Transcript MERA MJÖLK I ROBOT- BESÄTTNINGARNA

Raisioagros kundtidning
Fjolårets
Superfarmare
utmanas
MERA
MJÖLK I ROBOTBESÄTTNINGARNA
Raisioagros
NYA PROGRAM KVIGA 24
MAGASINET
Foder, spannmål, insatsvaror och förnödenheter 2 • 14
NÄTBUTIKEN
- ett enkelt sätt
att handla
MAGASINET
Aktuelt
Raisio-koncernen 75 år................ 4
Liv och rörelse
6
på Agrodagarna........................
Raisioagro - mobilt i tiden............. 7
17
Växtodling
Majsseminarium i Ikalis............... 8
Spannmålsmarknadsöversikt....... 10
VYR ger prognos............................ 12
Radsådd bondböna........................ 13
Fjolårets superfarmare utmanas.. 14
Planera höstsådden nu................ 15
Anlägg vall i ärt-vete-skyddssäd...16
Spelregler för integrerad odling... 17
Nöt
Robotbesättningar vid tiden för
kalvningen..................................... 18
Erfarenheter av Benemilk............ 20
Anttilas nya robotladugård........... 22
Förstakalvare vid 24 månader....... 24
Holländsk gård satsar på kvigor... 26
Kor på terapibete.......................... 28
Maituri 25 år...................................30
Kannialas kor får Maituri.............. 31
Fördelarna med
bakterieensilering..........................32
Hundratonnare.............................. 33
24
34
Svin
Elektrolytlösning för svin.............. 34
Katri Kaaro:
Tänk på suggans klövar ............... 36
Analyseringsservicen utvidgas...... 38
Paavos spalt.................................. 39
Fjäderfä
Mera fiber för fjäderfän................. 40
Ge flocken energi i starten............ 42
LSL – 25 år i Finland..................... 43
På nätet
Vårnyheter från nätbutiken............44
42
Mellanmål
Saftig morotskaka......................... 45
Nyheter
Evenemang och utnämningar........46
2
LEDARE
UTGIVARE
Raisioagro Ab
PB 101, 21201 Reso
Tfn 02 443 2111
E-post:
fö[email protected]
www.raisioagro.com
ANSVARIG CHEFREDAKTÖR
Timo Huhtamäki
försäljnings- och marknadsföringsdirektör
Tfn 040 714 0705
REDAKTIONSRÅD
Heikki Alastalo, utvecklingschef
Juha Anttila, produktionschef
Ilmo Aronen, F&U direktör
Thomas Fagerholm,
försäljningsdirektör
Merja Holma, utvecklingschef
Marja Hongisto, utvecklingschef
Jaakko Laurinen, utvecklingschef
Minna Oravuo, kundansvarig
Vesa Pursiainen, e-manager
Tuomas Uusitalo, försäljningsschef
Päivi Volanto,
utvecklings-/produktchef
ADRESSÄNDRINGAR
OCH BESTÄLLNINGAR
Anne Aura
[email protected]
Tfn 044 782 1246
REDAKTIONSSEKRETERARE
REDIGERING OCH OMBRYTNING
Marjo Keskikastari
[email protected]
PÄRMFOTO
Eila Mehtonen
ÖVERSÄTTNING
Hanna Luomala
TRYCKNING
ForssaPrint
ISSN 2323-2196
40e årgången
Lantbruket är
framtidens bransch
K
limatförändringen och befolkningstillväxten kommer att ställa helt nya utmaningar på matproduktionen i framtiden. Effektiviteten måste öka och samtidigt måste produktionen stämma
överens med principerna för hållbar utveckling. I den föränderliga
verksamhetsmiljön kommer betydelsen av innovationer att betonas.
Därför tror jag att följande teknologiska revolution håller på att födas
runt innovationerna för matproduktion. Det finländska lantbruket
har en utomordentlig möjlighet att gå i täten för denna utveckling.
I dagens lantbruk betonas ekonomiskt kunnande och tillämpning av den färskaste kunskapen. Mängden områden som vi måste behärska ökar och betydelsen av produktivitet betonas. Om vi ska
lyckas måste vi hitta bra kompanjoner och kunna dra nytta av dessa
kompanjoners expertis i så stor utsträckning som möjligt.
Raisioagros långa traditioner, sakkunnighet på utfodringens och
odlingens område och nya sätt att agera erbjuder den finländska odlaren betydande fördelar. Också i den här tidningen presenterar vi
rikligt med ny information och flera nya produkter. Raisioagro är en
föregångare för den nya tidens lantbrukshandel.
Det går utmärkt att saluföra insatsvaror för lantbruket på nätet.
Vår användarvänliga nätbutik, där nödvändig information är lätt tillgänglig och som har ett fungerande logistiskt system, gör det möjligt att agera på ett kostnadseffektivt sätt och erbjuda kunderna service. Om vi i högre grad utnyttjar de möjligheter som nätet för med
sig, kan rutinerna skötas på ett allt enklare och
snabbare sätt, och kundernas och våra egna
resurser kan satsas på det som är viktigt
för vår verksamhet.
Raisioagros kunskaper och produktinnovationer hjälper våra kunder att producera
mat enligt konsumenternas behov effektivt,
lönsamt och miljövänligt och samtidigt trygga
djurens välmående. Mitt i förändringen vill
Raisioagro vara sina kunders mest pålitliga
kompanjon. Tävlingen Vi söker en superfarmare handlar om just detta. Genom
att kombinera producentens, Raisioagros och samarbetspartnernas
bästa expertis kan vi hitta lösningar också på morgondagens
utmaningar.
Raisioagro växer med dig
nu och i framtiden.
Jarmo Puputti
VD
Raisioagro Ab
Följande AgroMagasinet
utkommer i september 2014.
3
AKTUELLT
AGRO magasinet • 2/14
Veteodlarna i sydvästra Finland
grundade kvarnbolaget Oy Vehnä Ab
år 1939 och byggde kvarnen i Reso
under åren 1939–1942. Tillverkningen av foder, malt och växtolja startade mellan åren 1948 och 1950.
T
ill en början tillverkades foderblandningar av biprodukter från kvarnen. Den första
egentliga foderfabriken blev klar
1960, då man på två timmar kunde
tillverka en fodermängd som tio år
innan hade behövt ett helt dygn för
att bli klar.
År 1950 grundades växtoljefabriken, Oy Kasviöljy-Växtolje Ab, bredvid Oy Vehnä Ab i Reso. Man kan säga att detta bolag importerade och
spred rypsodlingen till Finland. Bolaget inledde ett nära samarbete
med Oy Vehnä Ab. År 1987 fusionerades bolagen till Raision Tehtaat
Oy Ab, men namnet ändrades senare till Raisiokoncernen Abp. År 2005
fick bolaget namnet Raisio Abp.
Framställningen av kemikalier
fick sin början i vetestärkelsefabriken som grundades år 1976. Man
4
drog nytta av de kunskaper man hade om papperskemi och produktionen utvidgades till Europa, Amerika
och Fjärran Östern. Raisio listades
på Helsingforsbörsen 1988–1989.
Raisio blev specialist på välmående
Publiceringen av Benecol-innovationen väckte stort internationellt
intresse år 1996. Benecol-produkter
säljs i närmare 30 länder och Benecol är väldens mest kända livsmedelsvarumärke som sänker kolesterolet.
År 2006 förnyades Raisios organisationsstruktur och fyra resultatenheter bildades: Livsmedel, Foder
& Malt, Ingredienser och Diagnostik. I slutet av november år 2006 valdes bergsrådet Simo Palokangas till
styrelsens ordförande och Matti
Rihko till verkställande direktör.
Förbättrad lönsamhet och effektivare och smidigare verksamhet ställdes upp som de viktigaste
målen för år 2007. Därför sålde Raisio potatis- och diagnostikaffärsverksamheten och genomförde flera små strukturella förändringar. År
2009 sålde Raisio sin margarintillverkning.
Verksamheten betonar
ekologiskt och etiskt
År 2008 märkte Raisio Elovena-havreflingspaketen med symbolen
CO2e, som visar koldioxidutsläppet, och skapade därmed en mätare
för värdet. Användningen av symbolen tas alltmer i bruk. År 2009 satte Raisio som den första i världen ut
H2O-symbolen som visar produktens
totala vattenförbrukning. Symbolen
finns på Elevenas havreflingor. Rai-
Raisio-koncernen 75 år
sio skapade själv beräkningsmodellen för värdet.
Växtstrategi
Raisios mål är att växa till norra Europas ledande producent av ekologiska och hälsosamma mellanmål.
Köpet av det engelska Glisten plc
i april 2010 var det första konkreta exemplet på att Raisio tänker genomföra sin tillväxtstrategi. Köpet av
Big Bear Group i februari 2011 kompletterade Glisten-köpet på ett utmärkt sätt och ger den nödvändiga
kritiska massan för en fortsättning. I
och med de genomförda företagsköpen har Raisio fått ett stadigt fotfäste på Storbritanniens marknad för
frukost- och mellanmålsprodukter.
I mars 2012 utvidgades koncernens livsmedelsaffärsverksamhet i
Polen enligt målen, när Raisio köpte Sulma pasta- och grynaffärsverksamhet. Köpet möjliggör tillväxt
och ett utvidgat produktutbud i Polen. I november 2012 köpte Raisio
det tjeckiska sötsaksbolaget Candy
Plus. Företagsköpet kompletterar
den lönsamma sötsaksverksamhet
som Raisio köpte i Storbritannien.
I april 2013 grundade Raisio och
Intellectual Ventures ett finländskt
samföretag med namnet Benemilk
Oy. Samföretagets mål är utveckla
och stärka Benemilk®-uppfinningens immateriella rättigheter och
kommersialisera uppfinningen på
den globala marknaden. I och med
detta har Benemilk-uppfinningen
blivit ett samföretag, som beviljar
Raisio avgiftsfri ensamrätt till uppfinningens licens och dess kommande tillämpningar i Finland.
Raisio-koncernen fyllde 75 år 3.2.2014.
Koncernen inledde sin verksamhet år 1939
med att grunda ett kvarnbolag.
TEXT: Anna Peuravaara
KOLAVTRYCKET FRÅN DENNA
PRODUKT PER 100 G
Raisio har designat symbolen som visar koldioxidutsläppen
Det första Benecol-margarinet lanserades år 1996 och Benemilks världserövring startade år 2013.
5
AKTUELLT
AGRO magasinet • 2/14
Iiris och Reino Kallio
Sirke Mahkonen hjälper Tapani Kattelus
från Koski TL vid betjäningsdisken.
Heidi Turpeinen (höger),
Mervi Puonti och Samu Puonti
Man kan säga att Raisios Agrodagar har blivit en tradition. Våren börjar på rätt sätt när man kan ta med sig
goda råd, produkter och nyheter från evenemanget. I Reso hölls Agrodagen 8 april och i Ylivieska 10 april 2014.
Liv och rörelse på Raisios
Agrodagar
TEXT OCH FOTON: Marjo Keskikastari
E
tt år är inte det andra likt, säger man – detta gäller också
Raisios Agrodagar. I fjol lastade
man utsäde på släpvagnarna i duggregn mellan snödrivor men i år fick
vi njuta av soppa och kaffe i solsken
och sommarlikt väder.
Nytta och nöje
I Raisios växtskyddslager hörs ett
trevligt sorl genast efter tio på förmiddagen, när de första kunderna byter tankar om både insatsvaror
och annat aktuellt. Produkterna förevisas av Raisios egna sakkunniga
och av Yaras, Nestes och Berners
representanter.
Iiris och Reino Kallio startade tidigt på morgonen från Pöytyä. De
gjorde en avstickare hos sin son i
Reso innan de kom till fabriken. Det
är bra att kunna förena nytta och
nöje.
– Vi skaffade rypsutsäde i Pöytyä på
6
Vihervakka för ett par veckor sedan.
Härifrån tar vi med oss växtskyddsmedel, berättar Reino Kallio.
Kallio tänker så vårvete, havre
och maltkorn på sina skiften.
– Vi har också sått höstvete. Nu följer vi bara med vädret, hur temperatur och nederbörd påverkar marken
och när vi kan börja så.
Trevligt att träffa bekanta
Det är gott med varm köttsoppa och
kaffe i samband med affärer. Mervi
Puonti och Heidi Turpeinen från Pyhäranta satte sig utanför tältet och
åt lunchen på ”solterassen”. Husbönderna däremot satte sig under
tak för att talas vid.
– Det var ju ett trevligt sammanträffande att råka på byns eget folk här
på Agrodagarna, säger Mervi och
Heidi.
Både Puontis och Turpeinens har
kommit för att inhandla rypsutsä-
de och Puontis blivande husbonde
Samu Puonti kom också med. Under
samtalets gång tas också gårdens
framtid upp till diskussion.
– Samu är med oss hela dagen i
arbetet på gården, men med dagens
politik hinner han bli 40 år, innan
han kan ta över gården. Det tycker
inte jag är rättvist, säger Mervi. Men
lyckligtvis går det bra att samarbeta
också, det är huvudsaken.
Liv och rörelse i lagret
På eftermiddagen blir det ibland kö
till lastningsdörren. Gossarna i lagret arbetar för fullt och truckarna viner in mellan hyllorna.
Vesa Majuri från Marttila har
backat sin paketbil till dörren till
lagret och snart fylls bilen med produkter från Berner och Yara, och
några hinkar Agropesu tas också
med.
– Det här har blivit tradition, det är
Raisioagro – mobilt i tiden
Ladda ner den nya Beställningshjälp-appen i din mobil så har du
Raisioagro med dig överallt. Mobilappen som Raisioagro skapat
är helt gratis för företagets kunder.
TEXTI: Vesa Pursiainen
B
eställningshjälpen i mobilappen påminner dig om Raisioagros beställnings-leveransrytm. Samtidigt kan du beställa de
produkter du behöver antingen genom att ringa till din kundansvariga
med appens snabbval eller genom
att beställa i nätbutiken.
I appen kan du kontrollera prisen
som Raisioagro betalar för odlingsväxter. Odlingsväxternas prisnotering är snabb och enkel att använda.
Också Raisioagros färskaste nyheter
finns på appen.
Ladda ner en gratis applikation
och bekanta dig med Raisioagros
beställningshjälp.
TESTAA
RAISIOAGRON
TESTA
RAISIOAGROs
NYA MOBILAPP!
UUTTA MOBIILISOVELLUSTA!
Beställningshjälpen underlättar organiseringen av beställningarna och du kan göra uppköp
direkt i nätbutiken. Dessutom får du våra seTilausapuri
helpottaa
organisointia,
ja pääset
naste
nyheter
och tilausten
uppgifter
om spannmålspriostoksille suoraan verkkokauppaan. Lisäksi saat puhelisen
till din telefon. Ladda ner appen i Windows
meesi uusimmat uutisemme sekä ajankohtaiset tiedot viljan
Phone-, Google Play- eller App Store -butiken.
hinnoista. Lataa sovellus Windows Phone-, Google Play- tai
App Store -kaupasta.
PP
andra eller tredje gången som jag
hämtar växtskyddsmedel på Agrodagarna, berättar Majuri.
Majuri är svinfarmare och odlar
sina skiften med fyra års rotation.
– Jag använder eget utsäde och
all spannmål blir svinfoder. Nu odlar
jag foderkorn, foderhavre och bondböna.
När Majuri lastat klart ställer
han bilen på parkeringsplatsen och
går snabbt in och dricker kaffe.
Det bästa är att se att ingen har
bråttom någonstans då det är Agrodag.
N AEN
EIN
RA
A NILEM
TAA
LAD
FON
L
LA DOVIN
ELTLEUES
S
D
L
TIL
ATIS! I!
PUHEGLRIMEES
7
VÄXTODLING
AGRO magasinet • 2/14
Behållning från seminariet:
Majsen ersätter en del av vallarealen
Majsen är ett beaktansvärt alternativ i ensilageproduktionen. Intresse för majsodling verkar finnas och majsarealen
torde fördubblas under kommande odlingssäsong. Raisioagros seminarieprogram sammanfattade de främsta kunskaperna om majsodling i början av mars i Ikalis.
TEXT OCH FOTON: Jaakko Laurinen
D
et är en rätt liten grupp som
sysslat med majsodling i Finland. Majsodlingskunskaperna har främst kommit från utlandet,
t.ex. från Danmark och Sverige. Nu
har också de inhemska aktörerna
på lantbruksområdet aktiverats att
undersöka och testa odlingsformer
som gäller majs.
