Transcript Nya BENEMILK®- erfarenheter

Raisioagros kundtidning
MAGASINET
Foder, spannmål, insatsvaror och förnödenheter 1 • 14
Nya
BENEMILK®erfarenheter
TIPS INFÖR
NY KONTRAKTODLINGSSÄSONG
BLIR DU
SUPERFARMARE
ÅR 2014?
DET BÄSTA FRÅN
RAISIOAGROS KRYSSNING
MED MÅLET
EN GOD
VALLSKÖRD
MAGASINET
Aktuelt
Raisioagro satsar på
framtiden........................................
Finländsk
fiskfoderuppfinning........................
Den nya öppna nätbutiken.............
En glad kryssning...........................
4
5
6
7
Växtodling
Toppskördar med miljöhänsyn..... 8
Tam spanmålsmarknad
piggnar till..................................... 10
Effektiv sjukdomsbekämpning...... 11
Mot årets kontraktsperiod.............12
Blandgödsling ger bättre skörd.....14
Tips för havreodlare...................... 15
Raisioagros växtskyddsmedel....... 16
Ny säsong, nya utsädessorter....... 17
Nöt
Mjölkproduktionen ökar................ 18
Benemilk-uppföljningen............... 20
Sorvo och Kiurumäki - två
gårdar olika varanda..................... 22
Korna köar till roboten...................24
Ungboskapens år........................... 26
Kvigor fick god miljö..................... 28
Ändrad mineralutfodring
på ekogårdar................................. 29
Varför slutade
produktionen stiga?...................... 30
Lyckad ensilageproduktion............32
Hundratonnare...............................33
24
Fjäderfä
Goda erfarenheter av
hönskoncentrat............................. 34
Moderbroileruppfödning
i Belgien.......................................... 36
Svin
Nytt digivningsfoder i två faser...... 38
Paavos spalt.................................. 39
Närmat när den är som bäst......... 40
Haltar svinet?................................ 41
Noggrann provtagning av svin....... 42
På nätet
Nyheter på nätet........................... 44
Mellanmål
Potatis är mångsidig
basföda......................................... 45
36
2
38
Nyheter
Raisioagro gratulerar.....................46
LEDARE
UTGIVARE
Raisioagro Ab
PB 101, 21201 Reso
Tfn 02 443 2111
E-post:
fö[email protected]
www.raisioagro.com
ANSVARIG CHEFREDAKTÖR
Timo Huhtamäki
försäljnings- och marknadsföringsdirektör
Tfn 040 714 0705
REDAKTIONSSEKRETERARE
Anna Peuravaara
sakkunnig i marknadskommunikation
Tfn 040 828 6486
REDAKTIONSRÅD
Heikki Alastalo, utvecklingschef
Juha Anttila, produktionschef
Ilmo Aronen, F&U direktör
Thomas Fagreholm,
försäljningsdirektör
Merja Holma, utvecklingschef
Marja Hongisto, utvecklingschef
Jaakko Laurinen, utvecklingschef
Minna Oravuo, kundansvarig
Päivi Volanto,
utvecklings-/produktchef
ADRESSÄNDRINGAR
OCH BESTÄLLNINGAR
Anne Aura
[email protected]
Tfn 044 782 1246
REDIGERING OCH OMBRYTNING
Team Keskikastari
[email protected]
PÄRMFOTO
Fiinikuva
ÖVERSÄTTNING
Hanna Luomala
TRYCKNING
ForssaPrint
ISSN 2323-2196
40e årgången
Följande AgroMagasinet
utkommer i april 2014.
Våra köpvanor
förändras
D
et förs ständigt diskussioner om handels roll och
framtid. Med undantag av
livsmedelshandeln har försäljningskurvorna för den traditionella handeln huvudsakligen gått
neråt under det senaste året.
Den elektroniska handeln blir
allmännare i så snabb takt att varuhusens avdelningar för bruksvaror snart
blir tennishallar, menade Kari Neilimo för
en tid sedan. Försäljningen flyttas till nätbutikerna, både till inhemska och utländska, och detta gäller också för lanthandeln –
men varför?
Inom handeln talar man gärna om mervärde. En person reparerar sin bil själv, en annan köper reparationsservice av en verkstad. Men om bilen stannar mitt på vägen är de flesta redo att betala ett tilläggspris för en snabb lösning på problemet.
Men servicen får inte enbart vara skjorttvätt. I synnerhet då
det gäller insatsvaror har kunden rätt att få sådan valuta för sina
pengar att den ger mervärde i produktionsprocessen. För att kunna dra full ekonomisk nytta av foder och växtskyddsmedel krävs
kunskaper om optimalt användningsätt.
Det är min fasta övertygelse att en kompetent kundansvarig kan hjälpa gårdarna att göra bättre resultat genom att rekommendera korrekta produkter och utarbeta rekommendationer optimerade för gårdens mål och utgångsläge. Å andra sidan skapas
mervärde i till exempel bränsleköpen med kostnadseffektiv verksamhet och pålitliga transporter.
Men det är inte alltid som personlig service ger mervärde. Att
göra en detaljerad foderbeställning eller att kolla bränslepriset är
en enkel åtgärd via nätservicen oberoende av veckodag eller tid på
dygnet. För kontraktskunder är beställning via nätet också alltid
den förmånligaste beställningskanalen, eftersom den berättigar
till extra rabatt på priset. Varför skulle dessa inte kunna digitaliseras helt och hållet?
I början av året utökades vårt sortiment i nätbutiken till att omfatta också en öppen nätbutik. I öppna butiken kan man köpa varor
med hjälp av bankkort, och samma sortiment som i kontraktkundernas nätbutik finns att köpa med undantag av ett par varor.
Som Raisioagros nya försäljnings- och marknadsföringsdirektör kan jag lova att i denna djupa och omfattande ändringsprocess
har vi den rätta filosofin och de rätta metoderna inom räckhåll.
Timo Huhtamäki
3
AKTUELLT
AGRO magasinet • 1/14
Raisioagro satsar
PÅ FRAMTIDEN
Raisioagro är en modern aktör inom lantbrukshandeln och satsar på framtiden. Långa traditioner och
finländskt ägande ger perspektiv och garanterar att
vi har omfattande förståelse för våra kunders behov.
TEXT: Jarmo Puputti, VD, Raisioagro Ab
FOTO: Janita Virtanen
S
trukturutvecklingen och teknologin ändrar producentens
vardag i en accelererande takt.
När kunskapen och skickligheten
ökar, ställs också målen högre. I en
värld där det blir allt flere munnar
att mätta i en rasande takt och där
odlingsmarken krymper måste produktiviteten öka.
Innovationerna har stor betydelse för att produktiviteten ska förbättras. Med hjälp av förädling av
odlingsväxter och djurmaterial har
produktionspotentialen ökats och
kan fortfarande ökas. Högklassiga
produktionsinsatser, gediget kunnande och innovationer behövs dock
för att potentialen ska kunna utnyttjas.
Uppfinningar gör
produktionen effektiv
På fodersidan har Raisio under
årens lopp kommit ut på marknaden
med banbrytande lösningar. Bland
dessa är de senaste Benemilk-innovationen, som fått internationell
4
uppmärksamhet, och foderkonceptet Hercules LP Opti, som förbättrar regnbågslaxens näringsmässiga kvalitet.
Vid sidan av allt bättre foder utarbetar vi också rekommendationer och koncept för utfodring för att
bästa möjliga nyttoförhållande ska
nås. Denna professionalitet har vi
uppnått genom målmedvetet forskningsarbete och genom att mångfaldiga den bästa praxisen i samarbete
med våra kunder.
Inom åkerbruket arbetar vi för
större skördar och bättre produktivitet – oberoende av om det gäller
vall, spannmål eller oljeväxter. Också här består vårt framgångsrecept
av högklassiga insatsvaror, som är
lämpliga för våra förhållanden, och
”Genom att satsa på utveckling av
vår egen verksamhet säkerställer vi
också att våra kunder har framgång
i framtiden.” Detta var Jarmo Puputtis viktigaste budskap på Raisioagros
kryssning 4–6.2.2014.
av vårt gedigna lantbrukskunnande.
Också miljön mår bra
I de branscher som våra kunder hör
till är det typiskt att det ekonomiska
resultatet förbättras av produktionseffektivitet och det är också till miljöns fördel när värdefulla produktionsinsatser utnyttjas så väl som
möjligt.
Tävlingen Vi söker en superfarmare, som vi ordnade förra odlingssäsongen, visade att en stor skörd
förbättrar både det ekonomiska resultatet och miljöeffektiviteten. Den
kunskap vi fick tack vare tävlingen omarbetas till praktisk rådgivande kunskap, som vi vill hjälpa våra
kunder att använda för att nå bättre resultat. Ivriga av den fina erfarenheten ordnar vi en likadan tävling
också i år. Välkommen med!
En ny tids lanthandel
Raisioagro har ett servicekoncept
som avviker från den traditionella lanthandelns. Våra kundansvariga ger alla gårdar personlig service,
utan någon fast adress för handelsplatsen. Denna service kompletteras med en kraftig satsning på handel över nätet.
När jag började som VD på Raisioagro i början av november, tog jag
emot ett ledande företag och dess
professionella anställda. I samtalen
med kunderna har jag förstått, att
man litar på Raisioagro och sätter
värde på dess professionalitet och
produkter. Jag vill också för egen
del se till att Raisioagro förblir sina
kunders främsta kompanjon i framtiden.
Finländsk
fiskfoderuppfinning
TEXT: Ilmo Aronen
FOTO: Tomi Kantola
R
aisios och Intellectual Ventures (IV) samföretag Benemilk
Ab har lämnat in en pantentansökan på en finländsk fiskfoderuppfinning och inleder marknadsföring
av denna i USA.
Patentansökan gäller ett fiskfoder framtaget av Vilt- och fiskeriforskningsinstitutet, där fiskoljan
har ersatts med den mera ekologiska och förmånliga rapsoljan i högre
utsträckning än förr utan att laxens
kvalitets- och hälsoaspekter blir lidande.
Raisioagro har varit en viktig
samarbetspartner för Vilt- och fiskeriforskningsinstitutet i framtagningen av det nya fodret och Raisio
har redan tagit metoden i bruk. Med
Hercules LP OPTI utfodringsprogrammet kan man göra utfodringen av fisk mera vegetabilisk utan att
fiskens goda näringsvärde försämras. I och med uppfinningen förbättras lönsamheten och den ekologiska
hållbarheten i fiskuppfödningen, när
fiskolja som härstammar från naturfisk behövs i märkbart mindre utsträckning.
I forskningen som koordinerade att ny finländsk toppkompetens
des av Vilt- och fiskeriforskningsinän en gång kan saluföras i världen
stitutet ersattes den dyra, svåråtoch att uppfinningen kommit till som
komliga fiskoljan med rypsolja,
ett samarbete mellan vetenskap och
som till största delen var finländsk,
företagande. Värdet på uppfinningen kan växa de närmaste åren i och
i startuppfödningen av lax. Först i
med en ökad efterfrågan på lax, och
slutskedet av uppfödningen höjdes
fodrets fiskoljeinnehåll. När fiskoljan också för att de naturfiskstammar
som utgör råvaror för
ersattes med rypsolfiskoljan krymper. Uppja i startuppfödningen, Fiskoljan ersätts
finningen fungerar och är
minskade fiskoljebemed finländsk
en hållbar lösning för att
hovet med omkring
rypsolja
förbättra nyttoförhållanhälften, utan att laxdet i matkedjan, vilket är
en skulle ha lidit i fråen central utmaning och en möjligga om hälsosamhet, tillväxt, förädhet då man skapar matkedjor i framlingsbarhet, hållbarhet och smak.
tiden.”
Också fiskprodukternas halter av
IV:s grundare och tekniska chef
främmande ämnen sjönk. Enligt
Edward Jung konstaterade: ”Den
forskningen hade de laxar som fått
nya fiskfoderuppfinningen visar på
rypsoljefoder fler hälsosamma fettsyror än inhemsk naturfisk eller im- livsmedels- och agrokulturella sektorns stora potential för att lösa gloportfisk med vitt kött.
bala problem och förbättra lönsamAtt ersätta den dyra fiskoljan
heten. Denna patentansökan är en
med rypsolja i laxfodret förbättrar
fiskuppfödningens produktionskedja praktisk fingervisning om att Raisios
och IV:s samföretag kan fungera som
och lönsamhet i märkbar grad.
en plattform också för ett mera omI ett börsmeddelande som gällfattande samarbete.”
de nyheten konstaterade Raisios VD
Matti Rihko: ”Det är uppmuntran-
Diplom från Karelska republiken
Karelska republikens jordbruks-,
fiskeri- och skogsbruksministerium
har beviljat ett diplom till försäljningschef Erik Norrgård på Raisioagro för hans tio år långa och intensiva arbete med att få den karelska
fiskuppfödningsnäringen att gå över
till mera miljövänliga, moderna och
effektiva fiskfoder och också för
hans anvisningar om hur man kan
dra optimal nytta av fodren. Raisio-
agro är områdets marknadsledare
då det gäller fiskfoder med huvudprodukten Hercules LP, ett fiskfoder
med lågt fosforinnehåll.
Karelska republikens jordbruks-,
fiskeri- och skogsbruksministeriums direktör minister Grigori Manuilov (till vänster) och Raisioagros
största återförsäljare och föreningen Karelens fiskuppfödare OFK:s direktör Valeriy Artamonov (till
höger) överräckade diplomet till
Norrgård.
5
AKTUELLT
AGRO magasinet • 1/14
Den nya öppna nätbutiken
Raisioagros elektroniska kundtjänster utvidgas.
Vid sidan av nätbutiken för kontokunder har vi
nu en nätbutik som är öppen för alla.
TEXT: Vesa Pursiainen
Produkter för kontokunder
För att kunna beställa bulkfoder
och brännolja måste du vara kontokund. Eftersom man vet de exakta mängderna av dessa varor först
6
Kampanjer för alla
I framtiden kommer vi att på ett aktivt sätt skapa erbjudanden och
kampanjer, som blir till nytta för
dem som besöker vår nätbutik.
T.ex. Raisioagros agrodagar som
ordnas varje vår kommer i år att
lanseras också i nätbutiken, för att
alla våra kunder ska ha möjlighet
delta i evenemanget antingen på
orten eller hemma vid datorn.
Du får hjälp med att använda
Raisioagros elektroniska tjänster
antingen av din kundansvariga eller
genom att be om anvisningar via
e-post på adressen:
[email protected]
Du behöver inte vara
kund hos Raisioagro sedan tidigare för att kunna
göra inköp i vår nya nätbutik. Bekanta dig med
butiken på adressen:
kauppa.raisioagro.com
Raisioagros nya öppna nätbutik och också
dess större utbud var ett ämne för samtal på
sammanträdesdäck under kryssningen. Bl.a.
regnkläder kan beställas i butiken.
Juhani Tami Tamminen gjorde det klart på sin
föreläsning att en vinnare aldrig ger upp och
att den som ger upp aldrig blir en vinnare.
>
Klicka till sortimentet
I butiken hittar du Raisioagros hela
sortiment: insatsvaror, förnödenheter och foder. Du får snabbt tilläggsuppgifter om varorna genom att läsa
produktkorten och brukssäkerhetsinformationen i nätbutiken. Bakom nätbutikens flik Eget konto kan
du följa med din beställningshistoria och du hittar snabbt allt vad du
beställt förut. Du kan gå in i butiken
på finska och på svenska. Det som
du beställer i butiken kan du betala
med bankkoder eller kreditkort.
Beställningarna levereras till
kunderna med Raisioagros leveransservice. Leveranstiden för beställningarna är 3–7 vardagar. Merparten av beställningarna levereras
inom tre dagar efter beställningen.
Som kund i nätbutiken får du samma förmånliga frakt som våra kontokunder.
när de lossats, kan man inte betala för dem på förhand. Men du kan
beställa dem i nätbutiken för kontokunder.
Kontokundbutiken som kräver
inloggning kommer huvudsakligen att vara en elektronisk beställningskanal för våra egna kontokunder. Det är endast genom att logga
in i nätbutiken för kontokunder som
du får egna avtalsvillkor. Om du är
vår kontokund, kan du beställa koder med ditt kundnummer och med
din e-postadress genom att klicka
på länken på nätbutikens ingångssida.
>
V
ia den nya serviceformen kan
alla som vill bekanta sig med
Raisioagros sortiment och göra inköp.
Butiken är strukturerad så att
den ska vara lätt att använda för
kunden. För att komma in i butiken
krävs bara en snabb registrering.
Nätbutiken är en direkt åtkomst till
samma beställningssystem som används av våra kundansvariga. På
nätbutikens ingångssida hittar du
en länk till Raisioagros andra serviceformer, till priset på odlingsväxter, väderlekstjänsten eller varför
inte till den här tidningens färskaste nummer.
En glad kryssning
Raisiogros kundkryssning samlade ett rekordantal deltagare i år. Så många som 1700 kom med och underhållningen var uppskattad. Äran för det går till Lauri Tähkä,
Aku Hirviniemi och Tami Tamminen som fick kryssningsgästerna på gott humör och väckte danslusten.
TEXT OCH FOTON: Janita Virtanen
höll ända in på småtimmarna, och
med tanke på hur många det var
som dansade var det knappast någon som led av dansbrist.
Abba och Tami charmade
Abbafansens förväntningar infriades, när Abba-museet öppnades i
maj 2013 och ett överflöd av bildoch videomaterial blev tillgängligt. Det nya exkursionsmålet hade
en stor mängd fans som länge hade väntat på möjligheten att sjunga
och dansa till Abba-takter genast på
morgonen. Ingen led av rampfeber
och Mamma Mia och Dancing Queen
fick ny koreografi följd av rungande
applåder.
För många var det en höjdpunkt
under andra kryssningsdagen då de
fick lyssna till Juhani ”Tami” Tamminens träningsföreläsning Lär dig
klara av förändringar, där han inte
sparade på speltermer och inte gav
något utrymme för medelmåttighet.
Nyckelorden i Tamminens föreläsning var förbinda sig till ett utmärkt
arbete, styrkan i attityderna och förberedelse för förändringar. Han
sporrade till aktivitet, till övertygelse, till hjälpsamhet och till att väcka
förtroende på vägen mot framgång
och till att minnas livets viktigaste
tumregel.
