Transcript EN NY TID BÖRJAR: MAITURI 12 OOO E

MAGASINET
Raisioagros kundtidning
Foder, spannmål, produktionstillbehör och -insatser 3 • 12
EN NY TID BÖRJAR: MAITURI 12 OOO E
DEN NYA SKÖRDEN
tas emot
FODERINDUSTRIN
JÄMNAR UT
SKÖRDEVARIATIONERNA
Livsviktiga
spårämnen
FÖR SVINEN
SPANNMÅLSHANDELN
OCH MARKNADSRISKERNA
MAGASINET
Aktuellt
Raisioagro satsar på service..............4
Nya rackartyg på Okra.......................5
Stormar förstörde skördarna.............6
Foderindustrin
och skördevariationerna....................7
Raisioagros nya ekofoder...................7
Utbildning på dikeskanten.................8
Möglig spannmål är en risk...............9
Kom ihåg att analysera
din spannmål.....................................9
Växtodling
Familjen Hunsa i Nousis..................10
Brasetto-rågen förbättrar
sjukdomsresistensen.......................11
Spannmålsmarknaden accelererar 12
Spannmålshandel
och marknadsrisker..........................13
Mottagningen av spannmål
pågår för fullt...................................14
Lågt protein i tidig skörd..................15
Inbesparingar med exakt gödsling 16
Efterfrågan på gödselmarknaden...18
Selen effektivt via gödseln...............18
Svämspridning på vallar...................19
Nya vallblandningar.........................19
6
Nöt
Maituri 12 000 E försöksresultat.....20
Otrolig utveckling
av mjölkhalterna..............................22
Maituri 12 000 E höjer halterna.......24
Höga halter
kompenserar kostnader...................25
Kor behöver inte soja.......................26
Raisioagros nya ekofoder.................28
Lönsamt optimera proteinet............29
Seleeni-Melli tryggar selenet..........30
Förebygg kalvningsförlamning........31
Tjurarna flyttas till Hollola...............32
Nya 150-tonnare och 100 tonnare...33
Svin
Hemrökeriet i Kivikylä......................34
Koppar och zink i svinfodren............36
Paavos spalt.....................................37
Rutiner för skötsel av svin...............38
Fjäderfä
IB-virussmitta hos broilrar..............40
Piias funderingar..............................41
Ny teknik på broilergårdar...............43
Raisioagros kalkonfoder..................43
På nätet
Beställningar behändigt på nätet....44
11
2
20
Mellanmål
En paj är enkel bjudmat...................45
Nyheter............................................47
LEDARE
UTGIVARE
Raisioagro Ab
Pb 101, 21201 Reso
Tfn 02 443 2111
Fax 02 443 2137
E-post:
fö[email protected]
www.raisioagro.com
ANSVARIG CHEFREDAKTÖR
bengt-Erik Rosin
kommersiell direktör
Tfn 050 557 4323
REDAKTION
Marjo Keskikastari
sakkunnig i marknadskommunikation
Tfn 040 772 8828
Kommunikationsbyrå Telegraafi Oy
REDAKTIONSRåD
Juha Anttila
produktchef
Ilmo Aronen
forsknings- och utvecklingsdirektör
Merja Holma
utvecklingschef
Marja Hongisto
utvecklingschef
Jaakko Laurinen
utvecklingschef
Minna Oravuo
kundansvarig
Heidi Seitala
produktchef
Päivi Volanto
utvecklings-/produktchef
ADRESSÄNDRINGAR
OCH PRENUMERATIONER
Marjo Keskikastari
[email protected]
Tfn 040 772 8828
LAY-OUT OCH OMbRYTNING
Reklambyrå Uusimäki
PÄRMFOTO
Marjo Keskikastari
På pärmfotot Noora Kaukinen
på en kornåker i Nousis.
ÖVERSÄTTNING
Hanna Luomala
TRYCKERI
ForssaPrint
ISSN 1456-6826
årgång 38
AgroMagasinet utkommer
nästa gång i december 2012
Vi kan påverka
framtiden
för vår matkedja
Maten blir dyrare och efterfrågan ökar, vilket tycks vara goda nyheter
för dem som är i matkedjan. Men på grund av den knappa tillgången
och prisvariationerna har matråvarorna blivit ett intressant redskap på
derivatmarknaden. Placerare vars intresse är att stärka variationerna
har kommit in i bilden. G-20-länderna och FN:s jordbruksorgan arrangerar nu ett krismöte på grund av prishöjningen på mat. Det har till och
med framförts krav på en reglering av derivathandeln.
För spannmålsgårdarnas del är det bra att avkastningen är rimlig
i förhållande till arbetsinsatsen. Den ohämmade prisstegringen på råvaror ger husdjursproducenterna och foderindustrin problem. Vi sitter
med Svarte Petter, om det inte går att fullt ut och i realtid få prisändringar genomförda hela vägen till butiken.
Butikskedjorna försvarar sitt bruk av förhandlingsstyrka med att de
tänker på kunderna. Det torde dock också vara fråga om att maximera
vinsten, som industrins hårda konkurrens om andelarna stöder. Om
den nuvarande prissättningspraxisen gör det möjligt, kan vi inte enbart
klandra handeln.
Det blir kärvare tider för producenterna också av att den högre avkastningen från produktionen inte har stannat gårdarna till godo. En
betydande del har försvunnit till handeln. Skulle handeln i fortsättningen kunna ge mera utrymme för värdeval i beslut och prissättning, som
på lång sikt skulle rädda vår inhemska närproducerade mat. I början
av september gjordes ett företagsköp som ledde till att S-gruppen blir
mindre bunden till producenterna. Vilka följder får detta?
Jag anser att en modernisering av prissättningsmodellerna, som
snabbare skulle reagera på marknadens tvära kast, är ett brådskande
utvecklingsobjekt. Och i båda riktningarna. När produktionsinsatserna
blivit dyrare har det lett till likviditetsproblem för husdjursgårdarna.
Man borde i fortsättingen fästa mera uppmärksamhet vid brukskapitalet och kassaströmmarna. Detta betonas då produktionen utvidgas.
Skulle det finnas behov av att ändra utbetalningstiden för stöden till
lantbruket.
Trots alla dessa svårigheter tror jag
att de som är i matkedjan har en god
framtid. Enligt OECD:s och FAO:s prognoser borde produktionen från lantbruket
öka med 60 % under de kommande 40
åren, trots att odlingsarealen samtidigt
kan växa med ca 5 %. Denna skillnad
måste krympas genom bättre produktivitet. Med innovativa produktlösningar
kan man i betydande grad förbättra bl.a.
verkningsgraden i mjölkproduktionen
och beakta miljöaspekterna. I detta utvecklingsarbete kan vi finländare vara
föregångare.
Välkommen med och diskutera metoderna på höstens Maituri-evenemang,
som det informeras mera om i den här
tidningen.
Leif Liedes
3
AKTUELLT
AGRO magasinet • 3/12
Raisioagro satsar på
professionell service
Raisioagro är ett ungt företag, endast tre kvartal gammalt.
Kontraktsodlingen och foderindustrin som företaget är förankrat
i är dock välbekanta för de finländska jordbrukarna sedan tre
generationer tillbaka i tiden. Raisioagro grundades för att betjäna
jordbrukets moderna struktur och samtidigt utmana lanthandelns
traditionella handelssätt.
TEXT Bengt-Erik Rosin | FOTO Kimmo Kesälä
Gårdarna fortsätter växa medan deras
antal sjunker. För serviceproducenten innebär detta ett allt mindre antal
kunder som visserligen har desto
större köpkraft. Att tillfredsställa
kundernas behov förutsätter yrkesskicklighet och effektivitet i alla arbetsskeden från råvaruanskaffning
till finansieringslösningar.
Där den traditionella lanthandeln
utvidgar sitt utbud för att locka allt
flera konsumenter-kunder, är det vår
strävan att ta hand om yrkesproducenten. Vårt utbud täcker lantbrukets
viktigaste insatser, t.ex. foder, gödselmedel, utsäde, växtskyddsmedel
och bränslen. Gemensamt för dessa
produkter är att de summor som används för inköpen är rätt stora i förhållande till gårdens omsättning. Då
volymerna och summorna är stora,
blir varje effektiviseringsåtgärd ekonomiskt betydande.
Vårt verksamhetssätt är sådant
att vi inte binder pengar i affärsfastigheter och stora varuhus. I stället
för fasta försäljningsställen använder
vi de tjänster som datatekniken och
modern logistik erbjuder. Med denna
metod får vi en lätt kapitalstruktur
och klara kostnadsinbesparingar för
våra kunder.
Å andra sidan tror vi på bra och
professionell service. Därför har alla
finländska producenter en personlig
kundansvarig i vår organisation och
med hjälp av honom/henne tas alla
ärenden om hand på ett smidigt sätt.
Vi tilldelar våra kunder kundansvariga som har yrkeskicklighet som motsvarar gårdens produktionsinriktning. Experter på utfodring betjänar
husdjursgårdar och experter på od-
4
lingsrådgivning och spannmålshandel är kontaktpersoner för växtodlingsgårdar.
Tanken är att alla ärenden med
oss ska tas omhand av personliga
kundansvariga, oberoende av om
det är fråga om att sälja, köpa eller
finansiera. Kundrelationen med
Raisioagro innebär också att man har
gratis hjälp av experter i t.ex. utfodringsplanering.
Den personliga servicen kompletteras av näthandeln, som är en köp-
och beställningskanal som är öppen
dygnet runt. Vår nya nätbutik använder samma databas som våra kundansvariga. Därför är priset på produkterna detsamma också i näthandeln. De förmåner som gäller för
beställning på nätet gör att inköp på
nätet är förmånligast för kunden. En
kund som beställer varor regelbundet kan därför under ett år spara en
ansenlig summa pengar. Enklaste
sättet att få koder till näthandeln är
via personliga kundansvariga.
Kundansvarige Mikko Koski (till höger) diskuterar med en kund på Okra-utställningen.
Nya rackartyg på Okra
Raisioagro presenterade sig på lantbruksutställningen
Okra 2012 i Oripää med en ny framtoning och med nya
produkter första veckan i juli. Värmeböljan som omhuldade mässan fick folket på gott humör och skapade en god
stämning.
TEXT OCH FOTON Marjo Keskikastari
Under den fyra dagar långa utställningen fick vi ett nytt besökarrekord,
12 000, på vår avdelning. Handeln
med gödsel var livlig, men också
växtskyddsmedel, balnät och balplast
och andra produktionsinsatser väckte intresse. Våra samarbetspartners
Neste Oil, Yara, Tama och Trioplast
presenterade sina produkter på vår
avdelning.
Ett trevligt och intressant tidsfördriv blev färgläggningen av ensilagebalarna som placerats utanför utställningsladan. Barnen och en del
av de vuxna släppte lös konstnären
inom sig. Det populäraste föremålet
för avbildning var traktorn men också
kattor och hästar avbildades på balarna. Nästan fyra kilometer ny plast
lindades runt balarna under utställningsdagarna, för att alla skulle få
plats att visa sina förmågor.
Tävlingar hölls i Agrobaren och en
ny vinnare utsågs varje dag genom
lottdragning. Vinnarna hittar du på
vår hemsida www.raisioagro.com/
okra-maatalousnayttely. Prisen,
Arabia Elovena-muggar, har sänts
till vinnarna.
Smoothien Elovena var en ny bekantskap
för många.
Det är kul att måla på balarna.
5
AKTUELLT
AGRO magasinet • 3/12
Stormar förstörde skördarna
i Finland
På flera orter har det förekommit kraftiga stormar med regn
i sommar. I början av juli översvämmades områden i Österbotten och norra Satakunta av ett kraftigt regn. Under två
dagar fick man över tvåhundra millimeter regn, som lade
hundratals hektar mark under vatten och förstörde potatis-,
spannmåls- och vallskörden.
TEXT Juha Anttila I FOTON Jouko Lotvonen
Omkring en månad senare översvämmades ett ännu större område i Norra Österbotten. Det veckolånga regnet lade tusentals hektar åkrar under
vatten längs älven Siikajoki. Vissa
områden översvämmades två gånger
detta år. En del av mjölkgårdarna
måste nu fundera på var man ska ta
sitt foder. Man kan inte ge djuren
skämt foder och det får inte innehålla kadaver. Botulism-förgiftning hotar
om djuret äter skämt foder.
Det lönar sig att krossa eller slå
döda spannmålsbestånd och bala
halmen, om en livskraftig vall växer
upp under grödan. Betesmarkerna
är förstörda av översvämningen, och
djuren kan inte släppas ut på bete
utan rensningsslåtter. Vallen är dock
överraskande seg och den kan liva
upp igen. Rensningsslåtter efter
översvämningen kan ge en tredje
skörd. Det lönar sig att ta en skörd
6
så sent som i oktober. Om det ändå
finns för lite grovfoder, kan man fundera på om andra producenter har
extra foderskiften och naturvårdsåkrar. Det lönar sig också att bala halm
om sådan finns att tillgå.
Det är lättare att ersätta spannmålen med ett mångsidigt kraftfoder.
Om man använder sig av fiberrika
kraftfoder kan man tryggt höja kraftfodergivan till mer än 60 procent beroende på grovfodret. Också fiberrika
biprodukter från foderindustrin, t.ex.
Raimix-potatisfoder, kan ersätta
spannmål och ensilage. Vi på Raisioagro kan hjälpa dig att optimera utfodringen.
Det är skäl att prioritera om man
måste utmönstra djur. Skulle andra
producenter t.ex. kunna föda upp kvigorna?
Foderindustrin
jämnar ut skördevariationerna
Den största enskilda faktorn som bestämmer priset på maten är vädret.
Den globala väderleken får priset på spannmål och proteingrödor
att variera. I informationssamhället avspeglas dessa variationer
på de lokala prisen runt om på jorden. Det monetära värdet på
den finländska jordbrukarens spannmål bestäms också på
världsmarknaden. Eftersom det i husdjursproduktionen
i praktiken är fråga om vidareförädling av åkergrödorna,
blir inverkan på produktionskostnaderna omedelbara och multipla.
TEXT bengt-Erik Rosin
Den gångna växtperioden har varit
utmanande i vårt land och de regionala skillnaderna i skörden är ovanligt stora. Den vanligaste plågan i
sommar var kallt väder och alltför
mycket regn. På vissa platser har
dock omständigheterna varit gynnsamma och skördepotentialen därefter. I år kommer därför dispersionen i skördemängden och kvaliteten
att vara ovanligt stor. Därför blir det
omöjligt att ge exakta rekommendationer.
Men trots att mängden och kvaliteten på skörden varierar måste man
i alla förhållanden försöka uppnå en
foderstat som är näringsmässigt renlärig och har jämn kvalitet. En analys av de egna fodren och en bedömning av hur fodren kommer att räcka
till är grunden för en god utfodringsplan. En av foderindustrins viktigaste
uppgifter är att hjälpa sina kunder att
planera utfodringen så att den inte
blir en flaskhals då man ställer upp
mål för produktionen.
Råvarumarknaden förutspås bli
hård denna skördeperiod. Utöver stigande pris kommer det också åtminstone regionalt att bli brist på
vissa råvaror.
Som landets största förädlare av
åkergrödor är Raisioagro en erfaren
aktör på råvarumarknaden. Eftersom
den inhemska råvaruanskaffningen
i stor utsträckning baseras på
kontraktsodling, har vi tryggat anskaffningen av de viktigaste råvarorna.
Tack vare våra egna foderfabriker
och den riksomfattande logistiken
kan vi erbjuda många lösningar, som
ska hjälpa oss att också i år åstadkomma goda utfodringskoncept och
produktionsresultat.
Raisioagros
nya ekofoder
Försäljningen av ekoprodukter
har ökat i Finland under senare
år. I höst svarar Raisioagro på
efterfrågan genom att ge ut ett
nytt ekologiskt allfoder på den
landsomfattande marknaden
och ett halvkoncentrat som ska
underlätta utfodringen på ekogårdar. På detta sätt kan ekogårdar satsa på att odla grovfoder på de egna åkrarna.
Läs mer om ekofoder på sidan 28.
7
AKTUELLT
AGRO magasinet • 3/12
Kundansvarigas utbildningsdag på dikeskanten:
”Regniga somrar lönar det sig
att öka höstsådden”
Raisioagros kundansvariga var ute på åkrarna och fingrade
på växtligheten på dikeskanten och fick samtidigt en rejäl
dos professionell ledning av Lasse Matikainen från berner.
TEXT OCH FOTON Marjo Keskikastari
Då man fått goda instruktioner blir
det lättare att identifiera gårdarnas
behov och hjälpa kunderna att välja
de lämpligaste växtskyddsmedlen,
gödselmedlen, utsädet och andra
produktionsinsatser.
Försäljarna från Reso och Ilmajoki gjorde en runda på åkrarna i juni
i Lundo nära Åbo. Den första grödan
som undersöktes var Petri Tiainens
Fairytale-korn som såddes i maj. Enligt Lasse Matikainen var våren besvärlig, eftersom det regnade mycket
i april och maj.
– På leråkrarna i Egentliga Finland blir problemet mera markant.
Om åkern är alltför våt vid sådden,
kan växten inte andas och skördemängden lider. Jorden borde hinna
torka upp före sådden. Jag anser det
vara ett gott alternativ att öka arealerna av höstsådd i år. T.ex. höstsorter av råg, vete och raps har lyckats
mycket bättre än vårsådda sorter, poängterade Lasse Matikainen.
Ett annat exkursionsmål var en
Amaretto-veteåker. På åkern kunde
man se stora baldersbrån och kvickrot. Odlaren Petri Tiainen berättade
att han besprutat sin åker med en
blandning av Tooler och Primus en
vecka innan, och man kunde se att
ogräsen börjat sloka.