Raisioagro har alltid varit intresserat av nya växter och sorter, och
därför passar majsen väl in i bilden. Berner Växtskydd har utarbetat
fungerande växtskyddsprogram och
dessutom importerat majssorter
från Pioneer, som ägs av Du Pont.
Boreal Växtförädling har börjat testa sorter från Limagrain som numera är en av Boreals ägare.
Majsen populär i Danmark
Limagrain är ett franskt andelslag
som ägs av odlare och är en av världens största växtförädlare. Limagrains majssorter presenterades på
seminariet av Ole Schmidt. I hans
hemland Danmark har majsodlingsarealen stigit till 185 000 hektar, eftersom majsen ger dubbelt mera foderenheter per hektar än korn.
Antalet kor på danska gårdar har
fördubblats från 85 i medeltal år
2006 till ca 170 kor/gård i år.
Denna utveckling leder till att
man måste få så många foderenheter som möjligt från åkrarna. Det
går inte att utöka arealen, eftersom
priset på mark är högt, och därför
måste man nu göra produktionen
från befintliga arealer så stor som
8
möjligt.
I Sverige odlas majs nu på
30 000 hektar, och mer än 50 procent av arealen odlas med Limagrains sorter. I Finland torde majsarealen stiga över 1 000 hektar i år.
Tidiga sorter i Finland
Enligt Ole Schmidt har fördelen
med Limagrainsorterna varit att fibern har god smälbarhet, vilket
uppskattas av odlarna. Också stjälkens och bladens cellväggar måste
ha god smältbarhet. Här finns det
stora skillnader mellan sorterna
och Limagrain har satsat på detta.
I Finland måste vi välja de allra tidigaste sorterna, för att vi ska
få stärkelsehalten att stiga. I Raisioagros urval är Activate och nyheten Arcade tidigaste av Limagrains sorter.
Eftersom växttiden är lång måste majsplantan snabbt komma ovan
jord och börja växa. Limagrain är
den enda förädlaren som kalltestar
sina utsädespartier, och det säkerställer att man till Finlands nordliga
majsodlingar får endast utsädespartier som gror tillräckligt snabbt
i kallt klimat. Noggrann sådd i varm
(+ 8 grader) jord är avgörande för
hur man lyckas.
I danska prov har man fått 15
procent bättre skörd med precisionssåmaskin jämfört med t.ex.
Rapid. Startkväve bör placeras fem
cm från fröet och fem cm djupare
än detta.
Juha Anttila
MAJS SOM EN DEL AV
ENSILAGEPRODUKTIONEN
Majsen kan ersätta en del av vallarealen. På det sättet kan man sprida arbetstoppar och få mångsidigt
foder. Juha Anttila från Raisioagro
lyfte fram viktiga fakta som gäller
kvalitetsmålen för majsensilage på
seminariet.
– Torrsubstansen, stärkelsen och fiberns smältbarhet är de viktigaste egenskaperna. Målet för torrsubstansen är 26–30 procent och för
stärkelsen 28–30 procent. Stärkelsen i majsen spjälks långsamt vilket
är önskvärt i utfodringen.
Enligt Anttila kan man använda
mera majsstärkelse i foderstaten än
spannmålsstärkelse.
– Mängden stärkelse kan höjas
från fem kg till sex kg/ko/dag. Man
måste använda ensileringsmedel för
att mögeltoxiner som t.ex. aflatoxin,
som gör fodret obrukbart, inte ska
bildas. Rätt förhållande mellan valloch majsensilage i utfodringen är
2/3 vall- och 1/3 majsensilage.
Ole Schmidt
Lasse Matikainen
OGRÄSBEKÄMPA
TVÅ GÅNGER
Det är viktigt att ogräset bekämpas
i majs, eftersom det täcker marken
och gör den kall. I Danmark bekämpar man ogräs t.o.m. tre gånger.
Radsådd möjliggör ogräsharvning.
Lasse Matikainen från Berner berättade, att i Finland tillåter registreringen av ogräsmedlen två besprutningar och detta torde vara att
rekommendera.
Första besprutningen görs när
ogräsen är i hjärtbladsstadiet med
Harmony 11,25 g + Titus 30 g + Sito
0,1 l/ha. Andra besprutningen görs
när nya ogräs får plantuppslag, men
senast när majsen har sex blad:
med Harmony 7,5 g + Titus 20 g + Sito 0,1 l/ha.
I blandningen tar Titus hand om
måra och kvickrot. På grundvattenområden får man inte använda Titus. Om man sår under bionedbrytbar plast ska man använda ett
preparat med jordverkan.
NU FINNS DET
ENTREPRENÖRER
Juha Kalistaja är mjölkproducent
och entreprenör i Valkeakoski. I
somras odlade han majs på 16 hektar enligt det irländska konceptet
Samco systems. Såningsmaskinen
som hör till konceptet sår fröna
under bionedbrytbar plast. På det
sättet höjs jordtemperaturen. Under
plasten kan det vara ända upp till 43
grader varmt, fastän det är 20 grader kallare ovan plasten. Med plast
undviks också nattfrost och skorpbildning och vårfuktigheten kan tas
bättre tillvara.
Med en fyrradig maskin sår man
1–1,5 hektar i timmen. I systemet
ingår också besprutning under
plasten med jordverkande ogräsmedel. Också andra maskiner finns
att tillgå T.ex. Christer Gustavsson i
Liljendal har skaffat en precisionssåmaskin.
Kalle Rönni från Silmu Contracting
Oy föreläste om tröskning av majs.
Juha Kalistaja
Silmu är ett företag som specialiserat sig på tröskningsservice och har
under de sex senaste åren tröskat
majs. Arealen som tröskats har varit
omkring hälften av landets majsareal och bolaget har potential att öka
sin kapacitet.
Tröskningsmaskinen är en Claas
Jaguar fälthack försedd med majsbord. Rönni gav råd om skiftet med
tanke på tröskningen:
– Skiftet bör vara sådant att man
kan köra på det med tunga maskiner
då man tröskar, också om hösten
är regnig. Också anslutnings- och
åkervägarna måste vara i gott skick.
Majsseminariet 4 mars
i Ikalis intresserade
mycket – salen var full
av lyssnare, både unga
och gamla.
9
VÄXTODLING
AGRO magasinet • 2/14
I Europa inleddes åkerarbetet under
gynnsamma
förhållanden.
F
ör Ukraina är spannmålsproduktionen och exporten en viktig del av ekonomin. I somras
skördades 62,5 miljoner ton spannmål i Ukraina och av den mängden
uppskattas 30 miljoner ton gå på export under pågående säsong.
För jämförelsens skull kan vi
lägga märke till att fastän EU producerade en nästan femfaldig mängd
spannmål jämfört med Ukraina i
fjol, dvs. 301 miljoner ton, uppskattar man att 37 miljoner ton exporteras till tredje länder. Alltså endast
lite mera än Ukrainas export.
Den ukrainska spannmålen har
alltså stor betydelse både för den
europeiska och den internationella
marknaden.
Osäkerhet i ekonomin
Vetet som såddes i höstas växer och vårsådden pågår trots krisen.
Ändå påverkas marknaden av en allmän osäkerhet inför hur eventuella
sanktioner kommer att påverka Europas och Rysslands ekonomi, exporten och importen, lantbrukssektorn och de ekonomiska utsikterna
10
Ukrainakrisen påverkar
spannmålsmarknaden
TEXT OCH FOTO: Minna Oravuo
överhuvudtaget.
Det finns ingen snabb och enkel lösning på krisen och därför kan
den få långvariga följder också för
spannmålsmarknadssektorn.
Om krisen blir utdragen kan den
försvåra odlingen på gårdarna, om
tillgången på insatsvaror och energi störs eller odlarna inte har råd att
skaffa dem.
Men om situationen inte drivs till
betydande ekonomiska sanktioner,
kan handeln med den nya skörden
starta inkommande höst, liksom den
har fortsatt också nu i vår trots att
svärden svingas.
Därför kan väderleken under
växtsäsongen och hur odlingen lyckas i Ukraina ha en mycket större betydelse för den kommande spannmålsmarknaden än oroligheterna.
Goda utsikter för nya skörden
Under början av året har det inte förekommit några betydande ändringar i utsikterna för den nya skörden. Vintern har fortsatt mild på
norra halvklotet och växtperioden
startar med åtminstone normal tid-
tabell. Åkerarbetena har inletts i Europa under goda förhållanden i mars
och fram till början av april har åkerarbetet säkert inletts överallt utom
i Finland.
Det har inte fallit mycket snö i
Europa under vintern, men på vissa
platser har det regnat mycket. Och
åkrarna behöver visserligen snabbt
fukt och regn efter sådden.
I Europa har nederbörden varit
normal, men USA har ställvis lidit av
torka. Också i trakterna kring Svarta havet väntar man på uppiggande regn.
I spannmålsprisen har det inte skett några betydande ändringar under början av året, men krisen
i Ukraina märktes som en prisstegring på spannmål i mars. Också
torkan i USA är en orsak till att prisen stigit.
Spannmålslagren har stärkts under pågående säsong, men de dåliga
förhållandena och den misslyskade
skörden på vissa viktiga spannmålsproduktionsområden kan få balansen att se helt annorlunda ut än vad
nu är fallet.
De stora demonstrationerna som började i början av året ledde till ett maktskifte i Ukraina och
till att Ryssland intog Krim-halvön. Samtidigt som
den övriga världen följde med Rysslands mobilisering med förundran, har spannmålspriset stärkts
på de europeiska spannmålsbörserna.
Havrepriset stärktes i världen
Ett gott exempel på relativt snabba förändringar på marknaden är att
havrefuturerna stärkts mitt under
skördesäsongen på spannmålsbörsen i Chicago. Kanada är världens
mest betydande havreproducent,
och en stor del av den här havren
går till hästfoder i Amerika och till
människoföda.
Kanada fick en stor havreskörd i
somras, men logistiska problem har
försvårat transporten söderut, och
därför har amerikanerna inte fått
havre och priset har reagerat med
en kraftig stegring.
Detta har å andra sidan lite överraskande öppnat exportmöjligheter för europeiska handelsmän och
i synnerhet för den skandinaviska
havren. Havre har också lastats i våra hamnar på stora oceangående
fartyg under våren.
Med tanke på den kommande
marknadsperioden lönar det sig att
beakta att situationen kan förändras snabbt. Den kanadensiska fjolårshavren har inte försvunnit – den
kan sätta sig i rörelse när logistiken
fungerar igen.
Våra spannmålslager växer
Efter ett gott spannmålsår både
ute i världen och också här hos oss
fylls spannmålslagren. I vårt land
har spannmål strömmat ut i måttlig mängd, men det finns fortfarande mycket kvar i odlarnas lager.
Mängdmässigt har vi inte med tanke
på tidpunkten exporterat lika mycket
som under de två föregående åren,
men vi har ju flera månader på oss
att göra affärer med fjolårets skörd.
Amerikanerna blev
utan havre och priset började stiga
kraftigt.
Faktorer som påverkar spannmålsmarknaden:
• hur vårarbetet framskrider
• odlingsarealerna för vårspannmål hos oss och
i andra länder
• förutsättningarna under växtperioden
• användningen av fjolårsskörden och lagren när
en ny säsong börjar
• effekterna på råvarumarknaden av sanktionerna
på grund av Ukrainakrisen
11
VÄXTODLING
AGRO magasinet• 2/14
Förverkligad åkeranvändningsareal 2012 och prognos för 2013
Annat korn
Mild vinter,
tidig vår
eller
lång kall
sommar?
Havre
Vårvete
Ryps
Maltkorn
Råg
prognos
Höstvete
Raps
Gröngödslingsvall
Naturvårdsåkrar
Träda (grön-, stubb- och öppen)
Källa: TNS Gallup/VYR Prognos för såningsareal 2014
Varje år förs det samtal och spekulationer om
när sådden kan inledas – liksom också om
hur stora arealer som kommer att besås.
Spannmålsbranschens samarbetsgrupps prognos:
Spannmålsarealerna
ökar i Finland
TEXT: Minna Oravuo
VYR (Spannmålsbranschens samarbetsgrupp) gjorde
sin traditionella förfrågan om odlarnas såningsplaner
efter nyår. Förfrågan visar att totala arealen spannmål
kommer att uppgå till 1,16 miljoner hektar, vilket är en
ökning med 15 000 hektar över fjolårets areal.
Man bedömer att kornets totalareal kommer att öka,
fastän maltkornets minskar. Havrens odlingsareal kommer att ändra mest, eftersom den ser ut att minska
med 30 000 hektar. Också vårvetearealen verkar krympa, men eftersom klart mera höstvete såddes i höstas,
torde totala arealen för vete växa till 246 000 hektar.
I förfrågan om såningsarealer klarlades också andra
faktorer som påverkar odlingsbesluten, t.ex. betydelsen/nödvändigheten av odlingskontrakt och utveckling
av växtproduktionen. Mängden eller nödvändigheten av
odlingskontrakt har inte visat några betydande förändringar i svaren under de senarste åren. Intresset för
kontrakt till fast pris har inte ökat, fastän de odlare som
12
tecknade kontrakt till fast pris i fjol våras har haft nytta
av dem och sålt spannmål till ett pris som varit flera tiotals euro bättre per ton.
Det kom in intressant information om utvecklingen av växtproduktionen i framtiden. Odlarnas mål är att
öka hektarskördarna i betydande grad. De viktigaste
sätten är planmässig odlingsrotation, grundförbättrande åtgärder på åkrarna (bl.a. dikning och kalkning), exaktare gödsling och växtskydd enligt växternas behov.
Förfrågan avslöjade också att husdjursgårdarna kommer att satsa mera på spannmålsproduktion än
spannmålsgårdarna. Användningen av spannmål i den
egna produktionen verkar alltså vara en viktigare sporre än industrins behov. Situationen kan delvis förklaras
med att spannmålsgårdarna ligger lite före i produktionssätten. Å andra sidan kan det höga anskaffningspriset på spannmål tvinga husdjursgårdarna att satsa
på egen produktion.
Radsådd bondböna
uppmuntrar till sådd
B
ondböna kan användas som
eget foder och också i foderindustrin. T.ex. Raisioagro skulle behöva mycket mera bondböna än
den mängd som nu finns tillgänglig.
En faktor som begränsar odlingen är utsädet, vars utbud är mycket begränsat i år. Utsädeskostnaden
har också uppfattats som hög i synnerhet bland nybörjarna.
Överraskande resultat
Normal såningsrekommendation
för bondböna är 60–70 frön per kvadratmeter, vilket i praktiken betyder
220–280 kilo per hektar.
Hunsa sänkte frömängden
till mindre än hundra kilo. Minsta mängden per hektar var 75 kilo,
som är en dryg tredjedel av rekommendationen. Försök gjordes med
Monosem precisionssåmaskin med
47 cm radavstånd och med Kongskildes vanliga FlexiDrill, där var
tredje utsädesbill var öppen (radavstånd 37,5 cm). Båda metoderna
möjliggör ogräsharvning. Bäst växte det där utsädet var 90 kg/ha. Den
ursprungliga idén till försöket kom
från Boreal, som i sin tur tagit idén
från Centraleuropa.
Resultatet blev förvånansvärt
gott på försöksrutorna. Plantorna
blev korta till växten men baljorna
växte långa och bönorna blev stora.
– Skördens tusenkornsvikt var
klart högre än t.ex. den vikt som är
antecknad i certifikatet på utsädet,
säger Ilmari Hunsa.
Skulle såningstätheten
kunna minskas?
Det har inte gjorts många försök
med bondbönans såningstäthet. Den
skulle inte vara den första grödan
vars såningstäthet minskas när odlingen av den blir allmännare. Såningstätheten för hybridråg har
sänkts till omkring hälften av vad
den var under de första åren med
TEXT: Jaakko Laurinen
FOTON: Ilmari och Seppo Hunsa
Seppo och Ilmari Hunsa i Nousis har ofta
sått raps med radsåningsteknik och kom på
idén att testa tekniken på bondböna.
hybridutsäde.
Både höst- och vårrapsens såningstäthet har också sänkts betydligt. Bondbönan varken skjuter skott
eller förgrenar sig, som de nämnda växterna. Genom att baljorna blev
långa och fler till antalet och bönorna större kompenserade växten det
glesare beståndet.
För alla grödor gäller noggrann
sådd och goda plantsättningsförhållanden om beståndet sås glest, eftersom många frön inte får gå till
spillo. Jordarten, fuktigheten och
regnmängden under växtperioden
spelar naturligtvis sin roll för slutresultatet.
Ogräset ökar i mängd, när det får
större spelrum. Men detta borde inte få vara ett skäl för övertät sådd,
utan lösningen på ogräsväxten måste hittas bland växtskyddsmedel och
ogräsharvning. Det finns alltså skäl
att undersöka saken ytterligare under kommande år.
