Transcript Varifrån kommer mjölken?

Varifrån kommer mjölken?
Mista_maito_tulee_SV_korrigering .indd 1
27.1.2014 10.28
L
aura är fyra år gammal och bor i Tammerfors. Hon är på väg till
sommarstugan tillsammans med sin pappa, mamma och lillebror
Emil. Bilresan går bra, tills ojdå, bilen stannar. Pappa försöker starta
den igen, men den är helt tyst. Det blir ingen resa. Hela familjen
stiger ur bilen och ser sig omkring. De ser åkrar, sjöar och en massa
djur med horn på huvudet.
– Mamma, titta, där finns det kor! ropar Laura ivrigt. Ja, ser man på. Vi
går och tittar närmare på dem, tycker mamma. När de står och tittar på de
brunvita djuren bakom stängslet kommer bonden Johan ut på gården. Johan
säger att de kan komma med honom och titta på korna. Under tiden kan
männen på en verkstad i närheten reparera bilen.
Mista_maito_tulee_SV_korrigering .indd 2
27.1.2014 10.28
Mista_maito_tulee_SV_korrigering .indd 3
27.1.2014 10.28
Korna bor i ladugården
– Korna bor i något som kallas ladugård. Vi har en lösdriftsladugård där korna kan gå omkring som de vill, berättar Johan. De kan också äta när de vill
och klia sig på ryggen med roterande borstar.
– Det finns olika slags kor här, vissa är svartvita och andra är brunfläckiga,
noterar Laura.
– De är olika raser, berättar Johan. Den brunfläckiga är av rasen ayrshire och
den svartvita är frisisk. De flesta korna i Finland är av de raserna.
Roterande koborste
Mista_maito_tulee_SV_korrigering .indd 4
27.1.2014 10.28
Ayrshire
Ladugårskatt
Mista_maito_tulee_SV_korrigering .indd 5
Frisisk
27.1.2014 10.28
– Hur sköter man om korna? undrar Laura.
– Korna mjölkas två gånger om dagen, morgon och kväll. Då får man mjölk
av dem, berättar Johan. Förr i tiden mjölkades kor för hand, men nu finns det
mjölkmaskiner och mjölkrobotar för det. Mjölken går längs rör ner i en stor
gårdstank. I tanken förvaras mjölken väl nedkyld så att den hålls färsk och
fräsch. Varannan dag kommer en mjölkbil till gården och hämtar mjölken som
körs till mejeriet. På mejeriet förpackas mjölken i mjölkburkar. På mejeriet görs
också yoghurt, ost och annat gott av mjölken.
färsk mjölk
Mista_maito_tulee_SV_korrigering .indd 6
27.1.2014 10.28
Mjölkmaskin
Mjölktank
m jölk SURMJÖLK
grädde
yo gh
Gårdstank
Mista_maito_tulee_SV_korrigering .indd 7
u rt
Det här är g jort av mjölk
27.1.2014 10.28
– På somrarna är korna ute på grönbete. Det måste vara härligt att få gå ute
fritt, tänker Laura. De får också äta sin mat när de vill.
– Från hösten till våren, när gräset inte växer, äter korna mest ensilage. Det
får de äta så mycket de vill av, säger Johan. Ensilage är samma sak som det
gröna gräs som växer ute på ängarna, men det har konserverats så att det ska
smaka gott mitt i vintern också.
– Laura funderar
på om korna har
ett halsband, eller
vad är det där
gula bandet de
har runt halsen?
– Det är inte ett
halsband direkt.
Det är en apparat
som gör att de får
sin mjölportion
framför sig när de
vill. När de sticker
in huvudet på matningsplatsen vet
maskinen vems huvud det är och ger
kon just den mängd
mjöl den behöver.
Kor är vegetarianer. De äter mest gräs, hö, kornmjöl och havremjöl. De får
också helfoder och olika mineraler och vitaminer för att de ska hållas friska.
Djurägarna vill ta så bra hand om sina djur som möjligt. Varje ko har fått sitt
eget namn också. Den där heter Stjärna, och där har vi Rosa, Krona, Saga
och Majros.
– Skojiga namn, tycker Laura.
