Transcript TENTAMEN Den friska människan 2, 2012-08

TENTAMEN Den friska människan 2, 2012-08-23
Maxpoäng: 66 Poäng för godkänt: 44
Mappnr:
Sida 1 (12)
Poäng:
Uppgift 1. (Område blod & immunsystemet) (6 p)
I en tänkbar framtid läser din dotter eller son kanske medicin på KI. Man har återinfört en
blodlaboration och dottern/sonen har med sig hem ett blodutstryk av sitt eget blod och ett
benmärgsutstryk som lånats ut av kursledningen.
Dottern/sonen vill nu ha hjälp med identifikation av celler i preparaten, och gärna med en
förklaring om hur cellerna är relaterade till varandra. Som en uppmjukning inför denna
utmaning, besvara dessa delfrågor:
1:A. I blodutstryket ses två olika slags blodkroppar med det gemensamma att de saknar en
cellkärna. Vilka två slags blodkroppar rör det sig om? En ytterligare typ av blodkropp
kan beskrivas som att den är rödfärgad (preparatet färgat med Giemsametoden) och har
en cellkärna som ofta är uppdelad i 2 segment. Vilken celltyp rör det sig om då? Ange
en fullständig beteckning!
(1,5 p)
SVARSASPEKT: De blodkroppar som saknar cellkärna är erytrocyten och trombocyten. Den
tredje celltypen som efterfrågas är en segmentkärnig, eosinofil granulocyt.
1:B. I benmärgsutstryket ses en mängd olika förstadier till alla typer av blodkroppar. Rita
schematiskt en bild av en polykromatofil erytroblast och ange två karakteristiska
egenskaper (välj något av följande: cellens storlek, kärnans form, kromatinets
morfologiska egenskaper, cytoplasmans färgbarhet och eventuella granulaförekomst).
(1,5 p)
SVARSASPEKT: Exempel på egenskaper hos den polykromatofila erytroblasten: rund, cirka
12-15 μm, rund kärna, schackbrädesmönstrat kromatin, inga granula, både basofila och
eosinofila inslag i cytoplasman.
1:C. En särskilt besvärlig detalj att förstå när det gäller blodbildningen (hemopoesen) är olika
cellscheman som illustrerar detta. I vissa scheman illustreras hur en pluripotent stamcell
utvecklas till unipotenta stamceller, och vidare till progenitorceller. I andra scheman
visas hur en så kallad hemocytoblast utvecklas till andra celltyper. Ange två typiska
morfologiska egenskaper hos hemocytoblasten och förklara celltypens relation till
stamceller och mogna blodkroppar. Ange också stamcellens utseende.
(3 p)
SVARSASPEKT: För full poäng krävs två morfologiska egenskaper, ex kraftig basofili,
luckert kromatin, rödtonad cellkärna, cytoplasmautskott, nukleoler men inga cytoplasmatiska
granula. Vidare förväntas en utläggning om hemocytoblasten något i stil med följande: är det
första morfologiskt urskiljbara cellstadiet i hemopoesen, utvecklas från stamceller, och
utvecklas själv till alla de olika mogna blodkropparna. För att få ihop schemana måste man
anta att hemocytoblasten är funktionellt heterogen, dvs att vissa av dem redan är på väg att
utvecklas till erytrocyt, andra till en granulocyt, etc. Det är ingen stamcell. Stamcellen kan
utseendemässigt inte skiljas från en lymfocyt
OM DU BEHÖVER MER PLATS FÖR DITT SVAR, ANVÄND BAKSIDAN PÅ SAMMA PAPPER GÖR
EJ HÄNVISNINGAR TILL SVAR PÅ ANDRA FRÅGOR I TENTAMEN.
TENTAMEN Den friska människan 2, 2012-08-23
Maxpoäng: 66 Poäng för godkänt: 44
Sida 2 (12)
Mappnr:
Poäng:
Uppgift 2. (Cirkulation & respiration) (14 p)
Plötslig hjärtdöd hos unga idrottsutövare är sällsynt, men får av naturliga skäl mycket
uppmärksamhet i medierna. Ärftliga rubbningar hos vissa av myokardiets jonkanaler kan ge
upphov till syndrom (=grupp av samtidiga symptom) med onormalt kort eller onormalt lång
QT-tid. Vid dessa syndrom finns en ökad risk för svåra och i värsta fall dödliga
hjärtrytmrubbningar vid svår fysisk och psykisk stress. I vissa länder rekommenderas därför
EKG-undersökningar hos unga idrottsutövare för att förebygga plötslig hjärtdöd. QT-tiden
mäts från början av Q-vågen till slutet av T-vågen.
