Transcript NJURfunk 1/2013

-
Njurfunk
Tidning för Njurförbundet
Att välja
dialysbehandling i hemmet
- deltema sid 13 - 22
Mätmetoder för njurfunktion - sid 8
Nummer 1, 2013
Årgång 40
Det är ditt liv,
det är ditt beslut
Hembehandling1 ett möjligt första2 alternativ för många patienter
Baxter Medical AB
www.baxter.se
Referenser: 1. Med hemdialys avses här peritonealdialys och hemhemodialys., 2. Heaf J. NDT Vol.17, 2002, Blagg CR. Nephrology Vol. 10, 2005
| 2013-02-15 | RR2013_017SE |
hemma
Styrelseledamöter:
19
INNEHÅLL
8 Manlig fertilitet vid njursjukdom och transplantation - Doc.Matts Wikland/Doc.Torbjörn Hillensjö
11 Fast vårdkontakt ska utses vid livshotande sjukdom) - Dr Nils Grefberg/ Öl. Johan Holmdahl
13
15
Hemodialys ett viktigt val - Öl. Naomi Clyne
Bukdialys - lämplig första dialysform för nästan alla - Prof. Susanne Ljungman
19
Hemhemodialys har gett större frihet
- Intervju med Hans Strandberg
24
Bra organisation och rutiner ger fler fungerande accesser vid dialysstart - Njursviktskoord. Marie Wång
26
Vad innebär nya tandvårdsstödet för kroniskt njursjuka? - A-L Lampinen, Njurförbundet
29
37
Var försiktig med solen - Intervju med Rolf Mattisson
Upprop för insamlingsfonden- Ordf. Håkan Hedman
Ansvarig utgivare: Lars Nordstedt
Ställföreträdande ansvarig utgivare:
Håkan Hedman
Layout: Anna-Lisa Lampinen
Beräknade utgivningstider:
Tredje veckan i mars, juni, september
och december.
Manus- och annonsstopp:
Nr 1: 1 februari
Nr 2: 1 maj
Nr 3: 1 augusti
Nr 4: 1 november
Redaktionen förbehåller sig rätten att redigera och förkorta manus vid behov.
Manus resp. tillhörande foton/illustrationer i
Word-format resp. jpeg-format, skickas till:
[email protected]
CD med manus /illustrationer skickas till:
Njurfunk, Njurförbundet,
Box 1386, 172 27 Sundbyberg
Annonser:
Anna-Lisa Lampinen, tel 08-546 405 01
E-post: [email protected]
Annonspriser:
Helsida 14 000 kr, Baksida 18 000 kr,
Halvsida 7 000 kr, Kvartssida 4 500 kr.
Upplaga: ca 4800 ex.
Prenumerationspris 4 nr (1år): 240 kr.
Lösnummerpris: 60 kr.
ISSN 0347-1365
TALTIDNING:
Har du svårt att läsa tidningen?
NjurFunk finns även att få som taltidning på CD eller
CD-Daisy.
Hör av dig till kansliet, 08-546 405 00,
eller till din regionförening.
NjurFunk nr 3 2008
Innehållet i NjurFunk lagras/publiceras elektroniskt. Förbehåll mot detta accepteras i princip ej.
För ej beställt material ansvaras ej.
Tryckeri: Edita Västra Aros AB
@ Ordf. Håkan Hedman
@ Anders Billström
@ Malin Haglund
@ Erik Herland
@ Sven-Erik Hammarlund
@ Rolf Mattisson
@ Tina Pajunen @ Lars Åke Pellborn
@ Åsa Torstensson @ adj. Kassör Bertil Joneken
031-26 00 58
035-12 88 84
070-2958286
08-650 06 31
026-495 77 11
0431-45 16 55
031-20 61 91
070-528 53 45
013-17 48 49
08-754 64 20
Barn- & Föräldragruppens styrelse:
@ Anna Holsteinson
@ Kristina AnderssonHolgersson
@ Lars Rönnqvist
@ Peter Pernäng
@ Guye Rydell
073-6560100
0320-611 07
0910-313 03
08-522 740 98
016-42 34 43
Ungdomsgruppens styrelse:
Anna Cagner
@ Frej Jacobsson
@ Anders Larsson Mathilda Söderberg
076- 242 59 51
0735-89 59 16
073-314 57 65
076-834 63 26
Njurfunks redaktion:
@ Harriet Hjelmqvist
08-580 380 48
@ Anna-Lisa Lampinen
08-546 405 01
@ Rolf Mattisson
0431-45 16 55
@ Lars Nordstedt
040-16 28 88
Medicinskt sakkunniga:
Håkan Gäbel - transplantation
Nils Grefberg - njurmedicin
Kansliet:
@ Lisbeth Dingvall @ Anna-Lisa Lampinen
@ Emma Moreau
@ Anders Wikner
08-546 405 00
08-546 405 01
08-546 405 02
08-546 405 03
Personer markerade med @ går att
nå via e-post med adressen
fö[email protected]
(observera att å & ä skrivs a, ö skrivs o)
Njurförbundet
Postadress: Njurförbundet, Box 1386,
172 27 Sundbyberg
Besöksadress: Sturegatan 4A, Sundbyberg
E-post: [email protected]
Hemsida: www.njurforbundet.se
Tel: 08-546 405 00 Fax: 08-546 405 04
Plus-och bankgiro:
Pg 25 30 67 - 3 , Bg 690 - 1334
3
allmänt inkl. prenumerationer, Alwallsfonden,
Rekreationsfonden och
Amelie Ersmarkers fond.
Ledare
Kan en nationell väntelista
minska väntetiden
för njurtransplantationer?
Håkan Hedman
[email protected]
Under 2012 var antalet organdonationer med avliden givare i princip oförändrat i jämförelse med
året innan. Antalet med levande givare minskade dock med 16 procent i förhållande till 2011 som
var ett rekordår i det avseendet.
Ofta är det tillfälligheterna som spelar in. Det finns dock anledning att höja ett varningens finger
och fundera över hur sjukvården hanterar donationsutredningarna. Enligt Njurförbundets riktlinjer
ska utredning av en potentiell levande givare inte utsträckas till mer än högst tre månader. Många
av förbundets medlemmar har länge vittnat om att den tiden överskrids med råge och i värsta fall
sträcker sig över ett år. Detta är inte acceptabelt. Orsakerna kan härledas till dagens sjukvårdsorganisation, bristande koordination och besparingar som förlänger väntetider till olika undersökningar. En donationsutredning bör prioriteras utifrån flera aspekter, inte minst för att visa respekt mot
den person som frivilligt valt att donera en av sina njurar. En tidigarelagd njurtransplantation
sparar dessutom åtskilliga kostnader för sjukvården.
Det utfördes 37 färre njurtransplantationer, vilket motsvarar en minskning 9 procent, på grund av
färre levande givare. Sjukvårdens organisation och ansvariga myndigheter måste på ett effektivt
sätt undanröja alla de hinder som fördröjer donationsutredningen och den ersättning som donatorns
får för sina egna utlägg och lönebortfall i samband med donationsprocessen. Socialdepartementet
under Göran Hägglunds ledning äger frågan. Njurförbundet lämnade för snart sex år sedan förslag
till departementet på åtgärder som behöver genomföras. Dessa har ännu inte har behandlats, trots
flera påminnelser.
Sverige ligger efter flera andra länder i Europa beträffande organdonationer. Vi jämför gärna
Sverige med Spanien samt med vårt närmsta grannland Norge som ligger på drygt 20 donationer
per miljon invånare. Går man in och läser i den svenska statistiken finner man att det råder ett
ojämnt förhållande mellan regionerna. Två regioner, Uppsala och Västra Götaland, ligger samma
nivå som Norge i antalet organdonationer per miljon invånare. Det är de fyra övriga regionerna
Norrland, Stockholm, Sydöstra och Södra som drar ned statistiken så att Sverige totalt hamnar
långt ned på listan då antalet organdonationer jämförs internationellt. Jämförelsen är iögonfallande
och borde ge en skarp signal till landstingspolitikerna i de berörda regionerna att agera.
I Sverige utförs njurtransplantationer vid fyra kliniker. Samtliga har en egen väntelista och en
regional donationsenhet som är knuten till verksamheten. Beroende av antalet donerade njurar
varierar transplantationerna mellan de fyra klinikerna. Det finns även noterbara variationer i antalet
utförda njurtransplantationer med levande givare mellan klinikerna.
Behovet av antalet transplantationskliniker i Sverige har utretts flera gånger under de senaste 25
åren. Frågan är prestigeladdad och ingen utredare har ännu haft kurage att våga föreslå sammanslagningar till färre enheter, även då de har kommit fram till en sådan slutsats.
Det som gagnar patienten ska alltid komma i första hand. Grunden ska vara en jämlik vård över
hela landet och lika tillgång till transplantation oavsett var man bor. Även om det sker utbyte av
njurar inom Norden och i Sverige skulle kanske en gemensam nationell väntelista minska
väntetiden för njurtransplantationer. Njurförbundets styrelse kommer därför att begära att Socialstyrelsen utreder och jämför väntetiderna för njurtransplantationer mellan klinikerna. Det optimala
antalet transplantationskliniker borde även hamna på samma agenda.
Att Göran Hägglund alldeles nyligen tillsatt den nya transplantationsutredningen är mycket
positivt och en framgång för Njurförbundets påverkansarbete. Förhoppningsvis kan utredaren
komma fram till konstruktiva förslag som ökar antalet donationer och minskar väntetiderna. Internt
ska vi fortsätta arbeta med de frågor som berör förbundets medlemmar.
Fö r b u n d s o r d f ö r a n d e
4
i
H å k an Hedm an
Nj u r för bu n det
NjurFunk nr 4 2008
Manlig fertilitet vid njursjukdom
och transplantation
Vilka faktorer som kan påverka mannens fertilitet vid njursjukdom,
har för de flesta inte varit lika känt som att den kan påverkas.
Torbjörn Hillensjö och Matts Wikland på en av Nordens mest
framgångsrika fertilitetskliniker delger oss kunskap om vad som
kan orsaka infertilitet och hur man kan behandla det.
Oönskad barnlöshet eller infertilitet omfattar 10-15% av
befolkningen i fruktsam ålder. Infertiliteten kan vara primär dvs. man har aldrig tidigare fått barn eller så kan den
vara sekundär dvs. man har tidigare blivit pappa eller mamma men något har senare inträffat som påverkar fruktsamheten. Par, som under ett års tid inte uppnått en graviditet
trots regelbundet oskyddat samliv, anses ha nedsatt fruktsamhet och bör därför utredas för detta. Orsaken är lika
ofta manlig som kvinnlig. Vid en manlig ofruktsamhet är
orsaken framförallt beroende på olika typer av spermiedefekter. Dessa kan vara orsakade av yttre faktorer (ovanligt),
men framförallt av sjukdomar hos mannen, som på något
sätt påverkar testiklarnas spermieproduktion. Spermiemognaden regleras av ett finstämt och komplicerat hormonspel,
där många av de hormonproducerande organen i kroppen
är inblandade (se vidare nedan). En allvarlig njursjukdom
hos mannen drabbar mer eller mindre hans spermiekvalitet till följd av sekundär hypogonadism (låg funktion i testiklarna) liksom den sexuella funktionen med minskat
libido(sexuell lust). Graden av nedsatt njurfunktion har
betydelse för hur nedsatt mannens testosteronproduktion
är. Påverkan på mannens fruktsamhet är således relaterad
till hur allvarlig hans njursjukdom är. Måttligt nedsatt
njursjukdom har mindre påverkan på fruktsamheten, medan uremi helt slår ut mannens fruktsamhet. Det finns emellertid en njursjukdom som kan påverka mannens fruktsamhet utan att den behöver medföra någon kraftigt nedsatt
njurfunktion. Det är polycystisk njursjukdom, där det kan
förekomma cystiska strukturer i mannens sädesblåsor, vilket negativt påverkar hans spermier. Det är därför viktigt
att män med en känd njursjukdom och som lever i en parrelation där man försökt att få barn men inte lyckats under
ett år startar en utredning i tid.
