Transcript Satslära

SATSLÄRA
Beskriver vilken funktion orden har i
en sats.
SATS OCH MENING
En fullständig sats innehåller predikat (p) och
subjekt (s).
 En eller flera sådana satser bildar en mening
och avslutas med skiljetecken, dvs. punkt,
utropstecken eller frågetecken.


Emil viskar.
En mening. En sats.

Wilma lyssnar.
Satsen består av huvuddelarna predikat och subjekt,
men kan också byggas ut med olika bestämningar.
Ex: Den uppskrämde Emil viskar och Wilma lyssnar
spänt.


OBS! Det finns uttryck som inte är hela satser men
ändå utgör meningar.
Ex: Ja. Hej! Gratulera! Sagt och gjort.
PREDIKAT
(P)
Talar om vad någon (något) gör eller vad som sker.
Är alltid ett verb i någon tempusform. Svarar på
frågorna Vad händer? Vad gör någon?
•Miranda huttrar.
•Pappa satt och sov.
•Klockan tickade.
•Vi ska flytta.
•Det regnar.
•Vill du komma hit?
SUBJEKT
(S)
Talar om vem, vad eller vilka som gör något.
Svarar på frågorna Vem? Vad? Vilka?
Vakten sover.
 Regnet smattrar.
 Åskknallarna dånar.

Är ofta substantiv och pronomen (sådant som är
istället för substantiv, han, hon, den, det).
ARBETA I BOKEN
GRAMMATIKEN I PRAKTIKEN
Sidan 114 uppgift 2.
 Sidan 117 uppgift 1, 2 och 3.
 Sidan 118-119 uppgift 4, 5, 6 och 7.

Extraövningar:
 Sidan 116 uppgift 5.
 Läs på om formellt och egentligt subjekt och gör
övningarna 8-9 på sidan 120.
DIREKT OBJEKT
(DIR. OBJ.)
Får man fram genom att fråga: Vad, vem eller
vilka + predikat + subjekt? Kan bestå av ett
eller flera ord.

Malte såg älgen.

Jag mötte den unge astronauten.

Vi köpte smör, ost och mjölk.
INDIREKT OBJEKT
(INDIR. OBJ.)
Svarar på frågan: Åt (för, till, från) vem eller
vilka + resten av satsen. Är i de flesta fall en
person.

Jag köpte honom en present.

De vägrade oss tillträde.
ARBETA I BOKEN
GRAMMATIKEN I PRAKTIKEN
Sidan 122 uppgift 1-3.
 Sidan 124 uppgift 5-8

Extraövningar:
 Sidan 123 uppgift 4.
 Sidan 125 uppgift 9.
PREDIKATSFYLLNAD
(PF)
Efter vissa verb blir den efterföljande satsdelen inte
objekt utan predikatsfyllnad (kallas också
predikativ).
Vanligast vid någon form av verben vara, bliva, heta
och kallas.
•Morgonen var vacker. •Hunden heter Buster.
•Jag blir glad.
•Marie kallas Mia.
ARBETA I BOKEN
GRAMMATIKEN I PRAKTIKEN
oSidan 126 uppgift 1.
oSidan 127 uppgift 2-3a
oExtraövningar:
oSidan 127 uppgift 3b.
oSidan 127 uppgift 4.
ADVERBIAL
(ADVL)
Det finns olika slags adverbial. Svarar på frågorna:
När? Hur länge? Hur ofta? – tidsadverbial.
 Igår öppnade en ny affär.
Var? Vart? Varifrån? – rumsadverbial.
 Hon bor i Helsingfors.
Hur? På vilket sätt? – sättsadverbial.
 Han städade noggrant.
AGENT
Agent anger vem som utför handlingen vid passiv
form. Bildas alltid med ordet av.

Artisten beundrades av alla.

Brevet blev förstört av regnet.
ATTRIBUT
(ATTR)
Säger något mer om subjektet eller objektet.
Är bestämningar till substantiv


Jag har en ny, röd cykel.
Han har en dator, värd 30 000 kr.