Transcript Tentamensfrågor ORGANSYSTEMENS FYSIOLOGI (Lennart

TENTAMEN Den friska människan 2, 2012-05-31
Maxpoäng: 66 Poäng för godkänt: 44
Mappnr:
Sida 1 (12)
Poäng:
Uppgift 1.
Lymfocyters cirkulation i kärlsystemet och migration till olika vävnader (9 p)
Under en rond på kirurgkliniken frågar en patient som råkat ut för en allvarlig infektion om
hur egentligen lymfknutor fungerar, han har haft några svullna sådana under förloppet. Han
undrar vidare vad de har med blodet att göra, då någon ur personalen har kallat hans
tillstånd ”blodförgiftning”. Överläkaren säger att det tar för lång tid att besvara nu, vi skall ta
det vid tillfälle. Vid personalkaffet efteråt säger överläkaren lite generat att han minns något
vagt om recirkulation av lymfocyter mellan blod och lymfa, och undrar om inte du som har
läst immunologi ganska nyligen kan hålla ett kort föredrag om den moderna kunskapen för
läkarna på kliniken. Kan du göra ett kortfattat upplägg av detta föredrag nedan? Du bör
inkludera.
1A. En övergripande och schematisk anatomisk skiss av hur lymfocyter recirkulerar mellan
blod och lymfa, med namnen på de viktigaste typerna av kärl som är inblandade i denna
process. Du kan exempelvis börja med en lymfocyt i vänster kammare av hjärtat och
följa den.
(1 p)
Svarsaspekt: Skissen bör minimalt visa hur lymfocyter kan färdas med artärblod in i en
lymfknuta och där migrera ut i knutan, och att den sedan kan vandra vidare via lymfkärl till en
annan lymfknuta eller till större lymfkärl enligt ett ”biflodsystem” som leder till ductus
thoracius (eller ductus lymphaticus dexter), som leder tillbaka lymfan till det venösa återflödet
till höger förmak via vinklarna mellan vena jugularis interna och vena subclavia. För full
poäng krävs att man i skissen illustrerar 1) artär till lymfknuta 2) lymfkärl från lymfknuta 3)
antingen termerna ”afferent ” respektive ”efferent lymfkärl”, eller ”ductus thoracius” 4)
återkomst till venöst blod.
Lymfknutor spelar en central roll i lymfocyternas recirkulation, men också för produktion av
lymfocyter och genom sin relation till lymfkärlsystemet. Ditt föredrag bör därför innehålla en
kort redogörelse för strukturella komponenter i en lymfknuta med relevans för nedanstående
processer som du också bör beskriva kortfattat funktionellt.
1B.
Recirkulationen av lymfocyter mellan blod och lymfa
(2 p)
Svarsaspekt: Svaret bör innehålla utvandringen av lymfocyter från blod till lymfknutevävnad via
HEV i paracortex, och cellernas vidare transport till efferenta lymfkärl i hilus. En kvantitativ
aspekt på andelen lymfocyter i efferent lymfa som kommit denna väg är ett plus. (2 p)
1C. Produktion av fler lymfocyter (skilj gärna på de två huvudtyperna av lymfocyter här)
(1 p)
Svarsaspekt: Nyproduktion av lymfocyter sker genom klonal expansion i samband med
aktivering av cellerna i ett immmunsvar. Nybildning av B-lymfocyter sker huvudsakligen i
groddcentra, medan T-lymfocyter produceras i så kallade thymusberoende område, vilket är
paracortex. I båda fallen transporteras bildade celler vidare till efferenta lymfkärl.
OM DU BEHÖVER MER PLATS FÖR DITT SVAR, ANVÄND BAKSIDAN PÅ SAMMA PAPPER GÖR
EJ HÄNVISNINGAR TILL SVAR PÅ ANDRA FRÅGOR I TENTAMEN.
