Introduktion till sydsamisk satsanalys och syntax

Transcript Introduktion till sydsamisk satsanalys och syntax

Introduktion till sydsamisk satsanalys och syntax

Mikael Vinka & Ajlin J Kråik

Umeå universitet, 2013

Innehåll

1 Introduktion .......................................................................................................................... 4 2 Den grundläggande strukturen ............................................................................................. 8 2.1

Satser, Subjekt och Predikat ......................................................................................... 8 2.1.1

Predikat och subjekt ............................................................................................... 9 2.1.2

2.2

Algoritmen för satsanalys .................................................................................... 10 Ett enkel satsschema ................................................................................................... 11 2.2.1

2.3

Alternativ notation och hur man använder

phpSyntaxTree

.................................. 13 Mer om predikat .......................................................................................................... 15 2.3.1

2.3.2

Predikativa adjektiv ............................................................................................. 15 Predikativa nomen ............................................................................................... 19 2.3.3

2.4

Sammanfattning ................................................................................................... 20 Verbets transitivitet ..................................................................................................... 20 2.4.1

2.4.2

Transitiva verb ..................................................................................................... 22 Ditransitiva verb ................................................................................................... 26 3 2.5

Sammanfattning .......................................................................................................... 29 Fraser .................................................................................................................................. 32 3.1

3.2

Introduktion ................................................................................................................. 32 Nominalfrasen. ............................................................................................................ 34 3.2.1

Nominalfrasens inre struktur ................................................................................ 35 3.2.2

3.2.3

3.2.4

3.2.5

3.2.6

3.2.7

Determinanter ...................................................................................................... 36 Förbestämningar .................................................................................................. 37 Numeraler ............................................................................................................ 39 Efterställda led i Nominalfrasen .......................................................................... 40 Pronomen som Nominalfraser ............................................................................. 41 Sammanfattning ................................................................................................... 42 3.3

Adjektivfrasen (AP) .................................................................................................... 42 3.3.1

Framförställda led i APn ...................................................................................... 43 3.3.2

3.3.3

Efterförställda led i APn ...................................................................................... 44 Predikativa och attributiva AP ............................................................................. 45 3.4

3.5

Postpositionsfrasen (PP) ............................................................................................. 47 Verbfrasen (VP) .......................................................................................................... 48 3.6

Diagnostiska tester för fraser ...................................................................................... 50 3.6.1

Koordination ........................................................................................................ 51 3.6.2

Pro-former ............................................................................................................ 54 3.6.3

3.7

Rörlighet .............................................................................................................. 55 Pro-Drop ..................................................................................................................... 56 2

Vinka & Kråik 2013 3.8

Övningar ..................................................................................................................... 59 3.8.1

Uppgift 1 .............................................................................................................. 59 3.8.2

3.8.3

3.8.4

Uppgift 2 .............................................................................................................. 60 Uppgift 3. ............................................................................................................. 60 Uppgift 4. ............................................................................................................. 62 4 3.8.5

Uppgift 5 .............................................................................................................. 62 Satstyper och satsoperationer ............................................................................................. 63 4.1

4.2

Inledning ..................................................................................................................... 63 Ja/nej frågor ................................................................................................................ 63 4.2.1

4.3

Komplexa tempus. ............................................................................................... 68 Frågeordsfrågor ........................................................................................................... 68 4.4

4.5

4.6

4.7

Komplexa tempus och frågeordsfrågor ....................................................................... 73 Relativsatser ................................................................................................................ 74 Topikalisering ............................................................................................................. 76 Avslutning ................................................................................................................... 77 4.8

Övningar ..................................................................................................................... 78 4.8.1

Uppgift 1 .............................................................................................................. 78 4.8.2

4.8.3

Uppgift 2 .............................................................................................................. 78 Uppgift 3. ............................................................................................................. 78 3

1 Introduktion

Den här boken har två sammanfallande syften: å ena sidan syftar den till att introducera sydsamiskans syntax och morfologi; å andra sidan fungerar boken som en introduktion till teoretisk syntax och morfologi, främst baserad på sydsamiska data. Den riktar sig universitetsstuderande på A- och B-nivåerna i sydsamiska, men även till andra studenter som studerar grammatik. Boken vänder sig också till en publik som som redan behärskar den teoretiska grammatiken, men som är intresserad av fenomen som utmärker det sydsamiska språket. Bokens grammatisksyn är baserad på den generativa grammatiken, vilken utvecklades av den amerikanske lingvisten Noam Chomsky under 1950-talet {Chomsky, 1957 #344}. Det är ingen överdrift att påstå att detta är den mest genomarbetade och den mest inflytelserika teorin inom den grammatiska forskningen, även om det existerar andra traditioner. Den generativa grammatikens utgångspunkt är att språket och språkförmågan är en del av människans kognitiva system. Med detta menas att språkförmågan utgör en del av det system i den mänskliga hjärnan som möjliggör tänkande, lärande och abstrakta resonemang. En central hypotes i den generativa grammatiken är att språkförmågan är en medfödd egenskap, som gör det möjligt för människor att snabbt och obehindrat kunna tillägna sig sitt förstaspråk. Med andra ord, människan, till skillnad från andra arter, är genetiskt förprogrammerad för språk. Den del av språkförmågan som är medfödd, är ett abstrakt grammatiskt system, som som ligger till grund för utvecklingen av det specifika språket, det vill säga hur ord kombineras till fraser och satser, och mekanismer som dikterar hur ord är uppbyggda. Denna medfödda förmåga kallas den

universiella grammatiken

(UG). Alla som studerat ett främmande vet att språk skiljer sig åt. Ord som betecknar en företeelse på ett språk, behöver inte uppvisa någon likhet med ett ord som betecknar samma företeelse på ett annat språk. Det man på sydsamiska kallar bienje kallas hund på svenska, inu på japanska, chien på franska, och så vidare. Det är alltså viktigt att vara uppmärksam på att den universiella grammatiken inte gör anspråk på att språk skall innehålla samma uttryck och ord. Däremot är det relevant att bienje, hund och chien är nomen, och i den egenskapen har de en mängd gemensamma egenskaper (förutom att de syftar på

canis lupus familiaris

). De

Vinka & Kråik 2013 kan böjas för numerus i till exempel sydsamiska och svenska, (bienje~bienjh; hund~hundar), de kan böjas för kasus i sydsamiska och japanska (bienje~bienjem; inu-ga~inu-o) och så vidare. I egenskap av Nomen, kan de fungera som subjekt (1:1) och som direkt objekt (1:2) (1:1) a Bienje håhta. hund.Nom skälla.Prs.3s b Hunden skäller.' c Inu-ga hoeru. hund-Nom skälla.Prs (1:2) a Manne bienjem vööjnim. jag.Nom hund.Ack såg.Pret.1s b Jag såg hunden.' c Watashi-ga inu-o mita jag-Nom hund-Ack se-Pret Man också notera i exempel (1:2) att språken språken skiljer sig i hänssende till en relativa ordningen mellan direkt objekt och verb. I sydsamiskan tenderar det direkta objektet att stå till vänster om verbet, medan i svenska står objektet alltid till höger om verbet. Medan detta kan tyckas vara en stor skillnad mellan språken, finner emellertid att sekvensen som består av det direkta objektet och huvudverbet beter sig som en enda sammanhängande enhet i sydsamiska, japanska och svenska. I vart och ett av exemplen i (1:3) finner vi en kursiverad verbfras vars innebörd är "sett hunden," bienjem vuajneme i (1:3a), sett hunden i (1:3b) och inu-o mita i (1:3c). Vi finner också ett kursiverat och understruket pronomen. Detta pronomen tolkas i samtliga fall på exakt samma sätt som den kursiverade verbfrasen, nämligen "sett hunden." (1:3) a Manne leam

bienjem vuajneme

, jih datne leah aaj

dam

dorjeme. jag är hund.Ack sett och du är också det.Ack gjort b Jag har

sett hunden

, och du har också

det

. c Watashi-ga

inu-o mita

. Anata-mo

soo

shita. jag-Nom hund-Ack se-Pret. du-också det göra-Pret Ett belägg för att pronomen måste syfta på verbfrasen. kommer från det faktum att man inte kan byta ut pronomenet mot t.ex. ett annat objekt, som t.ex. "katt": 1 1 Notera att stjärnan "*" betyder att exemplet är ogrammatiskt. 5

(1:4) a *Manne leam

bienjem vuajneme

, jih datne leah aaj

gaahtoem

dorjeme. jag är hund.Ack sett och du är också katt.Ack gjort b *Jag har

sett hunden

, och du har också

katten

. c *Watashi-ga

inu-o mita

. Anata-mo

neko-o

s hita. jag-Nom hund-Ack se-Pret. du-också katt.Ack göra-Pret Det finns alltså systematiska likheter och olikheter mellan språken, som inte beror på vad de individuella orden i språken kallas, utan som har att göra med begrepp som som subjekt, objekt, verb och frasbildningar. Det är fenomen av det här slaget som den teoretiska grammatiken först och främst studerar. En utförlig beskrivande grammatik över ett språk täcker även konstruktionstyper som (1:3), {t.ex. \Quirk, 1985 #683}. Men det är viktigt att notera att den traditionella grammatikens uppgift är först och främst att katalogisera de grammatiska fenomenen i ett specifikt språk. Den generativa grammatiken ser det som sin uppgift att beskriva det grammatiska system som möjliggör de olika konstruktionstyperna, samt vilka restriktioner dessa är underordnade. Vi ska också poängtera att det det inte råder några motsättningar mellan de olika grammatiska traditionerna. Traditionella grammatikor är dock aldrig mer än en slags taxonomiska kataloger. Den generativa grammatiken, däremot, gör anspråk på att säga något om språket som en del av ett biologiskt, naturvetenskapligt fenomen, och hur språket utvecklas i individen från födseln fram till en stabil förstaspråkskompetens. Vidare, den generativa grammatiken öppnar dörrarna för komparativt perspektiv. Det vill säga, för att klarlägga de principer som ligger till grund för hur den universiella grammatiken fungerar, har det visat sig vara en framgångsrik strategi att studera en så rik mängd av specifika språk som möjligt, eftersom alla dessa språk är uttryck den universiella grammatiken. Samtidigt kan man notera att eftersom UG är en del av människans biologi, så är varje enskilt språk en manifestation av denna inneboende språkförmåga. Den här boken presenterar en grundläggande introduktion till sydsamisk syntax och morfologi. Vi kommer alltså att fokusera på hur sydsamiska satser och fraser är uppbyggda, det vill säga

syntax

, samt hur ord är uppbyggda och hur de bildas,

morfologi

. Analysmetoden är uteslutande baserad på Chomsky's generativa grammatik. Det teoretiska machineriet kommer att byggas upp successivt, från en elementär upp till en relativt komplex nivå. I kapitel 2 presenteras en i grund och botten tradition infallsvinkel till satsanalys. Där kommer begrepp som sats, predikat, subjekt, objekt att introduceras samt en strategi för hur dessa identifieras. Dock, till skillnad från den ortodoxa tradtionella grammatiken, kommer vi 6

Vinka & Kråik 2013 att omedelbart anamma ett av den moderna grammatikens analytiska redskap, nämligen träddiagrammet. Kapitel 3 tar sig an frasbegreppet. Kapitel 4 diskuterar analysen av olika satstyper, såsom påståenden, ja/nej frågor och frågeordsfrågor. Vi kommer att i detta sammanhang även titta på topikaliseringar samt relativsatser. Kapitel 5 tar upp begreppet komplementering. 7

2 Den grundläggande strukturen

Detta kapitel går igenom den grundläggande strukturen i satsen, med fokus på de primära grammatiska funktionerna, det vill säga subjekt, predikat, direkt och indirekt objekt. När du har läst och förstått kapitlet, skall du kunna: • analysera satser och identifiera de basala satsdelarna, med utgångspunkt i den satsanalytiska algoritm som presenteras. • • • presentera satsanalysen i ett basalt syntaktiskt träddiagram redogöra följande begrepp: intransitiva, transitiva och ditransitiva verb; predikativa adjektiv, predikativa nomen, kunna redogöra för den grundläggande kasus-algoritmen i sydsamiska.

2.1

Satser, Subjekt och Predikat

Grunden för att tillägna sig en djupare grammatisk kunskap och förståelse om språk ligger i förmågan att identifiera lingvistiskt relevanta mönster och strukturer. Den enhet som är central för syntaxen är satsen, och det är därför en nödvändighet att man inte bara är bekant med, utan också behärskar basal satsanalys. I det här kapitlet introducerar vi en modell för att analysera satser som är starkt förankrad i den generativa grammatiken, men som också bygger på den traditionella grammatikens grunder. Den grammatiska enhet som står i fokus för satsanalysen är naturligtvis själva satsen. Därför måste måste vi klargöra vad menar med begreppet

sats

. Normalt definieras en sats som en grammatisk enhet som består av två beståndsdelar, nämligen det som brukar kallas predikat och subjekt. Vi återkommer strax till dessa begrepp. Innan vi tacklar själva analysen, skall vi notera att satser kan ha olika grader av komplexitet. I (2:1) finner vi tre exempel, som trots sina olikheter, har det gemensamt att på ett plan består de samtliga av ett predikat och ett subjekt. Predikaten i vart och ett av exemplen är markerade med kursiv stil. I andra avseenden skiljer de sig, vilket vi kommer att se framgår av en mer detaljerad analys av komplementering.

åerieminie

. Pär.Nom sova.Prog 'Pär sover.' b Læjsa

dam bienjem govli

Lisa den.Ack hund.Ack höra.Pret.3s 'Lisa hörde hunden.' . c Bræjhta

gihtji maam Læjsa govli

Britta.Nom fråga.Pret.3s vad.Ack Lisa.Nom höra.Pret.3s 'Britta frågade vad Lisa hörde.' . När man skall ge sig i kast med satsanalys, är det dock inte lämpligt att börja med satser av typen (2:1c), eftersom detta exempel innehåller en sats som är nedbäddad i en större sats. (2:1b) är också en olämplig utgångspunkt, eftersom den innehåller ett direkt objekt. (2:1a) illustrerar den enklaste typen av sats, men förser oss ändock med tillräcklig komplexitet för kunna bygga upp en analytisk modell som generaliserar över samtliga satstyper.