Hur vanligt är det med ofruktsamhet?
Tyvärr finns ingen svensk statistik på detta. Det finns internationell data, som anger att 2/3 av män i hemodialys har
nedsatt sexualfunktion och är ofruktsamma (1). Vidare vet
man från utländska studier, att ca 40% av dessa är män under
50 år (1). Om man använder dessa uppgifter på siffror hämNjurFunk nr 2 2013
tade från Svenska Njurregistrets årsrapport 2011,
skulle det kunna innebära att det i Sverige idag
finns ca. 2500 män under
50 år med kraftigt nedsatt njurfunktion.
Hur stor andel av dessa
män, som har ett aktivt
önskemål om att kunna
bli fäder, finns det inga
uppgifter om. Det är
ändå säkert många män i
Sverige som drabbas av
detta problem. Ofruktsamheten är ett stort problem.
Orsaker till nedsatt
fruktsamhet
För att en man ska kun- Torbjörn HilleNsjö
na bli far, krävs att han
har lust och förmåga till
samlag och att han kan
få utlösning. Dessutom
krävs det att hans spermier har tillräckligt bra
kvalitet (antal, simförmåga och genetisk integritet), för att kunna befrukta ett ägg. Givetvis
krävs det även att hans
kvinnliga partner har
normal fruktsamhet.
Vid kronisk njursjukdom kan samtliga dessa
funktioner hos mannen
påverkas i större eller
mindre grad. Minskat
sexuellt intresse (libido) Matts Wikland
5
är vanligt och kan bero på att allmäntillståndet är nedsatt
med bl. a. anemi, och brist på det manliga könshormonet
testosteron. Låg halt av testosteron kan även leda till svårigheter att få erektion och utlösning. Det finns många studier av orsaken till testosteronbrist hos män med kronisk
njursjukdom (2). Testosteron bildas i mannens testiklar i
de s.k. Leydigcellerna och produktionen regleras av hormoner från hypofysen, s.k. gonadotropiner (FSH, LH). Vid
kronisk njursjukdom är hypofysens hormonproduktion
störd, men även testiklarnas förmåga att svara på hormonerna är nedsatt, vilket leder till brist på testosteron. Denna brist påverkar inte bara mannens sexuella funktioner
utan får många andra effekter i kroppen, på blodbildningen, muskelfunktioner och välbefinnandet. I Tabell 1 ges
exempel på några konsekvenser av testosteronbrist.
Behandlingsalternativ
Män med kronisk njursjukdom, som är under dialys har i
70-80 % av fallen allvarliga störningar i sina sexuella funktioner och många olika behandlingar har använts. Behandling med testosteron kanske vore det mest logiska men
p.g.a. bieffekter, som kan vara allvarliga, försöker man i
första hand med enklare metoder, som kan kombineras.
Några av dessa behandlingsalternativ presenteras i tabellen.
Behandling med testosteron är omdiskuterat och kräver
noggrann övervakning. De flesta män svarar på behandlingen med ökat välbefinnande, förbättrad sexuell lust och
förmåga, men tyvärr blir spermaproduktionen, som redan
från början är nedsatt, ytterligare försämrad. Detta beror
på att testosteron, givet som injektioner eller form av en
Tabell 1. Några konsekvenser av
testosteronbrist
•
•
•
•
•
Minskad sexuell drift
Impotens och oförmåga till erektion
Ejakulationsstörning(problem med utlösningen)
Försämrad muskelfunktion
Anemi(blodbrist)
gel som appliceras på huden, hämmar hypofysens hormoner (FSH,LH) som styr spermieproduktionen. Så även om
mannen får ökad lust och förmåga till sexuell aktivitet,
minskar det tyvärr hans förmåga att göra sin partner gravid. Testosteron är ett potent hormon och man har varit orolig för, att det möjligtvis kan öka risken för prostatacancer
med fler sjukdomar.
Kan provrörsbefruktning (IVF) användas ?
Ofrivillig barnlöshet (infertilitet) är vanligt och drabbar
runt 10 % av alla par, som vill ha barn, och orsakerna kan
vara många. En vanlig orsak (i runt 30 %) är nedsatt spermiekvalitet. I majoriteten fall kan detta avhjälpas med
provrörsbefruktning med s.k. mikroinjektion. Kvinnan stimuleras då med hormoner, så att hon producerar många
ägg. Dessa plockas ut från hennes äggstockar med ultra-
Tabell 2. Medicinsk behandling av nedsatt sexuell funktion hos mannen
6
Läkemedel
Effekt
Biverkan
Klomifen citrat
Ökar produktionen av testosteron
Blodvallningar
Bromokriptin
Minskar produktion av det hämmande hormonet prolaktin
Illamående, yrsel
Erytropoetin (Epo)
Stimulerar produktionen av röda
blodkroppar
Ökat blodtryck, huvudvärk
Vitaminer och spårämnen
Motverkar oxidativ stress
Inga
hCG injektioner
Hormon som stimulerar testosteronproduktionen
Kräver injektioner
Viagra
Förbättrar erektionsförmågan
Huvudvärk, rodnad
Caverject injektion i penis
Förbättrar erektionen
Smärtsamt
NjurFunk nr 2 2013
med hans fruktsamhet är s.k. rapamycin inhibitorer (TOR1) som exempelvis sirolimus (T Rapamune). Om dessa
sätts ut ,så kommer spermieproduktionen och fruktsamheten att återställas helt(4).
Risker för barnen
Fig. 1 Visar hur en äggcell befruktas med s.k. mikroinjektion
(ICSI).
ljudsteknik. Äggen befruktas sedan med mannens spermier
och odlas 2-5 dagar i laboratoriet, innan ett befruktad/delat
ägg kan återföras till kvinnans livmoder. Det delade ägget
kan sedan växa fast i livmoderslemhinnan och leda till graviditet. I Sverige infördes provrörsbefruktning för mer än
30 år sedan och sedan dess har uppskattningsvis 40,000
barn fötts med denna metod. Uppföljning av barnen har
inte visat någon säker ökning av komplikationer, sedan
man började med att återföra ett ägg i taget och därmed
minskade risken för tvilling/trillinggraviditet.
Provrörsbefruktning kan användas i många fall men inte
alltid, då mannen har kronisk njursjukdom. Efter långvarig njursjukdom med dialysbehandling kan spermakvalitén till sist bli så nedsatt, att inga normala spermier kan
påvisas, och ibland upphör spermaproduktionen helt.
Transplantation
Den bästa behandlingen för män med kronisk njursjukdom
är naturligtvis transplantation. Redan på 1970 talet kunde
man visa, att efter transplantationen förbättras den sexuella förmågan hos majoriteten män, och i många fall återkommer en normal eller nästan normal spermieproduktion.
Bäst utsikter har de som krävt kortare period av dialys.
Även om spermieproduktionen inte blir helt normal, är
utsikterna att lyckas med provrörsbefruktning mycket bra.
Finns det då några risker för de barn, som har en far med
kronisk svår njursjukdom och där denna slutligen krävt
dialys eller transplantation? I de fall där män blivit fäder
med en kronisk njursjukdom och även där denna medfört
uremi som lett till dialys eller transplantation finns inget,
som talar för att ett barn löper några ökade hälsorisker.
Dessa barn blir lika friska som barn med icke njursjuka
fäder(5).
Risker för manlig organdonator
Några risker att en mans fruktsamhet skulle påverkas om
han donerar en njure föreligger inte.
Sammanfattning
En man i fruktsam ålder, som drabbas av en kronisk
njursjukdom, som leder till uremi, kommer att få nedsatt
fruktsamhet. Viktigaste orsaken till detta är att den nedsatta njurfunktionen minskar hans testosteronproduktion i testiklarna, vilket kommer att negativt påverka hans sexuella lust och försämra hans spermieproduktion. Vid dialys
sker ingen väsentlig förbättring av spermiekvaliteten och
hans fruktsamhet. Vid njurtransplantation kommer spermieproduktionen och därmed fruktsamheten att normaliseras. Det finns inget som talar för några risker för barn till
fäder med kronisk njursjukdom som lett till uremi.
Te x t :
To r b j ö r n H i l l e n s j ö
Leg. Lä k a r e, Docen t
F e rt i l i t e t s c e n t ru m , C a r l a n d e r s k a , G ö t e b o rg
M at t s W i k l a n d
Leg. Lä k a r e, Docen t
G ru n da r e av F e rt i l i t e t s c e n t ru m
F e rt i l i t e t s c e n t ru m , C a r l a n d e r s k a , G ö t e b o rg
F o t o : P r i vat
Risker för mannen
Infertiliteten i sig innebär inga medicinska risker för mannen, annat än det psykiska trauma det medför för honom
och hans familj. Den minskade testosteronproduktionen
innebär även en negativ effekt på njursjukdomens förlopp.
Vidare medför de låga testosteronnivåerna vid uremi ett
antal negativa effekter, som framgår av tabell 1.
Risker med immunsuppression vid transplantation
Referenser
Huyghe E et al. Transpl Int. 2007:305-11
Lessan-Pezeshki M, Ghazizadeh S. Asian J Andol. 2008:441-6.
3. Mc Kay D et al. Am J Transpl. 2005:1592-1599
4. Boobes Y et al. Int Urol Nephrol. 2010.42:493-8
5. Armenti VT, et al Clin Transpl. 2004:103-14.
Det finns idag inga data som talar för att sedvanlig
immunsuppression, som ges efter transplantation, skulle
innebära någon negativ inverkan på mannens fruktsamhet.
Ej heller har man funnit några data, som talar för risker för
barnen (3). I själva verket är det så att transplantationen i
det närmast normaliserar testosteronproduktionen och därmed fruktsamheten.
Den enda immunsuppresiva medicin man funnit medför
en negativ effekt på mannens spermieproduktion och därNjurFunk nr 2 2013
7
Kombinerat blodprov ger god
information om njurfunktionen
Laboratorierna bör rapportera patientens njurfunktion till läkaren,
istället för att enbart rapportera kreatininvärdet. Den slutsatsen
drar Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) som i en
ny rapport granskar hur man bäst mäter njurarnas funktion. Det
noggrannaste sättet att uppskatta njurfunktionen (GFR) är att
använda en kombination av två substanser, vilka enkelt kan mätas
i ett blodprov; kreatinin och cystatin C i plasma.
Professor Carl-Gustaf Elinder, som varit ordförande för
expertgruppen, ger här en sammanfattning av rapporten, som
snart kommer i tryck men redan finns tillgänglig på nätet.
Njurarna har en livsviktig roll genom att styra och anpassa vår inre miljö. De reglerar vätske- pH och saltbalans,
utsöndring av slaggprodukter och eliminering av främmande substanser från födan samt vissa giftiga substanser och
läkemedel. Njurarna deltar också i bildning av röda blodkroppar, mineralomsättning, reglering av blodtryck och har
dessutom flera andra endokrina funktioner. Helt utan njur-
funktion avlider en människa inom några dagar till en
vecka till följd av ansamling av vätska, slaggprodukter och
rubbad halt av salter och pH i kroppen.
Viktigt att njurfunktionen mäts
För att få ett mått på om njurfunktionen är normal eller nedsatt mäts det som kallas för den glomerulära filtrationshastigheten (glomerular filtration rate = GFR). Det är den filtrerade primärurinens volym per tidsenhet, och är det som
bäst beskriver njurarnas funktion.
Sänkt GFR (se faktaruta) är en allvarlig riskfaktor, inte
bara för framtida behandlingskrävande njursjukdom, utan
också för en rad andra komplikationer såsom hjärt-kärlsjukdom. Om det är begynnande hjärt-kärlsjukdom, som
leder till nedsatt njurfunktion, eller tvärtom att nedsatt njurfunktion leder till hjärt-kärlsjukdom är inte självklart.
Kärlsjukdom, såsom arterioskleros, påverkar cirkulationen
till njurarna och kan försämra njurfunktionen (GFR).