– Lätt bearbetning av åkrarna och
direktsådd ökar mängden ogräs – i
synnerhet den stora baldersbrån är
ett ökande problem. På plöjda åkrar
är det bättre, upplyste Matikainen.
Ally 50 ST som saluförs av Raisioagro bekämpar stora baldersbrån
bäst.
Ryps- och rapsskiften
kräver noggrann bekämpning
På den tredje åkern bekantade man
8
sig med Tapio Lipponens rypsodling. Plantorna hade just kommit upp.
Lasse berättade att jordlopporna varit till förfång för oljeväxterna den
här våren.
– Jag rekommenderar att man besprutar oljeväxter mot jordloppor
dagtid i det tidiga plantstadiet.
Ogräsmedlet Galera och i synnerhet
selektiva sorter mot kvickrot och
flyghavre, t.ex. Targa Super, är bäst
att använda tidiga morgnar när luftfuktigheten är över 70 procent. Det är
också bra att hålla koll på hur ogräset växer och bekämpa det vid optimal tidpunkt. Baggar kan bekämpas
på kvällen efter kl. 21, då baggarna
ha satt sig i beståndet eller på morgonen, om man vill kombinera bekämpningen med t.ex. Targa.
Rapsen har blivit allt populärare
bland odlarna vilket beror på den senare skördetidpunkten och den större
skördepotentialen. På det sättet hinner man stöka undan det övriga åkerarbetet. Den sista exkursionen gick
till Heikki Jaakkola som odlar raps
andra året i följd och är nöjd med situationen i början av juni.
– Plantorna har kommit upp till
stor del och inga ogräs kan märkas.
Den första besprutningen mot skadeinsekter är gjord och den andra bekämpningen ska göras inom en
vecka, berättar Jaakkola.
Kundansvariga från Kouvola och
Karleby var på motsvarande skolning
i juni.
Kimmo Kesälä, Jaakko Laurinen och Vesa Kaitanen undersöker om det finns jordloppor i rypsen.
Enligt Lasse Matikainen är Broadway det bästa växtskyddsmedlet på veteåkrar som invaderats
av flera ogrässorter. Om det dessutom finns flyghavre på åkern, lönar det sig att använda medel
avsedda för flyghavre, t.ex. Swipe eller Puma Extra, för att slutresultatet ska bli bra.
Kom ihåg att
analysera din
spannmål
Möglig spannmål
är riskfyllt foder
Efter den regniga sommaren kan mögelhalterna i spannmålen öka i synnerhet om skörden drar ut på tiden. Om man
kan se ett rödaktigt mycel på ytan av kärnorna, ska man
vara försiktig. Då kan spannmålen innehålla mögeltoxiner.
TEXT Merja Holma
Ju mer tröskningen drar ut på tiden,
desto större blir risken för mögeltoxiner. Kraftiga ändringar i temperaturen sätter igång toxinproduktionen.
Därför hör den spannmål som tröskats efter frostnätter till den största
riskgruppen, i synnerhet om man kan
se rödmögel på kärnorna, om spannmålen är fuktig eller har en unken
lukt. Preparat som binder mögeltoxiner kan minska utfodringsriskerna, om spannmålen innehåller toxiner.
Kalluftstorkning ökar risken
Havre är ofta den gröda som tröskas
sist och därför brukar den innehåller
mögeltoxin.
Om spannmålen har tröskats före
frostnätterna är risken mindre. Toxiner kan visserligen bildas senare
också, om torkningen har varit bristfällig. Kalluftstorkning ökar toxinrisken efter en regnig höst. Vid Raisioagros mottagning av spannmål undersöker man mögeltoxinhalterna,
för att rena livsmedel och foder ska
kunna tryggas.
I de spannmålsprover som gårdarna sänder till Raisio för analys
med tanke på utfodringsrekommendationen, fastställs råprotein, fukthalt och hektolitervikt. I dessa prov
analyseras inte mögeltoxinhalten.
Spannmål som ser normal ut, som
tröskats före frostnätterna och torkats noggrant kan sannolikt tryggt
ges till djuren.
Om spannmål som innehåller rödmögel inte har torkats ordentligt,
kan det bildas toxiner i den under
lagringen, fastän toxiner inte skulle
finnas i den under tröskningen.
Spannmål som verkar tvivelaktig och
luktar illa borde inte ges till djuren.
Enmagade djur är mer känsliga för
mögeltoxiner, men också nöt kan få
problem av dem, i synnerhet om halterna är höga.
Vädret och odlingsåtgärderna
inverkar bl.a. på spannmålens
hektolitervikt, protein- och fiberhalt. Spannmålens proteinhalt är lägre än i fjol. Kvalitetsskillnaderna kan vara stora och
därför lönar det sig att analysera skörden. I takt med att
priset på råvaror stiger blir
analyserna allt viktigare.
Ta kontakt
med Raisioagros
kundansvariga,
om du vill analysera din
spannmål.
9
VÄXTODLING
AGRO magasinet • 3/12
På Hunsas gård växer det
nya specialgrödor varje år
Marja och Seppo Hunsa har brukat åkrarna på bådas hemman i Nousis
under tre decennier. Familjens yngsta, Ilmari 21 år, kommer att ta över om några år.
Han är öppen för nya utvecklingsidéer.
TEXT OCH FOTO Janita Virtanen
Familjen Hunsa har haft kontraktsodlingssamarbete med Raisio i tiotals år. De odlar sammanlagt omkring 170 hektar åker. Utöver de egna
hemmanen har de dessutom köpt
och arrenderat åkrar i den nära omgivningen. I år odlar paret råg, maltkorn, vårvete, bondböna, höst- och
vårvete, ryps, kummin och sockerbeta. Paret Hunsa förkovrar sig genom att odla nya specialgrödor nästan varje år. Marja, Seppo och Ilmari har deltagit flitigt i Raisios evenemang och utlandsresor. På resorna får man nyttig
information och tips och så hör man
erfarenheter. På hybridrågresan år
2007 fick man idén att odla raps med
sockerbetsteknik. Denna idé har vidareutvecklats så att den passar vanliga
såmaskiner, och det ser lovande ut.
– Det är främst jag och pappa som
deltagit i evenemang. Det är intres-
sant att bekanta sig med nya sorter
och sedan odla dem själv. Ett av våra
senaste försök är hybridmidsommarråg och radodlad bondböna, höstraps
och kummin. Hybridråg och hybidvårraps har odlats omkring fem år. Också
idéer som man fått utomlands kan
man förverkliga om än på det finländska klimatets villkor, säger Ilmari.
Kunskaper förvärvade hemma
och i skolan
I familjeföretaget med tre personer
finns det arbete för alla. Ilmari har
förkovrat sig inom lantbruket ända
sen han var barn, men den riktiga
gnistan fick han på grundutbildningen inom lantbruk i Tuorla.
– Jag körde maskiner redan i högstadiet, men samtidigt med studierna
väcktes intresset för den teoretiska
sidan. Plötsligt var det viktigt att veta
varför det skulle vara en viss mängd
gödsel eller varför man skulle bespruta med ett visst medel.
Ilmari blev lantbruksföretagare år
2010 och sedan var han ett år i militären. Nu har han läst ett år på sin
agrologexamen i Mustiala.
– I Tuorla lärde man sig praktiskt
arbete, i Mustiala får man ökade
kunskaper också inom ekonomi och
marknadsföring. En tid tänkte jag
som så att om jag studerar jordbruk
sammanlagt sju år blir jag nog en
riktig lantis, skrattar Ilmari.
Tips från Estland
Ilmari är just nu på arbetspraktik i
Estland. Arbetet på den finskägda
gården på 1200 ha fortgår till slutet
av september.
– Jag försöker få något med mig
hem från Estland, naturligtvis! Jag
försöker få ut mycket i synnerhet om
växtskydd och gödsling.
Ilmari Hunsa (till vänster) har dansat folkdans
sen han var 3 år. Då han var 15 år köpte han
ett dragspel för mopedpengarna och det blev
en älskad hobby. Också Seppo och Marja
dansar folkdans. Raisios kundansvariga
Marianne Leskinen (till höger) har samarbetat
med familjen Hunsa under många år. ”Förr blev
det pengar, men nu debiterar Marianne
alltsammans…alltså köper vi något också”,
säger Seppo och ler.
10
Ilmari tar alla tillfällen i akt att
åka på studieresor utomlands.
–Jag tycker att det är viktigt att
resa medan man är ung och lära sig
hur saker och ting sköts utanför Finlands gränser. Jag hinner nog plöja
lera sen i fyrtio år, säger Ilmari och
ler.
Intresse för specialgrödor
Ilmari håller ögon och öron öppna för
nya sorter.
– Hos oss blir odlingen åtminstone inte långtråkig. Vi har nästan
allt utom havre. Vi har försökt med
allt från camelina till oljelin och höstraps. Om jag ska utvidga något blir
det i så fall specialgrödor. Det är helt
enkelt så intressant att odla växter!
– Det bästa vore om var och en av
sorterna skulle ha ett eget område.
Om man har lite ett av varje på skiftena och alla grödor går i otakt i odlingsrotationen, får man sicksacka
med tröskan längs hela åkern, säger
Ilmari skrattande.
För företagarna från Nousis, som
alltid har nya idéer, bjuder lantbruket
på utmaningar.
– Penningbrist, konstaterar paret
Hunsa och skrattar.
– Den allra största förändringen
under våra trettio år som lantbrukare
var inträdet i EU. Det ändrade branschen mycket, säger Marja.
”Lantbrukarna är eviga optimister”
Marja tycker att i synnerhet oljeväxterna varit Ilmaris och Seppos mest
utmanade projekt under de senaste
åren.
– Vi har odlat vete och korn i trettio år redan, så det kan vi till och med
i sömnen. Det är intressant att söka
utmaningar och fundera på var man
ska gödsla, säger Marja.
Vädret är lantbrukarens ständiga
sorg eller glädjeämne.
– Lantbrukarna är eviga optimister. Då det är verkligt svårt tänker
man på om det är förnuftigt det vi
håller på med och varför vi håller på.
Men då det blir vår är vi lika tokigt ivriga att få börja på igen. Det här är
ett evigt ekorrhjul, där man alltid försöker lära sig något av föregående år,
säger makarna Hunsa.
Claus Nymand från KWS (till vänster) bedömer Brasetto-rågbeståndet på studiedagen
på dikeskanten i Nousis. Jaakko Laurinen, Ilmari Hunsa, Seppo Hunsa och
Teppo Laakso lyssnar på Nymand.
brasetto-rågen tillför bättre
sjukdomsresistens och mera
sidoskott
På Hunsas gård hölls en åkerdag i början av juli och där
kunde man se nya sorter av hybridråg och hybridvårraps.
Evenemangen arrangerades av föreningen Pro Råg i samarbete med boreal och Raisioagro, och därför var den
viktigaste sevärdheten den nya hybridrågsorten brasetto.
Sorten har i år såtts på endast två platser.
TEXT Jaakko Laurinen I FOTON Marjo Keskikastari
KWS som har förädlat hybridrågen
hade sin sakkunniga Claus
Nymand från Danmark med på
evenemanget och han hade mycket intressanta fakta att förmedla
- fakta som man ännu inte fått via
de finländska sortförsöken.
– Brasettos förmåga att skjuta
sidoskott är klart bättre än t.ex.
Evolos. Detta betyder att Brasettos såningstäthet kan sänkas under det som rekommenderats tidigare. Detta betyder att man av
årets utsäde behöver endast 65-70
kg/ha under goda omständigheter.
Hunsas utmärkta bestånd skulle
ha kunnat vara ännu bättre med
en mindre mängd utsäde än de 83
kg/ha man sådde. Det är viktigt att
inte så djupare än två centimeter,
betonar Nymand.
I fråga om sjukdomsresistens
klår Brasetto Evolo som är lite
känslig för rost. Dessutom har sorten förädlats med Pollen Plus -genen, som förbättrar pollineringen
och förebygger därmed mjöldryga.
Brasettos falltal är inte lika högt
som Evolos, men det står sig väl,
och lite regn förstör inte falltalet.
Raisioagro hör till grundarmedlemmarna
i projektet Pro Råg rf. Aino Sipilä koordinerar
odlingsutvecklingsprojektet Pro Råg.
11
VÄXTODLING
AGRO magasinet • 3/12
Spannmålsmarknaden
accelererar
Svaga skördar på de
viktigaste produktionsområdena för spannmål och
soja och växande efterfrågan
har fått prisen att accelerera.
TEXT Pasi Lähdetie
Den långvariga torkan i vintras i Sydamerika tog nästan en femtedel av
soja- och majsskörden. Sommarens
torka tar lika mycket av USA:s sojaoch majsskörd. Dessutom har torkan i länderna kring Svarta Havet,
t.ex. Ryssland, Kazakstan och Ukraina, tagit toppen av vete-, korn- och
solrosskörden. Eftersom världsbefolkningen samtidigt ökar och levnadsstandarden höjs i Kina, Indien
och Brasilien, ökar efterfrågan på
spannmål och i synnerhet på oljeoch proteingrödor.
Kina drar sojan
från världsmarknaden
Prisutvecklingen för sojakross €/ton i Chicago 2011-2012
Torkan
i USA
Skörden
i USA
12
Skörden
i Brasilien
Torkan
i Sydamerika
©Douglas Hockman Dreamstime.com
Sojakross är det överlägset största
och viktigaste kompletteringsproteinet i husdjursproduktionen. I praktiken utgör dess andel 80 % av allt
protein som används i utfodringen av
husdjur. Den ökande husdjursproduktionen behöver mer sojaprotein.
I början av 2000-talet var världens
sojaproduktion 175 miljoner ton, och
av den rörde sig 50 miljoner ton på
världsmarknaden. Nu produceras
drygt 250 miljoner ton soja, på
världsmarknaden rör sig drygt 90
miljoner ton och Kinas andel av importen är drygt 60 %.
Kina har satsat kraftigt på utveckling av det egna jordbruket under
2000-talet, men samtidigt har importen av majs och speciellt av soja
ökat i rasande fart. Kina köper varje
år 5-10 % mera soja på världsmarknaden än året innan. Bruttonationalprodukten i Kina har ökat litet långsammare under de två senaste åren,
men 7-8 % årlig tillväxt i bruttonationalprodukten ser till att konsumtionen av kött och mjölkprodukter ökar
stadigt.
Brasilien och Argentina har fördubblat sin sojaproduktion inom tio
år och med den ökningen har man
kunnat tillgodose den växande efterfrågan. Torkan som började i december slog hårt mot Brasiliens och Argentinas sojaskörd i våras, och i sommar kommer det att gå likadant för
den skörd som tröskas i USA i september-oktober. Detta innebär i
praktiken att den sojaskörd som ska
tröskas i Sydamerika våren 2013
måste vara rekordstor, för att världens växande efterfrågan ska kunna
tillfredsställas. Sojamarknaden kommer fortsätta vara nervös långt in på
början av år 2013 och prisfluktuationerna stora.
Kärv spannmålsbalans
Torkan och majsen i mellanvästern i
USA har skapat rubriker sedan juli.
I augusti började man tala om torka
och vete i Ryssland. USA svarar för
nästan hälften av den majs som rör
sig på världsmarknaden. Den svaga
skörden betyder i praktiken mindre
att exportera och importländerna
måste köpa foderspannmål från andra länder. Majsen kan ersättas med
andra spannmål som t.ex. fodervete
och korn eller med hirs och havre. Av
den anledningen är foderspannmålsmarknaden annorlunda är foderproteinmarknaden.
Torkan i Ryssland inverkar i synnerhet på vetemarknaden i början
av skördeåret. På norra halvklotet är
Ryssland först ute på marknaden före
EU och USA. Eftersom EU:s skörd är
1-2 veckor senare än normalt råder
det mycket större efterfrågan än utbud på marknaden. När det blir kärvare på matmarknaden ökar den politiska osäkerheten, vilket ökar oron
på marknaden.
Spannmålen tar inte slut i världen
Spannmålsproduktionen i världen
förutspås bli större än konsumtionen
under skördeåret 2012/13, men lagren kommer att fortsätta vara ganska
stabila. Den besvärliga situationen
för soja avspeglas på spannmålen,
vilket ökar prisvariationerna också på
spannmålsmarknaden.
Marknaden är fortfarande långt
ifrån den matkris vi hade åren 2007
och 2008. Spannmålen håller inte på
att ta slut i världen och det finns mat.
Men den blir dyrare.
Kan man ha kontroll över
riskerna på den kraftigt
fluktuerande marknaden?
Raisioagros prissättningsmodeller är kontrakt till marknadspris, medelpris eller fast pris. Med tanke på riskerna
lönar det sig att använda flera modeller. Om skördemängden,
kvaliteten och gårdens andra behov ger möjlighet till det,
lönar det sig att dela spannmålsaffärerna
mellan olika kontraktsmodeller.
TEXT Minna Oravuo
Vi kan fortfarande rekommendera
kontraktsmodellen 1/3+1/3+1/3,
dvs. för en del av skörden tecknas
kontrakt till fast pris redan på våren, för en del tecknas kontrakt
på hösten och för en del på våren.
Att sträva efter att få högsta möjliga pris för hela skörden är
största möjliga risktagning. Det
är endast sällan som man kan
förutspå säsongens högsta pris
många år i rad. Då man gör affärer är det också bra att minnas
att det alltid är odlaren som fattar
besluten på basis av den information som finns.
