Transcript Reseberättelse för Värmlands Koklubb och

Reseberättelse för Värmlands Koklubb och
Mjölkens Framtid i Värmlands gemensamma
resa till Danmark den 4-7:e mars 2013
Linn Umeland
Projektledare för Mjölkens Framtid i Värmland
Måndag den 4 mars 2013
Tidigt på morgonen den 4:e mars bar det av mot Danmark. Resan gjordes i samarbete mellan
Värmlands Koklubb och projektet Mjölkens Framtid i Värmland. Inom mjölkprojektet var en
resa till Danmark inplanerad och för att inte konkurrera med befintliga arrangemang inom
mjölkvärmland så valde vi att göra resan tillsammans med Värmlands Koklubb. Vilka under de
senaste tio åren gjort Danmarksresaresor i anslutning till djurutställningen Agro Nord i Aars i
början av mars.
Vi var 8 deltagare på resan så vi fick plats i en minibuss. Deltagana var: Anders Bengtsson
Stöpafors Sunne, Mats Pettersson Segoltan Segmon, Lars Aronius Hillringsberg Glava, CarlEvert Larsson Torp Värmlands Nysäter, Waldemar Andersson Kila Säffle, Göran Larsson
Svenstorp Kristinehamn, Anna-Maria Nilsson Riksmyren Karlstad och Linn Umeland
Hushållningssällskapet. Vi for ifrån snön i Värmland ner mot sydligare breddgrader där snön
sakta avtog i mängd.
Många danska bönder har det tufft mycket på grund av att markpriserna har sjunkit i värde och
att gårdarna är högt belånade. För en tredjedel av mjölkbönderna går det trots allt bra. De gårdar
som vi under resan besökte tillhör de ekonomiskt stabila företagen. De visade generellt på bra
och tydligt management som kan vara en av anledningarna till deras goda ekonomi. De visar
också att det inte är omöjligt att bli bättre.
Vi vill rikta ett stort tack till Keld Christensen, Mette Bech och Elisabeth Deding på
Avelföreningen Dansk Holstein som bidragit med en stor del av planeringen av resan. De har
tagit fram flertalet av studiebesöken som varit i intresse i flera aspekter då vi på besöken fått
möjlighet att titta på och diskutera kring avel, byggnader, utfodring, företagsutveckling,
management och skillnader och likheter med Sverige osv.
Skottorps Säteri Halland
På vägen ner mot Öresundsbron gjorde vi första besöket hos Lars-Inge Gunnarsson på Skottorps
Säteri. Lars-Inge Gunnarsson själv var ute på resa men vi togs i stället emot av sonen Erik
Gunnarsson Lars-Inges sambo Monica Andersson.
Mjölkproduktionen är förlagd till två gårdar, på Skottorp Säteri och i Ränneslöv. De mjölkar 3
gånger per dygn i båda anläggningarna. Tillsammans mjölkas ca 650 mjölkkor, varav 460 på
Skottorp med en avkastning på 11 500 kg ECM.
Hälften av arbetskraften på mjölkgården består av polsk arbetskraft. Mjölkningen sköts helt och
hållet av ett bemanningsföretag med polsk arbetskraft vilket de tycker fungerar mycket bra. Om
en person blir sjuk ser bemanningsföretaget till att hitta en ersättare. De jobbar 6-8 veckor i
Sverige och är hemma i 3-4 veckor innan de kommer tillbaka. Mjölkningskapaciteten är ca 80
kor/timme med en person. Monica säger att det ibland kan uppstå vissa språkförbistringar men
att de ofta är snabba och duktiga på sitt jobb.
Korna grupperas efter juverhälsa och det finns 5 mjölkande grupper med omkring 85 kor per
grupp. De har tidig inkalvning på 23-23,5 månader. Monica är själv husdjurstekniker och har
god kontroll på djurens hälsa.
Utfodringen till korna sker med en självgående blandarvagn och flera kraftfoderstationer.
Foderstaten består av majs, ensilage, spannmål, soja samt ett toppfoder i kraftfoderstationerna.
Ligghallen för flertalet av de mjölkande korna är oisolerad med gardiner i sidorna. De har
körbart foderbord och tre liggbåsrader på varje sida om foderbordet och helt golv i
gödselgångarna. På grund av att djuren förflyttar sig så mycket till mjölkningsavdelningen som
ligger i ett annat hus så har man blivit tvungen att stänga av foderbordet på mitten och därför får
man backa ut när man utfodrat hälften. Det finns möjlighet till överfart men med alltför stor risk
för att fel grindar stängs så har man valt att inte använda full genomkörning. Mjölkningen sker i
parallell mjölkgrop dubbeltolva med fast exit.