Seppo Hunsa uppmanar dem
som tänker så bondböna att försöka med 100 kg utsäde/ha med var
tredje såningsbill. Om man inte har
möjlighet till ogräsharvning, måste man satsa så mycket som möjligt
på växtskyddet, eftersom bönan inte tycker om konkurrerande växter
som t.ex. svinmålla.
När bondbönan radsåddes kom ljuset lättare åt de nedre delarna av växten och individerna konkurrerade inte sinsemellan om ljuset. Detta gjorde
stjälken kort och kraftig. Ytterligare
en fördel var friska plantor och jämnare mognad.
13
13
VÄXTODLING
AGRO magasinet • 2/14
SUPER
FARMA
SÖKS RE
2014
Fjolårets
superfarmare utmanas
TEXT OCH FOTO: Jaakko Laurinen
”Vi söker en superfarmare” är en tävling, där
målet är att producera
en stor skörd och åstadkomma ett gott ekonomiskt resultat och
samtidigt minimera odlingens inverkan på miljön. En ny gröda, ärten,
är med i tävlingen i år.
Grynhavre ger en ny aspekt på havreodlingen.
Ari Siivonen från Huittinen är en av
årets nya deltagare.
14
14
Å
terigen kommer odlarna från
olika håll i landet. Ari Siivonen
från Huittinen anmälde sig
först till tävlingen. Gnistan att tävla fick Siivonen när han jämförde sina fjolårsresultat med de tävlandes
resultat.
– Anniina-vetets medelskörd på
hela arealen var ca 6 100 kilo per
hektar och proteinet var 15–16 procent.
Av Siivonens åkrar finns största delen längs Kumo älv och jordarten varierar mellan mull och gyttjelera. Mulljorden avger rikligt med
kväve som växten kan använda och
därför behövde vetet endast ca 50
kg tillsatskväve per ha senaste växtsäsongen. Å andra sidan behöver
jordarten mycket fosfor och kalium,
och därför är YaraMila Pellon Y5 (226-6) lämplig gödsel med en giva på
ca 250 kg/ha.
Fördelen med jordarten är att
den kräver endast lite kväve, men å
andra sidan höjer det kväve som frigörs ur jorden kolavtrycket som tas
med i Raisioagros HiiliPlus-beräkningar. Till det tävlande skiftet valde
Siivonen vetesorten Lennox.
– Resultatet från sortförsöken
ser bra ut och jämfört med Anniina är skördepotentialen klart högre. Lennox torde klara sig för växttidens och stråstyvhetens del också
på mulljord.
Mjölkgård tävlar med grynhavre
Antti Tuomala från Maitokartano
MTY representerar Kymmenedalen
i årets tävling. Gården ligger i Kausala och dess huvudsakliga produktionsinriktning är mjölkproduktion
men också växtodling – främst vårvete, havre och oljeväxter – är en
Planera höstsådden nu
TEXT OCH FOTO: Jaakko Laurinen
betydande del av produktionen.
Gården valde grynhavre som tävlingsgröda. Grynhavren är mycket viktig för Raisio. Bland sorterna
valde Tuomala tyska Flocke. Flockes trumfkort är stora skördar, stor
kärna, mycket tunt skal och en god
hektolitervikt. Det torde alltså bli utbyte av grynhavreproduktionen.
Läroverk och oldboys tävlar
Från Kannus deltar Keski-Pohjanmaan ammattiopisto i tävlingen. Det
är studerandena som kommer att ta
ut allt av sin foderkornodling. Från
Egentliga Finland kommer Tuorlan
maaseutuopisto med samma tanke.
Bland annat de ovannämnda utmanar fjolårets superfarmare. Av
fjolårstävlarna deltar Kalle Eskola
som fick delat första pris, Kalle Vanha-Perttula som blev trea och Tuomas Levomäki som kom på delad
femte plats. Levomäki tillför tävlingen en ny växt, dvs. foderärten. Som
kvävebindande växt ger ärten både
ekonomi- och miljöberäkningen ett
nytt synsätt.
H
östen 2013 besåddes i medeltal en större areal än vanligt med
höstsäd. Fritflugorna gav problem redan på hösten och den speciella vintern satte brodden på prov. Men när höstsäden klarar
sig ger den en hög skördepotential och sprider arbetstopparna både
när den sås, besprutas och skördas. Om växtperioden blir torr klarar
sig höstsäden bättre än vårsäden.
En lyckad höstsädsodling inleds redan på våren med val av rätt
förfrukt och skifte. Bra förfrukter är tidigt korn, olje- eller baljväxter och kummin. Som förfrukt till råg går också råg bra. Skiften med
god vattenhushållning främjar växten. Vatten som står på åkern har
under de senaste åren varit den främsta växtförstöraren. Höstsäden
måste också hinna bilda ordentliga rötter på hösten. Bearbetning och
förfrukt påverkar rotbildningen. En god växtskyddande åtgärd är bekämpning av snömögel och det finns preparat att välja mellan. Raisioagros nyhet den här säsongen är höstvetet Julius.
Raisioagros höstspannmålssorter
Slag
Höstvete
Höstvete
HöstRåg
Råg
vete
EvoloBOR BrassettoBOR
Sort
Julius SW Magnifik Olivin
KWS
KWS
RAGT
Förädlare KWS SW Seed
Genetique
Gödsla höstsäden
med Yara N-Sensor
D
Följ med tävlarna och
deras odlingsplaner på
nätet eller Facebook:
www.huippufarmari.fi
www.facebook.com/huippufarmari
elad gödselgiva optimerar gödslingen under växtperioden. Den
ger möjlighet att justera gödselkostnaderna, förbättra skördekvaliteten och minska miljöbelastningen. Bästa sättet att tillskottsgödsla är med Yara N-Sensor tekniken, som justerar gödselmängden
enligt grödans behov från plats till plats på skiftet.
Yara N-Sensorn mäter kvävestatusen på basis av det ljus som reflekteras från bladen. Apparaten gör det möjligt att justera gödselgivan
genast under arbetets gång. Bra grödor att använda Yara N-Sensorn på
är t.ex. höstsäd, som i varje fall ska ytgödslas.
Sök entreprenörer som finns nära dig här: http://www.yara.fi/lannoitus/
tyokalut-asiakastakuut/n-sensor/urakoitsijat/
15
VÄXTODLING
AGRO magasinet • 2/14
Ärt-vetehelsädsensilage
Anlägg vall i
ÄRT-VETE-skyddssäd
Helsädsensilage är en viktig del av foderstrategin på blandfodergårdar. Ärt-vete-helsädsensilagets näringsvärde och skördenivå är klart bättre än i konventionellt helsädsensilage. Dessutom
sparar man in på kostnaderna, eftersom ärten binder kväve och
kreatursgödsel är den enda gödseln som behövs.
TEXT OCH FOTON: Juha Anttila
I praktiken får ensilaget 10 megajoule energi och 14 procent råprotein
och torrsubstansskördar på 6 ton. Fodret innehåller ca 20 procent stärkelse och kan användas som enda foder åt kvigorna och åt korna som en
del av grovfoder. Gården behöver inga särskilda spannmålsmaskiner. Arbetet underlättas när halm inte behöver tas bort. Det blir inga hjulspår
efter skördetröskan och ingen liggsäd, när skörden sker på sommaren.
På det sättet skapar man bästa möjliga förhållanden för anläggning av
ny vall.
Ärt-vete-blandningen kan sås tidigt, eftersom den inte är känslig för
frost. Normalt såningsdjup för ärten är fem centimeter, men den kan sås
mellan 3 och 7 centimeter beroende på fuktigheten. Raisioagros färdiga
ärt-vete-blandning sås med såbill. När vallen anläggs samtidigt, blir utsädesmängden 100 kg per hektar. Om man har ren blandning kan man
så 200 kg per ha. Efter sådden lönar det sig att välta ärt-vete-åkern.
Ärten kräver väldikade åkrar med god struktur, eftersom den är
känslig för väta. Det är skäl att hålla pH-värdet på minst nöjaktig nivå.
Kreatursgödsel är lämplig på ärtodlingar. Det lönar sig att ge 30–50 kg
startkväve per hektar. Om det behövs växtskydd är Basagran SG lämpligt medel.
I juli-augusti när vetet nått degmognad och ärtbaljorna fyllts är det
rätt tid att tröska. Om hösten blir fuktig kan man få en skörd till från vallen.
16
TEXT OCH FOTO: Juha Anttila
Nu är det rätt tid att
efterså och gödsla vallen
Eftersådd med 10–15 kg/hektar ger en heltäckande vall och god
skörd. De bästa resultaten fås alltid med vårsådd. I synnerhet
frön som gror långsamt, t.ex. klöver, måste sås på våren.
Eftersådd är vanligen nödvändig,
om skiftet är insått med snabba
vallväxter, t.ex. engelskt rajgräs och
rajsvingel. De har alltid vinterskador
i någon mån. En förutsättning för
övervintring är en sen tredje slåtter,
så att ingen fodermassa täcker marken om vintern.
Eftersådden ska alltid utföras så
att fröet når marken och när fuktigheten är tillräcklig. Bredsådd i fjolårsgräs är dömt att misslyckas, liksom också svämspridning på skiften
som nyligen eftersåtts. En vall som
är tät behöver ingen eftersådd.
Men fastän vallen är tät lönar
det sig att luckra upp den. En vallharv luftar rötterna och räfsar bort
fjolårsgräs och jämnar ut mullhögar. Pinnarna drar också upp lämpligt
med fuktig jord för utsädet att gro i.
Efter vallharven kan vallen vältas.
Då trycks fröna tätt mot den fuktiga
jorden och groningen tryggas. Också eventuella uppstickande stenar
trycks ner igen.
Med eftersådd kan man förlänga vallens ålder, men i praktiken
får man de bästa skördarna med en
snabb vallrotation på tre år och med
eftersådd.
Kontrollera växten genast,
efter vintern finns det alltid
luckor att komplettera.
Använd snabba sorter
eller blandningar för
eftersådd, t.ex. Vauhti 1-,
Voima- eller snabbetesblandning.
Nya spelregler för
integrerad odling
TEXT: Heikki Alastalo
Integrerad odling är kontinuerlig inlärning och uppdatering av
gamla arbetsmetoder. Det viktigaste är att ta till sig ett nytt sätt
att tänka, själva odlingen av växter ändras inte nämnvärt.
Integrerad odling, dvs. IPM, är växtskydd där olika slags bekämpningsmetoder förenas på ett övertänkt
sätt. IPM täcker i princip alla konventionella odlingsåtgärder, som
förbättrar odlingsväxternas naturliga möjligheter att producera skörd
fullt ut.
Hit hör alla förebyggande åtgärder, t.ex. odlingsrotation och att se
till jordens kulturtillstånd, att kalka
och gödsla balanserat och ombesörja vattenhushållningen i jorden.
Man kan säga att konventionell
odling är IPM-odling. Man får använda växtskyddsmedel som tidigare, och IPM-odlingen påverkar inte lantbruksstöden. För granskarens
skull antecknas namnet på preparatet man använt, dess mängd och besprutningsdagen i den skiftesvisa
bokföringen, liksom hittills. Man kan
alltså använda alla godkända kemiska metoder enligt konstaterat behov
och enga erfarenheter, bara man
följer anvisningarna. För växtskyddets del är det bra att man antecknar observationer som man utgår
från, då man avgör hur bekämpningen har lyckats.
I fortsättningen kommer integrerad bekämpning att ingå i utbildningen i hantering och användning
av växtskyddspreparat. Utbildningen är frivillig, men examen i växtskyddshantering kommer att bli
obligatorisk. I examensprovet testas
kunskaperna inom de temaområden
som nämns i förordningen om utbildningsprogram. Examen ska avläggas vart femte år.
Sedan början av år 2014 ska
yrkesanvändare av växtskyddsmedel följa allämnna principer
för integrerad bekämpning, som
är definierade enligt följande:
•
•
•
•
•
•
förebyggande bekämpning
av ogräs och skadegörare
uppföljning av växtförstörare
fatta beslut om bekämpning
och använd ekonomiska
tröskelvärden för bekämpning i mån av möjlighet
överväg andra metoder än
kemisk bekämpning
begränsa användningen av
bekämpningsmedel endast
till konstaterat behov med
avsikt att förhindra resistens
observationer av hur bekämpningen lyckats
17
NÖT
AGRO magasinet • 2/14
TEXT OCH FOTON: Merja Holma
Finland har närmare
1 000 robotbesättningar. Många gårdar har övergått till
robotmjölkning och
lösdrift direkt efter
båsladugården.
I
och med strukturomvandlingen
och de allt större mjölkgårdarna
upphörde ökningen av de finländska kornas produktion. Före år 2007
vande vi oss vid att kornas produktion ökade varje år tack vare avelsarbetet.
Nu har vi flera robotbesättningar
med en medelmjölkmängd på 25 kilo och också lägre än det. Variationerna är stora och på de bästa gårdarna kan det finnas individer med
högre produktion än 40 kg. Enbart
besättningens storlek, utfodringen
eller ladugårdstypen avgör alltså inte produktionen.
En kalvande ko är alltid en individ
Nästan alla kor kan mjölka minst
tiotusen kilo om året, om de får en
möjlighet att hållas friska vid kalvningen, och om det finns tillräckligt
med energi tillgängligt efteråt.
Enligt Marina Von Keyserlink,
som föreläste vid Valios seminarium, insjuknar t.o.m. hälften av alla
kalvade kor inom några veckor efter
kalvningen. Detta sänker mjölkproduktionen och försämrar fruktsamheten.
En sintidspreparerad och nyligen
kalvad ko är alltid en individ, fastän
det skulle finnas kor för flera robotar i ladugården. Kon kräver individuell uppföljning och vid behov särvård och särutfodring.
Då en ny ladugård planeras borde kalvande kors särbehov beaktas
med gruppering och olika utfodringsmöjligheter. Det lönar sig att
satsa på sintidspreparerade och
nyligen kalvade kor.
Matro är avstressande
Social stress kan göra kon sjuk, fastän det skulle finnas bra foder till-
18
Utfodring och vård av
robotbesättningar vid tiden f
Om en kalvande ko måste tävla om fodret och utrymmet i en tät grupp, blir följderna latenta sjukdomar,
dålig fruktsamhet och anspråkslösa mjölkmängder.
Men med en satsning på kalvande kor kan man få
produktionen att öka.
gängligt. Stressen kan minskas om
korna får äta i lugn och ro. Utfodringsbås minskar brådskan, om det
finns fler bås än antalet djur i gruppen. En utfodringskiosk med bakport gör det möjligt med matro och
underlättar exakt utfodring av den
kalvande kon.
Kalvande kor borde tilldelas tillräckligt med utrymme och ett mjukt
underlag. I en överfylld avdelning för
sintidspreparerade ökar risken för
sjukdomar. Minskat foderintag redan före kalvningen är en indikation på detta. Låg foderkonsumtion en
vecka före kalvningen kan vara en
indikation på livmoderinflammation och latent ketos. God matlust före kalvningen främjar hälsan efter
kalvningen.
Mycket utrymme åt nyligen kalvade
En nyligen kalvad ko som kommer in
i en tät grupp hamnar lätt i underläge. De starkare individerna tar ofta
matplatsen av dem och då blir deras
tillgång till energi alltför liten. I början av laktationen leder latent ketos
till sänkt produktion och dålig fruktsamhet.
Det går att ordna med matro åt nyligen kalvade kor också i
lösdriftsstall. Mjölkningsrobot och
foderkiosk med bakport hindrar
andra kor att komma och störa konsumtionen och därför är det bra att
snabbt höja kraftfodermängden i roboten, för att tilläggsenergin ska bli
tillräcklig.
Om besättningen är tillräckligt
stor, lönar det sig att hålla nykalvade kor i en egen grupp, där det är
lätt att göra observationer, utfodra
och vårda.
PMR ökar
risken för ketos
Det lönar sig att montera in minst två kraftfoderlinjer i mjölkningsroboten, åtminstone om basfodret är
PMR. På det sättet får kon tilläggsenergi i början av
laktationen och andra näringsämnen i lämplig form.
Robotfodret lockar till
mjölkning och är en källa
till extra energi.
en för kalvningen
Sinkor tycker om mjuka
underlag
En kalvande ko är
alltid en individ,
oberoende av besättningens storlek
B
akom en låg laktation och dålig fruktsamhet ligger det
ofta en alltför långsam höjning av kraftfodret i roboten. I
en färsk europeisk undersökning utreddes utfodringspraxisens inverkan på latent ketos. Resultaten visar att särutfodring har lägsta antalet fall av latent ketos, medan PMR-utfodring ökar risken för ketos. Därför är det utomordentligt viktigt att kraftfodermängden i roboten höjs tillräckligt snabbt.