2.1.1

Predikat och subjekt

Vi skall nu börja med det faktiska analytiska arbetet, dels genom att introducera och förklara begreppen

predikat

och

subjekt

, samt utveckla den metod som används för att nå fram till en adekvat analys. Vi börjar med att studera enkla satser av den typ vi mötte i (2:1a), och som exemplifieras ytterligare i (2:2a) och (2:2b): (2:2) a Læjsa

vaarri

Lisa springa.Pret.3s 'Lisa sprang' . b Pöövle

njulhtji

Paul hoppa.Pret.3s Paul hoppade . Dessa satser består av exakt två ord vardera; enklare kan det inte bli.

2 I samtliga fall utgör det andra ordet i satserna predikatet, och det första ordet subjektet. Predikatet är den enhet i satsen som beskriver en händelse, handling eller tillstånd. Det typiska predikatet är ett 2 Det är förvisso fullt möjligt att yttra endast verbet, t.ex. Vaarri, vilket kan tolkas som en fullständig sats med betydelsen 'Hon/han sprang.' Som vi kommer att se senare i framställningen, är denna typ av enkla "en ordsatser" något mer komplexa än vad man kan tro vid första anblick. Av metodologiska släl ignorerar vi denna satstyp för tillfället. 9

huvudverb, som till exempel vaarredh, 'springa', (2:2a), eller njulhtjedh 'hoppa', (2:2b). Subjektet å andra sidan betecknar den eller det som utför den handling som predikatet uttrycker, alternativt, upplever eller är i det tillstånd som predikatet beskriver. Satsen i sig består sålunda av kombinationen av et predikat och ett subjekt.

2.1.2

Algoritmen för satsanalys

Vi skall nu presentera en enkel metod för att identifiera predikatet och subjektet, och därmed förse läsaren med språkvetenskapliga verktyg att analysera satser. Även om detta är relativt okomplicerat i samband med (2:1a) och (2:2), är det viktigt att man går tillväga på ett systematiskt sätt. Den grundläggande metodiken går ut att man först identifierar predikatet, och därefter subjektet. Det första steget blir därmed att undersöka vilken enhet fungerar som predikat i respektive sats i (2:2). Det enklaste sättet att finna predikatet är genom att ställa frågan vad som sker eller skett. Om vi vänder oss till exempel (2:2a), och frågar "

Vad hände (eller skedde)?

" blir svaret blir att

någon sprang

. Eftersom vi ännu inte har identiferat subjektet änvänder vi oss av obestämda pronomen som någon eller något. Det har nu framgått att ett

springande

ädge rum, vilket i sin tur innebär att verbet vaarri fungerar som predikat i (2:2a). Om vi tillämpar denna metod på exempel (2:2b) ("

Vad hände (eller skedde)?

)" blir svaret att

någon hoppade

. På samma sätt konstaterar vi också att verbet njulhtji i exempel (2:2b) fungerar som predikat. (2:3) Finn Predikatet:

Vad hände (eller skedde)?

Nu vänder vi uppmärksamheten mot subjektet. Till att börja med konstaterar vi att subjektet oftast utgörs normalt av ett Nomen.

3 För att finna subjektet är den klassiska strategin att fråga vad eller vem det är som utför den handling som predikatet anger. Låt oss återigen titta på mening (2:2a). Vi fann predikatet genom att fråga vad som händer eller sker vilket identifierade verbet vaarri. För att finna subjektet frågar vi "Vem sprang?". Svaret på den frågan är Læjsa. Alltså, subjektet i (2:2a) är Læjsa. Låt oss nu tillämpa samma metodik på mening (2:2b). Vi kom tidigare fram till att predikatet är njulhtji. Nu frågar vi vem det var som hoppade. Svaret är Pöövle. 3 Men var uppmärksam på att nomen kan ha en mängd olika funktioner i satsen, utöver subjekt. 10

Subj Pred

b Pöövle njulhtji. Paul hoppade

Subj Pred

Som ni har kunnat notera så har vi inlett analysen med att finna predikatet och därefter subjektet, trots att subjektet i de aktuella satserna står före predikatet. Detta beror på att predikatet bestämmer vilka andra satsdelar som kan förekomma i satsen. I de satser vi hittills har särskådat skulle det inte spela någon större roll i vilken ordning vi tillämpade analysen. Men när satserna är mer komplexa och innehåller fler beståndsdelar, blir det av stor vikt att man först finner predikatet och sedan subjektet. Därför skall ni vara noga med att tillämpa ordningsföljden i satsanalysen på exakt det sätt som vi gjort här. Denna ordningsföljd utgör den algoritm för satsanalys som kommer att tillämpas genom hela denna bok, och vi formulerar den på följande sätt: (2:5)

Algoritm för satsanalys

(Version I) Steg 1: Finn predikatet Steg 2: Finn subjektet Algoritmen kommer att utvecklas ytterligare under framställningens gång, men grundläggande principen att predikatet skall identifieras före subjektet kommer inte att vara föremål för revision.

2.2

Ett enkel satsschema

Den enkla satsanalys som vi introducerade i det förra avsnittet, där vi identifierar predikatet och subjektet, är emellertid behäftad med ett problem, eftersom analysen inte säger något om själva satsen. Faktum är att satsen i sig inte har någon status eller funktion i analysen. I och med att algoritmen (2:5) är ett analytiskt verktyg för att analysera satser, så är det motsägelsefullt om satsen inte kan identifieras. Problemet ligger i det faktum att analysmodellen är linjär, det vill säga att den endast betraktar satser som en rad av ord. I de enkla exempel vi analyserat, har det andra ordet, till exempel vaarri i (2:4) idenfierats som predikat, och det första ordet i samma exempel, Læjsa, har identifierats som subjekt. Satsen, i sin tur, kan enkelt identifieras som kombinationen av predikatet och subjektet. Men för att 11

påvisa att detta faktiskt är fallet, måste vi ha något sätt att uttrycka det i analysen. Det verktyg som vi kommer att använda oss av, är det syntaktiska träddiagrammet. Vi kan konstruera följande enkla sats-schema, vilket representerar enkla satser som till exempel de i (2:4). Här är Subjekt förkortat som Subj och Predikat som Pred. (2:6) Sats Subj Læjsa Pred vaarri Diagrammet ska utläsas som att satsen består av ett subjekt och ett predikat. Detta framgår av att Subjektet och Predikatet är knutna till satsen genom de linjer som visas i diagrammet. Observera att det grundläggande schemat för en sats alltid är detta, nämligen att satsen består av ett subjekt och ett predikat: (2:7)

Det grundläggande sats-schemat:

Sats Subj Pred I och med att vi nu har introducerat sats-begreppet, måste vi modifiera algoritmen för satsanalys, enligt följande. Vad vi har gjort i (2:8) nedan, är att lägga till ett tredje steg, vilket säger att predikatet och subjektet tillsammans utgör en sats: (2:8)

Algoritm för satsanalys

Steg 2: Finn subjektet (Version II) Steg 1: Finn predikatet Steg 3: Bind samman predikatet och subjektet under Sats. Denna revision av algoritmen förser oss med en formell definition av begreppet Sats: En sats består av ett predikat och ett subjekt. Låt oss avsluta detta avsnitt med att analysera exempel (2:9) genom att tillämpa (2:8). (2:9) Laara jih Læjsa lohkigan. Laara.Nom och Læjsa.Nom läsa.Pret.2d 'Lars och Lisa läste.' 12

läser

, alltså är lohkigan predikatet: (2:10) Laara jih Læjsa

Predikat

lohkigan Efter att predikatet har identifierats, har vi kommit till algoritmens andra steg och vi skall därmed finna subjektet. För enklast finna subjektet ställer vi frågan

Vem

läser? Svaret på den frågan är Laara jih Læjsa, vilket då utgör subjektet: (2:11)

Subjekt

Laara jih Læjsa

Predikat

lohkigan VI skall vara noga med att notera att trots att Laara och Læjsa är nomen, så har vi endats ett ett subjekt, eftersom de är sammanfogade med konjunktionen jih 'och.' Konjunktionen jih och dess motsvarigheter på andra språk, har funktionen att den kombinerar två eller fler enheter, och sammanfogar dessa till en större enhet. Därför fungerar Laara jih Læjsa som ett subjekt.

4 I det tredje och sista steget, binder vi samman predikatet och subjektet under en gemensamt knut, nämligen Sats: (2:12) Sats Subj Laara jih Læjsa Pred lohkigan

Du är nu redo att ta dig an uppgift 1 på Moodle, i Övningar i sydsamisk satsanalys: Kapitel 2 .

2.2.1

Alternativ notation och hur man använder

phpSyntaxTree

Många kan finna besvärligt att rita grammatiska analyser som (2:12). Det finns hjälpmedel för detta på internet. Men för att kunna använda sådana resurser på webben krävs det att man 4 Samordning och frasbildning diskuteras i kapitel 3. 13

behärskar en variant av notationen, nämligen hakparentesnotation. Hakparentesnotationen för (2:12) ser ut på följande vis: (2:13) [ Sats [ Subjekt Laara jih Læjsa] [ Predikat lohkigan]] Rent metodologisk arbetar man på exakt samma sätt som tidigare. Vi börjar med att identifiera predikatet: (2:14) [ Predikat lohkigan] Notera att vi placerar predikatet lohkigan inom hakparenteser, och satsdelens namn markeras omedelbart efter den första "[". Vi gör samma sak med subjektet: (2:15) [ Subjekt Laara jih Læjsa] [ Predikat lohkigan] Återigen subjektet Laara jih Læjsa placeras inom en hakparentes, och satsdelens namn, denna gång subjekt, placeras omedelbart efter den första "[". Dessa båda satsdelar utgör hela satsen. Subjektet och predikatet placeras nu mellan hakparenteser: (2:16) [ Sats [ Subjekt Laara jih Læjsa] [ Predikat lohkigan] ] Vi kan nu kopiera formeln i (2:16) och gå till http://ironcreek.net/phpsyntaxtree/ där den klistras in, och och med ett tryck på en knapp produceras följande träddiagram: Notera att eftersom subjektet består av fler än ett ord, har Laara jih Læjsa att ha en triangel ovanför sig. Likaså kopplas lohkigan och Predikat med en linje. Detta är en konsekvens av det faktum att det är exakt så här som ironcreek fungerar. Se informationsvideo på Moodle för ytterligare instruktioner. 14

2.3

Mer om predikat

I det här avsnittet skall vi fortsätta att utforska de mest basala predikaten. Vi introducerar predikativa adjektiv och nomen.

2.3.1

Predikativa adjektiv

Det är inte bara verb som kan fungera som predikat i en sats. Även adjektiv och nomen är vanligt förekommande predikat i många språk, vilket också är fallet i sydsamiska. I det här avsnittet skall vi koncentrera oss på predikativa adjektiv, 5 medan vi tar upp predikativa nomen i nästa avsnitt. Innan vi tar itu med själva analysen av satser vars predikat utgörs av ett ett adjektiv, är det viktigt att vi tar upp ett särdrag som är typiskt för sydsamiska. Om vi föregriper specifika detaljer som är av vikt för analysen, så finner man att satser med predikativa adjektiv kan uttryckas på två sätt: antingen med eller utan hjälpverbet lea- 'vara,' vilket illustreras i (2:17a) respektive (2:17b). Båda satserna byter samma sak, nämligen att Pär är stor. Dock skiljer sig satserna år rent stilistiskt. (2:17b) där hjälpverbet är utelämnat är det normala uttryckssättet, medan (2:17a) kräver att verbets tempus lyfts fram. (2:17) a Piere lea stoere. Per.Nom vara.Prs.3s stor 'Pär är stor.' b Piere stoere. Per.Nom stor 'Pär är stor.' Vi inleder vår diskussion med att beakta satsmönstret (2:17b), och därefter tar upp mönstret som illustreras av (2:17a). Vi skall nu tillämpa algoritmen för satsanalys på satser av typen (2:17b) och (2:18): (2:18) Bearkoe njaelkies. kött.Nom god 'Kött är gott.' 5 Verb och adjektiv skiljer sig på en mängd punkter. Sydsamiska verb inflekteras, eller böjs, för tempus, person och numerus, medan de sydsamiska adjektiven saknar sådan inflektion. 15

Det första steget i algoritmen kräver att vi börjar analysen med att predikatet. Eftersom adjektiv inte denoterar skeenden eller händelser kan vi inte efterfråga predikatet genom att fråga vad det är som händer eller sker. Här fungerar det bättre att fråga vilket tillstånd som råder. Om vi tillämpar denna strategi på (2:18), blir svaret blir att något är

gott

. Alltså är predikatet njaelkies. Det andra steget i algoritmen, nämligen att hitta subjektet, genomförs på exakt på samma sätt som tidigare, nämligen genom att fråga vem eller vad det är som tillståndet är relevant för: Vad är det som är gott i (2:18)? Jo, bearkoe 'kött' , och därmed är bearkoe satsens subjekt. Vidare att vi identifierat predikatet och subjektet, knyts dessa båda samman under den gemensamma punkten Sats: (2:19) Sats Subj bearkoe Pred njaelkies Så här långt har vi sett att analysen har förlupit på samma sätt som i i det föregående avsnittet. Men hur fungerar den föreslagna analysen för satser med adjektiviska predikat där hjälpverbet är realiserat, som till exempel i (2:17a) ovan, eller (2:20) nedan? (2:20) Bearkoe

lea

kött.Nom vara.Prs.3s god 'Kött är gott.' njaelkies. På samma sätt som tidigare kommer vi att säga att predikatet i satsen (2:20) utgörs av adjektivet njaelkies. Problemet ligger sålunda i hjälpverbet lea-. För att komma till rätta med situation, måste beakta några grundläggande egenskaper hos hjälpverbet lea-. För det första skiljer sig lea- från andra verb i det att det att det endast har finita former, det vill säga det förekommer endast i presens och preteritum, men saknar infinita former, såsom infinitiv och particip. För det andra saknar lea- betydelse; det är i princip innehållslöst. Kombinationen av dessa båda faktorer antyder att den enda uppgift som är behäftad med lea- är att uttrycka tempus. Vidare, det realiseras företrädesvis när det inte framgår av kontexten vilket tempus satsen har, eller när det är viktigt att framhäva satsens tempus. Därutöver kan man notera att 16