2:A. Rita en normal EKG-kurva och markera med beteckningar de olika vågorna i kurvan.
Markera QT-tiden. Markera även PQ-tiden, samt ange ungefär hur lång den skall vara
normalt.
(2p)
SVARSASPEKT:
PQ-tid beroende av hjärtfrekvensen. Normalvärde vid vilofrekvens (70
/mini): 0,12-0,20 s
2:B. Ange vad nedanstående bipolära extremitetsavledningar kallas:
a
b
(1,5 p)
c
SVARSASPEKT: a: II; b:I; c:III
2:C. Ange hur du skulle koppla ihop elektroderna i vidstående figur för att få avledning aVL!
SVARSASPEKT: hö arm och vä ben sammankopplas och utgör referens för
explorerande elektrod på vä arm.
OM DU BEHÖVER MER PLATS FÖR DITT SVAR, ANVÄND BAKSIDAN PÅ SAMMA PAPPER GÖR
EJ HÄNVISNINGAR TILL SVAR PÅ ANDRA FRÅGOR I TENTAMEN.
TENTAMEN Den friska människan 2, 2012-08-23
Maxpoäng: 66 Poäng för godkänt: 44
Mappnr:
Sida 3 (12)
Poäng:
2:D. Rita ett diagram av en aktionspotential hos en myokardcell i hjärtats kammare. Under
kurvan, rita in permeabilitet/konduktans för tre olika typer av jonkanaler med korrekt
tidsförlopp och förklara hur dessa kanaler påverkar aktionspotentialens utseende. Ange
en möjlig konduktansförändring som kan ge upphov till lång QT-tid.
(5 p)
SVARSASPEKT:
I svaret skall framgå tidsaxel och aktionspotentialens duration. Na konduktansen ökar
under upstroke-fasen och ansvarar för den snabba depolariseringen. Ca konduktansen
ökar långsammare och orsakar platåfasen. K-konduktansen sjunker initialt men ökar
under slutet av aktionspotentialen vilket bidrager till repolarisationen. Long QT tid
kopplas till förlängd aktionspotential och kan orsakas av bl.. mutationer i Na och K
kanaler
OM DU BEHÖVER MER PLATS FÖR DITT SVAR, ANVÄND BAKSIDAN PÅ SAMMA PAPPER GÖR
EJ HÄNVISNINGAR TILL SVAR PÅ ANDRA FRÅGOR I TENTAMEN.
TENTAMEN Den friska människan 2, 2012-08-23
Maxpoäng: 66 Poäng för godkänt: 44
Mappnr:
Sida 4 (12)
Poäng:
2:E. Beskriv strukturen hos hjärtats retledningssystem i en figur samt ange vilken typ av
celler som finns i dess olika delar. Beskriv med namn och uppbyggnad den struktur
genom vilken aktionspotentialer kan gå från en cell till en annan i retledningssystemet
(liksom mellan myokardceller).
(4p)
SVARSASPEKT:
Nodus sinuatrialis (SA)
Nodus atrioventricularis (AV)
Fasciculus
atrioventricularis:
His’ka bunten
(truncus)
Crus dextrum/sinistrum
Purkinjefibrer
(rr. subendocardiales)
Celler:
Pacemakerceller (SA-knutan, AV-knutan).
Retledningsceller (= Purkinjefibrer) (His’ka bunten; Crus dx + sin, Purkinjefibrer)
I svaret kan med fördel även nämnas de internodala buntarna mellan SA- och AVknutorna vars förekomst hos människa inte är helt okontroversiell. De består av
Purkinjeliknande fibrer.
Överföringen av aktionspotentialer mellan cellerna (retledningssystemets celler liksom
myokardceller) sker via ”gap junctions” (nexus). Mellan myokardceller är de
koncentrerade till laterala delarna av kittlinjerna (”intercalated disks”). Gap junctions är
uppbyggda av subenheter av proteinfamiljen connexiner. Tillåter passage av joner
mellan cellerna.