TENTAMEN Den friska människan 2, 2012-05-31
Maxpoäng: 66 Poäng för godkänt: 44
Mappnr:
Sida 2 (12)
Poäng:
1D. Cirkulationen av lymfocyter mellan lymfknutor via lymfkärlsystemet
(2 p)
Svarsaspekt: Lymfknutan tar emot lymfocyter via afferent lymfa. I knutan cirkulerar cellerna
sedan via ett marginalsinus (randsinus) strax under bindvävskapseln, vidare till trabekelsinus
och märgsinus, för att till sist lämna knutan via efferent lymfa.
Om man jämför en icke aktiverad, ”naiv” lymfocyt, och en aktiverad lymfocyt som har fått
effektorfunktion, så kommer de att välja olika vägar i kroppscirkulationen (om de exempelvis
startar parallellt i hjärtats vänstra kammare).
1E.
Beskriv denna skillnad i vägval närmare, och berätta kortfattat vad som styr vägvalet
(inkludera gruppnamnen på minst två typer av molekyler och hur de verkar i denna
process, eller ange specifika namn för två olika molekyler som medverkar) (2 p)
Svarsaspekt: Den naiva lymfocyten kommer att utträda ur blodcirkulationen till en lymfknuta
via de artärer som förser dessa med blod (se fråga 1B ). Aktiverade lymfocyter som når
lymfknutor på samma sätt utträder inte ur blodcirkulationen där, utan passerar rakt igenom och
cirkulerar vidare. Däremot kommer aktiverade lymfocyter (men ej naiva) att utträda ur
blodcirkulationen i vävnader som är inflammerade (p g a skada eller infektion, postkapillärt, på
vensidan). Dessa vägval styrs av molekyler i de familjer som benämns kemokiner, kemokinreceptorer, cytokiner, cytokin-receptorer och adhesionsmolekyler. Uttrycket av lymfocyters
kemokin-receptorer och adhesionsmolekyler ändras när de aktiveras, så att de binder till
adhesionsmolekyler som uttrycks på blodkärl i inflammerade vävnader, och attraheras av de
kemokiner som finns samma vävnader. Innan aktiveringen hade lymfocyten andra
adhesionsmolekyler och kemokinreceptorer som i stället befrämjar migration till lymfknutor.
Cytokiner styr uttryck av adhesionsmolekyler både på lymfocyter och blodkärl i inflammerade
vävnader, och de styr också uttryck av kemokiner och kemokinreceptorer.
1F.
Se till att du i ditt föredrag inkluderar en kort förklaring om det övergripande
funktionella ändamålet med de processer som du har beskrivit.
(1 p)
Svarsaspekt: Övergripande ändamål/funktioner är i) att låta naiva lymfocyter cirkulera mellan
olika lymfknutor så att de kan få möjlighet att känna av om det antigen de har receptor för finns
i kroppen ii) att låta naiva lymfocyter kunna aktiveras, proliferera och differentiera om
antigenet presenteras i rätt form iii) att låta aktiverade lymfocyter kunna ta sig till
inflammerade vävnader där de genom sin effektorfunktion skall bekämpa bl a infekterande
agens. För full poäng krävs minst två av ovanstående.
OM DU BEHÖVER MER PLATS FÖR DITT SVAR, ANVÄND BAKSIDAN PÅ SAMMA PAPPER GÖR
EJ HÄNVISNINGAR TILL SVAR PÅ ANDRA FRÅGOR I TENTAMEN.
TENTAMEN Den friska människan 2, 2012-05-31
Maxpoäng: 66 Poäng för godkänt: 44
Mappnr:
Sida 3 (12)
Poäng:
Kommentar efter rättning av uppgift 1A-F: Frågeställningarna var för många en
övermäktig uppgift och förmågan till överblick/integration bristfällig. Svaren höll sig
ofta inte inom respektive delfråga utan fakta kunde dyka upp lite varstans. Bedömningen har
varit mer tillmötesgående än från början avsett. I princip inget utrymme för högre poäng vid
eventuellt förnyad bedömning.