© Vinka & Kråik 2013 lea- företrädesvis förekommer mellan subjektet och predikatet 6 . På dessa grunder kan vi modifiera det tidigare sats-schemat och inkludera en punkt som är vikt för att uttrycka just tempus. Vi kallar denna punkt Inflektion, eller kort och gott Infl. Infl är placerad mellan subjektet och predikatet, och knyts till satsen. Alltså blir analysen av (2:20) på det sätt som visas i (2:21) (2:21) Sats Subj bearkoe Infl lea Pred njaelkies Nu måste vi emellertid ställa oss frågan vad vi gör med satser som (2:18). Skall de analyseras som i (2:19), eller skall de också antas innehålla Infl? Kanske den spontana reaktionen är att de skall analyseras som i (2:21), men faktum är att det vore felaktigt. Eftersom vi har föreslagit att Infl är ansvarar för satsens tempus, så borde avsaknaden av Infl i (2:19) innebära att denna typ satser saknar tempus, och därmed tidsangivelse. Men om vi begrundar (2:17b) och (2:18), så måste vi dra slutsatsen att de är förankrade i tid, trots att tempusmarkören, dvs hjälpverbet lea-, inte är explicit uttryckt. Från detta måste vi dra slutsatsen att även i satser där hjälpverbet utelämnats, så måste den tempusbärande punkten Infl ändå vara med i analysen. Därfö blir analysen av (2:18) på det sätt som illustreras i (2:22), där "--" under Infl indikerar att hjälpverbet saknas. Notera nu att på ett abstrakt plan har satserna (2:18) och (2:20) exakt samma underliggande strukturer och analyser: (2:22) Sats Subj bearkoe Infl -- Pred njaelkies Vi kan faktiskt gå ett steg längre och föreslå att strukturen i (2:22) generaliserar till alla satser i sydsamiska. Alltså revideras samtliga tidigare analyser som presenterats, så att de åtlyder den strukturella beskrivningen som ges i (2:23): (2:23) Satsen består av av följande abstrakta konstituenter: Sats = Subjekt - Infl - Predikat 6 Andra placeringar är möjliga. Vi återkommer till dessa senare. 17

Du är nu redo att ta dig an uppgift 2A och 2B på Moodle, i Övningar i sydsamisk satsanalys: Kapitel 2 .

Avslutningsvis skall vi nämna en viktig skillnad mellan predikativa adjektiv i svenska/norska och sydsamiska. Svenska adjektiv måste uppvisa samma numerus som subjektet, vilket kan utläsas av följande exempel: (2:24) a Bilen är

. b Bilarna är

nya

. I (2:24a) är subjektet i singularis, bilen, vilket medför att det även adjektiviska predikatet måste vara i singularis. I (2:24b), å andra sidan, finner vi ett pluralt subjekt, bilarna, och därmed måste också det predikativa adjektiviet uppvisa sina plurala form, nya. Sydsamiskan, däremot, uppvisar samma mönster som man finner i till exempel engelska, vilket innebär att adjektiv inte är känsliga för subjektets numerus: det finns endast en form, och denna form fungerar både med singulara och plurala subjekt: (2:25) a Gåetie rööpses. jmf. The house is

red

. hus.s.Nom röd 'Huset är

rött

.' b Gåetieh rööpses. jmf. The houses are

red

. hus.p.Nom röd husen är

röda

.' Vi bör också notera att i detta avseende skiljer sig sydsamiskan också från nordsamiska. Nordsamiska predikativa adjektiv uppvisar i princip samma mönster som svenska svenska och norska i det att adjektivets form bestäms av huruvida subjektet står i singularis eller pluralis. Vi kan observera detta i följande exempel, vilka är hämtade från Svonni (2011:45): 7 (2:26) a Dállu lea

ruoksat

. hus.s.Nom vara.Prs.3s röd.s Huset är

rött

.' 7 En annan viktig skillnad mellan sydsamiska och nordsamiska är det faktum att nordsamiskan inte tillåter att hjälpverbet lea- utelämnas. 18

ruoksadat

. hus.p.Nom vara.Prs.3p röd.s Husen är

röda

Du är nu redo att ta dig an uppgift 2C på Moodle

2.3.2

Predikativa nomen

Fram tills nu har vi diskuterat verbala och adjektiviska predikat. Vi nämnde också i början av det förra avsnittet att utöver dessa, kan även nomen fungera som predikat. I likhet med vad vi fann i samband med adjektiviska predikat, är det normalt att utelämna hjälpverbet lea- även när predikatet utgörs av ett nomen, vilket illustreras i (2:27a) och (2:28a). Hjälpverbet kan naturligtvis realiseras, som i (2:27b) och (2:28b), under samma förutsättningar som gäller för satser med adjektiviska predikat. (2:27) a Manne lohketæjja. jag.Nom lärare.s.Nom 'Jag är lärare.' b Manne leam lohketæjja. jag vara.Prs.1s lärare.s.Nom 'Jag är lärare.' (2:28) a Dijjieh maanah. ni.Nom barn.p.Nom 'Ni är barn.' b Dijjieh libie maanah. Ni.Nom vara.Prs.2p barn.p.Nom 'Ni är barn.' Exemplen i (2:27) och (2:28) uppvisar också en viktig skillnad mot adjektiviska predikat. Eftersom nomen sydsamiska nomen oavhängigt inflekterar för numerus, måste det predikativa nomenet överensstämma i numerus med subjektet. Därav följer att predikatet i (2:27) är i singularis, medan i (2:28) är det i pluralis. För att finna ett predikativ nomen, kan man ställa frågan "Vad är någon eller något?" I övrigt går man tillväga på exakt samma sätt som tidigare. Som ni själva kan kontrollera, blir analysen av exempel (2:27a), på det sätt som illustreras här: 19

(2:29) Sats Subj manne Infl -- Pred lohkehtæjja

Du är nu redo att ta dig an uppgift 3 på Moodle, i Övningar i sydsamisk satsanalys: Kapitel 2 .

2.3.3

Sammanfattning

I detta avsnitt har vi gått igenom begreppen subjekt och predikat. Subjektet och predikatet utgör de båda grundstommarna i satsen. Satsen kan också inkludera ett hjälpverb. Predikatet utgörs av Verb, Adjektiv eller Nomen. Subjektet utgörs som regel av Nomen. (2:30)

Algoritm för satsanalys

(Version III) Steg 1: Finn predikatet -Verbala predikat -Predikativa adjektiv -Predikativa nomen Steg 2: Finn subjektet Steg 3: Bind samman predikatet och subjektet under Sats. Vi har också sagt att en Sats består av ett Predikat, ett Subjekt, samt en punkt som vi kallat Infl, vilken står mellan Subjektet och predikatet: (2:31) Sats = Subjekt - Infl - Predikat

2.4

Verbets transitivitet

I detta avsnitt skall vi behandla transitiva och ditransitiva verb. Vi kommer att argumentera att verbet och dess objekt tillsammans utgör predikatet i satsen. Innan vi ger oss in i diskussionen om transtitivitet, så måste vi göra ett kort återbesök till avsnitt 2.2. Vi argumenterat att på basis av satser med predikativa adjektiv och nomen, att de grundläggande beståndsdelarna i satsen är Subjekt, Infl och Predikat. Men hur gör vi nu med analysen av verbala predikat, vilken vi förslagit är som i (2:32)? Som vi snabbt kan utläsa från (2:32), så stämmer denna anlys inte överens med generaliseringen (2:31). 20

© Vinka & Kråik 2013 (2:32) Sats Subj Læjsa Pred vaarri Ska denna typ av sats också ha en Infl-förgrening? Låt oss rekapitulera vår ursprungliga motivation för Infl. Vi sade att Infl är satsens lokus för tempus. I satser med med predikativa adjektiv och nomen realiseras tempus genom hjälpverbet lea-. I satser med verbala predikat, realiseras tempus direkt på verbet: (2:33) a Læjsa

vaarra

Lisa.Nom springa.Prs.3s 'Lisa springer.' . b Læjsa

vaarri

Lisa.Nom springa.Pret.3s 'Lisa sprang.' . Härav måste vi dra slutsatsen att Infl också finns med i (2:33). Om så inte vore fallet, skulle satserna inte kunna innehålla en tempus-specifikation. Därför kommer vi fortsättningsvis anta att satsens struktur skall vara på det sätt som visas i (2:34), istället för (2:32). Vi låter tempus specifikation Pret (Preteritum) vara en del av Infl. (2:34) Sats Subj Læjsa Infl Pret Pred vaarri En annan sak som definieras i Infl är

kongruens

, dvs,

person

, alltså första, andra tredje person, och

numerus

, singular, dual och plural. Följande analys är sålunda att betrakta som mera utförlig: (2:35) Sats Subj Læjsa Infl

3s.Pret

Pred vaarri 21

För tillfället nöjer vi oss med (2:34)/(2:35)), men längre fram i kursen att vi kommer att diskutera i detalj hur denna analys fungerar. Notera följande förkortningar för tempus, person och numerus: (2:36) a Tempus Presens Prs Preteritum Pret b Person första person 1 andra person 2 tredje person 3 c Numerus singular s dual d plural p Alltså, andra person dualis förkortas "2d," första person pluralis "1p", etc: 1s=första person singular; 1d=första person dual; 1p=första person plural 2s=andra person singular; 2d=andra person dual; 2p=andra person plural 3s=tredje person singular; 3d=tredje person dual; 3p=tredje person plural

2.4.1

Transitiva verb

I föregående avsnitt noterade vi att verb är att verb är det vanligaste sorten av predikat. I denna sektion skall vi särskåda verben lite djupare, och titta närmare på begreppen intransitiva, transitiva och ditransitiva verb. I sektion 1.2 ovan stiftade vi bekanskap med följande meningar: (2:37) Læjsa vaarri. Lisa sprang 'Lisa sprang.' (2:38) Pöövle njulhtji. Paul hoppade 'Paul hoppade.' 22

© Vinka & Kråik 2013 Verben i dessa meningar är intransitiva, det vill säga att de inte tar något objekt. I detta avseende skiljer de sig från verben i följande satser: (2:39) Læjsa Pierem råaki. Lisa Piere träffade 'Lisa träffade Per.' (2:40) Læjsa skohterem dåvvoeji. Lisa skotern reparerade 'Lisa reparerade skotern.' De understrukna verben i (2:39) och (2:40) är

transitiva

, det vill säga att de inte bara förekommer med ett subjekt, utan kräver också ett direkt objekt. Det direkta objektet är ofta den enhet i satsen som påverkas av verbhandlingen. Det direkta objektet till verbet dåvvodh 'reparera' är alltså det som genomgår reparationen, nämligen skohterem. Subjektet till dåvvodh å andra sidan uttrycker den som genomför reparationen. Många verb kan fungera som intransitiva och transitiva verb, till exempel byöpmedidh och lohkedh. (2:41) a Intransitiva verb: verb som enbart förekommer med ett subjekt b Transitiva verb: verb som förekommer med ett direkt objekt och ett subjekt En mycket viktig sak att göra sig medveten om är att

objektet är en del av predikatet

. Detta har konsekvener för den satsanalytiska algoritmen, och därmed också för själva analysen. Låt oss börja med att beakta algoritmen. Om objektet är en del av predikatet, så blir konsekvensen att det första steget i algoritmen består av två delar. Den första delen består i att finna verbet (alltså huvudverbet, inte hjälpverbet). Tillämpat på exempel (2:40), börjar vi med att fråga Vad händer eller sker? Svaret blir,

någon

reparerade

något

. Alltså, verbet är dåvvoeji. För att hitta objektet frågar vi nu

Vad

reparerade någon

? Svaret på denna fråga ger oss objektet, nämligen skohterem. Predikatet består av kombinationen av verbet och objektet. Härav följer att steg 1 i algoritmen måste vara så som visas i (2:42): (2:42)

Algoritm för satsanalys

Steg 1. Finn predikatet (= a + b) a. Finn verbet b. finn det direkta objektet c. bind samman verb och direkt objekt under predikat Steg 2: Finn subjektet (Version IV, Verb) 23

Steg 3: Bind samman predikatet och subjektet under Sats. Vi ska nu illusterera tillämpningen av (2:42), genom att gå igenom detaljerna i analysen av exempel (2:40). Vi börjar med steg Steg 1.a, nämligen att finna verbet. Alltså frågar vi:

Vad händer

? Svaret på frågan är att

någon

reparerade

något

: (2:43) Læjsa skohterem

verb

dåvvoeji Sedan går vi till Steg 1.b, och finner objektet: Vi ställer nu frågan:

Vad

reparerade någon

? Svaret på frågan är att

någon reparerade

skotern

. Alltså, skotern är det direkta objektet: (2:44) Læjsa

Direkt Objekt

skohterem

verb

dåvvoeji Kom nu ihåg attsjälva predikatet består av kombinationen av verb och direkt objekt. På samma sätt som vi knutit predikatet och subjektet samman under den gemensamma punkten Sats, knyter vi nu samman Direkt Objekt och Verb under knuten Predikat: (2:45)

Pred

Læjsa

Direkt Objekt

skohter em

Verb

dåvvoeji Vi fortsätter nu i vanlig ordning med steg 2, nämligen att finna subjektet, vilket vi gör genom att fråga

Vem

reparerade skotern

. Svaret på frågan är Læjsa, som alltså är subjekt: (2:46)

Pred Subj

Læjsa

Direkt Objekt

skohterem

Verb

dåvvoeji Nu är vi redo att tillämpa steg 3, nämligen att knyta samman subjektet och predikatet till en Sats. I samband med detta lägger vi också in punkten Infl mellan Subjekt och predikat: 24

Sats Infl -- Predikat Subjekt

Læjsa

Direkt Objekt

skohterem

verb

dåvvoeji Om vi studerar strukturen i (2:47) lite nogrannare, så märker vi följande: subjektet har nominativt kasus, medan det direkta objektet tar ackusativt kasus. Med andra ord, objektets kasus reflekterar att det är knutet till predikatet, medan subjektets kasus relekterar att det är knutet till satsen.