OM DU BEHÖVER MER PLATS FÖR DITT SVAR, ANVÄND BAKSIDAN PÅ SAMMA PAPPER GÖR
EJ HÄNVISNINGAR TILL SVAR PÅ ANDRA FRÅGOR I TENTAMEN.
TENTAMEN Den friska människan 2, 2012-08-23
Maxpoäng: 66 Poäng för godkänt: 44
Mappnr:
Sida 5 (12)
Poäng:
Uppgift 3. (Område blod, kroppsvätskor och urinorgan) (13 p)
Hemoglobin och albumin är de två proteiner i blod som det finns mest av (störst mängd per
liter). Deras funktioner illustreras vid sjukdomar som ger brist på hemoglobin eller albumin.
3:A. Var bildas dessa två proteiner samt var finns de och utövar sin verkan normalt? Beskriv
kortfattat strukturen för respektive protein.
(3 p)
SVARSASPEKT: Hb, benmärgens rbc-förstadier. Järn, tetramert protein, två alfa- och två
beta-subenheter, M.W 4 x 16.000. Albumin, levern. Dominerande plasmaprotein. Finns dock i
varierande mängd i interstitiell vätska. Monomer, MW:ca 70.000
3:B. Beskriv hemoglobinets funktioner i relation till strukturen. Beskriv även översiktligt
sjukdomsgruppen som karaktäriseras av brist på hemoglobin.
(3 p)
SVARSASPEKT: Syretransport, koldioxidtransport (karbamino-Hb), buffrande protein.
Syremättnadskurvan, se exempelvis figurer 9-27 och 9-28 i blå boken. Sigmoidalt förlopp pga
kooperativitet. Beroende på om en monomer binder O2 eller inte, så påverkas tredimensionell
struktur för grannarna i Hb-tetrameren på olika sätt. Om en monomer binder O2 blir det
sålunda lättare för grannarna att också binda O2. Högerförskjutning innebär svagare bindning
mellan O2 och Hb, inträffar då Hb binder proton eller koldioxid (alltså vid surt pH, högt pCO2).
Även vid hög temperatur. Dessa tre faktorer gör att O2 lossar från Hb i metabolt aktiv vävnad
(arbetande muskel). Högerförskjutning kan även orsakas av hög halt 2,3-DPG. Inträffar vid
långvarig syrebrist (dygn), som vid anemi eller vistelse på hög höjd
OM DU BEHÖVER MER PLATS FÖR DITT SVAR, ANVÄND BAKSIDAN PÅ SAMMA PAPPER GÖR
EJ HÄNVISNINGAR TILL SVAR PÅ ANDRA FRÅGOR I TENTAMEN.
TENTAMEN Den friska människan 2, 2012-08-23
Maxpoäng: 66 Poäng för godkänt: 44
Mappnr:
Sida 6 (12)
Poäng:
3:C. Beskriv albuminets funktioner. När kan brist uppkomma, och vad ger brist för problem?
(3 p)
SVARSASPEKT: Kapillärväggen normalt ej permeabel för albumin, därmed orsakas osmos
över detta semipermeabla membran av albumin. Donnan-jvt, som har sin orsak främst i
snedfördelningen av albumin (med negativ nettoladdning) resulterar i större halt små joner i
plasma än i ISV, även detta bidrager (ca 50%) till osmosen över kapillärväggen. Osmosen
orsakad av proteiner i plasma (främst albumin) ger upphov till det kolloido-osmotiska trycket
(3kPa), som är en del i Starlingjämvikten. Albuminbrist (svält, njursjukdom) ger ödem. Vidare
fungerar albumin som buffert (jfr d), och albumin binder och transportrerar många ämnen i
plasma, t ex fria fettsyror
3:D. Alla proteiner har en buffrande verkan, i termen prot- ingår koncentrationen buffrande
baser som sitter på protein. Hur mycket av blodets buffrande baser utgörs av prot-, samt
vad utgör resten? Bedöm syrabas-status, med hjälp av bifogade nomogram, för följande
två arteriella blodprover. Hur har blodets buffertar förskjutits, beräkna prot- för
respektive blodprov.