Tillräckligt med kraftfoder
I robotbesättningar är det väsentligt att fullfodret är tillräckligt magert. På det sättet aktiverar man korna att besöka
roboten tillräckligt ofta. Detta förutsätter att kraftfodermängden i roboten ökas till sin största mängd, t.o.m. över åtta kilo,
när mjölkmängderna stiger över 50 kg. Små kraftfodermängder ökar risken för ketos.
Lämplig mängd kraftfoder kalvningsdagen är 2–3 kg, tre
veckor efter kalvningen ska kraftfodergivan redan vara 6–7 kg.
Samma kraftfodermängd ges under 60–120 dagar, och därefter går man över till utfodring enligt produktionen.
Måttligt med spannmål
Spannmålsandelen i givan ska begränsas efter kalvningen, för
att vomverksamheten ska vara tryggad. Tillräckliga mängder
fibrer minskar risken för sur vom. Kraftfodret som ges till kor
i laktationsökningen måste vara mångsidigt. Propylenglykol är
en särskilt viktig glukoskälla i början av laktationen. Majs fungerar också som glukoskälla tack vare by pass-stärkelsen.
Fettsyrorna spelar en egen roll för utnyttjandet av energin.
Det lönar sig också att se till att det är rätt förhållande mellan
aminosyrorna.
Benemilk, Maituri 12 000 -fodren och Robo-Maituri är mycket lämpliga under början av laktationen, eftersom de innehåller mycket energi. Dessutom innehåller de majs, som ger
by pass-stärkelse.
Hjälpmedel för observationer av kor
Ny teknik gör det möjligt med individuella observationer av
korna också i stora besättningar. Robotgårdar har tillgång till
många slags hjälpmedel för att samla information. Mätare för
idisslande, aktivitet, uppföljning av mjölkens sammansättning,
tempertur och konsumtion ger alla en bild av hur kon mår.
Det är viktigt att kon får individuell omvårdnad, om t.ex.
konsumtionen plötsligt skulle ändras. Målet är att ta hand om
problemet i tid.
19
NÖT
AGRO magasinet • 2/14
TEXT: Merja Holma
Kalvande kor är
känsliga för sjukdomar.
Därför är det viktigt att se
till att alla kor får nödvändiga
näringsämnen, som främjar
motståndskraften.
I början av sintiden räcker det med ett sent skördat
ensilage, mineral- och vitaminfoder. Det är sällan
som man behöver kraftfoder, endast om grovfodret
är dåligt. Man kan behöva tillsätta protein, om ensilagets råprotein stannar under 12 procent.
När kalvningen närmar sig vänjs kon vid laktationskraftfoder. Mängden får vara måttlig, kalvningsdagen räcker 2–3 kg. Robotskraftfodret passar
bra till kor som ska sintidsprepareras.
I lösdrift är det ett smart alternativ att placera
Utfodring
under kalvningen
i robotladugård
en kiosk i avdelningen för sinkor. Via den kan man
också ge gryniga mineralfoder och vitaminer. 200
gram Tunnu-Melli och Vita-Melli om dagen ger kalvande kor tillräckligt med spårämnen, vitaminer och
mineraler.
Efter kalvningen höjs robotkraftfodret tillräckligt
snabbt. Det lönar sig att justera automattabellerna
så att de inte bromsar fruktsamheten och produktionen. Om man utfodrar med PMR ska kraftfodret i
roboten höjas till 5–6 kg inom två veckor.
Hos Mattjus steg robotens medelmjölk
över 40 kilo
Håkan och Karin Mattjus i Pedersöre bytte sin tandem-mjölkstation till
robot för ett par år sedan och började utfodra med Benemilk Amino
Black ungefär samtidigt.
Mattjus började utfodra med Benemilk när det fortfarande var försöksfoder och hette Amino-Maituri 12 000 E. Medelproduktionen har
ökat drastiskt under dessa två år,
fastän vi redan innan närmade oss
tiotusen kilo. Nu får vi drygt tusen
kilo mer. Medelproduktionen i fjol
steg till 11 093 kilo och som energikorrigerad mjölk 11 500 kilo.
Mattjus tillämpar särutfodring
och har en robot. Ensilage finns alltid fritt tillgängligt. Korna äter korn
och halvkoncentrat i kiosker och roboten. Benemilk Amino Black har
hela tiden varit robotfoder. I kioskerna fanns det tills i fjol lite ryps tillsammans med kornet. Nu har rypsen bytts till Benemilk Amino Red.
Robotens medelmjölk har haft en
stigande trend, i mars kom vi till ett
nytt tiotal, då dagsproduktionen steg
till 40,9 kilo.
Merja Holma
20
Maja och Mikael Sandbäcks samarbete med Raisioagrons kundansvariga Sten Häggblom (till höger) har
långa traditioner. Kommunikationen
är avslappnad och trevlig.
TEXT: Sten Häggblom
FOTO: Bengt-Erik Rosin
Benemilk-uppföljningens
resultat
Raisioagros kundansvariga
har specialiserat sig på utfodring av robotbesättningar.
I Benemilk-uppföljningen deltar omkring 50 robotbesättningar.
Bland dessa finns det gårdar med
en, två och tre robotar. Bland Benemilk-fodren är det vanligaste Benemilk-Robo, men många använder
också andra Benemilk-foder, t.ex.
Benemilk Black och Amino Red.
Om man tar med de gårdar där
Benemilk används enligt rekommendationerna, kan man se en klar
ökning av mjölkproduktionen. Den
energikorrigerade mjölkproduktionen har sitgit med hela 2,2 kilo.
Också halterna har blivit bättre.
I synnerhet mjölkfettet uppvisar en
förhöjning. Från många gårdar har
det kommit positiva observationer
om hälsa och fruktsamhet. Fastän
korna mjölkar mera, magrar de inte på samma sätt efter kalvningen.
Vi har sammanställt foderstater till de första robotgårdarna i Finland ända
sedan år 2000. Våra erfarna
sakkunniga sammanställer
en foderstat, som ger dig en
bättre avkastning med hjälp
av Benemilk-fodren.
Våra kontaktuppgifter
hittar du på adressen
www.raisioagro.com
– vi står till din tjänst!
Katri Virtanen
Bra bonus med Benemilk
Maja och Mikael Sandbäck i
Kronoby har nu utfodrat sina kor med allfodret Benemilk Black två år. Erfarenheterna har varit mycket
goda, för både produktion
och halter har stigit.
M
akarna Sandbäck har länge
varit Raisios kunder. Förut hade de 30 kor i sin båsladugård och tillräckligt med mark för
att odla spannmål. Kraftfodret bestod av spannmål och Amino-Maituri. Sommaren 2011 blev lösdriftsstallet klart som en fortsättning på
den gamla ladugården, och småningom växte antalet kor till 50.
Efter flytten till lösdriftsstallet byttes kraftfodret till allfodret
Opti-Maituri 21, eftersom åkrarna behövdes för grovfoderproduktion. På gårdens åkrar odlas vall och
spannmål som ensileras som helsädsfoder. Till vårdens vallsådd har
företagarna valt Raisioagros Voima-rörsvingelblandning..
– Det blir spännande att se om jag
alls behöver koppla loss slåtterkrossen i sommar, Voima lär vara snabbväxande, säger Mikael Sandbäck.
fodret, eftersom fakturan visade en
klart högre summa än för Opti-Maituri 21. Därför bytte de till det förra
allfodret. Men efter ett parti med det
gamla fodret bytte de igen till Benemilk.
– Vi har inte längre råd med något
annat foder, säger Mikael.
Försök med Benemilk gav resultat
I maj 2012 blev Sandbäcks intresserade av Raisioagros Benemilk-innovation och bytte allfodret till BeneÖverraskande sänkning av celltalet
milk Black, fastän halterna redan
var höga. Fetthalten var 4,75 och
Sandbäcks kor hade en aning högt
proteinet 3,60 procent. Vid årsskiftet celltal tidigare. En trevlig bonus som
efter 1,5 år med Benemilk hade fetBenemilk förde med sig var att celltet stigit till fem procent och protetalet sjönk t.o.m. lägre än mejeriinet till den utmärkta nivån 3,7 proets medeltal. Många andra Benecent.
milk-användare har haft samma
Det är svårt att
erfarenhet. Detta har
säga exakt hur myckockså en naturlig för”Vi har inte råd
et mjölkproduktionen
klaring, eftersom Bestigit, eftersom korna med något annat
nemilk ger tilläggsefoder.”
har ökat i antal och vi
nergi utan risk för sur
har fått flera försvom.
takalvare under den
MTT konstaterade i
här tiden. Men det ser ut som om
ett försök att energin utnyttjas bättmedelproduktionen har stigit med
re med Benemilk-utfodring än med
ca 200 kg.
andra foder. Den bättre energibaGanska snart efter att Sanbäcks
lansen ökar mjölkproduktionen och
gick över till Benemilk Black börhalterna och sänker celltalet.
jade de tvivla på lönsamheten med
21
NÖT
AGRO magasinet • 2/14
Anttilas nya
robotladugård
TEXT OCH FOTON: Juha Anttila
A
llt började på hösten 2012, då
regnet öste ner utan uppehåll.
Det var på vippen att vi skulle
ha blivit evakuerade, översvämningen
var verkligen enorm. Först byggde vi
ett kallt lösdriftstall åt kvigorna som
en fortsättning på maskinhallen. Åt
kalvarna byggde vi en igloavdelning.
Efter det byggde vi en ny foderlada,
en svämbassäng och i den gamla ladugården en torrgödselstad.
Vår kungstanke var att flytta kalvarna till iglorna och kvigorna till kall
lösdrift. Men vi övergav tanken efter
den regniga sommaren, när alla vadade omkring i lera och dynga. Till
vintern placerade vi kvigorna i den
gamla ladugården.
Vi installerade roboten i foderladan i vår Ekonomy-ladugård från
2001. Vår vision var att vi skulle få
stöka i lugn och ro och sedan öppna
kulisserna och önska damerna välkomna till ett nytt liv.
Susanne i jobb. Vi fördelar
fortfarande fullfodret för
hand, men behöver inte
vakna klockan fem längre.
Den förlängda delen av foderladan blev en tillräckligt
stor kalvningsavdelning
med djupströbädd
22
Engagerade i arbetet
Ändringsarbetena i foderladan inleddes i januari 2013. Det tog förvånansvärt lång tid att städa undan gammalt
skräp och en väldig mängd damm.
Efter det byggde vi en ny stom-
Den är installerad och mjölkar – roboten alltså.
Också vi tog ett steg framåt, när min hustru sa att
det får räcka med 12 år vid mjölkningsstationen.
Då beställde vi en robot. Vi planerade renoveringen
många år innan vi fullföljde planerna. Men det var
inte så enkelt det heller, när vi skulle börja restaurera vår snålt tilltagna ladugård.
me och isolerade hela härligheten. Väggarna fick en snygg grå fanerskiva. Nu fick vi åtminstone höjd
och rymd och en utvidgning på köpet med kalvningsavdelning som har
djupströbädd. Vi installerade Jussi Leppämäkis fönster som han konstruerat själv av återvunnet plexiglas också i ladugården. Vi fick förmånliga ventilationspaneler, typ fattig man.
När de yttre konstruktionerna
blev klara rev vi golvet. Sedan skulle sanden ut för att jag skulle kunna förverkliga min strålande idé och
bygga djupa schakt och spalt i kalvnings- och sinavdelningen, där de
gamla öppna korridorerna skulle få
fortsätta. Sedan skulle skrapan putsa gångarna rena och dyngan skulle åka ner i schaktet genom spalten.
Men schaktet blev lite grunt, eftersom vi stötte på berggrunden. Då
måste berg sprängas bort inuti den
nya, fina foderladan. Det var riktigt
spännande.
En lycklig tid började 16 september
Vi fick köra korna till roboten exakt tre gånger, efter det gick de själva dit och maskinen skötte allt. Inga
Större yta, fler dricksbassänger, mattor i gångarna,
båsbäddar, ventilation och
belysning är förbättringar som ger korna mera
välmående.
fel, ingen panik. Alla blev mjölkade och inga utmönstringar var nödvändiga. Orsaken till det måste vara Benemilk Robo, så glupska var
de på fodret!
Det gick riktigt bra i början, när
de som mjölkade litet lades i sin
och vi började med endast 43 kor.
Medelmjölken tangerade då 40 kilo.
Nu är dagsproduktionen omkring
31 kilo, och inga kor behöver tvingas till roboten. Medeltalet mjölkningar är 2,8 och passeringarna 1,8.
Nu har vi 51 kor som mjölkar och
sju som är sina. Nu har vi 221 laktationsdagar. Snart blir det alltså kalvningsdags. Juverhälsan har
förbättrats och individer med högt
celltal har fått tilläggstid.
Fullfoder på bordet som förr
Vi ändrade inte på foderutdelningen. Vi använder en Seko Mobil 15
kubiks fullfodervagn. Blandningen består av två megabalar ensilage, en halv bal helsädsensilage och
havre/vete och ryps, Pihatto-Melli och Vita-Melli. Blandningen delas
ut två gånger om dagen. Att tillverka blandningen och dela ut den tar
en timme om dagen.
Ensilaget är balat. Det är ett
styvt jobb att justera enligt balarna,
då man har många skiften och olika
slags foder. Ensilaget smakar verkligen bra (ensilerat med Safesil) och
vi måste begränsa konsumtionen av
ärt-vete helsädsensilaget.
Det går att köra genom foderbordet, men det är bara tre meter brett, så man får vara försiktig.
De nya pardörrarna ser fortfarande
förvånansvärt kliniska ut. På grund
av brist på tid och utrymme delar vi
ut hö, halm och helsädsensilage åt
kvigor och sinkor med Varmo. Med
ett rypstillskott försöker vi få upp
råproteinet till 13–15 procent.
Juha och Susanne
Anttilas gård ligger i
Kristinestad. De inledde
mjölkproduktionen år
1997. Den gamla båsladugården för 15 kor
ändrades till lösdrift år
2001 och till robotladugård 2013.
Det går bara en linje till roboten, men snart ska vi installera en
till. Det är ett bra system att ha Benemilk Robo i början av laktationen
och Opti-Maituri 23 i slutet.
Kalvningsavdelningen och robotvärlden har hustrun planerat,
och de fungerar prickfritt. På mjölkningssidan fick vi båsplatser för 63
kor och bakom roboten 12 platser.
En del av dem kan vara i dubbel cirkulation och en del är för sinkor. Hela utrymmet används nu av sinkor.
Kalvningsavdelningen med djupströbädd är sammanlagt 70 kvadratmeter.
I gamla ladugården vistas 15
kvigor om vintern. Familjens unga
medlemmar tar hand om dem med
liv och lust. På den nya sidan finns
fyra ensamboxar och tre gruppboxar
för kalvar. De räcker nätt och jämt
till. Kvigavdelningen har 25 liggbås.
Alla är upptagna nu.
Kornas välmående förbättrades med ny belysning, med gummimattor i foderkorridorerna, ett par
dricksbassänger till och fläktar vid
roboten och foderbordet. På platsen
för mjölknigsstationen finns det nu
15 båsplatser. De nya båsen fick
båsbäddar. Båsen är av öppen modell, och korna verkar trivas bra i
dem, fastän två kor först sprang igenom dem och blev i Honkajoki-skick.
Vårt tack går till Jussi Leppämäki, Jorma Rantala, pojkarna Jormira och till brorsonen Jorma för ett
lyckat projekt. Jag rekommenderar
er att bygga om er gamla ladugård
till en robotladugård. Livet har ändrats totalt, åtminstone min hustrus.
Inga väckningar klockan fem, nu går
vi till ladugården 6.30. Vi kan ha fritidssysselsättningar och vara med i
barnens aktiviteter. Nu orkar vi igen
– och nu kan vi alltså börja planera
nästa projekt.
23
NÖT
AGRO magasinet • 2/14
KVIGA 24
Förstakalvare
vid 24 månaders ålder
TEXT OCH FOTON: Merja Holma
Raisioagros program Kviga 24
förbättrar resultatet med mer än
1 000 euro per kviga.
E
n kviga som kalvar vid 24 månaders ålder ger högsta produktionen under sin livstid. Hon har också bra fruktsamhet och lever längre i besättningen.
Med effektiv utfodring börjar kvigan producera tidigare.