– Sträva framåt mot din vision. Alla
stora prestationer har börjat med visioner. Visionerna är engagemangets och kreativitetens bränsle och
får energin att flöda varje morgon.
> Aku Hirviniemi, alias
Harjakainen, satte Raisioagros nya VD Jarmo
Puputti på ett eldprov
vid sitt välkomstframträdande.
>
Lauri Tähkä tog publiken..
>
R
ungande skratt fyllde restaurangens huvudsal, när Aku
Hirviniemi bröt isen med sitt
välkomstframträdande. Hirviniemis,
alias Harjakainens, offer blev både vår färska VD Jarmo Puputti och
de intet ont anande kryssningsgästerna, och knappast har väl någon
bongat en så uppmärksam och tagen publik tidigare i huvudsalen ombord på Silja Symphony.
Den första kryssningsdagen gick
i underhållningens tecken, när karismatiska Saija Tuupanen charmade både unga och gamla kryssningsgäster. Men kryssningens
främsta dragplåster var ändå landets permanenta favorit Lauri Tähkä, som inte lämnade någon oberörd med sin energiska scenshow.
Den andra kryssningsdagen började med Elovena-bingo och en
danskurs. Vid samma tid åkte 16
bussar med ett rekordantal kryssningsgäster mot exkursionsmålen i
Stockholm.
Eftermiddagen var reserverad för branschföreläsningar och
mot kvällen fortsatte diskussionerna i utställningshallen i underhållningens och smakprovens tecken.
Dansorkestern Neljän Suora under-
Abba-museet var med
som exkursionsmål för
första gången. Tiina
Kyrkkö och Riitta Kilkkilä från Vuolenkoski
var ett par som märktes i mängden och de
hängav sig entusiastiskt åt museets möjligheter.
7
VÄXTODLING
AGRO magasinet • 1/14
Saldot från Vi söker en Superfarmare 2013:
TOPPSKÖRDAR med
miljöhänsyn
Den första Superfarmare-tävlingen går till historien för höga skördar och utmärkt näringsbalans.
Det gick bra att förena miljöhänsyn och resultaträkning. Anmälningar till årets tävling har redan
börjat komma in.
TEXT OCH FOTO: Jaakko Laurinen
Mari Ketola (till vänster),
Petri Holma, Tuomas och
Satu Levomäki, Tuula och
Kalle Eskola, Seppo, Ilmari
och Marja Hunsa samt
Kalle och Päivi Vanha-Perttula firade Superfarmare-tävlingens resultat på
badinrättningen i Ikalis i
slutet av januari.
8
T
ävlingen Vi söker en superfarmare var den första där vi också poängsatte miljöhänsynen.
Beräkningen gjordes med Raisios
eget koncept Closed Circuit Cultivation med index för EkoPlus (kärnskördens energihalt i förhållande till
energin i insatsvarorna), för HiiliPlus
(kolavtrycket) och för VesiPlus (kvä-
ve- och fosforbalansen).
Bakgrunden till HiiliPlus-indexet
Vilka är då de viktigaste faktorerna
när HiiliPlus-indexet för kolavtryck
bildas och vilka faktorer ledde till
skillnader i de tävlandes resultat?
Raisio-koncernens expert på hållbar
utveckling, Aki Finér, anser att göd-
Blid du Superfarmare 2014?
Bra tävlingar brukar fortsätta. De växter som man kan
tävla med i år är liksom i fjol vårvete, korn, havre, vårraps och vårryps. Dessutom kan också vallproducenter
delta i tävlingen.
De tre tävlande som placerar sig bäst belönas med
insatsvaror från Raisioagro till ett värde av 9 000 euro.
Om du är intresserad av att delta, ta kontakt med din
kundansvariga.
seln är den främsta orsaken till att
växthusgaser bildas. Följande stora
utsläpp av växthusgaser uppstår vid
kalkning och torkning av skörden.
Det är ytterst viktigt att använda jordförbättrande kalk, då man eftersträvar goda skördar, fastän det
leder till utsläpp. Det utsläpp som
uppstår då kalken framställs kan
minskas med biprodukter från industrin.
Den kalkfiber från skogsindustrin
som till exempel Petri Kuokka använde är kolneutral i tillverkningen.
Biotit som användes av Ilkka Matinolli alstrar också anmärkningsvärt
litet utsläpp. Kalkningseffekten per
ton från nämnda produkter är dock
låg.
De utsläpp som uppstår av torkningen kan minskas genom en övergång till förnybara bränslen. Denna möjlighet utnyttjades endast av
Tuomas Levomäki, som till 75 % torkade sin spannmål med flis. Petri
Holma drog fördel av en ytterst låg
tröskningsfuktighet, som ledde till
en mycket låg förbrukning av olja
och el vid torkningen. Kolavtrycket
från Holmas odling blev rekordlågt.
Gödselns stora inverkan på utsläppen av växthusgaser beror huvudsakligen på kvävet, eftersom
kväveoxidul är en kraftig växthusgas.
– Den kväveoxidul som uppkommer
vid framställningen av kväve finns
med i skördens kolavtryck. På Yaras
fabriker används en katalytteknik
som enligt Raisios beräkningar har
minskat kolavtrycket från spannmålen med omkring 10 %. Denna
minskning finns också medtagen i
Superfarmarens kolavtryck, säger
Aki Finér.
Analyserna visar behoven
För planeringen av gödslingen och
själva gödslandet finns det nuförtiden allt fler alternativ. Det är viktigt att känna till det faktiska näringstillståndet. Alla borde kryssa
för spårämnesanalyser då prov för
markkartering sänds in. Vid sidan av
spårämnespaketet lönar det sig också att analysera borhalterna.
Megalab-analysen visade borbrist på många skiften som var med
i Superfarmare-tävlingen. Om bristen är konstaterad, kan man använda bladgödsel med spårämnen. När
man väljer lämplig bladgödsel, lönar
det sig att jämföra hur många gram
per liter olika produkter innehåller av de näringsämnen som marken
har brist på. På det sättet hittar man
en produkt som har avsedd verkan.
Delad gödselgiva
I Superfarmarnas gödslingsprogram
kom kreativiteten till uttryck. Delad gödsling med granulat användes av alla som odlade vårvete, dvs.
Petri Kuokka, Kalle Eskola och Tuomas Levomäki. Levomäki optimerade också ytgödselmängden med Yara N Sensor-tekniken.
Kuokka delade gödselgivan för
att minska riskerna. Eskolas taktik
var att trygga en tillräcklig näringstillgång i alla situationer. Eskola och
Kuokka försökte dessutom höja proteinet med kvävelösning vid axgången.
Bladgödsling med
spårämneslösning
De flesta tävlande använde bladgödsel med spårämneslösning. Den intressantaste produkten var Solatrel
som Eskola och Vanha-Perttula använde. Dess främsta näringsínnehåll är fosfor, men den innehåller
också kalium och flera spårämnen.
Produkten ger överraskande god avkastning hos spannmålen.
Kalle Eskola fick en fingervisning om dess verkan, när han spred
överbliven blandning från tävlingsskiftet på ett par kornsträngar på ett
annat skifte.
– Besprutningen var så sen
att kornet gått i ax. Endast tusenkornsvikten kunde påverkas i det
skedet. Axen på de besprutade
strängarna hängde på ett avvikande sätt vid tröskningen, och det var
intressant. Han tröskade strängarna i säckar som vägdes. Resultatet
visade på 400 kilo mera spannmål
per hektar från de strängar som fått
baldgödseln jämfört med dem som
blivit utan, berättar Eskola.
9
VÄXTODLING
AGRO magasinet • 1/14
Tam spannmålsmarknad piggnar till
Den milda och fuktiga vintern har varit skonsam mot höstspannmåls- och höstrapsodlingarna. De goda utsikterna
för den nya skörden påverkar också aktuella prisnoteringar.
TEXT: Minna Oravuo
D
en gångna säsongens stora skörd har hållit prisen lägre
än under föregående säsong.
Också på världsmarknaden har prisen snarare sjunkit än stigit under
hösten och vintern.
I Europa och Ryssland har vintern varit mild ända till början av januari. Nederbörden har också varit
tillräcklig för det mesta, ställvis har
den varit en aning riklig. Höstspannmålen och höstrapsen har alltså
stått sig väl och tillsvidare förebådar
de en god skörd.
Inte heller från Nordamerika har
det rapporterats om problem, utan
grödorna har övervintrat väl hittills.
Vädret under tiden januari-mars i
Centraleuropa bestämmer slutgiltigt hur övervintringen lyckas. Om
det blir sträng kyla efter den långa
milda perioden utan något skyddande snötäcke har vi en besvärlig situation.
Eftersom säsongen har fått en
god start i Europa då det gäller
höstspannmålen, och arealerna är
ungefär lika stora som året innan,
ligger förväntningarna på den totala
10
veteskörden nära den som tröskades i höstas. Detta märks också i
marknadsförväntningarna och prisnoteringen på den nya skörden, som
är på en lägre nivå än den nuvarande. Denna situation är rätt vanlig.
I söder har produktionsförhållandena förblivit goda
I Australien startar tröskningen vid
årsskiftet. I Australien lider grödorna ofta av torka, men den säsong
som just nu avslutas har varit gynnsam och man kan få en god skörd i
jämförelse med året innan.
I Argentina och Brasilien växer
grödorna i detta nu. Fastän vi ibland
har fått läsa om problem under höstens lopp, är förhållandena på det
hela taget goda, och vi väntar på en
stor totalskörd. I synnerhet för sojans del är utsikterna goda då det
gäller mängder och förhållanden.
Finland har stor areal
med höstspannmål
Den vackra varma hösten gynnade
höstsådden. Höstvetets såningsareal steg ända till 50 000 hektar, vilket
är en ovanligt stor areal. Enligt Tike
är såningsarealen för höstråg ca 25
000 ha, vilket ligger nära medeltalet
för slaget i fråga.
Det mycket milda och regniga vädret under senhösten och årsskiftet stoppades av en period med
sträng kyla. Eftersom broddbestånden skyddas av endast ett tunt snölager, ökar en lång, kall period risken för vinterskador.
Tamt utbud på inhemsk spannmål
Det inhemska priset på spannmål
har fortsatt sjunka sedan hösten.
Prissänkningen på korn och havre planade ut under hösten. Men i
synnerhet priset på foderhavre har
sjunkit mycket lågt. Priset på vete
steg en aning vid slutet av året liksom i det övriga Europa, men efter årsskiftet har det börjat sjunka
igen. Eftersom prisen i vårt land följer med prisen i Euroropa, fanns det
inga tecken på någon kraftig vändning uppåt i slutet av januari.
Den sjunkande pristrenden har
hållit utbudet relativt lugnt. På Raisioagros fabriker och Raisios kvarnar har spannmålslagren räckt till
trots det knappa utbudet. Ett tydligt tecken på att marknaden piggnar till kunde märkas efter nyår, om
man jämför situationen med november-december. När våren närmar
sig brukar utbudet öka ända fram
till vårsådden.
EFFEKTIV sjukdomsbekämpning
Raisioagros sortiment av sjukdomspreparat domineras av två effektiva
produkter, som ger ett mycket brett och långvarigt skydd mot spannmålens sjukdomar, om de används tillsammans – Mirador och Proline.
TEXT: Jaakko Laurinen
M
irador är en strobilurin som
ger skydd och dess verkande substans är bekant från
Amistar. Proline är marknadens effektivaste triatsol, som renar grödorna från och skyddar dem mot
sjukdomar.
Proline är en internationellt erkänd produkt. I flera länder är den
en väsentlig del av besprutningsprogram, vars mål är att bekämpa
svåra växtsjukdomar. En specialegenskap är t.ex. verkan mot rödmögel, om behandlingen sker först vid
blomningen.
Med Proline har man ofta sökt –
och också funnit – lösningar på fall,
där en sjukdom utvecklat resistens
mot många gamla preparat. Eftersom man känner till effekten i alla länder, är priset högre än för vissa andra gamla preparat. Också
tillgången kan vara begränsad i avlägsna nordliga trakter, eftersom
det finns köpare på närmare håll.
Den verkande substansen i Proline,
protiokonatsol, finns också i färdiga
blandningar, men i lägre halter än i
själva Proline.
Ökad bredd och verkan
Proline är ett bra preparat om det
används ensamt, men om det förenas med ett preparat av strobilurintyp
får det en ännu bredare verkan. Då
behöver inte bruksmängderna heller
alltid vara i övre kanten av mängdintervallet. Mirador har visat sig vara förenligt med Proline. Med bruksmängderna 0,25 liter + 0,25 liter per
hektar har man fått bestånden att
hållas friska medan skörden bildats.
När man använder effektiva
medel är det bra att tänka på att om
bruksmängderna är måttliga, blir
också säden mogen i tid. Både Proline och Mirador har en förmåga att
hålla bestånden gröna. Detta upplevs vara enbart en fördel i många
länder, eftersom en grön växt assimilerar och ger större skörd, men
med den korta vegetationsperioden
i vårt land kan det vara till förfång.
Detta minns de som använde de höga mängder som rekommenderades, när strobilurinpreparaten först
kom ut på marknaden.
Om det ser ut som om sjukdomar
hotar då man inleder växtskyddet,
är det skäl att höja mängden Proline som har skyddande verkan. Så
har man gjort i rutförsök hos Boreal och resultatet kan ses i schemat
på sidan. Blandningen Proline 0,4 l +
Amistar 0,3 l gav bäst resultat i försöket. Erfarenheter i praktiken ger
samma information om att preparaten fungerar bra.
Sjukdomsförsök på sena vetesorter (Marble och Trappe)
Skördeökning kg/ha
Proline 0,4
+ Amistar 0,3 l
Kontroll 1: Strobi 0,4 + Triatsoli 0,4 l
Kontroll 2:
Färdig blandning 1,25 kg
Källa: Boreal 2008
11
VÄXTODLING
AGRO magasinet • 1/14
Mot årets KONTRAKTSPERIOD
Marknadspriset och odlingsväxternas prisförhållanden är viktiga faktorer, då man planerar den kommande odlingssäsongen. Åtminstone lika viktigt är
det att odla grödor som har en säker marknad. Att
säkerställa en köpare med ett odlingskontrakt ger
odlingen ett gott utgångsläge.
TEXT: Minna Oravuo
Raisioagros
kontraktsmodeller 2014
Kontrakt till marknadspris
Kontrakt till fast pris
Kontrakt till medelpris
Raisioagros
kontraktsgödor 2014
Kvarnvete
(höst- och vårvete)
Råg
Grynhavre
(Barke, Tipple, Fairytale,
Marthe, Charmay, Cha Cha)
Foderkorn
Fodervete
Foderhavre
(leverans till Reso)
Bondböna
Foderärter
Ryps och raps
12
Foderkornets och kvarnvetets
prisutveckling 2013 €/ton
Marknadspris
Medelpris
Medelpris + kontraktsarvode
Foderkorn Ylivieska
Kvarnvete Reso
I
nnevarande marknadssäsong
skiljer sig från de två föregående, balanserade spannmålsmarknadsåren. Flera aktörer inklusive
Raisioagro har sporadiskt begränsat spannmålsinköpen av andra än
kontraktsodlare. Det har alltså funnits en konkret nytta med kontrakt.
Det lönar sig alltid att trygga kompanjonskapet, eftersom det är omöjligt att förutse framtiden. Också
husdjursgårdarna gör väl i att trygga en köpare av avsalugrödor med
kontrakt.
Mångsidiga kontrakt
På sedvanligt sätt har tecknandet
av kontrakt inletts i början av året.
Kontrakt tecknas på alla spannmålsslag – kvarnvete, råg, grynhavre, maltkorn, fodervete, foderkorn
och foderhavre – och bland proteingrödorna på foderärt och bondböna.
I Ylivieska och Kouvola tillverkas
Benemilk-foder. Fodrens huvudsakliga råvaror är foderkorn och fodervete av god kvalitet. Vi behöver fler
kontraktsodlare i synnerhet av fodervete och foderkorn på Ylivieska
och Kouvola foderfabrikers anskaffningsområde.
Fortsatt svårt för oljeväxter
Utmaningarna med odlingen av oljeväxter verkar inte minska. Ända
till slutet av januari levde vi i spänning, om vi får använda betat utsäde inkommande vår eller inte. Men
det får vi. Raisioagro tecknar alltså ryps- och rapskontrakt för kommande säsong och säljer betat utsäde till sina kontraktsodlare.
Behovet av inhemskt protein är
lika stort som förr och det söks hela tiden lösningar för att öka graden
av inhemskhet. I och med att det odlas allt mindre oljeväxter är det ett
bra alternativ att odla bondböna, eftersom det går mycket bra att använda denna i både nöt- och fiskfo-
der. Det finns alltså efterfrågan på
bondböna.
Grynhavre till kvarnen i Nokia
Det finns en stabil efterfrågan på
grynhavre av god kvalitet på vår
kvarn. Välj en havresort som producerar en bra skörd med stora kärnor
på dina åkrar. Använd endast betat,
iståndsatt utsäde för att minimera
bildningen av mögeltoxiner, och försök hålla en mångsidig odlingsföljd. Undvik havre efter havre. Fastän havremarknaden har varit tam i
vinter, behöver vi odlare av grynhavre.
Vid sidan av kontrakt på vanlig
grynhavre behöver vi också fler kontrakt på ekogrynhavre. Vi tecknar
kontrakt också på andra ekospannmål, ekobondböna och ekofoderärt.
Kontrakt till medelpris
ger högt arvode
Ofta hoppas spannmålssäljaren få
marknadens bästa pris. Men det är
sällan som detta lyckas, eftersom
prisvariationerna är stora och det är
omöjligt att förutse framtiden. Förläggningen av spannmålshandeln
påverkas också av andra faktorer
än av marknadsläget, som t.ex. lagerutrymmeskapaciteten, menföre,
höst- och vårarbeten och semestrar.
Det har varit möjligt att teckna
kontrakt till medelpris ett par år redan. Men det är dock inte många odlare som har valt kontraktsmodellen
i fråga för att minska prisriskerna,
och därför har vi ändrat kontraktsvillkoren i betydande grad. Med ett
kontrakt till medelpris kan leveransen ske när som helst under prisperioden och då minskar prisrisken,
eftersom priset baseras på hela periodens medelpris.