Kontrakt till marknadspris
Då odlaren säljer spannmåls- och
oljeväxtpartier till marknadspris,
finns det flera alternativ för prisfixeringen. Då affären görs upp
kan priset fixeras till dagspris genast. Detta är det vanligaste sättet just nu. Om grödan levereras
inom en månad och priset inte är
fixerat, fastställs grundpriset enligt leveransdagen.
Men man kan också lämna
priset öppet och det kan fixeras
under följande månad när som
helst. Det behövs endast ett telefonsamtal eller ett e-postmeddelande till köparen om att priset
ska fixeras. Om leveranstiden är
avtalad till senare än om en månad och priset är öppet och odlaren inte har reagerat på priset,
låses priset automatiskt efter 30
dygn efter affärsuppgörelsen. Om
priset fixeras vid affärsuppgörelsen, kan det inte längre ändras.
Kontrakt till medelpris
I medelprismodellen fastställs
medelpriset som medelvärdet
över en prisperiod. Prisperiod I är
1.10–15.12.2012 och prisperiod II
är 2.1–30.4.2013. För prisperiod I
kan man teckna kontrakt ända till
slutet av september och för prisperiod II till årets slut. Medelprismodellen är ett tryggt alternativ
när priset varierar kraftigt. Med
den kan man försäkra sig om periodens medelpris oberoende av
leveranstidpunkten. Man får med
andra ord aldrig periodens sämsta pris.
Kontrakt till fast pris
Kontrakt till fast pris kan tecknas
endast på våren för den nya skörden. I kontraktsmodellen avtalas
om slag av gröda, sort, mängd
och grundpris för skörd som ska
levereras kommande vinter.
Kontrakt till fast pris är ett
riskhanteringsredskap. Oberoende av fluktueringarna på marknaden vet odlaren vilket pris han/
hon får av sin skörd redan vid
sådden, om odlingen lyckas. Syftet med ett kontrakt till fast pris
är inte att säkra periodens toppris, utan att trygga en viss inkomstnivå oberoende av marknadsläget.
13
VÄXTODLING
AGRO magasinet • 3/12
Mottagningen av spannmål
pågår för fullt
Efter en regnig och sval sommar inleddes skörden
av spannmål och oljeväxter i slutet av augusti.
Efter tröskningen började leveranserna av spannmål.
Vi har nu fler leveransställen än i fjol för att kunna
undvika långa köer vid mottagningen.
Spannmål köps av alla producenter
TEXT Minna Oravuo I FOTO Pasi Eskola
Förutom vid Raisioagros traditionella
fabriksorter tar vi emot spannmål på
flera andra orter vid Suomen Viljava
Oy:s mottagningsplatser. På vår
hemsida under spannmålspris ser du
vilka dessa mottagningsplatser är.
Förhandsprovet ger
en fingervisning om kvaliteten
Det lönar sig att sända ett förhandsprov genast efter tröskningen, fastän
man planerar sälja spannmålen först
senare under vintern. Det lönar sig
att sända förhandsprov av kvarnvete,
maltkorn, råg och grynhavre också av
ekologisk kvalitet. Man kan dessutom
sända förhandsprov av oljeväxter och
foderspannmål, om man misstänker
att kvaliteten inte uppfyller mottagningskraven.
Uppgifter om pris och kvalitet
på nätet
Du hittar grundpris- och kvalitetsprissättningstabeller på vår hemsida.
Där finns också detaljerade anvis-
Odlingsväxternas mottagningsplatser skördeperioden 2012-2013
2012-2013
Kvarnvete
Råg
Grynhavre
Grynkorn
Maltkorn
Fodervete
Foderkorn
Foderhavre
Ryps och raps
Camelina
Bondböna
Foderärter
Ekovete
Ekoråg
Ekogrynhavre
Ekofodervete
Ekofoderkorn
Ekofoderhavre
Ekobondböna
Ekofoderärt
14
ningar för leveranser av spannmål.
Vi kan bli tvungna att justera kraven
på kvalitet och kvalitetsprissättning
under hösten, då vi får en uppfattning om totalkvaliteten. Vi uppdaterar dagsfärska kvalitetskrav på vår
hemsida.
Mottagningsställen
Reso, Ylivieska. Kouvola
Nokia
Nokia, Raumo
Nokia
Reso/Nådendal, Tavastehus
Reso, Ylivieska, Kouvola, Idensalmi
Reso, Ylivieska, Kouvola, Idensalmi
Reso, Ylivieska, Kouvola
Reso, Ylivieska, Kouvola, Kumo, Seinäjoki
Turenki
Reso, Ylivieska, Kouvola
Reso, Ylivieska, Kouvola
Reso, Nokia
Nokia
Nokia
Loimaa, Koria, Kuopio, Liperi
Loimaa, Koria, Kuopio, Liperi, Ylivieska
Loimaa, Koria, Kuopio, Liperi, Ylivieska
Loimaa, Koria, Kuopio, Liperi
Loimaa, Koria, Kuopio, Liperi
Odlingskontrakt har tecknats som
förut. Kontraktsodlare kan boka leveranstider via Viljalaari. I Viljalaari
kan du också läsa analysresultaten
för förhandsprovet, när analyserna
är klara. Koder till Viljalaari får du av
din kundansvariga, om du inte redan
har fått dem.
Vi köper i första hand spannmål
och oljeväxter av våra kontraktsodlare, men vi köper också spannmål
utan kontrakt. Det lönar sig alltså att
bjuda ut spannmålen fastän du inte
har tecknat kontrakt.
Allmänna leveransanvisningar
Leveransanvisningarna har inte ändrats. Leveranstider kan reserveras i
Viljalaari och via kundansvariga. Det
lönar sig att reservera leverans i god
tid, och för att köer ska kunna undvikas måste leveranstiderna följas.
Man måste alltid meddela eventuella
avbokningar och ändringar.
Skördeskador under växtperioden
Tyvärr har det besvärliga vädret under sommaren förstört odlingar.
Skördeskador på grödorna som är en
följd av regn, översvämningar eller
torka ska alltid anmälas till köparen.
En förutsättning för att häva kontrakt
till fast pris eller medelpris och lämna grödor olevererade är att skördeskadeanmälan sänts till köparen före
31.12.2012. Tilläggsuppgifter får du
av din kundansvariga.
Lågt protein
i den tidiga skörden
Den svala sommaren och den utdragna sådden
skjöt upp tröskstarten med omkring två veckor. Också
höstspannmålen är sen fastän den inte är beroende
av såningstiden. Det har varit nödvändigt att bekämpa
växtsjukdomar, fastän detta försenade skörden.
TEXT Jaakko Laurinen
I början av september var tröskningen av höstsäden på slutrakan, men tröskningen av vårsäden hade just inletts. På basis av
anlända förprov kan man se att
proteinhalten är låg hos höstvetet, rågen och kornet. Dessa grödor är skördade främst i södra
Finland och största delen av
kornsorterna är maltkorn.
Proteinet i maltkornet är 1,5
procent lägre än i fjol dvs. endast
något över 10 procent. Sorteringsmedelvärdet uträknat över
flera år visar att växtsjukdomar
och svaga sidoskott ger ett sämre sorteringsresultat i år, men
inte i samma mån som i fjol.
Falltalet för höstvete och råg
är nästan utan undantag högt,
fastän det inte riktigt når upp till
fjolårets nivå. Hektolitervikten
hos dessa grödor är mycket hög,
klart högre än i fjol. Medelproteinet i höstvetet stannar under 12
procent, vilket är den enda faktorn som försämrar kvaliteten.
Mjöldryga förekommer i vissa
rågpartier. De första havreprovens hektolitervikt har varit hög.
Om tröskningen drar ut länge
på tiden kan förekomsten av mögel och toxiner få ökad betydelse. Det är viktigt att spannmål
som tröskas fuktig blir torkad
tillräckligt snabbt, vilket får mögeltillväxten att stanna av.
15
VÄXTODLING
AGRO magasinet • 3/12
Vädret var gynnsamt för dem
som ville vandra i åkrarna.
På eftermiddagen bekantade
man sig med vårvete- och
höstrapsskiften i Mietoinen.
Expertföreläsningar under Raisios skördevandringsdag
betydande inbesparingar
med exakt gödsling
På Ketarsalmen Kievari i Taivassalo samlades 125 odlare i augusti till
Raisioagros skördevandringsdag. Medan deltagarna drack förmiddagskaffe fick de höraaktuell information om spannmålsmarknaden och
framställningar av MTT:s experter, och på eftermiddagen gjordes
exkursioner till åkrar som gödslats med hjälp av N-Sensor.
TEXT Jaakko Laurinen I FOTON Minna Oravuo
Raisio organiserade en kvävetillsatsgödsling med hjälp av Yara N-Sensor™ på fyra gårdar i Mietoinen
i slutet av juni. Entreprenör Mikko
Lindeman utförde spridningen på
vårvete- och vårrapsåkrar. Yara NSensor™ fastställer kvävebehovet genom att mäta det ljus som växterna
reflekterar på drygt 50 m2. Optimala
spridningsmängder beräknas på basis av kvävebehovet med beaktande
av växt och tillväxtgrad. Uppgifterna
sänds till spridningsmaskinen som
ändrar doseringen av gödslingen.
Om gödslingen med Yara N-Sensor™
-tekniken gjordes en video på Juha
Mettalas gård. Titta gärna på videon
på adressen www.raisioagro.com.
Yara N-Sensor™ -tekniken har
testats bl.a. på Ravean Maatalousyhtymäs och Oskari Virtanens skiften
16
i Mietoinen. På Raveas skifte med
Marble-vårvete hade man haft betor
som förfrukt, vilket skulle ha inverkan på kvävetillgången. I samband
med sådden hade kvävemängden varit endast 100 kg/ha. Man planerade
att N-Sensorn skulle känna av i medeltal 25 kg kväve/ha. N-Sensorn varierade spridningsmängden utgående från biomassan och klorofyllet i
beståndet och medeltalet blev 15 kg/
ha. Tre fjärdedelar av åkern fick endast 10-20 % tilläggskväve. Det blev
en betydande inbesparing i gödselmängden och samtidigt förbättrades
skörde- och kvalitetspotentialen.
På Oskari Virtanens skifte med
Marble-vårvete hade man basgödslat
med mer än 100 kg kväve/ha. På den
frodiga veteväxten gödslade N-Sensor i medeltal 31 kg kväve. Största
mängden tilläggskväve gick åt i ena
ändan av åkern. En dryg femtedel av
åkern fick så mycket som 60 kg extra
kväve/ha, eftersom biomassan hade
mycket potential. Virtanen förklarade
att skillnaden berodde på olika bearbetningar - ena ändan av åkern var
plöjd och den andra lättbearbetad.
Skalbaggar måste bekämpas i tid
Idén med integrerat växtskydd (IPM)
är kombineringen av olika sätt att
bekämpa skadeinsekter, så att bekämpningen blir ekonomiskt förnuftig. Växtskyddsmedel borde användas
endast för konstaterat behov och
med rätt dosering. I växtskydd ingår
också förebyggande metoder, t.ex.
växelbruk, gödsling och friskt utsäde
av sorter som är så sjukdomshärdiga
som möjligt. Raisio är intressent i
Oskari Virtanen och
Anne Kerminen undersöker höstrapsskörden.
Du känner väl
till vilka gödselmedel som
innehåller
mycket svavel?
YaraBela Sulfan innehåller 26 %
kväve och 14 % svavel. YaraVita
Thiotrac är ett svavelrikt bladgödselmedel som innehåller sulfatsvavel som kan upptas till 100 % av
växterna och som håller förhållande mellan kväve och svavel
optimalt, vilket är viktigt för
växterna.
MTT:s Pesticide Life -projekt, som
forskar kring integrerat växtskydd.
Bekämpningströsklar är viktiga
redskap för IPM. Det är möjligt att
göra prognoser för förekomsten av
havrebladlus, och i år visar förhandsbedömningen på stora mängder. På
gårdar där Pesticide Life -projektet
genomförs användes gula fällor då
man följde med inflygningen av havrebladlöss. Bekämpningströsklarna
överskreds främst i Nyland, där det
som mest fanns över 100 löss per
planta. För havrebladlusens del fungerar således IPM väl, eftersom man i
merparten av landet inte behövde bekämpa dessa, fastän man utgående
från prognosen skulle ha trott det.
I år var rapsbaggar ett större hot
mot oljeväxterna än bladlössen.
Också jordloppor förekom i det tidiga
plantstadiet.
– Det är svårare att förutse mängden av dessa skadegörare än mängden havrebladlus. Till största förfång
för skörden är att plantorna skadas i
knoppstadiet, vilket minskar skörden
från huvudskottet. Skalbaggar måste
alltså bekämpas i ett mycket tidigt
skede. Skalbaggar som är resistenta
mot pyretroider finns faktiskt redan,
men tills vidare får man bra resultat
på största delen av invasionerna,
upplyser Erja Huusela-Veistola och
Jarmo Ketola från MTT om skadeinsektsbekämpningen.
Enligt MTT:s rekommendationer
inleds bekämpningen med pyretroi-
der. Det lönar sig att använda långtidsverkande Biscaya och Mospilan
vid en senare behandling. Till nästa
säsong väntas också medlet Avaunt,
som representerar en helt ny grupp
av bekämpningsmedel.
Svavelbrist kunde märkas
under växtperioden
Brist på svavel har under växtsäsongen kunnat märkas i synnerhet
på åkrar, där svaveltillgången varit
knapp och tilläggsgödsel inte getts.
På forskningsstationen i Kotkanniemi
har man försöksodlat i testrutor, där
skördenivån för vårvete höjdes från
4,5 ton till 5,5 ton genom en tillsats
av 30 kg svavel/ha och där svavlet i
åkern visade rött i markkarteringen.
Redan en tillsats på 15 kg svavel/ha
gav en skörd över 5 ton/ha, dvs. en 15
% förbättring. Den svavelgödsel som
behövs, 15 kg/ha, kommer vårvetet
till godo med YaraMila Pellon Y1, om
man planerar gödsla med 130 kg
kväve/ha.
– I år höjde vi fosformängden i
Pellon Y1 från 2 % till 3 %, eftersom
fosforgödslingen blivit bristfällig då
Pellon Y1 använts från år till år.
YaraBela -serien fick en kväve-svavelnykomling i YaraBela Axan. YaraBela Sulfan N26, S14 -gödseln passar bäst som kompletteringsgödsel,
om åkrarna innehåller röda mängder
svavel, berättar Anne Kerminen på
Yara om resultaten.
0m
50 m
100 m
Kartan över Yara N-Sensor -spridningen
beskriver kvävefördelningen över åkern.
På Raveas skifte betyder den mörkaste färgen
över 20 kg kväve/ha. Sådana mängder fick
12 % av åkern. Den näst mörkaste färgen
visar 10–20 kg/ha som spreds på 74 % av
arealen. De resterande 14 % har fått mindre
än 10 kg svavel/ha.
kg N/ha
N-Sensor
<10
Nitrogen As-Applied Map (Target Rate)
Customer
Field Size
Calibration
Type of crop
Date of Application
Measurement
(14.2%)
Ravea
approx. 7.9 ha
Winter Wheat
vehna
June 27, 2012
EC 32
File
1103253_120627_05.log
Date
August 7, 2012
Minimum
0 kg N/ha
Maximum
45 kg N/ha
Mean
15.0 kg N/ha
Standard deviation 5.2 kg N/ha
Total amount of
380 kg
fertiliser used
N in fertiliser
27.0 %
10-20 (73.5%)
>20
(12.4%)
0m
50 m
100 m
På Oskari Virtanens åker beskriver den mörkaste färgen det område som fick över 60 kg
kväve/ha med N-Sensor -spridningen. Mer än
en femtedel av arealen hörde till den gruppen.
Den ljusaste färgen visar det område som fått
mindre än 10 kg kväve/ha. Detta område omfattar nästan hälften av skiftet och därför har
variationerna på samma skifte varit
mycket stora.
kg N/ha
N-Sensor
<10
Nitrogen As-Applied Map (Target Rate)
(47.8%)
10-20 ( 9.5%)
20-30 ( 4.8%)
Customer
Field Size
Calibration
Type of crop
Date of Application
Measurement
Oskari 2
approx. 5.2 ha
Winter Wheat
vehna
June 27, 2012
EC 32
File
1103253_120627_09.log
Date
August 7, 2012
Minimum
0 kg N/ha
Maximum
139 kg N/ha
Mean
30.7 kg N/ha
Standard deviation 26.7 kg N/ha
Total amount of
548 kg
fertiliser used
N in fertiliser
27.0 %
30-40 ( 5.3%)
40-50 ( 3.8%)
50-60 ( 6.6%)
>60
(22.2%)
17
VÄXTODLING
AGRO magasinet • 3/12
Efterfrågan
på gödselmarknaden
Gödselperioden inleddes i Finland i slutet av juni och
fick en god start. I synnerhet spannmålsgårdarna
i södra Finland var ute i tid. Prisen sjönk sedan
i våras med ca 10-15 procent. Som mest sjönk priset
på kvävegödsel med ca 10 procent.
TEXT Heidi Seitala I FOTO Marjo Haverinen
Efterfrågan på gödsel klingade av
något före tröskningen. Efterfrågan
väntas stiga igen senast i oktobernovember. Räknat i euro har gödselråvaran blivit dyrare ute i världen.
Priset på ammoniak t.ex. har stigit i
jämn takt sedan i våras.
Prishöjningen på spannmål påverkar indirekt gödselpriset. Då
priset stiger vill odlarna satsa på
spannmålsodling och använder mera
gödsel. Den ökande efterfrågan höjer gödselpriset. Gödselmarknaden
har i själva verket märkt av en ökande efterfrågan, medan den globala
produktionskapaciteten är låg i förhållande till efterfrågan.
