Transcript magasinet
MAGASINET Raisioagros kundtidning Foder, spannmål, insatsvaror och förnödenheter 4 • 13 2 SUPERFARMARE delar första pris ® Nya BENEMILK foder välkomnas Förköp av insatsvaror STARTADE Ny skörd - NYA UTFODRINGSREKOMMENDATIONER MAGASINET Ajktuellt Jarmo Puputti i Raisioagros ledning 4 Utmaningar med oljeväxter 2014.......4 Jättefoderbilarna kommer – är du redo........................................5 Koneagria och utfodringsseminarier 6 Gör förköp i god tid.............................7 Växtodling Delad vinst och resultat efter spännande tävling.....................8 Marknadsöversikt............................12 Varm sommar gav högklassig skörd........................14 Kontraktsperioden 2014..................15 Vad är AgroVisu?..............................16 Gödslingsplaner för bättre skörd....17 Nöt Vall- och majsproduktion.................18 Safesil och Silosolve för ensilage....19 Nya Benemilk-foder.........................20 Benemilk hjälper mot stress............21 Lövsta försöksgård i Sverige...........22 Benemilk Robo ger robotenergi......24 Lönsamt att finjustera utfodringen 25 Benemilk Amino TMR ur kiosken....26 Ny ladugård – en förverkligad dröm.....................27 Också ryska kor gillar Melli.............29 Nya 100-tonnare...............................30 20 Renar Lönsam satsning på renskötsel.......32 Svin Viktkontroll ända från början...........34 Haapanens gård en hjärtesak..........36 Mota lungsäcksinflammationer.......38 Paavos spalt.....................................39 Fjäderfä Branschdag drog folk i Ilmajoki.......40 Uppdatera utfodringen.....................41 Växtbaserat koncentrat ger många ägg.................................42 På nätet Den nya öppna nätbutiken................44 32 2 34 Mellanmål Delikatesser av renkött....................45 Nyheter............................................46 LEDARE UTGIVARE Raisioagro Ab PB 101, 21201 Reso Tfn 02 443 2111 Fax 02 443 2137 E-post: fö[email protected] www.raisioagro.com ANSVARIG CHEFREDAKTÖR Bengt-Erik Rosin Kommersiell direktör Tfn 050 557 4323 REDAKTIONSRÅD: Heikki Alastalo, produktchef Juha Anttila, produktchef Ilmo Aronen, forskningsoch utvecklingsdirektör Thomas Fagerholm, försäljningsdirektör Merja Holma, utvecklingschef Marja Hongisto, utvecklingschef Jaakko Laurinen, utvecklingschef Minna Oravuo, kundansvarig Päivi Volanto, utvecklings-/produktchef ADRESSÄNDRINGAR OCH BESTÄLLNINGAR Anne Aura [email protected] Tfn 044 782 1246 REDAKTION Team Keskikastari Tmi LAY-OUT OCH OMBRYTNING Reklambyrå Uusimäki PÄRMFOTO Marjo Keskikastari ÖVERSÄTTNING Hanna Luomala TRYCKNING ForssaPrint ISSN 2323-2226 39e årgången Följande AgroMagasinet utkommer i februari 2014. Tack för samarbetet Jag har haft glädjen och förmånen att få arbeta tillsammans med er producenter under 35 år. Under den tiden har jag träffat er på era gårdar, under informationskvällar, på lantbruksutställningar, kryssningar och där det råkat sig. Inte kunde jag gissa år 1978, då jag började som Foderraisios foderkonsulent i Mellersta Österbotten, vilken karriär med både glädje och bekymmer som väntade mig. Jag måste medge att den snabba strukturomvandlingen skrämt mig ibland. Oron för att landsbygden avfolkas, den otillräckliga intressebevakningen och för den inhemska matens framtid har varit ofantlig. T.ex. mjölkgårdarnas antal har under dessa år sjunkit från ca 100 000 till mindre än 9 000 gårdar. Produktionskapaciteten har dock kunnat ökas inom alla produktionsinriktningar. Vi har fortfarande kvar en livskraftig primärproduktion av livsmedel som baseras på familjeföretag och sköts på ett hållbart sätt. I motsats till vissa politiska beslutfattare, anser jag att en av de viktigaste grundpelarna för en självständig stat är att vara självförsörjande i fråga om mat. Dessutom har vi möjlighet och till och med moralisk skyldighet att producera livsmedel för export. Livsmedelsförsörjningen som vilar på en krympande producentkårs axlar borde inte överlämnas till EU eller marknadsekonomin. I den gemensamma jordbrukspolitikens och marknadsekonomins namn fattas lätt beslut, vars effekt kan vara ödesdiger för produktionen på lång sikt. Tillsammans med politiskt beslutfattande betonar jag ansvar från handelns och konsumenternas sida. Enbart producenternas och landsbygdsbefolkningens röst kan inte trygga en tillräcklig intressebevakning i framtiden och därför behöver vi ett bredare nationellt samförstånd. Jag vill framföra mitt ödmjuka tack till er producenter, husmödrar och husbönder, för att jag fått arbeta tillsammans med er. Arbetet har varit intressant, eftersom jag känt att vi har haft samma värderingar och känslan har förstärkts under årens lopp. Arbetet tillsammans med äkta, hederliga människor som tror på framtiden har varit belönande. Jag tillönskar er arbetsglädje och framgång i ert krävande yrke! Jag tillönskar också Raisioagros nya VD, Jarmo Puputti, lycka och framgång. Han får ta över ett bra företag, en engagerad och professionell personal – och fina kunder. Leif Liedes 3 AKTUELLT AGRO magasinet • 4/13 Jarmo Puputti i Raisioagros ledning Diplomingenjör Jarmo Puputti utnämndes till Raisioagro Ab:s VD och till medlem i Raisio-koncernens ledningsgrupp från 1.11.2013. Jarmo Puputti har tidigare varit direktör för affärsverksamheten och VD vid Nokian Raskaat Renkaat Oy, där han arbetat sedan 2008. Raisioagros förra VD Leif Liedes övergår till uppgiften som rådgivare i Benemilkprojektet och fortsätter som medlem i koncernens ledning. Utmaningarna med oljeväxter år 2014 Odlingen av oljeväxter har stött på många svårigheter de senaste åren. Det har varit olämpliga förhållanden för odlingen och skadeinsekter har sysselsatt odlarna. Det finns utmaningar också inför den inkommande säsongen. TEXT Minna Oravuo I FOTO Marjo Keskikastari Betningsmedel som innehåller neonikotinoider är belagda med användningsförbud från början av år 2014. För Finlands förhållanden finns det inte ett enda godkänt alternativ till de medel vi använt. Nationellt har man kartlagt alternativ för att fortsätta produktionen trots förbudet. Forskningsprojekt har startats som ska försöka reda ut, om de förbjudna medlen faktiskt har negativ effekt på pollinerarna i vårt land, och då uttryckligen i de fall då neonikotinoider används som betningsmedel. Dessutom har man utrett an- vändningen av den så kallade undantagsparagrafen, som skulle göra det möjligt att tillåta användning av betningsmedlet nästa säsong. Ett nationellt beslut fattas om användningen av undantagstillståndet och svaret väntas komma efter nyår. Mottagandet av sommaren skörd fortsätter Sommarens skörd av ryps och raps lyckades rätt bra. Skadedjur decimerade inte bestånden i så hög grad och den varma, soliga sommaren gav en rätt god skörd. Tröskningsförhållandena var också utmärkta. Trots permitteringen av personalen på Proteinoil fortsätter handeln med och mottagandet av ryps och raps på normalt sätt. Nu är det rätt tid att leverera sommarens skörd till fabriken. Alla fabriksorter och dessutom Kumo och Seinäjoki tar emot ryps och raps. Dagens prisnotering finns som förr på Raisioagros webbplats. 4 Jättefoderbilar rullar in på gårdarna? Förordningen om nya totalvikter för fordonskombinationer trädde i kraft 1.10.2013. Kombinationerna kan nu ta en last som väger mer än 50 ton foder. TEXT Pekka Ahonen Hittills har största totalvikten för en kombination med 7 axlar varit 60 ton. Den nya förordningen ger dessa kombinationer möjlighet att öka totalvikten till 64 ton under en övergångstid på fem år. En kombination med 8 axlar kan uppnå en totalvikt på 68 ton och en med 9 axlar så mycket som 76 ton. I fortsättningen kan man alltså lasta mer än 50 ton foder på en kombination. Men i verkligheten kommer slutresultatet att vara mycket brokigt, eftersom axlarnas antal, fordonets tomvikt, containrarnas/cisternernas vikt och däcken påverkar hur mycket lastkapaciteten kan ökas. På antalet jättefoderbilar inverkar naturligtvis också antalet kunder som tar emot foder, i vilket skick gårdsvägen är och om det finns viktbegränsade broar längs rutten. För bulkfoder är bilarnas fyllnadsgrad också en faktor av betydelse. Större lossningspartier ger bättre fyllnadsgrad Våra frakttabeller är konstruerade för dagens bilar. De nya superfordonen kommer oundvikligen att ändra våra frakttabeller. Den maximala leveransmängden i vår frakttabell är nu 30 ton och för bulkfoder 35 ton. Dessa mängder bör naturligtvis höjas, och för bulkfoder gäller det att uppdatera mängden så att den är delbar med fyra. Vi uppdaterar frakttabellerna för bulkfoder före nyår. Den nya frakttabellen får två nya stora leveransmängder, över 42 ton och den största över 46 ton. Dessutom kommer andra leveransmängder att ändras så att fordonens fyllnadsgrad förbättras. Fordonen får alltså en bättre lastkapacitet i och med den nya förordningen som trätt i kraft, men måtten på containrarna/cisternerna ökar inte, och därför får fyllnadsgraden en större betydelse i framtiden. I en avdelning i bulkfoderfordonen ryms för det mesta ca fyra ton foder. Med tanke på fyllnadsgraden är det alltså klokast att beställa t.ex. åtta ton åt gången i stället för sex. Beställningar på 15 ton borde också ändras till 16 ton. På det sättet kan man använda allt utrymme som står till förfogande. Basfrakterna höjs vid nyår Ändringarna i kostnadsindexet för transportbranschen har varit verkligt små de senaste åren och därför har vi inte behövt höja priset för frakter de senaste två åren. Men i höst har vi kunnat lägga märke till höjda kostnader och tyvärr så måste vi reagera på dem. Vi kommer att höja priset på basfrakter vid årsskiftet, och i samband med det ska vi försöka beakta ovanstående förändringar så att fraktprisökningen blir minimal för dem som beaktar fyllnadsgraden. 5 AKTUELLT AGRO magasinet • 4/13 KoneAgria bjöd på branschfakta KoneAgria-utställningen hölls i Jyväskylä 9–12.10.2013. Stämningen var god och saldot från utställningen upplevdes som intressant och nyttigt. Också i år hade Raisioagro mycket nytt att erbjuda besökarna. TEXT OCH FOTO Kimmo Kesälä Det utvidgade Benemilk-foderurvalet var Raisioagros huvudtema i höst, och därför diskuterade man produkterna livligt på utställningen. Man tyckte att det var bra att produkturvalet blivit större. Kunderna var särskilt intresserade av att det behövs en mindre giva av de nya fodren. I paviljongens auditorium hölls också två utfodringsseminarier, där man informerade om bakgrunden till Benemilk-uppfinningen. Kompanjonerna tas med Neste Oil, Tama och Trioplast kom med till Raisioagros avdelning och kompletterade den livliga handeln med insatsvaror under utställningsdagarna Tama har världens längsta och starkaste balnät – många nappade också på näterbjudandet och drog nytta av utställningserbjudandet. Också Trioplasts välbekanta och funktionssäkra rundbalsplast och de nya bredfolierna gick åt på utställningen. Man fick oljelagren påfyllda inför vintern med Neste Oils produkter. Utsädeshandeln har startat veringar gjordes i god tid. Man vill prova på nya sorter vid sidan av de etablerade och efterfrågan var stor. Bl.a. Salome och Toria -sorterna var populära. Bland dem som deltog i utlottningen på vår avdelning utlottades två Makita radioapparater. Fru Fortuna gynnade Tero Nikulainen från Haukivuori och Antero Toivo från Kalkkinen. Grattis! Vi på Raisioagro tackar alla som besökt avdelningen och önskar god fortsättning på året! Blickarna var faktiskt också redan riktade mot våren och utsädesreser- Utfodringsåret -seminarierna 2013 Utfodring som förbättrar kors produktion är ett ämne som intresserar och får folk att strömma till. Seminariet som ordnas av Raisioagro och samarbetspartners samlade en hel del folk på de 14 seminarieorterna, största uppslutningen kom i Lahtis i början av november med mer än 100 mjölkproducenter. De första seminarierna hölls i samband med Koneagria i början av oktober. Producenter och intressegrupper fick höra senaste nytt om utfodring av kor och om bakgrunden till Benemilk-innovationen. Under seminarierna gavs också tips om hur årets ensilage kan kompletteras. Seminarierna avslutades i Idensalmi 28.11.2013. Text och foton: Petri Huttunen 6 Raisioagros sakkunniga Merja Holma och Juha Anttila föreläste om utfodring av kor, och kundansvariga upplyste om det som är aktuellt för orten. På en del av seminarierna fanns också samarbetspartners som föreläste om bl.a. mjölkmarknaden och ensilagefakta. Gör förköp i god tid Inkomster och utgifter vid olika tid är en utmaning för ekonomin på lantgårdarna. Raisioagros förskottsbetalningstjänst är ett smart sätt att jämna ut inkomstskatten och momsen. Med f sparar örköp du och säk pengar erstäl tillgång en till v ler arorna ! TEXT Mikko Koski Raisioagro erbjuder sina kunder förskottsbetalningstjänster, dvs. traditionella bokslutsköp. Det lönar sig att planera förskotten redan nu och sköta om ärendet i god tid före nyårsbrådskan. Förskott enligt skattesats I förskotten måste man beakta produktgruppernas skillnader i skattesatsen. Om gården betalar i förskott för insatsvaror med skattesatser på både 14 och 24 procent, är det bäst att göra två separata förhandskalkyler. Före årsskiftet kan man beställa och betala namngivna insatsvaror i förskott. Ett annat alternativ är att betala in en viss summa utan att precisera närmare för vilka varor. När den förhandsbetalda summan är slut sänds en normal faktura för den summa som överstiger den förskotterade summan. Ta kontakt med din kundansvariga Börja med att diskutera med din kundansvariga om inbetalning av ett eventuellt förskott. Han/hon ger råd om det praktiska beträffande inbetalningarna och ser till att kommande debiteringar tas från förskottskontot. Växtskyddsmedel som förköp För växtskyddsmedlens del startar förköpen vid jul och fortsätter till slutet av februari. Det lönar sig att skaffa växtskyddsmedlen under förköpsperioden, eftersom prisen under användningssäsongen kan vara flera procent dyrare än under förköpsperioden. Om du beställer på förskott säkrar du tillgången på de produkter du vill ha, eftersom tillverkarna inte säljer vissa varumärken under användningssäsongen. Förköp av utsäde har inletts Pengar som betalats in som förskott behöver inte vara öronmärkta, men då det gäller utsädesbeställningar lönar det sig att precisera sort och mängd. Tillgången på utsäde är begränsad och nytt utsäde kommer inte från produktionslinjerna på samma sätt som t.ex. foder. Nu är det alltså rätt tid att tänka på vad man ska så inkommande säsong och reservera utsäde för det. 7 VÄXTODLING AGRO magasinet • 4/13 Vinsten delades ut efter den spännande tävlingen Tävlingen Vi söker en superfarmare är avgjord. Trion som belönades utmärkte sig klart i jämförelse med de andra. Det gick inte att få de två deltagarna i täten åtskilda ens i kontrollräkningen. Gårdarna Iso-Eskola och