pH=7,15; pCO2=2,5 kPa
pH=7,61; pCO2=2,5 kPa
(4 p)
SVARSASPEKT: Blodets buffertar med buffrande baser (komponenter i BB) markerade. Hb kan
tecknas som en särskild buffert, alternativt får Hb-bufferten ingå i prot-bufferten tillsammans med
albumin och alla andra buffertar förutom bikarbonatbufferten:
CO2 + 2H2O ↔ H2CO3 + H2O ↔ HCO3- + H3O+
b-bas
↓↑
protH + H2O ↔ prot- + H3O+
b-bas
HHb + H2O ↔ Hb- +
b-bas
↓↑
H3O+
För normalt arteriellt blod är pH 7,4 och pCO2 är 5,3 kPa. Prot- utgör knappt hälften ( 23,5 mM) av
totala halten buffrande baser (48 mM). Resten utgörs av vätekarbopnat (24,5 mM)ns nomogram).
Det första blodprovet (pH=7,15; pCO2=2,5 kPa) är från en person med metabol acidos. Enligt SA
linjära nomogram är base excess (BE, förändringen i BB) -22, samt [HCO3-] är 6 mM. Alltså är BB
26 mM, och prot- 26-6=20 mM. Detta är en metabol acidos med respiratorisk kompensation, pCO2
har ju sjunkit. Jämvikterna i båda buffertsystemen har vänsterförskjutits enligt jämvikterna ovan.
Det andra blodprovet (pH=7,61; pCO2=2,5 kPa) är från en person med respiratorisk alkalos. Enligt
SA linjära nomogram är base excess (BE, förändringen i BB) ±0, samt [HCO3-] är 19 mM. Alltså är
BB 48 mM, och prot- 48-19=29 mM. Alltså är detta troligen en akut respiratorisk alkalos, metabol
kompensation har ännu ej hunnit uppkomma. Då detta är en ren respiratorisk syrabas-rubbning är BB
konstant. Jämvikterna i vätekarbonatbufferten har vänsterförskjutits, medan de har högerförskjutits i
Prot- bufferten.
OM DU BEHÖVER MER PLATS FÖR DITT SVAR, ANVÄND BAKSIDAN PÅ SAMMA PAPPER GÖR
EJ HÄNVISNINGAR TILL SVAR PÅ ANDRA FRÅGOR I TENTAMEN.
TENTAMEN Den friska människan 2, 2012-08-23
Maxpoäng: 66 Poäng för godkänt: 44
Mappnr:
Sida 7 (12)
Poäng:
Uppgift 4. (Område endokrinologi) (12 p)
4:A. Beskriv med figur och text den endokrina delen av pankreas med avseende på utseende,
sammansättning av olika celltyper och ange vilka substanser som insöndras av
respektive celltyper. Vilken endokrin celltyp dominerar?
(4 p).
SVARSASPEKT:
De Langerhanska cellöarna utgör den endokrina delen av pancreas, som ligger inbäddad i
exokrina pancreas. Varje cellö kan innehålla allt från ett fåtal celler till flera hundra celler. I ett
htx-eosinfärgat snitt av pancreas framträder de Langerhanska cellöarna som ljusa runda
strukturer. Cellöarna har en omfattande blodförsörjning som bidrar till att transportera de
secernerade/insöndrade substanserna till respektive målceller.
Endokrin celltyp
A-celler (α-celler)
B-celler (β-celler)
D-celler (δ-celler)
F-celler (PP-celler)
Hormon/substans
Glukagon
Insulin
Somatostatin
Pancreatic polypeptide (PP)
De insulinproducerande B-cellerna (β-celler) är dominerande.
OM DU BEHÖVER MER PLATS FÖR DITT SVAR, ANVÄND BAKSIDAN PÅ SAMMA PAPPER GÖR
EJ HÄNVISNINGAR TILL SVAR PÅ ANDRA FRÅGOR I TENTAMEN.
TENTAMEN Den friska människan 2, 2012-08-23
Maxpoäng: 66 Poäng för godkänt: 44
Mappnr:
Sida 8 (12)
Poäng:
4:B. Redogör för de viktigaste faktorerna för reglering av pankreashormonernas insöndring,
de aktuella hormonernas viktigaste effekter samt illustrera i vilka situationer de
huvudsakligen är verksamma.
(6 p).