2.4.1.1

Transitiva verb och hakparentesnotation

Här följer en snabb genomgång hur transitiva satser hanteras i hakparentesnotation. Precis som i föregående avsnitt, så styrs tillvägagångssättet av algoritmen för satsanalys. Låt oss beakta exempel (2:48) Læjsa skohterem dåvvoeji.) (2:48) Læjsa skohterem dåvvoeji. Vi börjar med att identifiera verbet, och omsluter det med en hakparentes, med etiketten Verb: (2:49) Læjsa skohterem

[

Verb

dåvvoeji]

Därefter identifieras det direkta objektet, och även detta sätts i en hakparentes, men nu med etiketten DO (

irekt

bjekt): (2:50) Læjsa

[

skohterem]

[ Verb dåvvoeji] Predikatet utgörs av kombinationen av DO och Verb, enligt följande, där hakparentesen med etiketten Pred omsluter DO och Verb. Observa att den högra parentesen står till vänster om [ Verb dåvvoeji]: 25

(2:51) Læjsa

[

Pred

[ DO skohterem] [ Verb dåvvoeji]

]

I nästa steg identifierar vi Subjektet: (2:52)

[

Subj

Læjsa]

[ Pred [ DO skohterem] [ Verb dåvvoeji]] Vi infogar Infl mellan subjektet och predikatet: (2:53) [ Subj Læjsa]

[Inf ---]

[ Pred [ DO skohterem] [ Verb dåvvoeji]] Därefter identifieras satsen, vilken består av Subj-Infl-Pred, vilka omsluts av en hakparentes, med etiketten Sats. Observa att den högra parentesen står till vänster om [ Pred [ DO skohterem] [ Verb dåvvoeji]]: (2:54)

[

Sats

[ Subj Læjsa] [Inf ---] [ Pred [ DO skohterem] [ Verb dåvvoeji]]

]

2.4.2

Ditransitiva verb

Ett ditransitivt verb är ett verb som förutom ett direkt objekt, även kombineras med ett indirekt objekt. Ett indirekt objekt är, något förenklat, en enhet för eller till vilken verbhandlingen är riktad. En typisk representant för ditransitiva verb är vedtedh 'ge'.

8 Exempel (2:55) ger ett exempel med vedtedh, och här kan vi också se att det indirekta ojektet normalt står före, alltså till vänster om det direkta objektet. (2:55) Læjsa maanese gærjam vedti. Lisa barn.Ill bok.Ack gav 'Lisa gav barnet boken.' Frågan vi nu måste ställa oss är hur vi ska förhålla oss till det indirekta objektet. Vi ska, på samma sätt som vi gjorde med det direkta objektet, analysera även det indirekta objektet som 8 Till kategorin grundläggande ditransitiva verb hittar man förutom vedtedh 'ge' även verb som vuesiehtidh 'visa' och biejedh 'placera'. Men observera att biejedh i dållem biejedh 'gör upp eld' är ett slags idiomatiskt uttryck, och inte beter sig som en grundläggande ditransitiv konstruktion. 26

Vad händer? Någon

ger

något till någon

) samt det direkta objektet (

Vad

ger någon till någon? Någon ger

boken

till någon

). Efter att vi funnit verbet och det direkta objektet påbörjar vi sökandet efter det indirekta objektet. Den strategi vi använder är att fråga till/för/åt vem, i kombination med verb och direkt objekt. I samband med (2:55) resulterar detta i

Till vem

gav någon boken

? Svaret blir

Någon gav boken

till barnet

. Efter att det indirekta objektet har identifierats, knyter vi samman verb, direkt objekt och indirekt objekt under knuten Predikat. Från detta framgår att algoritmen måste se ut på följande sätt: (2:56)

Algoritm för satsanalys

Steg 1. Finn predikatet (= a + b+c) a. Finn verbet b. finn det direkta objektet c. finn det indirekta objektet d. bind samman, verb, direkt objekt och indirekt objekt under predikat Steg 2: Finn subjektet (Version V, Verb) Steg 3: Bind samman predikatet och subjektet under Sats. Låt oss nu gå igenom analysen av (2:55), steg för steg. Vi börjar med steg 1.a, vilket uppmanar oss att identfiera verbet: (2:57) Læjsa maanese gærjam

verb

vedti Steg 1.b kräver att vi identifierar det direkta objektet, vilket är gærjam: (2:58) Læjsa maanese

Direkt Objekt

gærjam

verb

vedti Steg 1.c kräver att det indirekta objektet identifieras,

Till vem

gav någon en bok

? Svar,

Någon gav en bok

till barnet

: 27

(2:59) Læjsa

Indirekt Objekt

maanese

Direkt Objekt

gærjam

verb

vedti Vidare, verbet, det direkta objektet och det indirekta objektet utgör tillsammans predikatet: (2:60)

Predikat

Læjsa

Indirekt Objekt

maanese

Direkt Objekt

gærjam

verb

vedti Steg 2 kräver att subjektet identifieras:

Vem

gav en bok till barnet

? Svar

Læjsa

gav en bok till barnet

: (2:61)

Predikat Subjekt

Læjsa

Indirekt Objekt

maanese

Direkt Objekt

gærjam

verb

vedti Slutligen i Steg 3, knyter man samman predikatet och subjektet under knuten Sats, samt fogar in Infl: (2:62)

Sats Infl - Predikat Subjekt

Læjsa

Indirekt Objekt

maanese

Direkt Objekt

gærjam

verb

vedti I det förra delavsnittet, noterade att det finns en korrelation mellan grammatisk funktion (dvs. subjekt, direkt objekt) och kasus. Det direkta objektet uttrycks med ackusativ, och 28

9 Innan vi avslutar detta avsnitt, skall vi ta tillfället i akt att poängtera att väldigt många verb kan ta ett indirekt objekt, även om de i sig inte är grundläggande ditransitiva. Detta illusteras i följande exempel: (2:63) a Manne gærjam lohkim. jag.Nom bok.Ack läste Jag läste boken b Manne

maanese

jag.Nom barn.Ill bok.Ack läste Jag läste boken gærjam lohkim.

för barnet

. (2:64) a Læjsa skohterem dåvvoeji. Lisa skotern reparerade 'Lisa reparerade skotern.' b Læjsa

Laarese

skohterem dåvvoeji. Lisa Laara.Ill skotern.Ack reparerade 'Lisa reparerade skotern åt/för Laara.' Tillvägagångssättet för (2:63b) och (2:64b) är exakt detsamma som vi illustrerat ovan. Det vill säga, både maanese 'till barnet' och Laarese 'till Laara' är genuina indirekta objekt, och är knutna till predikatet.

Du är nu redo att ta dig an inlämingsuppgiften 4 på Moodle, i Övningar i sydsamisk satsanalys: Kapitel 2 .

2.5

Sammanfattning

En sats består av två grundläggande beståndsdelar, ett subjekt och ett predikat. Predikatet uttrycker som regel vad som händer eller sker i satsen, eller beskriver en situation eller ett tillstånd. Subjektet är den enhet som som satsen handlar handlar, alltså den enhet som utför den handling som predikatet beskriver, eller tillskrivs den egenskap som uttrycks av predikatet. Predikatet utgörs av ett verb, adjektiv eller predikativt nomen. När predikatet är ett 9 För de läsare som är mer vana med latinsk, tysk eller fransk grammatik etc., påminner vi om att

illativ

är synonymt med

dativ

. Faktum är att terminologin

dativ

användes förr också i beskrivningen av samiska, till exempel i

Lexicon Lapponicum

, från 1780. 29

verb, kan verbet - om det är transitivt -, kombineras med ett direkt objekt. Och om verbet är ditransitivt, kombineras det dessutom med ett indirekt objekt, utöver det direkta objektet. Strategin för att finna satsdelarna har vi framställt genom en algoritm, som vi med eftertryck har poängterat att den skall tillämpas slaviskt: (2:65)

Algoritm för satsanalys

Steg 1. Finn predikatet (= a + b+c) a. Finn verbet/det predikativa adjektivet/det predikativa nomenet b. finn det direkta objektet c. finn det indirekta objektet Steg 2: Finn subjektet Steg 3: Bind samman predikatet och subjektet under Sats. Satsdelarna är sinsemellan sammanfogade i en struktur som manifesteras genom följande grundläggande satsschema: (2:66)

Det grundläggande sats-schemat:

Sats Subjekt Infl Predikat

verb adjektiv nomen (2:67)

Sats Subjekt Infl Predikat Direkt Objekt Verb

(2:68) © Vinka & Kråik 2013

Sats Subjekt Infl Predikat Indirekt Objekt Direkt Objekt Verb

I kapitlet har vi också sett att morfologiska kasus motvarar olika grammatiska funktioner. (2:69)

Algoritm för kasus

a Nominativ markeras på subjektet b Ackusativ markeras på det direkta objektet c Illativ markeras på det indirekta objektet För en genomgång av algoritmen för kasus, se

Kapitel 2: Videoföreläsning 5 på Moodle

. Under studiets gång kommer de analyser som vi presenterat att ytterligare förfinas. Men för att du ska kunna ta till dig dessa, måste du vara säker på att du har detta kapitel klart för dig. 31

3 Fraser

3.1

Introduktion

I det förra kapitlet argumenterde vi att satser och meningar inte bara består av ord som är upprade efter varandra på led, utan att orden faktisk grupperar sig på olika sätt. Dessa grupperingar i sin tur avgör huruvida ett ord eller en sekvens av ord fungerar som subjekt, direkt objekt, indirekt objekt eller predikat i satsen. Med andra ord, satser består av ord som är uppradade på led, men dessa linjära strängar av ord är också hierarktiskt ordnade. Detta kapitel introducera frasbegreppet, vilket är en fördjupning om de icke-linjära hierarkierna. En fras kan beskrivas som en gruppering av ett eller flera ord ord som utgör en sammanhängande enhet i satsen. Exemplen (3:1)-(3:5) illustrerar frasbegreppet. I samtliga exempel är det direkta objektet kursiverat. Låt oss börja med exempel (3:1), där vi finner det direkta objektet bijlem 'bil.Ack,' vilket inte bara är ett nomen, utan också utgör en Nominalfras (förkortat NP, efter engelskans Noun Phrase). Tanken är alltså att enskilda ord, som till exempel bijlem, alltid fungerar som en fras när de används i en sats. Det ord som beskriver vad frasen syftar på, kallas för frasens huvud. I exemplen (3:1) till (3:4) utgörs huvudet av bijlem. (3:1) Manne jag.Nom bil.Ack såg 'Jag såg

bijlem en bil

.' vööjnim. Även i (3:2) återfinns bijlem, men här står det omedelbart efter det demonstrativa pronomenet dam 'den/det.Ack:' (3:2) Manne jag.Nom den.Ack bil.Ack såg 'Jag såg

dam bijlem bilen

.' vööjnim. I detta exempel fungerar dam + bijlem som en enhet, och inte som två separata ord. Det demonstrativa pronomenets funktion är att förse hela NPn med en bestämd tolkning, ungefär

Vinka & Kråik 2013 att jämföra med engelskans the eller svenskans bestämd form. Vi vänder oss nu till exempel (3:3), där bijlem står det omedelbart efter det possessiva (eller ägande) pronomenet dov 'din:' (3:3) Manne 'Jag såg

dov din bil bijlem

vööjnim. jag.Nom din bil.Ack såg .' Återigen, dov + bijlem fungerar som en enhet, och inte som två separata ord. Det possessiva pronomenet klargör i detta exempel att jag såg din bil, och inte någon annans bil. Exempel (3:4) är nästan exakt likadant som exempel (3:3), men med skillnaden att adjektivet orre 'ny' står mellan det possessiva pronomenet dov och nomenet bijlem. Och som vi nu kan förvänta oss utgör dov+orre+bijlem en NP. (3:4) Manne jag.Nom din ny bil.Ack såg 'Jag såg

dov orre bijlem din nya bil

.' vööjnim. En NP kan också utgöras av ett ensamt personligt pronomen, som till exempel dam i (3:5): (3:5) Manne

dam

vööjnim. jag.Nom den.Ack såg 'Jag såg den.' I detta kapitel skall vi titta närmare på sydsamiska nominalfraser (NP), adjektivfraser (AP), verbfraser (VP) samt postpositionsfraser (PP). Vi skall också införliva frasbegreppet i det grundläggande satsschema vilket introducerades i föregående kapitel. När du har läst och förstått kapitlet, skall du kunna: • redogöra för vad en fras är, samt därtill hörande terminologi (huvud, fras, determinant, förbestämning, efterbestämning, komplement) • identifiera och analysera de olika beståndsdelarna i nominalfraser, adjektivfraser, verbfraser samt postpositionsfraser • införliva frasbegreppet i den grundläggande satsanalysen Avsnitt 3.2 kommer att diskutera den sydsamiska nominalfrasens struktur. De grundläggande egenskaper som i lyfter fram i detta avsnitt, kommer att vara vägledande för resten av kapitlet. I synnerhet det faktum att en fras består av ett huvud som kan omges av både för- och 33

efterställda led, är egenskaper som kännetecknar alla sorters fraser. Avsnitt 3.3 behandlar adjektivfrasen. Här kommer vi att finna att de rent strukturella egenskaper som vi upptäckte i samband med nominalfrasen, dyker upp även här. Avsnitt 3.4 behandlar den sydsamiska positpositionsfrasen. I avsnitt 3.5 diskuteras verbfrasen. Avsnitt 3.6 ägnas uteslutande åt tester som som fungerar som diagnostik för frasbegreppet. Avsnitt 7 sammanfattar kapitlet.

3.2

Nominalfrasen.