Nedsatt njurfunktion leder också till att vätska och salter
ansamlas i kroppen vilket i sin tur ökar blodtrycket och risken för hjärtsjukdom. Vid svår njursvikt fordras aktiv uremivård med dialys eller njurtransplantation.
Doseringen av läkemedel måste anpassas
Många läkemedel utsöndras via njurarna. Doseringen av
läkemedel måste därför anpassas om njurfunktionen (GFR)
är nedsatt. Gör läkaren inte detta finns det en betydande
risk att patienten får för höga doser och drabbas av biverkningar. Brist på anpassning av dosering av läkemedel, som
utsöndras via njurarna, är tyvärr en inte ovanlig orsak till
behov av sjukvård.
Hur mäts njurfunktionen?
Carl-Gustaf Elinder
8
Njurfunktionen kan mätas mycket noggrant med olika specialundersökningar, där en substans som är ogiftig och
NjurFunk nr 2 2013
utsöndras uteslutande via njurarna, injiceras i blodet ,varefter koncentrationen efter en tid mäts i blodprov. Ju snabbare koncentrationen av den givna substansen sjunker, desto
bättre är njurfunktionen dvs. ju högre är GFR. Exempel på
sådana substanser, som kan användas för att med stor noggrannhet mäta GFR, är johexol eller 51Cr-EDTA. Sådana
undersökningsmetoder är dock komplicerade och dyra och
används därför inte i rutinmässigt i sjukvården. Istället
bestäms ofta koncentrationen av ett par substanser, som normalt finns i kroppen, nämligen kreatinin och cystatin C.
Dessa kan mätas till en låg kostnad i ett vanligt blodprov.
Idag görs mer än 7 miljoner kreatininanalyser per år i Sverige. Koncentrationen i blodet (plasma) av kreatinin stiger
vid sjunkande njurfunktion. Man kan, genom att bara notera att koncentrationen är förhöjd, få en grov indikation på
att njurfunktionen är försämrad. Muskelmassan hos individen påverkar dock koncentrationen av kreatinin i plasma, varför
matematiska formler har tagits fram, för
att kunna skatta GFR från kreatinin med
beaktande av t.ex. ålder, kön, vikt och
längd. Dessa mått används för att uppskatta individens muskelmassa, som i sin tur,
i likhet med njurfunktionen, påverkar
nivån av kreatinin. Vilken/vilka kreatininformler, som ger den noggrannaste skattningen av njurfunktionen i olika situationer och vid olika sjukdomstillstånd, är en
av de frågor som undersökts i SBU-rapporten.
En alternativ markör för att skatta njurfunktionen är cystatin C, ett litet protein som bildas i kroppen. Cystatin C
filtreras i likhet med kreatinin fritt genom njurarnas kärlnystan (glomeruli). Fördelen med att skatta njurfunktionen baserat på cystatin C är, att det kan göras utan uppgift
om t.ex. ålder, kön och vikt. Cystatin C har därför kommit
att användas alltmer både i Sverige och internationellt. I
Sverige utfördes år 2011 cirka 240 000 analyser med cystatin C. Om och i vilka situationer cystatin C bör användas
för att skatta njurfunktionen diskuteras i SBU-rapporten
Noggranna jämförelser görs för att undersöka om kreatinin eller cystatin C är lika bra för skattningar av GFR, eller
om den ena metoden är bättre än den andra.
Vad står i rapporten?
Det framhålls i rapporten, att det är viktigt för patientsäkerhet, medicinsk utredning, vård och dosering av läkemedel, att behandlingsansvarig läkare har kunskap om en
patients njurfunktion. Noggranna metoder för att mäta GFR
med johexol eller 51Cr-EDTA finns att tillgå på många
sjukhus i Sverige, men de är kostsamma, komplicerade och
tidskrävande att utföra. Svaret erhålls inte heller direkt utan
först efter en eller flera dagar. Tjugofyra timmars urinsamling med beräkning av så kallat kreatininclearance bör inte
användas för att mäta njurfunktionen, eftersom metoden
överskattar njurfunktionen.
Med utnyttjande av formler kan analys av kreatinin eller
cystatin C användas för att skatta njurfunktionen, var för
sig eller i kombination.
Tidigare använda kreatininbaserade
formler ger, bl.a. mot bakgrund av att
metoderna för analys av kreatinin utvecklats, mindre tillförlitliga resultat och bör
därför inte användas för att skatta GFR. De
senare utvecklade formlerna som beräknar
eGFR från kreatinin (MDRD, CKD-EPI
och LM-rev) ger tillförlitligare resultat.
Lund-Malmöformeln (LM-rev) har tagits
fram och utvärderats i Sverige.
Skattning av GFR från kreatinin eller
cystatin C ger i allmänhet tillräcklig noggrannhet och SBU-gruppen anser att
patientens njurfunktion mätt som beräknat GFR (benämns
eGFR) regelmässigt bör presenteras i resultatlistor från
kemiska laboratorier eller motsvarande tillsammans med
andra resultat.
SBU-rapporten framhåller också att det är viktigt att den
som bedömer laboratoriesvaren har kunskap om de felkällor som kan finnas vid skattning av GFR, i synnerhet om
eGFR baserat på kreatinin respektive cystatin C ger olika
resultat. Även om medelvärdet ofta ger högst noggrannhet, kan läkaren med kännedom om patienten välja att lita
mer på eGFR utifrån enbart en av markörerna. I de fall det
är särskilt viktigt att få en noggrann bestämning av njurfunktionen, bör GFR mätas med hjälp av substanser som
johexol eller 51Cr-EDTA.
Gästdialys
Välkommen till Stockholm och Södertälje!
Aleris dialysmottagning ligger bara 33 km från Stockholms city, med goda
kollektiva kommunikationsmedel.
Förutom serviceinriktad och kompetent personal, kan vi erbjuda en trevlig
miljö i luftiga, nyrenoverade lokaler.
Vi finns i centrala Södertälje inne i varuhuset Kringlan. I dialysmottagningens
närhet finns apotek, restauranger, butiker, banker med mera.
2 2013
FörNjurFunk
närmarenrinformation
se
www.aleris.se/dialys
Aleris Dialys Södertälje
Köpmangatan 3, 151 71 Södertälje
Telefon: 08-601 58 81, Fax: 08-601 58 99
www.aleris.se/dialys
9
SBU expertgrupps slutsatser i punktform
• I allmänhet kan njurfunktionen (GFR) skattas med tillräcklig och likvärdig noggrannhet med formler basera-
de på kreatinin eller cystatin C. Denna möjlighet utnyttjas inte tillräckligt idag. Ett skattat GFR ska värderas
med hänsyn till exempelvis muskelmassa och köttintag
för kreatinin samt medicinering med kortison för
cystatin C. Formler som enbart innehåller cystatin C
ger i allmänhet god noggrannhet, medan kreatininbaserade formler måste innehålla vissa uppgifter om t
ex ålder och kön och ibland mått på vikt och längd, för
att ge likvärdig noggrannhet.
• Medelvärdet av skattat GFR utifrån kreatinin respektive cystatin C ger överlag högre noggrannhet jämfört med
formler som endast utnyttjar en av markörerna, något som
inte är allmänt känt. Detta gäller i synnerhet vuxna patienter med lågt GFR ( under 30 ml/min) och barn.
• Hos avmagrade patienter med lågt BMI (under 20) ger
kreatininbaserade formler inte tillräcklig noggrannhet. Hos
äldre (över 80 år) ger bara några få kreatininbaserade formler tillräcklig noggrannhet. För dessa patientgrupper är
noggrannheten hos cystatin C-baserade formler och formler baserade på medelvärden av kreatinin och cystatin C
inte tillräckligt undersökt.
• Vid misstänkt nedsatt njurfunktion är skattat GFR baserat
på både kreatinin och cystatin C sannolikt kostnadseffektivt
jämfört med om endast en av metoderna används.
• Laboratorierna bör rapportera patientens njurfunktion
som skattat GFR och därmed ge läkaren ett mått på njurfunktionen, istället för att som tidigare enbart rapportera
kreatininvärdet. GFR kan skattas med tillräckligt god noggrannhet från både kreatinin och cystatin C, åtminstone vid
njurfunktion upp till 90 ml/min.
• Svenska laboratorier använder idag olika analysmetoder och formler för att skatta GFR. Bättre enhetlighet är
önskvärd.
• Fortfarande används metoden kreatininclearance för
att mäta GFR. Denna metod överskattar GFR och bör
utmönstras.
T e x t : C a r l - G u s ta f E l i n d e r
Av d e l n i n g s c h e f , P ro f e s s o r
St öd för e v i de nsba se r a d m e dic i n
H ä l s o - o c h s j u k vå r d s f ö rva lt n i n g e n ,
SLL - S t o c k h o l m s L ä n s L a n d s t i n g
F o t o : P r i va T
Litteratur
Seeberger A. Njurarna. De som håller oss i balans: Karolinska Institutet 2011.
SBU (2012). Skattning av njurfunktion. En systematisk litteraturöversikt. SBU-rapport nr 214. Stockholm, Statens beredning för
medicinsk utvärdering (SBU). http://www.sbu.se/sv/Publicerat/
Gul/Skattning-av-njurfunktion-/
CKD-stadier
Njursvikt indelas i så kallade CKD-stadier. (CKD: Chronic Kidney Disease,
engelska för kronisk njursjukdom). Njurfunktionen mäts i GFR och anges
i milliliter per minut. Eftersom normala njurar renar cirka 100 milliliter
blod per minut kan siffrorna för GFR tolkas ungefär som procent av
normal njurfunktion.
CKD-stadium
1
2
3
4
5
10
Njurfunktionen
(GFR) i milliliter per
minut (eller procent)
Över 90 + protein i
urinen
89 - 60
59 - 30
29 - 15
Under 15
Beskrivning
Normal njurfunktion
men tecken till
njursjukdom
Lätt njursvikt
Måttlig njursvikt
Svår njursvikt
Njursvikt i slutstadiet
NjurFunk nr 2 2013
Fast vårdkontakt ska utses
vid livshotande sjukdom
Socialstyrelsen kräver att svårt sjuka patienter ska ha en fast
vårdkontakt - en egen läkare som ansvarar för planeringen av den
livsuppehållande vården. I den nya föreskriften framhålls även att
patienten har rätt till information och behandling men också rätt
att avstå från behandling.
Den svenska sjukvården regleras av lagar och föreskrifter,
t ex hälso- och sjukvårdslagen HSL. Om Socialstyrelsen
upptäcker att det finns brister inom en del av vården, kan
man genom en föreskrift skärpa kraven på t.ex. sjukhus
och andra vårdgivare. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2011:7) om livsuppehållande behandling trädde i kraft 2011. Efter en trög start har de flesta av
landets sjukhus nu skapat rutiner för att följa föreskriften.
Som patient eller anhörig är det viktigt att känna till föreskriften, då dess syfte är att stärka den sjukes ställning i
vården. Eftersom dialys är en livsuppehållande behandling, är den nya föreskriften viktig för landets dialyspatienter.
En föreskrift innebär att sjukvården ska lyda det som
Socialstyrelsen presenterar. Det åligger alltså varje sjukhus eller annan inrättning att se till att SOSFS 2011:7 följs
och att det upprättas lokala rutiner och dokument till stöd
för vårdpersonalen.
Att ge eller avstå från livsuppehållande vård
Johan Holmdahl
En av anledningarna till SOSFS 2011:7 är, att vården nu är
så effektiv att döden kan förhindras eller uppskjutas under
lång tid, även om detta inte är till nytta för patienten, som
kanske är medvetslös eller lider svårt. Ett annat exempel
kan vara cytostatikabehandling vid cancer i slutstadiet, som
gör mer skada än nytta. Socialstyrelsen har därför känt ett
behov av att klargöra de rättsliga aspekterna på att ge eller
avstå från livsuppehållande vård. Föreskriften gäller inte
bara sjukhus och dialysmottagningar utan även t.ex. särskilda boenden.