Selen effektivt via gödseln
Den finländska jordmånen är exceptionellt fattig på selen. Selen som tillsatts gödseln förbättrar selenhalten
i foderspannmål och vall. Selenet är
en antioxidant och därför en viktig del
av djurens cellverksamhet. Selen behövs för musklerna, hjärtat och blodådrorna.
Enligt Yaras utvecklingschef Minna Toivakka har brist på selen varit
mera märkbar på boskapsgårdar de
senaste åren.
– Besättningarna har t.ex. haft
mera problem vid kalvningarna. Kalvarna kan vara svaga och det har förekommit att de dött. Orsaken till
detta har varit brist på selen. Selenbrist kan också leda till infektionssjukdomar och störningar i
förökningsfunktionen. Med selenhaltiga gödselmedel kan man lätt mins18
ka problem som beror på selenbrist
förmånligt och effektivt. Oorganiskt
selen som tillsätts mineralfodren
har sämre effekt än organiskt selen.
Fördelen med att tillsätta selen i gödseln är att växterna tar upp det oorganiska selenet ut marken och kan
omvandla det till organisk form som
djuren bäst kan tillgodogöra sig. Det
går också att tillsätta organiskt selen
i fodren, men det är en dyrare än oorganiskt. – Man måste gödsla med selen inför varje skörd. Selen som kan användas av växterna lagras inte i marken, berättar Minna Toivakka om de
fältprov Yara gjort.
NYA GÖDSELMEDEL
För boskapsgårdar rekommenderar vi YaraBela Finlandssalpeter Se+
-gödselmedel, som kan säkerställa selentillgången. YaraMilaproduktseriens gödselmedel med flera näringsämnen,
med undantag av Hiven Y2, innehåller också selen.
Nyheten YaraBela Axan är en svavelhaltig
kvävegödselsort, som innehåller 27 %
kväve och 4 % svavel. Axan passar bäst
på spannmålsgårdar som tilläggsgödsel
för oljeväxter, kvarnvete och råg.
Man marknadsförde också Yara CAN 27 +Mg,
som är ett billigt gödselalternativ med endast
kväve och lite magnesium. Produkten innehåller varken svavel, spårämnen eller selen. SVÄMSPRIDNING PÅ VALLAR PÅ HÖSTEN
För att jämna ut arbetstopparna och för att vallen
ska få en bättre start lönar det sig för många gårdar
att överväga svämspridning på hösten. Gödsel kan
spridas på vallen med svämfordon försedda med
myllare ända till 15.11, om marken inte är frusen.
Gödsel får spridas på vallytan ända till 15.9.
Maximala spridningsmängder på hösten är 20
ton nötsväm per hektar. Dessutom måste man komma ihåg kvävedirektivet som tillåter 170 kilo kväve
från boskapsgödsel per hektar. Vid höstspridningen lönar det sig att bruka förståndet; med stora maskiner lönar det sig inte att åka i våta åkrar. Det får
inte bli spår och klöver- och blålusernväxten ska
inte offras för spridningens skull.
Flera odlare berättar att sen spridning på hösten
är bra för vallen. Näringsämnena hjälper vallen
övervintra och tillväxten blir snabb på våren. En
ögonbedömning visar att bestånden är klart grönare på våren än de som inte fått sväm.
Text: Juha Anttila
bättre skörd med nya vallblandningar
Raisioagros vallblandningar och en ny vallstrategi med
flera slåttergånger har fått ett gott mottagande. Hundratals odlare runt om i Finland har anlagt vallar med våra
nya blandningar. De innovativa och mångsidiga blandningarna ger en möjlighet att synkronisera ensileringstiden och förbättrar skördens kvalitet och mängd.
Samarbetet med mejerierna gör verksamheten smidig. Vallblandningarna kan transporteras med samma
frakt som foderlasten. Utsädet sänds från Raisioagros
Kuovolafabrik till hela landet.
I vårt utbud finns fortfarande Varma 1 och 2 -vallfröblandningar för två skördar, Teho 1 och 2 -klövervallblandningar för två och tre skördar och Voima-rörsvingeloch Vauhti-rajsvingelblandningar för tre och fyra skördar.
Laidun-seos är en specialblandning för vallar. Den innehåller det tåliga ängsgröet och vitklöver.
Dessutom kommer Raisioagro att ge ut nya blandningar, t.ex. en snabbvallblandning. Den innehåller engelskt rajgräs och ettårigt rajgräs. En blålusernblandning
är också en nyhet inkommande säsong. Vauhti 2 -blålusernblandningen provodlas på MTT:s försöksstationer i
Ylistaro och Ruukki och dessutom på flera gårdar runt
om i landet. Också våra andra blandningar växer på försöksfälten i Ruukki och Ylistaro. Om dessa sorter vet vi
mera nästa odlingssäsong. Den kommande skördeperioden öppnas på KoneAgria i Jyväskylä i oktober. Välkomna!
Text: Juha Anttila
TEHO 1
VAUHTI 1
VAUHTI 2
19
NÖT
AGRO magasinet • 3/12
Maituri 12 000 E
- effektivitet
i foderanvändningen
Kornas produktion har flerfaldigats under de senaste årtiondena men energianvändningen för mjölkproduktionen
har inte förbättrats. Maituri 12 000 E har visat att det är
möjligt att förbättra användningen av energi och protein.
TEXT Merja Holma
Man kan öka effekten av utfodringen
bl.a. genom att förbättra fodrens
smältbarhet. Genom att göra kons
ämnesomsättning effektivare får
man mera mjölk med samma foder.
Forskning visar att Maituri 12 000 E
-fodret förbättrar användningen av
energin och proteinet. Maituri 12 000 E
gav 2,7 kg mera energikorrigerad
mjölk med samma foderintag i ett
försök som MTT gjort.
Mjölkbildningen är en invecklad
process som styrs av hormoner och
kräver mycket energi och lämpliga
råvaror i cellen. Mjölkens huvudkomponenter laktos, protein och fett
syntetiseras i juvrets celler. Förutom
att Maituri 12 000 E producerar
lämpliga råvaror till mjölkbildningen
gör den också användningen av energin effektivare.
I MTT:s försök höjde Maituri
12 000 E produktionen och halterna
Maituri 12 000 E visade redan i februari då det marknadsfördes att det
fungerar i praktiken på gårdarna. Nu
har också försök under kontrollerade
former visat att fodret fungerar. Användningen av näringsämnena har blivit bättre. Mjölkproduktionen och fetthalten steg märkbart, och proteinhalten visade också en positiv utveckling.
I MTT:s försöksladugård i Maaninka gjordes ett utfodringsförsök
våren 2012, där man jämförde två
allfoder i utfodring med spannmålkoncentrat. Allfodren A och B hade
Produktionsökningen under försöksfoderperioden jämfört med grundperioden
EKM kg/dag
Foder A
Foder B =
Maituri 12 000 E
Statistisk betydelse
+0,9
+2,7
Statistiskt betydelsefull skillnad
Mjölkhalter i försöket i Maaninka
Fett %
Protein %
Foder A
Foder B =
Maituri 12 000 E
Statistisk betydelse
3,94
3,52
4,31
3,57
Statistiskt betydelsefull skillnad
Skillnaden i mjölkhalterna, försöksallfoder jämfört med grundperioden
Fett %
Protein %
20
Foder A
Foder B =
Maituri 12 000 E
Statistisk betydelse
-0,09
-0,05
+0,23
+0,01
Statistiskt betydelsefull skillnad
tillverkats med samma recept, men
processeringen och fettsyrasammansättningen avvek något från varandra. Fodret B motsvarade Maituri
12 000 E. Ensilaget var en blandning
av timotej-ängssvingel från andra
skörden med D-värde 63 i medeltal
och 15,8 % råprotein.
Försöket innehöll tre på varandra
följande perioder. Under försökets
första period hade alla kor samma
utfodring med spannmål-koncentrat.
Under försökets andra period fick
alla kor enbart försöksallfoder. Under
tredje perioden gick man tillbaka till
utfodring med spannmål-koncentrat.
Under andra perioden fick förstakalvarna 10 kg försöksallfoder och gamla kor 13 kg.
Den energikorrigerade mjölkproduktionen var högre med Maituri
12 000 E -fodret än med jämförelsefodret. Också mjölkhalterna blev
bättre med Maituri 12 000 E. Vid en
jämförelse mellan försöksperioden
och grundperioden ser man att
Maituri 12 000 E-allfodret höjde
den energikorrigerade mjölkproduktionen med 2,7 kg. Utvecklingen hos
fetthalten och proteinhalten var
också betydligt bättre än hos jämförelsefodret A.
I foderförbrukningen märktes det
ingen skillnad mellan grupperna och
därför kan vi dra slutsatsen att med
Maituri 12 000 E -fodret användes
energin effektivare för mjölkproduktion än med andra foder. Också användningen av proteinet blev bättre.
2012
TUTKIT
USTI TE
MAITUR HOKKAAT
I 12 000
12 000 E -allfodret och -halvkoncentratet har blivit mycket populära. Nu
använder redan hundratals gårdar
antingen Maituri 12 000 E -allfoder
eller Amino-Maituri 12 000 E -halvkoncentrat. Intervjuer på gårdarna visar att den positiva effekten från fodret märks i mjölktanken.
I maj sände vi ut en omfattande
gallup till de gårdar som använder
Maituri 12 000 E och Amino-Maituri
12 000 E. I förfrågan kartlade vi utvecklingen av halterna i tankmjölken
under våren, sedan gårdarna gått
över till det nya fodret. Som jämförelse använde vi halterna från början
av året, då man använde det tidigare
fodret och hur mjölkhalterna utvecklats på riksnivå.
På basis av den feedback vi fått
från gårdarna kan vi konstatera att
12 000 E -allfodret och -halvkoncentratet höjer halterna i mjölken. Med
allfodret är effekten något bättre i
medeltal än med halvkoncentratet.
Fastän landets medeltal för halterna
i tankmjölken gick ner under försöksperioden, steg halterna hos dem
som använder 12 000 E. Enligt statistikcentralen sjunker medelfetthalten
i mjölk från januari till sommarperioden vanligen med två tiondedelar.
Vi fick in gallupsvar från nästan
50 producenter som använder allfoder. Hos dessa steg fetthalten i tankmjölken till 4,53 % fram till juni och
höjningen var i medeltal tre tionde-
delar. Hos merparten av gårdarna
hade höjningen varit tydlig och kraftig. Proteinhalten höjdes i medeltal
med en knapp tiondedel. Med halvkoncentraten var effekten likartad. I
schemat ser vi utvecklingen i fetthalten på Maituri 12 000 -gårdar under
våren och hela landets utveckling
under samma tidsperiod. Det andra
schemat visar utvecklingen inom
fetthalten på Maituri 12 000 E -gårdar
genom en jämförelse med det foder
som användes förut.
EN
MAITO EMMÄN
RASV A, ENEMM
AA, EN
ÄN
EMM
VALK
UAIST ÄN
A
Den nya Maituri 12 000 E -broschyren postas
till producenterna under höstens lopp.
Mjölkfett-% i hela landet (Tike) och med 12 000 E -fodret
12 000 E började användas
fett-%
Maituri 12 000 E ökar i popularitet
E -REH
UT
2011
2010
12 000 E
jan
feb
mars april
maj
juni
Fett-% på Maituri 12 000 E gårdar före och efter foderbytet, mån
fett-%
Foderbyte
fett-%
21
NÖT
AGRO magasinet • 3/12
Otrolig utveckling
med
Maituri 12 000 E
På Haapala gård fick man uppleva en positiv ändring
i mjölkens proteinhalter, då gården började använda
Maituri 12 000 E på våren 2012. Husbonden Kauko Sieppi
är nöjd med den foderstat han räknat ut och funderar på
att utöka sin mjölkbesättning.
TEXT OCH FOTON Heikki Ämmänpää
Kauko Sieppi från Muonio blev ägare
till sin hemgård Haapala 1987. Han
började bygga en ny ladugård genast
och den blev klar 1990. Gården startade i praktiken från grunden, efter-
som föräldrarna börjat utmönstra
sin besättning. Kauko tar i huvudsak
hand om gården ensam och hustrun
förvärvsarbetar. Kaukos pojkar Mauri och Matias som är i tjugoårsåldern
hjälper till med sysslorna och är avbytare då det behövs.
I en nära framtid kommer kalvutrymmena att stå klara. Han planerar
också att bygga några platser till för
mjölkbesättningen. På gården har
man också i övrigt byggt om eller
gjort små renoveringar bl.a. i förråden.
Det lönade sig
att ändra på utfodringen
Besättningen på gården utfodras
med vallensilage och Maituri
12 000 E -allfoder. Vallen ensileras
som rundbalar. Fodren tillverkas
tillsammans med samarbetsgården.
Ensilaget delas ut till djuren med
en dieseldriven Varmolift-utfodringsrobot. Kraftfodret delas ut för hand
fyra gånger om dagen. Tillskottsenergi ges vid behov och Raimix-saltstenen ser till att det finns tillräckligt
22
med salt. Små mängder Melli-produkter och slickstenar har mejerierna i lager och levererar dem med
mjölkbilen i hela norra Finland.
- Medelproduktionen har redan
någon tid legat över 10 000 kilo.
I synnerhet den låga fetthalten hade
länge varit bekymmersam. Därför
beslöt jag försöka byta foder, berättar Kauko.
Det nya Maituri 12 000 E -fodret
togs i bruk i slutet av februari. Ändringen märktes omedelbart som
bättre mjölkhalter.
- Det var en särskilt trevlig överraskning att mjölkproteinet steg.
Foderbytet gick lätt och problemfritt,
säger Kauko.
derna under laktationsökningen har
sett lovande ut.
Kraftfodermängderna har inte
ändrats för foderbytets skull. Kauko
har hittills planerat foderstaten själv
utgående från egen erfarenhet och
har justerats den enligt ProAgrias
foderstat. I höst har Kauko tänkt be
om en utfodringsrekommendation
av Raisioagro på basis av Artturianalysen.
Kauko Sieppi, Haapala gård
• Liepimäjärvi by, Muonio
• 17 kor + kvigor,
alla av holsteinras
• Tjurar som spädkalvar
till förmedlingen
• Förut använde Sieppi en
annan tillverkares allfoder 3
• Över 20 ha odlingar,
i huvudsak Timotej-vall
• Dessutom skog
Utvecklingen av mjölkhalterna
Sommaren
2010
Sommaren
2011
Sommaren
2012
Fett
3,52
3,94
4,00
Stöd till foderstaterna
Protein
3,16
3,46
3,56
Just nu har vi en kalvningsboom och
det är tjurkalvarnas år. Av tio kalvar
har endast tre varit kor. Mjölkmäng-
Sieppi fick 3,75 cent/liter mjölk mera betalt i sommar än sommaren
2010 tack vare de bättre halterna.
23
NÖT
AGRO magasinet • 3/12
På sommaren
kan mjölkhalterna
sjunka riktigt
ordentligt. Med
Maituri 12 000 E
-fodren har man
fått halterna
att stiga.
Maituri 12 000 E -fodren
höjer halterna
Mjölkens fetthalt brukar sjunka under våren.
På sommaren kan den sjunka riktigt ordentligt.
Man har t.o.m. stött på tankmjölk med fetthalt under
3,5 %. Då de här gårdarna har bytt till 12 000 E -foder har
det lett till förvånansvärt stora höjningar av fetthalten.
TEXT Merja Holma
Dålig fetthalt i början av sommaren
gäller många gårdar. Man använder
fortfarande föregående sommars ensilage vars kvalitet inte blivit bättre
efter ett år i lager. Ensilaget kanske
inte är gott längre och då kan grovfoderíntaget bli lägre än beräknat. På
en del av gårdarna ger betet variation
i utfodringen. Situationen brukar bli
bättre då man kan börja utfodra med
en ny skörd.
I ytterlighetsfall har fettet i tankmjölken sjunkit med en hel procentenhet. Proteinet har vanligtvis också
sjunkit. Priset för mjölken kan lätt
24
sjunka med 2 cent per liter på grund
av de låga sommarhalterna. Man
märker skillnaden i mjölklikviden.
I en besättning på 60 kor blir det ett
minus på 1 000 euro under en månad.
Som exempel kan vi ta en högavkastande holsteinbesättning, vars
fetthalt i tankmjölken var endast
3,15 % i juni. Gården bytte till halvkoncentratet Amino-Maituri 12 000 E
och halterna började stiga. I juli var
fetthalten 3,75 %. I augusti uppnådde
man äntligen fyra procent.
Sommarens
låga halter
beskattade
mjölklikviden
.
Fodrets
specifika vikt
varierar - väg det
och kalibrera
roboten
Variationer i specifika vikten hos
de råvaror, t.ex. spannmål och
ryps, som används i fodren påverkar också specifika vikten hos
olika foderpartier. Därför måste specifika vikten hos alla foderpartier som levereras räknas ut
och utfodringsroboten kalibreras. På det sättet säkerställer
man att kon får rätt mängd kraftfoder. Exakta fodermängder
inverkar också på utfodringskostnaderna.
Text: Ari Vilppola
Högre halter
kompenserar högre foderkostnader
Marjut och Ville Marttila i Lammi har varit mycket
nöjda med Maituri 12 000 E -fodret. Den enorma
höjningen av halterna kompenserar höjda foderkostnader.
En högre produktion kommer på köpet.