I introduktionsavsnittet bekantade vi oss med nominalfrasbegreppet, och där noterade vi att en NP består av ett huvudord, som bijlem i exempel (3:1) till (3:4). Vidare såg vi att huvudnomenet kan kombineras med ett demonstrativt eller possessivt pronomen, samt med adjektiv. Exempel (3:5) visade att ett personligt pronomen kan utgöra en NP på egen hand. I samtliga exempel utgjorde NPn ett direkt objekt. En nominalfras kan naturligtvis också fungera som subjekt, vilket visas i följande exempel: (3:6) a

Bijle

lea rööpses bil.Nom är.Prs.3s röd 'Bilen är röd.' b

Dihte bijle

lea rööpses den.Nom bil.Nom är.Prs.3s röd 'Bilen/den där bilen är röd.' c

Dov bijle

lea rööpses din bil.Nom är.Prs.3s röd 'Din bil är röd.' d

Dov orre bijle

din ny bil.Nom är.Prs.3s röd 'Din nya bil är röd.' lea rööpses e

Dihte

lea rööpses den.Nom är.Prs.3s röd 'Den är röd.' Nominalfrasen är också den frastyp som fungerar som indirekt objekt: (3:7) a Manne jag.Nom barn.Ill book.Ack ge.Pst.1s Jag gav

maanese ett barn

gærjam vedtim. en bok. b Manne Jag gav

dan barnet maanese

gærjam vedtim. jag.Nom det.Ill barn.Ill book.Ack ge.Pst.1s en bok. 34

Vinka & Kråik 2013 c Manne Jag gav

dov maanese

gærjam vedtim. jag.Nom ditt barn.Ill book.Ack ge.Pst.1s

ditt barn

en bok. d Manne

dov onne maanese

gærjam vedtim. jag.Nom ditt

lilla

barn.Ill book.Ack ge.Pst.1s Jag gav

ditt lilla barn

en bok. e Manne jag.Nom han/hon/den/det.Ill book.Ack ge.Pst.1s Jag gav

disse

gærjam vedtim.

henne/henne

en bok. Vi skall nu undersöka detaljerna i NPn.

3.2.1

Nominalfrasens inre struktur

Vi har hittills sagt att subjekt, direkta och indirekta objekt utgörs av nominalfraser (NP), samt att NP består som minst av ett huvudord, såsom bijle. Vi skall nu studera hur NPn ser ut, och hur dess struktur skall representeras. Till att börja med konstaterar vi att ord som bijle, gærja, maana etc är Nomen. Detta representerar vi genom att placera ett N (som i Nome) ovanför ordet: (3:8)

N N N

bijle gærja maana etc Vidare, när ett Nomen används i en sats, utgör det alltid en fras. I fråga om Nomen handlar det alltså om NP. Detta innebär att punkten N som illustreras i exempel (3:8) ovan, måste knytas till en punkt som anger NP, nominalfrasen. Nominalfraserna baserade på de tre nomena N i (3:8) är sålunda på det sätt som visas i (3:9) (3:9) NP | N bijle NP | N gærja NP | N maana Observera att punkten N kopplas till NP med ett streck, en så-kallad

förgrening

. Detta är exakt samma teknik som vi lärde oss i föregående kapitel. Vi har sett flera exempel på att huvudet i NP kan föregås av ett antal led. Förleden delas upp i två olika kategorier, nämligen

determinanter

och

förbestämningar

. 35

3.2.2

Determinanter

Till determinanter räknas demonstrativa pronomen och possessiva fraser (alltså ägande). (3:10) Determinanter: a Manne 'Jag såg

dam

bilen

bijlem

vööjnim. Demonstrativ jag.Nom den.Ack bil.Ack såg b Manne jag.Nom din ny bil.Ack såg 'Jag såg

dov

din bil bijlem

.' vööjnim. Possessiv (ägande) I den grammatisk representationen är determinanten (förkortad Det) knuten till punkten NP, på det som illustreras här: (3:11) NP NP

Det dam

N bijlem

Det dov

N bijlem En viktig skillnad mot svenska och norska, är att sydsamiskan tillåter två determinanter i samma NP. Det sydsamiska explemplet (3:12a) visar att en demonstrativ och possessiv determinant är fullt möjligt i en samma NP. (3:12b) visar förekomsen av en possessiv determinant och bestämd form av huvudnomenet är ogrammatiskt i svenska, liksom förekomsten av bestämda artikeln och en possessiv determinant i engelska. (3:12c) och (3:12d) visar att i dessa båda språk förekommer endast den ena eller den andra. (3:12) Demonstrativ+Possessiv a Manne 'Jag såg

dam

jag.Nom den.Ack din ny bil.Ack såg

din bil

dov

bijlem

vööjnim. b *Jag såg

din

bil

. *I saw

the your

car. c Jag såg din bil. I saw your car d Jag såg bilen. I saw the car 36

Vinka & Kråik 2013 Slutsatsen vi kan dra av detta, är att NPs determinant är mer komplex i sydsamiska, än vad den är i engelska.

10 Medan den engelska punkten Det i NPn kan uttryckas antingen av the eller en possessiv (ägare), så finns det inte plats för båda på en gång. Den sydsamiska determinanten Det, å andra sidan, har plats för både en demonstrativ och en possessiv: (3:13) Engelska NP NP Endast en position i Det NP

Det the

N car

Det your

N car

Det the your

N car (3:14) Sydsamiska: NP NP Två positioner i Det: NP

Det dam

N bijlem

Det dov

N bijlem

Det

N bijlem

dam dov

Notera vidare att en demonstrativ determiinant måste stå före en possessiv determinant i de fall båda två förekommer.

3.2.3

Förbestämningar

I kapitel 2 såg vi att adjektiv kan fungera som predikat. Men ett adjektiv kan också fungera som ett led inuti i en NP, och fungerar då som en förbestämning till huvudet i NPn. Det är detta som avses med begreppet

attributivt adjektiv

. Attributiva djektiv är den vanligaste typen av förbestämning. Förbestämningar står efter eventuella determinanter och före frasens huvudord. Detta illustreras i exempel (3:15a), där vi finner det attributiva adjektivet orre 'ny.' Adjektivet står till höger om den possessiva determinanten dov, och till vänster om huvudet bijlem. I 10 Samma slutsats kan dras för svenska. Svenskan har dock den komplikationen att definithet (bestämdhet) uttrycks med en ändelse (bil

, bilar

, etc), i motsats till engelskans the. 37

(3:15b) står förbestämningen - det attributiva adjektivet - till höger om den demonstrativa determinanten, och till vänster om huvudet. I (3:15c) står adjectiver till höger om den dubbla determinanten dam dov och till vänster om huvudet: (3:15) a Manne 'Jag såg

dov

orre

bijlem

vööjnim. jag.Nom din ny bil.Ack såg

din nya bil

.' b Manne 'Jag såg

dam

jag.Nom den.Ack ny bil.Ack såg

den nya bilen

orre

bijlem

vööjnim. c Manne 'Jag såg

dam dov

jag.Nom den.Ack din ny bil.Ack såg

din nya bil

orre

bijlem

vööjnim. (3:16) NP NP NP Det dam

Förbest orre

N bijlem Det dov

Förbest orre

N bijlem Det

Förbest orre

N bijlem dam dov Attributiva adjektiv är emellertid inte den enda typen av förbestämning som kan förekomma. Även nomen som står i genitiv kan fungera som förbestämningar. Ta till exempel saemien 'same.Gen' i (3:17). Här fungerar genitiven saemien som en förbestämning, i den bemärkelsen att den beskriver en egenskap hos flickan, nämligen att hon är samisk. Betydelsen är inte ägande, alltså den kursiverade NPn betyder inte 'samens flicka.' (3:17) Manne edtjem minnedh såångedidh jag.Nom skall.Prs.1s gå.Inf fria.Inf en same.Gen flicka.Ill Jag skall gå och fria till en samiska flicka.

akten saemien niejtese

. 38

Vinka & Kråik 2013 Det är inte alls ovanligt att genitiver fungerar som förbestämningar, vilket vi kan se i följande engelska exempel: (3:18) the barber's shop best.art frisör'Gen affär frisörsalongen (

inte

frisörens affär

)

3.2.4

Numeraler

Vi skall titta på ytterligare en typ av förbestämningar, nämligen numeraler, det vill säga räkneord som förekommer i NPn. (3:19) a Jupmele

dejtie göökte stoere tjoevkide

sjugniedi. Gud.Nom de.p.Ack två stora ljus.p.Ack skapa.Pst.3s 'Gud skapade de två stora ljusen.' b dah golme stoerre bienjh de.Nom tre stora hundar 'tre stora hundar' c golme saemien baahtjh tre same.gen pojkar.p.Nom 'tre samiska pojkar' Numeraler placeras till mellan determinanter och förbestämningar, vilket illustreras i (3:20), där Num står för numeral: (3:20) NP Det dah

Num golme

Förbest stoere N bienjh Sammanfattningsvis, Determinanter, Numeraler och förbestämningar utgör led, eller med en teknisk term,

KONSTITUENTER

i nominalfrasen. Nominalfrasens huvud utgörs av ett Nomen, N. 39

3.2.5

Efterställda led i Nominalfrasen

I NPn kan det också förekomma konstitenter som står efter huvudordet. I (3:21a) är tjohpine en efterbestämning till huvudet niejtem, i (3:21b) är staaloen bijre en efterbestämning till gaerjam och i (3:21c) är Laareste en efterbestämning till prieviem: (3:21) a Manne

dam niejtem tjohpine

jag.Nom den.Ack flicka.Ack mössa.kom se.Pst.1s 'Jag såg flickan med mössan.' vööjnim. b Manne

dam gærjam staaloen bijre

jag.Nom den.Ack bok.Ack stalo.Gen om läsa.Pst.1s 'Jag läste boken om stalo.' lohkim. c Manne

prieviem Laareste

jag.Nom brev.Ack Lars.Elt läsa.Pst.1s 'Jag läste brevet från Lars.' lohkim. Efterbestämningar är också knutna till NP, men notera att de står till höger om huvudet: (3:22) NP Det dam N niejtem

Efterbest tjohpine

En annan vanlig typ av efterbestämning till Nomen är relativsatser: (3:23) Læjsan orre gærja

maam Laareste åadtjoeji

. Lisa.Gen ny bok vad.Ack Lars.Elt få.Pst.3s 'Lisas nya bok som hon fick av Lars.' (3:24) NP Det Læjsan Förb orre N gærja

Efterbest

maam Laareste åadtjoeji

Även om vi ännu inte kommer att analysera relativsatser, så skall ni känna till att de är efterbestämningar till Nomen. 40

Vinka & Kråik 2013

3.2.6

Pronomen som Nominalfraser

Pronomen utgör hela nominalfraser. Den understrukna NPn i (3:25) refererar till en en viss bok som är ny, och som som tillhör Lisa. (3:25) Daate lea Læjsan orre gærja. Satsen i (3:26) kan utgöra en naturlig forstättning till (3:25). Notera att under de förutsättningarna, syftar pronomenet dam på hela den understrukna NP i (3:25). Eftersom Læjsan orre gærja är en NP, så måste också dam i (3:26) också vara en NP. (3:26) Manne dam lohkeme. Denna funktion ligger i själva betydelsen av ordet

pronomen

, pro- = "i stället” alltså, "i stället för nomen." I normalfallet ersätter ett pronomen en hel NP, volket kan utläsas av det faktum att ett pronomen inte kan förekomma tillsammans med en determinant och/eller förbestämning: (3:27) *Manne Læjsan orre

dam

lohkeme. Alltså, ett pronomen ersätter en hel NP.

11 Härav kan vi dra slutsatsen att ett pronomen i sig utgör alltså en NP: (3:28)

NP NP NP N

manne

datne

dihte

11 Vi bör notera att många gånger kan pronomen förekomma med efterbestämningar, som till exempel relativsatser: (i) a Mon lohkim

Læjsan orre gærjam

[ RelSats maam Piere öösti Stuehkesne]. (ii) b Mon lohkim a Mon

dam

[ RelSats maam Piere öösti Stuehkesne]. Här är det dock viktigt att lägga märke till att efterbestämningar genomgår så kallad extraposition, det vill säga att de separeras från det huvud som de modifierar. Detta kan iaktas när objektet står till vänster om verbet. I sådana fall måste relataivsatsen stå till höger om verbet, och därmed separeras från resten av NP:n:

Læjsan orre gærjam

lohkim [ RelSats maam Piere öösti Stuehkesne]. (iii) b *Mon a Mon

Læjsan orre gærjam

I de fall objektspronomenet dtår till vänster om verbet, och förekommer med en efterbestämning, måste denna efterbestämning stå till höger om verbet:

dam

lohkim [ RelSats [ RelSats maam Piere öösti Stuehkesne] lohkim. maam Piere öösti Stuehkesne]. b *Mon

dam

[ RelSats maam Piere öösti Stuehkesne] lohkim. 41

3.2.7

Sammanfattning

I detta avsnitt har vi gått igenom Nominalfrasens grundläggande egenskaper. • • • En NP har alltid ett huvud, N, t.ex. gærja, bovtse, bijle, etc. En NP kan, men behöver inte, innehålla led som står för huvudet. Dessa är o o o Determinanter: demonstrativer och possessiver Numeraler, alltså räkneord förbestämningar, t.ex. attributiva adjektiv En NP kan, men behöver inte, innehålla led som står efter huvudet, så kallade efterbestämningar Den grova skiss av den sydsamiska NPn som vi kommit fram till är följande: (3:29)

Determinant Numeraler Förbestämning

Efterbestämning Demonstrativer Possessiver

dah mov göökte orre gærjah staaloen bijre Du är nu redo att tackla övning 1 på sidan 59.