Mäenpää delar första pris och får vardera insatsvaror från Raisioagro för 4 000 euro. Iso-Hulmi gård får insatsvaror för 1 000 euro för tredje platsen. TEXT OCH FOTON Aki Finer, Jaakko Laurinen och Tuomas Uusitalo Iso-Eskola hade största skörden Det lönar sig att odla, när man får en veteskörd som är över sju ton, även om priset är lägre än i fjol. Tuula och Kalle Eskola får hela 10 poäng för både skörd och ekonomi. I miljödelen blir Eskolas placering femte, men egentligen finns det inget att kritisera i miljöresultaten, eftersom t.ex. fosforbalansen är -19,1 kilo. Då skörden är så här stor, borde man också vara observant på fosforgödslingen i framtiden, när jordens fosforreserv minskar. Efter gödslingen i samband med sådden gavs tillläggskväve två gånger som granulat och en gång som lösning. - Vetet har fått delad kvävegödsling under flera år. Vissa skiften har fått kvävegödsel två gånger; den första tilläggsgödslingen ges i bestockningsskedet, och den andra vid axgången. Vi har också provat med delad gödsling på kornet, säger Kalle Eskola. Delad gödselgiva var lönsam Enligt Eskola har man nytta av delad gödsling genom skördeökningen och en högre proteinhalt, även om det 8 kräver mer arbete. Också vårbrådskan och risken med liggsäd minskar, om kvävegivan delas. Totala mängden kväve som vetet fått är 148 kilo per hektar, och på det sättet har man kunnat höja proteinhalten till 13,6 procent, vilket är högt för Amaretto. Det vinnande resultatet visar att det lönar sig att satsa på hög skördenivå och kvalitet, om man kan sitt arbete. Resultatet per hektar blir bäst på det sättet, oberoende om priset är högt eller lågt. - Jag är faktiskt nöjd med det hära resultat. Så här i efterhand vet jag, att jag borde ha sått ett par dagar tidigare och litet djupare, eftersom våren var torr. Ogräsbekämpning med Broadway tillsammans med tillväxtregulatorer var en tuff blandning, det skulle kanske ha varit bättre att välja ett annat ogräsmedel, funderar Kalle Eskola. Gården Mäenpää är den enda som fixerat priset Petri Holmas delade första plats är en följd av flera lyckade faktorer. Försäljningspriset på skörden är inte den minst betydande faktorn. Holma hade fixerat en del av sin skörd redan på våren till priset 188 €/ ton, med vilket man prissatte de första 2 tonnen av hektarskörden. - Att fixera priset är riskhantering, ibland gör man förlust, men i år lönade det sig. Och det har den fördelen att man vet på förhand vad man kommer att få. Det är lätt att vara efterklok, och nu vet jag att jag borde ha fixerat mer av skörden, säger Holma. På basis av utsädeskontraktet fick Holma dessutom ett utsädesbidrag. Det slutliga avräkningspriset steg till 187,9 euro per ton. Hektarintäkterna blev nästan 300 euro högre än vad det sålda grynhavrepartiet skulle ha gett till dagspris. En ytterst låg tröskningsfuktighet underlättade kostnaderna på Holmas gård, och han använde mindre insatsvaror än Eskola. Men också i det här fallet var den viktigaste faktorn den höga skörden. Över sex ton tidig Akseli-havre under ett torrt år är en riktig bedrift. - Om det hade regnat lite till, skulle skörden ha varit ännu bättre, säger Holma. Holma förlorade hårfint mot Eskola i skörde- och ekonomidelen, men var bättre än Eskola i miljödelen. - Jag måste vara nöjd med resultatet och jag kommer att odla havre i fortsättningen också, säger Holma som nu odlade havre första gången. Iso-Hulmi fick 10 poäng i miljödelen Vanha-Perttulas jämna prestation gav en tredjeplats. EkoPlus-indexet som visar nyttoförhållandet mellan insatsvarorna, HiiliPlus-indexet som visar kolavtrycket och näringsbalansen gav det vinnande resultatet för miljöhänsynen. Näringsämnena togs till vara med ett utmärkt nyttoförhållande. Jorden som har ett gott kulturtillstånd fick 300 kilo Finlandssalpeter i samband med sådden. Inte ett dugg mer skulle ha behövts, eftersom det fläckvis fanns en risk för liggsäd. En hektarskörd som är över sex och ett halvt ton främjades av en satsnig på växtskydd. – Sjukdomsbekämpningen är viktig, om man vill producera spannmål av god kvalitet och få en stor skörd. Och det är lättare att göra affärer med högklassig spannmål, säger Kalle Vanha-Perttula. Marthe-maltkornet hade utmärkt kvalitet. Proteinet nådde 10,9 %, sorteringsgraden I+II var 98 % och grobarheten 98,5 %. - Det var intressant att delta i tävlingen och jag är nöjd med mitt resultat. Jag tycker att allt blev gjort som kan göras, och jag kan inte komma på något som jag kunde ha gjort annorlunda, säger Vanha-Perttula. 9 VÄXTODLING AGRO magasinet • 4/13 Suikinsilta gård blev fyra Petri Kuokka odlade Amaretto-vete liksom Eskola. En skillnad mellan gårdarna var åtminstone kvävegödslingen, som låg på nivån 110 kg N/ha som delad giva. Med denna mängd fick Kuokka över sex ton som skörd och baskvaliteten för brödvete uppfylldes med en proteinnivå på 12,7 %. Kvävebalansen var på minus och fosforbalansen var gruppens bästa. Miljöresultaten höjde placeringen, men en plats på prispallen skulle ha krävt en ännu större skörd. Delad femteplats för Hunsa och Levomäki I en jämn kamp får Hunsas Trapperhybridvårraps och Levomäkis Marble-vårvete dela på femteplatsen. Bägge har en mycket hög skördenivå och kvaliteten är utmärkt. Levomäkis resultat hjälps upp av låga kostnader och ett bra index för HiiliPlusavtrycket tack vare att spannmålstorkningen sker till 75 % med flis. Gödslingen optimerades med delad kvävegiva med Yara N-Sensorteknik. Hunsas starka sida är t.ex. en mycket låg utsädeskostnad, som han fick med precisionssådd. Men den fina hektarskörden, som nästan nådde tre ton per hektar, räckte inte till för att komma bland de tre bästa. Alla deltagare lyckades Sjunde platsen gick till Ilkka Matinolli. Skörden av det tidiga Wolmarifodernet översteg sex ton, liksom för de andra som tävlade med spannmål. Men både kostnads- och inkomstsidan steg till värden som inte gav någon topplacering. Åttonde blev Rabbe Fagerström från Krokby gård, som tävlade med Smilla-hybridvårrapsen. Växtligheten som såg bra ut gav en skörd på 2 200 kilo, som var ett alltför medelmåttigt resultat för en topplacering. Orsaken var klumprotssjuka som tog det bästa av skörden. Trots detta var odlingen mycket lönsam. Allt som allt hade tävlingen en hög standard, och alla tävlande klarade sig bra. Man kan säga att alla lyckades bra, eftersom alla tävlande fick en skörd som var mycket bättre än landets medeltal. Det torde vara första gången när också miljöpåverkan bedöms i en skördetävling med hjälp av fyra mätare. Resultaten ger rikligt med fakta att presentera, fundera på och meditera över i flera sammanhang. Olika taktik för olika växter Deltagarna i tävlingen visade att alla grödor kan ge ett gott resultat. De som placerade sig i täten odlade brödvete, havre och maltkorn. Olika växter kräver olika åtgärder för att toppresultat ska nås. På Iso-Eskolas gård var taktiken att satsa ordentligt på en sort med hög skördepotential. Både gödselmedel och växtskyddsmedel användes rikligt och ordentliga odlingsåtgärder sattes in. På Mäenpää gård var grödan havre, som inte är så krävande i fråga om gödsling och växtskydd. Holma använde gödsling inom gränserna för miljöstödet och tog också hand om växtskyddet och sjukdomsbekämpningen. Maltkornet på Iso-Hulmi 10 gård använde endast lite näring men ändå tillräckligt. Holma koncentrerade sig på växtskyddet och gjorde det ordentligt utan att pruta på åtgärder. Allt som allt visade deltagarna i tävlingen med åtgärder och resultat att en god skörd inte kommer till av sig själv. Rekordresultat förutsätter noggranna odlingsåtgärder, en nödvändig satsning på växtslag och växtsort och att jordens kulturtillstånd är i skick. Resultat - från tävlingen TEXT Aki Finer, Jaakko Laurinen och Tuomas Uusitalo Tävlingen Vi söker en superfarmare var mycket jämn. Två gårdar fick dela på vinsten, eftersom bägge samlade 26 placeringspoäng. Förstapristagarna är Petri Holma på gården Mäenpää och Kalle Eskola på gården Iso-Eskola. Tredjepristagare i årets tävling är Kalle Vanha-Perttula på gården Iso-Hulmi med 23 poäng. Tävlingsdeltagarnas prestationer bedömdes inom tre delområden. Slutplaceringen i tävlingen räknades ut som summan av skörden, det ekonomiska resultatet och miljöhänsynen (tabell 1). För varje delområde fick deltagarna placeringspoäng enligt prestation; bästa prestationen fick 10 poäng och den åttonde fick 3 poäng. I tabell 2 är deltagarnas resultat specificerade inom delområdena. På basis av de här resultaten fick deltagarna sina poäng. I beräkningen av skördens relationstal användes som jämförelse Jord- och skogsbruksministeriets informationstjänstcentral TIKE:s riksomfattande uppgifter om medelskördar för olika grödor under 10 år. I den ekonomiska beräkningen för insatsvaror användes september månads prisuppgifter för gödsel, som låg på motsvarande nivå förra sommaren. Som prisuppgifter för växtskyddsmedel användes Raisioagros pris. Alla pris anges utan skatt. I prissättningen av skörden användes prisen under vecka 41, om skörden inte var såld före den veckan eller om priset inte var fixerat. Fixerat pris representerar maximalt 50 procent av skörden i Raisioagros kontrakt. I prissättningen beaktades också eventuella tillägg för kvalitet och kontrakt. I beräkningen av miljöpoäng användes fyra delområden, där deltagarna fick sina placeringspoäng enligt sina prestationer. Placeringspoängen för delområdena räknades ihop, och på basis av de sammanlagda poängen kom placeringen för miljödelen. Uträkningen av tävlingsresultaten har kontrollerats av Satafood Kehittämiskeskus ry:s experter inom ramarna för projektet Biotaloudella lisäarvoa maataloustuotannolle (bioekonomi ger lantbruket mervärde) som finansieras av Miljöministeriet. Det konstaterades att uträkningen var logisk. Tabell 1: Placeringspoäng från delområdena och slutresultat placering tävlare 1. 1. 3. 4. 5. 5. 7. 8. skörd Holma Petri Eskola Kalle Vanha-Perttula Kalle Kuokka Petri Levomäki Tuomas Hunsa Seppo Matinolli Ilkka Fagerström Rabbe 9 10 8 4 5 7 6 3 ekonomi 9 10 5 6 8 7 3 4 miljö poäng sammanlagt 26 26 23 19 18 18 16 10 8 6 10 9 5 4 7 3 Tabell 2: Deltagarnas resultat inom de olika delområdena 10 års Skördens medel- relationstal Skörd skörd Ekonomi Slag Sort kg/ha kg/ha Eskola Kalle Holma Petri Vanha-Perttula Kalle Hunsa Seppo Matinolli Ilkka Levomäki Tuomas Kuokka Petri Fagerström Rabbe vehnä kaura ohra rapsi ohra vehnä vehnä rapsi Amaretto Akseli Marthe Trapper Wolmari Marble Amaretto Smilla 7265 6112 6537 2870 6140 6258 6045 2255 3690 3230 3490 1600 3490 3690 3690 1600 Miljöpåverkan EURO/ha EkoPlus HiiliPlus N-balans P-balans 1,969 1,892 1,873 1,794 1,759 1,696 1,638 1,409 759 758 510 642 363 737 528 455 10 14,13 12,07 7,44 10,51 8,95 13,18 6,86 525 366 410 999 394 541 432 1173 12,3 -13 -17 15,1 1,1 4,1 -5,8 31,5 -19,1 -8,1 -23 -13,8 -12,6 -17,1 -23,4 -19,3 Delområdets bästa värde med fet stil 11 VÄXTODLING AGRO magasinet • 4/13 En fungerande spannmålsmarknad kräver förbindelser Utbudet av inhemsk spannmål påverkar alltid den inhemska prisnivån. Men globalt har näromgivningens marknad en marginell betydelse. Det är en seglivad föreställning att man genom att begränsa produktion eller utbud i hemlandet skulle få upp priset i jämförelse med de omgivande länderna. I teorin kan det bli så, om utbudet är den enda faktorn som påverkar priset. Men marknadsläget varierar på många sätt, och prisnivån blir en summa av många faktorer. Varför är det svårt att förutse prisutvecklingen? I vintras var prisnivån hög både här hemma och i andra länder. Den inhemska produktionen var ca 3,7 miljoner ton. I år uppskattar man att totala produktionen blir 3,9 miljoner ton och just nu ligger priset 50–70 euro/ton lägre än i fjol. 12 Det är klart att en produktion som syftet med och kostnaden för det egna arbetet, välja samarbetspartner ökat med 200 000 ton inte har en och skydda den egna verksamheten så stor inverkan på prisnivån, utan med t.ex. odlingskontrakt. sänkningen beror på att priset sjunker i hela världen. Ett så litet produktionsområde som Finland följer med i Har köparen nytta prisutvecklingen i den övriga världen. av en prissänkning? De stora variatioKöp billigt och sälj nerna i prisbildninså dyrt som möjgen är en utmaning ligt. Den grund”Köp billigt och sälj för både säljare och principen gäller så dyrt köpare. En relativt än. Ur spannmålssom möjligt.” stabil prisutveckling användarens synoch en måttligt hög vinkel sett kan det prisnivå skapar staförst kännas bra att bilitet, rationalitet och tro på markprisen sjunker och råvaran blir billinaden hos alla aktörer. gare. I princip är det ju också så, men Riktningen på och kraften i förom förändringarna kommer plötsändringarna kan inte förutses långt ligt kanske slutresultatet inte blir det in i framtiden, och därför är det klosom man förväntat. kare att satsa på det egna arbetet För slutprodukternas del ökar och på produkternas kvalitet och pristrycket då man vet att råvarumängd än att gissa priset i framtiden. priset sjunker. Värdet på den råvara Däremot är det lönsamt att reda ut som finns i lager ändras dock inte Enskilda aktörer kan inte ändra riktningen på spannmålsmarknaden – inte ens i hemlandet. Läget växlar snabbt och det är en utmaning att reagera på förändringarna. Att koncentrera sig på sitt eget arbete och valet av en god samarbetskompanjon är en förutsättning för att klara sig på den föränderliga marknaden. TEXT OCH FOTO Minna Oravuo omedelbart utan med en viss fördröjning. En snabb sänknig av prisen inverkar på utbudet, och en tillräckligt stor sänkning kan t.o.m. strypa utbudet. Så gick det i höst. Spannmålsutbudet avtog efter tröskningen. Säljarna stannade upp och följde med utvecklingen och senarelade spannmålsförsäljningen. Spannmålsanvändarna är dock beroende av en jämn ström råvaror. Också de internationella aktörerna inom handeln är beroende av en jämn spannmålsström, för att det ska gå att exportera och fullfölja de avtal man förbundit sig till. Ett sinande utbud kan för stunden få upp priset, men då utbudet ökar igen kan priset sjunka snabbt, om det blir mycket stort. Så kan det gå om en viss mängd spannmål säljs under en kortare tid än normalt. Vem tjänar på spannmålskontrakten? önskar – också om det är rusning. En odlare kan egentligen inte förlora någonting, om han tecknar ett traUnder de senaste åren har kontrakditionellt kontrakt till marknadspris. ten sjunkit i antal. Detta gäller inte Grundprisen kan visserligen variera enbart Raisioagro, utan det är en allmellan olika akmän trend. Man törer beroende ser inget merpå tidpunkt, men värde i kontrak”En odlare kan inte förlora sannolikt har förten. Marknaden någonting, om han tecknar säljningstidpunkhar dragit tillbaka ett traditionellt kontrakt ten en mycket alla partier som till marknadspris.” större betydelse odlarna bjudit ut för det totala reoch ungefär