SVARSASPEKT: Mycket parakrin reglering där somatostatin hämmar insulin och glukagon.
Glukagon stimulerar insulin och somatostatin. Insulin hämmar somatostatin.
Insulin stimuleras av glukos men även av aminosyror och fett. Frisätts således vid måltid för att
öka glukosupptaget i vävnaderna. Stimulerar glykogenes, glykolys, proteinsyntes och lipogenes.
Hämmar glykogenolys och glukoneogenes.
Glukagon stimuleras av hypoglykemi men även av vissa aminosyror. Glukagon frisätts således
mellan måltid, vid fasta och arbete. Stimulerar glykogenolys och glukoneogenes. Somatosatin
hämmar – förtuom insulin och glukagon – tex magsäckstömning, blodflöde i GI-kanalen,
tarmmotorik och exokrina pancreas.
Även automnoma nervsystemet har stor betydelse för regleringen av hormonerna i endokrina
pancreas.
4:C. I magtarmkanalen finns det peptider som har så kallad inkretineffekt: vad betyder det
och ge exempel på två sådana peptider!
(2 p)
SVARSASPEKT: Inkretiner är faktorer som stimulerar insulinfrisättning tex GIP,
GLP-1 och CCK
OM DU BEHÖVER MER PLATS FÖR DITT SVAR, ANVÄND BAKSIDAN PÅ SAMMA PAPPER GÖR
EJ HÄNVISNINGAR TILL SVAR PÅ ANDRA FRÅGOR I TENTAMEN.
TENTAMEN Den friska människan 2, 2012-08-23
Maxpoäng: 66 Poäng för godkänt: 44
Mappnr:
Sida 9 (12)
Poäng:
Uppgift 5. (Område rörelseapparaten) (12 p.)
Bilden visar Matthias Steiner som tappade taget under sitt lyft i +105‐kilosklassen (REUTER). Våld mot nedre delen av halskotpelaren förekommer kanske oftast i samband med
trafikolyckor. Redogör för vilka rörelser som kan utföras här (C3-C7) och hur nedre
halskotpelaren är uppbyggd med avseende på leder, stödjande ledband och mellankotsskivor.
Vilka symtom/tecken skulle du söka efter i anamnes och status hos en patient (t.ex.
tyngdlyftaren ovan) som fått spinalnerv C6 inklämd på vänster sida?
Ledning: Redogör för vilka rörelser som är möjliga och deras ungefärliga storlek. Beskriv
förbindelserna mellan kotkropparna som möjliggör rörelserna. Redogör för
kotpelarens ligament (C3-C7). Beskriv mellankotsskivornas komponenter och hur de
fungerar i samband med olika rörelser. När du redovisar tecken/symtom på
inklämning av vänster C6 spinalnerv glöm inte att beskriva hur du undersöker
sensoriska och motoriska komponenter. Svar på särskild sida!
OM DU BEHÖVER MER PLATS FÖR DITT SVAR, ANVÄND BAKSIDAN PÅ SAMMA PAPPER GÖR
EJ HÄNVISNINGAR TILL SVAR PÅ ANDRA FRÅGOR I TENTAMEN.
TENTAMEN Den friska människan 2, 2012-08-23
Maxpoäng: 66 Poäng för godkänt: 44
Mappnr:
Sida 10 (12)
Poäng:
SVARSASPEKT uppgift 5:
Rörelser här kan ske i alla 3 plan men är klart mindre än i den övre halskotpelaren (se figur i
kompendiet). Svaret förväntas innehålla en beskrivning av zygapophysiallederna mellan kotorna samt
intervertebraldiskarnas omformning som är nödvändiga för att inte själva kotkroppen (corpus
vertebrae) ska förhindra rörelserna.
Discus intervertebralis består av en inre del (den trögflytande nucleus pulposus, med hög halt av
vattenbindande proteoglykaner) som omges av flera lager (lameller) med trådbrosk (anulus fibrosus)
där trådarna har alternerande riktning (men ca 65 graders lutning mot kroppens längsaxel). Svaret
bör innehålla beskrivning av hur nucleus pulposus omformas och vilka trådar i anulus fibrosus som
belastas vid olika rörelser. (Vrid rörelser är mest riskabla men även flexion ger en asymmetrisk
belastning av trådarna och därmed risk för skada.). Ett fullständigt svar förväntas innehålla
redovisning av de längsgående ligamenten utmed kotkropparna, kotbågarnas och spinalutskottens
ligament.