3.3

Adjektivfrasen (AP)

När vi nu vänder till adjektivfrasen, AP (Adjective Phrase) kommer vi att upptäcka att strukturen i mångt och mycket påminner om NP. För det första, en AP är en fras som är uppbyggd runt ett huvud som är ett adjektiv, A. APn kan på samma sätt som NPn innehålla både för- och efterställda led. I kapitel 2 och i det förra avsnittet i detta kapitel har stiftat bekantskap med adjektiv. I de tidigare diskussionerna har vi emellertid inte talat om själva adjektivfrasen AP, utan har konstaterat att adjektiven kan å ena sidan fungera som predikat i en sats och å andra sidan kan de fungera som förbestämning, dvs. attribut i en NP. Låt oss börja med att studera en sats vars predikat utgörs av ett adjektiv: 42

Vinka & Kråik 2013 (3:30) Manne leam geerjene. jag är glad 'Jag är glad.' Adjektivet i (3:30) är geerjene 'glad.' På samma sätt som med nomen (och som vi kommer att se, alla andra ordklasser), så låter vi A ovanför geerjene beteckna att det rör sig om ett adjektiv: (3:31)

geerjene Vi antar att adjektivet geerjene 'glad' utgör huvudet i en adjektivfras, AP, och därmed analyseras satsen på det sätt som visas i (3:32): (3:32) AP | A geerjene Vidare, eftersom APn i exempel (3:30) fungerar som predikatet i satsen, blir den korrekta analysen av hela satsen på det sätt som visas i (3:33). Eftersom APn är direkt kopplad till knutpunkten Sats, framgår det omedelbart att den fungerar som Predikat. (3:33) Sats NP | N

manne

Hj.V

leam

AP | A

geerjene

3.3.1

Framförställda led i APn

Även i en AP kan det förekomma led som står framför huvudordet. Den stora skillnaden från NP, är att AP har ett mycket mer begränsat utbud av framförställda led. I det typiska fallet kan ett adverb stå framför ett adjektiv. Låt oss titta på ett exempel. Ett adjektiv kan 43

modifieras av olika adverb, till exempel joekoen 'väldigt, mycket', som i (3:34). I fall som detta, tillför adverbialet mera information of det adjektiv som det modifierar: (3:34) Manne leam

joekoen geerjene

. jag är mycket glad Sådana adverb knyts till AP:n. Vidare antar vi att själva adverbet utgör en fras, AdvP. (3:35) Sats NP | N manne Hj.V leam

AdvP | Adv joekoen

AP A geerjene

3.3.2

Efterförställda led i APn

Även efterställda led kan knytas till APn, som till exempel postpositionsfrasen dov gaavhtan 'för din skull': 12 (3:36) Manne leam

geerjene dov gaavhtan

. jag är glad din för 'Jag är glad för din skull.' (lit. för dig) Postpositionsfrasen fungerar som en efterbestämning till A, på exakt samma sätt som vi diskuterade i avsnitt 3.2.5 ovan. (3:37) Sats NP | N manne Hj.V leam 12 Postpositionsfraser behandlas i 3.4. A geerjene AP

Efterbest dov gaavhtan

Vinka & Kråik 2013 Naturligtvis kan framförställda AdvP:n joekoen förekomma även här, vilket ger oss följande analys, ger oss analysen (3:39) (3:38) Manne leam

joekoen geerjene dov gaavhtan

. jag är mycket glad din för 'Jag är mycket glad för din skull.' (lit. för dig) (3:39) Sats NP | N

manne

Hj.V

leam

AdvP | Adv

joekoen

AP A

geerjene

Efterbest dov gaavhtan

Sammanfattningsvis har vi sett att adjektiv bildar fraser (AP) på samma sätt som nomen. Också i likhet med nomen, kan adjektives omges av både för- och efterställda led.

3.3.3

Predikativa och attributiva AP

I detta avsnitt har vi hittills endast tittat på predikativa adjektivfraser, det vill säga AP:ar AP som fungerar som satsens predikat. Ytterligare ett exempel: (3:40) a Mielhkie lea sååkehke. mjölk är tjock 'Mjölken är tjock' b Sats NP | N

mielhkie

Hj.V

lea

AP | A

sååkehke

I avsnittet 3.2 klargjorde vi också att adjektiv, och därmed också adjektivfraser, kan fungera som förbestämningar till ett Nomen i NP (se avsnitt 3.2.3, Förbestämningar). I sådana fall säger man att adjektivet är ett attribut. I sydsamiskan är det inte ovanligt att predikativa och attributiva adjektiv har olika former.

13 Medan sååkehke 'tjock' i (3:40) är den predikativa formen, så är den attributiva formen söökes: (3:41) a Söökes mielhkie lea njaelkies. tjock mjölk är gott 'Tjock mjölk är gott.' b Sats

AP | A

söökes

NP N mielhkie Hj.V lea AP | A

njaelkies

Låt oss illustrera förhållandendet med ytterligare ett exempel (3:42) a Söökes mielhkie lea sååkehke. tjock mjölk är tjock 'Tjock mjölken är tjock' b

Sats AP | A

söökes

N mielhkie Attributiv: AP som står omedelbart under

, och är en del av NP Hj.V lea

under

| A

sååkehke

Predikativ: AP som står omedelbart

Sats

13 Men man skall vara medveten om att det inte finns någon glasklar systematik i formvariationen. 46

Vinka & Kråik 2013 En AP kan ha två olika funktioner, nämligen predikat och attribut. När den fungerar som predikat, står den omedelbart under knutpunkten Sats i träddiagrammet. När den fungerar som attribut, står den omedelbart under knutpunkten NP, och placeras till vänster om NPs huvud. Du är nu redo att ta dig övningarna i 3.8.2 på sidan 60.

3.4

Postpositionsfrasen (PP)

I sammanband med exempel (3:21b) och (3:38) stötte vi postpositionsfraserna staaloen bijre och dov gaavhtan. Liksom prepositionerna i svenskan och norskan, består de sydsamiska postpositionerna av ord som anger position och rikting i tid och rum, i såväl bokstavlig som bildlig bemärkelse. Prepositioner och postpositioner kallas med ett gemensamt namn

adpositioner

. Jämför det svenska exemplet (3:43a) med det sydsamiska exemplet (3:43b). Båda exemplen består av en NP, vars huvud (vägen respektive gæjnoe) tar en efterbestämning. I (3:43a) är efterbestämningen till Lørenskog, och i (3:43b) är efterbestämningen Lørenskogen gåajkoe. (3:43) a vägen

till Lørenskog

. b geajnoe

Lørenskogen gåajkoe

vägen Lørenskog till Det är viktigt att notera att ordningen mellan leden i efterbestämningen skiljer sig år i de båda språken. I svenska står till före NP som anger riktningens slutpunkt, nämligen Lørenskog. Alltså, svenskans till är en

preposition

. I samiskan står gåajkoe 'till' efter Lørenskog, vilket innebär att gåajkoe är en

postposition

. Skillnaden mellan prepositioner och postpositioner ligger i huruvida adpositionsobjektet (Lørenskog i (3:43)) står före eller efter själva

adpositionen

. Vidare, kombinationen mellan en pre- eller postposition och objektet till pre- eller postpositionen bildar en fras, PP. I (3:43b) är PP likvärdigt med Postpositionsfras, medan i (3:43a) står PP för prepositionsfras. Exemplen (3:43a) och (3:43b) har strukturerna som visas i (3:44a) respektive (3:44b): 47

(3:44) a NP N

vägen

till

PP NP | N

Lørenskog

b NP N

gæjnoem

PP NP | N

Lørenskogen

gåajkoe

De sydsamiska postpositionerna kräver att postpositionsobjektet måste stå i genitivt kasus. Vi säger att postpositionerna genitiv på postpositionsobjektet. (3:45) ger en lista över sydsamiska postpositioner: 14 (3:45) dierh duakan

för, på grund av i riktning bakåt

duekesne

i bakre position

duekeste -

från bakre position

gaskese gaskesne gaavhtan gielhtie

till position mellan i position mellan för, skull för, på grund av

gåajkoe lihke

till, i riktning mot bredvid

mietie

längs, utmed

minngesne

efter (position)

morte

mot

mænngan -

efter (temporal)

nelhtie nelnie nille nualan nuelesne nueleste sontere tjirrh vööste uvte åvtene åvtelisnie åvtelistie

ned uppe riktning upp riktning under position under rikting från under mot genom upp, upp emot före, framför före i position framför från position framför

Du är nu redo att ta dig an övningarna i 3.8.3 på sidan 60.

3.5

Verbfrasen (VP)

På samma sätt som nomen, adjektiv och adpositioner, bildar även verben fraser. Låt oss återstifta bekantskapen med det första exemplet i kapitel 2, repeterad här som (3:46): 14 Baserad på Jakobssen (1992). Listan gör inte anspråk på att vara fullständig. 48

Vinka & Kråik 2013 (3:46) Læjsa vaarri. Lisa sprang Vi har tidigare etablerat att vaarri är satsens predikat, samt att det är ett intransitivt verb. Antag nu att huvudet i predikatsdelen i (3:46) är verbet (faktum är att ingeting annat kvalificerar som huvud), så måste hela predikatet vara en VP: (3:47) Sats NP | N

Læjsa

Hj.V

leam

VP | V

vaarri

Transitiva verb får en liknande analys. Vi kan identifiera det direkta objektet som en NP, som är knuten till VP: (3:48) a Læjsa skohterem dåvvoeji. Lisa skotern.Ack reparerade 'Lisa reparerade skotern.' b Sats NP | N

Læjsa

Hj.V

NP | N

skohterem

dåvvoeji

Vi måste emellertid vara på det klara med att det direkta objektet i (3:48b) inte är en förbestämning. Ett första argument för att denna ståndpunkt står att finna i det faktum att det direkta objektet lika gärna kan stå efter verbet, utan att ha en negativ inverkan på satsens grammatikalitet: (3:49) a Læjsa dåvvoeji skohterem 49

Lisa reparerade skotern.Ack 'Lisa reparerade skotern.' b Sats NP | N

Læjsa

Hj.V

V VP

dåvvoeji

NP | N

skohterem

Även ett ditransitivt verb utgör huvudet i en verbfras. Vad som händer i dessa fall är att man utöver ett direkt objekt, också finner ett indirekt objektet. På samma sätt som det direkta objektet, är också det indirekta objektet knutet till VP: (3:50) a Læjsa maanese gærjam vedti. Lisa barn.Ill bok.Ack gav 'Lisa gav barnet en bok.' b

Sats

NP | N

Læjsa

Hj.V --- NP Ill | N Ill

maanese

VP NP | N

gærjam

V vedti Sammanfattningsvis, en verbfras består av en gruppering av ett verb och dess eventuella objekt.

3.6

Diagnostiska tester för fraser

Hittills har vårt fokus varit på att introducera frasbegreppet, och vi har argumenterat att nomen, adjektiv, postposition och verb alltid bildar fraser. Dessa fraser kombineras på olika sätt och bildar större fraser samt satser. Fraserna utgör vad som brukar kallas

konstituenter

, 50

Vinka & Kråik 2013 det vill säga, de lingvistiska byggstenarna i de syntaktiska träddiagrammen. Medan det finns goda att tro att ord grupperar sig i fraser på det sätt som vi har gått igenom, så bör vi inte desto mindre ställa oss frågan om dessa fraser har en märkbar effekt i språket eller ej. Kan vi finna handgripliga bevis för deras existens, eller är de endast ett av många möjliga sätt att beskriva hur satser formas? Frågan är viktig, eftersom den ställer våra utgångsförutsättningar på prov. Om vi inte kan finna några belägg för frasbegreppet, så skulle onekligen det arbete vi lagt ner vara fullständigt meningslöst. Lyckligtvis finns det bevis för hypotesen, och i detta avsnitt skall vi tillämpa tre klassiska tester för frasernas existens. Dessa tester är: • koordination • flyttning • pro-former. Vi skall nu diskutera dem i tur och ordning.

3.6.1

Koordination

Sydsamiskan har åtminstone tre möjligheter att uttrycka koordinering, dvs samordning motsvarande svenskans och, nämligen med jih, gonnoeh samt noll-koordination. I detta avsnitt kommer vi endast att ägna oss åt jih, och vi lämnar de andra möjligheterna åt sidan. Den grundläggande hypotesen är att fraser och huvuden, dvs konstituenter, kan koordineras, medan icke-konstituenter inte kan koordineras. Låt oss titta på ett enkelt exempel: (3:51) Læjsa jih Laara vaarrigan. Læjsa och Laara sprang Læjsa och Laara utgör vardera en NP. I (3:51) har dessa båda NP:ar framgångsrikt kombinerats med hjälp av koordinationen jih. Vid koordination tar man således två fraser, kombinerar dem med jih, vilket resulterar i en ny fras, som består av två fraser: 51

(3:52)

NP 3

NP 1 | N

Læjsa

Koord

jih

NP 2 | N

Laara

Ett ofrånkomligt krav vid koordinering, är att endast konstituenter av samma storlek kan koordineras (fras och fras, huvud och huvud), samt att de koordinerade konstitenterna måste ha samma grammatiska kategori, dvs ordklass. I (3:52) har två NP koordinerats, NP 1 och NP 2 , med resultatet att NP 3 formats. Om man beaktar något mer komplexa NP:ar, kan vi notera att mönstret bibehålls: (3:53) Mov plaave bijle jih Laaran rööpses skohtere leah orre. min blå bil och Laaras röda skoter är ny 'Min blå bil och Laaras röda skoter är nya.' (3:54)

NP 3

NP | N

mov

NP 1 AP | A

plaave

bijle

Koord

jih

NP | N

Laaran

NP 2 AP | A

rööpses

skohtere

Av detta följer att man nu kan förutsäga att två fraser som inte tillhör samma kategori, inte bör kunna koordineras. Denna förutsägelse är korrekt; det är omöjligt att koordinera till exempel en NP och en VP: (3:55) *Læjsa Laara jih vaarrigan. Læjsa Laara och sprang Adjektivfraser kan koordineras. (3:56) är ett exempel på koordinerade predikativa AP:ar, och i (3:57) har två attributiva AP:ar koordinerats: 52

Vinka & Kråik 2013 (3:56) a Mielhkie lea sååkehke jih njaelkies. mjölk är tjock och god 'Mjölken är tjock och god.' b Sats NP | N

mielhke

Hj.V

lea

AP | A

sååhkeke

Koord

jih

(3:57) a Manne dov orre jih rööpses bijlem vööjnim jag.Nom din ny och röd bil såg 'Jag såg din nya och röda bil.' b NP AP | A

njaelkies

NP | N

dov

AP | A

orre

Koord

jih

AP | A

rööpses

bijle

Även postpositionsfraser kan koordineras. Detta kan vi se i följande exempel som kommer från en redogörelse om renslakt (3:58) a

gåangkelen gåajkoe

jih

gåangkelen bijre

tjuahpa. struphuvud.Gen till och struphuvud.Gen omkring skär Man skär till struphuvudet och runt struphuvudet. 53

b Sats NP | N

pro

Hj.V -- VP

tjuahpa

PP NP | N

gåangkelen

gåajkoe

Koord

jih

PP NP | N

gåangkelen

bijre

Även VP:ar kan koordineras: (3:59) a Manne edtjem prihtjegem jovkedh jih læjpiem byöpmedh. jag skall kaffe dricka och bröd äta b VP VP Koord

jih

VP NP | N

prihtjegem

jovkedh

NP | N

laejpiem

byöpmedh

3.6.2

Pro-‐former

Ett annat pålitligt test för fras-konstituenter står att finna i möjligheterna för olika pro-former, eller pronominaliseringar. En NP kan ersättas av ett pronomen. Det viktiga i sammanhanget är att pronomenet ersätter hela NP, men aldrig delar av den: 54

Vinka & Kråik 2013 (3:60) a Manne dov orre gærjam lohkeme. b Manne

dam

lohkeme. (dam = dov orre gærjam) c *Manne dov orre

dam

lohkeme. d *Manne dov

dam

lohkeme. Även verbfraser kan bli ersatta av pronomen-liknande konstruktioner. En verbfras kan ersättas av dam darjodh: (3:61) a Laara lea gærjam lohkeme, jih Læjsa lea aaj dam dorjeme. dam dorjeme = gærjam lohkeme b Laara lea byöpmedamme, jih Læjsa lea aaj dam dorjeme. dam dorjeme = byöpmedamme Alternativt kan verbfrasen utelömnas helt, så kallad VP-ellips: (3:62) Laara lea gærjam lohkeme, jih Læjsa aaj lea gærjam lohkeme. Dam-darjodh konstruktionen och VP-ellips har det gemensamt att de ersätter en hel VP, inte bara delar av en VP: (3:63) *Laara lea gærjam lohkeme, jih Læjsa lea plaeriem dam dorjeme. (3:64) *Laara lea gærjam lohkeme, jih Læjsa lea plaeriem lohkeme.