Några reflektioner:
•
•
•
•
•
•
Många har låtit bli att rita på första uppgiften. Vet inte varför. Det står ju tydligt att man
ska göra en skiss!
HEV är inte ett afferent blodkärl, utan det ligger helt inne i en lymfknuta. Karakteriseras
som en postkapillär venol.
Onödigt att kalla arterioler för afferenta och venoler för efferenta.
Det var väldigt få som nämnt att lymflocytflödet via HEV till efferenta lymfkärl är
kvantitativt överlägsen den lilla del som kommit in via afferenta lymfkärl, eller som
producerats i knutan.
Några har uppfattat det som att sista frågan gällde vitsen med immunförsvaret som sådant,
istället för recirkulationen.
Det har skrivits onödigt mycket om produktionen av B- och T-celler i benmärg och thymus.
OM DU BEHÖVER MER PLATS FÖR DITT SVAR, ANVÄND BAKSIDAN PÅ SAMMA PAPPER GÖR
EJ HÄNVISNINGAR TILL SVAR PÅ ANDRA FRÅGOR I TENTAMEN.
TENTAMEN Den friska människan 2, 2012-05-31
Maxpoäng: 66 Poäng för godkänt: 44
Mappnr:
Sida 4 (12)
Poäng:
Uppgift 2. Tema ventilatorbehandling (12 p)
Ventilator- (=respirator-)behandling ges inte bara inom intensivvården utan även till i övrigt
helt friska personer när de skall vara sövda under en operation. Detta är för att man skall
kunna ge muskelavslappnande medel under nedsövningsperioden vid exempelvis ett operativt
ingrepp i buken. Hos hjärt-och lungfriska patienter försöker man efterlikna den normala
andningen när det gäller andetagens storlek och andningsfrekvensen.
2A. Redovisa de normala tryck-och volymvariationerna i brösthålan hos en vaken vilande
person som spontanandas (dvs med de egna andningsmusklerna). Hur förändras trycken
i brösthålan när samma individ är sövd, muskelavslappad och ventilatorbehandlad, men
har väsentligen samma storlek på andetagen och samma andningsfrekvens som när
han/hon var vaken.(4p)
Svarsaspekt: Det intrathorakala trycket bestäms av balansen mellan lungornas elasticitet
(som vill dra ihop lungan) och bröstkorgens elasticitet som verkar åt motsatt håll. Efter en
normal utandning och med avslappad muskulatur råder därför ett lätt subatmosfäriskt tryck i
thorax, dvs i pleurarummet., c:a -2—5 cmH2O. Vid spontanandning i vila sjunker det
intrathorakala trycket med ytterligare 3-5 cmH2O vid varje inandning när lungorna spänns
ut. Vid ventilatorbehandling måste ventilatorn övervinna lungans elasticitet genom att trycka
in luft i lungorna, varvid trycket i thorax blir mer positivt under inandningsfasen.
Kommentar efter rättning av fråga 2A:
Svaren har bedömts utifrån de uppenbara, och delvis förståeliga, problem många har haft att
förstås vad som skiljer ventilatorbehandling från vanlig ventilation.
I princip har 3 poäng getts för förståelse av vanlig ventilation och en sista 1 p om svaret visar att
man klurat ut /förstått att man behöver ett relativt övertryck från ventilatorn.
Missuppfattning av något väsentligt och/eller direkt felaktiga fakta har naturligt nog reducerat
poängsättningen.
OM DU BEHÖVER MER PLATS FÖR DITT SVAR, ANVÄND BAKSIDAN PÅ SAMMA PAPPER GÖR
EJ HÄNVISNINGAR TILL SVAR PÅ ANDRA FRÅGOR I TENTAMEN.
TENTAMEN Den friska människan 2, 2012-05-31
Maxpoäng: 66 Poäng för godkänt: 44
Mappnr:
Sida 5 (12)
Poäng:
Uppgift 2. Tema ventilatorbehandling forts.