Med undantag för psykiatrisk tvångsvård har patienten
alltid rätt att avstå från en behandling, som sjukvården föreslår. En lika viktig aspekt är att en patient eller anhörig inte
kan kräva en behandling, som strider mot vetenskap och
beprövad erfarenhet.
Fast vårdkontakt ska utses vid livshotande tillstånd
Nils Grefberg
NjurFunk nr 2 2013
För varje patient med livshotande tillstånd ska verksamhetschefen utse en fast vårdkontakt, som ska vara en legitimerad läkare. Denne ska ansvara för planeringen av
patientens vård och behandling.
Det är även den fasta vårdkontaktens ansvar, att informera patienten om vilka behandlingar som står till buds
och vad det innebär att ta emot eller avstå från en viss
11
behandling. Den fasta vårdkontakten ska ansvara för att
patienten får individuellt anpassad information samt för
dokumentation av vilken information patienten fått, vilka
ställningstaganden som gjorts och på vilka grunder besluten fattats.
Ett vanligt problem inom njursjukvården är att en dialyspatient blir svårt sjuk och läggs in på en vårdavdelning.
Då är det viktigt att klargöra vem, som är patientens fasta
vårdkontakt - är det vårdavdelningens läkare eller dialysmottagningens läkare? Som patient eller anhörig bör man
fråga om en fast vårdkontakt utsetts och vem det är.
Ingen rätt att välja fast vårdkontakt
Den fasta vårdkontakten ska alltså
utses av verksamhetschefen och
vara en legitimerad läkare. En ATläkare eller en tillfällig underläkarvikarie, som inte har svensk legitimation, kan inte utses till fast
vårdkontakt. Den fasta vårdkontakten måste vara en namngiven
person. ”Tjänstgörande dialysdoktor” kan alltså inte utses till fast
vårdkontakt. Socialstyrelsen skriver inget om patientens rätt att välja fast vårdkontakt eller rätten att
få byta fast vårdkontakt, om man
t.ex. skulle sakna förtroende för
den läkare som har utsetts. Om en
sådan situation skulle uppstå, är
det dock rimligt att patient eller
anhörig kontaktar de ansvariga på
vårdenheten och ber att få en
annan läkare som fast vårdkontakt.
Det händer att dialyspatienter
blir så svårt sjuka, att fortsatt dialys inte är till nytta. Om en läkare,
som är patientens fasta vårdkontakt, finner att det är motiverat att
upphöra med livsuppehållande vård, ska beslutet diskuteras med en annan legitimerad person inom vårdenheten.
Om ställningstagandet gäller dialys, är det rimligt att diskutera med den sköterska på dialysmottagningen, som känner patienten bäst.
Närståendes roll nedtonad
Socialstyrelsen framhåller tydligt att det är patientens rättighet att få tydlig information om vården. Vilken behandling kan ges och vad leder den till? Vad innebär det att avstå
från en viss behandling? Därefter får patienten själv
bestämma om en viss behandling ska ges eller inte. Närstående har inte rätt att fatta beslut om vården. Om patienten uttalat sin vilja ska de närstående inte heller tillfrågas
enligt Socialstyrelsen. Det är bara om den sjuke inte själv
kan meddela sin inställning, som de anhöriga bör tillfrågas. Frågan är då inte vad de närstående önskar, utan vad
de tror att den sjukes vilja är.
12
Planering av vården
Socialstyrelsen lägger stor vikt vid ordet planering. Den
fasta vårdkontakten ansvarar för, att det finns en planering
införd i patientens journal. Planeringen kan t.ex. innebära
att den livsuppehållande dialysbehandlingen ska fortsätta,
eftersom det är den sjukes önskan, men att man kommit
överens om att inte göra återupplivning vid hjärtstopp.
Vi vill göra allt vi kan för patienten
De nya reglerna innebär inte att vi, som arbetar inom njursjukvården, kommer att sluta göra allt vi kan för att patienter skall leva så bra och så länge som möjligt oavsett om
de har dialys, är transplanterade eller får annan behandling, som lindrar de besvär som
njursjukdomen kan förorsaka. Det
innebär inte heller, att vi inte anser
de anhöriga vara viktiga, utan förhoppningsvis kan och vill de vara
delaktiga i den utsträckning som
patienten anser lämpligt. Det bästa är oftast att alla tillsammans,
personal, patient och anhöriga,
tillåts genomgå en process och
mognar fram till ett ställningstagande, som alla känner sig trygga
med. Det är även viktigt att den
ambivalens, som ofta förekommer, respekteras och det är självfallet tillåtet att ångra ett ställningstagande. Om alla möten
präglas av respekt, det vill säga
kärlek, blir inga tankar eller känslor förbjudna och processen att nå
fram till ett välgrundat ställningstagande underlättas.
Föreskrifterna behövs
Socialstyrelsens nya föreskrift
behövs inom svensk sjukvård. Om
föreskriften tillämpas på rätt sätt, kommer den att leda till,
att svårt sjuka patienter får bättre information om sin rätt
att få t.ex. dialys och annan livsuppehållande behandling
men också information om rätten att avstå från vård. När
en fast vårdkontakt utsetts, vet den sjuke och de anhöriga
till vilken läkare de ska vända sig med sina frågor. Kanske
är just detta den viktigaste förbättringen.
Te x t :
N i l s G r e f b e rg
Speci a list i nj u r m edici n
N j u r f u n k s r e da k t i o n
J o h a n H o l m da h l
Överläk are
Nj u r m e dic i n
Sa h l gr e nsk a Un i v e r si t et s s j u k h uset
G öt e b o rg
F o t o : P r i vat
m e d i c i n s k t s a k k u nn i g i
NjurFunk nr 2 2013
Hemdialys ett viktigt val
I Lund har hemhemodialys funnits sedan 1971. Allt eftersom
dialysbehandlingen och utrustningen på senare år utvecklats och
många har vittnat om hur mycket bättre de mår i tätare dialyser, har
behandlingsformen även spritts till fler dialyskliniker i landet.
Naomi Clyne överläkare på kliniken i Lund beskriver hur de arbetar
med hemdialys och vad som kan styra valet av dialysform.
Kronisk njursjukdom är ett toxiskt syndrom som påverkar
hela kroppen. Ett syndrom är en ansamling av symptom.
Symptomen vid tilltagande njursvikt kommer smygande,
nästan omärkligt. Man vänjer sig vid att nästan alltid vara
trött, att inte riktigt ha samma koncentrationsförmåga som
tidigare, att orken snabbare tar slut, att viss mat inte smakar lika bra som tidigare, att huden kliar när man har gått
och lagt sig på kvällen.
Valet av dialysbehandlingsform
En dag berättar doktorn att det är dags att planera för dialys. Man kanske har gått på njurmottagningen i åratal och
allt har varit bra och nu ska det bli dialys! Eller så är man
nyligen remitterad till njurmottagningen från distriktsläkaren. Beskedet om behov av dialys kommer som en chock
och innebär att livet förändras i grunden. Doktorn berättar
om de olika dialysformerna. Det är svårt att ta in. Tanken
på det totala beroendet av livsuppehållande behandling är
överväldigande och deprimerande. Om det nu prompt måste vara dialys vill man helst ha så lite att göra med det hela
som möjligt. Det får väl bli institutionshemodialys (iHD),
vilket innebär att man får åka till dialysavdelningen på
sjukhuset tre gånger i veckan och få sin behandling där.
Sedan är det klart!
initiala chocken i sorg och nedstämdhet. Så småningom
börjar en reorientering och patienten börjar intressera sig
för de olika dialysformerna på allvar. Dialysbehandlingen
är en livlina, som tar väldigt mycket tid, kräver en viss
struktur i vardagen och begränsar möjligheten att resa. Man
får helt enkelt ingå en ofta livslång relation med dialysen.
Då är det bäst att ha en relation baserad på acceptans och
förståelse, istället för att ständigt bekämpa dialysen. Det
går åt onödigt mycket energi om man lever i disharmoni
med sin livsuppehållande behandling. Efter ett tag upptäcker patienten att hela teamet verkar tro på patientens förmåga att sköta dialysbehandlingen själv i hemmet. Varför
inte egentligen? Patienten har ju klarat sig hittills i livet.
Det ska nog gå bra med hemdialys. Man släpps inte hem
,förrän man har visat att man klarar av behandlingen själv.
Insikt om kroppens behov
En förutsättning för hemdialys är att man accepterar sin
njursjukdom och tar kommando över sin behandling. Det
krävs förståelse för kroppens behov av tillräcklig hög dialysdos och behovet att dra ut vatten ur kroppen, när njurarna inte längre reglerar vätskebalansen. Det krävs insikt i
att om man får otillräcklig mängd dialys blir man lidande,
Rekommenderar hemdialys
Efter mottagningsbesöket hämtar doktorn njursviktssjuksköterskan och berättar att det är dags att förbereda patienten för dialys. Doktorn rekommenderar hemdialys i första
hand och ber att patienten ska få information om de olika
dialysformerna och hur de fungerar i praktiken. Patienten
får med sig några broschyrer hem, anmäler sig till nästa
predialysinformationskurs eller njurskola och får en tid hos
njursviktssköterskan.
Stöd från personalen för valet av hemdialys
Väl hemma börjar patienten prata med sina närmaste. Han/
hon introduceras till hela njurteamet: njursviktssköterskan,
dietisten, sjukgymnasten, kuratorn och har självklart fortsatt kontakt med sin doktor. På kursen får han/hon möjlighet att tala med andra patienter. Efter ett tag övergår den
NjurFunk nr 2 2013
Naomi Clyne
13
inte alltid direkt men på sikt. Det krävs vilja att styra över
sin egen behandling, känna efter hur man mår och anpassa behandlingen därefter.
PD eller HD?
Det finns två hemdialysformer, peritonealdialys (PD) och
hemodialys (HD). Båda är bra, beroende på individens förutsättningar och behov.
Peritonealdialys – PD
PD är lättare att lära sig och att sköta och den som njurläkarna rekommenderar som förstahandsbehandling om det inte
finns särskilda kontraindikationer. Har man en viss kvarstående njurfunktion och ett måttligt dialysbehov är PD att föredra.
PD anses skydda den kvarvarande njurfunktionen bättre än
HD. Väntar man på en njurtransplantation är också
PD att föredra, eftersom
man sparar kärlen
på armarna, som kan
behövas till HD senare om man skulle
behöva återvända till
dialysbehandling.
Efter ett antal år brukar
PD bli otillräcklig och
då får man gå över till
HD. Har man varit
van att sköta sig
själv och sin egen
behandling blir hemHD ett naturligt
val.
Hemhemodialys – HemHD
HemHD tar längre tid att lära sig
och kräver en del anpassningar i
bostaden. När endast obetydlig
njurfunktion kvarstår och dialysbehovet är stort är hemHD att föredra. Med hemHD kan man anpassa dialysdosen till kroppens behov
och till livssituationen. På sjukhus
ges HD oftast tre gånger i veckan,
ibland fyra gånger och mellan tre
till fem timmar per gång. Hemma kan man köra hemHD
dagligen, varannan dag, variera vilka dagar man kör eller
köra under natten. Istället för 12 till 15 timmars HD i veckan kan man komma upp i dialysdoser på 20 till 30 timmar
i veckan. Man kan ge mildare HD, d.v.s. ha lägre blodflöde under längre tid. Det ger en grundligare rening av kroppen, det blir inte bara blodet som blir rengjort utan blodbanan hinner suga åt sig slaggprodukter från extracellulära rummet och från inne i cellerna. Det blir inte heller lika
stora svängningar i halterna av slaggprodukterna, när man
kör HD ofta. Samma sak gäller för ultrafiltrationen (UF),
d.v.s. utdragning av vatten ur kroppen. Kan man ta mindre volym per tidsenhet blir det betydligt lägre påfrestning
på hjärta och kärl. Många patienter kör sin hemHD dagtid, vissa tidigt på morgonen andra sent på kvällen. En del
kör genom natten och lägger fistelarmen på ett särskilt
14
underlägg, som varnar om det skulle bli vått, d.v.s. om det
skulle uppstå blodläckage. HemHD är en ofarlig och effektiv dialysmetod för rätt patient. I Lund har vi patienter i alla
åldersgrupper, ända upp i 80 års ålder, som utan komplikationer och med framgång har hemHD.