Programmet Kviga 24 har testats praktiskt under
flera år i Holland. Erfarenheten visar att det går mycket
bra att sänka kalvningsåldern till 24 månader. Detta betyder också att en del av kvigorna måste semineras redan vid 13 månaders ålder. Utan effektiv utfodring kan
semineringsåldern inte sänkas.
Ta vara på den bästa tillväxtåldern
Kvigans bästa tillväxtskede infaller under undomstiden fram till åtta månaders ålder och en holsteinkviga
får växa ett kilo om dagen. I det här skedet har vi mycket att vinna, om vi vill att kvigorna ska kalva vid 24 månaders ålder.
Tabellen med utfodringsanvisningar och tillväxtmål
i broschyren Hieho 24TM som finns på nätet (www.raisioagro.com) kan tillämpas på holsteinkvigor. Ayrshirekvigor blir lättare feta och därför bör målet för dagstillväxten vara 100 gram lägre. Kraftfodergivan kan
också minskas vid behov. Det är lättare att justera kvigans tillväxt om grovfoder och allfoder ges var för sig och
inte som fullfoder under de tolv första månaderna.
Det är av stor vikt att kalvar och kvigor mäts regelbundet före semineringen. Målet är att djuret ska bli
tillräckligt högt, långt och rymligt. Hullklassen måste
observeras noggrant, eftersom fettbildning inte är önskvärd. Revbenen och rygglinjen måste vara synliga, de får
inte vara inbäddade i fett i något skede. Juvret måste vara torrt utan fettvävnad som kan kännas med handen.
Hö som ges tillsammans med ensilage eller ensilage
ökar kapaciteten, dvs. rymligheten.
Kvigans revben måste synas, rygglinjen ska
vara rak och får inte vara inbäddad i fett.
24
Avsluta mjölknäringen vid 95 cm omkrets
Under de första levnadsveckorna växer kalven bäst, om
den får mjölknäring baserad på mjölkpulver eller helmjölk. Under tiden med mjölknäring är tillväxtmålet
900–1000 gram om dagen. Kraftfodret Vasikan-Herkku-Mysli ska finnas fritt tillgängligt.
Målet för Raisioagros program Kviga 24 (Hieho 24TM) är att
få nyrekryterade kvigor att kalva vid 24 månaders ålder. När
kalvningsåldern sänks förbättras lönsamheten, fastän man
utfodrar med allfoder. Fodersatsningen ska sättas in under
det första levnadsåret, när tillväxtpotentialen är störst.
Under den andra månaden kan man gå över till vasslebaserad mjölknäring. Mängden mjölknäring minskas under andra levnadsmånaden, för att konsumtionen
av torrfoder ska öka. Myslit byts småningom till Pikku-Mullin-Herkku. Rent vatten och hö ges fritt under
hela mjölknäringstiden. Mjölknäringen kan avslutas när
kalvens omkrets är över 95 cm och den äter 1,5–2 kg
Pikku-Mullin-Herkku om dagen.
Bekanta dig med Raisioagros
program Hieho 24TM på webbplatsen www.raisioagro.com
eller fråga din kundansvariga.
Bröstomkretsen över 166 cm, höjden 133 cm
– redo för seminering
Efter avvänjningen byts kraftfodret småningom till
det proteinrika Hieho-Maituri, som fungerar som enda kraftfoder tills kvigan är ett år. När kraftodergivan
minskas behövs mineralfodret Pihatto-Melli och vid behov ryps, om ensilaget har låg proteinhalt.
Då kvigan är ett år får tillväxten bli långsammare.
När bröstomkretsen är över 166 cm, höjden 133 cm och
vikten minst 370 kg, är kvigan redo för seminering. Lägg
märke till att kraftfoder inte längre behövs efter ett års
ålder, om ensilaget innehåller tillräckligt med protein och energi. Men det är nödvändigt med 50–90 g mineralfoder om dagen. Ett proteinfattigt ensilage kräver en
liten giva ryps också under dräktigheten.
Exakt utfodring ger resultat
Att tidigarelägga kalvningen från 27 till 24 månader höjer avkastningen för mjölken med mer än 1 150 euro per
förstakalvare på C-området, visar Proagrias kalkyler.
Effektiv utfodring är alltså mycket lönsam.
Det är enkelt och förmånligt att utfodra med allfoder.
Under uppfödningstiden behövs ca 100 kg mindre kraftfoder jämfört med traditionell kviguppfödning.
En kviga som uppfötts enligt Raisioagros program
Kviga 24 behöver Hieho-Maituri för endast ca 150 euro under uppfödningstiden, vilket betyder en extra inbesparing på mer än 1000 euro per kviga tack vare den effektiva tillväxten. Allfoder och mineraler som behövs
utöver mjölknäring och grovfoder under mjölknäringsperioden och kvigperioden kostar sammanlagt ca 200
euro per kviga.
25
NÖT
AGRO magasinet • 2/14
350 KOR PÅ HOLLÄNDSK
GÅRD – KVIGORNA KALVAR VID 23,4 MÅNADER
I MEDELTAL
B
rink Van Donkelaar har grundat ett samföretag med en
närliggande gård, där det finns
350 mjölkande kor. På Donkelaars
gård byggdes ett nytt uppfödningsstall för kalvar och kvigor för ett par
år sedan. När det nya stallet kunde
tas i bruk satte man som mål att få
kvigorna att kalva tidigare.
Raisioagros lokala samarbetspartner sammanställer foderstaten och levererar allt kraftfoder till
kvigorna. Det nya konceptet fungerar och kvigorna kalvar vid i medeltal 23,4 månaders ålder.
Holländsk gård
satsar på
TEXT OCH FOTON Merja Holma
kvigor
Kvigorna på Donkelaars gård i Holland kalvar drygt
tre månader yngre än finländska kvigor. Exakt utfodring gör dem storvuxna, och därför kan man börja seminera dem vid 13 månaders ålder. Man använder ett dyrt foder, men satsningen är lönsam. Man
får kvigorna att producera snabbare.
26
Spädkalvar blir idisslare
Kalvarna flyttas i grupper om sex
individer efter råmjölksdagarna från
ladugården med mjölkkor till kvigstallet, där de får individuell omvårdnad de första dagarna.
Den första givan råmjölk är fyra liter som vid behov matas med
slang. I Donkelaars ladugård kan
kalvarna vistas i grupp.
Det finns fyra boxar med ströbädd och automat för mjölknäring.
Där ryms sammanlagt 60 kalvar.
Under perioden med mjölknäring får
de yngsta kalvarna mysli, som småningom blandas med grynigt allfoder för kalvar.
Torrfoderkonsumtionen gör kalvarna till idisslare. De äldre kalvarna
med mjölknäring får endast grynigt
foder av Pikku-Mullin-Herkku-typ.
Hö finns fritt tillgängligt för alla.
Kalven avvänjs när den
väger 90 kilo
Mängden mjölknäring minskas un-
Till en början får kalvarna
mysli fritt och sedan blandas
det med grynigt allfoder för
kalvar.
der den andra levnadsmånaden, och
kalven avvänjs när den väger 90 kg
och äter två kilo allfoder för kalvar.
Det är viktigt att ta mått på kalvarna.
De minsta individerna får mjölknäring ända till tio veckors ålder, för
att de ska hinna växa tillräckligt innan de förs till boxen för avvanda. De
avvanda kalvarna hålls fortfarande i
ströbäddbox och de får samma allfoder som under mjölknäringsperioden för att avvänjningsstressen ska
bli så lindrig som möjligt.
Kalvar som vuxit till följande åldersgrupp flyttas till en egen båsavdelning. Utfodringskorridoren har
spaltbalkar och det finns ett eget litet liggbås med madrass för varje
kalv. I detta skede byts allfodret till
ett foder av Hieho-Maituri-typ och
dagsgivan är 2–3 kilo fram till fem
månaders ålder.
Det är viktigt att fodret innehåller
tillräckligt med protein av god kvalitet och en begränsad mängd stärkelse. Majsensilage eller spannmål
gör kvigorna feta, säger husbonden.
Vallensilage, hö och vid behov halm
används som grovfoder åt kvigorna.
Kalvarna flyttas bort från den
varma småkalvsavdelningen när de
är 5–6 månader gamla och väger
200 kilo. Avdelningen som är avskild
med en mellanvägg i ena ändan av
ladugårdsbyggnaden är svalare, eftersom gardinväggen hålls öppen.
Utfodringen är fortfarande likadan men båsen är större. Ca två kilo kvigallfoder ges tillsammans med
Brink Van Donkelaar har
gjort kviguppfödningen
effektiv med allfoder.
ensilaget.
Semineringen närmar sig
När ettårsdagen närmar sig tas allfodret småningom bort och endast
ensilag, hö och mineralfoder är kvar.
Vid behov ges proteintillskott, för
att proteinnivån ska hållas vid ca 16
procent. När djurets omkrets är 166
cm och höjden 133 cm, flyttas kvigan
till semineringsavdelningen.
Vid behov görs två semineringar,
om den första inte lyckas. Efter den
andra semineringen flyttas kvigan
till till sinavdelningen, där tjuren vid
behov tar hand om henne, ifall också
den andra semineringen skulle ha
misslyckats. Dräktiga kvigor får endast ensilage, hö och mineraler.
Dräktiga kvigor flyttas ca sex
veckor före beräknad kalvningstid
till sinavdelningen. Om kvigan vuxit
tillräckligt under uppfödningen, brukar det inte bli några problem med
kalvningen, fastän det finns individer
som kalvar yngre än 23 månader.
Lönsamt med effektiv utfodring
Kalkylerna visar att en effektiv allfoderutfodring av kvigor och en tidig kalvning ökar mjölkproduktionen
under de tre första laktationsperioderna med 1 500 kilo. Utfodringskostnaden för kvigorna är i samma
klass som med mindre fodermängd
och längre uppfödningstid. Ytterligare en fördel är mjölk från tre månader tack vare den tidigare kalvningen. Att Dronkelaars lyckats med
kviguppfödningen märks också av
att medelproduktionen för 350 kor
är 10 000 kilo.
Avvanda kalvar får fortsätta
vistas i avdelningen med
ströbädd.
27
NÖT
AGRO magasinet • 2/14
KOR PÅ TERAPIBETE
TEXT: Merja Holma
I
takt med att ladugårdarna blivit större har allt fler
mjölkproducenter slutat ha korna på bete, fastän
det skulle vara bra för dem med tanke på hälsan. En
stunds motion och vila ute i det fria skulle gynna hälsan.
Moderna kor klarar sig inte på enbart bete. Utöver det
måste de få ensilage och kraftfoder enligt produktion.
I nya ladugårdar har korna en bra miljö och foder
tillgängligt, och betet lockar inte alltid ens korna. Kanadensaren Von Keyserlink har i sina försök konstaterat
att kon ofta hellre stannar i ladugården om dagen och
äter än går ute på betet, om det finns valmöjlighet. Betet lockar mer nattetid, då temperaturen inte är en belastande faktor.
Engelsmannen Charlton har kommit till samma
slutsats som kanadensarna i sina försök. Nattbetet är
28
28
mest intressant för korna. Inte ens tillskottsfoder lockar ut korna, om det finns fullfoder inomhus. 78 procent
av korna stannade inne efter morgonmjölkningen för att
äta, men på kvällen vandrade hälften av djuren ut. Regniga dagar stannade de inomhus ännu längre..
I Holland är det många stora gårdar som har deltidsbete för sina kor. Mejeriet betalar 0,5 cent mer per liter
för mjölken, om korna får gå på bete 160 dygn minst sex
timmar om dygnet. Terapibete skulle också vara bra på
finländska gårdar, som inte har stora betesmarker intill
ladugården.
Benemilk lindrar värmestress
Kraftfoderutfodringen behöver inte ändras för deltids-
Om kon fick välja, skulle hon vistas på betet
om natten. Men kor ute på bete är en allt mera sällsynt upplevelse i vårt kulturlandskap.
betets skull. Maituri- och Benemilk-foder är lämpliga
också sommartid. Det skyddade fettet i Benemilk minskar kornas värmestress under värmeböljor. En normal
magnesiumhaltig mjölkningsmineral är också lämplig
sommartid. Lypsy-Melli och Pihatto-Melli går bra till betesutfodringen. Nuolu-Melli Magnesium kan användas
också utomhus.
Om den egna spannmålen tar slut, är det bra att ersätta den med Opti-Maituri, som är lämplig också på betet. Det mångsidiga och smakliga gryniga allfodret är en
smart lösning i sommarbrådskan.
100 %
80 %
60 %
40 %
20 %
0%
8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 0 1 2 3 4 5 6 7
När korna fick välja, stannade de hellre inne efter morgonmjölkningen och var på betet nattetid (% av korna ute, tid
på dynet nertill). (Legrand m.fl. 2009)
Starane XL
- nyckeln till högklassig
vallskörd
TEXT: Heikki Alastalo
En lyckad bekämpning omvandlar en
äng full med maskrosor till en fräsch,
grön vall som blir ett smakligt djurfoder.
Starane XL är lämpligt för bekämpning av bredbladiga ogräs på klöverfria betes- och ensilagevallar,
på höfröodlingar, i klöverfri skyddssäd och på höstoch vårspannmål. Det ger effekt enbart via bladen.
Maskros och sommargyllen måste bekämpas tidigt på våren, genast då åkern bär och preparatets
krav på temperatur uppfylls. Vid vårbehandling får
man vanligen en god effekt också på gårdsskräppa
och ranunklar.
Starane XL -preparatet kan också användas efter första eller sista slåttern. Det har gett utmärkta
bekämpningsresultat mot ogräs
under flera år på klöverfria ensilage- och betesvallar.
Det är viktigt att komma ihåg,
att vallarna måste besprutas före
vårbearbetningen och sådden. Då går
gula vallar till historien.
29
NÖT
AGRO magasinet • 2/14
Tuomo Suominen och Matti
Reponen bekantar sig med
den nya långtidsförbehandlaren på foderfabriken i
Kouvola år 1989.
Merja Holma berättar om
effekten i det nya Maituri-fodret på lantbruksutställningen för 25 år sedan.
Maituri introducerade förbehandlingen
av foder för 25 år sedan
Maituri-allfodret fyller 25 år i år. Denna permanenta favorit bland finländska kor har under årens lopp utökats och
utvecklats i takt med ökade kunskaper och möjliggjort en
svindlande produktionsökning på nästan 3 000 kilo.
D
en första förbehandlade foderblandningen serverades
på finländska foderbord 1989,
då en förbehandlare installerades
i foderfabriken i Kouvola. En förbehandlare är en rumshög, cylinderformad cistern, där det färdigblandade fodret får småkoka innan det
pelleteras. I förbehandlaren kan
fukthalten, temperaturen och behandlingstiden justeras. Tack vare
värmebehandlingen förbättras utnyttjandet av proteinet, eftersom
nedbrytningen i vommen blir långsammare.
Maituri har mjölkat många
finländska rekord
Maituri-allfodrets nya processering, den mångsidiga råvarubasen,
propylenglykolen som spjälker glukosen, sodan som balanserar vommen och den smakliga konsistensen fick korna att mjölka finländska
30
rekord år efter år. Bland de besättningar som belönades i produktionstävlingar år 1990 hade 80 procent utfodrats med Raisios foder,
och Maituri lade beslag på topplaceringarna.
Maituris popularitet ökade och
produktserien utvidgades senare
till halvkoncentrat. Amino-Maituris
aminosyra-optimering möjliggjorde
rekordresultat också med spannmålsutfodring. När korna ökade
sin produktion ökade också de näringsmässiga kraven. Det behövdes allt mera energi. Maituri 10 000
och Amino-Maituri 10 000, som fick
en tillsats av skyddat fett, togs fram
för toppkor. Biotinet togs också med
först i Maituri-fodren i syfte att förebygga klövproblem hos våra kor.
Maituri-serien fick tillökning år
2000 med Robotti-Maituri, när landets första mjölkningsrobot installerades i Mietoinen. Mjölkningsro-
TEXTI: Merja Holma
FOTON: Foderraisios historik
botfodret fick namnet Robo-Maituri
senare. Robo-Amino är också avsett
för robotar.
Maituri 12 000-fodren får by
pass-stärkelse av majs
När medelproduktionen på alla gårdar som använt Maituri 10 000 hade stigit till 10 434 kilo år 2010, togs
den nya generationens Maituri 12
000 fram. Skyddat metionin, organiskt selen och förhöjd E-vitaminhalt kompletterade fodret för högproducerande kor.