2B. På vilket sätt och genom vilken mekanism påverkas hjärtats minutvolym under
ventilatorbehandling, jämfört med spontanandning. Redovisa principerna för denna
mekanism i ett enkelt diagram.
(4p)
Svarsaspekt: ”Det venösa återflödet hos en vilande liggande person bestäms i hög grad
av det intrathorakala trycket. Vid spontanandning är det genomsnittliga trycket i thorax
subatmosfäriskt (=negativt) vilket gör att blodet ”sugs” in i thorax från bukhålan, där
trycket i genomsnitt är samma som i atmosfären. Under varje inspiration under
spontanandning rör sig diafragma aktivt i kaudal riktning vilket skapar ett positivt tryck
i buken och ett negativt i brösthålan. Denna ”respiratoriska pump” ökar det venösa
återflödet och därmed hjärtminutvolymen enligt Frank-Starlings princip. FrankStarlings princip innebär att hjärtats kontraktionskraft och därmed slagvolymen ökar
med den diastoliska fyllnadsgraden, som i sin tur ökar med det venösa återflödet. Visa
med ett enkelt tryck-volymdiagram. Vid ventilatorandning blir det intrathorakala trycket
under varje inandning i stället positivt och den respiratoriska aktiviteten blir i stället en
respiratorisk broms som hindrar det venösa återflödet. Hjärtminutvolymen blir därför
sänkt jämfört med spontanandning.”
Kommentar efter rättning av fråga 2B: En stor del av kursen har inte klarat denna
fråga medan 40 studenter hade full (4), eller nästan full (3,5) poäng på uppgiften.
Under tentamen gavs förtydligandet att den huvudsaliga skillnaden mellan spontan
och ventilatorassisterad ventilation är att i det senare fallet ”skjuts” luften ner i
luftvägarna. Trots detta har många inte kunnat analysera konsekvenserna av detta
för tryckförhållandena i thorax under andningscykeln och följderna för det venösa
återflödet.
OM DU BEHÖVER MER PLATS FÖR DITT SVAR, ANVÄND BAKSIDAN PÅ SAMMA PAPPER GÖR
EJ HÄNVISNINGAR TILL SVAR PÅ ANDRA FRÅGOR I TENTAMEN.
TENTAMEN Den friska människan 2, 2012-05-31
Maxpoäng: 66 Poäng för godkänt: 44
Mappnr:
Sida 6 (12)
Poäng:
Uppgift 2. Tema ventilatorbehandling forts.
2C. Beskriv hur lungan, de båda pleurabladen och omgivande strukturer i bröstkorgen
principiellt är relaterade till varandra. Beskrivningen ska innefatta latinska benämningar
på relevanta anatomiska strukturer och det yttre pleurabladets olika avsnitt. (4p).
Svarsaspekt: Lungsäcken, pleura, kan liknas vid en lätt uppblåst plastpåse i vilken
lungan är intryckt från sidan så att pleura formas till två blad: Pleura
visceralis/pulmonalis sammanfogat med ytan på lungan, och pleura parietalis som
fäster mot omgivande strukturer i bröstkorgsväggen och mediastinum. Omslagsvecket
mellan de båda pleurabladen är beläget runt hilum pulmonis och mellan bladen finns
det potentiella hålrummet, cavitas pleuralis. Pleura parietalis kan på basis av vilken del
av omgivningen det fäster i delas in i pars costalis, pars diaphragmatica, pars
mediastinalis och cupula pleura, det sistnämnda den del av pleura parietale som sticker
upp i området innanför costa I. I perifera delar av lungsäcken finns s.k. recesser, varav
den största är recessus costodiaphragmaticus. Efter inandning fylls större del av
recesserna med lunga+pleura viscerale. Vid utandning ”krymper” lunga+pleura
viscerale och lämnar recesserna.