Undersökning om hemhemodialyserande
Rent medicinskt har forskningen visat att högre dialysdos
ger bättre överlevnad. Njurkliniken i Lund är Sveriges äldsta njurklinik och startade med hemHD i december 1971.
Specialistläkaren Helena Rydell har undersökt hur det gick
för patienter på hemdialysen i Lund, som började i hemHD
mellan 1971 och 1998. Hon fann att patienter i hemHD hade
en mycket god överlevnad och för dem som var yngre än
60 år utan andra komplicerande sjukdomar var överlevnaden i hemHD lika bra som efter njurtransplantation. Vidare fann hon att överlevnaden har blivit bättre för varje
decennium, trots att patienterna har blivit både äldre och
sjukare (Rydell et al, abstract Svensk Njurmedicinsk Förenings Vårmöte, 13-15.5.2012).
Viktigt med eget val
En förutsättning för val av hemdialys är
dock att patienten hinner ta sig igenom
den existentiella krisen, som beroendet
av dialys innebär och själv göra ett
aktivt behandlingsval.
På Njurkliniken i Lund satte vi upp
ett klinikmål 2007 att två tredjedelar av
alla patienter som startade i dialys,
skulle ha hem- eller självdialys, knappt
60 % av alla nystartade patienter började i någon form av hembehandling
2010. Nationellt är det en mycket hög
andel. Vi lyckades komma så pass
långt tack vare ett strukturerat omhändertagande under predialysfasen med
ett sammanhållet multiprofessionellt
team.
Kontroll och flexibilitet
Sammanfattningsvis, är det vår bestämda uppfattning att ju större grad
av kontroll patienten har över sin behandling, desto bättre
blir behandlingen. Vidare ökar flexibiliteten för den enskilde patienten trots en mycket tidskrävande och obönhörlig
behandling.
T e x t : N ao m i C ly n e ,
D o c e nt , Ö v e r l ä k a r e
Nj u r-
T r a n s p l a ntat i o n s k l i n i k e n
Sk å n es Un i v ersit etssj u k h us
Lu n d
F o t o : S a r a h C ly n e S u n d b e rg
och
NjurFunk nr 2 2013
Bukdialys –
lämplig första dialysform för nästan alla
Vilken dialysform är bäst för mig? Det frågar ofta patienter som står
inför valet mellan bukdialys (påsdialys) och bloddialys. Helst bör
patienten själv kunna välja efter att ha fått kunskaper om för- och
nackdelar med de olika dialysformerna och efter att ha diskuterat med
sin doktor och andra i vårdteamet. Bukdialys anses vara den
lämpligaste dialysformen att börja med, eftersom den har medicinska
fördelar och ger en frihet att utföra dialysen hemma, på jobbet eller
under semesterresan, vilket är positivt för livskvaliteten.
Bukdialys är en egenbehandling, som man sköter själv i
hemmet. Dialysformen kallas också påsdialys, eftersom
man använder sig av dialysvätska i påsar. Vid bukdialys
används bukhinnan (peritoneum) som reningsfilter. På
fackspråk kallas dialysformen peritonealdialys (PD). Bukhinnan, som klär bukhålan på insidan, innehåller rikligt
med tunna blodkärl med små porer som kan släppa igenom
slaggämnen och överskottsvatten. Dialysvätska tappas in
i bukhålan via en tunn, mjuk plastslang (kateter). Vätskan
får ligga kvar i bukhålan ett antal timmar och dra till sig
slaggämnen och vatten och byts sedan mot ny vätska. Dialysvätskan innehåller vatten och salter och lite socker. Ju
mer socker den innehåller desto mer vatten kan den dra till
sig. Vid bukdialys har man alltid vätska i buken och dialysen pågår därför kontinuerligt. Det innebär att slaggämnen
i blodet och vattenmängden i kroppen ständigt kan hållas
på en tillfredsställande nivå. Därför brukar det sällan vara
problem med högt kalium och svullnad i kroppen vid bukdialys.
gen töjer sig.
Vid ett vätskebyte kopplas katetern till ett slangsystem
med en tompåse och en vätskefylld påse med färsk dialysvätska (Fig 1-3). Först låter man den använda bukvätskan
rinna ner i tompåsen, som får ligga på golvet under tömningen. Det tar c:a 20 minuter. Sedan hänger man upp en
påse med ny vätska högt upp i ett stativ eller på en högt
belägen krok så att det blir lagom fallhöjd och låter vätskan rinna in i buken. Det tar c:a 10 minuter. Hela vätskebytet tar vanligen omkring 30 minuter, men kan ibland gå
Kateterinläggning
Innan bukdialys kan påbörjas behöver en kateter opereras
in buken strax nedanför naveln. Det är en liten operation
som görs i narkos eller lokalbedövning. Man går vanligtvis hem dagen efter. En liten bit av katetern syns utanpå
buken och döljs av kläderna. Det är bra om katetern opereras in 1-2 månader före dialysstart, så att den hinner läka
fast ordentligt. Det går dock att starta dialys direkt efter
operationen, men det är en fördel om man kan låta katetern
vila minst ett par veckor.
Dialysbehandling
Genom katetern på buken fylls bukhålan med vanligen 2
liter dialysvätska. När man börjar med PD fyller man mindre volym första tiden. När man sedan ökar till 2 liter brukar det inte märkas att volymen är större eftersom bukvägNjurFunk nr 2 2013
Susanne Ljungman
15
Träning
De flesta som får en bukdialyskateter i god tid får komma
till en PD-mottagning och lära sig att sköta dialysen. Man
får träna i sin egen takt tills man känner sig säker på rutinerna. Det är inte svårt att lära sig bukdialys. Nästan alla
klarar det. För dem, som har svaga handgrepp, synsvårigheter eller har problem med att hänga upp påsen på stativet, finns det hjälpmedel. Bukdialys brukar snabbt bli en
rutin i vardagen.
Dialysens mål
Fig. 1. Vid ett vätskebyte ansluts två hopkopplade påsar till
bukkatetern. Den använda vätskan får rinna ner i den
tomma (undre) påsen som läggs på golvet. Sedan fylls ny
vätska i buken från den fyllda (övre) påsen som placeras
högt.
snabbare. Därefter kopplas slangarna bort och en skruvkork sätts på kateterändan. Slangarna och de använda
påsarna är engångsmaterial och kastas i soporna.
Flexibilitet vid vätskebyten
Vätskan byts vanligen 4 gånger om dagen: på morgonen,
vid lunch, på eftermiddagen och innan man går och lägger
sig. Man kan t.ex. välja att byta omkring kl 8, 13, 18 och
22, men man behöver inte vara noga med att passa tider för
vätskebyten. Det går vanligen bra att byta flera timmar tidigare eller senare än man brukar. På dagen kan man i regel
variera och ha mellan 2 och 6 timmar mellan bytena. Om
man t.ex. skall vara borta på eftermiddagen kan man byta
litet tätare på förmiddagen och litet senare på eftermiddagen än vanligt. Det viktiga är att man gör rätt antal vätskebyten per dag. Om man skall göra någon fysisk träning kan
man tappa ur vätskan före och vara tom i buken under träningen. För många patienter kan det vara möjligt att göra
uppehåll med dialysen under en halv eller t.o.m. en hel dag
någon gång i samband med viktiga händelser eller resor.
Det kan ske under förutsättning att man har kvar en någorlunda god urinproduktion och att dialysläkaren har bedömt
att detta går bra.
Hur bra kroppens renas från slaggämnen vid bukdialys
beror på bukhinnans egenskaper, antal vätskebyten som
görs per dygn och antal liter dialysvätska som byts. Den
kvarvarande egna njurfunktionen ger också ett viktigt
bidrag till hur bra reningen blir. Dialyseffekten mäts regelbundet för att säkerställa att dialysen är tillfredsställande.
Enligt Europeiska riktlinjer bör målet med PD-behandlingen vara, att ge patienten ett gott välbefinnande utan problem med överskott eller underskott på vatten eller symtom på urinförgiftning såsom aptitlöshet, svår trötthet eller
klåda. Man rekommenderar att dialysen tillsammans med
den egna kvarvarande njurfunktionen (den samlade funktionen) skall vara minst 5 % av den normala njurfunktionen, under förutsättning att ovanstående mål uppnås. I Sverige har de flesta PD-patienter en samlad funktion mellan
5 och 10 % av normal njurfunktion och medelvärdet ligger mellan 7 och 8 %. Välfungerande bukdialys ger lika
bra rening som bloddialys 3 gånger i veckan.
Hur länge kan man ha bukdialys?
Njursjukdomen leder till att den egna njurfunktionen minskar med tiden. Då kan dialysdosen behöva ökas för att den
samlade funktionen skall bli tillräcklig. Man kan förbättra
dialyseffekten genom att byta större vätskevolym varje
gång (2,5 liter) eller genom att använda nattmaskin. Med
tiden kan den egna njurfunktionen upphöra helt och då bildas ingen urin. Om patienten har en bukhinna med tillräckligt bra kapacitet, kan man fortsätta med bukdialys, fastän
njurfunktionen har upphört. Då är det vanligt att det behövs
nattmaskin med minst ett vätskebyte på dagtid. Om bukhinnans kapacitet inte är tillräckligt bra, kanske det inte går
att få tillräckligt effektiv dialys med bukdialys. Då får man
gå över till bloddialys. Det går också att kombinera bukdi-
Fig. 3. När vätskebytet är klart stängs bukkatetern med en skruvkork och påsarna kastas bort.
16
NjurFunk nr 2 2013
Fig 2. Ett vätskebyte tar cirka 30 minuter. Då kan man till t.ex. läsa. alys med en eller eventuellt två bloddialyser i veckan, om
man så önskar.
Hur länge man kan ha bukdialys beror på hur effektiv
bukhinnan är och hur länge det finns någon egen njurfunktion kvar. Det är i regel inte så, att bukhinnan blir mindre
effektiv att rena blodet med tiden, utan det är bidraget från
den egna njurfunktionen som minskar. Då kan den samlade funktionen så småningom bli för låg. Det kan ibland
vara så att bukhinnans förmåga att avlägsna vatten minskar med tiden, så att det blir problem med vattenöverskott
i kroppen. Hos vissa patienter kan detta vara en anledning
till att gå över till bloddialys. De flesta kan ha bukdialys så
länge det finns litet njurfunktion kvar och många kan fortsätta även därefter. Hur många år man kan ha bukdialys är
därför mycket individuellt. De flesta behöver gå över till
bloddialys inom 5-10 år, men det finns patienter som har
haft bukdialys i över 20 år.
CAPD t.ex. i samband med resor.
Bukdialys + bloddialys. Om behandlingen med bukdialys blir otillräcklig kan den kompletteras med bloddialys
en eller möjligen två gånger i veckan.
Assisterad PD. Den som vill ha bukdialys, men som inte
klarar behandlingen själv, kan numera få hjälp med behandlingen av hemsjukvården på de flesta orter men ännu inte
på alla. Idag har i genomsnitt 14% av de drygt 800 PDpatienterna i Sverige behandling med assisterad PD. Både
CAPD och APD kan användas. Med APD behövs bara två
insatser per dag – inkoppling av maskinen på kvällen och
urkoppling på morgonen. Patienten själv behöver bara kunna trycka på maskinens stoppknapp vid behov. Denna
behandlingsform kan vara ett alternativ för den, som av
sociala skäl vill ha dialys hemma. Detta kan också vara ett
alternativ för vissa bloddialyspatienter, som tycker att det
är tröttande med transporterna till och från dialysen, ofta
har blodtrycksfall, har långvarig trötthet efter dialysen eller
har problem med tillgång till blodbanan.