Bild från ligghallen på Skottorps Säteri
Erik berättar att de odlar omkring 1 100 ha åker. De har en heltidsanställd för växtodlingen och
anställer flera för säsongsarbetena. Gödselkörning och hack lejs in. Gården har förövrigt en egen
tork som rymmer 1 000 ton.
Andra grenar som finns representerade på Skottorp är vinkraftverk på 150 kW, biogasanläggning
för återvinning av stallgödsel med maxkapacitet 250 kW/timme samt ysteri. På ysteriet fick vi
bland annat provsmaka Skottorps Special. Ysteriet vann för övrigt Lantbrukets Affärers
Byggnadspris 2012.
Bild på det vackra ysteriet på Skottorps Säteri som vunnit byggnadspris 2012
Salbjerggård, Togårdsvej 17, Køng, 4750 Lundby Själland
På Salsbjerggård driver Søren Madsen mjölkproduktion med 630 Jerseykor. 2012 fick de pris för
Bästa arbetsgivare i Danmark! Gården drivs efter ”Nya Zeeland-principen” med strikt
säsongskalvning och samtidig sinperiod. Korna mjölkas i ett dubbel-32 fiskbensstall med
swingover och runt 600 kor mjölkas på 3 timmar med 2 personer.
Bild från mjölkgropen dubbel 32:a med swingover
Søren berättar att han samarbetar med sin brorson och de är 6 anställda. 3 av de anställda är
danska de övriga kommer från Ukraina och Polen.
De har en utslaktningsprocent på 5-8% på grund av djur som ej blivit dräktiga i rätt tid. De valde
Jersey eftersom det är en stark och sund ko. Det syntes på ungdjuren att de har koncentrerad
kalvning eftersom de var mycket jämna i storlek.
400 ha odlas varav 170 ha majs, 130 ha ensilage och 40 ha sockerbetor resten sår de spannmål
på.
Stallarna var byggda 2010+2011. Bygget kostade 14 miljoner Dkr och innefattade förlängning av
befintlig mjölkgrop, sorteringsanläggning, kostall, ungdjursstall samt gödselbehållare.
Liggbåsen strös med fin sand som grävs upp strax bredvid ladugården. Sanden var som vetemjöl
att ta i vilket troligen är av stor vikt för funktionen vid pumpningen av gödseln. Var 3:e vecka kör
de in ny sand i liggbåsen. Skrapgångarna skrapas med traktor till utsidan av byggnaderna där
gödseln åker ner i en 2,5 meter djup ränna med lutning mot en pumpbrunn. Rännan
genomspolas för att tömmas.
Korna kalvar ute på bete eller på sand inne i en ligghall som de har tillgång till under
kalvningssäsongen. Djuren går inte på bete under mjölkperioden.
Byggnaderna är oisolerade med utfodring på utsidan under tak längs med långsidorna. Vindnät
längs med långsidorna. På varje kortsida hade djuren en uteplats.
De hade i samband med byggnationen av ligghallarna även byggt en hanteringsanläggning med
grindsystem och hårdgjord yta för att enkelt kunna sortera och behandla djur.
Ett av intrycken som vi tog med oss från gården var att djuren såg väldigt fina, pigga och nyfikna
ut.
Bild från ligghallarnas uteplats på Salsberggård
Bild från kvigstallet med alla nyfikna kvigor
Kvällen avslutades med god mat på Hotel Fjorkdkroen i Tappernøje där vi också övernattade.
Tisdag den 5 mars 2013
Tvingbro, Ronesbanke 42, 4720 Præstø Själland
Gården ägs av Mette och Preben Tving Andersen och har funnits i familjens ägo sedan 1898. År
2009 byggde de en ny ladugård med 250 koplatser varav 236 är för mjölkkor just nu. Korna är
genomgående av Jerseyras och de mjölkar 10 200 kg ECM per år. De gick med omkring 1 miljon
i vinst för 2012.
Bild från Tvingbro
Preben berättar att de brukar 230 ha mark varav 30 ha arrenderas. De odlar framförallt
sockerbetor, spannmål, majs och vall. De gör en del maskinarbete själva men de har mycket
hjälp från en maskinstation.
De hade en lång process med danska miljömyndigheter innan bygget kunde påbörjas.
Byggnaden kostade 16 miljoner Dkr exklusive el och VS. Där ingick även 4 000 m3 gödselbrunn
och plansilo. Väggarna var delvis utförda i tegel för utseendets skull. Flera av de gamla
byggnaderna revs när de nya byggnaderna var uppe.
Korna kalvar i gruppkalvningsbox. Det var först meningen att varje ko skulle tas in i enskilda
kalvningsboxar men det har fungerat bättre att ha dem gemensamt.