Mista_maito_tulee_SV_korrigering .indd 8
27.1.2014 10.28
Mista_maito_tulee_SV_korrigering .indd 9
27.1.2014 10.28
Kornas barn kallas kalvar
När en ko föder en liten kalv säger man att den kalvar. En ko brukar kalva
en gång om året. Innan kalvningen är korna i sin, det betyder att de inte ger
någon mjölk på några veckor. Efter kalvningen börjar de ge mjölk igen. Den
mjölk som kommer direkt efter kalvningen är gul, tjock råmjölk. Det är en
superdryck som ger den lilla kalven massor med vitaminer, kraft och skydd
mot sjukdomar.
Små kalvar dricker sin komammas mjölk. I vissa ladugårdar får kalvarna dia
direkt från sin mammas juver, i andra får de dricka ur hinkar med spenar på.
Några dagar efter kalvningen ser mjölken ut som helt vanlig, vit mjölk igen.
En liten kalv är mycket livligare än en nyfödd människobaby. Redan ett par
minuter efter att den har fötts kan kalven stiga upp på benen och springa runt
i ladugården.
Mista_maito_tulee_SV_korrigering .indd 10
27.1.2014 10.28
Mista_maito_tulee_SV_korrigering .indd 11
27.1.2014 10.28
– Kalvar är duktiga på att suga. Du kan sticka in ditt finger i kalvens mun utan
att bli biten, påstår Johan. Kor och kalvar har tänder bara i nedre delen av
käken.
Laura undrar hur de då kan äta sin mat, om de inte har tänder i båda käkarna
som vi människor?
– Korna äter på ett spännande sätt. De har sammanlagt fyra magar. Först
slukar de maten och slänger i sig stora mängder foder i magen, eller vommen.
Senare kommer bitar av mat upp i munnen igen, och det kan de tugga på och
idissla i lugn och ro där de står på ängen eller i ladugården, berättar Johan.
– Det är bara så konstigt att grönt gräs blir vit mjölk, säger Laura.
Kor är noga med rangordningen. När de släpps ut på de stora ängarna på
sommaren brukar de göra upp om rangordningen. De buffas och stångar
varandra och bökar i marken. Den starkaste blir ledarko i gruppen. De andra
respekterar ledarkon och låter den gå först när det är dags att dricka.
Kor kallas för olika saker beroende på hur gamla de är. En nyfödd ko kallas
kalv. Om det är en pojke blir den en tjur
när den blir stor. Flickkalven blir en
ko. Kvigor kallas unga fröknar som
nästan är färdiga kor. Unga pojktjurar kallas ungtjurar.
Ungtjur
Mista_maito_tulee_SV_korrigering .indd 12
Kviga
27.1.2014 10.28
Ledarko
Mista_maito_tulee_SV_korrigering .indd 13
27.1.2014 10.28
Korna sköts både morgon och kväll
– Det är ett ansvarsfullt arbete att ta hand om kor, förklarar Johan. Varje djur
blir väl omskött. En noggrann djurskötare ser direkt om ett djur är sjukt eller
friskt. Om en vuxen ko har kalla öron är något fel och då ringer man till en
veterinär.
Bonden och bondhustrun stiger upp samma tid varje morgon för att gå ut och
sköta om sina djur. Varje kväll börjar ladugårdsarbetet också samma tid. Ibland
måste man gå till ladugården mitt på dagen eller till och med mitt i natten.
Korna bryr sig inte om ifall det är vardag eller söndag, de måste mjölkas varje
dag. När bonden och bondhustrun vill vara lediga kan de kalla på en lantbruksavbytare. Avbytaren sköter om djuren medan ägarna har semester.
– På vår gård hjälper hela familjen till att
sköta om djuren. Vår tioåriga dotter Pia är redan duktig på att mata
småkalvarna. Vår yngre son Olle
nöjer sig än så länge med att umgås
med småkalvarna.
– Men oj så mycket det är som skall
göras innan mjölken är i butiken, men
så är den god också, ropar Laura när
hon springer till bilen. Männen från
verkstaden har fixat bilen och färden
mot sommarstugan kan fortsätta.
Mista_maito_tulee_SV_korrigering .indd 14
27.1.2014 10.28
Mista_maito_tulee_SV_korrigering .indd 15
27.1.2014 10.28
4Q\MÆqKSQO\Xa[[MT
På de här sista sidorna finns instruktioner och tips på pyssel som barn kan göra
tillsammans med en vuxen.
