. Det spelar roll för eleverna att få fokusera på ett ämne på
detta under längre tid och detta borde vara något vi skulle ta lärdom av mer i
skolans vardag.
När man analyserar våra resultat ser vi att våra resultat på de nationella proven är
avsevärt mycket bättre för åk 9, jämfört med åk 3 och 5. Detta manar till
eftertanke. Vi måste på allvar ställa oss frågan vad det är som gör att 20 % av
eleverna i åk 3 inte klarar av alla delprov i matematik och ungefär detsamma är det
SID 14 (19)
i svenska och matematik i åk 5. Vad gäller matematiken i åk 3, verkar det vara ett
arbetsområde som inte hade gjorts vid tiden för provens genomförande och då är
det något vi får ta ansvar för framöver att vi ser till att undervisningen anpassas till
målen mer än hur de kommer fram i läromedlet. Där finns i dagsläget en
diskussion i lärararbetslaget.
Vi har också ett genusproblem i svenska i åk 5, där över 90% av flickorna klarade
av alla delproven i svenska, med bara två tredjedelar av pojkarna gjorde det. Här
måste vi noggrant analysera detta och vidta adekvata åtgärder. Varför missar vi
pojkarnas måluppfyllelse?
När vi gör en sammanvägd bedömning av elevernas måluppfyllelse i åk 1-3 ser vi
att i princip alla elever hänger med och klarar målen. Vi är mycket noggranna i
detta arbete och alla undervisande lärare från åk 1 måste i alla ämnen ange
huruvida eleverna uppnår förväntad målnivå för årskursen.
Det är nästan lika bra för åk 4-5, men min bedömning är att vi måste bli bättre
både på att ta hand om de elever som har svårigheter att nå målen men också leva
upp till vår vision att kunna ge tillräckliga utmaningar till alla eleverna. Där har vi
en orsak till att vi förlorar elever inför åk 6 på skolan, nämligen att en del av våra
föräldrar upplever att skolan nöjer sig med att eleverna klarar sig, men där
föräldrarna har större mål än så. Detta blev tydligt när vi gjorde en
enkätundersökning bland de föräldrar som valde att lämna Sundbyskolan mellan
åk 5 och åk 6. Här måste vi bli bättre, eftersom de eleverna vi förlorar, är de som
på många sätt skulle hjälpa till att bidra till en ännu positivare utveckling på
skolan.
Ansvar och inflytande
NÄMNDMÅL:
Alla elever/studerande ges förutsättningar för att kunna ta ansvar för
det egna lärandet
Indikator
Periodens
utfall
Årsmål Period
Andel elever som enligt skolundersökningen åk 5 är nöjda med
Jag vet vad jag behöver kunna för att nå målen i de olika ämnena
75 %
80 %
2010
Andel elever som enligt skolundersökningen åk 8 är nöjda med
Jag vet vad jag behöver kunna för att nå målen i de olika ämnena
69 %
80 %
2010
SID 15 (19)
ÅTAGANDE:
Eleverna i åk 6-9 ska tydligt informeras om kraven och
förväntningarna i resp. arbetsområde och ämne.
Arbetssätt
Alla elever i åk 6-9 ska få planeringar i de olika arbetsområdena omfattande
Innehåll i arbetsområdet, Ungefärlig tidslängd, Målbeskrivningar för
arbetsområdet. Dessa mål ska vara nedbrutna till ett för elever och föräldrar
förståeligt språk. Till arbetsområdet nedbrutna betygskriterier (åk 8-9) ska också
delges elever och föräldrar. Dessa planeringar ska dessutom publiceras på
hemsidan.
Uppföljning
Sker i samband med läsårsavslutning
Resultat
Under läsåret 2009-2010 blev det obligatoriskt för lärarna i åk 6-9 att offentliggöra
sina planeringar på hemsidan. Detta för att skapa en större tydlighet för såväl
elever som för föräldrar vilka undervisningsmål och i förekommande fall,
betygskriterier man jobbade mot.
I Brukarundersökningen märks det att eleverna numera är mer medvetna vad som
krävs för att nå målen i de olika ämnena så tendensen är tydlig att det går åt rätt
håll, men det är ännu inte tillräckligt bra. I undervisningsenkäten som
genomfördes under november månad märker vi också att det blir allt bättre, men
det finns utvecklingsbehov i enskilda ämnen.