TEXT 0CH FOTO Essi Vainio
Marttilas 40 kor hade en medelproduktion på mer än 10 000 kg. I hopp
om att få bättre halter i mjölken bytte man Maituri 12 000 till E-versionen. Effekten i det nya fodret har gett
större mängder mjölk utöver de bättre halterna. Gamla kor började
mjölka 55–65 kg och förstakalvarna
36–45 kg. Produktionen hålls också
jämn under lång tid. Som exempel
på livsduglighet kan vi särskilt nämna Omena, Syreeni ja Tamara. Omena närmar sig milstolpen 150 ton, om
nuvarande laktationsperiod lyckas.
Syreeni och Tamara närmar sig jubileumsmängden 100 ton. Omena som
kalvade i juni mjölkade över 70 kg i
kokontrollen i augusti, så gamla frun
fick verkligen upp farten med Maituri
12 000 E.
Marttilas kor, som är inhysta i två
ladugårdar, fick i medeltal 4 tiondedelar bättre fetthalt och 3,1 tiondedel
bättre proteinhalt. Halternas effekt
på mjölkpriset är 3 cent/liter. I den
högproducerande besättningen med
40 kor blir mjölklikviden för ett år
nästan 12 000 euro högre, då förbättringen i halterna räknas ut över ett
helt år. Enligt Marttila har de höjda
halterna väl kompenserat de större
foderkostnaderna. Det lönade sig att
byta till Maituri 12 000 E. Tillskottet i
avkastningen kommer som en bonus
på köpet.
Den ekonomiska
effekten
hos Marttilas
• Fettet steg med 4 tiondedelar,
effekten på mjölkpriset är
4 x 0,24 = 0,96 cent
• Proteinet steg med 3,1 tiondedelar, effekten på mjölkpriset
är 3,1 x 0,65 = 2,015 cent
• Mjölkpriset steg i medeltal
sammanlagt 2,975 cent/liter =
+ 11 900 €/år
• Med 30 kilos avkastning får
man 2,975 cent x 30 l =
89,25 cent mera om dagen/ko
• En ko som mjölkar 30 kilo
äter 10 kg allfoder/dag -> fodret
som höjer halterna skulle få
kosta 89,25 €/ton mera än det
gamla fodret. Bättre produktion
kommer på köpet.
Frun i huset Marjut Marttila
och dottern Kaisa gläder sig
över gårdens produktiva kor.
Maituri 12 000
E
– ett foder so
m
håller sitt löft
e
25
NÖT
AGRO magasinet • 3/12
Kor behöver
inte soja
Internationella fodertabeller visar att
sojakross har ett bättre proteinvärde,
dvs. AAT, än rypskross inte bara för
den högre proteinhalten utan också
för att sojaproteinet har lägre nedbrytningsgrad i vommen och för att
AAT spjälks bättre i tunntarmen. I
produktionsförsök har man dock inte
kunnat bevisa att sojan skulle ha haft
bättre värde än rypsen.
Då man började mäta idisslarfodrens proteinvärde som AAT, blev betydelsen hos nedbrytningen av proteinet betonad. När vommikroberna fått
sin näring, kan man öka den mängd
protein som uppsugs i kroppen endast genom att ge mera proteinfoder
och/eller minska proteinspjälkningen
i vommen. Proteinfoder har jämförts
i många produktionsförsök, men man
kan inte alltid dra slutsatser på basis
av enskilda försök. Beroende på tillfälliga variationer är små avvikelser
inte statistiskt betydelsefulla. En
26
mera tillförlitlig bedömning av fodrens effekt på produktionen får man
genom att analysera resultaten från
flera försök med en s.k. meta-analys.
Då kan man också ta med resultaten
från försök där endast ett proteinfoder använts på olika nivåer.
På Sveriges lantbruksuniversitet
i Umeå gjordes en analys där man
jämförde produktionseffekterna av
sojakross, rypskross och skyddsbehandlad rypskross/pressad ryps. Försöksmaterialet var mycket stort och
omfattade ca 250 olika utfodringar av
mjölkkor (rypskross 120, behandlad
ryps 82, sojakross 46). Eftersom man
använde varierande mängder proteinfoder, baserades jämförelserna på
de reaktioner som kom av ändringar
i proteintillgången. Från variationerna tog man bort skillnaderna mellan
försöken i den statistiska analysen,
t.ex. produktionsnivå, mängden kraftfoder och ensilagets D-värde.
Protein ökar ensilageintaget
Alla proteinfoder ökade ensilageintaget, men ändringen var klart större
med rypsfoder än med soja (figur 1).
Proteinfodrens förhöjande effekt på
produktionen beror delvis på ökat ensilageintag, delvis också på förbättrad smältbarhet hos fodret. Förändringarna avtecknas som en kurva,
dvs. mycket protein i fodergivan har
avtagande effekt. Någon entydig förklaring till att ryps ger bättre resultat av foderintaget än soja finns inte.
Ändringen kan delvis bero på att korna kompenserar rypsens lägre energihalt med att äta mer ensilage. En
sannolikare förklaring är att rypsens
bättre protein ökar produktionen, vilket i sin tur ökar foderintaget.
Rypsproteinet ökar mjölkproduktionen mera än soja (figur 2). Resultaten presenteras per kilo, men det
är skäl att lägga märke till att en ökning på ett kilo i proteintillgången
motsvaras av att ersätta omkring
fyra kilo spannmål med ryps. Också
enskilda försök stöder slutsatsen.
I t.ex. ett försök som gjordes av MTT
var avkastningsresultatet likadant för
ett kilo pressad ryps som för ett kilo
sojakross per foderkilo, inte per proteinkilo. Proteinet i skyddad ryps producerade lite mera mjölk än obehandlad ryps. I energikorrigerad
mjölkproduktion var skillnaden omvänd, eftersom behandlad ryps minskade fetthalten och ökade proteinhalten mindre än obehandlad ryps.
Rypsfodren ökade proteinproduktionen klart mer än soja, men det var
små skillnader mellan rypsfodren
(figur 3). I ett motsvarande försök i
Amerika ökade sojaproteinet produk-
Soja är det viktigaste proteinfodret i världen, och det står för
nästan 70 % av dessa. Rypsen följer efter och står för 14 %.
Sojan har ansetts vara ett bättre proteinfoder för mjölkkor
än rypsen. Rypsens sämre rykte beror delvis på de gamla
sorterna som innehöll glukosinolater och erukasyra som
gav en dålig smak. Med växtförädling har man kommit
över de här problemen.
TEXT Pekka Huhtanen
Professor Pekka Huhtanen,
Sveriges lantbruksuniversitet,
Umeå
I Finland debatterade man livligt på
1990-talet om vikten av proteinnedbrytning i vommen. Forskningen kastade redan då fram misstankar om
att en direkttillämning av nedbrytbarheten baserad på nylonpåsemetoden
kommer att leda till en övervärdering
av behandlade foders effekt. Senare
forskning har visat att misstankarna
var befogade. Den ovan nämnda nylonpåsemetoden övervärderade skillnaderna mellan fodren. Detta beror
Ökat foderintag (kg/% RP)
0,40
0,30
0,20
0,339
0,299
0,109
0,10
0,00
Rypskross Skyddad ryps Sojakross
Figur 1: Proteinfodrens inverkan på torrsubstansintaget (ökat foderintag, då fodergivans proteinhalt
ökade med en %-enhet, när man ersatte energifoder med proteinfoder)
att tillgången på mikrobprotein står i
direkt förhållande till energitillgången, medan tillgången på foderprotein kan ökas genom att minska nedbrytningen, utan att energitillgången
ändras. Enligt forskningen är användningen av AAT som härstammar
från sänkning av nedbrytningen bara
6-8 %, då tillgången på energi och
protein är oförändrade. Energitillgången kan förklara skillnaderna i
proteinproduktionen t.o.m. bättre än
AAT. Detta innebär dock inte att det
skulle finnas skillnader i nedbrytningen mellan olika foder. En övervärdering av skillnaderna kan dock
leda till ett större fel än standardvärdena.
En analys som baserades på ett
omfattande material visade att rypsen är ett bättre proteinfoder för kor
än soja. Rypsen är miljövänligare
och ett mera ekonomiskt alternativ.
Forskningen har tydligt visat att betydelsen hos AAT är övervärderad. Bruket av soja med ett dåligt nyttoförhållande hos kor (10 %) och hos köttnöt
(<3 %) kan ifrågasättas av många
skäl.
5,0
4,0
3,0
3,4 3,7
3,7
3,3
2,1
2,2
2,0
1,0
0,0
Rypskross Skyddad ryps Sojakross
Figur 2: Proteinfodrens effekt på mjölkproduktionen (ökning i produktionen, då tillgången på protein ökade med ett kilo, när man ersatte energifoder
med proteinfoder. Vänstra kanten av stapeln beskriver mjölkproduktionen och högra kanten EKMproduktionen).
Ökat foderintag (kg/% RP)
Är nedbrytningen en villfarelse?
på att modellerna förutsätter nedbrytning till 100 % för det lösliga proteinet. Forskning som utförts med
flera olika metoder visar att en del av
de lösliga fraktionerna strömmar ut
ur vommen utan att vara nedbrutna.
En sämre smältbarhet hos AAT i
tunntarmen minskar nyttan man får
av skyddsbehandlingen. Den verkliga
smältbarheten hos tilläggsprotein
som härstammar från rypskross var
94 %, medan motsvarande värde
för skyddad ryps var 85 %. Jämförelsen baserade sig på sammanlagt
nästan 150 utfodringar. Denna skillnad förklarar åtminstone delvis varför skyddsbehandlingarna inte har
ökat produktionen. Om behandlingarna varit alltför kraftiga, kan vissa
aminosyror förstöras. Lysinet är
känsligast men är inte begränsande i
den finländska utfodringstypen.
En omfattande forskning som baseras på europeiskt och amerikanskt
material (över 1700 utfodringar) visar
att produktionen av mikrobprotein
har en femfaldig inverkan på mjölkproduktionen jämfört med foderproteinet. Detta beror huvudsakligen på
Produktionsökning (kg/kg RP)
tionen exakt lika mycket, dvs. endast
ca 10 % av proteintillsatsen användes
för produktion av mjölkprotein. Att
mata kor med soja är kontroversiellt
med tanke på matförsörjningen i
världen, eftersom soja direkt kan användas som människoföda och hos
svin producerar den 5-6 gånger mera
protein än hos kor. Sojaproduktionen
är ett miljöproblem där den odlas och
i Finland ökar den kvävebelastningen
i miljön. Tack vare nya forskningsrön
är Finland en föregångare då det gäller att minska sojautfodringen av kor
jämfört med t.ex. Sverige.
160
136
120
133
98
80
40
0
Rypskross Skyddad ryps Sojakross
Figur 3: Proteinfodrens inverkan på proteinproduktionen (ökning i produktionen, då tillgången
på protein ökade med ett kilo, när man ersatte
energifoder med proteinfoder)
27
NÖT
AGRO magasinet • 3/12
Raisioagros nya ekofoder
underlättar utfodringen på ekogårdar
Efterfrågan på ekoprodukter har ökat i Finland.
Raisioagro erbjuder nu ekogårdarna ett praktiskt utfodringsalternativ. Det nya ekoallfodret och ekohalvkoncentratet
underlättar utfodringen på ekogårdarna och de egna åkrarna
kan användas för produktion av grovfoder.
TEXT Merja Holma
Det tar tre år för en gård att gå över
till ekologisk mjölkproduktion, om
åkrarna inte redan odlas ekologiskt.
Korna kan gå över till ekomjölkproduktion inom ett halvt år. Ekologisk
produktion kostar mer än konventionell produktion och därför behövs
stöd. Utan ekostöd är produktionen
inte lönsam. Kostnaderna uppkommer bl.a. av skyldigheter som gäller
skötsel av djuren, utfodring, foder,
medicinering och miljö. Produktionen
måste också vara ekologiskt hållbar
och främja naturens mångfald.
Ett bättre pris
för mjölken
ökar produce
nternas
intresse för e
kologisk
produktion.
Ekofodren följer kraven
på näringsämnen
Raisioagros ekologiska allfoder och
halvkoncentrat har tillverkats av högklassiga ekologiska råvaror och följer
samma principer för näringsämneskrav som konventionella Maituri-foder. Med hjälp av Raisios ekologiska
foder är det lätt att fylla djurens näringsbehov. Vid sidan av energi och
protein har tillgången på mineraler,
spårämnen och vitaminer beaktats.
Raisios ekologiska foder är pelleterade och smakliga.
Energisammansättningen i ekofodren baseras på inhemsk ekologisk
spannmål. Som proteinkälla används
i huvudsak pressad ekoryps och ekologisk bondböna. Mineralerna, spårämnena och vitaminerna räcker
också till för högproducerande ekokors behov. Selenbehovet har beaktats särskilt, eftersom organisk selen
används effektivare för djurens behov
än oorganisk. Tillgången på mineraler kan också kompletteras i ekoutfodringen med hjälp av tillåtna Melliprodukter.
28
Seleeni-Melli passar särskilt bra
på ekogårdar
Ekogårdarna kan använda konventionella mineralfoder, vars råvaror är
tillåtna i ekologisk produktion. Till
sinkor kan man ge Tunnu-Melli, till
mjölkande kor och växande djur passar Pihatto-Melli och Lypsy-Melli.
Det nya Seleeni-Melli som passar
särskilt väl för ekogårdar tryggar
selentillgången också i besvärliga situationer. Med hjälp av de nya MelliBolusarna är det möjligt att trygga
tillgången på spårämnen på ekogårdar. Användningen av bolusarna är
begränsad till två doser om året.
Raisioagros ekofoder
underlättar utfodringen på ekogårdar.
Lönsamt att optimera
PROTEINUTFODRINGEN
I takt med att foderprisen stiger måste man vara allt
mera noggrann då man beräknar foderstaten. Många
överväger att lämna bort rypsen, då priset stiger. Man
måste dock komma ihåg att inhemsk forskning visar att
mjölkmängden ökat med ett kilo/dag och ko, då ett kilo
spannmål ersätts med ryps. Vid sidan av finländskt ensilage
är rypsen den bästa proteinkällan.
TEXT Juha Anttila
Årets råvaruprov visar att ensilaget
verkar innehålla rätt låga halter råprotein. Då räcker det gott och väl
med 15 % råprotein i utfodringen.
Bland Raisioagros koncentrat och
halvkoncentrat hittar du lämpliga alternativ för komplettering av de egna
fodren. T.ex. Opti-Maituri 34 passar
utmärkt i foderstaten då ensilaget
har låg proteinhalt. Amino-Maituri
fodren tillför utfodringen mera energi, då ensilagets D-värde är lågt.
Med Maituri 12 000 E räcker det
med knappare proteinutfodring
Eftersom halterna spelar en verkligt
viktig roll i prissättningen på mjölk,
lönar det sig att tänka på Raisioagros
nya Maituri 12 000 E -foder. Forskning visar att de har en gynnsam effekt på både halter och mängd. Dessutom kan man minska på proteinutfodringen med Maituri 12 000 E -fodren tack vare dessas bättre fodernyttoförhållande.
Om man använder bondböna och
ärt, kan man ge 1-2 kg/ko/dag av
dem. För dessa produkter lönar det
sig inte att betala priset för ett kilo
rypsprotein, eftersom de innehåller
endast litet vomstabila aminosyror.
Utfodringsmässigt har ärt och bondböna snarare betydelse som källa till
skyddad stärkelse. Om man utfodrar
med klöver och blålusern är det skäl
att vara observant på NDF-värdet och
komma ihåg att dessas protein i stor
utsträckning spjälks i vommen. Urea
kan också användas, om ensilagets
råproteinhalt är låg. Vi saluför Alltechin Optigen® -skyddad urea.
Rekommenderad mängd urea är
högst 100 g/dag. I utfodringen är det
viktigt att komma ihåg, att då rypsmängden minskas blir utfodringen
ensidig och stärkelsemängden ökar.
Allfoder passar till fullfoder
Ju bättre basfoder, desto mindre
kraftfoder behövs. Klöverrikt ensilage
EGEN BLANDNING JÄMFÖRD MED OPTI-MAITURI 18
MED AVSEENDE PÅ PRISET
% av ts
pris (moms 0 %), hemma euro/ton
Korn >54 kg
61
220
Malning €/ton
15
Ryps
23
380
Melassnitsel
8
330
Skyddat fett
2,5
860
Mineral
3
300
Se E-vitamin
3
500
Priset på egen blandning
298 euro/ton
Opti-Maituri 18
275 euro/ton + moms + frakt (pris 14.9.)
har en förhöjande effekt på aptiten
och halterna. Då gårdarna blir större
börjar många producenter köpa
kraftfoder. I rådande prisläge har allfodret en synnerligen god konkurrenskraft (se kalkylen). T.ex. OptiMaituri 18 är en mångsidig produkt
av allfodertyp, som inte dammar och
som underlättar arbetet i väsentlig
grad. Det blandar sig jämnt i fullfodret och smälter snabbt in i blandningen. Dessutom är spannmålen i
Opti-Maituri mald, och därför finns
det inga hela kärnor i gödseln.
Opti-Melli i blandfoder
Raimix Leike och Raimix-potatisfoder
kompletterar en stärkelserik diet och
tillför foderstaten smältbara fibrer.
Opti-Melli är en obligatorisk ingrediens på alla blandfodergårdar. Soda
buffrar, förebygger sur vom och tryggar produktionen också med höga
stärkelsemängder i fodret. Levande
jäst förbättrar vommiljön, användningen av grovfoder och höjer mjölkproduktionen och halterna.
En annan obligatorisk ingrediens
på blandfodergårdar är Vita-Melli.
Det är ett Se E-vitaminpreparat för
hela året. 100 g Vita-Melli om dagen
rekommenderas till alla nöt i alla
skeden i livet. Vita-Melli sänker cellhalten i mjölken, förbättrar motståndskraften, förebygger kvarbliven
efterbörd och förbereder levern på
den hårda belastning som laktationsstarten innebär.
