Transcript Hur man löser en uppgift
Att beskriva hur du löst en uppgift
Din fysikutbildning kommer innehålla en hel del problemlösning i form av räkneuppgifter. Målet med dessa är, under kursens gång, att du ska få en god förståelse för fysiken och hur den används.
Förhoppningsvis är de uppgifter du löser intressanta, så att du lär dig något av svaren, men själva svaret har egentligen en underordnad betydelse. Efter kursen kommer tentamen, där du återigen kommer få uppgifter att räkna. Inte heller nu är det svar du kommer fram till viktigast, utan målet är att visa för läraren att du har förstått kursens innehåll. För att visa detta är det viktigt att noga beskriva hur du löser uppgiften. Nedan följer därför en mall som du bör följa för att försäkra dig om att inte missa något i beskrivningen.
När du räknar för dig själv bestämmer du naturligtvis själv hur mycket du vill skriva, men vi rekommenderar varmt att du gör det till en vana att alltid följa mallen. Annars blir det väldigt svårt att komma ihåg allt vid tentamen. Detta är dessutom en träning för din framtid som ut bildad fysiker, då du kommer ägna dig åt att lösa problem och sprida resultaten till kollegor och andra intresserade. Om du inte kan förklara vad du har gjort är det inte många som kommer vara intresserade.
Normalt bör du för en fullständig lösning gå igenom följande punkter: 1. Rita upp problemet och markera storheter och axlar. Det kan även vara bra att skriva ned precis vad det frågas om i uppgiften.
2. Skriv ned vad som är känt.
3. Skriv ned formler som du vill använda. Bryt ut det okända så långt det är möjligt innan du stoppar in siror. Ta med alla steg i utbrytningen!
4. Sätt in siror och räkna ut. Glöm inte enheter! Det rekommenderas att ha med enheter hela vägen och göra enhetsanalys i uträkningen. Glöm inte att avrunda, men gör det inte förrän på slutet.
5. Skriv ett svar i form av en mening som beskriver vad du har räknat ut och vilket svar du ck.
6. Undersök rimligheten i svaret.
Punkt 1 ovan ska huvudsakligen underlätta förståelsen av uppgiften och göra det enklare att komma ihåg att svara på vad det frågas efter. Det ger således inte avdrag på en tentamen om den skulle utlämnas, men vi rekommenderar varmt att den tas med i uträkningen.
Punkt 6 är mycket viktig. Tänkt dig t.ex. att du efter utbildningen får jobb som sjukhusfysiker och ska beräkna vilken stråldos en cancerpatient ska få, men gör ett räknefel som gör dosen 10 gånger för stor. Om du inte gör en rimlighetsanalys och inser ditt misstag kan det få mycket allvarliga konsekvenser. Därför behöver du redan nu göra för vana att alltid kolla om ett resultat är rimligt.
Vid examen måste du kommentera om ditt resultat inte är rimligt. Har du tänkt rätt och beskrivit vad du gjort ordentligt, men gjort ett räknefel som gör att svaret blir orimligt, så kan du ändå få nästan full poäng på uppgiften, under förutsättning att du kommenterat att svaret är orimligt. Är svaret rätt kommer du inte få avdrag om du utelämnar rimlighetsanalysen, såvida det inte specikt frågas efter den.
Punkt 2 5 måste nnas med.
1
Exempel Uppgift
En boll kastas rakt uppåt med en hastighet om 14 m/s. Hur lång tid tar det innan den stannar och vänder?
Lösning
1.
Före Efter v f =0 v 0 =14 m/s y 2.
Hur lång tid tar det innan bollen stannar?
Initialhastighet
=
v
0 = 14
m
/
s Finalhastighet
=
v f
= 0
m
/
s Accelerationen
=
a
=
− g
=
−
9
.
82
m
/
s
2 3.
v
=
v
0
v
+
at − v
0
t
=
a
4.
t
=
v f − v
0
a
= 0
m
/
s
−
14
m
−
9
.
82
m
/
s 2
/
s
14 = 9
.
82
ms 2 ms
= 1
,
43
s
≈
1
,
4
s
5.
Svar: Det tar 1.4 s innan bollen stannar.
6.
Det tar storleksordningen sekunder innan en boll jag kastar uppåt kommer ner igen, så jag tycker svaret är rimligt.
2