Transcript Anna Hessle Orust 22 aug 2012

Anna Hessle, SLU
Temadag
Ekologisk köttproduktion och biologisk mångfald
Hur påverkar olika åtgärder i odlings- och
beteslandskapet den biologiska mångfalden?
Anna Hessle, Institutionen för husdjurens miljö och hälsa
Varför bevara naturbetesmarker?
Produktion
Kulturhistoria
Rekreation och skönhet
Biologi, ekologi och etik
Anna Hessle, Institutionen för husdjurens miljö och hälsa
Situationen idag
Tidigare betades skog medan inägomarken
främst slogs till hö
Idag betas f.f.a. tidigare slåttermarker
Hotade marker, <10% än för 50 år sedan
Åker (södra Sverige)
Skog, planterad/spontan (norra Sverige)
Färre djur, som betar och totalt
Eftersläpning på synliga effekter
Upphörd/minskad hävd
Bete/slåtter
Anna Hessle, Institutionen för husdjurens miljö och hälsa
Åtgärder inom betesdrift
Djurmaterial
- Djurslag
- Djurkategori/ålder
- Ras
Betesdrift
- Betestryck
- Kontinuerligt bete
- Vartannatårsbete
- Sen betessläppning
- Naturbete ihop med åkerbete
Nötkreatur
Betar 80% av svenska naturbetesmarker
Gräsätare, ”grazer”
Drar av gräset med tungan, oselektivt, ”slarvigt”
Djurkategori /ålder
- Växande djur – högre krav på
koncentrationsgraden av näring i fodret
- Dikor – stor våmkapacitet och förhållandevis låg
produktion, kan äta mer fiber, grövre betesväxter
Ras
- Inga stora skillnader i påverkan på biologisk
mångfald (egna studier och litteraturen)
Får
Betar väldigt nära marken, men inte långt gräs
Selektiva, gärna örter och löv, ”browser”
Djurkategori
- Traditionell vårlamning med lamm på bete
samt lamning på bete – högre krav
- Vinterlamning, sintackor på bete – lägre krav
Ras
- Inga stora skillnader (litteraturen)
Hästar
Gräsätare, ”grazer”
Vanligen väldigt låga krav på näringsmässig
kvalitet, kan äta grovt material, bra betesstädare
Begränsande faktorer för hästen som naturvårdare:
- Hästägarens krav på tillgänglighet
- Hästägare och markägare ofta olika personer
- Dåligt rykte: trädgnag och fornminnestramp
Betestryck
Från ”urbanisering” på 1990-talet till
”tufsifiering” i Hagmarks-MISTRA på 2000-talet
Beror på vilken art eller artgrupp man vill gynna
Djurtillväxten påverkas av betets
- kvantitet (begränsas av för låg beteshöjd)
- kvalitet (begränsas av att betet är förvuxet)
Olika betesregimer
Eva Spörndly, Jörgen Wissman
och Erik Sjödin
• Växlande naturbetesmarker med
mjölkrasstutar i Sörmland
• Tre betesregimer jämfördes
– Konventionellt (hela arealen varje år)
– Bete vartannat år
– Sen betessläppning (15 juli)
Påverkan på floran
• Bete ger för hävdgynnade växter
– Positiva störningar i och med att högvuxna,
konkurrensstarka arter hålls tillbaka och att
avlägsnandet av biomassa minskar förnaansamling.
– Negativa störningar genom att växtens frön äts upp.
• Vartannatårsbete och sen betessläppning gav
– Mer blomning och bättre fröproduktion utan att
skadlig förnaansamling skedde
• Efter sex år hade betesmarken med sen
betessläppning ökat artantalet per
kvadratmeter.
Påverkan på pollinerande insekter
• Antalet arter och antalet individer var högre i
marken med sen betessläppning än i marken
med kontinuerligt bete.
• Med ökad vegetationshöjd från 5 till 25 cm
ökade antalet arter av blomflugor, skalbaggar
och fjärilar medan antalet biarter minskade
• Skillnader mellan närbesläktade arter – av
bobyggande humlor var stenhumlan kärringen
mot strömmen ville ha kontinuerligt bete
2001
2002
0.9
S
2003
2004
Vartannat år
0.6
Konventionellt
0.7
Sent
Vartannat år
Konventionellt
Sent
Vartannat år
Konventionellt
Sent
Vartannat år
Konventionellt
Sent
viktökning, kg/dag
Påverkan på daglig djurtillväxt
S
0.8
S
S
S
0.5
0.4
0.3
0.2
0.1
0
Bete på naturbete ihop med åkerbete
Att möta den avtagande betestillgången på
sensommaren/hösten med kompletterande åkerbete –
hur påverkar det den biologiska mångfalden?