I enkäten får eleverna ta ställning till följande påstående:
Läraren i (angivet ämne) diskuterar regelbundet mål och betygskriterier med
oss.
Nedan följer resultatet i % ämne för ämne:
Omdöme/Ämne
Ma
No
So
Bl
En
Sv
HKK
Mu
Sl
IdH
B-­‐spr.
Mycket nöjd: 4
35
38
42
13
32
33
44
19
37
25
37
Nöjd: 3
43
45
42
38
41
43
46
31
30
44
39
Ej nöjd: 2
15
13
13
31
20
18
8
28
20
21
12
Mkt missnöjd: 1
7
4
3
18
7
6
2
22
13
10
12
För åk 5 är resultatet bättre. Här är det bara att jobba vidare på inslagna linjen och
bli ännu bättre.
SID 16 (19)
ÅTAGANDE:
Minst 90% av eleverna i åk 6-9 ska uppleva att de har ett
stort inflytande över sina studier vid Elevens val.
Arbetssätt
Elevens val omorganiseras på det sättet att eleverna inriktas mot en större
måluppfyllelse. De får möjlighet att styra sitt val vid varje tillfälle för att på detta
sätt få ett större stöd av undervisande lärare och bättre koppling till det ordinarie
arbetet i skolan. För elever med svårighet att nå målen i behörighetsgivande
ämnen kommer dock denna frihet vara begränsad med syftet att deras
valmöjligheter ska bli större efter fullgjord grundskoletid, dvs de ska i så lång
utsträckning som möjligt vara behöriga till ett nationellt program och därigenom
ha oerhört många fler valmöjligheter efter grundskolan.
Uppföljning
Uppföljning sker vid utvärderingsdagarna i juni.
Resultat
Beroende på allmän enkättrötthet kunde inte del två av vår elevenkät genomföras
under läsåret. Denna fråga ska utvärderas i november månad 2010.
Bedömning och analys
Se kommentar i resultatfältet.
Samverkan
NÄMNDMÅL:
Samarbetet mellan socialtjänst, förskola, skola, polis och föräldrar
stärks
ÅTAGANDE:
Vi ska ha regelbundna möten med polis och socialtjänsten minst en
gång/månad.
Arbetssätt
Skolans ledningsrupp träffar regelbundet företrädare för polis och scialtjänst för
att få en helhetsbild av våra elevers liv. Vi ska främst inrikta vårt arbete på barn i
riskzonen.
SID 17 (19)
Uppföljning
Uppföljning av detta åtagande sker regelbundet i EHT och i skolans
ledningsgrupp.
Resultat
Vår samverkan med socialtjänsten har utvecklats oerhört positivt under de två år
som jag tjänstgjort på skolan. Från att ha varit mycket bristfälligt, med snudd på
dåligt, är det numera ett från alla parter mycket förtroendefullt samarbete där vi
har lätt för att komma i kontakt med varandra och snabbt hittar lösningar för att
hjälpa våra gemensamma barn som har det svårt.
En bidragande orsak till detta tror jag är det ansvar som Sundbyskolan tar i det
stadsdelsövergripande arbetet "Samtidigt först". En samverkansmodell med polis,
skola och socialtjänst. Tyvärr är det fortfarande problematiskt med samverkan
med polisen beroende på den personalomsättning som finns där, men också
beroende på att det där saknas en tydlig skolinriktning. Det finns exempel på
stadsdelar där detta fungerar bra (Södermalm), men för oss är detta fortfarande ett
utvecklingsområde.
ÅTAGANDE:
Vi åtar oss att ha regelbundna möten med förskolor och
noggrant förbereda elevernas övergång till Sundbyskolan.
Arbetssätt
Kontinuerliga möten med förskolor i skolans upptagningsområde 2-3 ggr/termin.
Huvudämnen är övergångar till skolan och pedagogiska diskussioner. Deltagare,
pedagoger i F-klass, förskolor, och dess arbetsledare. Möten planeras i en
styrgrupp.
Uppföljning
Sker i styrgrupp vid läsårets slut.
Resultat
Ovanstående möten har ägt rum och fungerat väl.
