Transcript Satsdelar
Satsdelar
Vad är satsdelar?
I språket har varje ord sin bestämda uppgift och
plats.
Vi kan i svenskan uttrycka detta både genom
ordens placering och genom olika former eller
böjningsmönster.
Pia ser Oscar
Pia ser honom
Hon ser Oscar
Oscar ser Pia
Han ser Pia
Oscar ser henne
De olika orden i en sats/mening kallas satsdelar och det är
satsdelarna som visar vilken uppgift ordet har.
Sats och mening
En fullständig sats innehåller minst ett subjekt
och ett predikat.
Fåglarna kvittrar
s
p
Oscar cyklar
s
p
subjektet är den/det/de som är eller gör något
predikat är det som händer, det man gör
En mening börjar alltid med stor bokstav och
avslutas med punkt, frågetecken eller
utropstecken.
Kom!
Kvittrar fåglarna?
Oscar cyklar och fåglarna kvittrar.
Huvudsats och bisats
En huvudsats kan stå för sig själv och bilda en
begriplig mening.
Oscar slutade arbeta.
Bisatsen ger mer information om huvudsatsen,
men kan inte stå för sig själv.
Oscar slutade arbeta, eftersom klockan var fyra.
Både huvudsats och bisats kan stå först.
Lägg märke till att ordföljden i huvudsatsen blir
annorlunda om den sätts efter bisatsen.
Eftersom klockan var fyra, slutade Oscar att
arbeta.
En mening kan också bestå av två huvudsatser.
Oscar slutade arbeta och Lisa bjöd på kaffe.
BIFF-regeln
Man kan känna igen en huvudsats och en bisats
genom att sätta in ordet ”inte” i satsen.
I en Bisats kommer Inte Före Första verbet i
predikatet.
Ett predikat kan bestå av två verb;
Han hade slutat arbeta.
Bisatser
…, när hon inte öppnade fönstret.
Fastän hon inte hade sovit gott, …
…, som inte kommer att lyckas.
Trots att Oscar inte slutade arbeta…
Huvudsatser
Hon öppnade inte fönstret, …
Hon hade inte sovit gott, …
Det kommer inte att lyckas …
Oscar slutade inte att arbeta trots att klockan var fyra
Satsdelar
Subjekt
Predikat
Predikatsfyllnad
Objekt
direkt objekt, indirekt objekt
Attribut
Adverbial
rums-, tids-, sätts- och satsadv.
Subjekt och predikat
Subjektet är den, det eller de som uträttar
något eller är något.
Pia cyklar.
Petter och Lotta spelar tennis.
Himlen är blå.
Predikatet är det som händer eller uträttas.
Predikatet är alltid ett verb och kan stå i olika tempus – tidsformer.
En sats kan bestå av flera predikat.
Pia cyklar.
Petter och Lotta spelade tennis.
Himlen var blå.
Linus låg och läste.
Predikatsfyllnad
Efter vara, bliva, heta och kallas följer alltid en
predikatsfyllnad.
En predikatsfyllnad kan vara både ett substantiv och
ett adjektiv. Det kan bestå av flera ord, men med ett
huvudord.
Elias är trött
Lisa har blivit läkare.
Han heter Pelle.
Vi kallas Tigrarna.
Jag blev helt otroligt glad.
Blev du glad?
Objekt
Direkt objekt eller ackusativobjekt.
En sats innehåller ofta även ett objekt.
Vissa verb kräver ett objekt, annars blir satsen inte fullständig.
Jag köper en bil.
Jag läser en bok.
Jag träffar en kompis.
Vi besöker våra vänner.
Det direkta objektet är direkt kopplat till predikatet
och svarar på frågan ”vem/vilka”, ”vad”.
Vad köper jag?
Vad läser jag?
Vem träffar jag?
Vilka besöker vi?
Svar: en bil
Svar: en bok
Svar: en kompis
Svar: våra vänner
Indirekt objekt eller dativobjekt
Det indirekta objektet är den satsdel som ”råkar
ut för något” eller är mottagare av något.
Man får fram det genom att fråga ”åt”, ”till” eller
”för” vem. Ofta står prepositionen framför
objektet.
Han ger klubban åt Lena.
Lisa kastade bollen till Pelle.
Hon visar kortet för honom.
Vi köper en blomma till honom.
Hon blev glad och gav honom en kram.
Du kan nästan alltid utesluta det indirekta
objektet och ändå få en fullständig sats.
Lisa kastade bollen.
Hon visar kortet.
Vi köper en blomma.
Om du har två olika objekt i en sats är det indirekta
objektet är nästan alltid en person och det direkta
objektet föremålet. Du kan inte utesluta det direkta objektet här.
Vi köper en blomma till honom.
s p
direktobj.
indirektobj.