Transcript Medicinerna som kan göra dig dement

Textstorlek:
Medicinerna som
kan göra dig
dement
"Snurrig och glömsk"
kan vara en biverkan
- här är läkemedlen
du ska se upp med
Det kan se ut som demens.
Eller så handlar det "bara" om
dåligt minne.
I bägge fallen kan det handla
om biverkningar av vanliga
mediciner.
Att mediciner kan ge
biverkningar som illamående
och trötthet vet nog de flesta
om.
Men att de kan också göra dig
förvirrad, glömsk och
okoncentrerad.
Johan Fastbom, professor i
– Kognitiva biverkningar av
geriatrisk farmakologi på Karolinska
läkemedel kan variera från lätta Institutet.
Foto: ULF SIRBORN
minnesstörningar till
demensliknande tillstånd och
förvirringstillstånd, säger Johan
Fastbom, professor i geriatrisk
farmakologi på Karolinska
Institutet.
Sömntabletter och
blodtrycksmedicin
Och det är inte bara några få
mediciner det handlar om, eller
väldigt ovanliga preparat. Bland
de mediciner som ger mest
kognitiva biverkningar finns
exempelvis ögondroppar mot
starr, smärtlindrande tabletter,
läkemedel mot inkontinens,
Yngve Gustafson, professor i
sömntabletter och
geriatrik vid Umeå universitet.
blodtrycksmedicin.
– Läkemedelsbiverkningar är en av de vanligaste orsakerna till
förvirringstillstånd, säger Yngve Gustafson, professor i geriatrik
vid Umeå universitet.
De här biverkningarna kan drabba personer i alla åldrar. Absolut
vanligast är det dock hos äldre.
– Ju äldre du är, desto större risk att du får demenssymtom av
olika läkemedel, säger Yngve Gustafson.
”Kan bli livsfarlig”
Det finns flera anledningar till att äldre drabbas så hårt av
biverkningar. Dels äter de ofta många olika mediciner, vilket kan
ge så kallade summa-effekter. Dessutom förändrar åldrandet alla
funktioner i kroppen. Tarmpassagen blir långsammare, vilket leder
till att läkemedel blir kvar längre i tarmen. Njurarna fungerar
sämre, vilket gör att det tar längre tid för medicinen att lämna
kroppen. Vattenmängden i kroppen minskar, vilket gör att
vattenlösliga mediciner blir mer koncentrerade. Fettmängden ökar
däremot, vilket innebär att fettlösliga mediciner blir kvar i kroppen
mycket längre. Och fettlösliga – det är de flesta mediciner som
verkar på hjärnan.
– De kan bli kvar tre gånger längre. Man kan bli livsfarlig i trafiken
i en hel vecka efter att ha tagit en enda Stesolid-tablett, varnar
Yngve Gustafson.
Hämmar signalsubstans
En grupp av läkemedel för med sig särskilt hög risk för att ge
demenssymtom. Det är de läkemedel som har en så kallat
antikolinerg effekt. Det innebär att de hämmar en viktig
signalsubstans i hjärnan som heter acetylkolin, och som anses
speciellt viktig för minne och koncentration. Alzheimerpatienter får
till exempel medicin som ska höja halten av acetylkolin – medan
de antikolinerga läkemedlen istället alltså sänker halten.
Läkemedel med antikolinerg effekt ges mot en rad olika åkommor,
exempelvis täta urinträngningar, depression, oro och högt
blodtryck. Yngve Gustafson tipsar om att hålla koll på om
läkemedlet man tar gör munnen torr.
– Får du en medicin av doktorn som du blir torr i munnen av – då
har det sannolikt antikolinerg effekt, och kan ge minnesproblem.
Inte testade på äldre
Det är dessvärre inte lätt att läsa sig till vilka biverkningar ett
preparat ger genom att läsa Fass – framför allt inte när det gäller
äldre. De flesta läkemedel är inte testade på äldre, och
biverkningarna upptäcks därför inte förrän i efterhand. De får då
en ganska undanskymd plats i Fass, om de finns med över
huvudtaget.
– Man tycker att läkemedelsföretagen borde utvärdera
läkemedlen systematiskt på en stor grupp av äldre och sjuka –
men det gör de inte, säger Yngve Gustafson.
Maria Wångersjö
Medicinerna som kan göra dig glömsk och
förvirrad
Antikolinergika
Den här gruppen av läkemedel har en sak gemensamt: De
hämmar signalsubstansen acetylkolin, som spelar en viktig roll i
hjärnan och som till exempel Alzheimer-patienter har för lite av.
Den idag vanligaste typen av Alzheimer-medicin verkar genom
att höja halten av acetylkolin – antikolinergika gör motsatsen.
