Hej! Tentamen ska skickas in den 19 juni kl.15.00 till Urkund. Vid senare inlämning kommer inte tentamen att rättas. Tentamen skickas som bilaga med ett e-brev till [email protected]

. Ange som e-brevets ämne

Tentamen

. Efternamn. Förnamn. Skrivrutiner: Gör i ordning ett sidhuvud som innehåller ditt namn och personnummer och en sidfot med sidnumrering. Skriv längst upp på första sidan kursens namn och kurskod. Använd Radavstånd 1 ½, punktstorlek 12. Lämpligt omfång på varje fråga är kring en sida.

Kurskoder:

1RE043 Religionsvetenskap: grundkurs A2 30 hp 1RE062 Religionsvetenskap: grundkurs 60 hp 1RE041 Teologi: grundkurs A2 30 hp 1RE039 Teologi: grundkurs 60 hp 1RE060 Religion och samhälle (fristående kurs) 7.5 hp Tentamen består av fyra frågor i religionssociologi (1-4) och fyra frågor i religionspedagogik (5-8). Uppgifterna ger max. 5 skrivningspoäng var. För Godkänd på

Religion och Samhälle

måste 50 % av uppgifterna vara godkända. Väl Godkänd räknas från 75 %. 1) [Globalisering]. Globaliseringen som process hänger ihop med modernisering och därigenom med föreställningen om sekularisering. För somliga religiösa rörelser tycks globalisering vara ett negativt fenomen, medan andra välkomnar globalisering och använder dess möjligheter. (a) Analysera vilka effekter det kan ha för en religions relation till globalisering att den har ett universellt budskap. (b) Ange ett antal exempel på att globalisering ses som ett orosmoln av religiösa rörelser och skissa deras bevekelsegrunder. (c) Ange ett antal exempel på att religiösa rörelser välkomnar och utnyttjar sig av globalisering och skissa deras bevekelsegrunder. 2) [Sammanhållning och konflikt]. Religion anges ha betydelse för såväl social sammanhållning som konflikt. (a) Analysera i vilka avseenden religion kan leda till social sammanhållning i samband med migration och civilreligion. (b) Analysera på vilka sätt religion kan leda till social konflikt i samband med fundamentalism och religiös omvändelse. 3) [Genus]. Olika teorier försöker sammanfatta kunskapen om kvinnors och mäns olika religiösa deltagande. Furseth & Repstad anger två huvudtyper, å ena sidan teorier som betonar det sociala och kontextuella inflytandet och å den andra teorier som koncentrerar sig på personliga och individuella drag. Den första huvudtypen hämtar inspiration från social konstruktivism. (a) Beskriv hur man med en förklaring inspirerad av social konstruktivism kan belysa kvinnors mer omfattande deltagande i religiösa sammanhang. (b) Ange på vilket sätt en socialkonstruktivistisk religionsteori inte kan utgå ifrån en essentialistisk förståelse av religion.

4) [Weber]. En av de oftast förekommande teoretikerna i Furseth & Repstad är Max Weber. (a) Beskriv hans typologi för utövande av legitim makt (tyska

Herrschaft

). (b) Beskriv vad Weber menade med ”avförtrollning av världen”

.

(c) Weber hävdade i mångt och mycket att världen håller på att rationaliseras. Ändå omnämns han inte i genomgången av Rational Choice Theory. Konstruera en sannolik förklaring. 5) [Ämnesdefinition]. Religionspedagogik har alltid riktat sig mot olika miljöer i samhället. Själva benämningen är ett paraplybegrepp som inrymmer olika deldiscipliner både teoretiska (akademiska)och praktiskt inriktade. Definiera dessa med fokus på deras specialisering utifrån miljö och lärandemål (Beskriv minst tre deldiscipliner). 6) [Människosyn]. All undervisning syftar till att påverka och förändra. Därför är det angeläget att bygga den pedagogiska verksamheten på en pedagogisk grundsyn. Vilken roll och betydelse har människosyn i en pedagogisk grundsyn och hur förhåller sig människosynen till de andra grundelementen som bildar en pedagogisk grundsyn?

7) [Shared praxis]. I den teologiska och pedagogiska grundsynen som genomsyrar Thomas H Groomes pedagogiska koncept har förståelsen av teori och praktik fått ny betydelse. Diskutera förhållandet mellan teori och praktik som kan utläsas av T H Groomes religionspedagogiska modell. 8) [Groomes kunskapssyn]. Thomas H Groome utvecklade sin egen kunskapssyn genom en historisk filosofisk diskussion kring den pedagogiska reflexionens historiska och sociopolitiska dimension. Presentera några exempel av hans kritiska uppgörelse med stora filosofer och filosofiska strömningar med fokus på T H Groomes egen kunskapssyn.

Lycka till! Jørgen Straarup & Hanna Zipernovszky