Båda alternativen innehåller 18 % råprotein av torrsubstansen, AAT 109, energi 12,5 MJ
29
NÖT
AGRO magasinet • 3/12
SELEENI-MELLI
tryggar tillgången på selen
Selenbrist försämrar djurens produktion, tillväxt
och motståndskraft, ökar fruktsamhetsproblemen
och höjer mjölkens celltal. Det nya Seleeni-Melli
säkerställer en tillräcklig selentillgång också
på ekogårdar, där selenhalten är låg
Nya
i vall och spannmål.
Seleeni-Melli
TEXT Merja Holma
Det är skäl att trygga en tillräcklig tillgång på selen med hjälp av kompletterande utfodring. På universitetet i
Joensuu har man undersökt hur
Melli, som innehåller organiskt selen, påverkar selenhalten i ekomjölk.
Selenhalten i mjölk av kor som fick
oorganiskt selen var endast 0,012
mg/kg. Om mineralfodret innehöll
hälften organiskt respektive oorganiskt selen, steg mjölkens selenhalt
till 0,023 mg. Selenhalten steg till
0,028 mg i mjölk av kor som fått Melli
som innehåller rent organiskt selen.
I nya Seleeni-Melli finns det 50 %
mera selen än i andra Melli-foder.
Hälften av det är i organisk form. Totala mängden selen är 30 mg/kg. Seleeni-Melli kan ges till alla nöt också
till nöt i ekologisk produktion.
har 50 % mera selen
än andra
Melli-foder.
2012
KIVENN
ÄISET,
NAUTATTÄYDENNYSREHUT JA BOLU
KSET
ILOJEN
MELLIOPAS
TAVO
HYVÄ ITTEENA
TERV
KEST EYS JA
ÄVYY
S
Den nya Melli-broschyren
handlar om utfodringens inverkan
på hälsa och livsduglighet.
Snabba kan få Raimix-potatisfoder
-potatisfoder
Potatisfoder ger energi och är dessutom ett bra bindemedel. Potatisfodret
innehåller värdefull smältbar fiber, är smakligt, ökar intaget av torrsubstans
och gör utfodringen mångsidig. En långtradarlast, dvs. 36 ton, potatisfoder
motsvarar 6 000 kg korn. En kornlast på sex ton kostar 1320 euro + moms +
frakt + malning. En långtradarlast med potatisfoder som kör 150 km kostar
540 euro + moms, alltså märkbart mindre. Potatisfodret står sig som sådant
och kan också användas som täckmaterial på fuktiga råvaror.
Potatisfoder levereras till gårdarna från Kumo och Lappo.
30
Förebygg latent kalvningsförlamning
med utfodring
balanserad mineralutfodring under sintiden minskar
risken för kalvningsförlamning. Till kalvande kor kan man
ge kalciumpreparat utöver mineralerna för att förebygga
kalvningsförlamning. Melli-Kalsiumbolus är ett tryggt
kalciumtillskott för alla kalvande kor.
TEXT Merja Holma
Latent kalvningsförlamning är ett
problem i synnerhet i bra besättningar. Symptomen på latent kalvningsförlamning är dålig aptit och mindre
vomrörelser. Risken för kvarbliven efterbörd, löpmageförskjutning och ketos ökar.
Utfodringen under sintiden påverkar kalciumämnesomsättningen.
Tillgången på kalcium, fosfor, kalium
och magnesium borde vara i balans.
Största problemet är den höga kaliumhalten i vallfodren. Riklig tillgång
på kalium förhindrar magnesiumupptaget. Om en sinko får vallensilage
fritt, är det skäl att säkerställa en tillräcklig tillgång på magnesium. Tunnu-Melli innehåller tillräckligt med
magnesium också tillsammans med
MelliKalsiumbolus
tryggar blode
ts
kalciumhalt.
ett kaliumrikt ensilage. I lösdrift är
Nuolu-Melli Umpi ett bra alternativ.
Bolusformen är trygg
Med hjälp av Melli-Kalsiumbolus
kan man säkerställa en störningsfri
början på produktionsperioden också
för gamla kor. Melli-Kalsiumbolus
placeras direkt i vommen. Cellulosahöljet löses upp i vomvätskan och då
frigörs kalciumet. Med bolusmetoden
irriteras inte slemhinnorna i matstrupen.
Kalciumtillskott i form av bolus är
tryggt, eftersom den inte kan hamna
i luftstrupen. Med flytande preparat
och pastor finns den risken, om kon
redan börjar bli förlamad.
Nya Melli-Kalsiumbolusen förebygger latent
kalvningsförlamning och korrigerar akut
sänkning av kalciumnivån.
31
NÖT
AGRO magasinet • 3/12
VIKING GENETICS
samlar tjurarna till Hollola
Det gemensamma nordiska förädlingsbolaget Viking
Genetics producerar sperma i tre länder. I början av
oktober flyttas semintjurarna i Finland till Hollola, där nya
funktionella utrymmen för spermatappning och laboratorier
snart blir färdiga. Det ska bli mera tjurplatser, fastän
valet av genom minskar antalet tjurar som av tradition
har testats.
Valet av geno
m
minskar beho
vet
av traditionell
a test.
TEXT Merja Holma
Nya arbetsredskap
för fruktsamhetsrådgivning
I Hollola finns det två nya karantenladugårdar dit kalvarna anländer
från födelsegårdarna. Efter ett halvt
år flyttas de till gruppuppfödningen,
där de väntar på att få börja ge sperma. Tidigare fördes unga tjurar till
Pieksämäki för spermatappning men
i fortsättningen kommer all verksamhet att centreras till Hollola. Tack
vare valet av genom behövs inte lika
många tjurar för testning som tidigare. En del av tjurkalvarna kan gallras bort redan efter födelsen på basis av test.
När man tagit tillräckligt mycket
sperma av de unga tjurarna, får de
vänta på avkommebedömning i en
särskild ladugård, som byggdes tidigare i Hollola. Tjuren är omkring 4,5
år då den får den första bedömningen. Om den får gott vitsord blir den
en elittjur för spermaproduktion.
Tjuren måste orka hoppa
Ladugårdsförmannen Tuula Nyström visar oss
runt i de nya utrymmena i Hollola. Tjurarna fick
Melli-Bolus som ska trygga tillgången på spårämnen som är nödvändiga i spermaproduktionen.
Uppfödning av semintjurar och spermatappning centreras i fortsättningen till Hollola.
32
Elittjurarna kommer till nya rymliga
individuella boxar i Hollola och tas
till hopplatsen för spermatappning
1-2 gånger i veckan. Benen på tjurar
som väger över tusen kilo utsätts för
hård ansträngning då de tar mark efter hoppet. Klövarna måste hållas i
skick. God miljö och balanserad utfodring håller tjurarnas ben i skick
under flera år. Ibland blir tjurarna
lata och vill inte alltid hoppa och
måste lockas till bocken.
Tjuren får inte lägga på hullet.
Den har ett särbehov av vissa spårämnen och annan näring. Ensilaget
måste ovillkorligen vara av god kvalitet. Som kraftfoder får hollolatjurarna Raisioagros allfoder. Allfodret
är mångsidigt och innehåller inte för
mycket stärkelse.
Man försöker minska på utmönstringar som beror på fruktsamhetsproblem genom att erbjuda producenterna fruktsamhetsrådgivning,
där brunstobservationer är en viktig
sektor. Till hjälp för brunstobservationer kan man ta det lättanvända
Heattime-systemet. Kor som kalvat
får ett halsband som sänder en
signal till driftspanelen, då kon är
brunstig. Apparaten identifierar
också en oregelbunden brunstcykel
och hjälper producenten att åtgärda
eventuella hälsoproblem i tid. Fabas
konsulenter ger mera detaljerade
anvisningar om apparaten.
150-tonnaren Nuuka är inte snål
I april 1999 föddes en kokalv i närheten av Villmanstrand och kalven fick namnet Nuuka. Nuukas moder hette Lola och fadern är Lapskallion Varjo. Riitta
och Ari Kirvesniemi köpte den här kokalven till sin gård i Taipalsaari och kunde inte ana vilken klenod de fått.
Namnet skämmer inte kon - Hon har kalvat 10 gånger och mjölkat drygt
40 kg om dagen och ca 15 000 kg om året. Fetthalten har varit 3,56 % och proteinhalten 3,19 % i medeltal. Den bästa produktionsperioden inföll efter sjätte
kalvningen 17 835 kg.
Nuuka hann passera sträcket 100 ton under sitt sjunde produktionsår, och
nu då hennes elfte period pågår var totala mjölkmängden mer än 158 000. Är
Nuuka månne landets yngsta 150-tonnare? Nuuka är en exemplarisk grovfoderkonsument med tanke på sin storlek, och hon har också utmärkt förmåga
att äta kraftfoder.
Jaana Frimodig
bambi, Ranskatar och Rusoposki trippeljubilerar
I Norra Savolax hos Jarmo och Tiina
Hukkanen hade man skäl att hålla
fest den 9 juni, då gården hade t.o.m.
tre hundratonnare att fira.
Hukkanens gård ligger i Vieremä,
en region som domineras av mjölkproduktion. Gårdens resultat talar för
sig själva: Besättningens ägare har
omfattande yrkesskicklighet och intresse för mjölkproduktion. Gården
har haft två hundratonnare tidigare.
Tapani Vartiainen
Hundra- och 150-tonnare
Finland har igen fått nya
kungligheter bland kor
som mjölkat 150 000 och
100 000 kilo. Denna rekordproduktion har mjölkats
med Raisioagros foder.
150-tonnare
Luppa
100-tonnare
Bambi, Ranskatar
och Rusoposki
Lulla
Neito
Malva
Misteli
Natta
Nelli
Oma
Omena
Omena och Rusko
Onnetar
Opri och Runo
Orvokki
Otsaniemen Ohvi
Pamela
Patti
Pella
Pilvi
Pipsa
Pjyyti
Pojo
Poo
Rentukka
och Reppana
Riitu
Riipinen
Riippa
Roima
Santra
Ägare
Andreas Johansson
Ort
Pargas
Tiina och Jarmo Hukkanen
Heidi och Jukka Huuho
Tiina och Jussi Iistamo
Lyytikäinen Mty
Jari Salo
Helvi och Eero Kananen
Anne och Kari Alander
Minna och Kari Herranen
Sanna och Juha Suni
Marko Honkatukia
Maarit och Timo Hakola
Johanna och Jarkko Salonen
Arto Kettunen
Annina och Jari Laitinen
Anne och Jorma Mattinen
Piia och Kari Kivikärki
Keijo Hämeenniemi
Maija och Ari Kanniala
Kirsi och Timo Makkonen
Veli Tapio Leinonen
Kirsti och Hannu Puttonen
Kaija och Jukka Rummukainen
Vieremä
Tohmajärvi
Jyväskylä
Enonkoski
Kaustby
Sotkamo
Mäntsälä
Kiuruvesi
Orimattila
Savitaipale
Kauhajoki
Hausjärvi
Juankoski
Hankasalmi
Villmanstrand
Jalasjärvi
Posio
Yli-Ii
Rääkkylä
Vaala
Jyväskylä
Liperi
Eija och Arto Humalajoki
Karhu S, Tiilikka L, Tiilikka Mty
Virpi och Antti Haapaniemi
Kalevi Hernesniemi
Merja och Veli-Matti Repka
Kivelä Mty
Perho
S:t Michel
Pälkäne
Lappajärvi
Kiuruvesi
Fredrikshamn
33
GRIS
AGRO magasinet • 3/12
VD Jari Laihonen grundade
Kivikylän Kotipalvaamo i början
av 1990-talet i Lappi i Satakunta.
Hemrökeriet i Kivikylä:
Rökbastun blev
ett populärt varumärke
Det började i Jari Laihonens rökbastu på hemgården. Jaris pappa hade
lärt honom konsten att röka hemma
i rökbastun från 1920-talet. Efter ett
år som fredsbevarare kom Jari hem
till gården och beslöt fortsätta traditionen med ambitionen att en gång
leva på den. Ingen kunde tro, varken
rökbastun, Jari eller hans omgivning,
vilken framtid rökeriet skulle få och
hur stor business det skulle bli.
Första svinet köpte Jari i byn Pato i
Laitila, rökte den och åkte till butiken
för att sälja basturökt skinka från
Kivikylä.
Tillverkning med respekt
för traditionerna
– År 1995, efter några år av verksamhet, anställdes första utomstående
34
personen i företaget. Antalet anställda har ökat kraftigt under årens lopp,
och nu sysselsätter Kivikylä 180 arbetare, berättar verkställande direktören Jari Laihonen.
Från den lilla begynnelsen har
Kivikylä ökat sin marknadsandel i
rasande takt. Många andra produkter
har tagits med i utbudet: Wanhanajan
knackkorv, Palvarin köttbullar, Huiluntuhti, basturökt skinka, Palvarin
grynkorv och många andra produkter. Produktutveckling och planering
av nya produkter pågår ständigt, eftersom man tar kundernas tycke och
smak på allvar.
– I Kivikylä hanteras köttet på
samma sätt som då verksamheten
startade. Den gamla rökbastun har
blivit ett modern produktionsutrym-
me, men verksamhetsprincipen är
dock den samma som i rökbastun.
Väggarna är byggda av timmer och i
eldstaden används endast gråal, för
att den unika och riktiga aromen på
köttet ska vara garanterad, betonar
Laihonen.
Rent inhemskt kött
Kivikylä köper djur från sammanlagt
150 avtalsproducenter. Producenterna finns i Satakunta och Vittis-Nystad-området i Egentliga Finland. Djuren slaktas i HK:s slakteri i Mellilä.
I Kivikylä använder man endast inhemskt kött.
Omsättningen under åren 1993–
2001 var måttlig, men efter 2001 ökade omsättningen med 20–50 procent
ända till 2006. Sedan dess har om-
Vägen till färdig produkt är kort,
då tillverkningen sker nära svinfarmarna.
Graden av inhemskhet är stor,
då svinet fått inhemskt foder.
I början var det svinet, bastun och Jari. Så kan man sammanfatta den framgångssaga som har skapats i Satakunta.
Också annat krävdes, men de tre orden betecknar allra
bäst det som gjort hemrökeriet i Kivikylä så välbekant.
TEXT OCH FOTON Pauliina Seikola
sättningen ökat i rätt jämn takt. Företagets omsättning var 31 miljoner
euro år 2011. Det har skett förändringar i ägarstrukturen under senare
år och nu äger HK lite mindre än
hälften av Kivikylä.
– Kivikylä är ett varumärke som
sådant. Det kan hända att konsumenten inte minns produktens namn men
hör talas om Kivikyläs kött eller korv.
Detta garanterar att alla våra produkter har efterfrågan. Självlärd och
beprövad marknadsföring har varit
lönsam. Också nuförtiden marknadsför vi våra produkter i någon mån
som då vi startade, säger Jari Laihonen.
Kivikylä har mer än tio butiksbilar,
som åker runt om i Finland. Marknadsföringen sker i stor utsträckning
från bilarna. Stora dekaler på försäljningsbilarna skapar synlighet vid olika begivenheter. Företaget sponsrar
också i stor omfattning. Dessutom
har Kivikylä en egen ishall, dvs. Kivikylä Areena i Raumo, där Rauman
Lukko spelar sina hemmamatcher.
– Areena handlar sist och slutligen om marknadsföring, inte så
mycket om att ishockey skulle vara
en favoritsport. Företaget har en
egen loge på arenan, vilket ger goda
möjligheter att bjuda arbetstagarna
på ishockeymatch, säger Laihonen.
väggarna inne i butiken visar att kunderna varit nöjda. I Kivikylä kan man
också äta lunch.
Jari och hustrun Sirpa är båda
fullt engagerade i företaget. Deras
hus delar tomt med rökeriet och barnen har vuxit upp på ”arbetsplatsen”.
Jari berättar att han brukar ta sig en
avstickare till Jokipub-restaurangen i
byn på fritiden.
– Om jag går dit före jul, kan jag få
med mig en skinkbeställning i fickan,
säger Jari och skrattar.
Familjen engagerad i verksamheten
I Kivikylä finns det också en butik.
Den ståtliga stockbyggnaden smälter
in i landsbygdsmiljön och bilparkeringen är full av bilar. Diplomen på
35
GRIS
AGRO magasinet • 3/12
KOPPAR OCH ZINK
-viktiga spårämnen i grisfoder
Fodren behöver en tillsats av mineraler och spårämnen
för att slaktsvin ska kunna växa snabbt och suggan föda
friska smågrisar och producera mycket mjölk. Omkring
fem procent av svinens vikt är mineraler och spårämnen.
För svinet är de livsviktiga.
TEXT Päivi Volanto
Koppar behövs för bildningen av röda
blodkroppar och plasma och för aktiveringen av flera enzymer. Brist på
koppar försämrar mobiliseringen av
järn och leder till onormal blodbildning. På grund av försämrad aptit
försvagas svinets tillväxt och det kan
förekomma akuta benbrott. Alltför
höga kopparmängder leder till blodig
avföring, anemi, gulsot, och sänkning
av hemoglobinhalten.
Zink deltar i hudbildningen och
möjliggör verksamhet hos många enzymer som behövs i ämnesomsättningen. Symptom på zinkbrist är
aptitlöshet, försämrad tillväxt och fodernyttoförhållande. Utvecklingen av
36
sexualiteten kan försvagas och djuret
får hudsymptom och saknar hårrem.
Alltför höga doser zink bromsar tillväxten, ger ledinflammationer och
magkatarr.