Medelpris kan först låta som ett
dåligt alternativ – bara medelmåttigt
och mediokert. Men fastän prisen
har varierat mycket, har de största
variationerna oftast inträffat från en
säsong till en annan, när man övergår till att ta emot en ny skörd eller
när en ny växtperiod börjat. Under
en pågående säsong har variationerna varit märkbart mindre.
Några priskurvor från i höstas visar hur medelpriset placerade sig i
jämförelse med det grundpris som
Raisioagro dagligen noterar. När
man till medelpriset fogar arvodet för kontrakt, skulle ett kontrakt
till medelpris oftast ha gett höstens
bästa pris för de flesta grödorna.
Medelpriskontraktet
har tre prisperioder
I kontrakt till medelpris kan man
välja mellan tre prisperioder: period I 1.10–15.12.2014, period II
1.1.2015–30.4.2015 och period III
15.6–30.7.2015. När kontraktet tecknas bestäms också prisperioden.
Medelpriset räknas ut som medelpriset för perioden i fråga från
Raisioagros dagligen noterade pris.
Eftersom det slutliga medelpriset kan fastställas först efter periodens slut, görs avräkning i två omgångar. Den första avräkningen görs
normalt 30 dagar efter leveransen
och den andra avräkningen görs när
prisperioden gått ut. Spannmålen
levereras under avtalad prisperiod.
Arvodet för kontrakt till medelpris har höjts. Kontraktsarvodet är
fem euro/ton under första och andra
perioden och sju euro/ton under den
tredje perioden.
Arvodet som du får för kontrakt
till medelpris säkerställer att du alltid får ett pris som är bättre än leveransperiodens medelpris. Om du vill
säkerställa denna betydande fördel i
kontraktet, ska du skynda dig, eftersom vi tecknar endast en begränsad
mängd kontrakt till medelpris.
13
VÄXTODLING
AGRO magasinet • 1/14
BLADGÖDSLING
ger bättre skörd
Kompletterande gödsling via bladen är en viktig
del av näringsunderhållet, om man vill ha en stor
och högklassig skörd.
TEXT: Heikki Alastalo
B
ladgödslingen tillför beståndet
näring i små doser och därför
är den lämplig som komplement till vårens NPKS-gödsel.
Bladgödsling är ett snabbt och
effektivt sätt att åtgärda näringsbrist. Med bladgödslingen kan du
hjälpa till under växtens kritiska tillväxtskeden, t.ex. under protein- och
oljebildningen och under blomningen.
spårämnesbrist, men den kan också användas för bättre vallväxt. Lösningen innehåller alla de viktigaste
spårämnena och ger snabb verkan.
Gramitrel är förenligt med de
flesta växtskyddsmedlen som Raisioagro saluför, t.ex. Classic, Ariane
S, Swipe och Proline. Produkten har
också god regntålighet.
MantracPro är marknadens
YaraVita för många slags behov
I YaraVita-serien finns gödsel för
korrigering av vissa näringsbrister och näringsblandningar, som är
skräddarsydda för att öka skörden
hos olika växter. Rätt användning av
näringsämnena vid rätt tidpunkt och
i korrekta mängder tryggar en god
skörd med låg hektarkostnad.
YaraVita Gramitrel är en
spårämneslösning med flera näringsämnen som motverkar
kraftigaste mangangödselmedel. Det
upptas mycket snabbt av växten och
verkningstiden är lång. MantracPro
passar i olika växtskyddsprogram.
Detta minskar antalet besprutningsgånger och man sparar både tid och
pengar.
YaraVita-bladgödselmedlens förenlighet med växtskyddsmedel finns
på adressen www.tankimix.com.
Med YaraVita-bladgödsel korrigerar du enstaka
näringsbrister under växtperioden.
Med YaraVita-seriens
mångsidiga produkter kan
du behandla odlingsväxterna exakt och vid rätt tid.
Yara Megalab –växtanalys
Med hjälp av Yara Megalab-växtanalysen kan du precisera
gödslingen enligt skördepotentialen och få reda på latent
näringsbrist i beståndet.
Nyttan med växtanalyser:
• preciserar behovet av tilläggsgödsel
• upptäcker latent näringsbrist
• övergödning undviks
• planering av följande års gödsling
• val av rätt produkt
• skörden maximeras
• kostnadsinbesparing
• förberedelse inför näringsbrist
Du får Yara Megalabs växtanalyspaket och tilläggsuppgifter om det av Raisioagro.
Du kan också beställa ett parti om 10 växtanalyspaket på webbplatsen www.yara.fi.
14
Tips för HAVREODLARE
Det för oss så vanliga livsmedlet havre är hälsosammare än många moderna superfood-produkter.
TEXT OCH FOTO: Jaakko Laurinen
D
en europeiska myndigheten
för livsmedelssäkerhet EFSA
utvärderade med en sträng
måttstock vilka påståenden om hälsosamhet hos livsmedlen man kan
lägga fram. Endast få produkter eller råvaror får överhuvudtaget klassas som hälsosamma, men havren
har hela tre hälsosamma egenskaper. Av denna och också av många
fler orsaker råder det en stor och
växande efterfrågan på havre.
Men priset på spannmål ligger
lågt just nu och i jämförelse med föregående års pris verkar det vara
mycket dåligt. Också priset på havre
har upplevts som lågt. Kvarnhavre
har dock klarat sig rätt bra i pristabellerna. Priset på grynhavre överstiger i största delen av Finland priset på foderkorn.
Odlingskostnaderna för havre är i
många avseenden lägre än för korn,
för att inte tala om vete. Jämfört
med andra sädesslag är utsädesmängden och kostnaderna för havre
20 % lägre, det behövs mindre sjukdomsbekämpning och oftast klarar
man sig med kortare torkningstid.
Och i fråga om avkastningsförmåga ligger havren inte efter de andra
spannmålen.
I växtföljden kan havren avbryta
kedjor av sjukdomar på spannmål.
När man odlar havre för livsmedelsbruk, är förbudet mot CCC det enda som skiljer livsmedelshavren
från foderhavren. Du kan läsa mer
om odling av havre t.ex. på Spannmålsbranschens samarbetsgrupps
webbplats www.vyr.fi.
Grynhavren
har
efterfrågan!
Växtskyddsplanen
TEXT: Jaakko Laurinen
E
n hel skara odlare nappade på
ett växtskyddsmedelserbjudande med tillhörande växtskyddsplan, som kallas AgroVisu. När man
har grundläggande uppgifter om
grödornas odlingsarealer och eventuella särproblem, kan kundansvariga göra tankblandningar och en
växtskyddsplan med hektaråtgången per gröda.
Odlaren Matti Valkama från Valkeakoski var en av de första som
hann bekanta sig med AgroVisu .
– Planen kommer att underlätta arbetet när besprutningen börjar om
med i traktorn
några månader. Jag kommer att
skriva ut den och ha med den i traktorn, säger Valkama.
I AgroVisu hittar odlarna stöd för
besprutningen och hjälp att uppfyl-
AgroVisu
underlättar
besprutningsarbetet
la IPM-kraven enligt Valkama. Man
måste också ha kvar den skiftesvisa
bokföringen, men AgroVisu har sin
egen funktion. Planen är tillräckligt
enkel som arbetsbeskrivning, därför
att den inte innehåller alltför mycket
information.
Men Valkama har också förslag
till förbättringar. Kontraktsodlarna skulle kunna ha sin egen AgroVisu-version. Det kanske blir så i
framtiden, men först behöver vi mera erfarenhet av programmet. Basgödsling och utsäde kommer också
att tas med utöver bladgödslingen.
Utskriften duger alltså bra som en
anskaffningsplan för produktionsinsatser.
15
VÄXTODLING
AGRO magasinet • 1/14
Raisioagros växtskyddsmedel
ger rena och friska grödor
Raisioagro har ett brett utbud av växtskyddsmedel,
som möjliggör en högklassig och riklig skörd. Hos
oss hittar du säkert lämpliga produkter både för
spannmål, oljeväxter och för vall.
Bekanta dig
med utbudet
via nätbutiken
kaup
pa.raisioagro.c
om
TEXT: Heikki Alastalo
CantorMegaPack – en effektiv lösning för
vårspannmålen och klöverfria skyddsvallar
CantorMegapack har bred effekt och är ett drygt växtskyddspaket,
som förhindrar resistens mot lågdosmedlen och kuvar alla de främsta fröogräsen också vid sval väderlek.
Produkten har inga begränsningar på grundvattenområden, halm
eller upprepad behandling, och har speciellt lång brukstid: från
2-bladsstadiet till stråskjutningen. Med ett paket kan du bespruta
12,5–15 hektar. Det här paketet passar för alla gårdar och saluförs
endast av Raisioagro.
Paketet innehåller: Classic Premium SX 150 g och Cantor 2 x 3 l
ARIANE S
SWIPE
SONIS
PARTIPAKET
BEKÄMPAR FLYGHAVRE
TRYGGAR KVALITETEN PÅ SKÖRDEN
Det populära ogräsmedlet finns
nu till ett ännu förmånligare
partiförpackningspris! En partiförpackning (4 x 5 l) räcker till
ogräsbekämpning på 10 hektar
med den vanligaste bruksmängden (2 l/ha).
Swipe har utmärkt verkan på
flyghavre, dessutom är medlet
skonsamt mot odlingsväxterna och har en flexibel användningstid.
Behandling med tillväxtregulator kan ha en avgörande betydelse för beståndets slutresultat.
Ariane S är en blandning av tre
verkande substanser som kompletterar varandra, är långtidsverkande på de vanliga ogräsen och har dessutom verkan på
svårutrotade arter, t.ex. mjölkoch åkertistel.
16
Swipe kan användas på korn,
vete, råg och rågvete. Swipes
verkande substans pinoxaden
är bekant från marknaden genom Axial.
Swipe verkar också på besvärliga ogräs, t.ex. åkerven, rajgräs och renkavle.
Tillväxtregulatorn Sonis motsvarar Moddus M:s egenskaper
och kan användas på utsädesodlingar av spannmål, timotej
och ängssvingel.
Sonis stärker strået, begränsar
dess tillväxt på längden och förbättrar rottillväxten – allt i ett
paket. Produkten är tillåten på
grundvattenområden!
Nu är utsädessortimentet som bäst – fråga din
kundansvariga om produkterna eller klicka
in i nätbutiken!
Ny säsong
NYA UTSÄDESSORTER
TEXT: Mikko Koski
D
et börjar vara dags med såningsplaner. Att använda eget
utsäde är säkert förmånligare än att köpa nytt – på kort sikt. Men
eget utsäde försämras med tiden och
ger mindre skördar, sjukdomar som
finns i utsädet förökas, vilket leder till
höga kostnader för sjukdomsbekämpning och till skördeförluster.
Trots fjolårets torra sommar och
de gynnsamma tröskningsförhållandena uppvisade havren groningsproblem. Rödmögel och virussjukdomar
försämrar grobarheten och avkastningsförmågan hos utsädet. Gör därför groningsförsök med utsädespartierna i god tid.
Nya sorter kommer ut på marknaden i snabb takt. Hos kornet har
flerradiga sorter gått förbi tvåradi-
ga i avkastningsförmåga. Också kärnans storlek har närmat sig den hos
de tvåradiga sorterna. Vi på Raisioagro väljer de sorter vi saluför med
omsorg.
Bekanta dig med sortegenskaperna hos vårt utsädesutbud på nätet:
www.raisioagro.com/kylvosiemenet
Inför årets sådd rekommenderar vi::
WolmariBOR - En supernyhet bland
flerradiga sorter! En tidig sort, där
avkastningsförmåga och stråstyvhet
förenas på ett ovanligt sätt. Den är
mycket sjukdomshärdig, i synnerhet
mot bladfläcksjuka. Är lämplig på
kornets hela odlingsområde, men är
den överlägsna ettan särskilt i norr.
FlockeBOR - En grynhavrenyhet som
har utmärkt kvarnkvalitet. Högsta
hektolitervikten i sin växttidsgrupp, stora kärnor och tunt skal
är sortens trumfkort. I täten bland
havresorterna då det gäller avkastningsförmåga. Kan odlas i zonerna
I–III. Endast från Raisioagro!
AnniinaBOR - När du vill ha en
tidig och odlingssäker veteodling. Mycket hög proteinhalt, men
också god avkastningsförmåga i
förhållande till sin växttid. Odlas
främst som fodervete, men kan
också odlas som brödvete. På
vetets hela odlingsområde.
Fairytale - Ger rekordskördar och
är marknadens sjukdomshärdigaste
maltkornsort. Medelsen växttid. Låg
proteinhalt. Kraftig bestockning.
Tack vare den höga avkastningen är
Fairytale mycket lämplig som foderkorn vid sidan av användningen som
malt- och stärkelsekorn. Ett gott val
för svingårdar i södra Finland och i
Österbotten.
MirellaBOR - En utmärkt ny sort för
grynhavreproduktion: tunt skal,
relativt låg fetthalt och höga halter
av betaglukan. Uppnår Belindas
avkastningsnivå med två dagar
kortare växttid. Som en stråstyv
sort med hög avkastningsförmåga
är sorten ett utmärkt alternativ för
produktion av sen havre i zonerna I–III både på mullhaltiga och
mineraljordar.
MarbleBOR - Ett utmärkt kvalitetsvete för södra Finland. Har en av
växttidsklassens rikaste avkastningsförmåga, lyckas bra på olika
jordarter. Den har hög hektolitervikt och stor kärna.
Det finns ett stort utbud av vallutsäde för skyddsremsor eller grönträda. Ställ fler frågor om utsädet
till dina kundansvariga.
17
NÖT
AGRO magasinet • 1/14
MJÖLKPRODUKTIO
FOTO: Eila Mehtonen
M
ejeriernas mottagna mjölkmängd steg med 1,5 procent
i fjol. Mjölkproduktionen började stiga på våren när betesgången
inleddes, och ökningen fortsatte mot
slutet av året tack vare en relativt
högklassig ensilageskörd. I december ökade produktionen med mer
än fyra procent, och därför förväntas
den fortsätta öka åtminstone under
början av året.
Den totala produktionstillväxten
berodde huvudsakligen på ökningen av medelproduktionen. Produktionen ökade med nästan en och en
halv procent. Under de två föregående åren ökade den inte nämnvärt.
Mot slutet av året började dessutom
antalet mjölkkor stiga.
Resultaten talar för sig
I december 2013 hade vi omkring
2 000 fler mjölkkor än ett år tidigare. Förra gången vi hade en så kraf-
18
tig ökning i antalet kor var i mitten
av 1990-talet. Mjölkgårdarna hade i
medeltal 32 kor. Medeltalet för antalet kor steg med två under året.
I fjol var det knappt 500 gårdar
som avslutade sin mjölkproduktion.
Detta är en femtedel mindre än år
2012. I december 2013 fanns det ungefär 8 800 mjölkproducerande gårdar. Priset för normmjölk av E-klass
steg i november 2013 till 45,09 cent
per liter i medeltal, dvs. nio procent
jämfört med motsvarande tidpunkt
året innan.
Förädlingsstrukturen i form av
andelslag i Finland och den stora
mängden mervärdesprodukter har
av tradition hållit producentpriset på
en rimlig nivå. Men situationen på
EU-marknaden och världsmarknaden avspeglas naturligtvis också hos
oss – visserligen med en liten fördröjning och lite måttligare.
Konsumtionen av mjölkproduk-
ter fortsätter stiga. Från januari till
november 2013 ökade konsumtionen
med mer än en procent jämfört med
året innan. Det var främst kvarg, grynost och annan färskost som fick konsumtionen att öka. Prognoserna visar
att det goda marknadsläget kommer att fortsätta åtminstone ända till
i sommar.
Ändringar i stödpolitiken år 2015
År 2014 kommer odlarstöden att i
stora drag fortsätta oförändrade. De
slutliga besluten i CAP2020-reformen
finslipas i år och ändringarna träder
i kraft 2015. Också de ändringar som
gäller mjölkkvoterna och det nationella mjölkstödet träder i kraft nästa år.
Systemet med mjölkkvoter avslutas inom hela EU-området 1.4.2015.
Systemet i sig begränsar inte i nuvarande form vår produktion, eftersom
denna inte hotar överskrida kvoten.
ONEN ökar
Fjolåret var ett gott år för mjölkproduktionens del. Mjölkprodukternas starka
ställning på marknaden höll avräkningspriset högt. Mjölkproduktionen började
stiga och det var färre gårdar i fjol som
avslutade sin produktion än året innan.
Leena Lamminen
Mjölkombud
Centralförbundet för lant- och
skogsbruksproducenter MTK rf
Hos oss har kvoterna behållit sitt
värde, eftersom det nationella produktionsstödet är bundet till dem,
vilket också investeringsstödet var
tidigare. Under trettio år har mjölkkvoterna blivit en egendom som
haft inverkan på mjölkgårdarnas
nettoförmögenhet och säkerheter.
Det nationella produktionsstödet till södra Finland blir ett mjölkkobidrag i CAP-stödet. AB-områdets
slutliga stödnivå är ännu inte utredd, och därför är det svårt att uppskatta den slutliga effekten i euro.
Ändringar i betalningsgrunderna för
stödet från nationellt stöd till CAPstöd kan vara av större betydelse för
de enskilda gårdarna. Stödet som
hittills betalats varje månad börjar
betalas ut två gånger om året, och
därför kommer det säkert att ha inverkan på gårdarnas betalningsberedskap. Dessutom sträcker sig den
CAP-stödsenliga övervakningen nu
också till stöd för mjölken.
Nya utmaningar på C-stödområden
I december fattade ministeriet ett
ensidigt beslut enligt vilket det nationella produktionsstödet till norra Finland betalas som ett literstöd
till varje producerat liter, när systemet med kvoter upphör. Just nu betalas stödet fullt ut för producera-
de litrar inom kvoten och till en viss
procentandel – som det fattas beslut
om varje år – för litrar som överskrider kvoten.