Läkemedel: Här finns läkemedel mot flera olika åkommor, bland
annat inkontinensläkemedel (exempelvis Detrusitol), äldre typer
av antidepressiva medel (så kallade tricykliska antidepressiva
medel, exempelvis Anafranil, Sensaval och Saroten), ett par
lugnande antihistaminer (exempelvis Atarax och Theralen), äldre
antipsykotiska medel, mot psykotiska symtom (så kallade
högdosneuroleptika, exempelvis Nozinan), vissa sömnmediciner
(till exempel Propavan), vissa vätskedrivande medel och flera
andra läkemedel.
Tänk på: Har du en medicin som ger muntorrhet är det troligt
att ditt läkemedel tillhör denna grupp. Dessvärre står det inte
alltid i Fass om ett läkemedel har antikolinerg effekt.
Alternativ: Får du/din anhöriga behandling mot ett symtom? Det
är viktigt att undersöka om det finns en orsak till symtomet som
kan behandlas eller åtgärdas, kanske utan hjälp av läkemedel.
Vid en del åkommor, exempelvis inkontinens, kan ett
modernare preparat ha färre biverkningar, även om det också
tillhör gruppen antikolinergika.
Bensodiazepiner
Det här är en viss typ av lugnande medel, sömnmedel och
epilepsimedel, som framför allt äldre använder ganska mycket
av. Äldre är extra känsliga för bensodiazepiner, som kan ge
förvirring och minnessvårigheter som biverkningar.
Läkemedel: Här finns exempelvis storsäljaren Stesolid (tidigare
Valium), sömnmedlen nitrazepam (exempelvis Mogadon) och
flunitrazepam (exempelvis Fluscand), och epilepsimedlet
Klonazepam.
Tänk på: Har du, eller en anhörig, ett lugnande medel bör
läkaren berätta vad det kan ha för biverkningar och hur det ska
fungera – och hur det inte ska fungera. Lugnande medel ska
göra patienten lugn, och ett sömnmedel ska göra så att
patienten sover på natten. Inga medel ska göra patienten dåsig
eller sömnig på dagarna. Då kan det vara fel medel, eller fel dos.
Ta också reda på om du, eller din anhöriga, har sömnapnéer
(andningsuppehåll i sömnen som hörs tydligt för en person som
ligger eller sitter bredvid och lyssnar) – då är sömnmedel mycket
olämpliga och direkt farliga. Ta genast upp det med läkare.
Alternativ: Fundera över behandlingar utan läkemedel,
exempelvis KBT. Fundera över orsaken till oro och
sömnrubbningar. När ett lugnande läkemedel ändå behövs kan
bensodiazepinen oxazepam (exempelvis Sobril) vara ett
alternativ - det är inte lika långverkande och innebär inte lika
stor risk för överdosering. Bland sömnmedlen är zopiklon
(exempelvis Zopiklon eller Imovane) det lämpligaste alternativet
för äldre.
Opioider
I den här gruppen finns flera morfinliknande smärtstillande
medel.
Läkemedel: Här finns exempelvis det mycket vanliga medlet
tramadol (exempelvis Tradolan och Tiparol)
Tänk på: Opioider är olämpliga om man har andningsuppehåll
under sömnen (sömnapné) och många har också kraftig
antikolinerg effekt.
Alternativ: När det gäller smärtstillande är det viktigt att börja
med en grundbehandling, som hos äldre bör vara paracetamol
(exempelvis Alvedon, Reliv, Panodil) i rätt dos, och sedan bara
lägga till precis så mycket "extra" smärtbehandling som behövs,
i så låg dos som möjligt. Det är också viktigt att läkemedlet inte
blir kvar längre än nödvändigt, utan att effekten utvärderas och
att en läkare omprövar behandlingen, det vill säga tar ny
ställning till om medicinen behövs, eller om dosen kan sänkas,
efter en tid.
Andra läkemedel
Många läkemedel kan ge förvirring, försämrat minne, oro,
mardrömmar, ångest och andra kognitiva symtom som
biverkningar. För en del läkemedel har biverkningar inte
rapporterats in, helt enkelt för att ingen förstått att symtomen
beror på biverkningar. För andra läkemedel är biverkningar av
den här typen mycket sällsynta – men de drabbar ändå någon
enstaka individ ibland. En del patienter drabbas av biverkningar
först när de i övrigt blir försvagade – kanske av en infektion, av
ålder eller av uttorkning. Ibland kommer biverkningar först när
en medicin kombineras med en annan. Det är alltså omöjligt att
lista alla preparat som kan ge glömska och förvirring.
Tänk på: Var alltid uppmärksam på kognitiva symtom som
uppträder inom några veckor efter att en ny medicin satts in, eller
som uppträder i samband med att en patient av någon orsak
försvagas.
Så minimerar du risken att drabbas Läkarens råd till
anhöriga
”Demensen” var biverkningar Benny blev frisk när
medicinerna plockades bort
Utskriftsdatum: 2012-12-29
Publicerad: 2012-12-27
Webbadress: http://www.aftonbladet.se/halsa/article15945725.ab
Tipsa oss!
MMS & SMS: 71000
Mejla: [email protected]
Ring: 08 - 411 11 11
© Aftonbladet