Lagstiftningen stipulerar maximigränser för koppar- och zinkhalten i
foder, eftersom man vill ha koll på de
spårämnen människorna får av slutprodukterna. I svinets foderblandning
får det finnas högst 25 mg koppar/kg
och mängden till smågrisar yngre än
12 veckor får vara maximalt 170 mg/
kg. Zinkhalten i fodret får vara högst
150 mg/kg. Det är alltså fråga om totalhalter som bildas av spårämnen
som finns naturligt i råvarorna och av
tillsatta spårämnen.
Användningen kan göras effektivare
Användningen av spårämnen påverkas av bl.a. djurets ålder, hälsa,
stress, produktionsskede eller mängder av andra mineraler. Om fodret
innehåller extra kalcium, zink eller
järn försämras upptagningen av koppar. Alltför höga halter av koppar,
järn, kalcium, magnesium och fosfor
bromsar upptagningen av zink. Zinkens användningsduglighet minskas
dessutom av fytinsyra som finns i råvarorna. Användning av fytas kan förbättra upptaget av både fosfor och
zink.
I Raisioagros svinfoder används
koppar och zink som upptas väl. Sulfat och organiska spårämnen används som källor. Tillverkning av
egen premix gör det möjligt att använda olika slags föreningar. Då man
använder spårämnen som upptas
väl, behövs inte så stora mängder av
dem.
I suggfodren tillsätts mera koppar
och zink, eftersom suggor producerar mycket mjölk till allt större kullar
och då växer behovet av spårämnen.
I slaktsvinsfodren kan halterna vara
lägre utan att tillväxtresultaten försämras.
PAAVOS SPALT
Raisioagros produktionskonsulent Paavo Viitanen
besöker gårdarna med öppna ögon och öron.
Avsikten är att förbättra kundgårdarnas
produktionsresultat med olika åtgärder.
Smågrisdödligheten
UNDER 10 %
En gård som jag besökte hade endast
ca 10 % i smågrisdödlighet. Enligt
gårdsrapporten hade man 30 avvanda smågrisar per år och sugga. Smågrisdödligheten var omkring 10 procent. Antalet levande födda var 13/
kull och 1 dödfödd/kull.
Invid dörren till grisningsavdelningen finns en desinficeringsbassäng, som man går genom till avdelningen. Värmelampor hänger bakom
suggan under grisningen. Då grisningen är över, flyttas lampan till sidan och släcks efter några dagar.
Boxarna har plastöverdraget helspaltgolv med en värmeskiva i ett
hörn. Ovanför värmeplattan har man
byggt en riktig grishydda. Ventilationen är s.k. tilluftstak som är utfört
så att luftströmmen kommer ner vid
avdelningens sidor ovanför suggornas huvud.
utjämnas kullar som fötts föregående natt preliminärt på kvällen. Den
egentliga utjämningen sker följande
dag. Vanligen använder man en sugga som grisat föregående vecka som
hjälpsugga och hennes smågrisar
flyttas i sin tur till en sugga som ska
avvänjas.
I gårdens andra avdelning finns
suggor som grisat föregående vecka.
Efter utjämningen har var och en av
suggorna 11-14 smågrisar men man
kan inte se att någon skulle vara hungrig. En del av smågrisarna får Rescuemilk-mjölkersättning och Hevipossuspecialfoder. Resten av smågrisarna
får Rentopossu 1-2 allfoder i mureform. Under sista veckan före avvänjningen får alla smågrisar varm gröt
som kokas på fodret Rentopossu 1-2.
Utvecklingsprojekt på kommande
Företagarna har funderat på flera utvecklingsprojekt inför framtiden. För
att förbättra hygienen planerar man
att ordna med handdesinficering åtminstone på grisningsavdelningen.
Dessutom skulle fasdigivning under
smågrisarnas första levnadsdagar
bättre trygga tillgången på råmjölk
för alla individer. Man planerar också
att göra utfodringen mera exakt. Man
överväger att använda grisningsmattor under vintern för att smågrisarnas temperatur inte ska sjunka alltför mycket.
Många sätt att utfodra
Man utfodrar med blandningar gjorda
av halvkoncentraten Potraimetys och
Potratiineys. Diande smågrisar får
också rypsolja i foderblandningen.
Dessutom läggs en giva monokalciumfosfat i tråget under några dagar
före grisningen. I övrigt använder
man sig av torrutfodring, men då fodret kommer ner i tråget tillsätts automatiskt vatten.
Grisningar assisteras i rätt hög
grad numera. Smågrisarnas tänder
slipas inte ner. Om det är stora variationer i antalet födda smågrisar
Värmelamporna finns bakom suggan under grisningen.
37
GRIS
AGRO magasinet • 3/12
Nytt om praktiskt arbete
I SVINGåRDEN
Avvänjning måndagar
I sin föreläsning ifrågasatte John
Carr och Jenny Smith från England
den sedvanliga torsdagsavvänjningen. Enligt dem avvänjs 70 % av djuren
torsdagar och resten avvänjs onsdagar. Så verkar det vara också i Finland. Skälet till avvänjning torsdagar
är att få semineringarna att inträffa
på vardagarna, från måndag till onsdag. Orsaken har varit den stora andelen betäckningarna tidigare. Dessutom har galtstationerna haft bästa
möjligheten att leverera sperma mitt
i veckan och hållbarheten på sperman har också påverkat praxisen.
Numera används galtar för att stimulera ståbrunsten och tiden går
inte åt till betäckningar. Den så kallade Handsfree-semineringen har blivit
allmän och spermakurirservicen
har utvecklats. Därför skulle det vara
möjligt att tänka sig att måndagen
blir avvänjningsdag. På semineringsavdelningen skulle man då ha möjlighet att ta hand om semineringen
av suggorna under veckoslutet och
smågrisproduktionen skulle inte vara
hotad.
Vad kräver ändringen?
Om avvänjningen sker på måndagen,
blir suggorna avvänjningsbrunstiga
efter 4-5 dagar. Eftersom dräktighetstiden är 115 dagar, inträffar grisningen måndagar och tisdagar. Då
kan man övervaka grisningar och nyfödda mitt i arbetsveckan och då brukar svingårdar med anställda ha full
bemanning. Nu leder avvänjning på
torsdag till grisning under veckosluten och på lördagen är det fullt upp
38
med att ta hand om grisande suggor
och smågrisar.
Avvanda smågrisar kräver också
uppmärksamhet. Då djuren flyttar
från grisningsavdelningen krävs en
noggrann uppföljning av miljöförhållandena och observationer av hälsan.
Fel i avdelningens uppvärmning och
ventilation hämnas flerfaldigt på nyligen avvanda grisar. Dessutom måste man se till att smågrisarna lär sig
dricka i sin nya omgivning och att de
börjar äta ordentligt. Om mellanuppfödningen får en dålig start, kan det
enligt Carr leda till att smågrisarna
växer långsammare så att slaktning-
en fördröjs med upp till tio dagar.
Är seminering under veckoslutet
en flaskhals eller inte? Om gården
själv samlar sperma, borde det inte
vara några problem. Nuförtiden kan
man beställa sperma till fredagen
och den står sig över veckoslutet.
Men det lönar sig ändå att använda
mikroskop för att granska partierna.
För arbetspassen innebär detta, att
semineringsspecialisterna skulle arbeta under veckosluten, men fler än
en anställd borde i varje fall kunna
klara av semineringarna i ett stort
svinhus.
Vart annat år anordnas en internationell kongress för veterinärer
specialiserade på svin och i år hölls kongressen i Syd-Korea.
Många föreläste på kongressen om rätt vetenskapliga ämnen,
men det fanns också inslag med mera praktisk betoning.
TEXT Katri Kaaro I FOTON Pauliina Seikola
Katri Kaaro
VML
Använd rimliga mängder strö
I Sverige har man undersökt smågrisdödligheten och riklig användning av strö i fri grisning (R. Westin,
N. Holmgren, A. Linder, K. Ortman,
B. Algers: Causes of piglet mortality in relation to extensive supply of
straw as nest building material to
loose-housed sows).
Utgångspunkten för undersökningen var en 6,5 m² stor grisningsbox med delvis spalt. Hälften av suggorna fick två dagar före väntad
grisning 15 kg skuren (inte hackad)
halm i boxen. Halmen fick vara kvar
i boxen tills smågrisarna var fyra dagar gamla. Efter det tillsattes ett
halvt kilo halm dagligen. Den andra
gruppen suggor fick 1-2 kg likadan
halm i samband med grisningen och
ett halvt kilo halm gavs sedan dagligen.
Resultatet rekommenderar
måttlighet
I undersökningen dog 781 smågrisar
de första fem dagarna (361 grisningar), vilket innebar 16,8 procent dödlighet. De viktigaste orsakerna var
svält 34,2 procent, krosskador 28,2
procent och akut diarré 23,3 procent.
I dödligheten totalt fanns det inte stora skillnader mellan de olika sug-
grupperna. Men det framkom att i
gruppen med mycket halm var det
färre smågrisar som dog av svält,
men fler dog på grund av krosskador.
I gruppen med mycket halm dog 26,3
procent av diarré men i gruppen med
lite halm 19,5 procent.
Av slutresultatet kan man dra
slutsatsen att halmen bildar ett bra
mikroklimat för smågrisarna och de
kyls inte ner. Rikligt med halm är bra
för suggorna; de får bygga bon och
de hade troligen därför en hög mjölkproduktion ända från början. 15 kilo
halm var dock en alltför stor utmaning för smågrisarna; de hann inte
undan då suggan rörde på sig eller
lade sig ner och blev därför krossade.
Sambandet mellan mycket halm och
diarré förklarades med dålig hygien.
En förnuftig mängd halm är mindre
än 15 kg och det lönar sig att skära
den kort.
39
FJÄDERFÄ
AGRO magasinet • 3/12
”Troligen de friskaste broilrar
som jag någonsin sett”
”Vi borde visa upp dessa
broilrar för människor som
talar negativt om hur snabbväxande djur mår. Fåglarna
växer tills de nästan nått sin
maximala tillväxtpotential
och verkar må bra.” Dessa
ord yttrades av den holländske veterinären Goossen
van den Bosch, då han obducerat broilrar på Raisioagro
för att kartlägga förekomsten
av Ib i maj.
TEXT Marja Hongisto I FOTON Piia Hänninen
Veterinär Goossen van den Bosch söker symptom på IB-angrepp. Från Raisio deltog Terttu
Koskela och Marja Hongisto, från HK Agri veterinär Eija Kaukonen och till höger veterinär
Johanna van der Stroom.
Den egentliga koccidios- och hälsomonitoreringen av broilrar gjordes
i mars (AgroMagasinet 2/2012). Då
kunde man lägga märke till något
som kunde vara IB-symptom. Den
holländska veterinären Johanna van
der Stroom, som utförde monitoreringen, ville komma igen för att kartlägga situationen tillsammans med
sin kollega veterinären Goossen van
den Bosch. IB eller infektiös bronkit
blev allmännare hos oss på fjäderfägårdar efter våren 2011.
dra slutsatsen att fåglarna eventuellt
hade haft en infektion i andningsorganen omkring en vecka tidigare. Så
här friska fåglar borde inte ha lungoch luftsäcksinflammationer.
Enligt Goossen van den Bosch
finns det inget behov av att vaccinera
broilrar mot IB i Finland. Men om tillväxten försämras vintertid och kasseringarna på slakteriet ökar, skulle
man kunna överväga vaccination på
broilertäta områden, menar han.
Friska fåglar också nu
IB-viruset förekommer huvudsakligen bara hos höns och broilrar. Vilda
fåglar utgör ingen risk och kalkonerna t.ex. är inte mottagliga för detta
coronavirus. IB förekommer vintertid,
eftersom viruset är mycket känsligt
för höga temperaturer. Vintertid kan
viruset transporteras långa vägar
med damm som bilar för med sig och
med vinden omkring fem kilometer.
IB-smittan är inte som sådan väldigt farlig (virustypen är visserligen
avgörande, viruset D274 som vi har
nu liknar vaccinvirus och är inte så
Den här gången obducerades ”bara
24 fåglar” eftersom mycket tid lades
ner på undersökningen av dem och
på samtal om vad man hittade. Fåglarna var huvudsakligen fria från
sjukdomar i andningsorganen, men
några enstaka fall hittade man: en fågel hade lunginflammation, luftsäcksinflammation och hjärtsvikt, en hade
luftsäcksinflammation och en hade irritation i övre delen av luftstrupen.
Sex fåglar hade torkat foderdamm
runt näsöppningarna. Av det kunde vi
40
Vilket slags virus är IB?
aggressivt). De infektioner som kommer som följdsjukdomar sätter flimmerhåren i luftvägarna ur funktion
inom sju dagar.
Vilka symptom ger IB-viruset
Hos värpande hönor leder IB till att
äggskalet blir svagt. Hos avelshöns
leder detta till att ruvningsresultatet
försämras och dunungarna får sämre kvalitet (torkade). Hos avelshöns
och värpande hönor kan IB under de
två första levnadsveckorna leda till
att de aldrig börjar lägga ägg. Det andra skedet då IB är mycket farligt är
värpstarten. Hos moderbroilrar i åldern 25-30 veckor och hos värphöns
i åldern 20-30 veckor: Ingen värptopp
uppnås.
Noggrann rengöring och desinficering av broileruppfödningshallarna
och mindre luftkonditionering under
startuppfödningen håller smittan
borta de tre första veckorna. I Danmark t.ex. vaccineras inte broilrar
under sommaren, eftersom sjukdomstrycket är lågt då (hög temperatur).
PIIAS FUNDERINGAR
Raisioagros kundansvariga
Piia Hänninen har haft en spalt
i den här tidningen och skrivit
om sina reflektioner och erfarenheter, som hon fått i sitt dagliga
arbete. Hon blir snart mammaledig
och vill nu tacka sina läsare.
Tiderna förändras
Ib le
till följd der
sjukdo
som ge mar
förändr r
i luftstr ingar
upe
luftsäc n och
karna.
Det är mer än elva år sen jag fick jobb hos luftstyrkorna på Foderraisio.
Före det hade jag tagit hand om mjölkbesättningar och genast då jag hade
lärt mig att locka in korna i ladugården från betet, fick jag börja lära mig
att smyga omkring bland höns.
Men det var bra att få stanna inom lantbrukssektorn, fastän fjäderfäna
var en ny vetenskap för mig. Under årens lopp har det varit ett nöje att sätta sig in i det intressanta och varierande arbetet med fjäderfän.
Mycket har ändrats under de gånga åren. Då jag kom till företaget 2001,
fanns det dubbelt fler hönsgårdar än i dag, dvs. ca tusen gårdar med fler
än hundra höns. Medeltalet höns på gårdarna var lägre då. Man talade om
burdirektivet men det tycktes vara så avlägset.
Nu är de traditionella burarna historia och vid sidan av golvhöns är inredda burar och flervåningshönshus inne. Hönsförädlingsprodukterna har
genomgått förändringar: vissa har utmönstrats och nya har kommit i stället. Mycket har jag fått lära mig - men kanske först och främst att en hönsflock inte är den andra lik. Man måste dagligen uppdatera sitt arbetssätt
och sina tankar. Nya utmaningar väntar ständigt inom både utfodring och
ledarskap.
Just nu är den skenande prisstegringen på råvaror en av de största utmaningarna för husdjursproduktionen. I synnerhet proteinet har blivit rekorddyrt, vilket inte kunde förutses helt och hållet. Man kan bara hoppas
att foderpriset ska kunna föras över på producentpriset i tillräckligt hög
grad. Ekonomiskt sett börjar situationen vara ohållbar och ingen vinner på
det. Utan er producenter skulle inte vi ha funnits på foderfabriken och landet skulle inte ha haft inhemsk, högklassig mat.
Den långa värpfasen har också blivit vardag. Utvecklingsarbetet med
både hönsavel och utfodring har gjort det möjligt att ha hönsen att värpa
snart nog 90 veckor. Under några få år har värpperioden ökat med ca tio
veckor. Och utvecklingen stannar inte därvid.
”Den förlängda värpfasen” verkar vara dagens melodi också bland
människorna. Medelåldern för förstföderskor har hela tiden stigit. Därför
får jag också tacka alla kunder och samarbetspartners för de gångna åren
och hålla mig i bakgrunden en tid, då jag går på mammaledigt i oktober.
Snart innehåller den enda utfodring jag planerar i huvudsak mjölkmängder och puréer. Vägningar blir det på mödrarådgivningen!
Det känns bra att bli ”ledig”, då Terttu Koskela som alla känner tar
över mina uppgifter.
Det har varit en glädje att arbeta med er och
jag hoppas att vi snart ska ses igen!
41
FJÄDERFÄ
AGRO magasinet • 3/12
Ny teknik på
HOLLÄNDSKA
bROILERGåRDAR
Raisioagro har haft foderutvecklingssamarbete med
den holländska firman Cees van der Wel omkring ett år.
Utgående från detta samarbete anordnade vi en kundresa
till Holland 5-7 juli 2012. På resan bekantade vi oss
med holländska broilergårdar, som använde ny slags
teknik i sin broileruppfödning
TEXT Tapio Luhtala I FOTON Veli-Matti Reunasalo
Vårt första mål i Holland var en gård
med 140 000 broilrar, där man använder Terra Sea -systemet för ventilation och uppvärmning. Hallen värms
med jordvärme och solpaneler. Jordvärmerören är omkring 40 km. Jordvärmen spelar en viktig roll i ventilationen, eftersom temperaturen på
tilluften regleras, innan den kommer
in i hallen.
Den nya hallen är en s.k. parhall,
dvs. den bärande väggen finns mitt
i hallen. Ventilationen fungerar med
undertryck. Hönsgården har i praktiken två ytterväggar bredvid varandra
på den sida där luft tas in i hallen.