3.6.3

Rörlighet

Hela fraser, men inte gärna delar fraser, kan genomgå flyttningar i satsen: • En hel NP kan flyttas först i satsen (3:65b), men inte bara en del av NP (3:65b): (3:65) a Manne dov orre gærjam lohkeme. b Dov orre gærjam manne lohkeme. c *Dov manne orre gærjam lohkeme. 55

• En hel AP kan flyttas först i satsen (3:66b), men inte bara en del av AP (3:66b): (3:66) a Manne leam

joekoen geerjene

. jag är mycket glad 'Jag är mycket glad.' b

Joekoen geerjene

manne leam. c *

Joekoen

manne leam

geerjene

. Notera att alla tester inte fungera lika bra för alla typer av fraser. Du är nu redo att ta dig övningarna i 3.8.5 på sidan 62.

3.7

Pro-‐Drop

I detta avsnitt skall vi behandla en egenskap hos samiska, som generellt sett inom grammatisk beskrivning brukar kallas

pro-drop egenskapen

. Detta är förmågan hos vissa språk att utelämna subjektet i finita satser.Sydsamiskan är ett sådant språk: (3:67) Sydsamiska a. Niejte skohterem dåvvoeji. b. Dihte skohterem dåvvoeji.. c. ___ skohterem dåvvoeji. Innan vi tittar på detaljerna i sydsamiskan, börjar vi med att förvissa oss om att fenomenet i fråga är mycket vanligt bland världens språk. Det återfinns i till exempel Italienska (3:68) Italienska (Indo-europeiskt, romanskt) a Gianni verrà. 'Gianni kommer' b ___ verrà. 'Han kommer. Det förekommer i Mohawk, ett irokes-språk som talas i Canada och USA: 56

Vinka & Kråik 2013 (3:69) Mohawk (Irokes, Quebec, Ontario i Canada, New York State i USA) a Sak ranuhwe's atya'tawi Jack tycker om klänningen 'Jack tycker om klänningen.' b ___ ranuhwe's atya'tawi tycker om klänningen 'Han tycker om klänningen.' Det förekommer i samtliga språk i bantu-familjen, till exempel chichewa: (3:70) Chichewa (Bantu, Malawi) a. Juma alikamata gitara. Juma tog gitarr 'Juma tog en gitarr.' b. ___ alikamata gitara. tog gitarr 'Han tog en gitarr.' Den traditionella grammatiken brukar säga att subjektet i språk som sydsamiska, italienska, mohawk och chichewa, inte behöver uttryckas, eftersom det signalleras på verbet. Även om detta till en att börja med låter rimligt, så är det dessvärre inte analytiskt korrekt. Vi kommer att återkomma med motivationen för detta i kapitlet som behandlar anaforiska relationer. Tills dess kommer vi att följa rön från den moderna grammatiska forskningen, och anta att subjektslösa satser som (3:67b), (3:68b), (3:69b) och (3:70b) faktiskt har ett subjekt. Subjektet utgörs av en pronominell nominalfras, som vilket pronomen som helst, med skillnaden att det inte har något uttal. Det är med andra ord "osynligt." Vi kallar detta pronomen

pro

, "lilla pro", och det kan endast förekomma i satsens subjektsposition. Liksom andra pronominella NP, motsvarar

pro

en hel NP: (3:71)

pro

, det osynliga subjekts-pronomenet NP N

pro

(3:72) Sydsamiska a. Niejte skohterem dåvvoeji. a'.

Sats NP | N

niejte

(Subjekt) c. ___ skohterem dåvvoeji.

Hj.V -- Predikat NP | N

skohterem

(direkt objekt) b. Dihte skohterem dåvvoeji. b'.

Sats Hj.V NP | N

dihte

(Subjekt)

Hj.V -- NP | N Predikat

skohterem

(direkt objekt)

Verb

dåvvoeji

Verb

dåvvoeji

Vinka & Kråik 2013 c'.

NP | N

pro

(Subjekt)

Sats Hj.V Hj.V -- Predikat NP | N

skohterem

(direkt objekt)

Verb

dåvvoeji

3.8 Övningar

3.8.1

Uppgift 1

Analysera meningarna och förse varje mening med ett sats-schema. Istället för att som i Kapitel 1 skriva

Subjekt

och

Direkt Objekt

, förse analyserna med utförliga strukturer för samtliga NP.

Exempel: Niejte skohterem dåvvoeji.

Sats NP | N

niejte

Hj.V -- Predikat NP | N

skohterem

Verb

dåvvoeji

1. Onne maana tjengkerem hajki. 2. Dihte stoere bienje njaelkies måaram åadtjoeji. 3. Båeries aajja guhkies prieviem tjeeli. 4. Sarve hajki. 5. Maana prællajgujmie dam orre tjohpem tseeki. 59

3.8.2

Uppgift 2

Analysera satserna och förse dem ett ett satsschema. Exempel: Aahka lea båeries.

Sats NP | N

aahka

Hj.V

lea

AP | A

båeries

1. Mijjieh limh sjeavodh. 2. Vinhtse lea öövre dieves tjaetseste. 3. Læjsan orre bijle lea stoerre. 4. Annelije aajhtsi Agnesen måarehks tjelmieh. 5. Læjsa måarehks Laarese.

3.8.3

Uppgift 3.

Analysera satserna och förse dem ett ett satsschema. Exempel:

Krihke bijlen gåajkoe vaarri

Sats NP | N

Krihke

Hj.V -- Predikat NP | N

bijlen

PP P

gåajkoe

Verb

vaarri

1. Maana gierhkemen sisnie. 60

Vinka & Kråik 2013 2. Manne maanam gierhkemen sijse beejim. 3. Aajja dam soptsesem dan goerpe baernien bijre sopstesti. 4. Pöövle lea tjöövken buertien nuelesne tjahkesje.. 5. Kåahpe buertien nelnie. 61

3.8.4

Uppgift 4.

Analysera satserna och förse dem ett ett satsschema.

Exempel: Niejte skohterem dåvvoeji.

Sats NP | N

niejte

Hj.V -- NP | N

skohterem

VP V

dåvvoeji

1. Onne maana tjengkerem hajki. 2. Dihte stoere bienje njaelkies måaram åadtjoeji. 3. Båeries aajja guhkies prieviem tjeeli. 4. Sarve hajki. 5. Manne maanam gierhkemen sijse beejim.

3.8.5

Uppgift 5 Deluppgift A:

I avsnitt 3.6 gick vi igenom några tester som diagnostiserar fraser. Visa med hälp av tester att de understukna orden i följande meningar faktiskt utgör fraser. 1. Dihte stoere bienje njaelkies måaram åadtjoeji. 2. Manne edtjem prihtjegem jovkedh. 3. Manne maanam gierhkemen sijse beejim. 4. Manne maanam gierhkemen sijse beejim. 5. Manne edtjem prihtjegem jovkedh.

Deluppgift B:

Visa med hälp av tester att de understukna orden i följande meningar INTE utgör fraser. 1. Dihte stoere bienje njaelkies måaram åadtjoeji. 2. Manne edtjem prihtjegem jovkedh. 3. Manne maanam gierhkemen sijse beejim. 4. Manne maanam gierhkemen sijse beejim. 5. Manne edtjem prihtjegem jovkedh. 62

4 Satstyper och satsoperationer

4.1

Inledning

I de tidigare kapitlen har vi gått igenom de grundläggande momenten i satsanalys, samt frasbildningar. I detta kapitel ska vi bland annat gå igenom frågesatser samt stifta en första bekantskap med operationer som möblerar om i ordföljden i satser. Det finns två sorters frågesatser, (a)

ja/nej frågor

, alltså frågor som kan besvaras med ja eller nej, och (b)

frågeordsfrågor

, det vill säga frågor som inleds med ett frågeord. Vi inleder med ja/nej frågor i i avsnitt 2 och i avsnitt 3 behandlas frågeordsfrågor. Avsnitt 4 kommer att kortfattat diskutera relativsatser. Avsnitt 5 berör ordföljdsfenomen i vanliga påståendesatser.

4.2

Ja/nej frågor

En typisk ja/nej fråga på sydsamiska kan se ut som den i exempel (4:1): (4:1) Laara gaahkoem byöpmede? Subj Verb

ja/nej fråga

Det som utmärker frågan är att den endast signaleras med tonfall (stigande ton). Rent ordföljdsmässigt finns det ingenting som skiljer frågan i (4:1) från påståendesatsen (4:2): (4:2) Laara gaahkoem byöpmede. Subj Verb

påståendesats

Notera vidare att satserna i (4:1) och (4:2) är enkla tempus, där det finita verbet är ett huvudverb. Några fler exempel på påståenden och motsvarande ja/nej frågor ges i (4:3) och (4:4): (4:3) a Datne måjhtah gosse manne silph vøørhkim. 'Du minns var jag har gömt silvret.'

Påstående

b Datne måjhtah gosse manne dejtie vøørhkim?

Ja/Nej fråga

'Minns du var jag har gömt det.' (Birkeland, s. 71)

(4:4) a Manne dov niejtem gåmmine åadtjoem. Påstående 15 Jag får din dotter till hustru b Manne dov niejtem gåmmine åadtjoem? Ja/Nej fråga 'Får jag din dotter till hustru?' (Birkeland, s.93) I detta avseende skiljer sig sydsamiska starkt inte bara från svenska/norska, utan också från mer närbesläktade språk som lule- och nordsamiska. Dessa språk signallerar j/nej frågor genom att placera det finita verbet först i satsen. (4:5) a Lars äter surströmming. Subj Verb

påståendesats

b Äter Lars surströmming? Verb Subj

ja/nej fråga

I lule- och nordsamiskan komplementeras den omvända ordföljden i ja/nej frågor med fråge partikeln go, vilken fogas till det frontade verbet: 16 (4:6) a Máhtte bora gáhku. Subj Verb b Bora-go Máhtte gáhku? Verb GO Subj

påståendesats ja/nej fråga

Tumregeln för sydsamiska ja/nej frågor, där det finita verbet är et huvudverb, är att ordföljden är densamma som i påståendesatser. Notera att sydsamiskan och engelskan beter sig likartad i detta avseende. Ett finit huvudverb i engelskan kan aldrig ställas framför subjektet för att bilda en ja/nej fråga: 15 OBS, åadtjodh används som huvudverb här. 16 Som ett stycke språktypologisk kuriosa kan nämnas att ja/nej frågor i japanska använder en strategi som består av en kombination av syd- och nordsamiska. I likhet med sydsamiska sker ingen ordföljdsförändring och i likhet med nordsamiska används en frågepartikel: (i) a Taroo-ga sushi-o taberu.

påstående

Taroo-Nom sushi-Ack Subj 'Taro äter sushi.' b Taroo-ga sushi-o Taroo-Nom sushi-Ack Subj 'Äter Taro sushi?' äter Verb taberu

-ka

. äter KA Verb

ja/nej fråga

Vinka & Kråik 2013 (4:7) a John eats meat. Påstående 'John äter kött' b *

Eats

John meat? Ja/Nej fråga 'Äter John kött.' (4:8) a Laara beorkoem byöpmede. b*

Byöpmede

Laara bearkoem? I engelskan tillämpas en strategi, där man i stället för att plcera huvudverbet först, anänder sig av ett innehållslöst hjälpverb, nämligen do. (4:9)

Does

John

eat

meat? Sydsamiskan har en valfri variant av engelskans så kallade do-omskrivning i ja/nej frågor, nämligen vad vi generellt kan kalla mah-omskrivning. Ja/nej frågor kan inledas med med frågeorden mah 'vad.plural.Nominativ' mejtie 'vad.plural.Ack', dock utan att efterfråga varken mah eller mejtie. Likaså frågemarkören dagke kan förekomma. (4:10) a

Mah

Laara beorkoem 'Äter Lars kött?'

byöpmede

? b

Mejtie

datne viehkiem

daarpesjh

? Behöver du hjälp? c

Dagke

bårrestovveminie

? Är du hungrig? Vi noterar nu följande. I lule- och nordsamiska samt svenska/norska placeras det finita huvudetverbet före subjektet i ja/nej frågor. Både sydsamiska och engelska använder andra strategier. Engelskan markerar ja/nej frågor genom att låta ett innehållslöst verb (do) inleda frågan. Sydsamiskan har möjligheten (men inte kravet) att låta ett innehållslöst frågeord inleda frågan. 65

Sydsamiska

Påstående: Fråga: ???