Bedömning och analys
Som beskrivits ovan går detta arbete åt rätt håll. Det handlar om att bygga upp
förtroende mellan oss på ett mellanmänskligt plan för att kunna nå varandra även
på ett professionellt plan.
SID 18 (19)
Övrig uppföljning
Sammanfattande analys
Skolans resultat blev över förväntan lå 2009-2010. Det är bra. När det gäller övrig
analys, se åtgärder för utveckling. Där utvecklar vi de utvecklingsområden som
finns på skolan.
Prioriterade åtgärder för utveckling
Skolan har några större utvecklingsområden framför sig. I ett par fall handlar det
om att utveckla det som är bra och i andra fall handlar det om att påbörja en
utveckling.
•
•
•
•
•
•
•
Utveckla undervisningen bättre utifrån ett F-9 perspektiv. Under läsåret
kommer vi att påbörja en satsning i matematik för att hitta en linje för vår
egen undervisning. Två lärare har fått detta uppdrag.
Utveckla vårt arbete med en matematikprofil. Hur kommer vår
matematikprofil att sätta spår i elevernas vardag och inför deras framtida
studier? Det finns elever som redan har kommit riktigt långt i sina
matematikstudier och ligger på en kunskapsnivå motsvarande både en och
två årskurser högre. Hur tar vi hand om dessa begåvningar och ger dem rätt
utmaningar?
Fritids roll måste stärkas och förtydligas. Vi måste bli bättre både på att
strukturera fritids roll vad gäller samverkan med skolan, men också ur
fritids eget uppdrag och särart. Här finns för många egna uppfattningar om
vad som är fritids uppdrag och roll och detta måste skolledningen
förtydliga. Arbetet har påbörjats i samband med ht-starten. Grunden för
detta arbete är de Allmänna råden och Skolinspektionens rapport, "Kvalitet
i fritidshem".
Skapa en större förståelse för skolan som helhet hos all personal. Vi måste
också bli bättre vad gäller ambassadörskapet för skolan. All personal på
skolan måste ha bättre kunskaper om hela skolans verksamhet, inte bara
det egna verksamhetsområdet.
Vi måste också börja att se hur kompetensen används på skolan. Hur kan
vi i de lägre åldrarna, åk 1-5 hitta en balans mellan ett traditionellt
klasslärarsystem och ämneslärarsystem. I dagsläget är det en obalans på
skolan, där vi använder lärare som inte har adekvat utbildning i ett
klasslärarsystem. Detta måste självklart balanseras med kravet på trygghet
och stabilitet för eleverna, men jag är övertygad om att vi har en
utvecklingsmöjlighet här som kommer att leda till bättre resultat.
En ständigt återkommande fråga är elever i behov av särskilt stöd. Hur kan
vi på ett ännu bättre sätt arbeta med dem i klassrummet, möta och bemöta
dem på rätt nivå. Detta är en oerhört stor utmaning för alla skolor.
Skolans lokalmässiga förutsättningar och utrustningsmässiga
förutsättningar måste förbättras. Skolan har under en lång tid haft ett
SID 19 (19)
•
besvärligt ekonomiskt läge vilket har förhindrat modern utrustning och bra
materiella förutsättningar. Vi måste successivt arbeta för en utveckling och
förbättring. Det som på andra skolor är självklara förutsättningar sinns inte
hos oss. Vi kan dock trösta oss med en engagerad och stabil
personalstyrka. Inga lokalmässiga eller utrustningsmässiga förutsättningar
är viktigare än personal som tar ansvar och driver på skolan. Det finns gott
om såna krafter på skolan.
Andelen personal med högskoleutbildning måste öka på fritids. Vi har
påbörjat en ordentlig kompetensutvecklingsinsats där 6-7 personer som
idag arbetar som barnskötare numera har påbörjat en högskoleutbildning
som leder fram till högskoleutbildning, antingen som förskollärare eller
som fritidspedagog. Vårt långsiktiga mål är att all personal på fritids ska ha
adekvat högskoleutbildning. På kort sikt handlar det om att minst hälften
ska ha det. Detta tror vi mycket starkt skulle utveckla fritids och dessutom
höja statusen på fritids på skolan.
Kvalitetsredovisning upprättad av
Rektor
Bo Andersson
Bilagor