I det nya systemet finns inget
element som kan övervaka hur begränsningarna i stödet till norra Finland följs, vilket ger huvudbry. I och
med det stöd som ska betalas ut till
varje producerat liter kan produktionen öka på stödområde C i så hög
grad, att gränsen för nordligt stöd
överskrids kontinuerligt. Detta kommer att leda till nedskärningar i stödet. I värsta fall kan det leda till att
kommissionens tjänstemän kommer
att ifrågasätta nödvändigheten med
stödet.
Det finns alltså utmaningar i
stödpolitiken och mjölkproduktionens andra delområden, men utmaningar finns för att klaras av. År
2013 lämnades närapå det dubbla antalet stödansökningar in för investeringar på mjölkgårdar jämfört
med året innan. Det finns alltså en
stark tro på ett uppsving för produktionen. Finländska mjölkgårdar producerar högklassig, ren mjölk och
den finländska producenten sätter värde på inhemska produkter.
Grundförutsättningarna finns alltså.
19
NÖT
AGRO magasinet • 1/14
Benemilk-uppföljningen visade
på två kilo mera EKM-mjölk
Mängden mjölk som förs till mejeriet visar ofta stora, månadsvisa variationer. På gårdsnivå påverkas mjölkmängden speciellt av laktationsskedet, antalet sinlagda eller kalvade kor.
Andelen förstakalvare, ensilagets kvalitet och
ändringar i förhållandena syns också i mjölkmängden i gårdstanken, fastän antalet djur och
kraftfoderutfodringen är oförändrade. I produktionsobservationerna på Benemilk-gårdar steg
den energikorrigerade mjölkmängden med i
medeltal två kilo.
TEXT: Merja Holma
N
är antalet kor ökar och kalvningarna sprids jämnt över
året minskar variationerna i
den månatliga mjölkmängden På
gårdsnivå finns det dock ofta varierande faktorer, som märks i mängden mjölk i gårdstanken också på
Benemilk-gårdar.
En ökande mängd förstakalvare
sänker medelproduktionen
Finländska kor kalvar i medeltal
mindre än 2,3 gånger. Det finns alltså ett mycket ungt komaterial i våra ladugårdar och fler än var tredje ko är en förstakalvare. Om våra
kor stannade i besättningen längre än så, skulle mjölkproduktionen
stiga snabbt. Enligt ProAgrias produktionsobservationer producerar de kor som kalvat andra gången
över 1000 kilo mera mjölk än förstakalvarna. Kor som kalvat fem gånger producerar mer än 2000 kilo mera än förstakalvarna.
När en gammal bra ko måste utmönstras ur besättningen och hon
ersätts med en förstakalvare, märks
detta också i mjölkmängden. Det väsentliga är därför att få förstakalvarna dräktiga, för att de ska kunna
stanna längre i besättningen. Det lönar sig att satsa på förstakalvarnas
energitillgång. I synnerhet i lösdrift
får förstakalvarna lätt en ställning
som utmanare.
I början av laktationen
är kon effektiv
Efter kalvningen när produktionen
stiger har kon sin effektivaste period. Laktationen kan öka ända upp
till 2,5 kilo per konsumerat torrsubstanskilo. En så här hög effektivitetskoefficient visar att kon magrar för mycket. Det lönar sig inte att
pruta på kvaliteten i utfodringen, eftersom kon betalar tillbaka också de
dyraste fodren inom 4–6 månader
efter kalvningen. En utmärkt ener-
20
gibalans i början av laktationsperioden förbättrar fruktsamheten.
När produktionsperioden skrider framåt sjunker mjölkmängden
småningom och effektiviteten försämras. Sinlagda kor sänker medelproduktionen, vilket också märks i
tanken, om det finns många kor som
är i slutlaktationsskedet.
Ett lättsmält foder ger mera mjölk
Ungt skördat ensilage ger mera mjölk än ett stråigt gammalt foder. En förbättring eller försämring
av grovfodrets smältbarhet märks
omedelbart också av mjölkmängden
i tanken. Utfodring ur en ny silo kan
sänka mjölkproduktionen så mycket som fem kilo i medeltal, om en
sämre smältbarhet inte kompenseras med ökad kraftfodergiva.
Fastän fodrets D-värde skulle
vara gott, kan en sur vom försämra fodrets smältbarhet och produk-
tionsförmåga. Det lönar sig alltså att
se till att vommen fungerar så väl
som möjligt. Tillräckliga fibermängder i grovfodret, en optimal stärkelsenivå, soda och levande jäst kan
främja foderspjälkningen och på så
sätt förbättra avkastningen.
Förhållandena har stor betydelse
Om ladugården är överfull eller
om korna av någon annan orsak är
stressade, kommer inte fodret fullt
ut till sin rätt. Detta kan man se
snabbt, om några kor utmönstras
ur en överfull ladugård. Tankmjölkmängden ökar ofta, fastän djurmängden minskar. Korna har mera
plats att äta och vila på, och då sjunker stresshormonnivån.
Sommarvärmen är en typisk
stressande faktor, som märks i tanken. Om korna har tillräckligt med
utrymme, foder, vatten, ljus, luft och
möjlighet att vila på ett mjukt under-
Benemilk-uppföljning på gårdar i produktion
P
å gårdar i produktion varierar
mängden mjölk i tanken också med Benemilk-utfodring,
när en del av korna kalvar och andra sinläggs. Medeltalet för den tid
som gått sedan besättningen kalvat
är den främsta faktorn som påverkar produktionen i ett kort tidsperspektiv, om grovfodermängden är
konstant.
En ökning av andelen förstakalvare, ändrade förhållanden och variationer i ensilagets kvalitet märks
i tanken oberoende av kraftfodrets
kvalitet. Ibland går produktionen
upp, ibland går den ner. De verkliga
förändringarna i mjölkmängderna
märks bäst i ett långt tidsperspektiv. I synnerhet i små besättningar kan någon enskild ko påverka
mängden mjölk i tanken på ett avgörande sätt. En ökning av halterna är
lätt att se redan inom ett par veckor,
men i uppföljningen av produktionen
är det bra att ta med resultaten från
ett helt år.
Mjölkmängd (l/mån)
50 000
Valio
322 Osuuskunta Maitosuomi
Producent
45 000
40 000
35 000
30 000
lag, får man mera nytta av fodret.
Benemilk-fodren förbättrar energieffektiviteten i idisslares mjölkproduktion. Då energiutnyttjandet
förbättras ökar mjölkmängden och
mjölkhalterna. Verkan beror både
på sammansättningen och på processeringen. Benemilk innehåller
fettsyror i rätt förhållande till varandra, förstadier till glukos, aminosyror och vissa komponenter som gör
verksamheten i cellen effektivare.
Det har gjorts flera vetenskapliga försök med Benemilk. Försöken som gjorts i olika länder visar
att rätt mängd och sammansättning hos fettsyrorna och processering har en mycket avgörande roll
för idisslarnas ämnesomsättning. I
kontrollerade förhållanden har man
med Benemilk fått ett nästan tio
procents förbättrat foderutnyttjande. Den uppföljning av produktionen som gjorts på mjölkgårdarna visar liknande resultat.
I uppföljningar under en kort tid
har man observerat mjölkmängderna under tre månader efter att Benemilk togs i bruk. Mängden tankmjölk har jämförts med mängden
under de tre föregående månaderna. I uppföljningen av gårdar med
mer än 50 kor och som använde Benemilk-foder enligt anvisningarna,
kan man se en motsvarande ökning
på två kilo energikorrigerad mjölkmängd, som de vetenskapliga undersökningarna har visat.
Grafen här invid visar ett exempel på ändringar i mängden tankmjölk under fyra år från en gård.
Årliga variationer förekommer ofta
på grund av kalvningar och ensilagets kvalitet. I utfodringen har man
ibland använt spannmål-halvkoncentrat, ibland allfoder. I fjol användes Amino-Maituri ända till augusti
och sen övergick gården till Benemilk-foder. Först använde man halvkoncentrat och sedan oktober Benemilk Robo.
KOM MED
i Benemilk-uppföljningen!
Ställ fler frågor till din kundansvariga eller via e-post:
[email protected]
25 000
20 000
15 000
2010
2011
2012
2013
21
NÖT
AGRO magasinet • 1/14
HÄLSNINGAR
På fotot Liisa och Sami Sorvo
med sonen Mauri.
Sorvos fullfodergård övergick till
Benemilk Amino TMR -blandfoder
S
orvos gård som ligger i Elimäki
i Kymmenedalen har funnits i
släkten sedan år 1746. Gården
kom i Arto och Marjo Sorvos ägo i
början av 1980-talet och sedan år
2010 är den en lantbrukssammanslutning, då Sami Sorvo blev delägare i företaget.
I vardagens arbetsfördelning ansvarar Sami för fullfodertillverkningen och foderstaten, Marjo ansvarar
för mjölkningen och kalvarna. Arto tar hand om renhållningen i bås
och boxar och då det är mjölkningsdags sköts kotrafiken av vallhundarna Topi och Figo. Samis sambo Liisa är veterinär, men är föräldraledig
för tillfället och hemma tillsammans
med Mauri som är ett halvt år gammal.
Företagarna övergick till fullfo22
derutfodring i början av år 2010 och
sedan dess har de sökt ett optimalt
recept för gårdens behov.
En enkel lösning var lockande
Intresset för det nuvarande utfodringssättet väcktes vid ett kundevenemang ordnat av Andelslaget
Tuottajain Maito. Raisioagros kundansvariga höll ett föredrag om olika sätt att utfodra med Benemilk. I
det sammanhanget lyftes blandfoderkoncentratet Benemilk Amino
TMR fram.
Tidigare hade företagarna gett
rybskross som proteintillskott och
blandfodrets energi justerades med
skyddat fett. Med hjälp av Benemilk
får man protein- och energitillskottet med en enda produkt i blandfodervagnen. När man jämför kostna-
Benemilk uppföljningen:
sedan utfodringen inleddes för tre månader sedan har EKM-produktionen ökat med i medeltal
1,6 kg/ko/dag.
derna för rybskrosset som användes
tidigare och för Benemilk Amino
TMR är skillnaderna inte stora. Till
Benemilk Amino TMR:s fördel måste man i detta skede också foga Benemilk-effekten.
Liisa berättar att man fått synliga
förändringar i djurens hullklasser
efter foderbytet. Å andra sidan kan
vi inte säga så mycket om fruktsamheten än, eftersom Benemilk Amino TMR togs med i utfodringen först
i början av december.
Sami konstaterar att det ser bra
ut för mjölkmängdens del. Dagsproduktionen stiger men den påverkas
av många olika faktorer samtidigt.
För mjölkhalternas del är förändringen tydlig; Benmilk Amino TMR
-utfodringen fick mjölkhalterna att
stiga genast.
från Kymmendalen
och Päijänne-Tavastland
Två mjölkgårdar olika varandra i södra Finland, den ena utfodrar med
allfoder, den andra med blandfoder. Men oberoende av utfodringssättet
är djurens utfodringsmässiga behov och utmaningar likadana. Den här
artikeln beskriver Sorvos och Kiurumäkis Benemilk-utfodring under tre
månader. De har överraskande samstämmiga erfarenheter av fodret.
TEXT OCH FOTON: Petri Huttunen
Mera energi med
Benemilk Red på Kiurumäkis gård
P
irjo och Kimmo Kiurumäkis
gård ligger i Päijänne-Tavastland i Asikkala på en naturskön
plats invid ån Kymenvirta. Makarna har varit företagare sedan våren 1998 på sin lantgård som finns
i byn Iso-Äiniö. Båsladugården med
25 koplatser blev klar 2004. De odlar
huvudsakligen vall på åkrarna och
anskaffningen av kraftfoder till gården har lagts ut på entreprenad. Nu
använder makarna allfodret Benemilk Red.
Nytt för stallutfodringsperioden
2013–2014
Första ensilageskörden sommaren
2013 togs i ett tidigt skede och paret
hade höga förväntnigar på skördens
smältbarhet. Men torkan och värmeböljorna under försommaren fick
vallen att mogna tidigt och smältbarheten blev lägre än väntat. Grovfodrets energihalt var inte heller så
hög som man hoppats.
Pirjo och Kimmo tog kontakt med
Raisioagros kundansvariga angående utfodringen under den kommande perioden. Grunden för en balanserad utfodring var redan lagd,
eftersom ensilaget hade utmärkt
ensileringskvalitet. Det fanns goda
skäl att börja utfodra med Benemilk.
Fodret innehåller rikligt med rätt
slags energi. Makarna ville dessutom se om mjölkhalterna skulle
stiga med Benemilk.
Benemilk-utfodringen inleddes
i början av oktober och allt har gått
enligt planerna. Djurens mjölkproduktion har stigit på förväntat sätt efter kalvningarna och mjölktankbilen
tar med sig mera mjölk varje gång
till mejeriet. Benemilk Reds höga
energihalt uppväger gott och väl underskottet i de egna basfodren.
En trevlig överrasknig var det som
Benemilk uppföljningen:
sedan Benemilk-utfodringen inleddes för
tre månader sedan har
EKM-produktionen ökat
med 4,5 kg/ko/dag.
hände med mjölkhalterna. En ändring till det bättre märktes genast
vid kraftfoderbytet. Det är uppenbart
att fetthalten blivit bättre, men också proteinet har stigit.
23
NÖT
AGRO magasinet • 1/14
Korna köar till
ROBOTEN
Juho och Merja Salmela, ägare till en mjölkgård i Nystad,
är nöjda mjölkproducenter. I och med den nya robotladugården och robotfodret Benemilk Amino Red har kornas
produktion och mjölkhalterna stigit ordentligt – liksom
företagarnas arbetsmotivation.
TEXT OCH FOTON: Kirsi Mäenpää
Bakom lyckliga kor finns lyckliga producenter!
M
akarna Salmela beslöt bygga
en ny robotladugård och kunde ta den i bruk i september
2012. Detta underlättade arbetet,
förbättrade kornas miljö och höjde
produktionen.
Ladugården har foderbord av visirtyp och fullfodret delas ut två
gånger om dagen och kompletteras
med robotfoder enligt produktion.
Robotfodermängderna höjs till sex
kilo efter kalvningen och kvigorna
får ett kilo mindre. Arbetet är uppdelat så att Juho gör fullfodret och
Merja tar i huvudsak hand om de
mjölkande korna. Ungboskapen är
inrymd i den närliggande gamla ladugården.
Halterna gick upp
När man övergick till robotmjölkning fick korna till att börja med Benemilk Amino Black i roboten som
de var vana med från den gamla ladugården.
– Mjölkmängderna började stiga genast då man tog roboten i bruk, men
vi var inte riktigt nöjda med halterna, minns Juho och Merja.
När ladugården var fylld i april
24
2013, började paret Salmela fundera
på ett förmånligare robotfoderalternativ och beslöt prova på fodret Opti Maituri 26.
– Efter foderbytet sjönk halterna.
Det fick oss att tänka om och i juli övergick vi till Benemilk igen,
den här gången till Benemilk Amino Red.
Effekten var enorm. Korna var i
ett högt produktionsskede redan före foderbytet. Mjölkfettet var endast
3,8 och proteinet 3,15 procent. Halterna började stiga mycket snabbt
och just nu har vi en fetthalt på 4,45
och en proteinhalt på 3,51 procent.
Eftersom den årliga mjölkproduktionen är nästan 650 000 liter
ger de förbättrade halterna märkbart högre inkomster.
Välmående invånare i ladugården
Merja ser över fodermängderna
och djurens välmående och produktion varje dag i början av laktationen. Senare i laktationen följer hon
varje vecka med hur utfodringen
har fungerat. Detta tar lite tid, men
tack vare de ständiga observationerna kan man se eventuella problem
mycket snabbt. Kommunikationen
mellan Juho och Merja fungerar
mycket väl och det råder en verklig
teamanda.
Djurtrafiken i ladugården har
fungerat utmärkt hela tiden. Speciellt nöjda har Juho och Merja varit med roboten och med hur gärna korna vill bli mjölkade. Just nu
är det bara en ko som man måste
hämta till roboten regelbundet.
Gummimattorna i korridorerna
har säkert också bidragit till kornas
aktivitet. Å andra sidan har gummimattorna minskat nednötningen av klövarna, och Juha menar att
de borde verkas oftare än vad nu är
fallet.
Kapaciteten i användning
Klavningarna infaller relativt jämnt
under året och målet är att 57–62
djur ska mjölka hela tiden. Medelmjölkmängden har hållits mellan 33
och 36 kilo/ko/dag beroende på i vilket laktationsskede merparten av
korna är.
Robotens kapacitet utnyttjas så
effektivt som möjligt, men om kapaciteten blir knapp, görs planerade
Juhos och Merjas samarbete är
glädjefyllt och ger gott resultat
utmönstringar i ett tidigare skede,
för att de djur som man vill behålla i
besättningen ska ha tillträde till roboten så ofta som möjligt.
– Fruktsamheten har förbättrats
över förväntan och vissa kor måste
läggas i sin medan de har hög produktion, säger Merja leende.
25
NÖT
AGRO magasinet • 1/14
Ungboskapens år
- yngre kalvningsålder
Vi inledde år 2014 i januari med temat ungdjur.
Målet är att få kvigorna att kalva yngre än vad nu
är fallet och att stanna i besättningen längre, för
att livstidsproduktionen ska öka. Utfodringen och
skötseln av kalvar och kvigor har stor inverkan på
den blivande kons produktion och hälsa.
TEXT OCH FOTO: Merja Holma
K
vigorna borde kalva två månader yngre än vad nu
är fallet, för de ska ge täckning för uppfödningskostnaderna snabbare. Kvigor som kalvar vid två
års ålder producerar mest under sin livstid, de blir också lättare dräktiga och stannar längre i besättningen än
kvigor som kalvar senare. Detta är ett faktum som bevisats i många länder.
Ingenting kan ersätta den första råmjölksgivan
Kalven är helt beroende av råmjölkens skyddande antikroppar, som kan tränga igenom tarmväggen under endast några få timmar efter födelsen. Kalvens egen enzymproduktion förstör antikropparna, om det drar ut på
tiden innan den får råmjölk. Första råmjölksgivan ska
vara 3–4 liter och den ska ges genast efter kalvningen,
allra senast inom fyra timmar. Ett litet dröjsmål med råmjölken ökar risken för sjukdomar och försämrar den
blivande kons produktion. Råmjölken innehåller också
andra tillväxtfaktorer än antikroppar, och därför får man
inte lika bra resultat med ersättningsmedel som med
råmjölk av bra kvalitet.