vid sultat man får. den tid som säljaren velat. Under vinAtt agera på marknaden utan nåterns lopp kan situationen bli en angon som helst överenskommelse är nan. Om spannmålsutbudet flyttas att ta största möjliga risk. Raisioagro fram till våren efter en lugn höst och behöver kontraktsodlare för att trygdet blir rusning, är kontraktsodlarna ga anskaffningen av råvaror och föri en klart bättre ställning. söker förbättra kontrakten så att de Syftet med kontrakt är att trygga betjänar båda parterna på bästa möjen köpare åt den spannmål som odlas och ett slutligt pris om man så liga sätt. 13 VÄXTODLING AGRO magasinet • 4/13 Varm sommar gav högklassig skörd Under växtperioden 2013 blev spannmålen och oljeväxterna sådda och tröskade vid normal tid och under idealiska förhållanden. Också förhållandena under växtiden var goda, om än skördenivån blev lägre än optimalt på grund av torkan. TEXT Minna Oravuo Vetekvaliteten blev utmärkt tack vare de goda förhållandena. Proteinhalten i vårvetets förprov är i medeltal 13,2 procent, vilket är klart högre än i fjol. De främsta sorternas proteinhalter är för det mesta bättre än i fjol. Vetets falltal är i medeltal 320, medan det i fjol var 280 på grund av alltför mycket regn. Hektolitervikten är 82,2, vilket visar att kärnan har Analysresultat av grynhavrens förprov HAVRE SW Ingeborg Belinda Mirella Viviana Ivory Peppi Medelvärde HLV, kg Kärnstorlek, < 2mm Utbyte, % Skörd, kg/ha 20132012201320122013201220132012 58,8 51,6 3,2 2,1 70,8 70,2 4 824 5 460 57,9 59,2 9,3 3,5 70,0 72,7 4 637 5 100 56,4 58,2 10,5 3,6 74,0 72,9 4 689 4 930 56,7 58,2 7,0 5,3 69,0 72,0 4 960 4 730 58,1 58,6 2,1 1,8 72,2 73,4 4 881 4 220 58,9 60,8 8,8 5,9 70,6 73,2 3 979 3 910 57,4 59,1 7,3 4,0 70,6 72,6 4 620 4 667 Analysresultat av maltkornets förprov Grobarhet, % KORN Barke Tipple Charmay Cha Cha Marthe Fairytale Medelvärde 20132012201320122013201220132012 97,9 97,4 10,9 10,9 93,6 91,7 4 250 4 000 97,7 97,3 10,3 9,8 95,2 93,0 4 650 4 450 97,5 96,5 11,0 10,6 93,6 91,8 4 450 4 270 95,8 94,3 10,7 9,9 92,1 91,1 4 770 4 480 97,6 97,2 10,9 10,4 94,1 93,5 4 380 4 580 97,4 97,3 10,1 10,0 90,4 86,6 4 880 4 910 97,5 97,2 10,7 10,5 94,7 91,6 4 520 4 390 Protein % Sortering I+II % Skörd kg/ha Analysresultat av vårvetets förprov VeTE Amaretto Anniina Demonstrat Kruunu Marble Quarna Zebra Wellamo Medelvärde 14 Protein Falltal HIV, Kg Skörd, kg/ha 20132012201320122013201220132012 12,4 12,0 276 246 83,8 81,9 4 700 4 830 14,4 14,0 316 263 82,7 82,8 4 090 4 130 13,0 11,9 333 259 82,9 81,9 4 580 5 500 12,0 12,1 327 319 80,0 80,0 4 330 4 530 12,5 11,4 316 258 82,9 82,1 4 430 4 800 14,5 14,2 339 284 82,3 82,1 4 170 4 260 12,4 12,0 330 290 82,3 81,7 4 470 4 720 12,8 12,6 323 245 82,8 81,7 4 650 4 670 13,2 12,6 320 280 82,2 81,7 4 430 4 600 god storlek, fastän växtligheten till viss del lidit av torkan. Allt som allt uppfyller en större andel än normalt av vetet kvalitetskriterierna för kvarnvete och följdriktigt finns det ett knappt utbud av vete med foderkvalitet. Höga halter mögeltoxin har inte förekommit i nämnvärd grad hos vetet. Grynhavren har måttlig kvalitet Grynhavrens hektolitervikt är enligt de förprov som Raisioagro fått in i medeltal 57,4 kilo, och i fjol var den 59,1 kilo. På motsvarande sätt var andelen små kärnor (under 2 mm) större i år än i fjol. Den främsta orsaken till att grynhavreproven kasserades i fjol var alltför höga mögeltoxinhalter. I år förekommer det märkbart mindre mögeltoxin än i fjol. Den medelskörd för grynhavre som kontraktsodlarna anmält är 4 620 kilo per hektar. I fjol var skördenivån 50 kilo lägre. Maltkornets kvalitet utmärkt Trots en torr sommar är maltkornets proteinhalt mycket måttlig – i det närmaste idealisk – visar förproven. Proteinhalten är i medeltal 10,7 procent, vilket är något högre än förra sommaren, men helt bra. Grobarheten är god, i medeltal 97,5 procent och sorteringsgraden I+II är i medeltal 95 procent. Foderspannmålen har nöjaktig kvalitet Foderspannmålens hektolitervikter är nästan på samma nivå som år 2012; kvaliteten är med andra ord nöjaktig. Proteinhalten skulle visserligen kunna vara högre. Nu måste både egna foder och industrifodren kompletteras med proteingrödor. Optimism inför kontraktsperioden 2014 Efter en gynnsam odlingssäsong känns det bra att planera för följande. Förberedelserna för den nya kontraktsperioden inleds med odlingsplanering och anskaffning av insatsvaror. TEXT Minna Oravuo I FOTO Sofia Hellgren Vi har mest fina erfarenheter och framgångar att minnas från odlingssäsongen 2013 både i fråga om skördemängd och om dess kvalitet. Det gick att tröska under utmärkta förhållanden och höstarbetena med glyfosatbekämpning och jordbearbetning lyckades väl. Efter ett års uppehåll kunde jordförbättringsarbetena fortsätta. Vi får hoppas att det blir så kallt i vinter att det bildas tjäle i åkrarna och det blir möjligt att kalka. Sakkunniga menar att vi har tiotals år av kalkningsunderskott på åkrarna, och dessas kulturtillstånd och utnyttjandet av gödselmedlen skulle förbättras av kalk. Detta skulle också medföra kostnadsinbesparingar. Vad ska vi odla nästa säsong? Det är nu igen den tid på året då vi planerar för en ny kontraktsperiod. Många har uppgjort odlingsplaner för fem år och kanske tio år framåt i tiden som ska uppdateras och kompletteras enligt nya erfarenheter, förhållanden och marknadsläget. Det råder fortfarande efterfrågan på livsmedelsspannmål av god kvalitet. Kontrakt på kvarnvete och grynhavre tecknas i samma utsträckning som förr. Men i synnerhet grynhavren har rum för fler kontrakt. Vi tecknar kontrakt på maltkorn för följande sorter: Barke, Tipple, Fairytale, Marthe, Charmay och Cha cha. Vi vill ha fler kontrakt på Barke och Tipple, men för Cha Cha-sortens del blir 2014 så vitt vi vet det sista kontraktsåret. Kontrakt på oljeväxter, både ryps och raps, kan också tecknas för inkommande säsong. I höst har man sått mycket råg och därför lönar det sig att trygga rågproduktionen med ett kontrakt. Vi vill öka kontraktsarealen för bondböna och foderärt, lik- som också för ekogrynhavre. Också andra ekospannmålskontrakt tecknas liksom tidigare. Kontraktsmängden för foderspannmål ökar För foderspannmålens del är det som det brukar vara. Under skördesäsongen 2012/13 gick nästan 2 000 miljoner ton, dvs. 67 procent, av den spannmål som produceras i Finland till foder. Av mängden i fråga användes 67 procent på gårdarna, men 33 procent, dvs. 635 miljoner ton, kom ut på marknaden. Tyvärr är det inte populärt att teckna kontrakt på foderspannmål. Men nu finns det en möjlighet igen att korrigera situationen. Speciellt fodervete har vi stort behov av, och helst skulle vi se att en del av odlarna skulle gå in för att odla fodervete på kontrakt. Förfrågan om odlingsvillighet och inkommande säsongs kontraktsvillkor sänds som information som förr i januari 2014. Svara på förfrågan och teckna kontrakt under tiden januari-mars. 15 VÄXTODLING AGRO magasinet • 4/13 AgroVis u Asiakas Etunim i Sukunm 12345 i etunim i.suk Yritysnim unimi@maa tila.com i Lähiosoi te 21490 M ARTTILA AgroVisu gör växtskyddsplaneringen enkel OHRA ko konaisp Erittely inta-ala toimen piteittäin 20 ha. . Rikkaruis kutus1 Nimike 10 ha Oh ra Tuotteen Perusri 13 Perusrika nimi kkatorjun t, matar 42452 a, savik ta+Man Cantor kaa ym gaanila 3L 42496 Käyttöm nnoitus Premium (korkea ää Classic pH tai mu rä / ha 43803 SX50, 15 Yks. Ko YaraVita uten ma 0g ko alalle Mantrac ngaanin yhteensä Pro ME puute) 0,4 2x5L Rikkaruis kutus2 Nimike Anskaffningen av växtskyddsmedel till nästa år är aktuell. Raisioagro har utarbetat ett nytt elektroniskt redskap för anskaffningar som kallas AgroVisu. AgroVisu gör upp en växtskyddsplan som innehåller tankblandningar och spridningsmängden hektarvis för olika växter, och din personliga kundansvariga ger dig AgroVisu i samband med anskaffningen av växtskyddsmedel och erbjudanden. 06.05.20 Raisioa gro Oy Etunim i Sukuni mi Puh Etunim i Sukuni mi Puh 10 ha Oh Valvatti eeseen: Tautito rjunta1 Nimike L G L 12 1 ra Tuotteen Valmis nimi seos va 42451 lvattiin Ariane S ja ohda 5L kk , ohdake Ariane S Käyttöm äärä / ha Yks. 2 10 ha Oh 42502 Glyfosa atti Nimike line 5 L Sonis 5 L Käyttöm dekäsit äärä / ha tely ra Tuotteen Glyfosa nim atti+Kiinn 42495 ite juolav i Ranger 360 20 ehnän to 42480 Käytt L rjuntaa Sito Plu n ja nurm ömäärä / ha s5L en lopetu kseen 3 Korrens ääde1 0,5 Nimike 20 ha Oh ra 42466 Tuotteen Cerone nimi 5L 10,3 6,6 14,0 30,9 lle yhte ensä € / ha 20 Yhteensä Yks. 0,4 0,25 0,25 20 ha Oh Koko ala L ra Tuotteen Tehokk nimi ain taut 42501 iaine+T Mirador ehokas 5L korrens 42463 Pro ää Koko ala 19,6 19,6 lle yhte L L L € / ha 4 120 10 Yhteensä ensä € / ha 4 2,5 2,5 Yhteensä 15,2 13,2 12,5 40,9 Be att få AgroVisu av din kundansvariga samtidigt som du frågar om växtskyddsmedel till den kommande säsongen. Käyttöm äärä / ha 0,2 Hehtaa rikustann Tarkat tuotehin ukset (€/ha) ov at nat ovat Tarjouk laskettu ilman sessa. määräale nn Yks. L L Yks. L Koko ala lle yhte ensä 60 10 Yhteensä € / ha 9,5 2,1 11,6 Koko ala lle yhte ensä 4 Yhteensä € / ha 4,3 4,3 uksia, ra htia ja alv :ta. TEXT Jaakko Laurinen Då man arbetar med AgroVisu kartlägger man först olika växters areal i hektar, som din kundansvariga antecknar i AgroVisu-programmet. Då arealerna är klara, går man till första grödan, t.ex. korn, och går igenom alla växtskyddsåtgärder som kommer att vidtas under säsongen. I varje skede väljs det alternativ som passar bäst för den situation som råder på kundens skiften. När alla nödvändiga växtskyddsåtgärder är genomgångna, går man till följande växt tills alla är genomgångna. Man får en växtskyddsplan som pdf-fil med e-posten som resultat, och den kommer till i samband med ett vanligt inköp, någon extra tid går inte åt till att göra den. Programmet räknar ut totala produktmängden med prisuppgifter på en annan pdffil. Dra nytta av AgroVisu Kunden har nytta av AgroVisu på många sätt. Behovet av anteckningar minskar, eftersom allt vad som sägs skrivs upp i planen. Ofta blir ogräsbekämpningsmedlen använda först efter flera månader. Vid det tillfälle då de används, kan det vara svårt att komma ihåg för vilket skifte ett visst bekämpningsmedel hade skaffats, hur mycket som ska spridas och vilka andra medel man ska ha med i tanken. AgroVisu-planen kan tas med i besprutningsarbetet och det är enkelt att kolla vilket medel som ska tillsättas i tanken. Det blir också lättare att komma ihåg alla ämnen som ska inhandlas, om man systematiskt går igenom behoven vid köpet. Om medlen tar slut mitt i besprutningen eller om de inte finns att köpa, kan enbart besväret med att söka bekämpningsmedel mitt i besprutningsbrådskan bli dyrt. Raisioagros rekommendationer för ogräsbekämpning Vi rekommenderar Broadway med bred ogräseffekt på vårvete och råg. Medlet tar kål på vanliga ogräs och stråogräs, som t.ex. kvickrot och flyghavre. Allt med endast en körning! Bruksmängd: Broadway 150 g/ha + Dassoil-fästmedel 0,5 l/ha. Såningsarealerna för höstsäd ökade i betydande grad jämfört med förra året. Vårt förslag till bekämpning i höstsäd är Ally 50 ST 1 tabl./ha + Primus 0,075 l/ha + Sito Plus 0,1 l/ha. Med denna blandning bekämpar du säkert höstgroende baldersbrå och vårgroende ogräs. Ett bra alternativ också på direktsådda åkrar! Det enklaste alternativet för bekämpning i alla slag av vårsäd är Cantor MegaPack, med vilken man får en mycket bred effekt på de vanligaste ogräsen. Paketet innehåller 2 x 3 l Cantor och 1 x 150 g Premium Classic. Vår rekommenderade bruksmängd är Cantor 0,4 l/ha + Classic Premium SX 12 g/ha + Sito Plus 0,1 l/ha. 16 Yara N-Sensorn justerar kvävegödselgivan enligt variationerna i växtligheten. Gödslingsplaneringen har en viktig betydelse, då man vill ha en bra skörd av god kvalitet. Gödslingsplaner för bättre skördar Det lönar sig alltid att göra upp planer för gödselanvändningen enligt grödornas verkliga näringsbehov. I planerna måste man beakta rätt mängd och rätt tid för gödslingen. TEXT Heikki Alastalo I FOTO Jaakko Laurinen Numera går det att gödsla mycket exakt, eftersom markkartering, växtanalyser, tidigare skördar på skiftet och kunskap om växtens näringsbehov och användningssyfte är till hjälp för planeringen. En ekonomiskt lönsam och miljömässigt effektiv gödsling kan genomföras, om man drar nytta av all tillgänglig kunskap i planeringsskedet. Med en gödsling som avstämts enligt avkastningen används näringsämnena också effektivt, och de samlas inte i onödan i marken eller sköljs ut i vattendragen. Delad gödselgiva blir vanligare Merparten av gödslingen i Finland sker i sin helhet i samband med sådden, men delad gödselgiva blir allt vanligare. Den tilläggsgödsel som ges under växtsäsongen ska spridas jämnt och kvaliteten på den ska beaktas. Med hjälp av delad gödselgiva kan man höja skördemängden och proteinhalten märkbart. Forskning visar att delad gödselgiva kan ge klart bättre avkastning per hektar än engångsgödselgivan. Tilläggsgödsling lönsam Som tilläggsgödsling rekommenderar vi YaraBela Axan, när det är ett lågt behov av svavel, eller YaraBela Sulfan, om växtligheten lider av svavelbrist. Bland flytande alternativ rekommenderar vi kvävelösning, som kan blandas med den svavelrika spårämnesgödseln YaraVita Thiotrac (5 l/ha). När man planerar gödslingen är det bra att också beakta de bladgödselmedel som Raisioagro har i sitt utbud, med vilkas hjälp spårämnena kommer växten till del vid rätt tid. Det är lätt att använda bladgödselmedel, eftersom de kan blandas med de flesta växtskyddsmedlen vilket minskar körgångerna. Ta reda på näringsbrister Yara Megalab växtanalys är ett utmärkt sätt att ta reda på näringsbrister under växtsäsongen och vilka produkter som bäst kan bota bristen. Om man vill ha en rekordskörd är YaraVita Gramitrel 2 l/ha + Mantrac Pro 0,5 l/ha, som innehåller flera spårämnen, ett bra alternativ. I Raisioagros stora utbud av gödselmedel hittar du produkter för olika behov och med hjälp av våra sakkunniga kundansvariga är det lätt att lyckas med gödslingen på ett rationellt sätt. 17 NÖT AGRO magasinet • 4/13 Förköp av vallutsäde aktuellt – beställ nu! FART OCH KRAFT i vallproduktionen På MTT:s försöksgård i Ruukki odlades Raisioagros vallsorter med gott resultat trots den varma sommaren. Växtperioden 2013 var mycket varm och ställvis torr, i synnerhet längs kusten. Om man väljer vallblandningar för två eller tre skördar och blandningarna är mångsidiga, får man ett foder med hög smältbarhet av varje skörd även om sommaren är torr. Grundprinciper för år 2014 Raisioagros bästa tips för effektiv vallproduktion är blandningen Varma 2 med timotej och ängssvingel. Den innehåller 70 procent Nuutti-timotej och 30 procent Inkeri-ängssvingel. Denna blandning som ger mycket skörderika och högklassiga foder ger tre skördar i hela landet. En förmånligare version är blandningen Varma 