Transcript Betesdrift till mjölkkor

Betesdrift till mjölkkor
Torbjörn Lundborg
Skara Semin
Betesstrategier
Rastfålla
Hög beläggningsgrad, lågt
näringsintag från betet.
Kontinuerligt bete
Beteshöjd: 6-10 cm
Utnyttjande ca 50%
Styrd storfålla
Regleras efter kornas behov.
Beteshöjd: 6-8 cm
Rotationsbete
Fållor 7-8 st + reserv
Utnyttjande ca 60-70%
Beteshöjd 12-15 cm (max 20)
Stripbetning
Flytta stängslet
Utnyttjande ca 70%
Arbetskrävande
Betessläpp
Betestillväxt
Beläggning
Åkermark
Kor/ ha
Hagmark
Kor/ ha
Försommar
Avbetning 1-2
4-6
2-3
Högsommar
Avbetning 3-4
3-4
1-2
Sensommar
Avbetning 5-6
2-3
0-1
Beteskvalitet
Betesplanering
Exempel
 35st mjölkkor
 10 ha bete
 10 fållor
 4 ha återväxt slåttervall
 2 fållor återväxt
 Kor som kalvar i slutet
av säsongen stallas in
Beteskonsumtion kg ts.
Riktvärden. Kor som kalvat efter Jul –över 25 kg ECM
1.a kalvare ca – 1kg ts (Eva Spörndly SLU)
Kg ECM
Tidigt
Försom
Högsom
Sensom
20
10
12
10
8
25
10
12
10
8
30
9
11
9
7
35
8
10
8
6
40
8
10
8
6
45
7
9
7
6
Kor som skall sinas vid installning
Tidigt
Försom
Högsom
Sensom
11,5 MJ
11 MJ
10,5 MJ
10,8 MJ
Kg ts bete 11
14
12
11
Kg hö
1,5
2
2
18
14
13
Analys
2
Räcker till 14
Kg ECM
Buffertutfodra
Hö/ensilage åtgången mäter betestillgången
Ökad konsumtion: 1 kg ts hö/ ens (- 2 kg ts bete)
+1 kg kraftfoder
Betesbalar som tillskottsfoder




Skörda fållor som djuren inte hinner med att beta på
försommaren.
Detta bör göras innan ordinarie ensilageskörd så att
gräset inte hinner bli förvuxet.
Betet förblir bra och balarna kan utfodras, när
tillgången på bete är sämre.
Detta ger jämnare tillgång på foder, och jämnare
mjölkproduktion under sommaren
Forts. betesbalar




Tag undan 25-50% av betesarealen
Ensilera minst en vecka innan ”vanlig skörd”
Ev skörd två, när gräset vuxet upp till 25cm
Förtorka till minst 40%
Temperatur
(Seath, 1946. USA)
Betesintensitet och Dagstemperatur
Del av dygnet
+ 23 grader C
+ 30 grader C
Dag
62%
25%
Natt
48%
68%
Hela dygnet
56%
49%
Vatten
Mjölkkor dricker 40-100 l per dygn på bete vid
”normal” väderlek
 Kor är flockdjur och vill därför kunna dricka
samtidigt.
 Är flödet för dåligt avbryts drickandet i förtid.
 Kor föredrar att dricka från en stor öppen
vattenyta, de kan då dricka 15-20 l/min.
Vatten, tillgänglighet
Vattenkoppar
 Flödet bör vara minst 10 l/min
 Minst en vattenkopp på 5 djur
Exempel på dålig tillgång
Flöde i vattenkopp: 5 l/min. Antal kor per vattenkopp: 10 kor
Varje ko dricker ca 15 l vid ett tillfälle. 3 min/ko * 10 kor
Det tar 30 minuter effektiv tid för 10 kor.

Permanent vattenledning, nergrävd
+ Vattenkoppar på en flyttbar vagn?
Vatten, tillgänglighet
Kar
 Flöde



<15-20 liter/min = min 200 liters kar
>15-20 liter/min = min 100 liters kar
Max 20 djur/ kar, 10 cm djur
Fler små kar ger bättre vattenomsättning
Utformade så att de lätt kan rengöras och
tömmas
Vatten, placering



Inte ha längre än 200 m att gå till vattnet
Vattenkoppar och kar bör placeras med gott
om utrymme omkring
Vattenanordningen bör placeras så att risken
för söndertrampning minimeras
”Sommartoppen”
Många får förhöjda celltal under betesperioden
 Idisslare är känsligare än enkelmagade djur
för främmande mikroorganismer i vattnet.
 Dricksvatten med mikrober + stress p g a
annan miljöpåverkan t ex hög värme?
 Det är mycket vanligt med alger i vattendrag.
Algerna kan bilda toxiner
Vatten, hygien
Djuren dricker ofta där det är enklast även
om vattenkvaliteten kan vara tveksam.