Kommentar efter rättning av fråga 2C:
Utfallet i underkant av vad som förväntades. Poäng har getts även för beskrivningar av
"omgivningen" (mediastinum/hjärtat etc), även om det specifika namnet (pars mediastinalis
etc) ej skrivits. ”Gränsfallen” har varit föremål för särskilt noggrann bedömning.
OM DU BEHÖVER MER PLATS FÖR DITT SVAR, ANVÄND BAKSIDAN PÅ SAMMA PAPPER GÖR
EJ HÄNVISNINGAR TILL SVAR PÅ ANDRA FRÅGOR I TENTAMEN.
TENTAMEN Den friska människan 2, 2012-05-31
Maxpoäng: 66 Poäng för godkänt: 44
Mappnr:
Sida 7 (12)
Poäng:
Uppgift 3. (Område: Kroppsvätskor, njurfunktion, syra-basbalans) (12 p)
En vuxen man har kraftiga diarréer under drygt ett dygn. När symptomen lugnat ner sig har
han gått ner nästan 6 kg i vikt. Plasma osmolaliteten förändrades ej under diarréperioden och
inte heller serum Na+ koncentrationen (d.v.s. de är fortfarande normala). När han nu känner
sig något mindre utslagen gör sig såväl törst som hunger påminda. Han lyckas under loppet av
drygt en timme dricka 3 liter kranvatten.
Redogör, utifrån dina kunskaper om urinorganen och kroppsvätskorna, för hur de olika
vätskerummens volym och sammansättning är efter detta vattendrickande, jämfört med hans
normala tillstånd innan diarréerna började.
I din redogörelse bör även beaktas: Påverkan på vätskebalansreglerande hormoner av
diarréerna samt av det efterföljande vattendrickandet (vilka hormoner? vilka stimuli? vilka
effekter och verkningsmekanismer samt på vilka målceller?). Hur syra-basbalansen påverkas,
med angivande av förskjutningar i kroppens buffertsystem, BE, samt beskrivning av de
kompensationsmekanismer som kommer till användning.
Svarsaspekt:
För godkänt (8 p)krävs korrekt redovisning av tonicitetsförändring i kroppsvätskorna, att
hypovolemi kvarstår efter vattendrickandet, att Na+- och vattenretention erhålls via
aldosteron, angiotensin II och vasopressin, samt att en metabol acidos erhålls.
I ett väl strukturerat svar ska framgå insikten att den oförändrade plasmaosmolaliteten och
serum-Na+ anger att de omfattande vätskeförlusterna varit i stort sett isotona – m.a.o. stora
mängder elektrolyter, ffa Na+, har även förlorats. Det innebär att volymsminskningen av
extracellulärvätskan varit påtaglig. Allt förlorat vatten har inte ”tagits” från ECV, men
merparten. Substitutionen med 3 liter rent vatten utgör endast ca hälften av förlorad vätska,
samt inget av de elektrolyter som förlorats. En del av viktnedgången är också att hänföra till
minskade energidepåer. Det intagna vattnet fördelar sig som vatten gör normalt i kroppen,
d.v.s. 1/3 (1 liter) i ECV och 2/3 (2 liter) i ICV. ECV volymen således fortfarande klart lägre
än vid situationen innan diarrén – kvarstående hypovolemi. De två litrarna till ICV ger i stort
oförändrad volym jämfört med normalsituationen, eventuellt något ökad (hur mycket som
tagits från ICV delvis avhängigt hur mycket kalium som förlorats). Osmolaliteten i
kroppsvätskorna sjunker, liksom serum-Na+- koncentrationen.
Förutom korrekt beskrivning av aktuella stimuli, effekter och verkningsmekanismer för
vasopressin, RAS-aldosteron ges poäng för ett resonemang kring motstridande signaler för
AVP-insöndringen efter vattendrickandet (sänkt osmolalitet och hypovolemi) där graden av
hypovolemi avgör om ökad insöndring trots sänkt osmolalitet.