Från och med i höstas har Maituri 12 000-fodrens stärkelse kommit
från majs och producenterna har
varit mycket nöjda med den mjölkdrivande effekten. De bästa Maituri- och Amino-Maituri 12 000-gårdarna har i vinter visat upp drygt 40
kilos medelproduktion med mjölkningsrobot.
H
os Kannialas firades den tionde hundratonnaren i mars.
Kornas uthållighet och höga
avkastning visar att ägarna kan sin
bransch och att de har ett brinnande intresse för kreatursskötseln. Allt
måste klaffa, också utfodringen. Hos
Kannialas har man hunnit utfodra
med Maituri 25 år.
Ari och Maija Kannialas kor lever
längre än landets medeltal och korna kalvar 4,06 gånger vilket är sällsynt i lösdriftsstall med 50 kor. Kalvningsintervallet är endast 386 dagar
och fruktsamheten utmärkt. Medelproduktionen var 12 145 kg i fjol och
livstidsproduktionen överstiger nu
45 000 kg. Ibland har man haft den
uppfattningen att högproducerande
kor inte håller länge och att de har
hälso- och fruktsamhetsproblem.
Kannialas besättning visar att detta
inte stämmer.
Bakom uthålligheten finns ägarnas djupa intresse för kor. God miljö,
professionell djurskötsel och effektiv utfodring är grunden för framgången. Kannialas gård som finns
i Yli-Ii har premierats med Walter
Ehrströms medalj för hög kvalitet på
mjölken. I fjol stannade cellmedeltalet på 51 000.
– Maija poängterar att mjölkningsordningen är avgörande för juverhälsan.
Djurens välmående
observeras noggrant
Man måste trivas i ladugården om
man vill komma till goda resultat.
Koskötsel var Maijas drömyrke redan när hon var liten. För henne är
varje ko en individ, fastän besättningen vuxit och blivit stor. Kor som
ska sintidsprepareras får nödvändiga mineraler och vitaminer.
I samband med kalvningen ges
kalk snabbt, om kon verkar behöva den.
– Vi försöker förutse problem och
förebygga dem snabbt och sparar på
det sättet in på veterinärkostnaderna, säger Maija.
Allfodret Maituri 12 000 är Kannialas kors enda kraftfoder. Enligt Ari
har det varit lätt att utfodra med det.
– Också halterna har varit goda trots
gårdens höga produktion. Under
de första åren försökte vi spara på
kraftfoderkostnaderna och använde spannmål, men senare ersatte vi
spannmålen med allfoder.
Individuell utfodring gör det möjligt att justera allfodermängden en-
Rekordbesättningar behöver
superfoder
ligt produktion, hullklass och hälsa.
Kraftfoderprocenten stannar vid 43 i
medeltal. När vi slutade odla spannmål kunde vi satsa på vallkvaliteten. Med högklassiga grovfoder och
kraftfoder mår besättningen bra.
Lantbruket är en bra bransch.
Det tycker också Maijas och Aris son
Aki Kanniala, som studerat i Muhos,
och också deltar i arbetet på gården.
Han kommer i sinom tid att fortsätta
på gården. I framtiden kommer ren
mat och tillräcklig matproduktion
att bli allt viktigare.
TEXT OCH FOTON: Heikki Ämmänpää
Kannialas kor kan gå ut i
rasthagen också på vintern
nästan varje vecka. Utevistelsen har en positiv verkan
på besättningens hälsa.
Paret Kanniala kom med i Maituri-försöket för tio år sedan. Sedan
dess har gården utfodrat med
Maituri. Maituri 12 000 är kornas
enda kraftfoder.
31 31
NÖT
AGRO magasinet • 2/14
Användningen av mjölksyrabakterier som förbättrar foderjäsningen vid ensileringen ökar stadigt. Producenterna vill ha ett ensileringsmässigt bra ensilage med en
gynnsam inverkan på produktionen. Att metoden är förmånlig och ofarlig räknas också som en fördel.
Allt populärare
ensilera med bakterier
TEXT OCH FOTO: Juha Anttila
F
örtorkningen har minskat de
förut så vanliga smörsyra- och
andra feljäsningarna i ensilaget. Med biologisk ensilering kan
man producera hygieniskt och ensileringsmässigt bra foder med moderna skördemetoder.
Viktigt med korrekta metoder
Det är viktigt att veta hur olika biologiska ensileringsmedel används.
Bästa resultatet får man om man
undviker fel och om fodret tillverkas
enligt samma principer som farfar
tillämpade på sin tid. Förtorkning,
rätt skördetidpunkt och tillräcklig
sockerhalt i råvaran säkerställer en
lyckad ensilering.
Hygien i siloarbetet, plastläggning, dosering av ensileringsmedlet,
pressning och täckning är nyckelord.
Om ensileringen har lyckats, sjunker
pH-värdet snabbt till en stabil nivå.
När stabil nivå nåtts eller när sockret jäst ut, upphör också mjölksyrabakteriernas verksamhet.
Goda resultat på försöksgårdarna
Analyser som kommit från Raisioagros försöksgårdar visar att foder som ensilerats med SiloSolve
innehåller 39 g mjölksyra och 60 g
socker per kilo torrsubstans. Värdena ligger inom Artturi-analysernas
idealområde. Dessutom har fodrens
ensileringskvalitet varit utmärkt;
flyktiga fettsyror har varit 14 (idealet
32
är under 20 g/kg ts) och ammoniakkvävet 39 (idealet under 70 g/kg ts).
Laura Puhakkas Pro gradu-avhandlig bevisade att när vallgräset
innehåller tillräckligt med socker,
lyckas ensileringen utmärkt också
av ett foder med lägre torrsubstans
än 25 procent, om man har ett biologiskt ensileringsmedel.
Feedback från kunderna och våra egna erfarenheter visar att foder
som ensilerats med SiloSolve har
varit mycket smakliga och haft en
god inverkan på mjölkproduktionen.
Det är ett faktum som stöds också
av den svenska forskaren Kjell Martinssons rapport år 1992. I försöket
uppnåddes större torrsubstanskonsumtion och mjölkproduktion av foder som ensilerats med SiloSolve
MC än pressfoder och foder som ensilerats med myrsyra.
SiloSolves mjölksyrabakterier
kompletterar varandra
SiloSolve-produkternas effekt baseras på tre olika mjölksyrabakteriers samverkan. Bakterierna har valts främst för deras
förmåga att producera mjölksyra vid olika tidpunkter, med
olika torrsubstanshalter och pH-värden.
SiloSolve MC som är avsett för våta
foder förbättrar fodrets jäsningskvalitet. Dess viktigaste mjölksyrabakterie är det patenterade Lactococcus Lactis sr 3,54. Det producerar
både mjölksyra och nisin effektiv,
vilket hindrar feljäsning och smörsyrabildning.
Lactobacillus Buchneri är den
viktigaste mjölksyrabakterien i SiloSolve AS 200 som är avsett för torrt
ensilage och krossad spannmål och
i SiloSolve AS 250 som kan användas i ekologisk produktion. Denna
superbakterie förhindrar effektivt
uppkomsten av jäst och mögel. Den
gör ensilaget stabilt och hindrar efteruppvärmning i fodret.
Dosering av ensileringsmedlet
Om SiloSolves 200 grams påsen
blandas med 200 liter vatten, blir
förbrukningen 2 liter per ton. Om
denna mängd är för liten, kan 200
grams påsen blandas i 400 liter vatten och förbrukningen blir 4 liter per
ton. På krossad säd är fyra liter per
ton lämplig bruksmängd.
Enligt MTT:s forskare Mats Nysand (Maito ja Me 3/2008) går nästan en tredjedel av ensileringsmedlet förlorat vid appliceringen. Därför
ska man aldrig applicera ensileringsmedlet på strängarna.
I rundbalspressar och självlastarvagnar riktas strålen mot inmatningsskruven, i exakthackar mot
strutens nedre del och i självgående
hackar efter knivrotorn. Kontrollera
också storleken på munstyckena.
Små munstycken gör ensileringsmedlet alltför finfördelat och en stor
SiloSolve finns nu till salu.
Beställ det du behöver och
upplev hur enkelt och förmånligt det är att ensilera.
Ställ fler frågor till din
kundansvariga.
del av det blåser bort som dimma. Men oberoende av vilket ensileringsmedel du använder, var inte
snål med mängden och underskrid
inte rekommendationen.
Hundratonnare
Finland har igen fått nya kungligheter bland kor som mjölkat
100 000 kilo. Denna rekordproduktion har mjölkats med
Raisioagros foder.
100-tonnare
Ägare
Neiti
Saila och Janne Koljonen
Odusoga
Pirjo Kiurumäki
Ottan
Christian Jensen
Papu
Myllymäki Maatalousyhtymä
Päivä
Hannele Laurila-Suvanto, Reino Suvanto
Raida, Rosalinda
Sointu och Tella Maija och Ari Kanniala
Ralli
Tikka Asko, Mikko och Seija Mty
Rosita
Tarja och Jouko Pekonen
Ruusu
Juha Muittari
Sira
Erkki och Matti Turunen
Soilikki
Päivi och Matti Paajanen
Sointu
Tarja och Ilkka Väänänen
Soma
Tuomo Latukka
Tahiti
Raili och Hannu Kukkonen
Tellu
Petri Hytönen
Ort
Viitasaari
Asikkala
Sibbo
Hattula
Mynämäki
Yli-Ii
Kiuruvesi
Haapajärvi
Saarijärvi
Lieksa
S:t Michel
Lapinlahti
Jämsä
Kiuruvesi
Vesanto
33
SVIN
AGRO magasinet • 2/14
TEXT: Päivi Volanto
Cellen är livets minsta enhet och
allt levande är beroende av vatten.
Vattnet är huvudkomponenten både
inne i cellen och i omgivningen utanför den. För att livsfunktionerna
ska kunna försiggå utan störningar, strävar organismen till att hålla
vätskemängden och elektrolytsammansättningen i balans bland annat med hjälp av osmos. Bland elektrolyterna är de viktigaste natrium-,
kalium- och kloridjonerna. Normalt
får svinet elektrolyter med fodret
och vattnet.
Orsaker till vätskebrist
Bakterier och virus som ger diarré är de mest kända orsakerna till
34
34
Elektrolytlösning botar v
När smågrisen blir sjuk, försvagas den hastigt i takt med
vätskebristen. För att förebygga och bota vätskebrist är det
bra att använda elektrolytlösningen ReVital, som kan användas som stöd till antibiotika och i stressande situationer.
vätskebrist. När tarmslemhinnan
skadas släpper den igenom mera
vätska och det blir mera vätska än
vanligt i tarmen. Då blir tarminnehållet löst. Enterotoxiner som härstammar från bakterier förstör inte
slemhinnan men stimulerar cellpumparna, som reglerar elektrolytmängden inne i cellerna och utanför dem. Av den orsaken avsöndrar
cellerna elektrolyter, som tar vatten
med sig till tunntarmen.
Hos avvanda smågrisar lider
tarmluddet i samband med avvänjningen, vilket minskar upptaget av
näringsämnen. Vatten avsöndras
normalt till matsmältningskanalen,
men när tarmluddet försvagats kan
inte näringsämnen och vätska upptas ordentligt tillbaka. Ouppsugna
näringsämnen förs till tjocktarmen,
där de kan leda till överproduktion
ar vätskebrist
av bakterier. En följd av detta blir
osmotisk obalans och ökade mängder vatten avgår med avföringen.
Elektrolyten ReVital ger vätska
Produkter vars syfte är att ersätta
vätskeförlust och upprätthålla vätske- och saltbalansen kallas vanligen
elektrolyter.
Raisioagro har en elektrolytprodukt som kallas ReVital och som
innehåller elektrolyterna Na+, Cl,
K,+ men också mjölksyrabakterier
som återställer en normal bakterieflora i tarmen. ReVital innehåller
också glukos, som snabbt ger smågrisen upptagbar energi. Syftet med
näringsfiber, t.ex. pektin, är att de
ska skydda tarmslemhinnan.
Det är bäst att inte vänta med
som stöd till kuren för att vätskebaatt ge elektrolyter. Diarré försämrar
lansen ska upprätthållas.
upptaget av näringsämnen, och svinet måste använda sina egna enerNytta också under stress
gireserver för uppehället. Eftersom
I stressande förhållanden kan man
smågrisars näringsreserv är knapp,
också ge ReVital utspätt till halva
försämras allmäntillståndet snabbt
hos smågrisen i takt med vätskeför- koncentrationen. Avvänjning och
transport stressar smågrisarna.
lusten.
En undersökning av förändringar i
ReVital är en pulverprodukt som
smågrisvikten under transport visablandas i varmt vatten. Fastän elekde, att de smågrisar som fått elektrolytlösningen innehåller enertrolyter före transporgi och smågrisarna
ten minskade mindre i
gärna dricker den,
vikt jämfört med småersätter den inte fo- ReVital innehåller
grisar som druckit ender och rent vatten. också glukos, som
Om en några dagar snabbt ger smågrisen bart vatten. Vid behov
kan ReVital få fortsätta
gammal smågris får upptagbar energi.
under 2–3 dagar efter
diarré, kan ReVital
avvänjningen.
doseras i mjölknäring tillverkad av
Det går utmärkt att skaffa ReViOpticareMilk.
tal, som har pulverkonsistens, och
Åtgången av elektrolytlösningen
ha produkten i lager, eftersom den
beror på smågrisarnas ålder, kullhar lång brukstid – två år efter tillstorleken och hur allvarlig diarrén
verkningsdatumet. Produkten kan
är. När diarrén kräver en antibioockså ges till kalvar och hästar.
tikakur lönar det sig att ge ReVital
ReVital
En produkt med mjölksyrabakterier för
smågrisars vätskebalans.
Tillverkat av R2 Agro Nutriscan, Danmark. Du får tilläggsuppgifter av Raisioagros kundansvariga och i nätbutiken
kauppa.raisioagro.com.
• en specialfodertillsats mot
diarré hos smågrisar och
också hos kalvar
• stoppar effektivt diarré och
skyddar tarmväggen
• neutraliserar magens surhetsgrad
• förpackning: 10 kilos hink
35
SVIN
AGRO magasinet • 2/14
Suggors klövproblem leder till många olägenheter för rörelseförmågan, ätandet och
beteendet. Därför är det mycket viktigt att ta
hand om klövhälsan på alla möjliga sätt.
Katri Kaaro
vet-lic.
D
Tänk på
suggans klövar
en kanske vanligaste orsaken
re matlust och konsumtion leder till
till att suggor och gyltor utavmagring och sämre digivningsmönstras är benfel. I samband förmåga. Följden blir ökad smågrismed utmönstringen eller medicinedödlighet och svaga kullar.
ringen är det inte alltid klart om det
Den slutliga stöten kommer, när
är fråga om klöv- eller benfel. Det är en sjuk sugga inte kommer i brunst
helt möjligt att klövfel leder till sjuefter avvänjningen, det blir uppreka ben eller tvärtom. Det är inte lätt
pade omlöp eller när hon kastar
att ställa en exakt diagnos – för att
fostren. I bästa fall grisar suggan,
inte tala om att vårda på rätt sätt.
kanske en liten kull, som hon ligAtt förebygga klövger ihjäl till viss del. Allfel är alltså ytterst
mänt taget leder klövfel
viktigt.
till tidig utmönstring av
Man tänker på
Bakom sjuka
suggor.
biotinet som ett så
klövar kan det finNär man väljer rekrynas flera olika orsa- kallat klövvitamin.
teringsdjur lönar det sig
ker. Arvet ligger till
att välja gyltor med krafgrund för vilka getiga ben och klövar. Klövner djuret har fått. Till miljöfaktohalvorna ska vara symmetriska och
rerna hör utfodring, materialet som
så jämnstora som möjligt. Då man
boxar och gångar är byggda av, djuser på djuret framifrån och bakifrån
rens gruppbeteende och hur skötaska benställningen vara rak, efterren bemöter djuren. Alla delfaktorer som den inverkar på hur vikten förmåste hållas så optimala som möjdelas på klövhalvorna.
ligt, för att suggornas klöv- och benUtfodringen påverkar
hälsa ska hållas god och göra en
klövarnas skick
hög produktion möjlig.
I utfodringen av gyltor måste man se
Klövfel kan leda till utmönstring
till att de får energi, proteiner, vitaSjuka klövar är till förfång för rörlig- miner och mineraler och dessutom
heten. Suggan eller gyltan vill inte
lämpligt fett och spårämnen.
stiga upp och därför minskar drickDräktiga och digivande djur beandet och ätandet. När djuret ligger
höver näring för underhållet av den
mycket ökar risken för bogsår. Säm- egna kroppen och för uppfödning av
36
avkomman. Det är därför viktigt att
suggor och gyltor får balanserad näring i alla produktionsskeden.