Något som är annorlunda från i Sverige är att inga djur går på bete inte ens kvigorna. Detta
diskuterades på flera av gårdarna och många danska mjölkproducenter anser att kvigorna växer
för dåligt på bete vilket bland annat kan leda till en fördröjd inkalvningsålder.
Vi diskuterade en del kring kalvningsförlamning och att det bland Jersey finns en markant ökad
risk för kalvningsförlamning jämfört med andra raser. Det var dock inget som var något stort
problem här eftersom de behandlade viss del av korna i förebyggande syfte.
Gjorslev Gods, Gjorslevvej 20 4660 Store Heddinge Själland
På Gjorslev visades vi runt av den engagerade ladugårdsförmannen Christian Pedersen. Han
berättade om godset som byggdes redan på 1300-talet och om hur de arbetar på gården. Vi
förstod snabbt att de har mycket fasta rutiner och alla jobbar på samma sätt. Ett exempel på
tydligheten i arbetet vara att så fort någon upptäckt en ny kalv så ska den ges råmjölk och
öronmärkas i direkt anslutning. Då vet alla att om kalven har öronmärke då har den också fått
råmjölk.
Bild från samlingsfållan där korna väntar på mjölkning
Christian visste att det fanns flera i vårt sällskap som har stort intresse i avel och han hade därför
bundit upp ett antal av sina bästa och finaste kor för att förevisa dessa. De har 308 årskor på
gården. Sedan 2011 mjölkar de tre gånger per dag. Korna på Gjorslev mjölkar i snitt nära 14 000
kg/dag. Halterna är inte så höga men de mjölkar mycket.
Alla anställda på gården är danskar, de tycker att risken för missförstånd på grund av språket är
allt för stor risk vid anställning av folk från andra länder.
Bild på när Christian förevisar gården bästa kor
Det bjöds på välfyllda baguetter och dricka på foderbordet.
Efter besöket på Gjorslev for vi vidare och tog färja över till Jylland. Vi åkte mot Hotel Amerika i
Hobro. Keld Kristensen från Avelföreningen Dansk Holstein ankom till hotellet och bjöd oss på
en mycket god middag på kvällen.
Onsdag den 6 mars 2013
Djurutställning och lantbruksmässa Agro Nord i Aars
Dagen började med avfärd mot Agro Nord i Aars som inte ligger alls långt från Hobro. Vi gick
runt bland utställarna och tittade på djurutställningen och djurbedömningarna som pågick
under hela dagen. Många fina djur visades upp och en del intressanta fynd gjordes bland
utställarna. Bland annat fick vi se en klövdusch som ingen av oss hade sett tidigare.
Bild från djurutställningen på Agro Nord
Maskinfirma i Hobro
Några stannade kvar på djurutställningen och ett antal av oss reste tillbaka till Hobro för att titta
in hos den lokala maskinfirman Agrotek. Jimmi Ravnborg visade oss runt och berättade om
verksamheten. De säljer framförallt Valtratraktorer och Pöttingers vallmaskiner. Vi fick lite
statistik på maskinförsäljningen i Danmark. Vi lärde oss också att midjestyrd heter knekkestyrd.
Holmegården, Elbjergvej 719610 Nørager Jylland
Det här gårdsbesöket tillkom under dagen via kontakter med folk på utställningen. Gården drivs
av Laust Krejbjerg och Ditte Uldahl. De köpte gården av Dittes föräldrar 1992 och driver den
ekologiskt sedan 1998. De mjölkar 165 kor i en fiskbensmjölkgrop två gånger per dygn.
Bild från koladugården
De har två polska anställda, 1 vuxen och en lärling. Det fungerar bra och de har avtal med de
anställda om att de får del av merbetalningen för bra celltal om de håller en bra nivå. I
personalrummet finns en intressant tavla där det står vad varje person ska göra varje dag. Det
var även inskrivet hur mycket tid varje moment beräknades att ta. Tavlan användes aktivt och
alla visste hela tiden vad som skulle göras.
Foto på tavla som visar arbetsfördelning och tidsåtgång
Eftersom gården drivs ekologiskt så ska djuren ut på bete. Det är betesperiod mellan april till
november. Då ska korna vara på bete minst 6 timmar per dygn under den ljusa tiden på dagen
och de ska beta gräs, minst 5 foderenheter per dygn.
I ungdjursstallet hade de värmeåtervinning från ladugården för uppvärmning av bostadshuset.
De brukar 300 ha mark varav 190 ha i egen ägo övrigt arrenderas. Man försöker att komma åt att
köpa mark som ligger bra till för gården när möjlighet ges. Majs hade de odlat förra året med det
skulle de sluta med eftersom fåglarna åt upp majskornen så fort de såddes.