Diarrén med kraftig hypovolemi som följd förväntas ge en metabol acidos. Tarmsekretet, ffa i
colon, innehåller bikarbonat, vilket ger förlust av bas, vilket anges med korrekt beskrivning
av förskjutningar i buffertsystemen. Insikt om att den påtagliga hypovolemin i den aktuella
situationen också bidrar till acidos genom ev. minskning av GFR och därigenom reducerad
mängd Na+ till tubuli vilket i sin tur minskar vätejonsekretionen (Na-H antiport). Blodets
buffertar vänsterförkjuts mot ökad H2CO3(CO2 + H2O) samt HProt och mängden buffrande
baser minskar.
OM DU BEHÖVER MER PLATS FÖR DITT SVAR, ANVÄND BAKSIDAN PÅ SAMMA PAPPER GÖR
EJ HÄNVISNINGAR TILL SVAR PÅ ANDRA FRÅGOR I TENTAMEN.
TENTAMEN Den friska människan 2, 2012-05-31
Maxpoäng: 66 Poäng för godkänt: 44
Mappnr:
Sida 8 (12)
Poäng:
Kommentar efter rättning av uppgift 3: Relativt bra resultat på frågan. Vanligaste problemet var att
förstå att personen är fortsatt dehydrerad (i princip 6 l vätskeförlust som ersätts med 3 liter vatten)
efter vattendrickandet samt att merparten av förlusterna tagits från ECV. Detta faktum har
modifierat kraven för godkänd poäng (8) jmfrt med vad som anges i svarsaspekten. I frågan ingår
att förstå att förlusterna under diarréerna varit isotona (vilket flertalet klarat)samt att enda rimliga
huvudsakliga ”osmol” i den förlorade vätskan har varit Na- och Cl-joner (med volymsminskning av
ffa ECV som följd). Svårigheterna med förståelse av förändringarna i vätskerummen av såväl
diarréerna som efterföljande vattendrickande lite förvånande då en av övningsuppgifterna i det
material som finns på kurswebben avhandlar samma förlopp.
Syra-basrubbningen har inte vållat några problem att besvara korrekt. Förskjutningen av
buffertsystemen (ffa vätekarbonatbufferten) har dock renderat varierande svar, men som inte har
fått några ”tyngre” poängkonsekvenser. En del av angett vad som händer efter inträdd
kompensation, medan andra har följt ”minnesregeln” med vänsterförskjutning av såväl
vätekarbonat- som ”prot”-bufferten vid metabol acidos, utan eftertanke på vad som sker vid förlust
av bas (se s. 63 i ”syra-bas kompendiet).
OM DU BEHÖVER MER PLATS FÖR DITT SVAR, ANVÄND BAKSIDAN PÅ SAMMA PAPPER GÖR
EJ HÄNVISNINGAR TILL SVAR PÅ ANDRA FRÅGOR I TENTAMEN.
TENTAMEN Den friska människan 2, 2012-05-31
Maxpoäng: 66 Poäng för godkänt: 44
Mappnr:
Sida 9 (12)
Poäng:
Uppgift 4. (Område: endokrinologi & reproduktion) (12 p)
Linda, 26 år, är gravid. Hon har en del frågor till dig, inte bara kopplade till hennes graviditet.
Hon har på egen hand skaffat sig god inblick i medicinsk terminologi.
4A. Hon undrar vad det är för hormon man kan mäta tidigt i graviditeten som tecken på
detta? Hon undrar också var det bildas och vad det har för funktion?
(2 p)
Svar:
Linda har också hört att det sker en hel del förändringar av hormonproduktionen i kroppen.
Av lite oklara skäl vill hon veta mer om binjurarna under ”normala” förhållanden, d.v.s. inte
kopplade till hennes graviditet
.
4B. Hon undrar hur binjurarna ser ut, vilka delar de består av, vilka hormoner som bildas
där och vad är deras viktigaste effekter samt hur frisättningen av dessa hormoner
regleras.
(8 p).
Svar:
Lindas graviditet avlöper normalt och efter 9 månader får hon en frisk gosse.
