Transcript Intro till Generativ Grammatik och Frasstrukturgrammatik Tis, 1/10

Intro till Generativ Grammatik
och Frasstrukturgrammatik
Tis, 1/10
Rebecca Jonson
Fraser
• Fraser utgör satsled och bygger upp våra
satser.
• Fraser benämns efter sitt huvudord (H.O)
• NP, VP, ADJP, PP, ADVP
• Satser består i svenska av en nominalfras
och en verbfras SNP VP
• Konstituentanalys
Hans kompis såg en röd Ferrari på stan
Fraser
• För att tydliggöra konstituenterna kan vi sätta de
inom hakparenteser
[[[Hans] [kompis]] [såg] [[en] [röd] [Ferrari]]
[[på] [stan]]]
• Genom att etikettera konstituenterna kan vi t.ex.
göra jämförelser mellan språk
S[NP[Han] VP[V[köpte] NP[ADJP[rött] N[vin]]]]
[ [vino] Adjp[tinto]]]]
• En fras= ett ord / flera ord / annan fras + ord
S
[ VP[V[Compró]
NP N
Nominalfraser NP
Består av substantiv eller pronomen med
olika attribut. Viktig byggsten.
Attribut = bestämningar till nominalfraser
Framförställda/Efterställda attribut
NP den blåa jackan
attribut H.O
NPBoken med alla de vackra bilderna
H.O
PP som attribut
Utbytesord
Den förälskade fästmannen gav den förtjusta
fästmön en innerlig kyss i den mörka
tunnelbanan varje morgon
Genom att byta ut orden mot pronomen och
pronominella ord blir satsen:
Han gav henne den där då
På så sätt blir fraserna som avgränsade
syntaktiska enheter tydliga
Genom att ändra ordföljden klargörs också
enheterna (flyttningsprov)
Adjektivfraser AdjP
• H.O är adjektiv
• Ingår ofta i nominalfraser och fungerar då
som attribut
Den mot slutet tämligen trista
föreställningen
Den sedan igår bortsprungne hunden
Prepositionsfraser PP
• Betecknar tid, rum sätt m,m
• Består av en preposition följt av en
nominalfras
– Anders sågade trädet med en motorsåg
i skogen
– Flickan med det långa håret
Verbfraser VP
• Verb med bestämningar
– äta, äta hemma, äta när man är hungrig, äta klockan
sex
– Bestämningar= objekt, predikativ, adverbial
• Splittring
– Igår åt han hemma
• Valens (Intransitiv/Transitiv/Bitransitiv)
– Vilka bestämningar är nödvändiga
– Åsa besöker David (varje kväll)
– Per dricker (vatten) (varje kväll)
VP
• Finita verbfraser (utgör predikatsled)
– Sitter, läste
– Böjs efter tempus, modus
Händelsen skakade om hela världen
• Infinita verbfraser (utgör subjekt, objekt, attribut,
i PP)
– Springa, sprungit, springande, sprungen
Att inte hitta hem är jobbigt (subjekt)
Han hatade att ligga vaken och grubbla (objekt)
Satsled/Satsdelar
• Ord och frasers funktion
– Katten
jagade
råttan
subst.
verb subst.
subjekt predikat direkt objekt (d.o)
• Intrinsikala kategorier
– Ordklasser (kategori)
– Ordklasstillhörigheten oberoende av ordets förekomst
i en syntaktisk struktur
• Relationella kategorier
– Satsdelar (funktion)
– Viss relation som ord/fraser kan ha till andra
ord/fraser
Satsled
Den väldigt lilla flickan med de stora fötterna hade
höga ambitioner och var rödhårig
subjekt
Den väldigt lilla flickan med de stora
fötterna
predikat
hade, var
objekt
höga ambitioner
agent
adverbial väldigt
predikativ rödhårig
attribut
den, lilla, höga, de stora
Satsled
• Primära/sekundära satsled
– Primära ingår direkt i en sats
– Sekundära återfinns inuti fraser (t.ex. attribut)
• Nödvändiga satsled i svenska är subjekt
och predikat
• SNP + VP
• Vem gör något?, Vad gör subjektet?
• Skolgrammatikens frågor förvirrande
– Dokumentet negligeras
Roller
• Agenten= den som utför eller sätter igång en handling
– Erik öppnade dörren
• Instrumentet= den som agenten använder för att utföra
handlingen
– Kajsa Warg skar brödet med kniven
• Det påverkade föremålet= det som förändras, förflyttas
eller byter ägare genom en handling eller process
– Robert kastade ut katten genom fönstret
• Mottagaren= den som mottar eller får något
– Kungen tilldelade soldaten en medalj
• Upplevaren= den som upplever eller förnimmer
– Bush såg en självmordsbenägen terrorist
Roller
• Det upplevda= det som man upplever eller förnimmer
– Bush såg en självmordsbenägen terrorist
• Målet= slutpunkten för en rörelse
– Vi åket till La Paz
• Belägenhet= platsen där man befinner sig eller där en
handling äger rum
– Kajsa Warg lagar mat i köket
Subjektet ofta agent eller upplevare. Om dessa saknas kan det
vara det påverkade föremålet och även som med verbet ”få”
mottagaren. Det påverkade föremålet och det upplevda är
oftast direkt objekt, det indirekta objektet är för det mesta
mottagare eller upplevare. Övriga roller brukar vara
adverbial.
Subjekt
• Nominalfraser, infinitiver, bisatser
• Subjektstvång i svenska
Vi pratar
Hablamos (Sp.)