1 som ger två skördar, med 80 procent timotej och 20 procent ängssvingel. Engelskt rajgräs är Europas mest odlade foderväxt. För de goda resultatens skull har vi ökat växtens andel 18 ger rekordskörd I somras hade vi en riktig majssommar. Majs odlades i vårt land på största arealen någonsin och skördarna har varit goda. Tack vare den gynnsamma sommaren hann också de sena sorterna mogna. TEXT OCH FOTON Juha Anttila TEXT Juha Anttila I FOTO Raija Suomela, MTT Med Raisioagros vallblandningar har man nått toppresultat i försök på MTT i Ruukki. Blandningarna övervintrade bra och hade full täthet på våren. Vallen gödslades inom ramarna för miljöstödet, med undantag av klöverblandningarna som fick en lägre kvävegiva. Blandningarna Vauhti 1 och 2, Voima och Teho 1 och 2 gav över 12 000 kilo torrsubstans/ha med tre skördar. Activatemajsen i våra blandningar. I blandningarna Vauhti 2 och Vauhti 1 har dessutom andelen rajsvingel och rödklöver ökats och timotejens minskats. Blandningarna har utmärkt återväxt. I synnerhet i andra och tredje skörden är de oslagbara. Vauhti 2 -blålusernen behöver inget kväve, eftersom dess Plato-blålusern är ympad. Engelskt rajgräs är tillsatt också i Betesblandningen, i rörsvingelblandningen Volma och i klöverblandningen Teho 1. Voima är en blandning för intensiv odling med tre skördar. Den innehåller den inhemska rörsvingeln Karolina, som är i klass med ängssvingel beträffande smältbarhet och smaklighet. Den kan ge en god skörd också under torra förhållanden. Utgående från försök och den goda efterväxten tillsatte vi engelskt rajgräs också i klöverblandningen Teho 1, som dessutom innehåller rödklöver, timotej och ängssvingel. Med dessa blandningar kommer du att få rekordskördar och rekordfoder till dina djur. Majskärnorna är fyllda, förprovet visar på rekordet 30 % torrsubstans! Activate-majsen beundras av Ari-Pekka Vainio och Arto Helin i Kuhmoinen. I majsensilaget är torrsubstansen, stärkelsen och fiberns smältbarhet viktigast. Om det inte blir någon stärkelse, får fodret för hög sockerhalt, som spjälks snabbt och gör vommen kraftigt sur. Det är främst majsens skyddade stärkelse som man vill ha i foderstaten, eftersom dess spjälkningshastighet i vommen är endast nio procent i timmen. Då kan man utfodra tryggt, fastän stärkelsehalterna verkar vara höga. Torrsubstansen överraskade I Finland hade vi några hundra hektar majsodlingar i somras. I Sverige har man satt 28–30 procent torrsubstans och ca 30 procent stärkelse som ideal i majsensilaget. I Finland har vi vant oss med en torrsubstanshalt runt 13–19 procent och en stärkelsehalt under 20 procent för majsensilage. Med Activate-majsen kom vi till den magiska torrsubstanshalten på 30 procent i år. På Åland nådde man upp till otroliga 42 procent i torrsubstanshalt och till 37–39 procent i stärkelsehalt! Activate är marknadens tidigaste majs, med FAO-talet 150. Sorten ger en medelhög växtlighet, där axets andel är stor och fiberns smältbarhet är god. Dess D-väden har legat kring 67–74. Från Raisioagro får du utsäde, odlingsråd, växtskyddsmedel och gödsel om du vill odla majs. Ta kontakt med dina kundansvariga eller med Juha Anttila 050 569 1446, [email protected]. Bra ensilage Safesil och SiloSolve I somras användes ensileringsmedlet Safesil på mer än 200 gårdar och SiloSolve på 20 gårdar första gången. Användarerfarenheterna och resultaten har varit goda. det danska företaget CHR Hansen. SiloSolves teknologi baseras på hetero- och homofermentativa mjölksyrabakteriestammar som CHR Hansen studerat och delvis fått patent på. Bakterierna förbättrar i synnerhet jäsningskvaliteten på fodret och dess aerobiska stabilitet. På det sättet förhindras värmegång och tillväxt av smörsyrabakterier i fodret effektivt. Safesil och SiloSolve har fått beröm för att de är säkra och enkla att använda. Safesils ensileringsegenskaper baseras på naturlig mjölksyrajäsning och SiloSolves på tillsatta mjölksyrabakterier. I vårt utbud finns tre produkter: • Silosolve AS 200, för torrt foder, förhindrar jäst och mögel • SiloSolve AS 200, för ekologisk produktion • SiloSolve MC, för fuktigt foder, förhindrar smörsyrabakterier. SiloSolve – ett nytt biologiskt ensileringsmedel SiloSolve levereras till Raisioagro av världens största bakterieproducent, SiloSolve är en förmånlig produkt som är lätt att använda. En påse på 200 gram blandas i 200 liter vatten. Användningsmängden är 2 l/ton. Med en påse kan man alltså tillverka 100 ton foder. Båda fodrens ensileringsmässiga kvalitet är av mycket hög klass liksom smakligheten. Fodrens innehåll av ammoniakkväve har varit under 50, flyktiga fettsyror under 15 och det finns mycket socker kvar i fodret. Detta innehåll visar att fodren stått sig bra. Reservera ensileringsmedlen SiloSolve och Safesil hos våra kundansvariga. Du får produkterna till förmånligt förköpspris. Safesils och SiloSolves ensilageanalyser 2013 och tilläggsuppgifter om medlen hittar du på vår webbplats www.raisioagro.com/safesil och www.raisioagro.com/silosolve Juha Anttila 19 NÖT AGRO magasinet • 4/13 Entusiasm över nya ® Benemilk -foder Benemilk Robo förbättrar energitillgången De nya Benemilk®-fodren som kom ut på hösten har fått ett gott mottagande. Det nya urvalet täcker bättre än tidigare olika utfodringsformer. TEXT Merja Holma Lockfodret Benemilk Robo för mjölkningsrobotar och Benemilk Amino TMR för blandfoder har gjort det möjligt med Benemilk i allt fler besättningar. Också andra nya och gamla Benemilk-varianter höjer mjölkhalterna på allt fler gårdar. Benemilk Black-fodren har hittat sin väg till besättningar med hög produktion. Enlig feedback som kommit från flera gårdar med allfodret Benemilk Black och halvkoncentratet Benemilk Amino Black har hälsan förbättrats vid sidan av förbättrade halter och produktion. Kalvningsintervallet har blivit kortare, semineringsgångerna färre och celltalet har sjunkit. Om detta kan du läsa i vår tidning med erfarenheter från gårdar i produktion på sidorna 22–27. Benemilk Robo har gett ett alldeles nytt energitillskott till robotbesättningar som lockfoder. Halterna stiger efter knappt två veckors användning, produktionen pekar också i en positiv riktning och rotationen blir livligare. Fodret smakar förvånansvärt gott för att vara så kraftigt. Benemilk Robos energiinnehåll är så högt som 13,5 megajoule. Förstakalvarna får eftertraktad tilläggsenergi då de besöker roboten och då blir de också lätt dräktiga. I synnerhet i fullfoderutfodring då foderbordet töms snabbt, börjar förstakalvarna ofta lida av negativ energibalans, vilket tyvärr försämrar fruktsamheten. Nästan alla Benemilk-foder kan användas som lockfoder i mjölkningsroboten, men i synnerhet Benemilk Robo passar för den, om mängden kraftfoder som ges skilt för sig är högst 5 kg i produktionsklassen 30 kg. Ett mångsidigt proteinfoderurval Benemilk Amino Red är ett effektivt halvkoncentrat och en giva på 5 kilo räcker för en 30 kilos produktion. Det passar i synnerhet på gårdar som vill nå goda halter med en liten giva. Produkten är lämplig i särutfodring både i båsladugårdar och i lösdriftstall. 20 Mitt emellan halvkoncentratet och allfodret hittar vi Benemilk Amino Blue som används med en liten mängd spannmål. Om gården är i produktionsklassen 30 kilo och har endast 2–3 kilo spannmål som dagsgiva, når man enorma halter med 7,5–8 kilo Benemilk Amino Blue. Om gården har ungt skördat ensilage, vars protein är lågt och D-värde omkring 720, kan Benemilk Amino Blue användas som allfoder. Då räcker 8 kilo kraftfoder som dagsgiva i en produktion på 30 kilo. Benemilk hjälper mot stress Benemilk Amino TMR är det energirikaste koncentratet, som nu finns att få för kor. Det behöver inte någon fettillsats. Det innehåller hela 13,6 megajoule. Det ger fullfodret nödvändig tillskottsenergi i rätt form i synnerhet om ensilaget har låg smältbarhet. En tillsats av spannmål gör vommen sur och korna lata och ökar risken för infektioner. I synnerhet vid förändringar som stressar korna lönar det sig att satsa på rätt energitillskott. Då man flyttar till en ny ladugård, byter mjölkningsteknik eller utfodringsform, belastas kons immunförsvar. Celltalet kan stiga och andra infektionsformer öka i antal. Energin i Benemilk hjälper också mot värmestress. Energin i Benemilks fettsyror stör inte vommen, men ger omsättningen nödvändigt bränsle. Alla Benemilk-varianter förbättrar stresståligheten. Proteinfodret Benemilk Amino TMR som är framtaget speciellt för blandfodergårdar fungerar också då det ges i kiosker som särutfodring. På praktiska gårdar har man märkt att produkten är smaklig och att den höjer halterna. En giva på 3,5–4 kilo i 30 kilos produktion är tillräcklig. NY Benemilk® -handbok och -webbplats FODERH ANDBOK BEVISA T MJÖLK STÖRRE LIKVID En ny Benemilk-foderhandbok kom ut hösten 2013. Den har sänts på post till mjölkgårdar och den finns också i pdf-format på den nya Benemilk-webbplatsen, som öppnas i början av december på finska, svenska och engelska. Bekanta dig med platsen på adressen www.benemilk.fi. Rätta mängden optimeras med en utfodringsrekommendation Det är väsentligt att Benemilkfodren används i rätt mängd. Om användningsmängden är för liten, får man inte önskat utbyte. En överstor giva är inte heller lönsam utan blir en onödig kostnad. I Raisioagros omarbetade utfodringsrekommendationer har Benemilk-optimeringen beaktats och den visar rätt giva för de olika Benemilk-fodren. Vetenskapliga undersökningar som gjorts i flera länder visar att Benemilk ger en betydande ökning av energikorrigerad mjölkmängd och -halter. Energiutnyttjandet förbättras med Benemilkfodren. 21 NÖT AGRO magasinet • 4/13 Lövsta är Sveriges lantbruksuniversitets nya, moderna försöksgård. Raisioagros personal bekantade sig med anläggningen våren 2013. Lövsta försöksgård i Sverige satsar på modern teknik Sveriges lantbruksuniversitet lägger vikten vid miljöhänsyn och djurvälfärd i sin forskning. Ett särdrag är att man använder den nyaste tekniken då korna mjölkas, utfodras och observeras. AMR, dvs. DeLaval Automatisk mjölkning Rotary, har använts på försök i Lövsta. Alla kor har sitt eget fodertråg på Lövsta försöksgård. På det sättet kan man mäta ensilagekonsumtionen för varje enskild ko. TEXT OCH FOTON Merja Holma Korna mjölkas i en karusellmjölkningsrobot, dvs. AMR-mjölkningsanläggning, och med den är det lättare att automatisera mjölkningen av stora besättningar. I karusellen kan 24 kor mjölkas samtidigt. Korna förs in i ett väntrum, där en drivningsanläggning föser dem framåt. Korna på Lövsta förs till roboten två gånger om dagen. AMR-anläggningen är tillräckligt stor för besättningar med mer än 500 kor, och på Lövsta är därför robotkapaciteten inte en begränsande faktor. Totala antalet nöt på Lövsta ligger 22 över medeltalet för svenska gårdar. Av de 600 djuren är det hälften som mjölkar, den andra hälften är ungboskap. Besättningens medelproduktion ligger nära 11 000 kilo. Man har satsat på kornas välbefinnande med lösdrift med liggbås och med helt automatiserad utfodring. För försökens skull behövs många olika utfodringsmöjligheter. Kornas välbefinnande som måttstock Under senare år har man allt mera börjat satsa på välbefinnandeforsk- ning. Ladugårdens moderna teknik kan användas i en djupare kartläggning av djurs beteende och behov. Målet är att utveckla nya djur- och miljövänliga produktionsformer. Forskningsområdet täcker hela kedjan från foderproduktionen till livsmedlet. Registreringen av djurens produktion, foder- och vattenkonsumtion, beteende, reproduktion och hälsa sker med hjälp av automation. Det ger möjlighet till tidig kontroll och uppföljning av försöken. Forskaren Bengt-Ove Rustas (till vänster) på Lövsta försöksgård berättar för Raisioagros direktör för forskning och utveckling Ilmo Aronen att också de kor som deltar i Benemilk-försöket mjölkas i karusellroboten som skymtar i bakgrunden. Benemilk fick de svenska korna att öka produktionen ordentligt Benemilk Black höjde EKM-produktionen med över 3 kilo om dagen i försöket på Sveriges lantbruksuniversitet i Lövsta. Vetenskapliga försök har gjorts med Benemilk i flera länder. I alla försök har resultaten visat att Benemilk-processen gör foderutnyttjandet effektivare och ökar den energikorrigerade mjölkproduktionen. Förutom i Lövsta har vetenskapliga försök gjorts med Benemilk i Holland, Frankrike och Finland. I alla försök har man kunnat se en statistiskt betydande förbättring i den energikorrigerade mjölkproduktionen. I försöken har ökningen varit över 2,5 kilo i medeltal. Utnyttjandet av energin har också förbättrats med nästan 10 procent. Text: Merja Holma Ökningen av den energikorrigerade mjölkproduktionen kg/dag (försök i de olika länderna) 4 3,5 3 2,5 2 1,5 1 0,5 0 Finland Holland Sverige Frankrike 23 NÖT AGRO magasinet • 4/13 I Wennströms ladugård utfodras korna med fullfoder, som innehåller ensilage Raimix- och mineralfoder. I roboten ges Benemilk Robo som komplettering. Benemilk Robo ökar energin i robotladugård Ilpo och Tiina Wennströms ladugård med två robotar i Toholampi blev klar år 2009. Då fyrdubblades också antalet kor. Mjölkmängden steg genast till önskad nivå, eftersom rotationen började fungera bra med ett lyckat foderval. TEXT OCH FOTON Tuomas Kuusinen Tiina och Ilpo Wennström köpte gården för 17 år sedan. I början sköttes lantbruket som en bisyssla, eftersom båda makarna förvärvsarbetade. Nu arbetar både Tiina och Ilpo på gården och dessutom deras dotter Marjo som är agrolog. I familjen finns också barnen Minna, Pipsa och Saara. På gården finns också en hund och ett oräkneligt antal hästar. Det fanns endast sju kor i ladugården då Tina och Ilpo övertog gården. Den första utvidgningen gjordes år 1998, då ladugården byggdes till och det blev plats för 31 kor och ungboskap och tjurar, som man också födde upp på gården. Det här var tänkt att vara den sista tillbyggnaden – åtminstone var det så de tänkte – men så blev det inte. 24 Ny ladugård i snabb takt En ny ladugård med två robotar byggdes i rekordfart sommaren 2009 och redan i oktober togs den i bruk. Det gick riktigt bra att flytta in i den nya byggnaden och mjölkmängden steg strax till uppsatt nivå. – Det här rådet kan vi ge alla som inleder produktionen i en ny ladugård: Satsa på övergången och planera utfodringen väl och se till att de krav som den nya ladugården ställer iakttas, säger Tiina och Ilpo. Ända från början har utfodringen planerats i samråd med Raisio. På gården är det praktiska arbetet uppdelat så att Ilpo och Marjo ansvarar för utfodring och mjölkning. Tiina har ansvar för kalvarna, ungboskapen och sinkorna. Men alla kan avbyta varandra om det skulle bli nödvändigt. Benemilk Robo kompletterar fullfodret I Wennströms ladugård tillverkas fullfoder med en stationär blandare och delas ut med en bandfoderfördelare. Till fullfodret används ensilage och det