Av de ovan nämnda spårämnena glöms zink, mangan och koppar
lätt bort. Vi klarar bättre av att hålla koll på A-, D- och E-vitaminerna
och biotinet kommer vi ihåg som det
så kallade klövvitaminet. Det är tråkigt att svinet är ett enmagat djur,
för ibland ser jag att man använder
vitaminer och mineralfoder som är
avsedda för idisslare.
Valet av material också viktigt
Golvmaterialet i boxar och burar och
lämplig utrustning och dess skick
har stor betydelse för klöv- och benhälsan.
Ett nytt betonggolv är ofta alltför grovt i början och då kan man se
sjuka klövar och skavsår, där bakterier som ger inflammationer kan
tränga djupt in i klöven och benets
struktur eller in i blodomloppet och
spridas i organismen. När betongen nöts blir den slätare, men småningom blir den alltför grov av fortsatt nötning.
Spalterna i grisningsboxarna kan
vara problematiska, om de är hala. Väta och smuts i vilken box som
helst mjukar upp klövens ytstruktur och kan leda till att hornämnet i
När man väljer
rekryteringsdjur
lönar det sig att
välja gyltor med
kraftiga ben
och klövar.
I klöven upptill syns
en spricka som blött
och nertill en klöv
med keratiniserad
sula.
FOTO: Katri Kaaro
sulan börjar växa abnormt. På djupströbädd trivs klövarna bra, om ströet inte blir blött och suggorna dessutom rör sig på betong, som sliter
ner klövarna jämnt och håller dem
rätt formade. Om klövarna och lättklövarna växer alltför långa, föreligger fara för att de i något skede fastnar i golvspalten och rivs sönder.
Suggor och gyltor ska hanteras
försiktigt, när de flyttas från en box
eller avdelning till en annan. En alltför snabb takt ökar risken för skador. Om man sparar tid med att skynda på flyttningarna, kan man förlora
den flera gånger om, om man måste börja medicinera och utmönstra
sjuka djur.
Medicinering av klövskador
Det är svårt att medicinera klövskador. Smärtmedicin kan ges i 1–2 dagars perioder. Långa kurer med
smärtstillande medicin ökar risken
för magsår. Antibiotika används om
en infektion konstateras, men det
brukar räcka länge innan klövskador
läker och kontinuerlig medicinering
är en omöjlighet.
Medicinering är endast en del av
vården. En sjukbox med stort utrymme, torrt golv, tillräckligt med strö
och bra golvyta är väsentliga faktorer för tillfrisknande.
37
SVIN
AGRO magasinet • 2/14
Analyseringsservicen
kan du justera utfodringen av svin
utvidgas Nu
genom att sända både spannmålen och
TEXT: Jarmo Ikkala
den färdiga foderblandningen till analys
och på så sätt eliminera osäkerhetsfaktorer som hör ihop med utfodringen.
S
pannmålsanalyser har länge
hört till Raisioagros service.
Av tradition fastställs hektolitervikten, torrsubstansen och råproteinet. På basis av resultaten
sammanställs utfodringsrekommendationerna för svinstallen och
enligt svinens behov.
Vi har tillsatt fler alternativ till
våra avgiftsbelagda serviceformer.
Nu har våra kunder möjlighet att få
sammansättningen på den slutliga
foderblandningen undersökt – torrsubstansen, råproteinet och askan –
dvs. det som hamnar i tråget. Denna
basanalys utreder snabbt om blandningen är det som den borde vara
och om automaten är rätt justerad.
Mineralanalys också
Om man vill ha fler upplysningar om
den slutliga blandningen, lönar det
sig att ta den s.k. lilla mineralanalysen, och då undersöks också kaliumet, natriumet och fosforn (Ca,
Na och P). Detta är viktig information, om man använder t.ex. vassle i
utfodringen, för då är det viktigt att
känna till mängden natrium (g/ry).
Dessutom lönar det sig att kontrollera hur vattennipplarna fungerar.
Det är möjligt att också få en omfattande analys gjord, som fastställer Ca, K, P, Mg, Na, Cu, Mn, Zn, Fe
och det ofta nämnda selenet. Man
vet att selen är viktigt, men frågan är om det finns för mycket eller för litet av det i det slutliga fodret. Osäkerhetsfaktorn elimineras
med en analys. Av spannmålen kan
man också få en toxin-analys (NON,
T2/TH2).
38
Proven fryses ner
Vår nya samarbetspartner är Seilab Oy i Seinäjoki, som har specialiserat sig på analys av blötfoder. Det
finns särskilda forsedlar och burkar
avsedda för provtagningen, men vid
behov kan man använda en ren frysask. Det är bäst att proven sänds
snabbt in till Seilab, eftersom de då
så väl som möjligt motsvarar vad de
verkligen är.
Om proven fryses ner tryggas deras hållbarhet, och då får man också mer tid på sig att leverera dem.
Seilab utför alla moment som hör
till foderananlyser både i Seinäjoki
och i Kauhajoki, där man nyligen inlett analysering också av ensilage
för nöt.
Tveka inte att ta ta emot den här
möjligheten. Vi ger dig tilläggsuppgifter om det praktiska som gäller
ananlyserna och piset på dem och
naturligtvis utfodringsrekommendationer som förr. Vi håller kontakt!
Den nya serviceformen i ett nötskal:
• analyserar spannmål
• sammanställer utfodringsrekommendationer på
basis av analyserna
• ta prov av den slutliga
blandningen
• frys ner provet och sänd det
till Seilab Oy
• resultatet jämförs med utfodringsrekommendationen
• gör justeringar om det är
nödvändigt
PAAVOS SPALT
Raisioagros produktionskonsult Paavo Viitanen hjälper
kundgårdar att se och korrigera problem i sina svinstall
och ger också råd om val och användning av foder. Paavo kommer gärna på gårdsbesök. Ring 040 869 6085.
Nya tankar om
utfodring av suggor
S
uggan behöver mera foder än
brukligt före grisningen, för att
fostren och juvret ska utvecklas optimalt. Anvisningarna rekommenderar vanligen en sänkning av
dagsgivan omkring 3–4 dagar före grisningen till ca hälften av givan.
Strax före grisningen sänks dagsgivan ytterligare till endast 1–1,5 kilo.
På Raisioagro har vi försökt justera utfodringen så att dagsgivan inte
sjunker under 2,5 kilo – och det ser
lovande ut.
När suggan utfodras
rätt, ger hon mera
mjölk och smågrisarna
är pigga och starka.
FOTO: Paavo Viitanen
Utfodringen före grisningen
Vi har ändrat foderstaten på några
stora suggårdar så att fodermängden i stora drag är lika stor som under sintidsprepareringen ända till
dag 114. Först då sänks fodermängden. Dag 115 får suggan endast ca
2,5 kilo foder om dagen. Målet är att
endast en utfodringsgång ska utebli.
Då avbryter inte suggan grisningen,
om hon håller på och grisar när det
är utfodringsdags.
Om man gör så här, verkar det
som om suggan ger mera råmjölk
och starkare smågrisar, eftersom det finns mera energi att tillgå. Suggorna hade inte förstoppning
i samma utsträckning som förut.
Men fodrets egenskaper kan ha ett
finger med i spelet, eftersom fodret och halvkoncentratet Potraimetys innehåller höga halter smältbar
fiber.
Om man har blötutfodring lönar
det sig att ställa in standardmängd
på foderkurvan under 4–5 dagar. Det
lönar sig inte att ge mindre foder än
2,5 kg. Om grisningen drar ut några dagar, är fodermängden fortfarande så stor att suggan inte får förstoppning och energin räcker bättre
till under grisningen och för smågrisarna.
Utfodring under grisningen
I samband med grisningen flyttas suggorna antingen till en annan
kurva eller framåt på kurvan och då
börjar fodermängden stiga. När fodergivan ökas, skulle jag hålla mig
till ett halvt kilo om dagen, men
jag rekommenderar att den höjs så
snabbt som möjligt efter grisningen.
I det här skedet har man samtidigt
en möjlighet att göra finjusteringar, dvs. om suggan är pigg, kan man
flytta fram henne en dag på kurvan.
Om det har varit nödvändigt att
hjälpa suggan under grisningen, om
hon fått medicin eller har tvingats
att äta, torde det vara bäst att hålla
fodergivan vid 2,5 kilo grisningsdagen. Men om suggan är ett s.k. normalfall, kan givan genast ökas till ca
tre kilo. Om suggan är ovanligt pigg,
kan första dagens giva vara t.o.m.
3,5 kilo.
Med denna metod får man upp
fodergivan till 4–5 kilo ungefär lika
snabbt som med den gamla metoden, men suggan har bättre mjölkproduktion genast efter grisningen
och det förekommer färre förstoppningar. Dessutom föds kultingarna
piggare.
När suggan utfodras rätt, ger
hon mera mjölk och smågrisarna är
pigga och starka.
39
FJÄDERFÄ
AGRO magasinet • 2/14
Den torra fiberprodukten med grov struktur.
Mera fiber för fjäderfän
Fiberns betydelse för människan hälsa kan
inte förnekas. Kors foderstat innehåller en
hel del fiber. Hästen behöver hö för att hållas
frisk. För suggan är tillräcklig tillgång på fibrer nödvändig i vissa levnadsskeden. Men hur
är det med hönan, broilern och kalkonen?
F
ibern i fjäderfäfodret har tidigare varit en belastning mer än
ett önskvärt innehåll. Man har
menat att fibern endast tar plats i
fodret utan att ge något nyttigt i utbyte. Men småningom har praktiska
erfarenheter visat att fibern också
har många positiva näringsmässiga
egenskaper för fjäderfäna.
Fibrer smälter på olika sätt
I fodrens varudeklaration måste fiberinnehållet nämnas. Då talar man
om råfiber. Definitionen på råfiber
går tillbaka till 1864. Råfibern består
till största delen av cellulosa och
lignin ur växternas cellväggar. Den
bryts inte ner av enzymerna i fåglarnas tarmkanal.
Tarmens bakterier kan spjälka
små mängder råfiber genom att bilda flyktiga, korta fettsyror och metan av dem.
Fiber som kommer från olika rå40
varor bryts ner på olika sätt. T.ex.
vetefibern bryts lättare ner i fåglarnas tarmkanal är havrens fiber. Det
finns visserligen mycket mera fiber i
havre än i vete. Fibrer kan också indelas i vattenlösliga (gelébildande)
och icke-vattenlösliga fraktioner.
Om det finns mycket vattenlösliga fraktioner (t.ex. betaglukan och
arabinoxylan) i fjäderfäfodret, leder
det till många problem: blöt gödsel,
smutsiga ägg och kladdig ströbädd.
Utnyttjandet av näringsämnena försämras också.
De spannmålsslag som vi använder har mycket mera vattenlösliga fraktioner än t.ex. majs. Korn och
havre innehåller ännu mera av dem
än vete. Detta beror på att korn och
havre är spannmål med skal medan
vetet är utan skal. Den negativa verkan av vattenlösliga fraktioner i tarmen på fjäderfän kan minskas med
en tillsats av enzymer i fodret. Fo-
TEXT OCH FOTON: Marja Hongisto
derenzymer har använts ända sedan
1990-talet i foderindustrin.
Produktionen stiger
i takt med aveln
Hos oss innehåller fjäderfäfodret
mera fiber än i de andra europeiska länderna, eftersom vi använder
mera havre och korn, och i stället
för majs använder vi vete. Problemet är att den vattenlösliga fiberns
andel blir stor, och det kan försämra
fjäderfänas välmående och produktionsresultat.
I takt med avelsarbetet har dock
produktionen stigit i synnerhet på
broilersidan. Den förbättrade tillväxten hos broilrarna leder till problem
för moderbroilrarnas välmående. De
största utmaningarna för kalkonerna är de problem som hör ihop med
tarmhälsan. Nya produktionsformer
för värpande hönor har kommit till,
och de kan öka den stress som hö-
Fiberproduktens vattenbindningskapacitet
är så hög som 800 %.
Också havren
ger de finländska fodren en
bra basfiber.
norna känner och trigga igång beteendestörningar.
Man kan inverka på de ovan beskrivna problemen och utmaningarna genom att tillsätta en andel olöslig fiber i foderstaten.
Fjäderfäfoder får lignocellulosa
Lignocellulosa är en olöslig växtfiber, som består av cellulosa, hemicellulosa och lignin. Där sitter cellulosan och hemicellulosan ordentligt
fast i ligninet.
Bästa sättet att tillföra fjäderfäfodren olöslig fiber är att använda
vår koncentrerade produkt med ett
råfiberinnehåll på 65 procent. Med
hjälp av en speciell malningsteknik
blir produktens konsistens sådan
att den inte skadar den känsliga tarmen, och uppsugningskapaciteten
kan vara så hög som 800 procent.
Produkten har få tillsatser och
fodret är endast en aning utspätt. En
Olöslig fiber har många
bra egenskaper:
• fungerar som strukturell fiber
• gör muskelmagens verksamhet effektiv och
reglerar kymus’ flöde till tarmen
• pH-värdet sjunker i muskelmagen och början av
matsmältningskanalen, vilket försvårar tillväxten av skadliga bakterier
• ökar kymusets flödeshastighet i tarmen
• skadliga bakterier har mindre ”mat” tillgänglig
• ökar stärkelsens och fettets smältbarhet
• tillväxten och foderutnyttjandet förbättras
• stimulerar bildningen av tarmludd
• inverkar på näringsämnesupptaget
• minskar fjäderplockningen
• gödselns torrsubstanshalt stiger
• ströbädden hålls torrare
• äggen blir renare
• mindre ammoniak i hönshusluften
fördel med fodret är också att det
inte innehåller vattenlösliga fraktioner som biprodukt. I Finland är detta viktigt, eftersom de spannmål vi
använder av naturen har högt innehåll av vattenlösliga fraktioner.
Den nya produkten passar utmärkt i uppfödningsfoder för kalkoner och förbättrar kvaliteten på
ströbädden. Ett annat utmärkt användningsområde är i utfodringen av
moderbroilrar, där utmaningar som
beror på snabb tillväxt kommer att
bli större i framtiden.
Olöslig fiber är ett bra tillskott
i moderbroilrars foder.
41
FJÄDERFÄ
AGRO magasinet• 2/14
En tillräckligt grov
foderblandning
stöder processen i
hönans muskelmage,
vilket påverkar tarmverksamheten.
N
är unghönsen kommer till värpgården, lönar det
sig att se över foderstaten noggrant. Unghönan
måste vara tillräckligt tung när hon börjar värpa. Man måste se till att hönorna växer tillräckligt under
värpstarten, för att värpningsprocenten snabbt ska nå
sin högsta topp. Fodret måste innehålla tillräckligt med
protein och energi.
Det lönar sig att ta reda på förädlarens rekommendationer för hönornas vikt. Foderstaten borde sammanställas så att hönorna ligger vid viktkurvans övre kant
i början. Vanligen blir det en svacka i viktutvecklingen,
när värpningen startar.
ENERGI
åt flocken
i starten
I utfodringen av hönor med egen foderblandning är det viktigt att se till att
fodret innehåller tillräckligt med protein och energi. Berikning av fodret under början av värpningen stöder hönornas viktutveckling och värpförmåga.
TEXT: Terttu Koskela
FOTON: Terttu Koskela och Iloinen Liftari
42
42
Viktkontroll
Det lönar sig att börja kontrollera hönornas vikt genast
när de kommer till värpgården. Det är också bra att få
viktuppgifter om partiet redan från uppfödningen. Den
första vägningen borde göras en vecka efter att flocken kommit till gården. Under den tiden har hönorna lärt
sig hitta vattennipplarna och foderrännorna. Viktminskningen som beror på stressen av flytten jämnar ut sig
inom en vecka.
Det är viktigt att väga hönorna med två veckors intervaller tills de är 30 veckor gamla, för att eventuella problem genast ska kunna åtgärdas. En snabb ökning
av värpningen inverkar på hönornas viktutveckling, och
problemen är lättare att lösa om de upptäcks i tid. Vägningarna kan göras mera sällan när flocken utvecklas
och blir äldre.
Konsumtionsmängder
Hönornas konsumtionsförmåga skapas under uppfödningen. Därför är den insats som uppfödaren gör av stor
betydelse. God konsumtionsförmåga är viktig, eftersom
energiförbrukningen är stor under början av värpningen. En knapp konsumtion leder till alltför liten tillgång
på aminosyror, vitaminer och mineraler.
