Satsdelar

•Orden i en mening delas in i grupper, satsdelar.

•Varje ord har sin bestämda uppgift i en sats. Ordet är då en satsdel. En satsdel kan bestå av

ett eller flera ord,

och satsdelarna

kan byta

plats med varandra, men inte hur som helst.

Några tips:

• Leta alltid reda satsdelarna i rätt ordning. • Lär dig ”satsdelsfrågorna”.

•

Predikat

Predikatet

är alltid ett verb och beskriver vad som händer och sker i satsen. Det kan finnas fler än ett predikat i en mening. Predikatet kan bestå av flera ord.

• • • • • • Ex: Bengt cyklar.

Satsdelsfrågan (P) Jo , någon

cyklar.

”cyklar” är

predikat

. Bengt cyklar P

Vad är det som händer?

Älvorna dansar i skogen.

• P

Det kan finnas fler än ett predikat i en mening:

Hon bakade en tårta, som kallades prinsesstårta • P P

Predikatet kan bestå av flera ord:

Han hade inte sett henne P P

Subjekt

• Subjekt är den, det eller de som uträttar predikatet. • Satsdelsfrågan (S) – Vad, vem, vilka + p • Flickan sover

. Vad händer

? Någon

sover

(=p) P Vem/vad sover? ”

F lickan”

• Flickan sover

.

sover (=s) S P • • Barnet leker med sina leksaker. S P • Snön började falla.

S P P • Varför har Åke och Olle redan åkt?

P S P GLÖM INTE ATT TA UT SATSDELARNA I RÄTT ORDNING !

Subjekt och predikat

• Den lilla katten sprang efter grannens galna hund.

S P • Olle hade köpt en ny bil.

S P P Skriv två frågor och två meningar om inte är frågor och låt sedan kompisen märka ut subjekt och predikat.

• En fullständig

sats

Sats/Mening

innehåller minst ett subjekt och minst ett predikat. Kaninen skuttar. Läser eleven? S P P S • En

mening

börjar alltid med stor bokstav och slutar med punkt, frågetecken eller utropstecken. • Hoppsan!

• Skiner solen?

• Åke kan allt om flugfiske.

• En mening kan bestå av en eller flera fullständiga satser: • Olle badade, fast det blåste kallt.

S P S P • Fastän det snöade ute, använde inte Anna sin jacka.

S P P S

Huvudsats – bisats

• • En

huvudsats

kan stå för sig själv och bilda en begriplig mening. • Hästen åt gräset. H • En

bisats

är en sats som ger mer information om en huvudsats, men blir inte begriplig om den står för sig själv.

• Hästen åt gräset, som fanns på ängen. • • H B • Eftersom backen var brant, blev hon trött. B H • OBS! Orden i huvudsatsen ändrar ordning när bisatsen kommer före.

Huvudsats – bisats

Samordning och underordning: • Satser kan föras samman på två olika sätt, genom samordning fogas en bisats (

B

). och underordning .

• Vid samordning är de båda satserna likvärdiga, två huvudsatser(

H

), Vid underordning är en sats, huvudsatsen (

H

), viktigare och till den •

Samordning

Bettan målar stolen

och

Benke diskar.

H •

Underordning

Benke målar stolen

när

Bettan diskar. H B H • De ord som binder samman olika satser med varandra kallas konjunktioner .

Konjunktioner

 Samordnade konjunktioner binder samman satser av samma slag: huvudsats med huvudsats och bisats med bisats.  De vanligaste samordnade konjunktionerna är:

eller , för

.

och , samt , men ,

 Anders fiskar

men

det nappar inte.

H  Pappa sjunger

när

H han duschar

och

B lagar mat.  Underordnade konjunktioner inleder bisatser. Den vanligaste är

att

. Andra är:

när

,

innan

,

därför att

,

fastän

,

så att

,

för att

,

om

.

 Han gav Li blommor,

därför att

hon fyllde år.

Predikatsfyllnad

• Satser som innehåller både subjekt och predikat, men förmedlar ändå inga känslor, behöver en predikatsfyllnad.

• Hon heter… • Ellen har varit … • Predikatet behöver då fyllas ut med en predikatsfyllnad (PF) för att få till en mening.

• De vanligaste predikaten (verb) som kräver predikatsfyllnad är: • Vara (böjningar: är, var, har/hade varit) • Bliva, bli (böjningar: blir, blev, har/hade blivit) • Heta (böjningar: heter, hette, har/hade hetat) • Kallas (böjningar: kallades, har/hade kallats)

Predikatsfyllnad

• Vara (är, var, har/hade varit) • Bliva, bli (blir, blev, har/hade blivit) • Heta (heter, hette, har/hade hetat) • Kallas (kallades, har/hade kallats) • Filmen är romantisk.

S P PF • Jag heter Daniel, men har alltid kallats Danne.

S P PF P P • De är så lyckliga. PF S P PF • Blev han glad? P S PF

Ackusativobjekt (direkt objekt)

När du tagit ut predikat och subjekt, samt kontrollerat om det finns någon predikatsfyllnad, ska du ställa

ackusativfrågan

. •

Vad, vem, vilka +

predikat + subjekt = ackusativobjekt • • • • Eleven glömde boken 1. Vad händer? Jo någon glömde(P) 2. Vem glömde? Jo, eleven(S) 3. Vad glömde eleven? Jo, boken(AO) • • Eleven glömde boken S P AO

Ackusativobjekt (direkt objekt)

• Katten såg råttan S P AO • Kan du hämta bollen?

P S P AO • Mia passade bollen och Anna nickade den vidare.

S P AO S P AO • Kalle och Ulla har plockat mycket svamp.