Farhåga näring överförs från åker till näringsfattig
naturbetesmark med negativ inverkan
Studie Maja Pelve (2011) undersökte var nötkreatur åt
respektive gödslade och urinerade
- Betade samtidigt naturbete och tidigare åker
- Djuren gödslade på samma mark som de åt
- Försiktig tolkning av resultaten – inget styrker
farhågan
Åtgärder sammantaget
Att betas eller att inte betas – det är frågan!
Fortsatt betesdrift kräver lönsamt företagande
Ekonomiska jämförelser:
- Betesdrift på naturbete vs. åker
- Uppfödningsmodeller av charolaishandjur
Hur mycket sämre kan djuren växa på
naturbetesmark jämfört med åkermark
och ge samma nettointäkt? Förutsatt:
Vikt vid betessläppning
400 kg
Betesperiodens längd
Slutvikt vid slakt
Kostnad slutgödning på stall
Vallstöd, åker
Miljöersättning, naturbete
Tillväxt bete, åker
Beläggningsgrad, åker
Beläggningsgrad, naturbete
Slutgödningstidens längd, åker
150 dagar
600 kg
20-30 kr/dag
300 kr/ha
1250 kr/ha
1000 g/dag
4 djur/ha
1 djur/ha
50 dagar
Nettointäkt, jämfört m. åker (kr/djur)
750
500
250
0
-250
0
100
200
300
400
500
600
700
800
-500
-750
-1000
-1250
25 kr/dag
-1500
-1750
Djurtillväxt på naturbetesmark (g/dag)
Nettointäkt, jämfört m. åker (kr/djur)
750
500
250
0
-250
0
100
200
300
400
500
600
700
800
-500
-750
-1000
-1250
-1500
-1750
20 kr/dag
25 kr/dag
30 kr/dag
Djurtillväxt på naturbetesmark (g/dag)
Nettointäkt, jämfört m. åker (kr/djur)
2000
1750
1500
1250
1000
20 kr/dag
25 kr/dag
30 kr/dag
750
500
250
0
-250
0
100
200
300
400
500
600
700
Djurtillväxt på naturbetesmark (g/dag)
800
Uppfödningsmodeller för köttrasstutar
Anna Hessle, Institutionen för husdjurens miljö och hälsa
Uppläggning
• Djurmaterial
– Handjur ≥ 75% charolais
• Olika produktionssystem från avvänjning till slakt
– Ungtjur, traditionell inomhusuppfödning, 15 mån slaktålder
– Stutar med bete på naturbetesmark
1. Hög utfodringsintensitet på stall, 20 mån slaktålder
2. Medelhög utfodringsintensitet på stall, 25 mån slaktålder
3. Låg utfodringsintensitet på stall, 30 mån slaktålder
• Kalkyler sex olika betestyper
Förutsättningar
Intäkter
Kr
Särkostnader
Kr
Slaktavräkning ungtjur, kg
29,00
Inköpspris tjur, kg
17,00
Naturbete, grunders., ha
1250
Vallensilage, kg ts
1,40
Naturbete, särsk. värden, ha
1400
Korn, kg
2,00
Naturbete, gårdsstöd, ha
1100
Mineraler, kg
9,00
Ströhalm, djur o dag
1,80
Arbetskostnad, h
190
Byggnad ungtjur, djur
1300
Byggnad stut, djur
2000
Åkermarksbete, kg ts
0,80
Naturbetesskötsel, ha
600
Ränta, %
5
Diverse, djur
580
Kommentarer
Grundpris 37 kr/kg tjurar
Högre avräkningspris för stutarna:
20-mån +1,00 kr; 25-mån +3,00 kr,
30-mån +2,00 kr
Kastrering: stutarna +0,30 kr/kg
Uppskattad arbetstid: ungtjur 6 h, stutar:
20-mån 8 h, 25-mån 10 h, 30-mån 12 h
Biologiskt resultat
20-mån
stut
1330
25-mån
stut
870
30-mån
stut
Tillväxt SP1 (g/d)
15-mån
ungtjur
1790
Tillväxt BP1 (g/d)
Tillväxt SP2 (g/d)
Tillväxt BP2 (g/d)
Slaktvikt (kg)
Formklass
Fettklass
394
10,0
6,1
-160
1510
344
7,1
7,8
460
830
356
7,1
8,0
690
730
450
386
6,8
6,4
Formklass: 6 = R-, 7 = R, 10 = U
Fettklass: 6 = 2+, 7 = 3-, 8 = 3
500
Ekonomiskt resultat
Täckningsbidrag 3, kr per djur .
7000
15-mån tjur
6000
20-mån stut
5000
25-mån stut
4000
30-mån stut
3000
2000
1000
0
-1000
-2000
-3000
Naturbete
Åkerbete
Avkastning
Särskilda värden
100%
låg
ja
100%
låg
nej
100%
hög
ja
100%
hög
nej
50%
50%
låg
ja
50%
50%
hög
nej
Slutsatser
• B
Anna Hessle, Institutionen för husdjurens miljö och hälsa