Ytterväggen har värmeväxlare, där
jordvärmevattnet cirkulerar och an-
42
tingen avkyler eller värmer tilluften
beroende på årstid. Den inre väggen
är yttervägg för hönsen med normala luckor för tilluft. Avståndet mellan
väggarna är ca en meter och fungerar som servicekorridor och där är
bl.a. rörlinjerna dragna.
Avluftfläkten finns på motsatt sida
i hallen dvs. på mittväggen. Uppe under taket har man en ca två meter
hög centralkorridor, där det är lätt att
röra sig och städa. Hallens avluftskanaler leder till denna centralkorridor.
Höjden på kanalerna kan justeras
och de har inga motorer. Motorerna
som skapar undertrycket i hallen är
monterade högt uppe i ändan av centralkorridoren. De trycker ut luften
Repetition är all kunskaps moder.
Gårdsbesöken repeterades på seminariet,
och då fick deltagarna ställa frågor
om det som de funderat på.
via vattentvättarna. Hallen har golvvärme som produceras med tillvaratagen värme.
Det som är så speciellt med denna produktionshall är det låga behovet av ventilation. Maximala ventilationen är endast 5 m3/fågel. I Finland
är motsvarande siffra över 10 m3/fågel. Sommartid kan detta system
kyla ner 30-gradig tilluft till 18 grader, innan luften går in i hallen.
Nytta med bioenergiproduktion
Vårt andra mål var broilergården
Tsjep Jorritsma med sammanlagt
420 000 broilrar. På gården började
man för omkring tio år sen fundera
på produktion av bioenergi. För tre år
sedan fick gården tillstånd för en anläggning och nu har biogasanläggningen varit i bruk två år.
Anläggningen är mycket stor med
en effekt på sammanlagt tre megawatt. Gården säljer 1,2 megawatt el;
en mängd som ca 2700 hushåll förbrukar. Resten av den energi som anläggningen producerar värmer upp
och elektrifierar alla hallar och tor-
Raisioagros
produkturval
kompletterades
MED KALKONFODER
På foderfabriken i Reso
tillverkas kalkonfoder
igen efter ett kort avbrott.
Den feedback som kunderna gett om hur fodren
fungerar har varit uppmuntrande. Fodren går
åt och kalkonerna ser
bra ut. Raisioagros mål
är att tillverka högklassiga
foder till ett konkurrenskraftigt pris.
Terra Sea -uppfödningshallen avluftas
med ventilationskanaler som finns
i centralkorridoren under taket
mitt i byggnaden och leds ut via tvättaren.
kar den gödsel som kommer ut ur
biogasprocessen. I Holland får man
ett högre stöd om eftertorkning ingår
i processen. Dessutom har torkad
gödsel marknadsvärde.
Biogasanläggningen är indelad i
två faser. I förbehandlingsdelen görs
blandningen homogen, innan den
förs till den egentliga processen. En
blandning med jämn kvalitet avger
lättare gas. Anläggningen är en s.k.
normal våtanläggning. Råvaran består av broilergödsel, nötsväm, lökar
och råmaterial från rotfrukter. Processen får dessutom en tillsats av
glycerin.
De egentliga gasklockorna, dvs.
bassängerna av betong, är försedda
med kupa och rymmer 2000 och
4500 kubik. Hela processen tar 60–
70 dygn. Gårdens ägare har planer på
att förlänga processen till 150 dygn
för att gasen ska kunna tillvaratas
ännu bättre. Processen tillsätts dagligen 120 ton material via förbehandlingen.
Investeringen i anläggningen är
omkring 3 miljoner euro. Av elförsälj-
ningen får man 18,5 cent/kWh, stödet
är 12,5 cent/kWh och marknadspriset
6 cent/kWh. Energiproduktionen i
Holland är över lag kraftigt förankrad
i lantbruket. Det stora antalet vindkraftverk som vi kunde se under resans lopp bevisar detta.
LED-ljus i broilerhallen
På resan bekantade vi oss också med
LED-belysning i broileruppfödning. Vi
besökte en broilergård som använder
LED-belysning. Belysningen bestod
av ett färdigt paket, som var enkom
konstruerat för husdjursproduktion.
Ljusspektret var ställbart och ljusfärgen ca 3000 kelvin. LED-ljusen kan
kopplas till reglerare. Då man bländar av ljusen ändras också antalet
kelvin dvs. den vita färgen ändras.
De praktiska erfarenheterna av
LED-ljusen var positiva. Fåglarna
håller sig lugna, har bra fjäderdräkt
och placerar sig jämnt över hela
golvytan. Ljusens justeringsmån är
20 lux - 1 lux avbländning. En betydande fördel är dessutom den låga
energiförbrukningen.
För alla Raisioagros foder gäller
att funktionaliteten väger mer än
ett lågt råvarupris. Om produktionsresultaten inte är goda eller
utmärkta är det omöjligt för
producenten att få ett tillräckligt
bra ekonomiskt resultat i dagens
hårda konkurrens. Vi på Raisioagro vill anta utmaningen och tillverka så högklassiga foder som
möjligt.
Text: Veli-Matti Reunasalo
43
PÅ NÄTET
AGRO magasinet • 3/12
beställningar behändigt i Raisioagros
NÄTbUTIK
Raisioagros
nya nätbutik
hittar du på adressen
www.raisioagro.com
I nätbutiken kan du smidigt beställa foder, utsäde för vall,
spannmål och oljeväxter, andra produktionsinsatser och
också Neste Olis bränslen. butiken är alltid öppen och
därför kan du gå in när du själv vill.
Alla Raisioagros direktdebiteringskunder kan använda nätbutiken. Användarnamn och lösenord får du av
din kundansvariga.
Då du skriver in dig med dina personliga koder, kan du beställa foder
och produkter till avtalat pris.
GÖR SÅ HÄR!
1.
Be din kundansvariga sända dig användarnamn och lösenord.
2. Klicka på nätbutikens adress shop.raisioagro.com
3. Byt koder efter första inloggningen.
4. Välj produkter till inköpskorgen.
Det lönar sig att bekanta
sig med den nya nätbutiken.
Du får en extra förmån för
beställningar över 300 euro!
5. Om du vill kan du ge anvisningar till leveransservicen
och chauffören.
6. Välj ”Räkna priset” och ”Beställ”.
UTBUDET I NÄTBUTIKEN HAR UTÖKATS
Nu finns väderlekstjänsten i nätbutiken
Raisioagros väderlekstjänst står gratis till ditt förfogande.
Du kommer till tjänsten via länken på första sidan, då du
har loggat in i butiken med dina egna koder. På SMHI:s
väderlekstjänst ser du en detaljerad åttadygnsprognos
för regn, vindar, luftfuktighet och temperatur. I tjänsten
hittar du också prognoser för besprutning och avdunstning och en skördekalkylator - använd dig av tjänsten!
Köp i nätbutiken - du får en overall gratis
Alla som beställer för mer än 300 euro i vår nätbutik
får Raisioagros overall på köpet. Förmånen gäller
för beställningar som gjorts under tiden
1.3–31.12.2012. Förmånen gäller endast
första beställningen i nätbutiken.
Overallen kommer på posten
efter kampanjen.
Ta tillfället i akt!
44
Mycosorb tillsammans med egen spannmål
Mycosorb är Europas mest sålda mögelgiftbindemedel
och är ett jästpreparat som binder toxiner. Det begränsar
upptagningen av mögeltoxiner i djurens tarmkanal och
de skadliga verkningarna av toxinerna minskar därmed.
Mycosorb kan beställas behändigt som lantbruksförpackning i Raisioagros nätbutik. Produkten är förpackad
i 25 kilos säckar. Om Mycosorb förvaras torrt och svalt
kan det utfodras nästa höst också, eftersom det står sig
18 månader.
Nyheten Melli-Kalsiumbolus
Melli-Kalsiumbolus är ett tryggt kalciumtillskott för alla
kalvande kor. Bolusen är förpackad i en cellulosakapsel
som placeras som sådan i kovommen. Cellulosan löses
upp i vomvätskan och då frigörs kalciumet. Med denna
metod irriteras inte slemhinnorna i matstrupen.
Priset på Melli-Kalsiumbolus är 69 €/16 stycken
+ leveranskostnader.
MELLANMÅL
Paj är
enkel
bjudmat
På hösten är det gott med en salt paj.
Med en enda bottendeg kan du göra flera
olika pajer genom att variera fyllningen.
Om du använder fullkornsmjöl och
mjukt växtfett får du smakliga och
hälsosamma bakverk.
TEXT Pia Nieminen I FOTON Raisio Abp
Pajfyllningen kan väljas utgående från tycke och smak.
Olika lökar och bacon gör smaken fyllig i svamppajer. Finländsk regnbågslax, gravad, stekt eller rökt, är utmärkt
fyllning utan andra ingredienser. Inhemska grönsaker
och rotfrukter är saftiga på hösten. Om rivna grönsaker
får sjuda lätt kommer deras smak bättre till sin rätt.
Ovanpå fyllningen räcker det med enbart riven ost,
men det saftigaste slutresultatet får du genom att blanda
okryddad Sunnuntai-kvarg med grädde och ägg. Krydda
blandningen med färska hackade örter som passar till
fyllningen.
Pajdeg
1½ dl Sunnuntai Specialvetemjöl
1 dl
Sunnuntai fint fullkornsrågmjöl
1 tsk bakpulver
½ tsk salt
100 g Sunnuntai bakningsmargarin
½ dl
vatten
1. Blanda samman de torra ingredienserna till degen.
Nyp ihop det rumsvarma margarinet i blandningen.
Tillsätt vatten och knåda degen jämn.
2.Låt degen vila i kylskåp medan du tillreder
fyllningen.
3. Tryck ut degen i bottnen och längs kanten
på en rund pajform eller form med löstagbar kant
(diameter ca 26 cm). Tillsätt fyllningen.
Gör dubbelsats för en långpanna (30 cm x 38 cm).
Paj med svamp och bacon
(för 8 personer)
1 sats pajdeg
Fyllning:
1 paket bacon (170 g)
1½ l
färska kantareller eller trattkantareller
2
lökar
1 dl
hackad gräslök
½ tsk salt
½ tsk malen svartpeppar
½ tsk paprikapulver
2 dl
riven ost
1. Strimla baconet och hacka löken och fräs dem i het
stekpanna, tills vätskan avdunstat. Tillsätt den finfördelade svampen och gräslöken och fortsätt stekningen 3-4 minuter. Krydda fyllningen.
2. Bred ut fyllningen på det förgräddade skalet.
Strö över riven ost.
3. Fortsätt grädda i mitten av ugnen i 200 grader
ca 15 minuter.
45
NYHETER
AGRO magasinet • 3/12
Ett nytt sätt
ATT TIPPA
På tävlingar som anordnas för renar kan man tippa hur
renarna kommer att placera sig i sex olika deltävlingar i
Finland och Norge. Tiotals renar deltar.
I tävlingen tippar man de sex bästa i allmänna serien
och elitserien. Vem som helst får delta i tippningen. Den
som tippat bäst under året får en pokal som Raisioagro
skänkt. Den som tippar bäst tre år i rad får behålla vandringspokalen. I början av juni belönades de bästa tipparna
i Yli-Ii Juho Matti Päkkilä och Janne Kyrönniemi.
Janne Kyrönniemi placerade sig bäst också i fjol.
Text och foto: Heikki Ämmänpää
bESTÄLL bRÄNNOLJA OCH
DIESEL hos Raisioagro
Raisioagro Ab och Neste Oil Oyj har ingått avtal om
marknadsföring och försäljning av bränslen med början
15.6.2012.
I utbudet finns både brännolja och diesel. De högklassiga och rena brännoljorna kan också användas i motorer.
Minsta beställningsmängd för brännolja är 1000 liter och
för diesel 1500 liter. Man kan beställa mindre mängd
brännolja också, men då läggs en småleveransavgift till
priset.
Det kommunvisa priset varierar dagligen och i det
ingår transport, lossning och skatt. Vi fakturerar det pris
som gäller beställningsdagen. Vi kan leverera bränslen
i hela landet tack vare Neste Oils effektiva och snabba
logistik.
Nu får du alltså också bränslen förmånligt hemkörda
till gården genom din personliga, välbekanta försäljare.
Ta genast kontakt med din kundansvariga, som hjälper
dig i valet av produkt och ger dig dagens bästa offert på
bränslen.
Text: Thomas Ginström
beställ fodren I TID!
Beställningar som kommit i tid säkerställer att leveranserna kommer i tid och förbättrar kostnadseffektiviteten
i hela kedjan. Fodren kan tillverkas i långvarigare serier,
vilket minskar på tillverkningskostnaderna och säkerställer en god kvalitet på pelletarna. Dessutom kan foderlasterna planeras bättre, vilket sänker fraktkostnaderna.
Mellan beställning och leverans borde det vara minst
en vardag. Vid beställningen lönar det sig att komma
överens om leverans till gården om 2-3 dagar.
Text: Ari Vilppola
46
Raisioagro är med
På KONEAGRIA
Raisioagros utbud av varor har utvidgats med förstklassiga produktionsinsatser. Vi skaffar produktionsinsatser
i stora partier förmånligt och effektivt. Våra kompanjoner
är branschens bästa aktörer, och vi har bl.a. bredfolie och
balplast från Trioplast och balnät från Tama i vårt utbud.
Vi är med på KoneAgria -utställningen tillsammans
med våra kompanjoner. Utställningen äger rum
24–27.10.2012 i Paviljonki i Jyväskylä. Utställningen
är öppen från onsdag till fredag kl. 9-17 och på
lördagen kl. 9-16. Välkommen till Raisioagros avdelning!
SERVICEKORT
Om du får för många Agromagasinet, din adress är inkorrekt eller
om du vill beställa/avbeställa tidningen, fyll i den här kupongen och posta
den till Raisioagro.
Adressändring
Jag beställer Agromagasinet
Jag behöver inte tidningen
längre
Spannmåls- och husdjursproduktionen har upphört
Namn
Vi har
betalat portot.
Tfn
Näradress
Postnummer och ort
E-post
Marjo Keskikastari
Kod 5010718
Info: 2255
00003 SVARSFÖRSÄNDELSE
Obs! Om du är husdjursproducent eller spannmålsodlare, hittar du din egen kontaktperson bredvid adressuppgifterna på pärmens baksida >
BJUD UT
DIN SKÖRD
TILL OSS!
Vi har börjat ta emot
den nya skörden. Vi tar emot
spannmål, oljeväxter och proteingrödor på fabrikerna i Reso,
Kouvola och Ylivieska och dessutom
på flera andra orter.
Vi köper också
ekospannmål och
ekoproteingrödor.
Välkommen med på årets populäraste producentkryssning!
Raisioagros producentkryssning
16–18.1.2013
Raisioagros traditionella producentkryssning från Helsingfors till Stockholm sker ons-fre 16-18.1.2013 med m/s Silja Symphony. Kryssningen
bjuder på mångsidiga faktaföreläsningar, en exkursion i Stockholm eller
att bara vara ledig tillsammans med vänner och andra producenter.
Underhållningen på resan är av hög klass också den här gången.
Första kvällen uppträder Tangomarknadsstjärnan Suvi Karjula och
Virve Rosti & Toyboys. Andra kvällen uppträder det populära dansbandet Finlanders på begäran av fjolårets deltagare. Dessutom uppträder
också andra populära underhållare.
Vi utlovar också en dansbanekurs och annat trevligt dagsprogram,
om du vill stanna på fartyget i stället för att åka på exkursion. Tilläggsuppgifter om programmet, exkursionerna och artisterna sänder vi
med e-post i oktober. Gå in på vår webbsida för mera information
www.raisioagro.com – uppgifterna uppdateras i takt med att programmet blir klart.
Matka-Vekka tar emot reserveringar från 1.10.2012, tfn 020 120
4851 och kontoret är öppet må-fre kl. 9–17. Reservera plats snabbt,
förr om åren har alla platser sålts ut inom ett par månader.
Kontaktpersoner:
Jari Eeva, 0500 271 523
Jouko Lotvonen, 050 363 6580
Ari Vilppola, 0500 391 673
47
M Itella Oyj
MP2
SWING IT
MAGISTERN,
SWING IT!
KÖP MELLI, DU FÅR EN
LADUGÅRDSRADIO PÅ KÖPET
Det lönar sig att dra nytta av höstens Melli-erbjudande! Om du beställer 2 000 kg, får du en hållbar Makita-radio
(värde 109 €) på köpet. För en beställning på 4 000 kg ger vi dig en effektiv Makita-batteriborrmaskin (värde 199 €).
Erbjudandet gäller under tiden 1.9–30.11.2012. Gåvorna postas efter att kampanjtiden utgått före jul.
Produkterbjudanden: Lypsy-Melli, Lypsy-Melli Plus, Tunnu-Melli, Pihatto-Melli, Pihatto-Melli Plus, Mulli-Melli, Emo-Melli, Aseto-Melli, Vita-Melli, Opti-Melli,
Seleeni-Melli, Nuolu-Melli Umpi, Nuolu-Melli Kalsium, Nuolu-Melli Magnesium, Melli-Bolus Umpi, Melli-Bolus Kasvu, Melli-Bolus Seleeni, Melli-Kalsiumbolus,
Melli-Suolakivi, Vasikan-Herkku-Mysli, Pikku-Mullin-Herkku, Triowrap, Trioplus 1900 RS, Tama Marathon, Tama Pro-Tec 3600M, Correct-pasta, Agro-Pyykinpesu.
www.raisioagro.com • shop.raisioagro.com
Foder, spannmål, produktionsinsatser och -tillbehör.