Sintidsutfodringen av kon har betydelse för kalvens
tillgång till antikroppar. I sintidsprepareringen lönar
det sig att ta med en liten mängd energirikt kraftfoder
för laktationsökningen. Med till exempel Benemilk-utfodring får råmjölken en bättre sammansättning för kalvens behov än med spannmål-ryps-utfodring.
I en färsk undersökning jämfördes utfodring med
fettfritt foder med foder som innehöll skyddade fettsyror
eller omättat fett under sintiden. Bästa resultatet uppnåddes med foder som innehöll skyddade fettsyror. Då
innehöll kalvarnas serumprotein mest antikroppar när
kalven var 24 timmar. (Garcia m.fl. 2014).
IgG %
26
Fettfri
kontroll
35,2
Skyddad fettsyraprodukt
44,6
Omättat fett
37,3
Tillräckligt med mjölknäring och kraftfoder
Kalven måste lära sig äta kraftfoder, för att den ska utvecklas till idisslare. Vomutvecklingen förutsätter att
den flytande näringen ersätts med fast. Mjölk och
mjölknäring är oumbärlig näring för kalven, men alltför mycket mjölknäring minskar torrfoderintaget, och då
stannar tillväxten av vid avvänjningen.
Flera undersökningar visar att fyra liter mjölknäring
inte är tillräckligt för kalven. Mängden måste höjas till
ca åtta liter om dagen under den första levnadsmånaden. Under den andra månaden minskas mjölknäringen småningom, för att torrfoderintaget ska öka till minst
1,5 kilo fram till avvänjningen. Mjölknäringen ska vara
proteinrik för att kalvens vikt ska fördubblas under perioden med mjölknäring.
Vasikan-Herkku-Mysli med grov struktur och det
pelleterade Pikku-Mullin-Herkku lockar kalven att äta
torrfoder, och då kan kalven avvänjas utan stress. Om
man ger mysli kan grovfodret senareläggas. Tillsammans med det pelleterade fodret lönar det sig att ge en
liten mängd hö redan under de första veckorna.
Utfodring av kvigkalvar till avvänjningen:
1. Den första råmjölksgivan (ca 3–4 l) ska ges omedelbart efter födelsen. Följande två liters giva
ges under samma dygn.
2. Lämplig mängd mjölknäring är högst 8 liter/dag.
Minska mängden då avvänjningen närmar sig under den andra levnadsmånaden, för att kalven
ska börja äta mer torrfoder.
3. Vasikan-Herkku-Mysli och rent vatten ges fritt
utöver mjölknäringen genast från början. Då
mysli-intaget ökat till 500 gram om dagen, ersätts det småningom med Pikku-Mullin-Herkku och hö.
4. Grovfoder ska introduceras, när myslit byts till
Pikku-Mullin-Herkku.
5. Kalven borde äta 1,5–2 kg Pikku-Mullin-Herkku
om dagen, innan den kan avvänjas.
6. Kalvens energibehov ökar, om den vistas i kall
miljö (i iglu om vintern). Tillväxten minskar med
100 g/dag/5 grader (under 15 grader), om kalven
inte får tilläggsenergi.
Kvigan måste vara tillräckligt stor vid semineringen
Inom branschen har man på senare år diskuterat om
kvigor kan semineras vid 15 månaders ålder. Många
gånger har man fruktat svåra kalvningar, om kvigan kalvar vid två års ålder. Farhågorna är befogade, om en
kviga som vuxit långsamt blir dräktig vid 15 månaders
ålder.
Forskning visar dock att kvigor som vuxit tillräckligt
snabbt kan vara mogna för dräktighet vid 14–15 månaders ålder. Holsteinkvigor borde växa 800–900 g/dag efter avvänjningen och fram till semineringen. För Ayrshirekvigor räcker det med en lite långsammare tillväxt.
Kvigans levande vikt borde vara ca 55 % av en vuxen
kos vikt vid semineringen. En storvuxen holstein borde
alltså väga drygt 400 kg vid semineringen. Om kons vikt
är 600 kg, när hon är vuxen, är hon mogen för dräktighet vid 330 kilos vikt.
Storvuxna förstakalvare har lättare kalvningar än kvigor
som seminerats vid för låg vikt.
Målvikt för ett vuxer djur, kg
600
750
% av vuxenvikten
– Semineringsvikt ca 55 % 330
410
– 1a kalvningsvikten ca 85 % 510
640
Spannmålen bör begränsas
Efter avvänjningen kan man småningom övergå till att
använda t.ex. Hieho-Maituri. Det innehåller tillräckligt
med protein också när mjölknäringen avslutas. Dessutom ges bra ensilage fritt. Dräktiga kvigor kan utfodras
också med ett gammalt ensilage. Kraftig utfodring med
spannmål gör kvigorna feta. Därför är det klokt att undvika stora stärkelsegivor.
Det mångsidiga och proteinrika Hieho-Maituri gör
kvigorna storvuxna med en liten mängd kraftfoder. Ända
tills kvigan är ett halvt år gammal får mängden kraftfoder vara ca två kilo per dag. Sedan justeras kraftfodermängden enligt grovfodrets kvalitet. Mineralutfodringen är viktig. Utfodringsrekommendation för allfoder,
exakt mängd beräknas på basis av grovfoderanalysen.
Kg Hieho-Maituri-allfoder
Under 6 mån, (levande vikt <200 kg)
2
6 mån – inseminering (200–400 kg)
0,5-2
Dräktiga kvigor (> 400 kg)
0,5-2
Effektiv uppfödning gör
kvigorna mogna för kalvning
vid två års ålder.
27
NÖT
AGRO magasinet • 1/14
Utfodringen är snabbt undanstökad när kvigorna
äter direkt ur balarna. De yngsta kvigorna får
Pikku-Mullin-Herkku och grovfoder fritt.
Kvigor
fick god miljö
I planeringen av det nya kvigstallet lades tonvikten
vid arbetsinbesparingar och djurens välbefinnande,
och båda målen har uppnåtts på ett utmärkt sätt.
TEXT OCH FOTO: Kirsi Mäenpää
E
n broilerhall i Kyöliö genomgick en omfattande omvandling i mars 2013, när Jaana Järvinen och Jani
Välilä började rusta upp den till ett lösdriftstall för
ungdjur. Arbetet gick framåt i rask takt och djurhallen
blev klar inom en månad. Innan ladugården togs i bruk
byggdes dessutom en ny svämbassäng, torrgödselstad
och beteshagar, och djuren kunde flytta in i nya utrymmen i juni.
Utfodring av kvigor
Det tar 1,5 timmar i veckan att utfodra och ströa stallet,
och inom den tiden hinner man dessutom skrapa bort
spillningen dagligen ur de äldre kvigornas avdelning
28
Det är lätt att flytta djuren med hjälp av svängbara
mellangrindar.
Ändrad
mineralutfodring
på ekogårdar
Vid årsskiftet fick mineralutfodringen på
ekogårdar begränsningar, när organiskt selen togs bort ur sortimentet. I Raisioagros
mineralutbud finns produkter för ekodjur i
alla produktionsskeden. I utbudet för konventionell produktion finns det också flera
produkter, som innehåller organiskt selen.
TEXT: Merja Holma
med sandade bås.
Gödselskrapan som dras fram med kedja flyttar
spillningen och urinen till ena ändan av byggnaden, där
den fasta spillningen skuffas över spalten till frontlastarskopan och den flytande spillningen rinner genom
spalten och vidare ut i svämbassängen. Den fasta spillningen körs till gödselstaden när skopan är full.
Det går snabbt att dela ut grovfodret, eftersom en
hel veckas behov körs till foderbordet och kvigorna får
riva fodret åt sig direkt ur balarna. Grovfodret är mångsidigt, det består av tredje skördens ensilage, timotej-rypshalmblandning och havre-bondböna och helsädsensilage av luddvicker, vilket ger ett ensilage med
mera protein än normalt.
Sandade bås åt kvigorna
En halmbal per box och vecka går åt som strö. Sand
som strös i de äldre kvigorna bås tas från ett sandtag i
närheten några gånger om året ungefär ca 1,5 kubik åt
gången. Enligt Jani är sandade bås utmärkta för kvigor,
men rätt storlek på båsen är avgörande för att djuren
inte ska smutsa ner dem. Det blev nödvändigt att göra
några justeringar i dimensioneringen, eftersom djuren
först lade sig alltför långt fram och båsen hölls inte tillräckligt rena.
Medan stallet rengörs och strös kan djuren fösas undan till fodergången vilket underlättar arbetet mycket.
Företagarna har också förberett sig för att gödselskrapan kan gå sönder. Då skulle det på motsvarande sätt
vara möjligt att stänga in kvigorna på den halmbeströdda liggytan medan utfodringshallen rengörs med traktor.
Vissa boxar är försedda med låsanordning i stängslet
framför foderbordet, vilket underlättar arbetet med vårdande ingrepp och semineringar.
Sommartid kan kvigorna vandra fritt omkring i beteshagarna bakom stallet. Under andra årstider är den
automatiska belysningen tänd kl. 6–10 och 16–20. På
det sättet sparar man på elförbrukningen men håller
ändå stallet tillräckligt ljust under den mörka årstiden.
D
et fosforhaltiga mjölkningsmineralet Pihatto-Melli P, som lanserades på marknaden i
höstas, har högt seleninnehåll och är lämpligt i
både ekologisk och konventionell produktion.
Pihatto-Melli P får sällskap av Lypsy-Melli, Tunnu-Melli, Mulli-Melli och Pihatto-Melli som i fortsättningen är tillåtna mineralfoder på ekogårdar. De
kan också användas i konventionell utfodring.
Raisioagros Luomu-Maituri 18 och Luomu-Maituri 25 kan också användas i utfodringen på ekogårdar.
Vid sidan av energi och protein har tillgången på mineraler, spårämnen och vitaminer beaktats. Raisios
ekologiska foder är pelleterade och smakliga.
Produkter som innehåller organiskt selen
i konventionell produktion
Lypsy-Melli Plus, Pihatto-Melli Plus, Emo-Melli och
Seleeni-Melli innehåller fortfarande organiskt selen och kan därför användas endast i konventionell
produktion. Seleeni-Melli innehåller 30 mg selen/kg,
hälften av mängden är i organisk form. Seleeni-Melli
kan ges till alla nöt i konventionell produktion. Det är
lätt att utfodra individuellt med Seleeni-Melli, eftersom fodret är pelleterat och smakligt. Det dammar
inte lika mycket som många mjöliga mineralfoder.
Melli-mineraler som kan användas
på ekogårdar:
Pihatto-Melli P
Pihatto-Melli
Lypsy-Melli
Tunnu-Melli
Mulli-Melli
Produkter som innehåller organiskt selen
endast för konventionell produktion:
Seleeni-Melli
Lypsy-Melli Plus
Pihatto-Melli Plus
Emo-Melli
29
NÖT
AGRO magasinet • 1/14
Varför slutade
produktionen stiga?
Också en stor besättning kan
utfodras via kiosk
Blandfoder är inte den enda möjliga utfodringslösningen för investerande gårdar. Det lönar sig att noga
fundera på om man har tid och kunskaper att tillverka fullfoder när besättningen och arbetsmängden ökar.
På gårdar med två robotar kan man
lätt tillämpa automatiserad särutfodring och då har man bättre möjlighet att koncentrera sig på mjölkproduktionen.
I Sverige har rådgivningen konstaterat att kotrafiken i robotladugårdar fungerar bättre med särutfodring. Korna kan då också
utfodras mera exakt och ekonomiskt, när ensilage finns fritt tillgängligt men kraftfoder endast enligt behov. När kraftfodren är dyra
är det av särskilt stor betydelse att
man inte under slutlaktationen slösar med näringsämnen som behövs
30
bättre i början av laktationen.
Med rätt sammansättning på
PMR-fodret och ett tillräckligt näringsrikt robotkraftfoder når man
goda resultat också med blandfoder.
När tilläggsenergi kan ges enligt behov i roboten, minskas energiunderskottet i början av laktationen och
då blir fruktsamheten bättre.
Gruppering ger inbesparingar
i fullfoderutfodringen
Om besättningen får endast ett fullfoder måste det planeras utgående
från de villkor som gäller för laktationsstarten, för att energiunderskottet ska minimeras och korna
hållas fertila. När det har gått 200
dagar efter kalvningen, ger kon inte längre tillbaka de resurser som
finns i en kraftig blandning. Effektiviteten avtar mot slutet av laktatio-
nen och överloppsenergin lägger sig
på hullet före sinläggningen.
Om man har fullfoder blir det
förmånligare att dela in korna i
grupper enligt näringsbehov och utfodra grupperna med anpassade
blandningar. I slutet av laktationen
går det bra med en fiberrik blandning. Energin utnyttjas bättre och
hullet hålls i önskad klass. I samband med följande kalvning uppstår
det färre problem om hullklassen är
högst 3,5 vid sinläggningen.
Sintiden är ett viktigt
produktionsskede
Med sintidsutfodringen kan man påverka motståndskraften inför kalvningen, förhindra att blodets kalciumnivå sjunker och vänja vommen
vid fodren under den kommande
laktationsperioden. Alltför ofta läm-
Utvecklingen av besättningarnas
storlek och medelproduktion 2000–2012
Mjölk, kg
G
årdarna har blivit större och
fullfoder har blivit vanligare. Den individuella utfodringen har fått mindre uppmärksamhet, och det har lett till att problem
som uppstår i början av laktationen
har sänkt produktionen och ökat utmönstringarna.
Många producenter tycker att det
är svårt att ordna mineral- och vitaminutfodring under sintiden. Om
man utfodrar med endast en sorts
fullfoder börjar kor i början av laktationen lida av energibrist och kor
i slutlaktationen lägger på hullet.
Detta kan komma att märkas som
fruktsamhetsproblem och latent ketos efter kalvningen, vilket sänker
produktionen.
Kor/besättning
TEXT OCH FOTO: Merja Holma
Ökningen av kornas medelproduktion stannade av
år 2007. Mjölkmängderna har släpat efter flera år
fastän djurmaterialet blir allt bättre. Orsaker till
detta har sökts bl.a. i strukturomvandlingen.
År
Besättningsstorlek
Årsproduktion
Den produktionsökning som vi kunde se under tiotals år planade
ut för sex år sedan. Samtidigt växte besättningarna i storlek.
Blandfoderutfodringen har medfört
utmaningar för mjölkproduktionen.
Kornas individuella behov försvinner i
djurmängden.
nas korna utan egna mineraler och
vitaminer under sintiden, fastän en
korrekt utfodring skulle minska problemen vid kalvningen.
Oberoende av besättningens
storlek eller ladugårdstypen finns
det genomförbara alternativ att utfodra sinkor. Mineral- och vitamintillskott kan doseras på foderbordet
tillsammans med ensilaget i sinavdelningen, fastän de mjölkande korna får fullfoder.
I början av laktationen hjälper en
tillräcklig energitillgång korna att bli
dräktiga. En ökning av antalet kalvningar höjer snabbt medelproduktionen. Raisioagros kundansvariga
planerar produktiva utfodringslösningar som främjar kornas uthållighet. Kompletterande foder väljs utgående från kvaliteten på gårdens
eget foder.
Utfodringen blir
mera exakt och
ekonomisk, när
ensilage finns fritt
tillgängligt och
kraftfoder ges via
kiosk och/eller
robot enligt behov.
Landets mjölkproduktion ökar
- Benemilks marknadsandel nu ca tio procent
År 2013 utnämndes till utfodringens temaår. Vi lyfte tydligare fram
utfodringens betydelse, eftersom
kornas produktion stampade på
stället under flera år. Under temaåret började produktionen gläd-
jande nog stiga.
En långvarig tillbakagång i
mjölkvolymerna har varit ett bekymmer i hela branschen, eftersom den globala mjölkmarknaden
visar på ökad efterfrågan och det
milj. l
Mjölkproduktionen i Finland (per månad) 2011-2013. Lantbruksstatistik.
behövs allt mera mjölk.
Tillsammans med sina samarbetspartners ordnade Raisioagro
en landsomfattande seminarierunda i årstemats tecken, där man berättade om utfodring som främjar
hälsa och produktion, betydelsen
av god kvalitet på ensilaget och där
man inspirerade gårdarna att pröva
på effektivare utfodringslösningar.
Forskningen visar att Raisioagros Benemilk-foder ökar mjölkmängden och också fett- och proteinhalten. Dessutom har flera
gårdar fått bättre fruktsamhet i och
med Benemilk. I fjol marknadsförde Raisioagro ett komplett urval
Benemilk-foder och uppnådde en
marknadsandel på tio procent.
Thomas Fagerholm
31
NÖT
AGRO magasinet • 1/14
Lyckad
ENSILAGEproduktion
- en helhet
Om man vill ha en effektiv mjölk- och köttproduktion, måste ensilaget vara förstklassigt.
En stor, högklassig skörd fås med tre skördars
strategin. Resultatet blir tre lättsmälta och
rikliga skördar av jämn och hög kvalitet.
TEXTI: Juha Anttila FOTO: Marjo Keskikastari
Kom ihåg 333-regeln:
• Raisioagros blandningar för tre skördar
• tre slåttergånger
• tre gödslingar
32
D
et är endast om man satsar på
anläggningen av vallen, valet av
blandningar, gödslingen och på
ogräsbekämpningen som man får rekordskördar. Vallen ska brytas tillräckligt ofta, dvs. med tre års intervaller. Timotej och ängssvingel visar
en tydlig utgång och nivån på skörden
sjunker märkbart efter tre år. Dessutom glesnar vallarna.
Med eftersådd tidigt på våren kan
man visserligen väcka liv i vallen,
men ingenting går upp emot en nyanlagd, tät vall, där de rätta vallslagen växer. Det är bäst att gödsla
maximalt.
Blandningar för tre skördar
Tre skördar lyckas bäst om man väljer Raisioagros vallblandningar sammanställda för ändamålet. I blandningar för tre skördar finns bl.a.
engelskt rajgräs. Det är en mycket smaklig och bladrik fodersort som
ger rekordskördar.