Att medverka i valet av dialysform
Det är viktigt att patienter med kronisk njursjukdom får
kunskap om olika behandlingsmöjligheter i god tid, helst
½-1 år innan dialysbehov uppkommer. Här har patientens
läkare tillsammans med njursviktsjuksköterskan en viktig
uppgift att informera och ge råd, så att patienten kan bli
Olika varianter av bukdialys
CAPD (continuous ambulatory peritoneal dialysis; kontinuerlig ambulatorisk PD) är den vanliga manuella metoden för bukdialys.
APD, automatisk peritonealdialys, eller nattmaskin innebär att bukkatetern kopplas via en lång slang till en bärbar
apparat som byter dialysvätska c:a en gång i timmen medan man sover (Fig 4). Flera större, ihopkopplade vätskepåsar ansluts till maskinen. Det brukar gå åt 10 - 20 liter dialysvätska under natten. Med APD kan dialysen bli effektivare. Vanligen avslutas proceduren med att maskinen fyller i vätska i buken. Vissa behöver inte byta vätska under
dagen, medan andra kan behöva göra ett eller i sällsynta
fall två dagbyten beroende på dialysbehovets storlek. Personer med god kvarvarande njurfunktion kan ofta vara tomma i buken på dagen. APD används dels för att förbättra
dialyseffekten och dels för att ge frihet från vätskebyten på
dagen om patienten så önskar. Andelen PD-patienter med
APD har ökat under senare år och är nu över 50 % på vissa kliniker i Sverige. Man kan också växla från APD till
NjurFunk nr 2 2013
Fig. 4. Nattmaskinen på sängbordet byter vätska flera gånger
under natten medan man sover.
delaktig i behandlingsvalet. Gruppundervisning, s.k. njurskola, ger goda baskunskaper och ger ofta möjlighet att
träffa någon, som har behandling med bukdialys. Det är
också viktigt att få individuell information av en PD-sköterska, helst tillsammans med sina anhöriga. Flera underökningar har visat att av de patienter, som har deltagit i njurskola och fått goda kunskaper om olika typer av dialys,
väljer omkring hälften bukdialys. Om informationen kommer för sent eller blir otillräcklig, är det vanligt att patienten inte tror sig klara av bukdialys och inte vågar välja denna dialysform, trots att den skulle ha passat patienten bra.
17
Det är naturligt att börja med bukdialys, medan det finns
lite egen njurfunktion kvar, och att så småningom övergå
till bloddialys om det behövs. Dialysformerna kompletterar alltså varandra och man får räkna med att få byta från
bukdialys till bloddialys på lång sikt, såvida man inte blir
njurtransplanterad dessförinnan. Det viktiga är att varje
patient får just den dialysform, som ger den bästa livskvaliteten i den rådande situationen.
Vem kan ha bukdialys?
Nästan alla kan ha bukdialys. Bråck, t.ex. ljumskbråck, bör
opereras före dialysstarten. Synnedsättning, nedsatt handkraft eller darrighet är i regel inget hinder. Det största hindret för bukdialys är psykologiskt. Det kan bero på förutfattade meningar eller bristande kunskaper hos såväl vårdpersonalen som hos patienten själv. Nästan alla patienter
tror felaktigt att de inte klarar av att sköta bukdialys, när
de först får höra om denna behandling. Ibland är det dock
inte lämpligt med denna dialysform.
Bukdialys är inte lämpligt vid:
• Inflammatorisk tarmsjukdom eller återkommande inflammationer i fickbildningar i tjocktarmen
• Omfattande sammanväxningar i bukhålan
• Påtagliga minnesproblem (om patienten skall sköta
behandlingen själv)
• Kraftig övervikt, speciellt vid uttalad bukfetma
Varför välja bukdialys först?
Det finns många goda skäl att välja bukdialys framför
bloddialys som första dialysform:
• Den kvarvarande egna njurfunktionen bevaras längre.
• Det blir mindre restriktioner beträffande mat och dryck.
• Livskvaliteten är för de flesta väl så god med PD som
med bloddialys.
• Det är lättare att företa resor (påsarna kan levereras
kostnadsfritt till resmålet).
• Livsstilen kan lättare bibehållas (större möjlighet att
arbeta, dialys i hemmiljö, möjlighet till friare liv).
• Tidpunkten för kärloperation för tillgång till blodbanan
för bloddialys (fistel) kan skjutas på framtiden.
• Det är samma eller bättre överlevnad de första 2-3 åren.
• Det kostar något mindre med bukdialys för samhället.
Det egna behandlingsvalet skall dock inte styras av ekonomiska faktorer.
Är man tveksam kan man pröva bukdialys och byta till
bloddialys om det inte skulle fungera bra.
Nackdelar med bukdialys
• Infektioner vid kateterutgången och bukhinneinflammation kan uppkomma. Dessa infektioner behandlas vanligen
framgångsrikt med antibiotika. Bukhinneinflammationen
vid bukdialys är i regel lättbehandlad och går vanligen över
inom några dagar. Sjukhusvård behövs inte alltid. Det kan
dock hända, att man behöver avbryta bukdialys p.g.a. en
svårbehandlad infektion och då gå över till bloddialys.
Bukhinneinflammation uppträder i genomsnitt en gång på
20-30 behandlingsmånader, men kan ofta undvikas om man
sköter hygienen noga, så som man fått lära sig under träningen.
18
• Vikten kan stiga om man använder PD-vätskor, som innehåller mycket socker (som används för att dra ur överskottsvatten).
• För vissa kan det upplevas som en bundenhet att behöva
byta påsar regelbundet.
Andra kan istället uppleva det som en frihet att inte behöva resa till sjukhuset 3 gånger i veckan.
• Vissa kan tröttna på att göra vätskebyten. Då kan man gå
över till bloddialys.
• Det kan upplevas obehagligt att ha en slang på magen.
De flesta vänjer sig dock snabbt.
• Om man är trångbodd, kan det vara svårt att få plats med
påsförrådet. Påsar levereras vanligen varannan vecka, men
tätare leveranser brukar kunna ordnas.
Utveckligen inom PD-behandlingen
Användningen av bukdialys skiljer sig en hel del mellan
olika sjukhus i Sverige. Andelen dialyspatienter som har
bukdialys varierar från 16 % till över 40 % med ett genomsnitt på 21 %. Bland nya dialyspatienter är det omkring
30 % som börjar med bukdialys, men på vissa kliniker är
det mer än häften. Skillnaderna i PD-användningen beror
troligen både på skillnader i läkarnas intresse för och kunskaper om bukdialys och dels på hur väl patienterna informeras och förbereds inför dialys.
Dialysenheterna i Sverige rapporterar årligen till vårt
svenska njurregister (SNR). Uppgifter därifrån visar att
användningen av APD ökar. Under 2011 hade 38 % av alla
patienter med bukdialys APD, men användningen var minst
50 % på flera sjukhus. Det finns nu tre olika typer av APDmaskiner i marknaden. En av dessa är särskilt väl lämpad
för personer som ser dåligt eller har nedsatt handkraft.
Assisterad PD kommer troligen att få ökad användning.
Bättre dialysvätskor
Det har varit en positiv utveckling av PD-vätskornas sammansättning under de senaste 10-15 åren. I Sverige har vi
övergått till de nya, mer vävnadsvänliga och skonsamma
PD-vätskorna. Det finns också sockerfria PD-vätskor. En
sort innehåller stärkelse i stället för socker, vilket gör det
lättare att dra ut överskottsvatten. Enligt SNR används denna vätska av 40 % av alla PD-patienter. En annan sockerfri PD-vätska innehåller aminosyror, som är byggstenar till
äggviteämnen, som kan vara av nytta för att motverka dålig
nutrition. Den används av knappt en fjärdedel av PDpatienterna. Dialysvätskor med lägre salthalt (natriumklorid) än normalt är under utprövning. De anses kunna underlätta borttransporten av salt och vatten så att svullnad och
högt blodtryck lättare kan motverkas. Forskning pågår också om tillsatser till PD-vätskan, t.ex. heparin eller citrat,
som har visats kunna bidra till ökad borttransport av vatten från kroppen.
T e x t : S u s a nn e L j u ng m a n
p ro f e s s o r / öv e r l ä k a r e
Nj u r m e dic i n
Sa h l gr e nsk a Un i v e r si t et s s j u k h uset
G öt e b o rg
F o t o : P r i vat
NjurFunk nr 2 2013
Hemhemodialys
har gett Hans större frihet
Hans Strandberg har varit njursjuk redan från födseln
och har efter många olika turer i olika behandlingsformer valt
att bli hemhemodialyserande. Han dialyserar i en friggebod på
tomten och har framför allt upplevt friheten det gett honom som
fantastisk efter många år med dialys på sjukhus.
Redaktionen har intervjuat honom.
Hans Strandberg är 44 år, bor på Öckerö på Västkusten.
Han föddes med missbildningar i urinledarna, som ledde
till att hans njurfunktion i ena njuren från start var utslagen och funktionen i den andra njuren avtog under en längre tid. Från 6-7 årsåldern medicinerades han för högt blodtryck. Han hann bli 18 år, innan hans sjunkande njurfunktion krävde dialysbehandling eller transplantation.
Ny njure från pappa
- Hur löstes situationen?
- Min pappa ställde upp som levande givare och jag blev
njurtransplanterad utan att ha haft dialysbehandling innan.
Njurtransplantationen var planerad sedan länge och pappa
var utredd och klar, när jag behövde bli transplanterad. Det
var en del svårigheter i början med medicineringen och
Fr.v. Hans Strandberg
med barnen Gustav,
Oskar, Olivia, Anton
och Ida
NjurFunk nr 2 2013
19
efter 14 dagar fick jag en avstötningsepisod, som kunde
hävas. Men njuren hade fått skador vid avstötningsepisoden och hämtade sig aldrig riktigt från detta, så efter tre år
hade en kronisk avstötning lett till att det var nödvändigt
med dialysbehandling.
- Jag var i starten i yrkeslivet. Jobbade då som lastbilschaufför lite oregelbundet. Då hade inte jag den insikt jag
har idag om vikten av att ta de immunsuppressiva läkemedlen regelbundet under dygnet. Det kan ha bidragit till
avstötningen, men det har sedan också visat sig att den
medicinering som jag hade kanske inte var den rätta just
för mig.
Sju fantastiska år
- Ställdes du på väntan för ny njure?
- Ja men från 1990 och ett par år framåt hade jag hemodialysbehandling på sjukhus och fick sedan en ny necronjure transplanterad. Den fick jag behålla i 7 ½ år. Det blev
mina bästa år. Jag skötte medicineringen bra för då pratade man mer om detta, men den njuren var från start i bättre skick än den jag hade tidigare. Jag hade helt normala
njurvärden som friska personer i tre år och mådde så bra.
Jag hade inte mått så bra på väldigt många år innan.
- Vad innebar det för dig?
- De åren då hände mycket. Jag träffade min fru. Vi fick
de tre första av våra fem barn, som i dagsläget hunnit upp
i tonåren. Nu är Anton 19 år, Oskar 17 år, Ida 16 år, Gustaf 14 år och Olivia 11 år. Jag kunde jobba och jobbade som
busschaufför.
- Du var med i förbundets ungdomsverksamhet ganska
ofta minns jag. Vad betydde den för dig?
- Ja det stämmer. Jag var med i början när vi startade
ungdomsverksamheten. Då hade jag inte träffat så många,
som var i samma sits som jag med njursjukdom. Vi blev en
grupp ifrån hela Sverige och det var kul att lära känna folk
från hela landet. Jag har kontakt med vissa av dem i dag
via facebook och vi träffas även på njurkonferenser ibland.
- I början 1989 var vi inte så många. Förbundet hade sökt
fondmedel för verksamheten för unga och vid ett tillfälle
fick några intresserade ungdomar stöd av medlen till en
tvåveckorsresa till Teneriffa. För mig var det helt otroligt
och jag har inte varit på sådana resor sen dess.