• • Kalle och Ulla har plockat mycket svamp.

S P AO

Dativobjekt (indirekt objekt)

• När du har ställt predikatsfrågan, subjektsfrågan, kollat eventuella predikatsfyllnader och ackusativobjekt är det dags att ställa

dativobjektsfrågan

. • Dativobjektet är

oftast

en person.

•

Åt / Till / För / Från vem

+ P + S + AO = Dativobjektet DO • Han skänker guldet till konungen.

S P AO DO • Till vem + sänker + han + guldet? Svar: konungen

Dativobjekt (indirekt objekt)

• Han gav gåvan till henne S P AO DO • Brevbäraren lämnade honom ett brev S P DO AO • Pettson fångade en fisk åt Findus. S P AO DO • Om du sparkas, tar jag godiset från dig!

S P P S AO DO

Diagnos

Draken väste. (2) - Jag heter Uggful och jag är hungrig. (6) Randolf sänkte svärdet. (3) Han är utsvulten. (3) Riddaren rynkade bekymrat pannan. (3) Uggful kastade en eldsflamma. (3) Svärdet smälte i Randolfs hand. (2) - Jag har varit snäll. (3) Riddaren morrade. (2) Du är dödens. (3)

• • • • • • • • • •

Diagnos

Draken väste. 2 S P Jag heter Uggful och jag är hungrig. 6 S P PF S P PF Randolf sänkte svärdet. 3 S P AO Han är utsvulten. 3 S P PF Riddaren rynkade bekymrat pannan. 3 S P AO Uggful kastade en eldsflamma. 3 S P AO Svärdet smälte i Randolfs hand. 2 S P - Jag har varit snäll. 3 S P PF Riddaren morrade . 2 S P Du är dödens. 3 S P PF

Adverbial

• Adverbialen berättar mer om predikatet (dvs verbet) • Oftast är adverbialet svaret på någon av frågorna. • Tidsadverbial • Rumsadverbial • Sättsadverbial NÄR? i morse, förra året, ständigt.

VAR? på gården, under sängen.

HUR? Sakta, noggrant.

• • Katten smög tyst och försiktigt. S P sä advl sä advl Hönsen sprang på vägen och kacklade högt.

• S P r advl P sä advl • Pelle tittade på hockey i ishallen S P AO r advl Rut promenerade varje morgon till stallet S P t advl r advl

Adverbial

• Satsadverbial är ett adverbial som ändrar satsens innehåll totalt. • Satsadverbial sa advl • Alltid, aldrig, kanske, ibland, inte, knappast, • Kalle kunde inte simma S P sa advl P • Ola fick alltid bullar av mormor, men aldrig syltkakor S P sa advl AO DO sa advl AO • Jag har aldrig glömt läxan. S P sa advl P AO

Diagnos

• • Ser du killarna där borta? De heter Evert och Sixten. 7 st P S AO r advl S P PF • • Jag kommer inte att ge henne en puss! 6 st S P sa advl P DO AO • • Hon sprang snabbt till skolan. Skolan heter Centralskolan men kallas Central. 9 st S P sä advl r advl S P PF P PF • • Har du sett Olles katt? Julle har varit forsvunnen i två dagar!

P S P AO S P PF t advl 8 st

• •

Attribut

Attributen berättar mer om ett substantiv (oavsett vilken satsdel substantivet är) Bondens artiga söner gav en stor bukett till flickorna i klassen.

attr attr S P attr AO DO attr • Pojkarna i laget skulle spela årets viktigaste match i morgon kväll.

S attr P attr attr AO t advl • Drottning Silvia talar inte alltid tydlig svenska.

attr S P sa advl attr AO

•

Attribut

Attributen berättar mer om ett substantiv. Det finns fyra olika attribut: • Gentivattribut (g attr) visar ett ägande: Silvias man är lekfull.

g attr S P PF • Prepositionsattribut (p attr) består av en preposition + substantiv: Kiosken på berget... Skorna i hyllan... Kvinnan i kön...

p attr p attr p attr • • Adjektivattribut (a attr) är ett adjektiv: Den gamla mannen var snäll.

a attr S P PF Epitet (ep) är en slags titel före substantivet: Jag ska inte träffa rektor Fredrik i dag.

S P sa advl P ep AO t advl

4.

5.

6.

7.

1.

2.

3.

Satsdelsfrågorna

Predikatfrågan (P) - Vad är det som händer? = predikat Subjektsfrågan (S) – Vad, vem, vilka + p? = subjekt Vad/vem, vilka + de fyra speciella predikaten + subjekt = predikatsfyllnad(PF) Vara (är, var, varit) Bliva, bli (blir, blev, blivit) Heta (heter, hette, hetat) Kallas (kallades, kallats) Ackustativobjekt frågan: Vad, vem, vilka + övriga predikat + subjekt = ackusativobjekt (AO) Dativobjekt – frågan: Åt / Till / För / Från vem + P + S + AO = Dativobjektet (DO) När, hur, var = adverbial. Satsadverbial: Alltid, aldrig, kanske, ibland, inte, knappast. Attribut = bestämning till substantiv

Prepositionsattribut eller rumsadverbial

•

Prepositionsattribut (p attr) består av en preposition + substantiv och berättar mer om substantivet:

Kiosken på berget... Skorna i hyllan... Kvinnan i kön...

p attr p attr p attr • • •

Rumsadverbial berättar mer om verbet:

Kiosken ligger på berget.

S P r advl Ställde du skorna i hyllan?

P S AO r advl Kvinnan ställde sig i kön.

S P r advl Se så alla sidor i häftet är gjorda och rättade.

Repetera sammanfattningen, häftet och PPP.