Stängsla bort ,vattensamlingar och naturliga
vattendrag. Dessa är oftast av för dålig kvalitet.
Kar måste rengöras minst 1 ggr/vecka, helst varje
dag.
”Tumregel”, du skall själv vilja dricka vattnet
Stängsel


Elstängsel det bästa och billigaste
sättet att stängsla.

2 trådar på 40 respektive 80 cm
höjd över marken.
Grov ståltråd (2–3 mm) syns bra och leder
strömmen bra.
Drivgångar, Vallgator
Gatans bredd
2,5 m
3,0 m
< 100 kor
< 300 kor
(I Nya Zeeland rekommenderas dubbelt så breda drivningsgator)
AMS kräver kort gata
250-500 meter mellan bete och mjölkanläggning.
4-5 meter bred för att klara av mötande kotrafik
Stängsel
Elstängsel fungerar ofta bra
Trästängsel gärna vid trånga passager
(absolut inte taggtråd)
Drivgångar, Vallgator




Korna går helst på mjuka
ytmaterial men med fast
underlag.
Drivingsgatan bör läggas på
fast och väl dränerad botten
Drivningsgatan bör ha
naturligt fall och få krökar
Geotextil (markväv) mycket
goda, erfarenheter.
Drivgångar, trafik




Inga vattenkar längs gatan
Tillskottsfoder bör ej ges
nära ingången
Bred ingång till stallet,
jämn bra belysning
Det ska vara lätt att passera
en ko som har stannat
Drivgångar, övergångar
Svårt!





Gör breda övergångar.
Gör fler ingångar till betet
Undvik vattenkar eller foderhäckar nära
ingången.
Markstabilisera med t ex gräsarmering.
Extra dränering.
Hårdgjorda ytor




Hårda ytor måste rengöras ofta
Gärna ett tunt lager med något
mjukt material ovanpå.
Vid övergång mellan mjuk mark
och hårda ytor blir marken lätt
upptrampad.
Nya produkter som plastgaller
kanske kan avhjälpa till viss del.
Drivgångar forts..
Kan laddas ner i PDF- format på
www.jti.se/uploads/jti/jtiinfo104.pdf
AMS, kotrafik betestider
Fri eller styrd kotrafik?
Fri
+ Korna väljer själva när de skall äta eller bli mjölkade
- I försök sett, hämta fler djur till mjölkning
- I praktiken sett tendens till att korna synkronisera sina
beteenden.
Styrd
+ korna blir mjölkade oftare
+ korna styrs ut på bete efter mjölkning.
+ mera utspritt beteende och en mera regelbundenhet i
mjölkningen.
AMS stallösning
Envägsgrind
Envägsgrind
Selektionsgrind
Ritning: DeLaval
AMS stallösning
Envägsgrind
Envägsgrind
Selektionsgrind
Selektionsgrind
Ritning: DeLaval
AMS avstånd
Längre till bete (250m- max 850m), än nära (50m- max 350m) SLU
-
-
Halva betes intaget, andra halvan av sommaren
90 vinkel i drivningsgatan, detta kan ha påverkat
trafiken
Holland har inte visat på minskning av antal
mjölkningar eller avkastning på avstånd upp till 500 m.
AMS Tillskottsutfodring
SLU Uppsala
Fri tillgång till ensilage eller 3 kg ts ensilage inne
 Lika mycket utomhus och betande
 Endast en begränsad effekt på produktionen
 Antalet mjölkningar var
- 2,1 i den tillskottsutfodrade
- 2,4 med den restriktivt utfodrade
AMS vatten
Vatten försörjningen är en viktig faktor för en hög
produktion oavsett system.