Man behöver:
sax, lim, tejp, färgkritor eller vattenfärger,
vitt eller färgat papper, vita papperstallrikar,
gummiband, tomma wc-pappersrullar och tomma,
tvättade mjölkburkar.
Komask
Öron och horn
i papp
Gummiband
Mista_maito_tulee_SV_korrigering .indd 16
På baksidan av en vit papperstallrik som inte har glansig yta, kan
du rita ett koansikte med fläckar
som på modellen intill. Klipp ut
öron och horn av tunn papp och
färglägg dem med till exempel
svart eller brun vattenfärg. Färglägg fläckarna också.
Tejpa eller limma fast hornen och
öronen bakom ansiktet. Klipp ut
små titthål mitt i ögonen och hål
i kanten på tallriken att knyta fast
gummibandet i. Du kan göra kor
med bruna eller svarta fläckar
och med olika miner. Tjurarna får
häftigare ögon om ögonbrynen
sitter tätt ihop och lite snett och
om man ritar dit en nosring
27.1.2014 10.29
Rullko
Halv inklädd
wc-pappersrulle
Klipp ut kons fram- och bakdel
i papp enligt mönstren och färglägg
som du vill. Dela en wc-pappersrulle
på mitten så att en rulle blir två kor.
Klä in rullarna med vitt papper och
färglägg. Sedan limmar du bara fast
framdelen och bakdelen. Du kan rita
en svans på bakdelen, eller göra den av
garn till exempel. Gör olika slags kor
i olika färger så att du och dina kompisar har en hel ladugård full med kor
att leka med och hitta på namn åt.
Mönster till
framdelen
Färglägg
ÆqKSIZVI
Mönster
till bakdelen
Mista_maito_tulee_SV_korrigering .indd 17
Färglägg
gräset
27.1.2014 10.29
Mjölkburksbåt
Nedre delen
av mjölkburken
3TQXXJWZ\ÆQSIZVI
på båda sidorna
Bottnen på
mjölkburken
Klipp en mjölk- eller surmjölksburk i två
halvor, cirka 8 cm upp på burken. Klipp
bort ena sidan på den övre delen. Sätt
bottendelen med bottnen uppåt inuti
den övre delen och limma eller tejpa fast
den. Klipp bort flikarna på den öppnade
delen av burken och tejpa fast de klippta
kanterna ordentligt. Limma fast en halv
wc-pappersrulle som skorsten. Du kan
klä in båten och pipan med färgat papper
eller med papper du färglagt själv redan
innan du sätter ihop den eller måla den
när den är klar.
Skorsten av en
wc-pappersrulle
,M\ÅVV[Z]U
för last på båten
M /S M a rt h a
Triangeln
tejpas fast på
båda sidor
Mista_maito_tulee_SV_korrigering .indd 18
27.1.2014 10.29
Kaninask
Kaninsvans
av bomull
Fler askar
Mista_maito_tulee_SV_korrigering .indd 19
Av bottnen på en mjölkburk kan du göra en
skojig kaninask som du kan ha småsaker i eller
odla något i, till exempel rajgräs, vete eller korngroddar. Klipp bottnen på paketet så att en kant
är högre än de andra. Klä in paketet med vitt
papper. Klipp ut kaninöron av den höga kanten.
Limma fast en bomullstuss till svans och rita
ögon, näsa, mun och kanintänder på framsidan.
Du kan fundera på vilka andra djur du skulle
kunna göra på samma sätt.
Du kan göra fler askar av bottendelarna från mjölkburkar. Klä
in dem med papper som du har ritat på själv. De kan alla vara
lika höga, då får du skojiga krukor att ha växter i på fönsterbrädan. Askar i olika höjder är också trevliga att ställa tillsammans och förvara till exempel pennor, småsaker och skatter i.
27.1.2014 10.29
Mjölk och Hälsa rf
Finlands svenska Marthaförbund r.f.
Text: Pirjo Haapanen, Leena Packalén
Illustrationer: Raili Mononen
SP-Paino Oy, GVKyly Oy, 1/2014
Beställningar Mjölk och Hälsa rf
telefon (09) 272 2341
www.maitojaterveys.fi
Mista_maito_tulee_SV_korrigering .indd 20
28.1.2014 8.49