gryniga allfodret Raimix Täysseos och proteinhalten justeras med Raimix Rouhe. Dessutom ges mineralfoder vid behov. Det lyckade fullfoderreceptet baseras på analyser av ensilaget. Ilpo ser till att prov tas från alla skiften och alla skördar. Wennströms har en stark tro på framtiden och vill utveckla sin gård. Av den orsaken beslöt man att skaffa Benemilk Robo till roboten. Tack vare Benemilk har mjölkhalterna stigit till en ny nivå och djurtrafiken har blivit ännu bättre. Lönsamt att finjustera utfodringen På Mäkipeltos ängar vandrar 50 nöjda kor omkring. De kan vistas ute när de vill sommartid. I januari har man använt Benemilk ett år på gården Mäkipelto. Kornas fruktsamhet har förbättrats, mjölkens celltal har sjunkit och också fodrets smaklighet och sammansättning har överraskat positivt. TEXT OCH FOTO Teemu Pietilä ”Vardagens glädjeämnen består i att göra saker tillsammans”, säger Ilpo Wennström med ett leende. Fett Protein Dag % % 22.10.2013 06.10.2013 18.09.2013 02.09.2013 25.08.2013 11.08.2013 4,71 4,55 4,16 4,19 4,07 4,06 3,72 3,65 3,54 3,42 3,41 3,31 Det första partiet Benemilk Robo köptes till gården i mitten av september och det blev onekligen en förändring till det bättre, vilket siffrorna visar. Mika Vintturi och Teemu Mustala är husbönder på gården Mäkipelto i Kaustby. De har nu omkring 50 kor i sin lösdriftsladugård, men det är tänkt att det ska bli 65 i en nära framtid. Korna är huvudsakligen av ayrshire- och holsteinras, men det finns också kor av finsk lantras och Jerseyras i ladugården. När företagarna började utfodra med Benemilk Black, steg mjölkproduktionen och mjölkhalterna genast. – Vi har fått en bättre och jämnare produktion med mindre kraftfodermängd, dessutom har korna blivit märkbart fruktsammare. Också mjölkens celltal är klart lägre jämfört med tiden innan, säger Mika Vintturi. Det har alltså lönat sig att satsa på ett dyrare foder, och det är företagarna mycket glada för. Andra positiva resultat av fodret är smakligheten och sammansättningen. Också kvigorna får Benemilk Korna får sin Benemilk Black-giva i kioskerna, och i mjölkningsstationen har man Opti-Maituri 34 som lockfoder, och den givan går att justera vid behov. Också kvigornas utfodring justerades i början av året. Kvigorna utfodras i huvudsak med HiehoMaituri, som byts till Benemilk Black under sintidsprepareringen. – Med blotta ögat kan vi nu se att kvigorna mår bättre. Efter kalvningen ökar de snabbt mjölkproduktionen och håller en lång laktationskurva, säger Teemu Mustala. På gården ensileras stråfodret i rundbalar, och företagarna försöker få en jämn och god kvalitet. 25 NÖT AGRO magasinet • 4/13 Benemilk Amino TMR ur kiosken Jani Välilä och Jaana Järvinen är en ny generation producenter, som hittade på att försöka ge korna deras Benemilk Amino TMR-giva i kiosken. Efter två veckor visste de att det var ett lyckat försök. TEXT OCH FOTON Kirsi Mäenpää På gården Välilä i Köyliö förhåller man sig fördomsfritt till saker och ting. I juni flyttade kvigorna till ett hönshus, traktorn tankas med gårdens rypsolja i stället för med brännolja, de seminerar själva och snart tar en robot hand om mjölkningen och det blir fler koplatser där mjölkningsstationen finns. Det är alltså bara naturligt att de har sin personliga stil i utfodringen också. En liten giva räcker Först var det tänkt att Benemilk Amino TMR skulle ges i fullfodret, men Jani och Jaana ville trots allt försöka särutfodra det. Och resultaten är så övertygande att man måste säga att beslutet var lyckat. Gården använde Amino Benemilk Black före foderbytet, som husbondparet tyckte fungerade bra. Men eftersom de gav en så liten giva som max 4 kg, fick de inte lika synliga resultat som med Benemilk Amino TMR, som ger full benemilkeffekt med en märkbart mindre giva. Alla nyckeltal goda Jani och Jaana har redan länge utfodrat med Raisios foder och de tycker att korna varit friskare då de fått Maituri-foder. Klövarna och motståndskraften är också i gott skick. EKM har under de senaste 12 månaderna varit 9242, kalvningsintervallet 387 dagar (1,5 semineringar/ dräktighet) och kalvningarna i medeltal 2,9. Också celltalet är ovanligt lågt, i senaste provet var det 56, och praktiskt taget all mjölk säljs till mejeriet. – Största äran för det låga celltalet ska gå till Jaana. Det är ett resultat av ett noggrant mjölkningsarbete, men jag medger att fodret också haft betydelse, eftersom jag ser hur juverhälsan förbättrats under min egen tid som husbonde, säger Jani. Nya kvigutrymmen byggdes i ett hönshus, som köptes av grannen, och slutresultatet är ett lättskött stall med maximalt välbefinnande för djuren. Benemilk Amino TMR togs med i foderstaten 6.9.2013 • Mjölkhalter 4.9.2013: fett 4,27 och protein 3,39 • Mjölkhalter 20.9.2013: fett 4,50 och protein 3,52 Jani Välilä och Jaana Järvinen tillsammans med dottern Venla bakom det nya kvigstallet, i bakgrunden rasthagen och det nya foderlagret. 26 D en nya robotladugården på Takalo gård i Siikajoki invigdes i början av oktober. Korna fick sina band om halsen och tillvänjningen vid den nya ladugården och robotmjölkningen började. De första veckorna var Hilja och Markku hela dagarna i ladugården, då korna från den gamla båsladugården flyttades till det nya mjölkningssystemet. Först städade vi gångarna manuellt, eftersom städrobotarna dröjde. Många andra småproblem dök också upp i början, men en serviceman kom och avhjälpte dem. – I början befarade jag att den nya ladugården skulle få korna att sina, eftersom produktionen dalade. Men snart märkte vi att det börjar fungera, då produktionen steg igen, säger Hilja. En otrolig miljöförbättring Raappanas högproducerande besättning blev för stor för den gamla ladugården. Den gamla ladugården hade byggts i och renoverats under årens lopp, men det blev så trångt att det inte gick att skapa en perfekt miljö för djuren. De flesta båsen var för trånga för stora kor, fastän en del av dem hade gjorts större. – Nu känns det bra att se att korna ligger nöjda i mjuka liggbås på Dairytechs underlag. Den gamla Raappanas nya ladugård invigdes 4.10.2013. Det gick smidigt att flytta gårdens mjölkboskap från båsladugården till den nya robotladugården. Ny ladugård - en förvekligad dröm Efter de första veckorna i den nya ladugården förundras Hilja Raappana, som är trött men lycklig, över hur korna på så kort tid vande sig med de nya utrymmena och mjölkningsroboten. Det är lugnt i ladugården och det är tydligt att korna trivs i de bekväma och rymliga båsen. Benemilk Amino TMR passar utmärk t i fullfoder. TEXT Heikki Ämmänpää och Merja Holma I FOTON Heikki Ämmänpää ladugården ska sättas i skick för ungdjuren. I den gamla ladugården fanns det rum för 56 mjölkkor. Företagarna hade på förhand skaffat dräktiga kvigor för att få djurantalet att öka så snabbt som möjligt. Kor har också köpts från gårdar som avslutat sin mjölkproduktion. Anskaffningarna fortsätter, eftersom den nya lösdriftsladugården har rum för 122 mjölkkor. Fullfoder i lösdriften Ensilage och kraftfoder delades ut separat i båsladugården. Den egna spannmålen kompletterades med halvkoncentratet Amino-Maituri 12 000. Dessutom fick kor i laktationsökningen Aseto-Melli. Utfodringen var automatiserad och därför var engångsgivorna av kraftfodret måttliga. Medelproduktionen har varit ca 11 000 kilo flera år redan. I och med lösdriften övergick företagarna till delvis fullfoderutfodring. Som lockfoder i roboten ges som mest 7–8 kilo Maituri 12 000 -allfoder, för att fullfodret ska kunna hållas tillräckligt magert för rotationens skull. Fullfoder delas ut på foderbordet mitt i ladugården. Fullfodret har enkel sammansättning; det består av vallensilage, färskensilerad spannmål och protein-fodret Benemilk Amino TMR. Dessutom får korna Melli-mineralfoder och Vita-Melli. Utfodringen har planerats i samråd med ProAgria och Raisioagro. Den snabba höjningen av medelmjölkproduktionen och de goda halterna visar att utfodringen fungerat. Då korna kom in i den nya ladugården, var fetthalten 4,42 och proteinet var 3,64 procent. Två veckor senare kunde verkan av Benemilk Amino TMR ses av mjölkhalterna: fettet steg till 4,72 och proteinet till 3,73 procent, celltalet var 117, bakterierna 2 och urean 28. – Jag är verkligt glad över att halterna är så här goda just nu. Utfodringen är utmärkt och korna är nöjda – och det är vi också, intygar Hilja. 27 NÖT AGRO magasinet • 4/13 Kornas fruktsamhet förbättras Inflammation i livmodern hos kor är allt oftare orsak till dålig fruktsamhet. Utfodring som stöder motståndskraften under sintiden minskar risken för infektioner. TEXT OCH FOTON Merja Holma Korna i vårt land nyrekryteras alltför ofta. Producenten lider förlust då kalvningsgångerna minskar. Livstidsproduktionen belastas av både juversjukdomar och dålig fruktsamhet. Klavningsintervallet har blivit en brunstcykel längre de senaste tio åren. I fjol var det redan uppe i 418 dagar. Det behövdes mer än två semineringar för varje dräktighet. Orsaken till den dåliga fruktsamheten finns mycket ofta i sämre motståndskraft vid kalvningen, då bakterier kommer åt att inflammera livmodern. man minska risken för latent kalvningsförlamning. Man märker inte alltid att blodets kalciumhalt har sjunkit eller kan inte sätta det i samband med problem som bristen skapar. Sammandragningarna i livmodern minskar samtidigt som matlusten försämras, och då ökar risken för kvarbliven efterbörd. Tvillingar, en svår kalvning, kvarbliven efterbörd och dålig motståndskraft gör livmodern mottaglig för infektioner som leder till ett sämre fruktsamhetsresultat. Rätt foder till sinkorna Det viktiga E-vitaminet Sintidsutfodringen har stor inverkan på motståndskraften och sjukdomar i samband med kalvningen. Många problem som kommer till uttryck som sämre fruktsamhet minskas, om man undviker överutfodring under sintiden och problem med kalciumets ämnesomsättning och ger mineralfoder och E-vitamin som förberedelse inför kalvningen. Sinkor ska ha mineralfoder för sintiden, där de viktigaste mineralerna står i rätt förhållande till den kalvande kons behov. På det sättet kan Både E-vitamin och selen är antioxidanter, som påverkar motståndskraften och dessutom förökningsfunktionerna. Fallen med kvarbliven efterbörd har minskat till halva mängden med E-vitamintillskott. I europeiska mjölkländer rekommenderas en E-vitamintillsats om 1 000 mg om dagen; denna mängd rekommenderar också Raisioagro. Den officiella finländska rekommendationen är fortfarande 15 mg E-vitamin totalt per konsumerat torrfoderkilo. Bolusarna ersätter inte mineraler Bolusar är bra spårämnestillskott, men ersätter inte mineralfoder. Långtidsbolusar är så små att månaders behov av de viktigaste mineralerna inte ryms i dem. Under betesperioden och i samband med sinläggningen är bolusen ett bra tillskott för att trygga tillgången på selen och andra spårämnen. Dessutom är det bra att en mineralhink finns tillgänglig. Kalciumbolusen är inte en långtidsbolus, den är avsedd för akut kalciumbrist och minskar risken för kalvningsförlamning. 28 En god motståndskraft minskar risken för kvarbliven efterbörd. Livmodersjukdomar försämrar kons fruktsamhet. Utfodring som stöder motståndskraften minskar antalet kor som läcker mjölk och då förbättras fruktsamheten. En daglig giva på 200 gram Tunnu-Melli och Vita-Melli tryggar den kalvande kons tillgång på vitaminer och mineraler. Också ryska kor gillar Melli De flesta korna i Finland har under årens lopp konstaterat att Melli är gott och balanserar upp utfodringen. Melli-mineral- och specialfodren har blivit bekanta också utanför vårt lands gränser. Till Ryssland exporteras årligen flera långtradarlaster Melli-produkter. TEXT OCH FOTON Merja Holma Raisioagros exportchef Marina Hämäläinen berättar att bland mineralfodren är i synnerhet Tunnu-Melli, Lypsy-Melli Plus, Pihatto-Melli och Opti-Melli populära. Också AsetoMelli, Vita-Melli och Mulli-Melli används allmänt. Tidigare packades Melli-foder som exporterades till Ryssland separat och försågs med varudeklaration på ryska. Nu åker leveranserna i huvudsak från samma säcklager som alla andra Melli-produkter, och därför har varudeklarationerna på Mellisäckarna också rysk text. Melli-mineralfoder och andra kompletterande Melli-foder tillverkas på Raisioagros fabrik i Kouvola. ryska gårdar upp sina spädkalvar i iglor. Efter dricksperioden övergår man till gruppboxar. Utmaningarna är likadana som i andra länders stora besättningar. Smittotrycket är kraftigt och infektioner i andningsvägarna och smittsamma diarréer härjar, och därför vill man hålla kalvarna i ”ettor” i början. Bland kraftfodren för kalvar är Pikku-Mullin-Herkku en permanent favorit tillsammans med MullinHerkku 1. Medelproduktionen stiger Rysslands mjölkproduktion har genomgått en stor strukturomvandling de senaste åren och omvandlingen fortsätter. År 1990 hade man över 20 miljoner kor i Ryssland, nu har antalet krympt till en tredjedel. Produktionen har blivit effektivare och har ökat i medeltal, men landets totala medelproduktion är fortfarande endast hälften av den finländska. Ryssland har dock ett växande antal moderna mjölkgårdar med hundratals djur, vars produktion närmar sig den finländska. En av dessa utmärkta besättningar är gården Rapti i Luga-området, där man konstaterat att Melli är omtyckt då det strös ovanpå fullfodret, dvs. ges som topdressing. I Sankt Petersburg-området finns flera mjölkgårdar med tusentalet djur, bland vilka de bästa mjölkar över 10 000 kilo. Kalvar i egna ettor På internationellt vis föder många Raisioagros exportchef Marina Hämäläinen (längst fram i vit overall) samtalar med ansvariga djurskötaren Semenova Ljubov från gården Rapti om Melli-användningen. I bakgrunden skymtar Danilova Natalia från Profcorm. På Rysslands moderna gårdar föds spädkalvar upp i iglor under dricksperioden för att sjukdomstrycket ska minska. 29 NÖT AGRO magasinet • 4/13 Terhi Kuortti presenterar en av de tre nya hundratonnarna på gården, kon Haralan Berit. Det skulle bli en riktig fest med tårta och allt till hundratonnarnas ära > Kuorttis besättning har 11 hundratonnare Kuorttis besättning i Ikalis firade tre nya hundratonnare i början av hösten, då holsteinkon Novelli, ayrshirekon Haralan Berit och finska lantraskon Kirsikka uppnådde den aktningsvärda produktionen. TEXT OCH FOTON Merja Holma Gården har haft flera uthålliga kor, eftersom den haft sammanlagt 11 kor som uppnått hundra tusen kilo mjölk. I besättningen finns fortfarande Kirjains dotter Peroksid, som uppnådde hundra ton för några år sedan och har hittills mjölkat 140 000 kilo mjölk. Antalet kalvningar i medeltal på gården är nästan tre, medan landets medeltal är under 2,3 kalvningar. 