Erfarenheter, endast vatten i stallet så kommer korna
oftare tillbaka stallet.
Försök, en grupp vatten på stall samt en grupp med
vatten på bete samt i stallet.
- ingen större skillnad på:
vattenintag
avkastning
- högre mjölkningsfrekvens:
enbart vatten på stall.
AMS betesstrategier ( Holland)
Betessystem
Antalet
gårdar
%
Timmar på
bete
Rotationsbete
28
47,5
10,7 (4-24)
Stripbetning
5
8,5
13,0 (10-16)


Siësta Grazing* 8
13,6
8,5 (6-15)
Kontinuerligt
bete
10
16,9
6,8 (3-14 )
Annat
2
3,4
5,5 (3-8)
Rotationsbete korna kan
dröja sig kvar under det
första dygnet på ny
fålla.
Stripbetning den lägsta
andelen djur som
behövde hämtas
*Korna hämtas in två gånger per dag (middag och skymning) och utfodras med
majsensilage på eftermiddagen
AMS
”Grönrastfålla” vanligast
Locka korna med
 Kraftfoder i stationer/robot
 Stödutfodring ensilage/ svag mix
- restriktiv giva 3 ggr/dag
- bra att ha buffert i foderavdelningen
 ”kalla på korna”
AMS och bete
Korna tappar 0,2-0,7 i mjökningsfrekvens under sommaren
Korttidseffekt av att släppa ut kor på bete i relation till ökat antal kor i gruppen.
Ko
antal
10 dagar före betessläpp
10-20 dagar e. Betessläpp
Mjölk (kg)
Mjölkningar/dag
Mjölk (kg)
Mjölkningar/dag
34-50
28,0
3,1
+1,6
+0,1
50-55
28,1
2,8
+0,9
-0,1
55-60
26,3
2,8
+1,1
-0,2
>=60
26,8
2,5
-0,4
-0,2
AMS







Bete måste vara så bra att korna vill ut till det.
Korna skall se betet och sina ”kompisar” när de tittar ut genom
lagårdsdörren.
Ge extra ensilage inomhus.
Selektionsgrind, som reglerar vilka kor som får gå ut och vilka
som måste mjölkas innan de släpps ut.
Ha lite överkapacitet i roboten/-arna på sommaren
När du har valt en modell - håll fast vid den. Korna tycker inte
om förändringar.
Vattentillgången styr korna ganska dåligt
- vatten även ute på betet om korna har mer än 300-400 m att
gå hem till lagårn.
Arter
Exempel Vallfröblandningar
marknaden
SW 951 Bete Väst
 10% Vitklöver Lena
 25 % Timotej Ragnar
 20 % Ängssvingel Tyko
 10 % Eng rajgräs Helmer
 15 % Eng rajgräs Leia
 10 % Ängsgröe Sobra
 10 % Rödsvingel Rubin
SW 953 Bete Intensiv
 10 % Vitklöver Lena
 20 % Ängssvingel Tyko
 20 % Ängssvingel Sigmund
 10 % Eng rajgräs Tivoli
 15 % Eng rajgräs Gunne
 10 % Eng rajgräs Leia
 10 % Ängsgröe Sobra
 5 % Rödsvingel Rubin
Vallfrö blandning kombi EKO
SW 381 Flora Göta
 För 2-3-årig slåttervall.
 Återväxt kan betas
då ingående sorter
tål bete väl.







7 % Rödklöver SW Ares
7 % Rödklöver SaraEKO
10 % Vitklöver Ramona
27 % Timotej RagnarEKO
24 % Ängssvingel
SigmundEKO
16 % Eng rajgräs Helmer
9 % Eng rajgräs Helmer
EKO
Gödsling
P
K
N
lättlöslig markkartering är under klass IV
lättlöslig markkartering är under klass IV
30 % vitklöverandel enbart startgiva på högst 50 kg kväve
Gräsvallar
1 kg N=
+20 kg ts södra Sverige.
+16 kg ts norra Sverige.
–
–
–
Startgiva tidigt på våren
God tillgång av betesareal på våren uteslut startgivan.
Sedan direkt efter varje avbetning utom efter sista avbetningen.
Lämplig del giva är 40–50 kg kväve per ha.
pH > 5,5
Stallgödsel bör ej spridas - minskar smakligheten
- hygieniska kvaliteten
Putsning
Syfte:



- Stimulera skottillväxt
- Ta bort rator
- Bekämpa ogräs
Putsa redan efter andra avbetningen.
För övrigt vid behov d v s - mycket bete
- mycket ogräs.
Sprid inte ut gödselhögarna, förrän efter sista
avbetningen