Bland aminosyrorna är det främst brist på metionin
som leder till fjäderplockning och begränsar äggets viktutveckling. En alltför liten mängd aminosyror och vitaminer gör flocken orolig, leder till kannibalism och
ojämn tillväxt i flocken. Alla dessa tillsammans inverkar
också på flockens uthållighet under slutvärpningen.
Det lönar sig att se till att alla hönor har tillgång till
foder genom att vid behov öka tillgången på foder. Det
är bra att ha regelbundna utfodringsintervaller av hönor som är yngre än 30 veckor. På morgonen innan lju-
Minna Mustonen
på Kantrimuna är
nöjd med den nuvarande LSL-hönsflockens värpningsprocent.
set tänds borde första foderransonen vara i rännan. På
det sättet får man flocken att hållas jämn och mera lättskött.
Berikat foder
När man utfodrar med egen foderblandning är det viktigt att se till att fodret innehåller tillräckligt med protein och energi. Hönor som är 20–23 veckor gamla borde få ett foder som är kraftigare än normalt till stöd för
värpningsstegringen. I en blandning som är kraftigare
än den normala rekommendationen tillsätts två procent
koncentrat och en procent olja.
När hönorna är 23 veckor gamla vägs både de och
äggen och värpningsprocenten räknas ut, för att man
på ett kontrollerat sätt och vid rätt tid ska kunna sänka koncentrat- och oljemängden med en halv procent åt
gången med lämpliga malningsintervaller. På det sättet
kan man återgå till nomala utfodringsrekommendationer gradvis, för att uppnådd värpningsprocent inte ska
börja sjunka. Det är meningen att tillsatsproteinet och
oljan ska stöda värpningsökningen, viktutvecklingen och
jämnheten i flocken, medan hönans vikt och konsumtionsförmåga fortfarande är begränsade.
Praktiska erfarenheter
Hönorna hos Kantrimuna Oy som finns i Salo utfodras
med Raisios Kanatiiviste-Herkku. Den flock som just nu
värper har också fått berikat foder. Hönorna har haft uppenbar nytta av satsningen på foderstaten under värpstarten. Det berikade fodret gavs på ovan beskrivet sätt
på basis av den utfodringsrekommendation som Raisioagros kundansvariga sammanställde.
Kantrimunas ägare, Minna och Jukka Mustonen, betonar vikten av att ta reda på den egna spannmålens
kvalitet. Utfodringsrekommendationerna sammanställs
också alltid utgående från spannmålsanalyser.
På Kantrimuna återgick man till ursprunglig mängd
protein och energi med en halv procents justeringar.
Hönorna vägdes, konsumtionen och äggvikten kontrollerades alltid innan ett nytt foderparti blandades. När
energin i fodret gick ner, ökade konsumtionen med några gram.
Hönornas vikt har hållits på den nivå som förädlaren
rekommenderat och hönsflocken har varit jämnare än
de tidigare flockarna. Värpningsprocenten steg på önskat sätt och äggvikten har hållits inom de gränser som
förädlaren satt upp.
LSL – 25 år i Finland
Den vita LSL-hönans viktigaste egnskaper är lång
produktion och hög värpningsprocent i kombination
med ett lugnt temperament. De senaste ändringarna i hönans produktion har gällt foderkonsumtion,
äggvikt och minimering av tiden i redet.
TEXT: Sanna Muurama, LSK Poultry Oy
LSL-hönan har blivit en rekordvärpare under sin långa
avelstid. I dag värper LSL 25 kilo ägg under sin 14 månader långa produktionstid. Produktionen kan förlängas ända till 90 veckor, och då blir produktionsmängden
28–29 kilo. Värpningsprocenten är ca 80–83 för en 80
veckors höna.
Under det senaste året har LSL-hönans dagskonsumtion sjunkit med ungefär fem gram per dag med
samma slags foder. Just nu varierar hönans dagskonsumtion beroende på foderinnehållet mellan 115
och 123 gram. Den minskade dagskonsumtionen har
bromsat äggets viktutveckling, vilket gör det möjligt
med en längre produktion än förr.
Lugnt temperament viktigt
LSL-hönans lugna temperament har blivit en allt viktigare egenskap i de nya produktionsformerna. I inredda
burar är det viktigt att hönorna sprider sig jämnt över
hela ytan. Om hönorna är skygga och tränger in sig i
redena blir äggen smutsiga. I vånings- och ekologiska
hönshus ökar ett lugnt temperament partiets och skötarens välmående i betydande grad.
Våningshönshusen producerar nu största delen av
äggen från frigående höns. I denna produktionsform
är viktigaste förutsättningen att hönorna värper i redena. Bolaget Lohmann Tierzucht, som förädlar LSL-hönan, har gjort sitt arbete bland frigående höns (inte i
individuella burar) flera år nu som den första och enda i världen. Med detta sätt att förädla har de lyckats få
fram individer som lägger sina ägg i redena i utmärkt
antal.
Den senaste avelsegenskapen har varit minimering
av tiden i redet. När hönorna vistas kortare tid i redet,
ökar redeskapaciteten både i hönshus med inredda
burar och i golvhönshus.
Med ett gott hönsmaterial och balanserad utfodring
uppnår man de bästa produktionsresultaten.
43
PÅ NÄTET
AGRO magasinet • 2/14
Vårnyheter
från nätbutiken
Klicka på
nätbutiken:
kau
ppa.raisioagro
.com
shop.raisioag
ro.com
TEXT: Vesa Pursiainen
H
ar du redan bekantat dig med vår nya serviceform
– nätbutiken som är öppen för alla? Via den nya
serviceformen kan alla som vill bekanta sig med
Raisioagros sortiment och göra inköp. Genom att registrera dig kan du beställa varor ur Raisioagros sortiment och betala med hjälp av bankkoder eller kreditkort.
Den nya nätbutiken finns snabbt och lätt tillgänglig.
Bekanta dig med butiken på adressen: kauppa.raisioagro.com.
Bekanta dig med erbjudandena också på mobilapp
En nyhet i vår är våra produkterbjudanden i nätbutiken.
Dem kan du dra nytta av bara genom att köpa i nätbutiken. Du får en tilläggsförmån på t.ex. Melli-fodren om
du köper dem i nätbutiken. Bekanta dig också med de
andra erbjudandena på både kampanj- och slutförsäljningsprodukter i nätbutiken.
Nu kan du göra uppköp i nätbutiken också via Raisioagros mobilapp. På appen kan du kolla de färskaste
erbjudandena i nätbutiken snabbt och med endast några klickar. Appen påminner dig också om Raisioagros
beställnings- och leveransrytm för de produkter du vill
ha. På det sättet kommer du ihåg att beställa dina varor i tid.
Beställ i nätbutiken till eget avtalat pris
Genom att logga in dig med dina personliga koder säkerställer du att samma villkor gäller som då du beställer via din kundansvariga. Kom ihåg att vi ger 10 euros
rabatt på alla beställningar som görs i nätbutiken och
som överstiger 300 euro. Beställ i nätbutiken och spara!
Logga in i butiken för kontokunder med eget kundnummer och egen kod. Du får användarnamn och lösenord genom att ta kontakt med din kundansvariga eller beställ lösenordet själv på adressen shop.raisioagro.
com, genom att klicka på länken på nätbutikens ingångssida.
Köp Melli-produkter på nätet!
På alla Melli-beställningar du gör
i nätbutiken får du en rabatt på 20
euro per ton. Förmånsprisen gäller
till 15 maj 2014. Bestäm dig snabbt!
MUISTA
KOM
IHÅG
TILINPÄÄTÖSOSTOT
ATT DU KAN
BESTÄLLA
TILAA
POLTTOOCKSÅ
BRÄNSLEN
NESTEET
NYT!
HOS OSS!
44
MELLANMÅL
Hälsosamt
med morötter
Moroten är en tvåårig, flockblommig
växt som odlas som rotsak. Den är Finlands näst populäraste rotsak efter potatisen. Vi äter så mycket som nio kilo
per person och år.
TEXT: Anna Peuravaara
B
land underarterna är den morot som används till
matlagning saftig och orangefärgad. Moroten innehåller rikligt med A-vitaminets förstadium betakaroten, som ger moroten dess orangea färg. Ursprungligen var den odlade moroten purpurröd, gul eller vit. I tropikerna odlas fortfarande röd och gul morot.
I tempererade zoner är den orangea moroten vanligast.
Men också i Finland kan man odla violetta, gula och
vita morötter. Man vet att morot odlades redan på 1
100-talet i Spanien och Mindre Asien. De flesta sorterna
som odlas nu härstammar från de morötter som odlades i Holland på 1 700-talet.
Många maträtter av morot
Moroten kan användas på många olika sätt. Den smakar som sådan som mellanmål, råriven eller i sallader.
Morot används som sådan eller kryddad i varma rätter
bland annat i wokrätter, soppor, såser, lådor, gryträtter
och stuvningar.
I bakverk ger moroten saftighet, färg och smak. Den
ger mersmak i både semlor och bröd och till och med i
söta bakverk. Det går också att göra sylt av morot.
Saftig morotskaka
Botten:
5
2 1/2 dl
4 dl
1 tsk
1 tsk
2 tsk
2 dl
2 tsk
5
1 dl
1 burk
ägg
socker
vetemjöl
salt
matsoda
kanel
rypsolja
vaniljsocker
rivna morötter
krossade hasselnötter
krossad ananas
Täyte
2 askar
2 msk
1/2 tsk
2 dl
1.
2.
3.
4.
5.
Philadelphia färskost
smält smör
vaniljsocker
pudersocker
Vispa sockret och äggen till skum.
Blanda de övriga ingredienserna till bottnen.
Tillsätt dem försiktigt i ägg-sockersmeten.
Häll degen i en långpanna och grädda i 175
grader ca 40–50 minuter.
Tillred glasyren under tiden genom att blanda
samman alla ingredienser.
Bred färskostglasyren över bottnen när den
svalnat.
RECEPT OCH FOTO: Anna Peuravaara
TIPS: Fler läckra morotsrecept (bl.a. morotssoppa) hittar du på adressen ruoka.fi.
45
NYHETER
AGRO magasinet• 2/14
OKRA 2014
för professionella
Högsommaren kulminerar med OKRAutställningen, som enligt tarditionen
hålls på flygfältet i Oripää 2–5 juli 2014.
OKRA bjuder på många slags upplevelser för hela familjen. Maskiner, apparater och professionella i branschen möts på Okra, en av Finlands största lantbruksutställningar.
Utställningen som blivit populär bland branschfolk är en efterlängtad tilldragelse. Utställningsgästerna och föreläsarna anser Okra vara den bästa bland
utställningarna i vårt land. Utställningsarealen har nu
vuxit till 22 hektar.
Okra kommer till genom många frivilligas insatser.
Lions club i Oripää ansvarar för arrangemangen med
flera års erfarenhet. Ett nytt element på Okra är hästbranschen som får stor synlighet. Tilläggsuppgifter om
Okra finns på sidan www.okramaatalous.fi.
Vi på Raisioagro är med på Okra och erbjuder dig
färska koncept för produkter och tjänster inom lantbrukssektorn i fråga om både utfodring och växtodling.
Välkommen och bekanta dig med vårt mångsidiga utbud och till de möjligheter och erbjudanden som den
nya öppna nätbutiken ger!
Välkommen till
vår avdelning!
Kimmo Kesälä
Studiebesök till Reso
Ett projekt med namnet Morgondagens tavastlänska
lantbruk ordnade ett studiebesök för en grupp grisköttsproducenter till Reso i mars. Raisioagro önskade
gruppen välkommen. Syftet med projektet är att hjälpa
tavastländska svingårdar att förbättra lönsamheten
och verksamhetsförutsättningarna genom fortbildning
av företagarna. Besökarna fick lyssna till Raisioagros
sakkunnigas uttömmande sammandrag av spannmålsmarknaden, om lämpligt spannmål för svingårdar
och hur inhemska proteinkällor kan användas som
svinfoder. Kati Kastinen, ansvarig för svinutbildningen,
anser att en svinföretagare måste vara mångkunnig
och följa med utvecklingen på världsmarknaden som
snabbt förändras.
Raisioagro gratulerar
Raisio Abp:s Forskningsstiftelse stöder unga forskarstudenter genom att bevilja stödpengar, som gör det
möjligt för studenterna att forska på heltid. Raisio har
glädjen att gratulera AFM Kirsi Muuttoranta, som har
disputerat på forskningsområdet djuravel. I sin avhandling utredde hon nuläget för hur renaveln styrs
och vilka möjligheter det finns att förbättra resultatet
för rennäringen med hjälp av styrd avel.
46
Raisioagro med på
Åkerdagen i Österbotten
Historiens första Åkerdag i Österbotten anordnas i
Ylistaro på MTT:s försöksstation och på Potatisforskningsinstitutets område tisdagen 29.7.2014. Evenemanget ordnas av ProAgria Södra Österbotten, Berner
Oy och Boreal Växrförädling Ab. Kom och träffa oss på
vår avdelning!
Beställ Raisioagros nyhetsbrev!
Ge din e-postadress till din kundansvariga, så sänder
vi dig aktuell information om din egen bransch, erbjudanden, inbjudningar och annan information per
e-post. Du kan beställa nyhetsbrevet också på sidan
www.raisioagro.com, på länken på första sidan.
SERVICEKORT
Om du får många AgroMagasinet, din adress är inkorrekt eller
om du vill beställa/avbeställa tidningen, fyll i det här kortet och posta
det till Raisioagro.
Vi har
betalat
portot
Adressändring
Jag beställer AgroMagasinet
Jag behöver inte
tidningen längre
Husdjursproduktionen har upphört
Jag fortsätter odlingen av grödor
NamnTfn
Näradress
Anne Aura
Postnummer och ort
Kod 5010718
Info: 2255
00003 SVARSFÖRSÄNDELSE
E-post
Obs! Om du är husdjursproducent eller odlare, hittar du din kontaktperson på bakpärmen bredvid din adress >
Ny energi i Raisioagros team av kundansvariga
Jag heter Timo Oinonen (till vänster) och började
arbeta på Raisioagro i april. Jag är kundansvarig i nordöstra Savolax och övre Karelen. Jag är
agrolog (AFK) till utbildningen och bor i Norra
Karelen i Valtimo. Min arbetskompis är Jorma
Hytönen. Du når mig på numret 044 782 1227
och via e-post [email protected].
Jag heter Tiina Marttila och började som kundansvarig för nötgårdar i början av april. Jag
arbetar tillsammans med Jussi Kortelainen och
hjälper gårdarna på Mellersta Finlands område.
Min arbetsplats finns i Kouvola. Jag är agrolog
(AFK) till utbildningen och i vår blir jag också
merkonom. Jag bor i Kotka med min familj. Du
når mig på numret 044 781 8918 och på
[email protected].
Jag heter Marko Kiiveri och började på Raisioagro som kundansvarig för nötgårdar 7 april
2014 i Kymmenedalen tillsammans med Jaana
Frimodig. Jag kommer från Villmanstrand men
numera bor jag i Hollola tillsammans med min
familj och sällskapsdjur och produktionsdjur i
liten skala. Jag är agrolog till utbildningen och
du når mig på numret 044 782 1355 och på
[email protected].
47
BA2 - Itella Posti Oy
BESTÄLL MELLI,
UTNYTTJA FÖRMÅNEN!
Skaffa Melli nu för hela sommaren! Du får 20 € rabatt/ton.
Kolla prisen och beställ i nätbutiken eller av din kundansvariga.
SJUNKER BLODETS KALCIUMNIVÅ?
Lypsy-Melli
• för alla mjölkande kor hela året
• rikligt med magnesium och
kalcium
• också för ekoproduktion
LYPSY
MELLI
419,-
399,-
/1 000 kg + moms + frakt
www.raisioagro.com • kauppa.raisioagro.com
Foder, spannmål, insatsvaror och förnödenheter.
Produkter till specialpris:
Lypsy-Melli, Lypsy-Melli Plus,
Tunnu-Melli, Mulli-Melli,
Pihatto-Melli, Opti-Melli,
Pihatto-Melli Plus, PihattoMelli P, Vita-Melli, Emo-Melli,
Aseto-Melli, Seleeni-Melli,
Melli-Suolakivi, Vasikan-HerkkuMysli, Pikku-Mullin-Herkku.
Kampanjtid 1.3–15.5.2014.
Rätten till ändringar förbehålls.
FÖR FRI ANVÄNDNING
Pihatto-Melli
• en mångsidig helmineral
• kan också ges till ungdjur,
kvigor och köttnöt
• lämplig i ekoproduktion
PIHATTO
MELLI
289,-
269,-
/1 000 kg + moms + frakt