30 Novelli Terhi och Raimo Kuorttis första hundratonnare firades för 20 år sedan, då holsteinkon Nelli uppnådde gränsen. Nu kom Nellis dotterdotter upp till mormoderns produktion. Det finns många individer i besättningen som hör till Nellis mjölkrika släkt. Bland annat Novellis dotterdotter Akvarelli har efter tre kalvningar blivit 50-tonnare och haft en årsproduktion på 17 000 kilo (305 dagar). Kuortin Uranus som utmärkt sig inom semin är Nellis son. Haralas Berit Terhi och Raimo köpte ettåriga trillingskvigor på auktion hos Harala i augusti 2002 och av dem har Berit hunnit producera över 100 ton. Bertta kanske uppnår samma produktion, om allt går bra. Den tredje av Haralas kvigor, Birre, hann kalva 4 gånger och producerade över 45 ton under sin livstid. Kirsikka Kuorttis första hundratonnare i finska lantrasen, Kirsikka, är 17 år nu. Kirsikka har varit med på flera utställningar och haft stor framgång i ringen. Juvret ser fortfarande förvånansvärt bra ut. Kirsikka fick sin första utställningserfarenhet efter sin andra kalvning, då hon genast blev Champion. Kirsikka har gett två tjurkalvar till seminverksamheten. Så sent som i juli kalvade Kirsikka ännu en gång. Åldern har gett besvär i lederna, men aptiten är fortfarande god. Kirsikka köptes till gården då hon var två år från en gård i Juupajoki som avslutade sin produktion. Kuorttis dotter Kirsikka som då var fyra år gammal uppmanade sina föräldrar att köpa kvigan eftersom hon heter Kirsikka. Kon Kirsikka har också blivit något av en familjemedlem, som man inte kommer att sända till slakt, utan hon får avsluta sina dagar på gården. Hela familjen Kuortti gillar lantbruksutställningar. Förr tränade barnen kalvarna så att de blev duktiga på att gå i ringen. Sonen Kari-Pekka är boskapsskötare av själ och hjärta och kommer att överta gården. Novelli är dotterdotter till Kuorttis första hundratonnare. Kon Kirsikka är familjen Kuorttis dotters namne och är något av en familjemedlem. Hundratonnare Finland har igen fått nya kungligheter bland kor som mjölkat 100 000 kilo. Denna rekordproduktion har mjölkats med Raisioagros foder. 100-tonnareÄgareOrt NastaJenni JankkariKankaanpää Onnetar Jenna och Jukka Salama Kyyjärvi Pampi Marita och Jukka Kinnunen Kinnula PilkkuAri KomuPyhäjärvi PistePetri HytönenVesanto PopinaPekka TorppaToivakka RoosaMika TiikkainenVieremä Ruustinna Alli och Kari Keinänen Tuusniemi Sinipiika Jaana och Mikko Niskanen Pyhäjärvi 31 RENAR AGRO magasinet • 4/13 Poikajärvi renbeteslag Renarna utfodras vintertid med bl.a. Poron-Herkku-foder, som renarna hittar i silon som finns i ladan, berättar renägaren Seppo Riskilä. Lönsam satsning PÅ RENSKÖTSEL Modern teknik har gjort det möjligt att exakt följa med var renarna håller sig i terrängen, maskiner gör det lättare att förflytta sig och utfodra renarna. Vinterutfodring har förbättrat överlevnadsmöjligheterna för djuren. Utvecklingen av renhållningen har vind i seglen. Poikajärvi renbeteslag finns utanför Rovaniemi i riktning mot Kittilä och Sodankylä. Merparten av renarna i Poikajärvi inhägnas till vintern. Tiden i inhägnaden börjar vanligtvis i slutet av december, då det inte längre är lätt att hitta föda i naturen. Inhägnadstiden avslutas då snön smälter och det finns föda på snöfria fläckar i slutet av april. Om sommarvädret är bra, hittar renarna mycket svamp i terrängen i Poikajärvi. Då mår renarna bra och slaktvikten blir god. TEXT OCH FOTON Heikki Ämmänpää Seppo Riskilä har varit renskötare ända sen barnsben men hans föräldrar hade inte renar. Intresset för renskötseln väcktes av att farbror Ilpo hade renar och i Seppos barndomshem inkvarterade man renskötare. – Jag tror jag vistades mera i renskogarna under mitt sista skolår än i skolan, säger Seppo glatt. Seppo har ägt renar sedan år 1978. Nu får han sin utkomst helt och hållet som företagare i rennäringen i Rovaniemi. Han har också arbetat som köttstyckare på 1980- och 1990talen. Seppo har fått ansvaret att sköta renbeteslagets förtroendeärenden. Just nu är han arbetsledare i sitt renbeteslag, tidigare har han varit vice ordförande och kassör. tid. Då får de kalvar som fötts runt valborg sitt nummer. Strax efteråt skall den första ensilageskörden tas och lövruskorna binds i mitten av juli. Björkkvistar binds till knippen, som ges till renarna om vintern. Den andra ensilageskörden tas i augusti. Seppo satsar på ensilaget genom att bryta vallen vart fjärde år och NPK-gödsla och så in den med timotej och vallblandningar. I september iståndsätts renskiljningsfållor och inhägnader. I oktober börjar man samla in renarna i inhägnaderna, där man räknar avelsrenarna och avskiljer slaktdjuren. Det arbetet pågår till december och ibland ända in i januari. upp enbart av vajans mjölk och den näring de hittat i naturen. Tidigare såldes alla renar till företag i köttbranschen, men de stora företagen sänkte priset så lågt att renskötseln blev olönsam. Nu säljs största delen av slaktrenarna direkt till konsumenterna eller till små slakterier. Producentpriset på renkött och därigenom lönsamheten i renhållningen har förbättrats märkbart. Seppo har en permanent kundkår som han fått med hjälp av ”djungeltelegrafen”. Vid sidan av direktförsäljningen går en del av renbeteslagets renar till ett andelslag, Kotaporo, som förädlar renkött och som ägs gemensamt av 10 renägare. Lövruskor och ensilage Slaktrenar direkt till konsumenterna Produktivt med vinterinhägnad Till säsongarbetena med renskötseln hör öronmärkningen vid midsommar- Slaktrenar är huvudsakligen de kalvar som föddes på våren. De har vuxit 32 Med hjälp av vinterinhägnaderna har vajorna blivit märkbart produktivare; kalvarna som föds är livskraftigare Renarna går säkra för rovdjur och trafik inne i inhägnaden. och renarna finns under ägarens vakande öga utom räckhåll för rovdjur, trafik och andra faror. I Seppos inhägnad finns ensilage i rundbalar tillgängligt hela tiden, dessutom får djuren lavar och lövruskor alla dagar. Av Raisioagros PoronHerkku-foder får renarna ca ett kilo per djur om dagen och mer än så om det är kallt. – Poron-Herkku har hög kvalitet och är näringsrikt. Direktfakturering är också praktiskt, onödiga avgifter elimineras och feedbacken går direkt till tillverkare, säger Seppo. Hot och möjligheter Riskilä tycker att det är tråkigt att arbetet med renarna blir allt mera stressande. När renägarkåren krymper finns det inte längre tillräckligt med arbetskraft till renskötseln. Maskinerna har medfört stora utgifter, men å andra sidan har den fysiska belastningen minskat. Förändringarna i skogsbruket ledde till att renarna måste hållas i inhägnader. Områden som är lämpliga som vinterbeten har minskat i antal och blivit otillräckliga. Riskilä ser hotbilder i den ökande mängden rovdjur och den oförutsägbara EUpolitiken. På möjligheternas sida ser han att det som är unikt med renköttet uppskattas allt mer. Renköttet är miljövänligt, rent, näringsrikt och ett delikat alternativ på bordet. Den som vill ha renkött hittar snabbt en säljare på nätet. Utfodring hjälper renarna överleva Syftet med utfodring av renar är att hjälpa dem att klara av stränga vintrar. En lönsam renhållning är dock alltid beroende av naturbeten, som kompletteras endast under en kort tid av året med närande extra foder. TEXT Karoliina Majuri, projektplanerare, yrkeshögskolan i Rovaniemi I FOTO Veikko Maijala Då man arbetar med stora hjordar är det lönsammast att utfodra med ensilage och industriellt tillverkat allfoder eller en annan kraftfoderblandning. Ensilage som tillverkas för renar ska skördas ungt, och proteinhalten får inte vara för hög. Det kan vara nödvändigt att förtorka ensilaget med tanke på renarnas utfodringsmiljö. Renarna kan inte äta fruset foder och det är därför ingen idé att transportera vatten som finns bundet i ensilaget till platser långt borta i terrängen. Utfodring höjer kostnaderna för renhållningen och därför måste den planeras noga för att vara lönsam. Onödiga kostnader för utfodringen uppstår av överutfodring, skördetider som är felvalda för renen och olämpligt ensilage. Tilläggsuppgifter om utfodring av renar på adressen: www.porotaku.fi. Vajan ger fler köttkilon Inkomsterna från renhållningen kommer huvudsakligen under renskiljningen på hösten, då kalvar tas ut till slakt. Kalvens tillväxt beror i hög grad på vajan. En vaja som är i gott skick får en stor kalv och producerar mycket mjölk, och då får kalven en god start i tillväxten. Vajans skick inverkar på kalvens tidiga tillväxt och ger också en hög vikt på hösten. Vajorna har nytta av utfodringen, och det som man satsar på utfodringen av vajor blir reda pengar vid slaktningen. Överutfodring förbättrar inte det ekonomiska resultatet, optimerad utfodring däremot är lönsam. Utöver utfodringen är valet av avelsdjur ett utmärkt sätt att förbättra lönsamheten i renhållningen. Det har knappt gjorts några utredningar av kriterierna för val av avelsrenar tidigare, men nu är en doktorsavhandling om renavel snart klar med stöd av Raisio Abp:s forskningsstiftelse (Current state and prospects in reindeer husbandry). I avhandlingen utreddes hur man väljer avelsrenar nuförtiden och hur valet kan bli bättre. Den nya kunskapen kommer att förbättra lönsamheten i rennäringen. Kirsi Muuttoranta, forskare, MTT. 33 GRIS AGRO magasinet • 4/13 Viktkontroll ända från början Smågrisen har goda förutsättningar för snabb tillväxt, om den har hög födelsevikt. Grisarna växer snabbt upp till slaktvikt, om man satsar på högklassigt foder under deras första levnadsveckor och genast efter avvänjningen. TEXT OCH FOTO Päivi Volanto Att grisarna växer snabbt och samtidigt uppnår slaktvikt är viktiga faktorer i slaktsvinhus. Omloppet påverkar det ekonomiska resultatet i betydande grad, liksom också en låg foderutnyttjandegrad, som är en följd av snabb tillväxt. Födelsevikten har sjunkit I takt med att antalet smågrisar i kullen har ökat, har den individuella födelsevikten sjunkit i medeltal. En smågris mer i kullen sänker födelsevikten med i medeltal 33–35 gram per individ. Smågrisar som väger mer än 1,2 kg är överlägset större vid avvänjningen än de individer vars födelsevikt var under ett kilo. Dålig tillväxt följer med de små individerna också efter avvänjningen, eftersom de inte kan kompensera sin låga födelsevikt med bra tillväxt. I slaktsvinstall är det individerna 34 med låg födelsevikt som åker sist till slakt. Födelsevikten är inte den enda faktorn som bestämmer avvänjningsvikten hos smågrisar. Ju mindre variation i födelsevikten i kullen, desto bättre växer smågrisarna före avvänjningen. Viktvariationerna kan minskas Viktvariationerna kan jämnas ut, om smågrisarna får tilläggsfoder under digivningen. Det är viktigt att en nyfödd gris får råmjölk med tanke på energiförsörjningen och hälsan. Om suggan har en stor kull att ta hand om är mjölkersättningen Opticare Milk ett bra näringstillskott för smågrisarna och givan inleds ett dygn efter grisningen. Suggans mjölkproduktion blir en begränsande faktor för tillväxten 8–10 dagar efter grisningen. Från en veckas ålder lönar det sig därför att ge den högklassiga prestartern Rentopossu 1_2. Men det finns ändå alltid individer i kullen, som har dålig aptit på tilläggsfoder. Dessa smågrisars foderintag måste uppmuntras med Hevipossu innan prestartern ges. Hevipossu är en utmärkt övergång mellan mjölkersättning och prestarter. Det innehåller rikliga mängder lättsmälta, mjölkbaserade råvaror, men samtidigt vänjer det smågrisarna vid växtbaserat foder. Man kan minska viktvariationerna inom kullen före grisningen med specialfodret Potrakiihotus, som ges till suggorna för bättre brunst efter avvänjningen och före semineringen. Råvarorna som det innehåller påskyndar också brunsterna och gör dem starkare. Smågrisens födelsevikt inverkar på dess tillväxt och utveckling hela livet. Tillskottsenergi efter avvänjningen Variationerna i tillväxten hos slaktsvin kan till 30 procent förklaras med hur väl smågrisarna har vuxit genast efter avvänjningen. Därför måste man satsa på foderintaget och skötseln efter avvänjningen. Avvänjningen är påfrestande för smågrisen och det blir alltid ett avbräck i foderintaget och tillväxten. Förändringar i matsmältningsapparaten inträder redan inom några timmar efter avvänjningen. Det akuta skedet tar ca 5–7 dagar efter avvänjningen. Det är en stor utmaning att få smågrisen att äta ens den livsuppehållande energimängden de första dagarna. Eftersom smågrisarna konsumerar knappa mängder strax efter avvänjningen, måste fodret vara energirikt. Råvarorna i fodret måste vara lättsmälta, eftersom avvänjningen försämrar smågrisens förmåga att utnyttja fodret. Fodrets protein- och aminosyrahalt dimensioneras enligt smågrisens ålder, och därför måste avvänjningsåldern beaktas vid fodervalet. Ge smågrisarna samma foder som de fått under suggan några dagar efter avvänjningen. Om mellanuppfödningen har torrutfodring, lönar det sig att ge smågrisarna gröt under de första dagarna. Gröt som blandas för hand och som ges till smågrisar i blötutfodring 3–4 dagar efter avvänjningen förbättrar exaktheten i fodergivan. Konsumtionsutvecklingen främjas av att alla smågrisar ryms samtidigt vid tråget, dvs. fodertillgången underlättas. Om ljuset får vara tänt hela dygnet under några dagar efter avvänjningen förbättras aptiten liksom en lättillgänglig vattenpost i synnerhet i torrutfodring. Hög födelsevikt hos smågrisen förebådar en god tillväxt i fortsättningen Födelsevikt kg 1,04 1,35 1,59 1,93 Avvänjningsvikt kg 5,48 6,30 7,04 7,68 159,3 154,9 152,3 149,6 Ålder vid slaktningen, dagar Källa: Beaulieu, A.D. m.fl. 2010 35 GRIS AGRO magasinet • 4/13 Lantbruket en hjärtesak Reijo Haapanens farfar flyttade år 1932 från Kalanti till byn Karinainen i Pöytyä för att sköta ett jordbruk. Då ägdes det av staten och var militärens boställe och husbonden kunde endast arrendera gården. I slutet av 1940-talet då andra världskriget var över, fick farfar tillstånd av staten att inlösa gården. Gården hade på sin tid ett stort inflytande på näromgivningen, men anskaffningen av bostäder och jord åt de evakuerade minskade gårdens totala areal i betydande grad. Ändringens vindar Reijo och Outi Haapanen tog över gården år 1994, och då hade den drygt 30 hektar jord och 20 mjölkkor. Studier vid lantbruksinstitutet i Hyvinge och arbete på MTT:s Forskningsstation för svinhushållning väckte Reijos intresse för att utveckla hemgården. Han odlade gården och mjölkade kor några år, men ladugården börja- Haapanens gård har sina rötter i 1800-talet. 