(Mah)

Subjekt

Laara Laara

Predikat

beorkoem

byöpmede

beorkoem

byöpmede

Engelska L/N samiska

Påstående: Fråga: Påstående: Fråga: ???

Does

???

Bora-go

Subjekt

John John

Subjekt

Máhtte Máhtte

Predikat eats eat

meat.

meat?

Predikat bora

bierggu.

bierggu?

Sv/No

Påstående: Fråga: ???

Äter

Subjekt

Lars Lars

Predikat äter

kött.

kött? Både den traditionella grammatiken och den moderna grammatiken tillstyrker att satser inleds med den position som vi markerat med ??? ovan. Den traditionella grammatiken kallar positionen ??? för satsens

fundament

, medan den moderna generativa grammatiken använder namnet komplementerar-fras (Complementizer Phrase). Vi kommer att använda det teori neutrala begreppet "

satsinledare

". Alla satser inleds med en satsinledare, på det sätt som visas i (4:11). Satsinledaren består av en abstract position X, vilken ofta är osynligt (på samma sätt som Hj.V ofta är osynlig). Satsinledaren bidrar med information huruvida hela satsen är ett påstående eller en fråga. (4:11) är en helt vanlig påståendesats. 66

Vinka & Kråik 2013 (4:11)

X Satsinledare (SI) påstående Sats NP | N

Laara

Hj.V -- NP | N

bearkoem

VP V

byöpmede

Hur ser nu den motsvarande ja/nej frågan ut? (4:12) Laara gaahkoem byöpmede? Subj Verb

ja/nej fråga

Den ser i stort sett ut exakt likadant som påståendet. Dock, satsinledaren signallerar nu att det satsen är en ja/nej fråga, vilket resulterar i att (4:12) kommer att uttalas med frågeintonation. (4:13)

Satsinledare (SI) ja/nej fråga X Sats NP | N

Laara

Hj.V -- NP | N

bearkoem

Låt oss nu beakta (4:14): (4:14)

Mah

Laara beorkoem

byöpmede

? 'Äter Lars kött?'

byöpmede

Det står klart att mah inte kan relatera till något i satsen, varken till subjektet eller objektet. Mah relaterar inte heller på något annat sätt till VP eller Hj.V. Dock, mah står först i satsen. Med andra ord, det identifierar X. X är en variabel som kan ersättas med en ordklass. I detta fall står X för NP, eftersom mah är ett pronomen: (4:15)

Satsinledare (SI) ja/nej fråga NP | N

mah

NP | N

Laara

Sats Hj.V -- NP | N

bearkoem

VP V

byöpmede

4.2.1

Komplexa tempus.

Ja/nej frågor i komplexa tempus kan vara som i enkla tempus, det vill säga att det inte nödvändigtvis är någon ordföljsskillnad mellan påstående och frågesatser: (4:16) a Datne leah bearkoem byöpmedamme. Påstående b Datne leah bearkoem byöpmedamme? Ja/nej fråga Men se avsnitt 4.4. för mer detaljer.

4.3

Frågeordsfrågor

Medan sydsamiska ja/nej frågot karaktäriseras av att de inte omfattar någon ordföljdsförändring , så finner man ett annat mönster i så kallade

frågeordsfrågor

. En frågeordsfråga är en fråga som inbegriper ett frågeord som till exempel maam (4:17b) eller gie (4:17c). (se Bergsland §125). (4:17) a Laara gaahkoem byöpmede.

påståendesats

Maam

Laara byöpmede. c

Gie

gaahkoem byöpmede.

frågeordsfråga frågeordsfråga

Utmärkande för frågeordsfrågor är att de alltid står först i satsen. Detta gäller även när frågeordet efterfrågar ett direkt objekt, som (4:17b). Låt titta närmare på (4:17b), och dess satsdelar. Vi identifierar enkelt verbet byöpmede och subjektet Laara. Vad är maam? Notera att maam står i ackusativ, samt att det efterfrågar det direkta objektet i satsen. Svaret på frågan (4:17b) kan vara satsen (4:18): (4:18) Laara

bearkoem

byöpmede. Vidare, maam och bearkoem kan inte förekomma i samma frågesats: (4:19) *

Maam

Laara

bearkoem

byöpmede. (ogrammatisk!!!) Av detta kan vi dra slutsatsen att maam faktiskt är det direkta objektet i (4:17b). Men om det nu faktiskt förhåller sig på det viset (vilket det gör!), hur kommer det sig att maam måste komma först i satsen? I sydsamiskan, liksom väldigt många andra språk, måste frågeord placeras i Satsinledaren för att kunna tolkas som frågeord. Likså, för att maam i (4:17b) ska kunna tolkas som direkt objekt, måste det ha sitt ursprung i verbfrasen (alltså predikatet). Detta iilustreras i (4:20): (4:20)

Satsinledare (SI) frågeordsfråga X Sats NP | N

Laara

Vinka & Kråik 2013

Hj.V NP | N

maam

VP V

byöpmede

Eftersom satsinledaren signallerar att vi har med en frågeordsfråga att göra, måste frågeordet flytta in i satsinledarens X-position: (4:21)

Satsinledare (SI) frågeordsfråga X Sats NP | N

Laara

Hj.V NP | N

maam

VP V

byöpmede

Vi låter nu

hela

nominalfrasen flytta till SI: (4:22)

Satsinledare (SI) frågeordsfråga Sats NP | N

maam

NP | N

Laara

Hj.V NP | N

maam

VP V

byöpmede

Vidare markerar vi flyttningen med en pilförsedd linje från ursprungspositionen till SI, och ordet i ursprungspositionen stryks över. Vi vänder oss nu till (4:17c), där subjektet efterfrågas. Satser som denna behandlas på exakt samma sätt som i (4:17b), med den skillnaden att gie förstås är satsens subjekt. 70

Vinka & Kråik 2013 (4:23)

Satsinledare (SI) frågeordsfråga X Sats NP | N

gie

Hj.V NP | N

gaahkoem

VP V

byöpmede

Eftersom SI signalerar en frågeordsfråga, måste frågeordet placerar i satsinledaren. Återigen, hela nominalfrasen flyttar till X-positionen i SI: (4:24)

Satsinledare (SI) frågeordsfråga NP | N

gie

NP | N

gie

Sats Hj.V NP | N

gaahkoem

VP V

byöpmede

Beakta nu följande fråga: (4:25) Giese gærjam vedtih? Här efterfrågas satsens indirekta objekt (och vi är också uppmärksamma på att subjektet är

pro

). 71

(4:26)

Satsinledare (SI) frågeordsfråga X Sats NP | N

pro

Hj.V NP | N

giese

VP NP | N

gærjam

vedtih

(4:27)

Satsinledare (SI) frågeordsfråga NP | N

giese

NP | N

pro

Sats Hj.V NP | N

giese

VP NP | N

gærjam

vedtih

Sammanfattningsvis konstaterar vi att frågeordet i en frågeordsfråga kan ha i stort sett vilken satsfunktion som helst, såsom subjekt, direkt objekt, indirekt objekt eller adverbial. Frågeordet flyttar från sin ursprungsposition, in i satsinledaren. Operationen att flytta ett satsled in i satsinledaren är emellertid inte enbart reserverad för frågor. Exakt samma strategi används i relativsatser och i så kallade topikaliseringar. Vi stiftar bekantskap med relativsatser i avsnitt 4 och topikaliseringar i avsnitt 5. Du är nu redo att ta dig an övningarna i 4.8.2 på sidan 78. 72

4.4 Komplexa tempus och frågeordsfrågor

Vi skall nu titta närmare på frågeordsfrågor i satser som följande: (4:28) a Maam

leah

datne gurrieminie? vad.Ack är.Prs.2s du.Nom sy.Prog b Maam

lea

tjidtjie darjoeminie? vad.Ack är.Prs.3s mor.Nom göra.Prog c Maam

leah

datne maanese vadteme? vad.Ack är.Prs.2s du.Nom barn.Ill ge.Ptc Här kan vi se att frågeorde maam har flyttat till den sats-initiala positionen, vilket är helt i enlighet med diskussionen i avsnitt 4.3. Vidare noterar vi att hjälpverbet lea- har flyttat och står mellan frågeordet och subjektet. Att hjälpverben kan flytta, bekantade vi oss med i avsnitt 4.2. Men nu har vi ett problem med vår analytiska modell, vilken hittils har antagit att satsinledaren (SI) endast har en position som kan fungera som landningsplats för ett flyttat element. Om den denna analys hade varit korrekt skulle vi förvänta oss att endast en konstituent skulle kunna flytta till vänster om subjektet. Av detta följer att SI måste bestå av två positioner, en position som kan inrymma hela fraser, och en annan position som kan inrymma ett verb. Detta SI har den struktur som visas i (4:29): (4:29)

SI XP X

Vinka & Kråik 2013

Sats NP | N

datne

Hj.V

leah

NP | N

maam

VP V

gurrieminie

XP är alltså den position till vilken en fras kan flytta och X är den position till viken hjälpverbet kan flytta. Analysen för frågan (4:28a) är alltså så som visas i (4:30): 73

(4:30)

SI NP | N

maam

leah

NP | N

datne

Sats Hj.V

leah

VP NP | N

maam

gurrieminie Du är nu redo att ta dig an övningarna i 4.8.3på sidan 78.

4.5

Relativsatser

Som vi kan dra oss till minnes från kapitel 2, så kan ett nomen ha efterbestämningar. En väldigtvanlig typ av efterbestämning är relativsatser. Ett exempel ges i (4:31): (4:31) Manne byöpmedim vuastam, [maam Aahka dorjeme]. Relativsatsen

[maam Aahka dorjeme]

ger mer detaljerad information om osten, nämligen att Aaka gjorde den. Vi noterar också att relativsatsen har exakt samma form som en frågeordsfråga. Den inleds med ett frågeord (se Bergsland §126, "Spørrende pronomen fungerer også som relative pronomen"). Frågeordet tar sin syftning från det nomen till vilket relativsatsen utgör en efterbestämning. Alltså, maam i (4:31) tolkas som vuasta. Analysen av relativsatser är i stort sett exakt densamma som frågeordsfrågor. 74

Vinka & Kråik 2013 (4:32 )

SI XP X Sats NP | N

manne

Hj.V V

byöpmedem

VP N

vuastam

NP SI Relativsats X SATS NP | N

maam

NP | N

aahka

Hj.V (lea) VP NP | N

maam

dorjeme

Ett annat exempel på en relativsats återfinns i (4:33): (4:33) Aahka [gie vuastam dorjeme] prihtjegem jåvka. 75

(4:34 )

XP Satsinledare (SI) påståendesats X Sats Hj.V VP NP N

aahka

NP | N

mij

SI Relativsats X SATS NP | N

mij

Hj.V (lea) VP NP | N

vuastam

dorjeme

NP | N

prihtjegem

jåvka

4.6

Topikalisering

Vi har sett att frågeordet i frågeordssatser flyttar in i satsinledarens X-position, samt att det så kallade relativpronomenet också flyttar till denna position i relativsatser. I båda dessa satstyper figurerar frågeord, vilka måste stå först i den sats som de förekommer i. Frågeord är emellertid inte de enda nominalfraser som kan förekomma i satinledaren. För att ge särskild tyngd åt ett satsled, såsom ett direkt objekt, kan man placera det först i satsen, som i (4:35b) och (4:36b): (4:35) a Piere dam gærjam lohki. b Dam gærjam Piere lohki. (4:36) a Læjsa njealkies prihtjegem jovkeminie. b Njealkies prihtjegem Læjsa jovkeminie. 76

Vinka & Kråik 2013 Denna typ av frontning går under benämningen topikalisering. Topikaliseringar uppstår genom att, som i fallen ovan, flytta ett direkt objekt från sin ursprungsposition in i satsinledarens X-position: (4:37)

Satsinledare (SI) Topikalisering NP X AP | A

njaelkies

prihtjegem

NP | N

Læjsa

Sats Hj.V

(lea)

VP NP AP | A

njaelkies

prihtjegem

jovkeminie

4.7

Avslutning

Detta kapitel har introducerat den så kallade Satsinledaren. Satsinledaren bidrar med information om vilken slags satstyp en sats är. Satsinlederaren kan vara specifierad som påstående, ja/nej fråga, frågeordsfråga, relativsats eller till och med som topikaliseringe. Satsinledaren bidrar med en position i satsen som kan vara fylld av material av olika slag. Främst finner vi frågeord, men även vanliga NP kan flyttas in i satsinledaren. Även hjälpverb kan i vissa fall valfritt förekomma i satsinledaren i ja/nej frågor. Huvudverb kan dock flytta in i den i sydsamiska. 77

4.8 Övningar

4.8.1

Uppgift 1

Analysera följande satser: 1. Datne bearkoem byöpmedh? 2. Mijjieh geadtan vuelkebe? 3. Manne leam vaanhtsem gurrieminie. 4. Manne vaanhtsem gurrieminie. 5. Manne leam voessem tsagkeminie. 6. Manne voessem tsagkeminie.

4.8.2

Uppgift 2

Analysera följande satser: 1. Gie daam gærjam öösti? 2. Maam Laara öösti? 3. Giese Laara daam gærjam öösti? 4. Gåabph datne dov gaamegh beejih?

4.8.3

Uppgift 3.

Analysera följande satser: 1. Maam leah datne dåvvoeminie? 2. Gie lea daam gærjam åasteme? 3. Giese Laara daam gærjam öösti? 4. Giem leah datne dåeriedamme? 78

Introduktion till sydsamisk satsanalys och syntax

Transcript Introduktion till sydsamisk satsanalys och syntax

Introduktion till sydsamisk satsanalys och syntax

Mikael Vinka & Ajlin J Kråik

1 Introduktion

2 Den grundläggande strukturen

[

dåvvoeji]

[

skohterem]

[

]

[

Læjsa]

[Inf ---]

[

]

3 Fraser

3.8

Övningar

4 Satstyper och satsoperationer

4.4

Komplexa tempus och frågeordsfrågor

4.8

Övningar

Directory