När syftet är att producera över
10 000 kilo ensilage/ha uträknat
som torrsubstans, är de bästa alternativen för zonerna I – III Voima-rörsvingelblandning, Vauhti
1-rajsvingelblandning, Vauhti 2-blålusernblandning och Teho 1-klöverblandning. Nuutti-timotej och Inkeri-ängssvingel som ingår i Varma
2-blandningen ger tre skördar i hela landet.
Kontrollerad ensileringsprocess
Inte ens den bästa vallskörden garanterar det bästa ensilaget. Vid sidan av mängden är ensilagets
smaklighet, smältbarhet och ensileringskvaliteten viktiga faktorer. Genom att förtorka fodret, välja rätt ensileringsmedel och använda rätt
ensileringsteknik kan man producera
ett bra ensilage.
Det är inte alltid lätt att få opti-
mal torrsubstanshalt i ensilaget.
Ensileringsprocessen fungerar annorlunda med varierande torrsubstanshalter. I ett vått ensilage måste
ensileringsmedlet kunna förhindra
smörsyrajäsning och sporbildning
och motverka nedbrytningen av protein till ammoniak. I ett torrt ensilage borde ensileringsmedlet kunna
förhindra tillväxt av jäst och mögel,
också när fodret är dåligt packat eller bristfälligt övertäckt.
Utfodringskrav på ensilaget
Fastän ensileringsprocessen skulle ha fungerat, ställs det andra krav
på ensilaget i utfodringen. Luft kommer i kontakt med fodret när silon
öppnas. Då måste ensilaget ha motståndskraft mot jästbestånd. Det får
inte heller bli värmegång i ensilaget
i silon, fullfodervagnen eller på foderbordet.
Om ensilaget får värmegång,
blir det en verkligt stor förlust i utfodringskvaliteten och i värsta fall
kan jästangrepp bilda toxiner. Ensilaget går förlorat och man måste
höja kraftfodergivan, för att önskad
produktionsnivå ska nås.
Ensilaget måste vara smakligt.
Men ett ensilage med alltför lågt pH
är inte särskilt smakligt. Inte heller foder som innehåller smörsyra.
Obehandlat ensilage eller ensilage
som innehåller mycket baljväxter eller har lågt pH är mycket utsatta för
smörsyrajäsning.
Optimalt ensileringsresultat
Ett bra ensileringsmedel måste ha
god lagringshållbarhet. Safesil och
SiloSolve är förmånliga och säkra ensileringsmedel, som fungerar på alla foderväxter och med en
bred torrsubstansskala. Produkterna är enkla och trygga att använda,
och ger inte upphov till rost på maskinerna.
På basis av analyser vi fått har
ensilaget som tillverkades 2013 utmärkt ensileringskvalitet. Andelen ammoniakkväve har varit mindre
än 70 gram per kilo totalkväve och
andelen flyktiga fettsyror har varit under 20 gram/kilo torrsubstans.
Sockerhalten har i medeltal varit 70
gram/kilo torrsubstans i proven.
Vad baseras Safesils och
SiloSolves effekt på?
Safesil är ett ensileringsmedel med tre verkande substanser,
som effektivt förhindrar smörsyrajäsning och värmegång i fodret. Safesil håller god kvalitet på ensilaget och fodret kan tryggt
tas ur till exempel plansilor, fastän åtgången inte är snabb.
SiloSolve-tekniken baseras på mjölksyrabakterier, som i synnerhet förbättrar fodrets jäsningskvalitet och fodrets aerobiska
hållbarhet. Det förhindrar också effektivt smörsyrajäsning. SiloSolves mjölksyrabakteriestammar är unika och delvis patentbelagda. Tilläggsuppgifter: www.raisioagro.com
Tabell för val av ensileringsmedel:
Användning SiloSolve SiloSolve SiloSolve
MC
AS 200 AS 250
Ensilage
Ts 20-35
X
X
Ts 35-50
X
X
Ensilage
X
X
ekologiskt
Hö
Krossad säd,
X
X
fukthalt > 25
Safesil
X
X
X
X
Hundratonnare
Finland har igen fått nya kungligheter bland kor som mjölkat
100 000 kilo. Denna rekordproduktion har mjölkats med
Raisioagros foder.
100-tonnare
Mainio
Milotar
Opra
Pamela
Pantteri
Papu
Pitsi
Pulmu
R.Sievä
Rinkeli-In
Ruusu
Ryppy
Ränä
Sabina
Salaatti
Sara
Sulka
Sopeva
Taimi
Tella
Tiina
Ägare
Ort
Mikko Immonen
Rääkkylä
Jari Lintukangas
Ypäjä
Anne och Arto Viitamäki
Jockis
Terhi och Ville Löyttyniemi
Hämeenkoski
Jouni Laine
Mäntsälä
Mty Myllymäki
Hattula
Minna och Marko Heiskanen
Idensalmi
Jukka Pesola
Muhos
Anu och Jukka Myllys
Pieksämäki
Remes, Väisänen, Kortelainen mty Vieremä
Tarja och Juha Hurvi
Kumo
Marja-Leena och Pekka Korhonen Konnevesi
Helena och Ilkka Iltanen
Salo
Jouni och Pasi Virtanen
Somero
Harri Salo
Idensalmi
Arja och Juhani Hukkanen
Vesanto
Eero Martikainen
Kiuruvesi
Tarja och Ari Mäki-Uuso
Kauhajoki
Marjukka och Jouni Kauppinen Vieremä
Maija och Ari Kanniala
Uleåborg
Päivi och Kari Piironen
Nurmes
33
FJÄDERFÄ
AGRO magasinet • 1/14
<
Goda erfarenheter av utfodring
med hönskoncentrat
I Seppo Tapios flervåningshönshus i Sastamala har
man med spänning följt med utvecklingen i Hy-Lineflocken. Kanatiiviste-Herkku har visat sig vara rätt val
till den egna spannmålen. Hönsen nådde toppvärpning
snabbt och äggens kvalitet har varit utmärkt.
<
Seppo Tapios gård utvecklas kontinuerligt,
färskaste anskaffningen är silotorken som
blev färdig 2013.
Äggen är rena och
har passlig storlek.
Med Siipi-Melli får
äggskalet god kvalitet
också under slutvärpningen.
TEXT: Oona Koivunen
FOTON: Oona Koivunen och Terttu Koskela
P
å Seppo Tapios gård i Sastamala har man haft höns åtminstone sedan 1960-talet. Verksamheten har utvecklats enormt från de
åren. Seppo har ägt gården sedan
1994 och under den tiden har lantbruket genomgått en kraftig strukturomvandling. Men gården har
hängt med i utvecklingen och verksamheten har utvecklats kontinuerligt.
Produktionen har utvidgats gradvis. Först gjordes golvhönshuset om
till burhönshus och då ökade kapaciteten. Runt millennieskiftet byggdes en ny hall bredvid den gamla där hönsen igen fick flytta ner på
golvet. Redan innan häckdirektivet
trädde i kraft byggdes det nya hönshuset om och fick flera våningar. Efter renoveringen togs det gamla
hönshuset ur bruk. Den senaste nybyggnaden är en silotork som blev
klar i höstas.
Koncentratet kompletterar
spannmålen
Gården har sedan länge använt
34
Kanatiiviste-Herkku i sin utfodring.
Ibland har man provat andra foder
också men återgått till Kanatiiviste-Herkku som man konstaterat vara bäst. Seppo säger att han är nöjd
både med de produktionsresultat
det gett och med att golvet i hönshuset hållits rent och att spillningen
haft rätt konsistens.
Gårdens egna åkrar ger den foderspannmål som behövs och därför är komplettering med koncentrat
lämpligaste utfodringsalternativet.
I utfodringsfrågor förlitar sig Seppo på Raisioagros rekommendation.
Med hjälp av rekommendationerna
optimeras foderstaten att motsvara
hönsens näringsbehov i olika åldrar.
Erfarenheter av den nya hybriden
Viktobservationerna på gården sköts
med hjälp av en hönsvåg som finns i
hallen. Den väger hönsen dagligen,
vilket underlättar observationerna
och gör dem regelbundna. Nu har
tillväxtkurvan för ett år gamla hönor
planat ut och det finns inte lika stort
behov av observationer längre.
När hönorna var unga kontrollerades vikten regelbundet. Vik-
ten ökade enligt förädlarens rekommendation och har också hållits
på önskad nivå. Foderförbrukningen har också ökat på önskat sätt.
Flocken är den tredje i ordningen efter renoveringen av hönsgården och
därför har företagaren erfarenheter
av uppföljningen från föregående år.
Men den här flocken är den första av
den nya, vita hybriden Hy-Line, och
därför är resultaten av uppföljningen särskilt intressant.
Värpningen gick riktigt bra
Vid sidan av utvecklingen av levande
vikten följer man också med utvecklingen av äggproduktionen. I produktionen eftersträvar man optimal
vikt på äggen och ett högt antal ägg.
De här hönorna inledde värpningen tidigt och uppnådde snabbt toppvärpning. Enligt Seppo var äggen
små endast under en kort tid, och
vikten har inte stigit onödigt högt
när hönsen blivit gamla. Också värpningsprocenten har uppfyllt förädlarens mål. Och Seppo är verkligen
nöjd med värpningsutvecklingen och
äggens kvalitet.
Nu får hönorna som är i senior-
Kanatiiviste-Herkku
I Raisioagros sortiment finns vid sidan av Munitus-Herkku ett alternativt koncentrat för värpperioden: Kanatiiviste-Herkku. Proteinkällor är
sojagröpe och fiskmjöl. Med hjälp av animaliskt
protein får man en högre andel råprotein i fodret. Det gör också aminosyrasammansättningen
mångsidigare.
skedet Siipi-Melli som komplement
till fodret och för äggskalskvalitetens skull. Mängden Siipi-Melli är
fortfarande låg men Seppo planerar
höja den enligt behov.
Viktigt med regelbundna
observationer
Hönsen får besök två gånger om
dagen. Då samlas äggen ihop och
foderförbrukningen och djuren kontrolleras. Seppo berättar att flocken varit jämn ända från början. Det
är önskvärt att både hönor och ägg
ökar i vikt samtidig med tanke på utfodringsplaneringen. Ju jämnare
flock desto lättare är det att justera
utfodringen vid rätt tid.
Foderstaten ändras när hönsens
behov ändras enligt utvecklingsskede. Om hönorna är i olika utvecklingsskeden, kommer justeringarna
alltid vid fel tid för några individer.
Å andra sidan visar en jämn flock att
utfodringen varit korrekt: alla hönor
har haft tillräcklig tillgång till foder
av jämn kvalitet. Seppo berättar att
dessa hönor på det hela taget varit
lugnare än tidigare flockar.
Foderstaten planeras alltid enligt
flockens behov, och därför finns det
ingen modell som skulle fungera i
alla flockar. Men ändringar hos hybriderna är en utmaning med tanke
på optimeringen av foderstaten. Vi
har ingen praktisk erfarenhet i vårt
land, utan foderstaten baseras helt
och hållet på riktgivande värden. Så
goda resultat som gården har visar
att man lyckats med både foderstat
och praktisk utfodring.
KAN
TIIVISTAE
HERKK
U
Den nya vita Hy-Line
På kundernas önskemål byttes tupplinjen i den vita HyLine-rasen för ett år sedan. Då uppfylldes drömmen om
en tidigare värpstart, en snabbare äggviktökning, en högre kiloproduktion och ett lugnare temperament. Eftersom
hönornas linje är samma som innan, är piggheten, foderutnyttjandet och fjäderdräkten fortfarande goda.
TEXT: Heli Nurkkala, Haaviston Siitoskanala
FOTON: Hy-Line
Nu när denna vita linje har värpt under någon tid i finländska
hönshus, har man i praktiken sett att förädlarens löften infriats.
Det första ägget kommer redan vid 16 veckors ålder och könsmognaden vid 19 veckor (= 50 % värpning). Äggvikten stiger till
en början snabbt liksom också värpningsprocenten. Detta betyder att hönorna snabbt kommer i M-viktklassen och får det bästa avräkningspriset.
Hy-Line-hönorna är ännu lugnare än förr. Dessutom har alla
producenter med frigående system märkt och påpekat att fåglarna gärna flyger upp på pinnarna och antalet golvägg har därför minimerats.
Med lämplig utfodring hålls värpningsprocenten hög länge
och ägget får en lämplig viktutveckling. Eftersom det just nu
finns ganska mycket ägg på marknaden, är det möjligt att längden på produktionssäsongen kan styras eller kanske också förkortas. Då är det särskilt viktigt för producenten att hönan så tidigt som möjligt uppnår M-viktklassen.
35
FJÄDERFÄ
AGRO magasinet • 1/14
Vaccinationsprogram på gården
ålder
vaccinvaccinering
1 d
Marek, IB Primer
i muskel, spray
1 d
koccidios(Paracox)
i dricksvattnet
12 d
IB 4/91
i dricksvattnet
12 d
Clone 30 (ND)
i dricksvattnet
14 d
Salmonella E&T
i dricksvattnet
3 v.
Gumboro D78
i dricksvattnet
4 v.
Gumboro D78
i dricksvattnet
6 v.
IB Primer
spray
6 v.
Clone 30 (ND)
i dricksvattnet
8 v.
ILTögondroppar
8 v.
MSH (Mycoplasma)
ögondroppar
8 v.
Hönskoppor
i muskel
8 v.
CAV P4 (blåvingesjuka) i muskel
8 v.
Reo 1133
i muskel
8 v.
AEoralt
9 v.
Salmonella E&T
i dricksvattnet
10 v. Poulvac E.coli
spray
10 v. Poulvac QX
spray
12 v. RTV 8544
spray
14 v. Poulvac E.coli
spray
16 v. Salmonella E&T
i dricksvattnet
17 v. IB multi-ND-RT-EDS i muskel
17 v. Autovaccin Coli SP+ENTi muskel
17 v. Reo inac
i muskel
19 v. IB Primer
spray
36
Produktionsresultat från ett uppfödningsstall
med unghöns
Startdatum 3.9.2013
hybrid Ross 308
hönor 30 500, tuppar 3 838
vecka
döda- % höna tupp
foder g/dag
levande vikt gljus
höna tupp
höna tupp
1 1,82,025 25 24
2 2,1 3,1 35 40 15513016
3 2,3 3,5 45 55 35534012
4 2,4 3,9 50 60 5455528
5 2,4 4,1 50 70 7187898
6 2,54,252 75 8491 080
8
7 2,64,355 75 9621 250
8
8
2,7
4,4
56
79
1 106 1 511 8
9
2,8
4,7
56
81
1 183 1 667 8
105,415,7
58811 266
1 678
8
115,615,9
61851 355
1 813
8
125,816,2
65871 410
1 948
8
136,016,5
70871 494
2 091
8
146,116,6
73901 575
2 111
8
156,216,8
77951 763
2 313
8
166,616,9
80991 781
2 367
8
17
7,9
18,5
87
105
1 894 2 538 8
18
7,9
18,8
95
110
1 986 2 682 8
19
8,0
19,0
107
118
2 109 2 897 8
Moderbroileruppföding
Man kan följa med könsmognaden genom observationer
av vingpennorna. Den här
unghönan har fortfarande fyra
vingpennor kvar att fälla.
i Belgien
Holländaren Van den Borene ägde en hönsgård i Holland,
men flyttade till Belgien och började med moderbroileruppfödning under namnet Arselt Farm. Gården har två uppfödningsstallar för 30 500 unghöns och 3 800 ungtuppar.
Moderbroileruppfödningen är gårdens enda produktionsinriktning, eftersom gården inte har några åkrar.
TEXT OCH FOTON: Marja Hongisto
vid fyra och 16 veckors ålder och när
de flyttas bort. Av proven analyseras
sex olika salmonellatyper. Om någon av dessa sex typer hittas, avlivas
och destrueras hela partiet.
Uppfödningsstallet använder foderkoppar. Vattensystemen har både nippellinjer och klock drinkers, eftersom de
mottagande gårdarna har dessa.
G
ården Arselt Farm har kontrakt med ett av Belgiens
största ruverier, Belgabroed.
Kontrakt tecknas för minst 2–3
år åt gången. Ruveriet betalar för
dunungar, foder, medicin och vaccineringar. Gården får lön enligt kvadratmeter. Minimimängden uppfödning är minst 46,5 veckor om året.
Många vaccineringar
Uppfödningen av belgiska moderbroilrar skiljer sig från den finländska i antalet vaccineringar. I Finland
vaccineras moderbroilrarna inte så
många gånger. En belgisk unghöna får 26 olika vaccin under de första 19 veckorna av sitt liv. Det vaccineringsprogram man följde i januari
finns här invid.
I vaccineringsprogrammet ska E.
coli-vaccin ges vid 17 veckors ålder
och det framställs av gårdens egen
bakteriestam. Det vaccineringsprogram som följs för nästa flock är beroende av resultaten och erfarenheterna av den föregående flocken.
Salmonellprov tas på gårdarna när dunungarna kommer, sedan
Via duschen till uppfödningsstallet
Innan vi kom in för att bekanta oss
med uppfödningsstallet, fick vi duscha och byta till gårdens egna kläder in på bara kroppen. Partiet som
föddes upp var nästan 20 veckor
gammalt och skulle flytta till värperiet om några dagar. Den här flocken var av hybriden Ross 308.
I Belgien är det vanligt att klippa
näbben. Gården har fött upp en flock
utan att klippa näbben och sänt den
till Holland. Den flocken klarade sig
riktigt bra. När dunungarna kommer
till gården, används endast en del av
utrymmet. Hela utrymmet tas i bruk
i samband med att näbben klipps vid
3–4 dagars ålder. Tupparnas sporrar
tas bort delvis.
Hönsens ströbädd i skick
I Finland används spin feeder-automater då unga moderhönor utfodras (centrifugalautomat i taket).
Den här utfodringsmetoden kräver god kvalitet på pelleten. I Belgien används allmänt foderkoppar
och på den här gården används värmebehandlat mjöligt foder. Fåglarna utfodras varje dag och det tar 20
minuter. Man använder tre olika foder under uppfödningen. Första fodret används tills flocken är 2,5 veckor gammal, det andra från 2,5 till 6
veckors ålder.