Nous parlons (Fr.)
• Formellt subjekt
– Det regnar
– Llueve (Sp.), Sataa (Fi.)
• Två subjekt (formellt/egentligt)
– Det finns ett monster under sängen
• Imperativa satser/Subjektlös samordning
Predikat
• Det som görs eller sker
– Det brinner
– Eva åt äpplet
• Verbkonstruktion
• Bara finita verb kan ensamma utgöra predikat
– Läser, läste
– Andra former kräver hjälpverb: har läst, hade läst,
skall läsa
– Val av verb bestämmer antal nödvändiga objekt
– Verbpartiklar= skjuta ned (nedskjuta),
skruva upp
Objekt
• Kan bestå av nominalfras, infinitiv, bisats
• Direkta objekt
– Han lyfte lådan
– Han skrev en bok
• Indirekt objekt
– Han gav henne ringen
– Han gav en ring till henne
• Prepositionsobjekt (direkt objekt med prep.)
– Han lyfte på lådan
– Han bjöd henne på middag
Agent
• Agent= i en passiv sats är det den
motsvarande aktiva satsens subjekt
• Passiv/Aktiv sats
Den nya direktören ersatte den gamla direktören
subjekt
direkt objekt
Den gamla direktören ersattes av den nya direktören
subjekt
agent
Adverbial
• Ofta en prepositionsfras eller adverb men även
bisatser eller nominalfraser
• Enligt skolgrammatiken bestämningar till verb,
adjektiv eller adverb. Primära och sekundära.
Kajsa skar brödet med kniven
Vi har en mycket liten bil
Bussen var till bristningsgränsen full av skolbarn
I somras regnade det mycket
Han reste dit med flyg när han hade studerat färdigt
• Adverbial har ganska fri placering i satser
Typer av adverbial
Rumsadverbial
Tidsadverbial
Var?, Vart?, Varifrån?
När?, Hur länge? Hur
ofta?
Hur?, På vilket sätt?
Sättsadverbial
Hur mycket?
Måttsadverbial
Omständighetsadverbial Varför? Orsak, villkor
Bestämmer hela satsen
Satsadverbial
Ex. inte, troligen, säkert
Attribut
Alla dessa Pers åtta väldigt blåa pianon
– Adjektivattribut (väldigt blåa)
– Genitivattribut
(Pers)
– Kvantifikatorer (Alla, åtta)
– Bestämda artiklar (dessa)
Hans första svåra tid
Bestämd inbördes ordning mellan bestämningar
Attribut
• Prepositionsattribut
– Mannen på den nymålade bänken
• Adverbattribut
– Mannen därborta
• Infinitivattribut
– Förmågan att vissla
• Satsattribut
– Nyheten att han kommer
Predikativ
• Statiska satser= satser som anger ett
tillstånd/egenskap hos någon
– Peter är miljöpartist.
– Göran är flintskallig.
•
•
•
•
•
Predikatsfyllnad i skolgrammatiken
Substantivbestämning men skilt från H.O
Vara, bliva, heta, kallas = kopulaverb
Även göra, förefalla, anse, synas, tyckas
Kongruens med NP
– Bollen/arna är grön/a
subjektiv pred.
– Han gjorde flickan/orna ledsen/sna objektiv pred.
Ta ut fraser och satsdelar
Kal gav lilla Ada en blöt puss på bänken
Boken jag läste är tråkigare än de flesta
Mannen med käppen blev nedslagen av gangstern
Huvudsats och bisats
• Huvudsats
– Kan stå självständigt
– Kan ha omvänd
ordföljd (Då kom han)
– Inte efter finita verbet
– Varierande inledning
– Flera huvudsatser kan
vara samordnade
(konjunktioner)
• Bisats
– Satsdelar i en
överordnad sats
– Rak ordföljd (då han
kom)
– Inte före finita verbet
– Inledning med: om,
när, som, vem, där,
var, vart, eftersom etc.
– Olika grader av
underordning
Generativ Grammatik
• Noam Chomsky (50-talet)
• Vad är ett språk? = en mängd satser
• Vad är en grammatik? = en explicit redogörelse
för den mängd av satser som utgör språket
• Vad är en sats? = sekvens av ord med bestämd
struktur
• Generativa grammatiken tar bara hänsyn till
grammatikaliska satser och en grammatik
redogör för de grammatikaliska satserna
• Språket oändligt
• Universell grammatisk teori
Generativ Grammatik
• Metod= hypotetisk-deduktiv
– Formulerar hypoteser utifrån data
– Motexempel fäller hypotesen men ger fler data
• Fokus på Ordklasser/Fraser ej Satsdelar
• Fokus på Syntax/Struktur ej Mening
• Lexikaliska kategorier (ordklasser)
– Det, n, v, p, a
• Icke-lexikaliska (frasklasser)
– S, NP, VP, PP, AP
Analysträd
• Ett analysträd består av
– Rot, Noder, Terminala noder
– Dominans (moder, dotter, systrar)
– Etiketterade noder (terminala (ord), icketerminala symboler)
– Precedence (vänster till höger ordning)
Hans dotter fick boken av en klasskamrat
Intro Frasstrukturgrammatik
Med en frasstrukturgrammatik försöker man
definiera en mängd välformade analysträd för ett
språk
• Lexikon (lista över orden i språket)
• Syntaktiska kategorisymboler
• Regler (regler som definierar analysträd vars
noder är etiketterade med ord ur lexikonet och
syntaktiska kategorisymboler)
– SNP VP
– VPV NP