Tecken/symtom på inklämning av vänster spinalnerv C6, bör innehålla redovisning av sensoriska
störningar av C6 dermatom/sklerotom och hur det kan testas samt motorisk påverkan som testas
genom grov kraft samt relevanta reflexer av påverkad muskulatur på vänster sida; höger sida
fungerar som kontroll.
OM DU BEHÖVER MER PLATS FÖR DITT SVAR, ANVÄND BAKSIDAN PÅ SAMMA PAPPER GÖR
EJ HÄNVISNINGAR TILL SVAR PÅ ANDRA FRÅGOR I TENTAMEN.
TENTAMEN Den friska människan 2, 2012-08-23
Maxpoäng: 66 Poäng för godkänt: 44
Mappnr:
Sida 11 (12)
Poäng:
Uppgift 6. (Område muskelaktivitet och arbetsfysiologi) (6 p)
6:A. Vilka två sätt använder nervsystemetet för att kontrollera aktiviteten i våra
skelettmuskler?
(2 p)
SVARSASPEKT: Kontrollerar anatalet aktiva motoriska enheter och frekvensen av
aktionspotentialer i aktiva motoriska enheter
6:B. Vilka två processer i skelettmuskelcellerna förbrukar mest energi under en kontraktion?
(2 p)
SVARSASPEKT: Korsbryggecykeln och pumpning av Ca2+ tillbaks in i det sarkoplasmatiska
retiklet
6:C. Förklara varför skelettmuskelcellerna konsumerar mer energi när man går uppför än
nedför en backe.
(2 p)
SVARSASPEKT: Muskelcellerna är svagare när de jobbar koncentriskt (dvs går uppför) än
när de jobbar excentriskt (går nedför), dvs det krävs en större grad av muskelaktivering för att
gå uppför. Korsbyggorna cyklar snabbare, och gör därmed av med mer ATP, vid koncentriska
kontraktioner.
OM DU BEHÖVER MER PLATS FÖR DITT SVAR, ANVÄND BAKSIDAN PÅ SAMMA PAPPER GÖR
EJ HÄNVISNINGAR TILL SVAR PÅ ANDRA FRÅGOR I TENTAMEN.
TENTAMEN Den friska människan 2, 2012-08-23
Maxpoäng: 66 Poäng för godkänt: 44
Mappnr:
Sida 12 (12)
Poäng:
6:D. Våra skelettmuskler innehåller olika fibertyper, dvs skelettmuskelceller med olika
metabola och kontraktionsegenskaper. Beskriv de olika fibertyperna i våra muskler och
fördelar med att skelettmusklerna har olika fibertyper.
(3 p)
SVARSASPEKT:
Typ I – långsam, ffa oxidativ metabolism, mycket uthållig, aktiveras tidigt.
Typ IIA – mellan typ I och IIX
Typ IIX – snabb, ffa anaerob metabolism, tröttas lätt, aktiveras sent.
Organisationen med olika fibertyper gör det möjligt för oss att klara av både mycket långvariga
aktiviteter utan avsevärda metabola problem och samtidigt kunna förflytta oss mycket snabbt, t
ex vid någon form av fara. Beskriv förhållandet mellan kraft och muskellängd under en
isometrisk kontraktion.
6:E. Ökat användande av skelettmuskulaturen (d.v.s. fysisk träning) har ett flertal positiva
effekter på kroppens funktioner och kan förhindra ett flertal allvarliga
sjukdomstillstånd. Nämn tre generella positiva effekter av fysisk träning (dvs effekter
som inte direkt relaterar till muskelcellernas kontraktionsförmåga och uthållighet). (3 p)
SVARSASPEKT:
T ex förbättrad hjärt-lungkapacitet, förbättrad kärlfunktion, förbättrad blodsockerkontroll och
motverkar insulinresistens.
OM DU BEHÖVER MER PLATS FÖR DITT SVAR, ANVÄND BAKSIDAN PÅ SAMMA PAPPER GÖR
EJ HÄNVISNINGAR TILL SVAR PÅ ANDRA FRÅGOR I TENTAMEN.