Vattenförbrukningen begränsas
på basis av konsumerad mängd och
ströbäddens skick. Vatten kan finnas
tillgängligt endast under fyra timmar om dagen. Men unghönornas
ströbädd var i gott skick och man
kunde ofta se dem bada. I tupparnas avdelning var ströbädden i dåligt
skick och hade hård yta. Gården använde kutterspån som strö.
Ojämn flock främsta problemet
Vi frågade vad som var gårdens
största problem och vi fick svaret
genast. Det var flockens stora viktspridning. Man hade vägt ungefär
hundra fåglar vid 19 veckors ålder
avdelningsvis. I den ena avdelningen
var endast 42 % av tupparna jämnstora och i den andra 61 procent.
Hos hönorna är motsvarande siffror
64,8 och 73 procent.
Gården har automatvågar, men
trots det vägs fåglarna manuellt vid
6, 11 och 13 veckors ålder. Individer
som har för låg levande vikt flyttas
till en egen box, där man försöker få
upp deras vikt med högre fodergivor.
Tupparnas antal är 8–9 procent
av hönornas. I värperierna i Belgien
byter man gamla tuppar till 25 veckors tuppar när hönorna är ungefär
40 veckor gamla. På det sättet försöker man undvika dålig fruktsamhet och ett dåligt ruvningsresultat.
När unghönsen flyttat ut rengörs hallarna. Arbetet tar fyra dagar
med en fyra personers arbetsstyrka. Till sist gasas uppfödningshallen
med formalin. Hallen står vanligen
tom endast 7–14 dagar. Men den här
gången väntar man de nya moderkycklingarna först om 17 dagar.
37
SVIN
AGRO magasinet • 1/14
NYTT DIGIVNINGSFODER
i två faser
Raisioagros nya foder Super-Imetys med medföljande utfodringsanvisningar har tagits fram för att motsvara högproducerande
suggors behov. Målet med fodren i programmet är att förebygga
förstoppning, påskynda grisningen och minska behovet av
grisningshjälp. Dessutom vill programmet ge en god start
på råmjölksproduktionen och en hög mjölkproduktion.
TEXT: Päivi Volanto
I
Finland har kullarnas storlek vuxit
enormt under de tio senaste åren
och i och med de nya raserna väntas antalet kultingar öka ytterligare.
Suggan förväntas grisa många levande kultingar, ha en god råmjölksoch mjölkproduktion, låg smågrisdödlighet, hög avvänjningsvikt på
smågrisarna och naturligtvis god
fruktsamhet.
stress i synnerhet hos gyltor.
I samband med flyttningen är det
vanligt att dräktighetsfodret ändras
till digivningsfoder och att fodergivan minskas när grisningen närmar
sig. När grisningen är aktuell blir
suggans avföring fast och till och
med alltför fast (=förstoppning), foderintaget försämras och mjölkproduktionen minskar.
Den stressiga övergången
Övergångsskedet är viktigt för
suggans råmjölks- och mjölkproduktion. Suggan upplever flera förändringar före och efter grisningen.
Hennes ämnesomsättning och hormonfunktion ändras och flytten från
suggruppen till grisningsrummet
och till den egna boxen kan leda till
Digivningsutfodring i två faser
Raisioagros nya foder SuperImetys med utfodringsanvisningar
har tagits fram för att motsvara behoven hos högproducerande suggor.
Med hjälp av fodren kan man bättre beakta suggans näringsbehov före och efter grisningen.
I utfodringsprogrammet Su-
per-Imetys delas digivningen in i två
faser. Första fasen omfattas av att
suggan flyttas till grisningsrummet,
där dräktighetsfodret byts till Super-Imetys 1 och fasen får fortgå till
några dagar efter grisningen.
Super-Imetys 1 innehåller fibrer
som mjukar upp spillningen. Dessutom främjar fodret kalciumets ämnesomsättning och sänker urinens
pH, vilket minskar risken för urinvägsinfektioner. Målet med fodret är
att det ska förhindra förstoppning,
påskynda grisningen och minska behovet av grisningshjälp. Dessutom
är det önskvärt att råmjölksproduktionen ska få en god start och att
kultingarnas råmjölkstillgång ska
tryggas.
När det har gått 3–4 dagar ef-
Ge det fiberrika fodret Super-Imetys
1 till suggor som snart ska grisa. Då
blir grisningen så smärtfri som möjligt och råmjölksproduktionen får en
snabb start. När det har gått 3–4 dagar efter grisningen går man över till
fodret Super-Imetys 2. Programmet
med att utfodra digivande suggor i
två faser är ett steg i rätt riktning för
bättre produktionsresultat.
38
PAAVOS SPALT
De nya fodren Super-Imetys kompletterar Raisioagros utfodringsprogram
Potraemakko.
ter grisningen går man över till fodret Super-Imetys 2. Digivningsfodret för andra fasen har optimerats
med tanke på en hög mjölkproduktion, eftersom en digivande suggas
mjölkproduktion når sin maximala mängd omkring två veckor efter
grisningen.
En god mjölkproduktion ger
smågrisarna en hög avvänjningsvikt. Det näringsrika fodret ges till
suggan enligt aptit, eftersom hon då
tappar minsta möjliga vikt.
Komplettera utfodringsprogrammet
De nya fodren Super-Imetys 1
och 2 kompletterar Raisioagros utfodringsprogram Potraemakko. Redan nu har dräktighets- och digivningstidens foder i programmet
kopplats till varandra så att foderbytet ska bli så lätt som möjligt för
suggan.
I praktiken är de nya fodren Super-Imetys ett steg framåt i en allt
mera exakt utfodring av suggorna.
Utfodringen av suggor i två faser under digivningen lyckas bäst på gårdar med blötutfodring och silor för
två digivningsfoder.
Utfodringen och skötseln av högproduktiva suggor blir en allt större utmaning i och med de allt större
kullarna. Nu har gårdarna möjlighet att övergå till en allt exaktare utfodring genom att använda fodren
Super-Imetys 1 och 2. Med utfodringsprogrammet har man fått
fina resultat i Finland, men också
miljön och företagets management
måste vara av bästa sort.
Raisioagros produktionskonsult Paavo Viitanen
hjälper kundgårdar att se och korrigera problem
i sina svinstall och ger också råd om val och
användning av foder. Paavo kommer gärna på
gårdsbesök. Ring 040 869 6085.
Smågrisdödligheten
kuvas med utfodring
O
m det går att ändra på suggans utfodringsgånger mitt i digivningsperioden är det möjligt att minska smågrisdödligheten ytterligare. Under 5–7 dagar före och 3–4 dagar
efter grisningen skulle det vara bra att utfodra suggan endast
två gånger om dagen. Senare under digivningen kan antalet utfodringsgånger ökas till tre eller fyra.
Om suggorna utfodras endast två gånger om dagen, äter
suggan en större giva åt gången. Då minskar risken för förstoppning. Mellan utfodringsgångerna borde det gå minst 10
timmar, för att energin ska fördelas jämnt över dygnet. Med två
utfodringar per dygn efter grisningen blir det lättare att ordna
övervakningen under de arbetstyngda grisningsdagarna, eftersom arbetskraft frigörs. För att övervakningen ska vara tillräcklig också på eftermiddagarna behövs flexibel arbetstid.
Inget foder till grisande sugga
Morgonutfodringen kan ske t.ex. kl. 7–8. Före foderutdelningen granskas avdelningarna med grisande och trågen rengörs från foderrester. Det är också bra att inte ge foder till
suggor som håller på och grisar eller snart kommer att grisa.
En bra säkerhetsåtgärd är att samla nyfödda smågrisar bakom
en skiva medan suggan äter.
Om de som arbetar kvällsskift slutar en timme efter kvällsutfodringen, skulle de hinna med samma arbete som på morgonen. De som arbetar kvällsskift kan då jämna ut de kullar som
föddes på morgonen. Då får suggor som grisat en rimlig mängd
smågrisar att ta hand om.
Se till att smågrisar som blivit flyttade på kvällen inte flyttas
igen på morgonen. Hjälpsuggor rekommenderas normalt först
efter ett dygn. På det sättet tryggas tillgången på råmjölk. När
det har gått 3–4 dagar efter grisningen, är det bra att öka antalet utfodringsgånger. Då maximeras suggans konsumerade fodermängd, och om suggan ofta reser sig minskar risken för
bogsår.
Om allt detta är möjligt att genomföra, kan man som följande åtgärd inleda ett system med två olika foder.
39
SVIN
AGRO magasinet • 1/14
NÄRMAT när den är som bäst
Ari och Juha Meronen grundade bolaget Maatila-Liha
Meronen Oy för 20 år sedan. Under årens lopp har de
utvecklat sitt företag med målet att saluföra äkta finländskt kvalitetskött till kunderna.
TEXT OCH FOTON: Kimmo Kesälä
A
<<
<
40
Konsumenterna värdesätter
inhemskheten mera nu än
förr och att maten är spårbar,
säger Erja Meronen (till höger) och Sanna Hilpinen.
I Ari (till vänster) och Juha
Meronens butik finns många
slags delikatesser för alla
smakinriktningar. Också för
hundar finns egna helköttskorvar. Tilläggsuppgifter www.
maatilalihameronen.fi.
ri och Juha Meronen grundade bolaget Maatila-Liha Meronen Oy för 20 år sedan. Under
årens lopp har de utvecklat sitt företag med målet att saluföra äkta finländskt kvalitetskött till kunderna.
I våra dagar påverkas konsumenternas köpbeslut i allt högre grad
av andra faktorer än priset. Konsumenterna frågar t.ex. efter om produkten är inhemsk, färsk, ren, spårbar och GMO-fri. Köparna vill veta
varifrån köttet kommer och på vilket
sätt det är producerat. Meronens familjeföretag är ett gott exempel på
att det lönar sig att satsa på närmat.
Meronens företag finns i Virenoja, halvvägs mellan Lahti och Orimattila. Ari Meronen föder upp sina grisar i utkanten av byn Virenoja.
Köttet säljs i direktförsäljningsbutiken i en gammal ladugårdsbyggnad
på Juha Meronens gård. Butiken har
funnits till sedan 1994. Ett tiotal personer är anställda i företaget.
Det börjar med utfodringen
Merparten av försäljningsvarorna
är spannmålsgris som Meronen fött
upp. Grisarna vidareförädlas till produkter som kunderna vill ha. Man
utfodrar med gårdens egen spannmål och ger proteinkomplettering
med Raisioagros GMO-fria koncentrat.
I butiken finns det naturligtvis mest griskött i många olika former. Skinkrullar som röks i det egna rökeriet, yttre filé och naturligtvis
kassler är permanenta favoriter.
Dessutom säljer man kött av lamm,
ren, älg, hjort, häst, vildsvin, kalkon
och fasan. Det är också stor efterfrågan på inhemskt fårkött. Det verkar vara svårt att få tag på det.
Korvar som Maatila-Liha Meronen tillverkat är välkända för
sin goda smak. I korvutbudet finns
det 40 olika smakalternativ, bl.a.
länk-, grill- lever- och knackkorv,
bratwurst, salami, pepperetti. Pepperetti är en salt och energirik
smakbit att servera till frukosten eller att ha som mellanmål när som
helst. Korvarna är gluten- och laktosfria, vilket är ett viktigt kriterium
numera.
Betjäning enligt efterfrågan
De flesta av Meronens kunder kommer från den närliggande regionen,
men det finns också mera långväga kunder, som upptäckt de utsökta produkterna. Restaurangerna och
butikerna i regionen är också deras
kunder.
Meronens besöker också olika
evenemang och mässor, där de säljer och grillar sina produkter.
– Korvarna är efterfrågade och
vi har också haft med hela grisar. Vi
tänker på vad kunderna vill ha, säger Ari och Juha.
Haltar svinet?
Hälta är vanligen inte den största orsaken till förluster i
uppfödningen av smågrisar till slaktsvin, men den är den
vanligaste åkomman och tråkig för alla parter. Med parter
menar jag svinet, dess skötare och vårdande veterinären.
Katri Kaaro
Vet.lic.
E
n haltande smågis har ont. För
att undvika smärta rör den sig
så litet som möjligt. Den kan
ha svårt att ta sig till fodret och lämnar därför efter de andra i tillväxten.
Därför lönar det sig att ge haltande
svin smärtstillande medicin och inte enbart antibiotika. Lär dig också
känna igen kroniska benfel, som det
inte lönar sig att medicinera.
Smågrisarna är känsliga
för bakterier
Smågrisar under suggan ska tas om
hand så bra som möjligt. Men smågrisens tunna hud kan ändå skavas
bort och gör det möjligt för bakterier att tränga in i kroppen och i lederna. Kom ihåg att alla extra hål i
smågrisens hud är en dörr för bakterier, oberoende av om hålet finns i
huden, tandköttet, på injektionsstället eller under klöven. Kom ihåg hygienen och håll koll på betonggolvets yta. Om betongen slitits ner så
den är skrovlig, använd potatismjöl
som första hjälp. Det är ett tryggt
material, som tar bort skrovligheten.
Smågrisarna har knappt om utrymme i suggboxen och kan därför gömma sig i mängden, om något ben har skadats och gör ont. Å
andra sidan rör de på sig mycket vid
avvänjningen och hamnar i olika situationer. Därför brukar det ofta finnas skäl att medicinera haltande individer efter avvänjningen.
Smitta sprids lätt
Smitta sprids lätt då kullar måste förenas. Infektionerna får mer
Svinet haltar på sitt högra framben. Ett typiskt symptom är att
svinet kröker ryggen.
styrka av stessen och trängseln vid
avvänjningen. Om hältan tilltar t.ex.
9–10 dagar efter avvänjningen, skulle jag misstänka en smittsam faktor,
t.ex. streptokock.
När förmedlingsgrisar kommer
till slaktsvinstallet, är det en likartad situation som vid avvänjningen:
transport, ny miljö, nya artfränder
under transporten eller i svinstallet.
En omsorgsfull vårdare medicinerar
i ett tidigt skede hälta utan att vänta
och se om tiden läker hältan. Återigen måste man komma ihåg att söka orsaker i det egna stallet och inte
hos smågrisproducenten, om benproblemen ökar i antal 10–14 dagar
efter att djuren tagits emot.
Viktigt att vara observant
När man tar hand om och botar haltande djur måste man orka göra observationer av dem. Förmå smågrisarna att röra på sig, men driv
dem inte som boskapen i vilda västern-filmer. Om ett svin har bara lite ont, springer det omkring av hjärtans lust och det är svårt att se att
det haltar.
Då är det bättre att man får djuren i boxen att röra på sig i lugn takt
eller kastar in hö eller tidningar till
dem att undersöka. Då är det lätt
att lägga märke till andra sjukdomar också i ett tidigt skede, inte bara hälta. Undersök varje djur som
inte rör på sig tillsammans med de
andra.
Alla former av hälta är inte likadana. Om du märker någon regelbundenhet, utred orsaken. Om
smågrisarna i de flesta fallen har le-
dinflammation i högra frambenet,
tänk då på var järn eller vaccin injiceras.
När smågrisarna mister förmågan att röra på sig, är det skäl
att kontrollera om de får korrekta
mängder koncentrat och/eller mineralfoder. Följ med slakteriets rapporter. Det är också bra att tänka på
att det kan finnas någon annan orsak bakom hältan än den orsak som
man först kommer att tänka på. Och
det kan vara svårt att reda ut orsakerna till hälta.
I ett nötskal:
Åtgärda i varje fall miljön –
i synnerhet golvet och temperaturen – och utfodringen.
Observera djuren. Behandla
dem lugnt. Tänk på att hältan kan bero på en smittsam
bakterie, en tillväxtstörning,
ett ufodringsfel eller en olycka.
Om det blir många fall med
hälta, be om råd både av slakteriet, foderfirman och av den
rådgivande organisationen –
eller av din veterinär.
41
SVIN
AGRO magasinet • 1/14
PLANERA provtagningen
av svin noggrant
D
et finns flera slags mikrober
som ger upphov till sjukdomar
i andningsvägarna och tarmarna. De uppvisar mycket likartade
symptom. Utan laboratoriesvar är
det omöjligt att ställa exakt diagnos.
Systematisk provtagning hör därför
till förnuftig svinhälsovård.
Varför är det viktigt med
exakt diagnos?
När man fått veta vilka sjukdomsalstrare det är som ger symptom,
kan man vidta förebyggande åtgärder och medicinera effektivt och på
rätt sätt till lägsta möjliga kostnad.
När sjukdomsalstraren är utredd
får man också veta hur den reagerar på medicin. När man vet exakt
vilken sjukdomsalstrare det är fråga
om, kan man undvika att medicinera
en stor mängd djur med fel medicin.
Ofta måste man dock inleda medicineringen innan man får de slutliga
svaren, men vetskapen om rätt mikrob och dess resistens mot läkemedel är viktiga fakta för gården.
När är det skäl att ta prov?
Enligt Sikava ska gårdar som klassificeras som nationell nivå vara fria
från grisdysenteri, nyssjuka, grishosta, skabb och salmonella. Om
symptom på dessa sjukdomar visar
sig, är det nödvändigt att prov tas för
bakteriologisk undersökning med
frågeställningen ovanstående sjukdomar.
Om gården har oavbruten medicinering eller ger läkemedelsfoder mot någon sjukdom, ska gården dessutom ta prov åtminstone
en gång om året för uppföljning av
sjukdomsalstraren och dess resistens. Vid olika fall av sjukdomar ska
djuren provtas, om situationen ändras tydligt, dvs. om det har uppkommit nya symptom i svingrup-
42
pen antingen flera fall plötsligt eller
upprepat efter en lång tid.
Om smågrisarna och slaktsvinen har diarré eller symptom i andningsvägarna, är det klokt att börja ta prov när minst 20 procent av
djuren har symptom eller behöver medicineras. Ofta är det bäst att
ta prov redan innan. Hos suggorna
överskrids gränsen för provtagning
mycket tidigare. Om minst sex procent av suggorna har symptom, ska
de provtas.
Vilka prov av svinen kan sändas in?