36 de bli gammal och sliten och krävde stora arbetsinsatser. Detta fick honom att tänka på framtiden och vad han ville göra. Skulle han bygga en ny ladugård eller ändra produktionsinriktning? Målet var dock att arbeta tillsammans med sin hustru på gården och modernisera den. och eftersom vi hade egna smågrisar, började vi planera ett slaktsvinstall. Slaktsvinstallet blev klart 2006. Året därpå fick vi möjligheten att förstora grisningsavdelningen med det dubbla. Det gjorde vi och året därpå byggde vi dessutom nya avvänjningsavdelningar. Satellitintresse Med betoning på slaktsvin I slutet av 1990-talet blev det populärt med suggringar och makarna fick möjlighet att ta hand om grisningen i en satellit med 40 suggor i Jaakkolas suggring. År 2001 såldes korna och på hösten det året tog de emot de första suggorna i det nya grisningsstallet med en omloppstid på åtta veckor. Den som tar emot suggor till sitt grisningsstall från en suggring vet vilken vecka arbetstoppen infaller och när det är lugnare. Det blev lättare att hålla koll på egentiden och att planera den, berättar Reijo. Några år höll vi på med det här När suggringsverksamheten avtog uppstod ett behov av att fundera på näringen ur en annan synvinkel. Skulle de bygga sinsuggs- och betäckningsavdelningar eller koncentrera produktionen till slaktsvin? Möjligheten att få smågrisar från en enda gård, Tuittulan Pekoni, avgjorde saken. Grisningsavdelningen revs och gjordes om till slaksvinsplatser år 2012. En ny omgång avvanda smågrisar kommer till avvänjningsavdelningen och därifrån flyttas de till slutuppfödningen vid 30 kilos vikt. Alla utrymmen töms, tvättas och Ett starkt behov av att slå vakt om hemgården motiverar familjen Haapanen att skapa nya verksamhetsmodeller för att hålla gården livskraftig. Det kräver rätt inställning, flit och tro på framtiden. TEXT OCH FOTON Seppo Lindstén desinficeras mellan varje omgång, eftersom makarna vill minska sjukdomstrycket och ge nya grisomgångar en ren miljö. Att smågrisarna kommer från samma gård ger ett visst skydd mot sjukdomar. När smågrisarna är jämnstora och har god kvalitet, blir starten smärtfri. Geovärme Makarna Haapanen byggde ett nytt egnahemshus år 2003. Som uppvärmningssystem till huset valde de geovärme. Beslutet krävde ordentliga utredningar och överväganden. Det var sällsynt med geovärme på lantgårdar på den tiden, men de har inte ångrat sitt beslut. I svinstallets gödseltrumma och i åkern bredvid stallet är uppvärmningsrören dragna. Företagarna har allt som allt 3,5 km geovärmerör. Geovärmesystemet värmer nu upp alla byggnader på gården förmånligt och bekymmersfritt. De prutar inte på utfodringen Företagarparet prutar inte på hygienen och värmen och inte heller på utfodringen av smågrisarna. På det sättet säkerställer de en god start före övergången till slaktsvinstallet. Djuren utfodras med OVR-baserat blötfoder. Målet är en köttig kropp och få uppfödningsdagar. Det är a och o att djuren hålls på utfodringskurvan. I ettans skede används Power 1-koncentratet som tryggar köttighetsprocenten hos slaktsvinen och i tvåans skede koncentrat för OVR-foder. Resultaten visar att företagarna valt rätt. Familjen ger kraft I familjen Haapanen finns också fyra pojkar som är 18, 16, 11 och 9 år. De är alla intresserade av vardagen på lantgården och deltar i arbetet alltid då det är möjligt. Det är kanske därför som jag och Outi fortfarande är intresserade av lantbruket och det har varit en hjärtesak för oss båda att utveckla gården, säger Reijo. Under årens lopp har man byggt mycket på gården och köpt och arrenderat jord. Haapanens mål är att hålla gården livskraftig, där alla får ägna sig åt ett intressant arbete och känna glädjen av att lyckas. Framgång når man med ett omsorgsfullt arbete och rätt slags satsningar. Och man måste våga satsa, om man vill ha resultat. Man måste också komma ihåg att slita sig loss från arbetet, vara tillsammans med familjen på kvällarna eller åka ut med kompisarna. Då och då åker Reijo och Outi på semesterresor för att komma bort från vardagen. Outi och Reijo Haapanen och sonen Antero byter tankar med kundansvariga Heikki Kannisto både om yrket och om annat som är aktuellt. 37 GRIS AGRO magasinet • 4/13 Mota lungsäcksinflammationer APP är en bakterie som finns praktiskt taget i alla svinstall. En alltför stor djurtäthet utlöser sjukdomen i vissa fall. Nu på hösten kan temperaturen i avdelningen sjunka så lågt nattetid att smågrisarna blir kalla, motståndskraften sjunker och bakterien slår till. Katri Kaaro VML Actinobacillus pleuropneumoniae (APP) är en bakterie som leder till lungsäcksinflammation och lunginflammation med bölder hos svin. I perakut form hinner individen inte bli sjuk innan den dör. Vid akut sjukdom blir grisen allvarligt sjuk: den slutar äta, får feber och har svårt att andas. Ju sämre grisens lungor fungerar, desto tydligare ser man hur extremiteterna, öronen och magbottnen blir blåaktiga. Utan medicinering dör denna individ med stor sannolikhet. Kampen mot sjukdomen Smågrisar kan få APP-smitta under suggan redan vid två dagars ålder. De flesta suggorna har själva insjuknat i APP eller varit utsatta för bakterien under sitt liv och producerar antikroppar i råmjölken. En nyfödd gris får till en början ett bra skydd, men antikropparna som de får av suggan minskar med tiden och skyddet har upphört då grisen nått 18 veckors ålder. Det finns vaccin mot APP. Vaccinet är i första hand avsett för slaktsvin och smågrisarna vaccineras två 38 gånger, med sex och tio veckors intervaller. På en kundgård började APP slå ut t.o.m. sex veckor gamla smågrisar i mellanuppfödning, och därför började vi vaccinera suggorna (s.k. off-label, dvs. inte enligt vaccinets produktresumé) och fick APPsmittan i mellanuppfödningen att lugna ner sig. Medicinera sjuka Om svinen insjuknar i APP-symptom, ska de medicineras så snabbt som möjligt. Bland dem som insjuknat men som inte vaccinerats lönar det sig att avliva tre individer med typiska symptom och sända dem till patologen för undersökning, för att diagnosen ska kunna bekräftas och drogkänsligheten utredas. För medicinering av enskilda individer är penicillin utmärkt, i vissa svinstall har däremot trimetoprimsulfa god effekt. Smärtstillande medicin är till stor hjälp om djuren är svårt sjuka. Ibland händer det att smittan sprids som en löpeld i svinstallet och injektionsvård skulle vara omöjlig att genomföra. Då är det klokt att ge mikrobmedicin som kan tillsättas fodret. Vanligast är att man använder klortetracyklin i dessa fall, om det biter på bakteriestammen. Det finns också andra preparat om drogkänsligheten så kräver. APP ökar oroväckande Omständigheterna spelar en viss roll för att APP ska bryta ut. Mest problematiska är svinstall som fylls på oavbrutet, integrerad produktion och svinstall som tar emot smågrisar från flera gårdar. Det är inte heller bra att djur i mellanuppfödning och slaktsvin vistas i samma byggnad eller alltför nära varandra. APP har ökat i förekomst under några år. APP minskade i förekomst ute i världen, då vaccineringen mot circovirus startade, men i Finland kunde vi inte lägga märke till motsvarande fenomen. Helsingfors universitet forskar kring sjukdomar i andningsorganen och svingårdar tas fortfarande emot i forskningssyfte. Om djuren i ditt svinstall får hosta eller har andra symptom i andningsvägarna, ta kontakt med Mari Heinonen på Saaris klinik. PAAVOS SPALT Hur få suggan att äta? De mest kritiska tillfällena för suggans aptit är vanligtvis flyttningen till grisningsboxen och tiden strax efter grisningen. I synnerhet vid dessa tillfällen lönar det sig att satsa på foderkvaliteten och på miljön. Raisioagros produktionskonsult Paavo Viitanen hjälper kundgårdar att se och korrigera problem i sina svinstall och ger också råd om val och användning av foder. Paavo kommer gärna på gårdsbesök. Ring 040 869 6085. Det lönar sig att vara observant på fodrets sammansättning. Konsistensen på dräktighets- och grisningsfodren borde vara likadan, alltså vara antingen blötfoder eller torrfoder. Båda fodren ska vara antingen allfoder eller koncentratfoder. Då blir det mindre störningar i aptiten. Om suggan inte gärna börjar äta kan man ge henne ”godis”, t.ex. smågrisfoder. Potrakiihotus är ett lämpligt tillskottsfoder om suggan har dålig aptit. Det är mycket smakligt och ger rikligt med lättsmält energi och mycket vitaminer redan i små mängder. Högklassiga råvaror Om suggan inte vill äta fodret, kan orsaken finnas hos råvarorna eller i lagringen. Ogräsfrön i spannmålen ger en bitter smak och mögeltoxiner försämrar också smaken. Då råvaror lagras ska en grundläggande princip vara att lagren töms regelbundet och att nya partier läggs i tomma silor. Det är endast av bra råvaror som man kan tillverka bra och smakligt foder. Blötutfodring är förbunden med vissa risker. Bl.a. foderjäsning kan förekomma i linjerna och det påverkar smakligheten. Det är också bra att kontrollera syradoserarna och se till att båda fodrens syrahalt är likadan i samband med foderbytet. rekommenderar en fodergiva på ca tre kilo till suggan, och att den sänks till 2 eller 2,5 kilo strax före grisningen. Då får de kommande smågrisarna mycket energi, det bildas mera mjölk i juvren och suggan sinar inte så lätt, om tarmen har tillräckligt med massa i rörelse. Om det förekommer mjölkfeber på gården, kan det hjälpa att minska fodergivan före grisningen. På det sättet minskar risken för mjölkfeber. Om man å andra sidan måste sänka fodergivan mycket, ska suggan ha fibrer som tilläggsfoder, t.ex. melassnitsel. Det kan nämnas att gårdar som har förbättrat hygienen har fått färre fall av mjölkfeber. Låg stressnivå Jag har lagt märke till att djurens stressnivå påverkas av hur man bemöter dem, stressen i sin tur påverkar motståndskraften och aptiten. Då djuren flyttas utsätts de för risker som kan öka stressen. Detta är allom bekant, men ofta jäktar man då suggan ska till grisningsboxen och hon kan bli ilsken. Se till att det finns tillräckligt med drivskivor och ordentliga portar som underlättar flytten. Suggor tycker inte heller om att röra sig i mörker. Tänd därför lamporna så att suggan ser hela rutten. Också hala golv kan få suggan att tveka. Och kom ihåg att ”hastverk är lastverk”. Exakt giva Det är inte bra att minska fodergivan alltför mycket före grisningen. Jag 39 FJÄDERFÄ AGRO magasinet • 4/13 Soppan var omtyckt också av de yngsta besökarna och vid sidan om diskuterades aktuella ärenden. Branschdagen drog folk i Ilmajoki Raisioagro och Munakunta anordnade den traditionella branschdagen för fjäderfäproducenter i oktober i Ilmajoki. Evenemanget förenar Munakuntas förnödenhetsdag och Raisioagros spannmålsanalysdag. För producenterna erbjuder detta en utmärkt möjlighet att diskutera med båda aktörerna och utbyta tankar med varandra. Skriftliga fakta gavs också om foder, insatsvaror och Raisioagros verksamhet. Producenterna fick med sig en pärm, där de kan samla uppgifter om den egna gården och där uppgifterna sedan är lätta att hitta. På fotot Pasi Pärnänen och kundansvariga Terttu Koskela. TEXT OCH FOTON Oona Koivunen Morgonen ljusnade över Österbotten grå och mild för årstiden. Höstarbetena var överstökade till största delen och besökare strömmade till. Det bjöds på branschfakta under lediga former. Varm soppa lockade till lunch och kaffe och bulla fanns att få hela dagen. Besök på nätet är populärt Man pratade om det som var viktigt för producenterna och gjorde affärer över en kaffekopp. Både nätbutiken och det omfattande utbudet väckte diskussioner. Många hade redan gjort sig bekanta med nätbutiken och delade med sig av sina erfarenheter. 40 Producenterna tyckte om att kunna bekanta sig med Raisioagros utbud på nätet när det passade dem bäst. Å andra sidan är det viktigt för många att få diskutera produkter och leveranser med sin kundansvariga personligen. Att erbjudanden och kampanjer finns på nätet upplevdes som positivt. Utvidgningen av produktutbudet fick också gott vitsord. Att kunna beställa foder, gödselmedel och brännolja på samma gång underlättar arbetet på gården. Någon nämnde skämtsamt att man inte själv behöver komma ihåg att kolla silor och lager, eftersom Raisioagro påminner om det. Spannmålsprover till analys Producenterna hade förberett sig för dagen och vi fick spannmålsanalyser att ta med oss tillbaka till Reso. När spannmålen är analyserade, får producenterna svaren och om de vill också en utfodringsrekommendation. Det är viktigt att känna till spannmålskvaliteten då man gör foderstater, för att man ska kunna optimera näringstillgången enligt djurens behov. Men hjälp av analyserna utreds spannmålens utfodringsmässiga kvalitet och utfodringsrekommendationen baseras på denna. Uppdatera utfodringen Kvaliteten på höstens skörd avviker inte mycket från fjolårets. Eventuella avvikelser är i huvudsak till det bättre. T.ex. spannmålens proteinhalter är nästan utan undantag högre än fjolårets. Begär en utfodringsrekommendation av din egen kundansvariga. TEXT Marja Hongisto Broilrarnas och kalkonernas huvudsakliga spannmål är vårvete. Spannmålens viktigaste uppgift i utfodringen är att fungera som energikälla. Enklaste sättet är att titta på hektolitervikten, om man vill veta energiinnehållet. Vårvetets hektolitervikt, 81,2 kg, är drygt ett halvt kilo högre än i fjol. I Egentliga Finland, som är det främsta området för produktion av broilerkött, är hektolitervikten en aning högre än för ett år sedan (81,7/81,4). Positivt är också att mängden orenheter nu är klart lägre än tidigare (2,4 %/3,4 %). Orenhetsmedeltalet för hela landet är 4,7 procent, och därför är vetet i Egentliga Finland landets bästa i fråga om utfodringskvalitet. Det behövs inga stora ändringar i spannmålsutfodringen av broilrar och kalkoner. Spannmålens användningsprocent får vara den som nämns i varudeklarationen. Tack vare det bättre foderutnyttjandeförhållandet kan fåglarna bättre utnyttja den högre proteinhalten i spannmålen. Värpande hönor Värpande hönors huvudsakliga spannmål i egna foderblandningar är fortfarande kornet. Kornets hektolitervikt var hög i fjol, men i år är den ännu högre (65,0/63,4). Egentliga Finlands kornkvalitet är nu verkligt god. Hektolitervikten är landets högsta, 68,1 kg och proteinet är också över landets medeltal. Också kornets, liksom vetets, orenhetsgrad och skrumpna kärnor är klart under landets medeltal. Fjäderfänas näst viktigaste spannmål är havren. Havreprovens hektolitervikt är i medeltal 56,2 kilo, vilket är en bra vikt, men den når dock inte upp till fjolårets toppkvalitet på 57,9 kilo. I synnerhet i Egentliga Finland försvagas havrekvaliteten av den mycket höga orenhetsgraden och mängden skrumpna kärnor . I utfodringsrekommendationerna för värpande hönor är det kanske möjligt att minska användningen av koncentrat, eftersom spannmålens proteinhalt nästan utan undantag är högre än i fjol. Det blir inga stora ändringar i energinivån, eftersom kornets och havrens kvalitet kompenserar varandra. Om man också använder vete, blir energinivån en aning högre än i fjol. Den måttliga ökningen av spannmålsenergin kan möjliggöra en minskning av mängden vegetabilisk olja med 0,1–0,2 procentenheter. Källa: Eviras kvalitetsuppföljning av spannmålsskörden (29.10.2013) F jäderfägårdars egen spannmål eller inköpt spannmål har sällan medelvärdeskvalitet. För att försäkra sig om att den egna flocken får en så bra foderblandning som möjligt, är det nödvändigt att analysera spannmålen och göra en utfodringsrekommendation på basis av analyserna, om man vill nå de produktionsresultat som aveln möjliggör. 