Kalvarna är i ensamboxar i en vecka och ges mjölk i tre månader. Tjurkalvarna säljs vid tre
veckors ålder. De ger medarbetare bonus om de lyckas få upp kalvaran i rätt vikt i rätt tid.
Kvigorna semineras vid 16-17 månaders ålder. De satte in Heat-time, brunstpassning, och
förbättrade sig avsevärt vad det gäller inkalvningstiden.
Här bjöds vi på kvällsfika med smakprov på getkorv från gårdens egna getter.
Djurauktion på Agro Nord i Aars
På kvällen tittade vi på en intressant djurauktion där man auktionerade ut fina kvigkalvar med
god stam och flera av djuren var hade kontrakt för att ta embryon på. Den dyraste kvigkalven
efter Bookem såldes för 68 000 Dkr. Genomsnittspriserna för kvigorna var 29 000 Dkr.
Agro Nord firade 20-årsjubileum och bjöd därför alla besökare och utställare på smørrebröd och
dricka.
Auktionen avslutades runt 21-tiden och därefter åkte vi till hotellet i Hobro.
Kvigan som såldes för 68 000 kr på auktionen.
Torsdag den 7 mars 2013
Valsgård Hobro Jylland
Tidig avfärd för ett extrainlagt besök på en nybyggd ladugård. Søren Kvist, säljare från
inredningsfirman Dan Egtved, som vi träffade på Agro Nord följde med oss till Valsgård utanför
Hobro. Gården drivs ekologiskt sedan 2002 och i oktober 2012 drog de igång mjölkningen i det
nybyggda robotstallet med plats för 200 kor inklusive sinkor. Just nu mjölkar man 162 kor i 3
Lely-robotar. De låg på en årsproduktion på 9 000 ECM per år och korna mjölkade i snitt 27
kg/ko och dag.
Bild från foderbordet på Valsgård
Byggkostnaden var 12 miljoner Dkr. Bygget tog 6 månader att uppföra.
Oisolerat stall, eternittak, låg betongvägg på långsidor och gardiner, fast nock. Sand i liggbåsen,
spalt och skrapor under spalt. De hade ännu inte sett några problem med pumpbarheten eller
annat i samband med sanden. De hade installerat Lelys ljusprogram som är dyr i inköp men som
enligt tillverkaren ska ge 20-30% lägre energiförbrukning och sparar in pengar på sikt.
Småkalvarna går i ute i ensamboxar och flyttads sedan över till gruppboxar för kalvar, även de
utomhus. Vatten och belysning för kalvarna utomhus var väl genomtänkt.
I/S Kabbeltved, Kabbeltvedvej 189, 9800 Hjørring Jylland
På Kabbeltved driver far och son gården med 300 holsteinkor, varav 265 är mjölkande för
närvarande. De har 4 robotar av märket Delaval. Stallet för korna byggdes 2006 och ett nytt stall
för ungdjuren stod klart 2011.
Bild från gaveln av Kabbeltveds mjölkladugård
Korna mjölkar omkring 10 000 kg ECM. Varje robot mjölkar 65-68 kor och de har en
genomsnittsmängd på 2 300 kg mjölk per robot och dag.
Robotarna är placerade centralt i stallet och försörjer varsin grupp. Det är fri kotrafik in till
robotarna och möjlighet till sortering efter robotarna. Det finns en ren gång in till robotrummet
som inte korsas av kotrafik. Utfodringen sker längs med båda långsidorna vid ett körbart
foderbord på insidan av byggnaden. Stallet har hela skrapgångar och spalt på ytorna framför
robotarna. Mellan koladugården och ungdjursstallet finns en transportgång med gjutet golv och
rejäla grindar.
Bild från mjölkrummet för 4 robotar på Kabbeltved
De skördar 5 vallskördar varje år och har rejält tilltagna och många plansilofack för att kunna
mixa bästa fodret. De utfodrar med en traktorkörd fodermixer.
Inga djur går på bete. Tjurarna säljs vid 14 dagars ålder. De har Heat-time, brunstpassning, för
att hålla koll på kvigornas brunst. Kornas brunst håller de koll på via robotdatorn.
Kalvar hålls i ladugården där man tidigare inhyst 100 uppbundna mjölkkor. Denna byggnad
hade fribärande tak med god luftkvalitet. Överallt på gården är det mycket god ordning. Det var
verkligen en fin gård att besöka.
På Kabbeltved avslutade vi våra studiebesök för att resa mot färjan i Fredrikshamn med riktning
mot Göteborg och Värmland.
Vid intresse finns fler bilder från resan på Mjölkens Framtid i Värmlands facebooksida.