4C. För att amningen ska fungera krävs f.f.a. två hormoner. Vilka är dessa hormoner och
vad har de för effekter av betydelse för amningen?
(2p)
Svar:
Svarsaspekt:
4A. hCG (humant choriongonadotropin) bildas av embryot/placenta. Ser till att corpus
luteum bevaras och kan fortsätta producera progesteron.
4B. I svaret skall ingå: medulla samt cortex och dess 3 lager (2 p)
noradrenalin/adrenalin, aldosteron, kortisol, androgener (2 p)
Effekter: översiktligt (för 2 p krävs att man åtminstone nämner metabola effekter (lipolys,
höjer glukos, proteinnedbrytning) kardiovaskulära effekter, och vätskebalans).
Reglering: symp nervsystemet, RAAS, ACTH, kalium (2p)
4C. Oxytocin – mjölkejektion. Prolaktin – mjölkproduktion.
OM DU BEHÖVER MER PLATS FÖR DITT SVAR, ANVÄND BAKSIDAN PÅ SAMMA PAPPER GÖR
EJ HÄNVISNINGAR TILL SVAR PÅ ANDRA FRÅGOR I TENTAMEN.
TENTAMEN Den friska människan 2, 2012-05-31
Maxpoäng: 66 Poäng för godkänt: 44
Mappnr:
Sida 10 (12)
Poäng:
Uppgift 5. (Område rörelseapparaten) (12 p.)
Cirkelrörelse, circumduction, är en kombination av flexion, extension, abduktion, adduktion
och ofta rotation (3 rörelseaxlar) och kan utföras i vissa typer av leder. Vidstående figurer
visar att såväl armen som benet kan föras i en cirkelrörelse i relation till bålen.
Fundera nu igenom hur dessa två cirkelrörelser genereras hos den friska individen och
redogör därefter för en maximal cirkelrörelse av ben respektive arm.
Ledning: Vilka rörelseaxlar i vilka leder är aktuella?
Finns det begränsningar betingat av ledernas/skelettdelarnas form och
ligamentapparat?
Vilken/vilka muskler är viktiga för cirkelrörelsens olika komponenter?
Vilka är de viktigaste skillnaderna mellan armen och benets cirkelrörelser och
varför tror du det är så?
Din redogörelse ska i sin helhet innefattas på 1 A4-sida. Tänk därför igenom redogörelsen
innan du börjar skriva. För full poäng krävs korrekt redogörelse av cirkelrörelse av arm och
ben med en tydlig disposition. Felaktiga påståenden ger poängavdrag.
OM DU BEHÖVER MER PLATS FÖR DITT SVAR, ANVÄND BAKSIDAN PÅ SAMMA PAPPER GÖR
EJ HÄNVISNINGAR TILL SVAR PÅ ANDRA FRÅGOR I TENTAMEN.