- Vi var också på Öland och Gotland på ungdomsveckor under den tiden, då jag tillhörde den åldersgruppen. Om
jag inte hade varit med i ungdomsverksamheten, skulle det
ha varit ett fattigare liv för min del.
- Det var väldigt bra att vi fick träffas vi som var sjuka i
uppväxtåren.
Tredje transplantationen
- Vad hände sedan?
- Min andra transplanterade njure slutade fungera och
försämringen kom ganska snabbt det sista året. Jag började i hemodialys på sjukhus i början av 1999, men redan
2000 vid jul fick jag en ny necronjure. Tyvärr höll den bara
ett år. Jag blev för sjuk för att fortsätta jobba. Jag hade skött
medicineringen så bra, så det kan inte ha orsakat den avstötningen. Det var då man konstaterade, att den medicinering
som jag hade inte fungerade så bra för min del. Om det blir
20
en fjärde transplantation i framtiden, prövar man annan
medicinering.
Mer medicinska komplikationer
- Hur länge har du nu haft dialysbehandling och hur har
det fungerat?
- Snart blir det elva år. Det har hänt saker medicinskt,
som har påverkat situationen. Jag fick tryck över bröstet.
Personalen trodde det var panikångest och jag upplevde att
man inte riktigt tog det på allvar, när jag berättade om det.
Två månader senare fick jag hjärtinfarkt och man konstaterade att jag hade nästan helt stopp i tre kärl. Jag opererades några dagar senare. Hjärtinfarkt kan tydligen upplevas
väldigt olika från person till person och att jag bara var 35
år då påverkade nog, att ingen förväntade sig att det skulle vara infarkt. Jag fick komplikationer efter operationen
med 1,7 liter blod i lungsäcken, dränage av detta och påföljande lunginflammation. Dialysbehandlingen upplevde jag
som svår. Jag hade dialys tre gånger i veckan och fem timmar per gång. Jag fick flera blodförgiftningar på kort tid
och hade även smärta från infektioner i fickor i tarmen. När
jag kom i en sådan situation och inte såg någon utväg till
att det skulle bli bättre, så var det några gånger bra nära att
jag helt gav upp.
Familj och vänner stöttade
- Vad har du haft för stöd i sådana situationer?
- Jag fick mycket stöd av föräldrar och bra vänner och
barnen var så viktiga för mig, så det hjälpte mig vidare då,
när det var som värst. Jag har en mamma som har samma
galghumor som jag. Så vi har pratat ”dödendöden” och
skrattat tillsammans åt eländet ibland.
- Mina föräldrar har alltid varit ett stort stöd för mig, från
början när jag växte upp och fram till idag. Även vid min
skilsmässa som jag 2010 fick gå igenom var de där till
100% och hjälpte mig.
- Jag har ju även senare varit medicinskt svårt sjuk. I julas
slutade min graft att fungera och jag opererades vid sex olika tillfällen på kort tid och fick infektion i såret. Då var jag
också väldigt nedstämd, allt såg mörkt ut och jag var redo
att ge upp, men jag fick en väldigt fin respons från mina
äkta och empatiska vänner. De lyckades stötta mig så jag
orkade igenom även detta. Jag har nu kört dialysen hemma en vecka igen, men under lång tid kunde jag inte göra
det utan fick dialysera på sjukhuset. Under julen var jag på
sjukhuset. Jag opereras natten till julafton.
- Jag har numera stora problem med mina kärl, så fistel
kan jag inte ha. Jag har haft CDK på bröstet och en graft i
låret. Nu har jag CDK på bröstet igen.
- Är en ny transplantation en möjlighet för dig att bli friskare?
-Det är inte omöjligt med en ny njurtransplantation, men
i mitt tillstånd nu ser jag inte den möjligheten som så stor.
Hemhemodialysen blev ett stort lyft
- När startade du med hemhemodialys och varför?
- På dialysavdelningen träffade jag Christian Farman
(numera ordförande i Njurförbundet Småland) som gav
mig nya tankar genom att han började köra själv.
NjurFunk nr 2 2013
Dialys-friggeboden fick skjuts från Vetlanda i Småland till Öckerö på västkusten när Hans flyttade.
- Det var på sommaren 2007 jag startade. Jag ville det själv.
Jag hade ett förslag om att ha en friggebod på tomten för
dialysbehandlingen. Jag fick som jag ville och gjorde själv
en ritning på hur jag ville ha den. Kommunen handikappanpassade friggeboden och den är isolerad för åretruntanvändning.
- Det kändes som en milstolpe, att jag kunde överleva
själv bara jag hade en apparat. Det öppnade nya vyer för
mig. Det innebar att jag kunde hälsa på vänner och föräldrarna och få gästdialys så mycket lättare, genom att jag
kunde sköta det själv. Bara de hade öppet på avdelningen
och det fanns en ledig apparat, så var det okej. Det var på
många sätt ett jättelyft. Barnen kunde komma till mig på
dialysen, när de ville. Att pappa var hemma, även om han
körde dialys, var viktigt. Jag fanns där för dem.
- Nackdelen var att man blev lite som en fågel i bur där
i friggeboden istället. Mitt sociala liv förändrades och
minskade väldigt mycket utanför familjen. Vi hade flyttat
till hus i Småland. Vi var ganska nya på orten och jag hade
inte fått så många nya vänner där. Medpatienterna, personalen på dialysen och taxichauffören som körde mig fram
och tillbaka var viktiga socialt. Men det fick uppvägas av
att ha barnen i närheten. De tyckte att det var otroligt spännande i början. Jag minns särskilt den första julen hemma,
när jag för första gången inte var styrd av dialysen. Vi
trängdes alla i friggeboden och tittade på Kalle Anka på
julafton. Det kände fantastiskt.
- I hemdialys körde jag 3 timmar varje dag. Jag kände
en otrolig frihet i att själv styra över tider när jag skulle dialysera. Det tog inte en hel dag varje gång och påverkade
inte familjen på samma sätt.
- Jag körde hemdialysen de första tre åren i Vetlanda i
Småland. Efter vår skilsmässa fick jag hjälp av en kompis
hemma på Öckerö, som hade en jättestor lastbil, med att
NjurFunk nr 2 2013
köra ner friggeboden till föräldrahemmet på Öckerö på
Västkusten. Jag bor nu i en lägenhet i föräldrarnas hus. Jag
har en ringklocka så att jag kan kalla på mamma om det
uppstår problem under dialysen.
- Vad händer om du får blodtrycksfall?
- Det har jag haft, men jag drar ner dragningshastigheten eller kopplar snabbt bort dialysen. Jag är så van så jag
blir inte rädd. Jag har en säng och en stol som jag kan ha
till hjälp. När jag startar står jag upp och lägger mig ner när
jag är klar. Jag har legat mycket under behandlingen det
sista halvåret. Förutom ringklockan har jag även telefon,
som jag har direktnummer i in till mamma, om det skulle
behövas.
Flytten hem till västkusten
- Skilsmässan ovanpå de medicinska problemen har känts
krävande för oss alla och den sista tiden innan vi separerade mådde jag fruktansvärt dåligt. Jag tog själv steget till
separationen.
- Jag hamnade på psyket ett tag också, men läkaren övertygade mig om, att jag inte var psykiskt sjuk utan inne i en
svår livskris.
- Perioden efter att jag flyttade till Öckerö har varit en
bra period. Blodförgiftningar har jag haft, men det hade jag
även i Småland. Det har varit riktigt allvarligt ibland. Jag
har så sköra dåliga kärl, så att det kan vara svårt att hitta
bra lösningar numera för dialysbehandlingen. Alla blodkärl är påverkade t. ex de små kapillärerna i händerna som
leder till att jag lätt får iskalla händer och värk i dem.
- Hur har det fungerat med barnen sedan du flyttade?
- Äldste sonen bor inte hemma längre utan går på en specialskola, där han bor under veckorna, men nu har alla de
andra barnen velat flytta hem till mig, så jag har ordnat med
skolgången. Fördelen med hemdialys är, att jag oftast kan
21
sköta dialysen medan barnen är i skolan.
- Numera arbetar jag inte längre utan har varaktig sjukersättning.
Positiv livssyn i grunden
- Hur ser du på situationen framöver?
- Självklart gör ju sjukdomen att saker, som man har planerat, inte alltid går ett förverkliga, men det gäller att planera ändå. Jag skall finnas kvar här för barnen. Jag trodde
tidigare inte att jag skulle kunna blir så gammal, men nu är
jag 44 och siktar på 55. Jag har ett väldigt bra stöd av föräldrarna och av några bra vänner, som jag uppskattar mycket. Jag känner ju mer människor här på min födelseort också än jag gjorde i Småland. Jag har haft många bakslag,
men att barnen finns och är en stor del i att jag håller mig
uppe. De är mycket viktiga för mig.
- Hur kan du hålla humöret uppe? Du utstrålar så mycket livsvilja, humor och energi och det minns jag även från
kontakterna under tiden i ungdomsverksamheten.
- Kanske delvis för att jag alltid haft mina föräldrars stöd.
Min mamma, som har mycket galghumor, har hjälpt mig
att utveckla det också. Det har funnits riktigt svåra stunder
och perioder, men sedan är jag igång igen.
- Nu har jag köpt en trettio år gammal båt (vi bor 50 meter
från havet), så den har varit ett lyft för oss. Gustaf som snart
är 14 år ser fram emot att nästa sommar få fiska hummer
för första gången. Det finns så många glädjeämnen med
barnen. Och mamma och jag skrattar så mycket. När vi
skulle resa bort och det gick i stöpet p.g.a. min sjukdom så
grämde vi oss inte över det, utan såg det som att vi bara har
skjutit fram resan till maj. 2011 kunde jag tillsammans med
mina föräldrar åka till Finland för att hälsa på mammas
”syster” som hade varit krigsbarn som liten hemma hos
mamma .
Bättre ork och hälsa
- Vad vill du lyfta fram mer om hemdialysen?
- Att dialysera oftare och kortare dialyser 6-7 gånger och
3 timmar per gång per vecka har gett mig mycket bättre
värden medicinskt. När det varit som bäst i hemdialysen
har jag mått lika bra, som jag mådde som transplanterad
de bästa åren och bättre än jag mådde, när jag hade den första njuren. Jag har t o m kunnat sparka fotboll med barnen!
- Har du fått det stöd du behöver av kurator, sjukgymnast och dietist?
- Jag hade hjälp av kuratorn på kliniken för att få hem
dialysen. Men om jag känner att jag behöver hjälp av dem
så ordnas det på kliniken på Mölndals sjukus .
I n t e rv j u : A n n a .-L i s a L a m p i n e n
F o t o n : P r i vata
NxStage Hem-HD
Hem-HD
► Ger ökad livskvalitet och frihet.
Flera tusen dialyspatienter runt om i Inga tider att passa, du kan
världen använder NxStage Hem-HD genomföra behandlingen när du
inklusive många patienter i Sverige, vill på dygnet.
Danmark, Finland och Norge.
► Ger ökat välbefinnande genom
NxStage är den första dialysmaski- att behandlingen genomförs fler
nen speciellt utvecklad för Hem-HD gånger i veckan.
som dessutom kan användas helt
mobilt vid resor. Man kan genomföra Hem-HD och att
sin dialysbehandling i princip överallt resa med NxStage
där det finns 220 V. Det ger helt nya ► NxStage är mobil – kan tas med
22
möjligheter
att kunna välja resmål
på resan, arbetet och till sommarutan behov av gästdialysplats.
stugan.
► NxStage är mycket enkel att
lära sig. Fler patienter kan behandlas hemma.
► NxStage tar liten plats och
kräver inga ombyggnationer i
hemmet.
► Mycket låg vatten- och
elförbrukning.
► NxStage används med en
vattenreningsdel som ansluts till
vanlig vattenkran i hemmet eller
med färdigblandad dialysatvätska
i påsar t ex vid resa.