41 FJÄDERFÄ AGRO magasinet • 4/13 Hönshuset med inredda burar blev klart år 2009. Växtbaserat koncentrat ger många ägg Värdinnan Ulla Huittinen på gården Purola är nöjd med kvaliteten på äggskalen. Det växtbaserade Munitus-Herkku-fodret och Siipi-Melli -fodret fungerar utmärkt. Hönsförädlarna har egna rekommendationer för hönsens viktutveckling, äggvikten och näringsämnesbehovet. I Raisioagros utfodringsrekommendationer beaktas dessa rekommendationer och kombineras med finländska förhållanden och praktisk erfarenhet. På detta sätt försöker man med hjälp av utfodringen nå så goda resultat som möjligt. TEXT Oona Koivunen I FOTON Terttu Koskela Munitus-Herkku är ett växtbaserat koncentratfoder med sojagröpe som proteinkälla för värpande hönor. I koncentratutfodringen tillämpas trefas-utfodringsprogrammet, på samma sätt som i allfoderutfodring. Förhållandet mellan koncentrat, spannmål och andra foderkomponenter optimeras i gårdsreceptet att motsvara hönornas behov enligt ålder och produktionsskede. Lönsamt med spannmålsanalys På gården Purola i Salo har man gett flocken Munitus-Herkku ända från början. Det växtbaserade koncentratet har fungerat bra och farmaren är nöjd med det. Då fodret blandas använder man Raisioagros utfodringsrekommendation. I planeringen är det viktigt att känna till näringsämnesinnehållet. Därför måste också 42 den spannmål som används vara analyserad. Producenterna är också flitiga med att sända analyser då tröskningen är över på hösten. Vikten av regelbundna vägningar betonas, om man vill följa med viktutvecklingen. Om hönsen vägs tillräckligt ofta, märker man snabbt avvikelser och hinner reagera i tid. Det är skäl att hålla koll på viktutvecklingen hos i synnerhet unga hönor som fortfarande växer. På gården Purola växte hönorna enligt förädlarens rekommendation ända från början och det har varit lätt att ha kontroll över utvecklingen av levande vikten. I början fanns det endast några få underviktiga hönor och flocken har utvecklats jämnt. En viktig aktivperiod Särskilt i värpstarten är det viktigt att utfodringen lyckas. Hönorna behöver näring för både äggproduktion och egen tillväxt och utveckling. Utöver tillgången på energi och protein måste hönorna ha tillräcklig tillgång till kalk för bildning av skelett och äggskal. Om man lyckas under denna aktivperiod, påverkas hönornas uthållighet och längden på värpningsperioden positivt. När hönorna utvecklas väl, klarar de också bättre av utmaningarna under slutvärpningen. Profit-skedet, som börjar vid ca 29 veckors ålder är en period med jämn produktion. Då har hönorna hunnit bli vuxna och näringsbehovet blir jämnare. Det är viktigt att hålla värpningsprocenten och kvaliteten på äggskalet hög. När äggvikten ökat till omkring 60 gram, kan man sänka Siipi-Melli får ny användning andelen koncentrat i fodret och öka spannmålsmängden. Energimängden som fås ur foderblandningen ska hållas jämn, för att foderkonsumtionen ska hållas intakt, men mängden protein ska minskas. Med Siipi-Melli får skalet bra kvalitet Under seniorperioden finns det skäl att återigen hålla koll på hönsens och äggens vikt. Fettbildning som försämrar värpningen kan vara en följd av alltför mycket energi. Också äggvikten stiger mot slutet av värpningen. Proteinmängden sänks ytterligare. Om andelen havre ökas i foderblandningen, blir det lättare att hålla hönornas vikt och havren lugnar också ner dem. Under slutvärpningen kan äggskalskvaliteten försämras. Då rekommenderas en tillsats av SiipiMelli i utfodringen. Syftet är att ge koncentratutfodringen ett komplement som motsvarar seniorskedets allfoderutfodring. Hönorna på Purola började värpa som det var tänkt. Värpningsprocenten steg till rekordnivå inom utsatt tid och var fortfarande 95 procent när hönorna var 45 veckor. Samtidigt utvecklades äggvikten på önskat sätt och har hållits god mot slutet av värpningen. På gården funderade vi när det skulle vara rätt tid att justera utfodringen. Det skulle ha gått att sänka koncentratmängden redan innan, men vikten steg inte alltför mycket med den pågående utfodringen. Farmaren kommer att tillsätta Siipi-Melli under slutvärpningen. Helsäd till viss del På gården tillverkas foderblandningar med valskvarn. Valskvarnen passar bäst för hönsfoder, eftersom den ger fodret en grov konsistens som är lämplig för hönornas matsmältning. En del av spannmålen tillsätts omald. I synnerhet torrt vete blir lätt onödigt finmalet för hönans behov. Hönshusets temperatur hålls vid 23 grader. Den varma miljön underlättar värpningen och får hönsen att må bra. Energin används till värpningen, då den inte går åt till uppvärmningen. Fjäderdräkten har också hållits i gott skick och hönorna är lugna. Användningen av växtbaserat koncentrat har inte heller lett till problematisk gödselsammansättning. Gödseln har varit torr och lätt att hantera. Goda med M resultat unitusHerkk och Sii pi-Mell u i Siipi-Melli har funnits på marknaden fyra år redan. Fodret har med sin ändamålsenlighet stärkt sin ställning under slutvärpningen. När koncentratmängden minskas under slutvärpningen minskar tillgången på spårämnen och vitaminer som behövs för skalbildning och värpning, fastän det borde vara tvärtom. Genom att tillsätta Siipi-Melli i den egna foderblandningen tryggas tillgången på dessa näringsämnen som är så viktiga för skalkvaliteten. Det är alltid en stor utmaning att föda upp en ny hönsflock. Hos moderna hönor stiger värpningen hastigt till mer än 95 procent. Samtidigt fortsätter hönorna växa och foderintaget kan vara lägre än vad deras verkliga behov är. Under uppfödningen kan det också hända saker som stressar unghönorna. Om hönorna får problem med produktionen, beteendet eller hälsan i 22–26 veckors ålder, kan man tillsätta ett halvt till ett kilo Siipi-Melli under 2–3 veckor. På det sättet kan man hjälpa hönan under det mest kritiska skedet i hennes liv. Det kan visserligen finnas sådana orsaker bakom problemen, som Siipi-Melli inte biter på, och därför är det viktigt att ta reda på de verkliga orsakerna. Text: Marja Hongisto 43 PÅ NÄTET AGRO magasinet • 4/13 Snart öppnar den nya öppna nätbutiken Raisioagros nätbutik finns på adressen shop.raisioagro.com. Raisioagros nätbutik moderniseras. Tidigare har endast Raisioagros kunder kunnat besöka nätbutiken, men nu är konstruerandet av en nätbutik öppen för alla inne på slutrakan. TEXT Vesa Pursiainen I nätbutiken som kommer att öppnas före nyår kan man göra inköp med bankkoder eller kreditkort och butiken kräver ingen inloggning. Den nya öppna nätbutiken gör det möjligt också för andra än faktureringskunder att besöka butiken. Nya produkter Höstens nyhet i nätbutiken är produkter avsedda för bekämpning av möss och råttor, Rotanmyrkky 342 råttgift, Cooper pro pastabete och en lämplig matarbox. Med dessa Berner-produkter är det lätt att bekämpa gnagare. Benemilk-seriens nyhetsfoder har också tagits med i nätbutikens utbud. Du kan beställa alla Benemilkseriens produkter i nätbutiken. Också Raisioagros nya kornsorter finns i nätbutiken. I samband med att vi lanserar den moderniserade nätbutiken kommer vi att öka vårt utbud med många nya produkter. Bekanta dig med utbudet på adressen shop.raisioagro.com. Kontraktskundernas förmåner fortsätter som förut I nätbutiken beställer du varor till eget avtalat pris. Genom att logga in dig med dina personliga koder i nätbutiken säkerställer du att samma villkor gäller som då du beställer via din kundansvariga. Kom ihåg att vi ger 10 euros rabatt på alla beställningar som görs i nätbutiken och LL BESTÄ som överUTIKEN stiger I NÄTB R A! 300 €. CH SPA O 44 MELLANMÅL Delikatesser av ren för vardag och fest TEXT Marjo Keskikastari I FOTO Vastavalo Renkött är mört, går snabbt att tillreda och passar som råvara både i husmanskost och vid festliga tillfällen. Tveka inte att prova på denna råvara från vidderna i norr. Renen är mycket noggrann i sitt val av föda och köttet är därför också utmärkt. Renkött innehåller rikligt med järn, protein, selen och vitaminer. Det är miljövänligt, rent, näringsrikt och ett delikat alternativ på matbordet. En av vårt lands mest kända traditionsrätter och den överlägset mest vanliga rätten gjord av renkött är renskav. Renskavet kom till genom omständigheterna. Renkarlarna har varit tillsammans med sina renar under århundradenas lopp i skogen och på fjällen. Då renar slaktades till mat vintertid, frös det kött som blev över efter första målet. De frusna bitarna användes till kommande måltider och köttet gick snabbt att tillreda, då det skivades tunt med kniv. På sidan 32 i den här tidningen berättar Seppo Riskilä om sitt yrke som renägare. Här intill finns hans recept på renskav till våra läsare. Receptet Lappgubbens festsoppa har utarbetats av Macce Taanila, medarbetare i Raisiokoncernen. Han utgår från ingredienser som en av hans renkarlsbekanta i Lappland skrivit upp. Renskav (4-5 portioner) 1 kg 150 g 1,5 tl 0,5 l (1 lök) renkött i skivor (bog, stek) smör salt vatten Skiva köttet i tunt medan det är stelt. Smält smöret i en stekgryta och tillsätt köttet några skivor åt gången. Tillsätt vatten och kryddor. Låt köttet badda 1–2 timmar. Av tradition serveras renskav med potatismos och lingonsylt. Lappgubbens festsoppa (4-5 portioner) 300 g 1 tsk 75 g 7-8 dl 1 250 g 250 g 125 g 2 dl 1dl 5 ml 2 ml kött till renskav salt lök vatten köttbuljongtärning potatis grönsaksstrimlor Koskenlaskijaost (grönpeppar) grädde persilja gräslök dragon lite peppar 1. Bryn köttet, tillsätt ca en liter vatten (så att köttet täcks), hälften av dragonen och låt köttet badda under lock 1,5–2 timmar. Tillsätt salt och köttbuljong. 2. Fräs löken utan att den tar färg och tillsätt den och osten som får smälta tillsammans med köttet. Tillsätt resten av vattnet och de tärnade potatisarna, då osten smält. 3. Låt soppan koka ett par minuter. Tillsätt nu de frysta grönsakerna. Tillsätt sist grädde, persilja, gräslök, peppar och resten av dragonen. 4. Prova om potatisen är mjuk och tillsätt vätska vid behov. Smaka av och servera. 45 NYHETER AGRO magasinet • 4/13 Insatsvarorna är förmånliga nu Priset på många insatsvaror är förmånligast långt utanför användningssäsongen. Därför försöker tillverkningsindustrin kanalisera inköpen enligt produktionskapaciteten. Det lönar sig att köpa ur alla produktgrupper genast då försäljningen inleds, då brukar priset vara lägst. Koncentrera inköpen och spara på fraktkostnaden I Kouvola har Raisioagro ett lager på mer än 3000 m2 där det finns nästan allt vad en nötgård behöver. Leveranser körs alla dagar ut till hela landet. Om du beställer mineralfoder eller andra foder i säck, FörsäljningenLeveranser lönar det sig att ta med andra insatsvaror i samma levebörjar från rans (plast, nät, ensileringsmedel, bekämpningsmedel, tvättpulver, pastor, bolusar, osv). Om totala leveransen • Bredfolie november mars är stor, får frakten en billigare klass. • Vallutsäde december mars Det är bra att tänka på att • Bekämpningsmedel december april frakten fastställs enligt • Balplast oktober i takt med att leveransadress. Om du beställningar kan komma överens med kommer in din granne om en stycke• Ensileringsmedel oktober enligt kundens leverans till samma adress, önskemål betalar ni halva frakten var och kan också få mängdDu får uppgifter om förköp av insatsvaror med rabatt. nyhetsbrevet och via sms. Också din egen kundansvariga hjälper och ger dig råd vid val av produkter och köptid. Thomas Fagerholm Kalsiumbolusen får en ny ingivare Kalciumbolusen har fått en ny kraftig och slittålig ingivare av metall. Du kan beställa produkten av din kundansvariga eller i Raisioagros nätbutik till priset 84 € + skatt + frakt. Ingivaren har testats i Finland och fått gott vitsord. 84,- ................. Raisioagros kryssning närmar sig! Raisioagros kryssning sker ombord på Silja Symphony 4–6.2.2014. Ett fartfyllt program är utlovat och Lauri Tähkä, Saija Tuupanen, Neljänsuora, Martti Koivisto, Jukka K med flera står för underhållningen. Vi bjuder också på faktaföreläsningar och exkursioner i Stockholm. Kryssningen är slutsåld. Fråga om avbokade platser av din kundansvariga. Du kan kolla kryssningsprogrammet på vår webbplats www.raisioagro.com /raisioagron risteily 2014. 46 + skatt + frakt Utnämningar Jag heter Katri Virtanen och började på Raisioagro i början av november som Krista Ketonens vikarie, medan hon är föräldraledig. Till mina uppgifter hör att rapportera om Benemilk-fodrens gårdsuppföljning och utveckla uppföljningen. Jag är snart agro-forstmagister med huvudämnet husdjurens utfodring. Jag är positivt inställd till att fortsätta det arbete med en utmärkt produkt som Krista påbörjat. GSM 044 782 1363 [email protected] SERVICEKORT Om du vill uppdatera dina uppgifter eller om du vill avboka AgroMagasinet, fyll i kupongen och sänd den till Raisioagro. Du kan också sända de nya uppgifterna via vår webbplats: www.raisioagro.com/anna-palautetta Adressändring Jag beställer Agromagasinet Jag behöver inte tidningen längre Husdjursproduktionen har upphört Vi har betalat portot. Jag fortsätter odlingen av grödor Namn Tfn Näradress Anne Aura Postnummer och ort Kod 5010718 Info: 2255 00003 SVARSFÖRSÄNDELSE E-post Obs! Om du är husdjursproducent eller odlare, hittar du din kontaktperson på bakpärmen bredvid din adress > Raisio önskar god jul! I år donerar Raisio Group medlen för julhälsningar till alla finländska barn - nytt barnsjukhus . uusilastensairaala2017.fi VI önskaR alla en FRIdFull Jul och ett FRamGånGsRIkt nytt åR 2014 Vi på Raisioagro tackar djurproducenter, odlare och andra partners för ett gott samarbete år 2013. I år donerar Raisio Group medlen för julhälsningar till alla finländska barn - till nytt barnsjukhus 2017-projektet. www.raisioagro.com • shop.raisioagro.com Foder, spannmål, produktionsinsatser och -tillbehör. 47 MP2 Itella BA2 - Itella PostiOyj Oy BEVISAT STÖRRE MJÖLKLIKVID Nu går det att göra mjölklikviden större inom allt flere utfodringsinriktningar: Raisioagros Benemilk® -allfoder har fått sällskap av protein- och robotfoder. TT NY BENEMILK BLACK För rekordkor och krävande bruk BENEMILK RED Effekten är tillräcklig också tillsammans med gammalt ensilage TT NY BENEMILK AMINO BLACK Halvkoncentrat för krävande bruk BENEMILK AMINO RED Ett effektivt halvkoncentrat för särutfodring BENEMILK BLUE Tillsammans med proteinrikt ensilage TT NY BENEMILK AMINO BLUE Används tillsammans med små mängder spannmål BENEMILK ROBO Sammanställt för robotmjölkning TT NY BENEMILK AMINO TMR Blandfodergårdarnas eget Benemilk-koncentrat Ställ frågor om Benemilk®-fodren och utfodringsplanering till din kundansvariga. www.raisioagro.com