TENTAMEN Den friska människan 2, 2012-05-31
Maxpoäng: 66 Poäng för godkänt: 44
Mappnr:
Sida 11 (12)
Poäng:
Svarsaspekt: (Max 1 A4 sida)En redogörelse förväntas innehålla:
Redogörelse som klargör att cirkelrörelsen i benet sker över art. coxae’s rörelseaxlar; medan
motsvarande rörelse av armen genereras genom ett samspel mellan SC, AC och GH lederna, inklusive
beskrivning av rytm och ledernas relativa bidrag . (4p);
Beskrivning av art. coxae djupa ledpanna, ledläpps samt ligamentapparats betydelse för rörlighet och
stabillitet i leden; tt collum femoris ökar rörligheten. Motsvarande resonemang om SC, AC och GH
som utmynnar i att dessa leder har små anläggningsytor och svagt ligamentärt stöd. Stor rörlighet där
stabillitet erhålls av muskulatur med resonemang kring rotatorkuff samt scapulas stabiliserande
funktion i o m att det är fäste/ursprung för en mäktig skuldermuskulatur och samtidigt har en stor
anläggningsyta mot bålen. Beskrivning av tvångsmässig rotation av humerus för att komma in under
det osteofibrösa taket för fullt rörelseutslag (4p)
Redovisning av en betydelsefull muskel för varje delkomponent av cirkelrörelsen av arm respektive
ben (3p)
Resonemang baserat på olikheter i hur arm respektive ben ledar mot bålen där det framgår att benets
rörelseinskränkning (flexionen undantaget så är det bara ca hälften av rörelseutslaget i armen) ger
stabillitet och ett viktbärande som i stående huvudsakligen tas upp av passiva element som skelett och
ledband. Armen är inte belastad med kroppsvikten normalt och lederna behöver då inte samma stabila
konstruktion och stöd. Arbete med armen under stor belastning (t.ex. gå på händerna) kan ske under
kortare perioder då i huvudsak aktiv muskulatur stabiliserar ledgångarna. (1p)
Kommentar efter rättning av uppgift 5: Bra resultat på frågan även om många känt sig osäkra på
vad som efterfrågats. Relativt vanligt att man missat/underlåtit att redogöra för de viktigaste
skillnaderna mellan armens respektive benets cirkelrörelser.
OM DU BEHÖVER MER PLATS FÖR DITT SVAR, ANVÄND BAKSIDAN PÅ SAMMA PAPPER GÖR
EJ HÄNVISNINGAR TILL SVAR PÅ ANDRA FRÅGOR I TENTAMEN.
TENTAMEN Den friska människan 2, 2012-05-31
Maxpoäng: 66 Poäng för godkänt: 44
Mappnr:
Sida 12 (12)
Poäng:
Uppgift 6. Marathonlöpning (9 p)
6 A. Vilken typ av metabolism och energikällor används framför allt vid långa
uthållighetsarbeten, t ex maratonlöpning? Varför?
(3 p)
6 B. Hur förbättrar uthållighetsträning muskelcellernas metabola system?
(2 p)
6 C. Under ett maratonlopp kan muskelcellernas funktion försämras så att de blir svagare och
långsammare, d.v.s. de blir uttröttade. Beskriv två tänkbara orsaker till muskeltrötthet
under ett maratonlopp.
(2 p)
6 D. Andningen ökar under ett intensivt uthållighetsarbete. Detta kan ske genom en ökad
andningsfrekvens och/eller ökad volym i andetagen. Vilka problem uppkommer när
man andas med hög frekvens respektive med djupa andetag?
(2 p)
Kortfattad svarsaspekt:
A. Aerob nedbrytning av glykogen och fett. Ger mest ATP och ”ofarliga” slutprodukter
(CO2 och H2O).
B. T ex ökad mitokondriekapacitet, ökad kapacitet att bryta ned fett, fettinlagring i
muskelcellerna.
C. Akut uttröttning (t ex i uppförsbacke) pga överstiger den aeroba kapciteten och
tvingas använda anaerob metabolism; viktigaste enskilda orsaken till försämrad
muskelfunktion är ökad mängd fosfatjoner pga nedbrytning av kreatinfosfat.
Glykogenförråden tömda mot slutet av loppet. Återstår gör då bara fettnedbrytning
vars maximala kapacitet att producera ATP bara är c:a 50% av fett- +
glykogennedbrytning.
D. Hög frekvens: högt luftmotståndet samt dead space utgör en stor del av
andningsvolymen. Djupa andetag: krävs stora krafter för att vidga bröstkorgen vid
inandning.
Kommentar efter rättning av uppgift 6: Överlag gott resultat på uppgiften. Den sista delfrågan
missuppfattades av många och ”kopplades” inte till sammanhanget. Har bedömts med viss
hänsyn till detta faktum.
OM DU BEHÖVER MER PLATS FÖR DITT SVAR, ANVÄND BAKSIDAN PÅ SAMMA PAPPER GÖR
EJ HÄNVISNINGAR TILL SVAR PÅ ANDRA FRÅGOR I TENTAMEN.