Hela djur kan sändas för undersökning. Alternativt kan veterinären obducera dem på gården och
sända delar för laboratorieundersökning. Avföringsprov kan tas som
sådana i burk eller i transportmedierör. Slemprov ur näsborrarna tas i
ett medierör eller torrt i ett rent rör.
Man kan ta många slags blodprov,
liksom också skrapprov, prov från
slidan osv.
Det är alltid bäst att producenten diskuterar med vårdande veterinär om vilka prov det lönar sig att ta,
hur de tas och hur många. Provtagningen ska alltid planeras noggrant,
för att man inte ska behöva betala
för dåliga prov.
Varför hittar laboratoriet inget?
Det vanligaste problemet är att man
valt fel provtagningsdjur eller att
det inte har tagits tillräckligt många
prov. Det räcker inte med ett djur för
att reda ut situationen, eftersom det
djuret kan vara en individ som inte har några fynd eller endast spridda fynd, som inte är typiska för situationen.
Det är klokt att sända 3–5 smågrisar med typiska symptom för att
reda ut situationen. Minst fem avföringsprov ska tas för varje avdel-
ning, ibland är det bra att ta ännu
fler. Om det är fråga om symptom
i andningsorganen, tas slemprov
av nässlemhinnan och blodprov av
minst 15 djur. Om djuren har kraftiga symptom, räcker det med ett
mindre antal prov. Om det är fråga om endast några få symptom, behövs många prov.
Det avsöndras inte alltid tillräckligt med sjukdomsalstrare i proven. De flesta sjukdomsalstrarna
är lättast att få med i provet genast
då symptomen visar sig. När situationen är kronisk, är svinet tydligt
sjukt, men sjukdomsalstraren går
inte att få tag på. Ett grundläggande
råd är att prov alltid ska tas av svin
som nyligen har insjuknat och som
inte har medicinerats. I fallet med
t.ex. svininfluensa är det mycket viktigt att ta prov ur näsborrarna inom
några dagar efter att symptomen visat sig.
Om provet har tagits inkorrekt
eller om det förstörs på vägen till laboratoriet (för hög eller för låg temperatur), kan laboratoriet inte korrigera felen.
Kan producenten ta prov?
Producenterna kan själva sända hela djur eller prov av spillning. Också
i dessa fall lönar det sig att ta kontakt med gårdens veterinär och planera provtagningen med honom/
henne.
När du sänder hela svin, är det
viktigt att du väljer rätt individer. Sök
efter djur som har de symptom, som
du vill utreda. Välj 3–5 svin, som inte
har visat symptom längre än högst
några dagar. Pellegrisar är alltid dåliga exemplar, eftersom de brukar
bära på många sjukdomar, och det
är därför ofta omöjligt att dra slutsatser utgående från dessa.
Avliva individerna på rätt sätt
I Finland har vi inte haft farliga smittosamma svinsjukdomar,
som t.ex. mul- och klövsjuka eller svinpest på tiotals år. Men vi
lever med en massa andra inte fullt så farliga sjukdomar. De hör
till producenternas och veterinärernas vardag.
med bultpistol och skär upp pulsådern så att blodet får rinna av, kyl
ner dem till kylskåpstemperatur eller åtminstone till rumstemperatur och packa ner dem så att inga
kroppsvätskor kan rinna ut. Fyll i
forsedeln som kan skrivas ut på Eviras sidor och fyll i den noggrant. Om
du inte har någon forsedel, kan du
på ett vitt papper skriva in gårdsuppgifterna, uppgifter om de symptom som förekommit på gården och
vad du önskar få utrett. Be allra senast i detta skede om anvisningar av
gårdens veterinär eller samarbeta
allra helst med honom/henne för att
bekämpa problemet. Ta proven allra helst i början av veckan, om det
är möjligt, för att undvika att djuren lämnar att ruttna på posten över
veckoslutet.
Om du sänder prov av spillning,
välj svin som du säkert sett har diarré. Eviras diarrépaket innehåller
en serie med fem burkar för spillningsprov. Serien är lämplig för undersökning av de främsta sjukdomsalstrarna i en åldersgrupp. I en stor
svingård kan det finnas behov av att
ta flera provserier.
Ta spillning av varje svin direkt ur
ändtarmen med en ren handske och
lägg provet i en ren burk och ta av
samma individ ett prov som läggs i
ett transportmedierör. Hos de minsta smågrisarna ryms inte ett finger
in i ändtarmen. Men om man sticker
in en provsticka i ändtarmen brukar
det åstadkomma en tarmtömning
och den utkommande spillningen
fångas direkt i burken som finns redo i handen. På forsedeln är det viktigt att anteckna individens ålder
tillsammans med de andra uppgifterna.
Tolkning av resultaten
Laboratoriesvaret är onödigt om det
<
<
TEXT OCH FOTON: Veterinärerna Mari Heinonen och Claudio Oliviero,
Helsingfors universitet, Saaris klinik
Till provtagningsdjur väljs alltid
de som har typiska symptom,
t.ex. diarré.
Det är bäst att ta spillningsprov
både i transportmedierör med
sticka och som sådant i serien
med burkar för fem prov.
Obducering av hela svin ger
mycket fakta om sjukdomstillståndet, om provtagningsdjuren har valts med omsorg.
inte sätts in i sitt sammanhang. Svaret måste alltid kombineras med
symptomen på gården och tolkas i
samband med dessa. Det är viktigt
att svaren används rätt som en del
av uppföljningen och utvecklingen av
hälsovården tillsammans med gårdens vårdande veterinär.
43
PÅ NÄTET
AGRO magasinet • 1/14
Den nya öppna nätbutiken
kauppa.raisioagro.com
Klicka på
nätbutiken:
kau
ppa.raisioagro
.com
shop.raisioag
ro.com
TEXT: Vesa Pursiainen
Raisioagros elektroniska kundtjänster utökas nu i och
med att vi öppnar en ny nätbutik för alla. Nu hittar du alla våra produkter utan att behöva skriva in dig på adressen kauppa.raisioagro.com.
Den nya nätbutiken finns lätt tillgänglig för alla och
envar. Raisioagros tjänster är öppna för alla – på endast en klicknings avstånd. Om du vill beställa varor förutsätter det att du registrerar dig snabbt och du betalar
med bankkoder eller kreditkort.
Nyheter på nätet
Vinterns nyhet i vårt sortiment är Nestes smörjningsmedel. Nu kan du beställa Nestes högklassiga oljor för
dieselmotorer, hydraulik, växellådor och drivväxlar
i Raisioagros nätbutik. Alla beställningar av tunnor
levereras fraktfritt till kunden.
Kom också ihåg brännolja! Neste ger Raisioagros
kunder betaltid. På beställningar av brännolja som
gjorts under vintern ges betaltid ända till 31.3.2014.
Avdelningen för arbetskläder och tillbehör har
också fått nya produkter. Ett exempel är Grundéns
högklassiga mjölkningsförkläden.
När våren är på kommande är vårt sortiment med
nya växtskyddsmedel som störst. I nätbutiken kan du
bekanta dig med Raisioagros utbud av bekämpningsmedel och priset på dem. Beställ i tid, leveranserna
inleds i början av mars.
Kontokundens nätbutik
I kontokundernas nätbutik shop.raisioagro.com kan du
beställa produkter till eget avtalat pris. Genom att logga
in dig med dina personliga koder säkerställer du att
samma villkor gäller som då du beställer via din kundansvariga. Kom ihåg att vi ger 10 euros rabatt på alla beställningar som görs i nätbutiken och som överstiger 300 €.
shop.raisioagro.com
Genom att ta kontakt med din kundansvariga får du
koder till nätbutiken för kontokunder. Du kan också
beställa dem själv på adressen shop.raisioagro.com
genom att klicka på länken ”har du glömt ditt lösenord”.
Neste Oilsmörjmedel
Beställ direkt
av oss!
44
MELLANMÅL
Potatis är
mångsidig
basföda
Ugnspotatis med två fyllningar
Potatis är en av mest använda livsmedelsväxterna i Europa och Syd- och Nordamerika. Också på det finländska matbordet
har potatisen en säker ställning.
Åtta Rosamunda-potatisar (4 portioner)
TEXT: Anna Peuravaara
•
P
otatisen, vars knöl används till föda, hör till familjen potatisväxter. Potatisen hör till en grupp av nio
odlade livsmedel, som förser 75 % av mänskligheten med föda.
I Finland äter vi omkring 62 kilo potatis per person och år. Den ort i Finland där man äter mest potatis
är Österbotten, minst potatis äter man i södra och östra Finland. Bland Europas länder ligger Finland på åttonde plats i potatiskonsumtion per person. De största potatiskonsumenterna i Europa är Litauen och Irland,
där potatiskonsumtionen är nästan dubbelt så stor som
i Finland.
Finlands populäraste växt
Mångsidig, hälsosam, lättillgänglig, inhemsk och förmånlig är egenskaper som gjort potatisen till landets
populäraste växt. Potatisens näringsvärde och bruksegenskaper gör den lämplig att serveras till maten och
också som dekoration på tallriken. Tack vare sin mångsidighet är potatisen överlägsen i jämförelse med t.ex.
ris och pasta.
Potatisen innehåller mycket kolhydrater, proteiner
och fibrer. Om man äter tre potatisar om dagen har man
fått ungefär en tredjedel av dagens C-vitaminbehov.
I Finland använder vi mer än 40 olika potatissorter.
Sorterna indelas i fasta, mjöliga och allroundpotatis. Det
finns också sorter som placerar sig mellan huvudgrupperna. För industrins räkning odlas dessutom stärkelsepotatis, som inte säljs i minuthandeln. De sorter som
odlas i Finland härstammar till största delen från Nederländerna och Tyskland.
Potatisen kom ursprungligen från området kring Anderna i Sydamerika. Där har den odlats tusentals år i
synnerhet i bergstrakten. De spanska erövrarna tog potatisen till Europa på 1500-talet. De sjömän som återvände från Anderna till Spanien använde troligen potatisen som föda på sjöresan på samma sätt som majsen.
•
•
•
•
Tvätta och borsta potatisarna noggrant, eftersom också skalet ska ätas. Skär bort eventuella skadade fläckar. Stick potatisskalet med en
gaffel några gånger.
Baka dem i 200 grader varm ugn 1–1,5 timmar.
Potatisens sort och storlek inverkar på gräddningstiden.
Skär ett kryss i potatisen med vass kniv. Pressa fram inkråmet en aning.
Tillred en eller båda fyllningarna enligt recepten här nedan, medan potatisen bakas i ugnen.
Obs: Du kan också baka ugnspotatis på en
bädd av grovsalt eller inlindade i aluminiumfolie.
Fyllning med rökt fisk
200 – 250 g
1,5 – 2 dl
1
1 msk
0,5 dl
varmrökt fisk, t.ex. lax eller sik
creme fraiche
liten rödlök
citronsaft
en nypa socker
färsk, hackad dill eller gräslök
svartpeppar
1. Bena fisken, dra bort skinnet och finfördela
fiskköttet med gaffel.
2. Blanda ner creme fraiche, den finhackade
löken, citronsaften, dillen eller gräslöken och
den malda svartpepparn. Smaka av.
Skinkfyllning
rökt skinka
kryddgurka
turkisk yoghurt
vinättika
hackad vitlöksklyffa
en nypa socker
1/2 tsk svartpeppar
4 msk finhackad persilja
150 g
1
2 dl
1 msk
1
1. Skär skinkan och kryddgurkan i bitar.
2. Blanda ner yoghurten, vinättikan, vitlöken,
kryddorna och persiljan. Smaka av.
45
NYHETER
AGRO magasinet • 1/14
Satsningar av Raisioagro
och Raisios Forskningsstiftelse
bär frukt
Raisio Abp:s Forskningsstiftelse och Raisioagro Ab
som företag satsar på vetenskaplig forskning. Forskningsstiftelsen stöder unga forskarstudenters arbete
genom att bevilja stödpengar, som gör det möjligt för
studenterna att studera på heltid. Raisioagro satsar
på tillämpad forskning, vars resultat kan förväntas bli
ämnen för produktutveckling i företaget.
Anni Halmemies-Beauchet-Filleau disputerade
vid agrokultur-forstvetenskapliga fakulteten vid Helsingfors universitet i slutet av november. Hennes avhandling handlade om olika vallväxters och ensileringsmetoders verkan på ämnesomsättningen av
fodrens fetter i vommen, mjölkkörtlarnas fettproduktion och mjölkens fettsyrasammansättning. I forskningshelheten utreddes bl.a. rödklöverns och camelinans verkan på mjölkens fettsyrasammansättning.
I slutet av december disputerade Mohammad Ramin vid SLU:s institution för norrländsk jordbruksvetenskap i Umeå i ämnet idisslares metanutsläpp.
I sitt doktorsarbete sammanställde Mohammad faktorer som påverkar produktionen av metan, utvecklade instrument för mätning av gasen och en modell för
hur man kan beräkna bildning av denna. Raisioagro
gratulerar båda!
Ilmo Aronen
Raisioagro gratulerar
Aki Alitupa från Nousis premierades som bästa producent med inriktning på suggor år 2013 på det svinseminarium som ordnades av Atria på badinrättningen i Ikalis 23.1.2014. Framgång i en så utmanande
bransch som svinproduktion kräver uthållighet, gedigen yrkeskunnighet och en kontinuerlig utveckling av
gården. Aki ger sitt team beröm för engagemang och
ett gott arbete.
Fodret har stor betydelse, i synnerhet på gårdar
med hög produktion. Bland de nyckeltal som Alitupa
uppnådde år 2013 kan vi nämna 30,53 avvanda smågrisar per sugga. Under de senaste fyra månaderna
var motsvarande siffra 31,96 och under en tvåmånaders period 32,48 vilket är finländskt rekord. Också Alitupas andra nyckeltal når lika höga värden som
den bästa fjärdedelen bland Danmarks smågrisproducenter. Alitupas suggor matas med Raisioagros foder. Vi gratulerar Aki och arbetarna för en lysande
prestation. Vi önskar honom framgång och kämpaglöd också i fortsättningen!
Kimmo Kesälä
Nya utnämningar
Timo Huhtamäki har utnämnts till Raisioagros försäljnings- och marknadsföringsdirektör från 24.2.2014.
Huhtamäki kom till Raisio från Biolan Oy där han har
verkat som försäljnings- och marknadsföringsdirektör.
Jag heter Sirke Mahkonen och
kommer från Kuusjoki där jag
bor med min familj och vår
jakthund på spannmålsgården
Vahtola. Jag är agrolog till
utbildningen och kundansvarig
för spannmålsgårdar tillsammans med Vesa Kaitanen.
Du når mig på numret
044 782 1288 och via e-post
[email protected].
NYA SUPERPRODUKTER
i Raisioagros sortiment
ReVital innehåller mjölksyrabakterier och upprätthåller vätskebalansen hos kalvar och smågrisar.
Calsium Balance® är en specialprodukt för kor mot
kalvningsförlamning.
Tillverkat av R2 Agro Nutriscan, Danmark. Du får
tilläggsuppgifter av Raisioagros kundansvariga och i
nätbutiken kaupp.raisioagro.com.
10
kg t
k
/ a
9,- s + fr
11mom
+
46
ReVital
•en specialfodertillsats
mot diarré hos kalvar
och smågrisar
•stoppar effektivt diarré
och skyddar tarmväggen
•neutraliserar magens
surhetsgrad
•blandas i mjölk eller
mjölknäring
•förpackning: 10 kg hink
CalsiumBalance®
g
/5 k
,- +
56 oms
+m
kt
fra
•innehåller lättabsorberande kalciumkällor och
magnesium, som effektivt förebygger kalvningsförlamning
•optimerar vomverksamheten
•innehåller propylenglykol
och selen
•lätt, trygg och förmånlig
att använda, 2,55 euro
per dos
•doseras med eget doseringsinstrument
SERVICEKORT
Om du får många AgroMagasinet, din adress är inkorrekt eller
om du vill beställa/avbeställa tidningen, fyll i det här kortet och posta
det till Raisioagro.
Vi har
betalat
portot
Adressändring
Jag beställer AgroMagasinet
Jag behöver inte
tidningen längre
Husdjursproduktionen har upphört
Jag fortsätter odlingen av grödor
NamnTfn
Näradress
Anne Aura
Postnummer och ort
Kod 5010718
Info: 2255
00003 SVARSFÖRSÄNDELSE
E-post
Obs! Om du är husdjursproducent eller odlare, hittar du din kontaktperson på bakpärmen bredvid din adress >
MELLI ÄR EN SATSNING
PÅ DJURENS HÄLSA
De smakliga Melli-fodren
ser till att djuren får
nödvändiga mineraler och
vitaminer i alla produktionsskeden. Ställ fler frågor till
din kundansvariga!
ETT MÅNGSIDIGT MELLI
SORTIMENT
I NÄTBUTIKEN
LYPSY-
MELLI
MAGNESIUMKIVENNÄINEN
LAIDUNKAUDELLE JA
SISÄRUOKINTAAN
SJUNKER BLODETS
KALCIUMNIVÅ?
E-VITAMIINI- JA
SELEENITÄYDENNYSREHU
VITAMINKOMPLETTERING!
NYHET!
OCKSÅ FÖR
EKOPRODUKTION
www.raisioagro.com • kauppa.raisioagro.com
Foder, spannmål, insatsvaror och förnödenheter.
47
BA2 - Itella Posti Oy
BESTÄLL
BEHÄNDIGT
I NÄTBUTIKEN!
SKAFFA UTSÄDE OCH
VÄXTSKYDDSMEDEL NU
Välj bland ett omfattande sortutbud
och beställ direkt i nätbutiken. Du
får en förmånlig leverans direkt till
din gård!
MAJS SOM KAN
ODLAS I FINLAND
DE NYASTE
SKÖRDERIKA
SPANNMÅLSSLAGEN
Cantor MegaPack
EN ENKEL OCH
FÖRMÅNLIG
LÖSNING FÖR
VÅRSPANNMÅL
AKSELI
BOR
ACTIVATE
www.raisioagro.com • kauppa.raisioagro.com
Foder, spannmål, insatsvaror och förnödenheter.
ETT VALLFRÖUTBUD SOM ÄR
STÖRRE ÄN
TIDIGARE
Starane XL
BEKÄMPAR
VALLOGRÄSEN
TEHO 2