Nordic Medcom är ett svenskt
företag som levererar NxStage
Hem-HD och CRRT-system,
dialysprodukter för kronisk och
akut dialys samt kärlkatetrar
till sjukhus i Norden och
Baltikum. Vi har en väl
utbyggd organisation
för produktutveckling,
marknadsföring, kundsupport, teknisk service
och snabba direktleveranser – till våra kunder.
NjurFunk nr 2 2013
Nordic Medcom AB, Box 491, 503 13 Borås. Tel: 033 22 88 58. Fax: 033 22 88 59. E-mail: [email protected] www.nordicmedcom.se
www.bana1.se / MED-0411
Dialysbehandling
i hemmet och vid resa
Redaktionen hälsar Lena Alne välkommen
tillbaka som kåsör i Njurfunk! Det är några år
sedan Lena tyckte att hon tömt ämnesförrådet
efter att ha skrivit Kajan i många år och ville
ha paus. Efter vila och påfyllnad ser vi fram
emot nya kåserier om livet i och utanför dialyssituationen. Lena har också tidigare varit med
i Njurfunks redaktion i många år.
Kajan –
still going strong
www.bana1.se / MED-0411
Februari, inte världens mest upplyftande månad. Snön ser
grågrötig ut och balkongslingan har släckts för den här julsäsongen. Allt har sin tid. Det som definitivt har det är dialysen, min ständige följeslagare sedan snart 32 år tillbaka.
”Va? Har du haft dialys så länge?”, säger en del nyfikna
taxiförare när de får svar på sitt frågepepprande. ”Kan man
det?” “Jodå”, säger jag, mjuggleende – är ju ett levande
bevis i passagerarsätet – men det är bra om man är lite om
sig och kring sig. Ursäkta mig förresten, jag kanske skulle säga hej istället för att bara klampa in med gracen av en
flodhästs. Lena heter jag, skrev förr ”kajor” här i Njurfunk.
Kajan blev ett naturligt alter ego, eftersom jag då bodde i
kajornas stad Uppsala. Nå, det var det där med om sig och
kring sig.
Dialysen är så högteknologisk den bara kan bli. Maskinen är en smärre dator. Läskigt kan man tycka. Den vågar
man inte peta på. Så maskinen larmade. Personalen fick
springa och lösa problemen och jag jäste vidare i min stol.
Så kan vi inte ha det, tänkte jag, och började sköta timmesavläsningarna. Det gav ett naturligt funderade kring de värden skärmen visade och hur bra man kunde se tendenser i
behandlingen genom att föra protokoll. ”Idag sitter inte
nålen helt riktigt”, jag sänker hastigheten på blodpumpen.
”Idag har fötterna varit uppe mot taket hela tiden”, jag sänker vätskedragningen. ”Hm, undrar om jag inte hinner med
lite mer dialys, taxin kommer senare än vanligt”, jag ökar
tiden ett snäpp. Numera har jag tagit steget till att göra klar
maskinen från scratch och förbereda allt från sprutfyllning
NjurFunk nr 2 2013
till att boa in min dialysstol. Sköterskorna tar hand om själva starten. Vilken frihet! Inte bara att man lär sig maskinen
och därför kan ta hand om de flesta smålarm, utan framförallt har mina dialystider kunnat förlängas till allt som
oftast sex timmar. Sköterskorna kan ju ta hand om dem som
verkligen behöver istället för att greja med min maskin.
”Gött mos”, som de säger här i väst. Själv begriper jag inte
vad moset har med det hela att göra.
Det handlar inte om att bli en fullfjädrad dialystekniker
med sjuksköterskekompetens. Det handlar om att ta hand
om sig själv. Att ansvara för sitt eget liv. Det är bara jag
som vet hur jag mår och vill ha det. Man behöver inte göra
allt. Kanske det räcker med att ta hand om avläsningarna
för att – om man vill – sedan gå vidare och lära sig mer.
Var och en väljer själv. Det finns dessutom stunder, då man
helt enkelt inte orkar. Då är det skönt att få sätta sig i dialysstolen och bli omhändertagen. Nog för att jag alltid har
känt mig trygg med dialys, men detta maskinpyssel har gett
mig en extra trygghet. Kroppen får också säga sitt lite mer.
Att dra vätska för att det råkar vara julafton, fredagsmys,
bangolftävling, eller något annat i faggorna, finns inte idag
på min karta. Det har jag maskinavläsningarna att tacka
för. Då får man svart på vitt i siffror på skärmen, varför
man känner sig tjyvis efter dialysen om man “ful”-drar sig.
Det finns många saker, som skärmens diagram och siffror
avslöjar, och man får en djupare förståelse för sina behandlingar genom att ta del av dem. Sorry folks, nu börjar jag
låta äckligt besserwisserpräktig, men kunskap är makt, så
är det bara. Det gäller inte bara själva dialysen, utan även
livet som dialytiker. Inget av detta skulle heller ha fungerat utan änglarna, de blåvita hjältarna – nej, inte IFK Göteborgs fotbollsstjärnor – utan sköterskorna och undersköterskorna, det vill säga de go´a knasbollarna på NÄL¹.
Februari är inte bara en snögrötmånad, det är också semmelmånad. Fettisdag idag. Tjoho! Så nu får det bli blå
faran, moppen, till bageriet i grannbyn. Här ska det handlas hetväggar².
T e x t :L e n a A l n e
F o t o : M ia A l n e
¹Norra Älvsborgs Länssjukhus
²Semlor som serveras med varm mjölk
23
Bra organisation med rutiner
ger fler fungerande accesser vid dialysstart
Det är viktigt av hälsoskäl att ha en fungerande access för hemodialys vid
dialysstart. Alltför många i landet startar sin behandling i dagsläget med en
CDK därför att man inte hunnit skapa en access före behandlingsstarten.
Det kan även påverka valet av behandlingsform. Om någon startar med CDK
i bloddialys, så kan det kännas osäkert och otryggt att byta till peritonealdialys och skapa en access för detta. Red. har bett Marie Vång berätta om hur de
på Karolinska Sjukhuset Solna lyckats höja andelen, som startar med fistel
eller peritoenalkateter istället för Central dialyskateter - CDK.
På njurmottagningen på Karolinska Universitetssjukhuset
i Solna har vi sedan en lång tid tillbaka arbetat aktivt med
att förbättra arbetet kring våra dialysaccesser, d.v.s. tillträde till blodbanan för hemodialys (HD) eller bukhålan för
påsdialys (PD). Vårt kvalitetsmål är att minst 80 % av våra
patienter på njurmottagningen, som närmar sig dialysstart,
ska ha en i god tid anlagd och vid dialysstart välfungerande dialysaccess. Det kan handla om att anlägga en arteriovenös fistel (AV-fistel) eller ett arteriovenöst graft (AVgraft) för patienter som valt bloddialys. För patienter som
valt påsdialys handlar det om att ha en kateter i buken (PDkateter).
Stor andel startade med oplanerad access
År 2003 kan ses som en vändpunkt för mottagningens
flödesarbete vad gäller dialysaccesser. Innan dess startade
runt 30-35 % av våra patienter dialysbehandling med en
s.k. “oplanerad” access, dvs. en tillfällig central venkateter. Det berodde bl.a. på en för sent påbörjad handläggning
av ’accessprocessen’, men också på brist på operationstider för PD-accesser och en bristfällig helhetsbild.
Samverkan för bra rutiner
År 2003 genomfördes en omorganisation och en njursviktskoordinator anställdes. Hennes uppgift blev bl.a. att
i samverkan med patientansvarig läkare hålla i och driva
accessprocessen framåt så att fler patienter skulle kunna ha
en fungerande dialysaccess vid dialysstart. Detta innebär
bl.a. att hålla i patientundervisningen där olika dialysformer
diskuteras, så att patienten i god tid innan dialysstart aktivt
kan delta i val av dialysform. Det innebär också att se till
att remisser skrivs i tid för förberedande undersökningar
och att tillsammans med patientansvarig läkare och kärlkirurger planera för en optimal tidpunkt för själva operationen. Förbättringsarbetet har också inneburit att kärlkirurgerna numera ansvarar för både HD- och PD-accesser.
Vidare har förbättrade rutiner införts för uppföljningsbesök
på mottagningen efter själva ingreppet, där njursviktskoordinatorn i samarbete med en dialys-sjuksköterska
genom specifika undersökningar kontrollerar den nyopere24
rade accessens tillstånd och funktion fram tills det är dags
att starta dialysbehandling. Patienten får tydliga instruktioner
om hur han/hon själv kan kontrollera accessfunktionen. Förutom uppföljningsbesöken finns även möjlighet till telefonkontakt för ytterligare råd om så behövs.
94% med fungerande access vid dialysstart
I och med förändringarna har vi lyckats minska antal
patienter som startar i en akut dialysaccess från 30-35%
till < 20 % . År 2007 hade 94 % av våra kända patienter
som går på njurmottagningen en inläkt och välfungerande
dialysaccess vid dialysstart, men år 2006 och 2008 nådde
vi inte riktigt upp till våra uppsatta mål. De sista fyra åren
har vi lyckats nå våra mål och framgångsfaktorerna kan
sammanfattas med att :
• Det är en person som håller i hela accessprocessen.
• Ett nära samarbete sker med några få utvalda och engagerade kärlkirurger.
• Återkommande accessronder sker där hela teamet bestående av kärlkirurger, njurläkare, sjuksköterska och njursviktkoordinator träffas och vårdplanerar runt patienten.
• Fasta tider bestäms för undersökningar och operationer, tider som njurmedicinska mottagningen tillsammans
med patienten själv kan vara med och styra över. Detta
innebär i praktiken att den patient som vi anser bäst behöver tiden också får den och då patienten själv är delaktig i
planeringen så har vi väldigt få återbud till de olika vårdinsatserna.
K a ro l i n s k a
T e x t : M a r i e Wå n g
N j u r s v i k t s ko o r d i n at o r
N j u r m o ttag n i n g e n
U n i v e r s i t e t s s j u k h u s e t, S o l n a
F o t o : A n n a -L i s a L a m p i n e n
Vid AV-fistel sys en ven ihop med en artär vilket gör att
blod pumpas med högt tryck från artären till venen som
därmed blir större och tillräckligt stark att användas för
dialys efter 6-8 veckor. Vid AV-graft opereras ett konstgjort
kärl in under huden där den ena ändan av graftet sys fast i
artären och den andra i venen.
NjurFunk nr 2 2013
Karolinapriset
Marie Wång tilldelades 2008 Karolinapriset,
som är ett pris på Karolinska Universitetssjukhuset som årligen utdelas till medarbetare som
gjort föredömliga insatser i arbetet.
Marie fick priset för Föredömligt kvalitetshöjande arbete med motiveringen:
” Marie Wångs målinriktade processarbete
har medfört att vi med råge har överträffat
målen med vårt predialytiska program. Idag
väljer över hälften av alla nya dialyspatienter
ett självdialysalternativ och år 2008 hade över
90 procent av våra kända patienter som startade någon form av dialys en fungerande permanent blodaccess eller PD kateter – en mycket
hög siffra även internationellt sett. Marie
Wångs arbete kännetecknas av ett stort engagemang, intresse och lust att utveckla såväl sin
egen kompetens som kvaliteten på den vård vi
bedriver.”
HCSE15342_1 © 2011.11. Gambro Lundia AB
Marie Wång
Individuellt anpassad dialys
För att varje patient är unik ...
Gambro har utvecklat verktyg för individuellt anpassad
dialys (IQD) för att du ska kunna ge varje enskild patient
den bästa vården vid varje enskilt dialystillfälle.
Vill du veta mer om hur IQD kan förändra vardagen
för dig och dina patienter, kontakta din lokala
Gambro-representant.
För att varje dialystillfälle är unikt ...
NjurFunk nr 2 2013
www.gambro.se
25
Vad innebär nya tandvårdsstödet
för kroniskt njursjuka?
Från 1 januari 2013 gäller kompletterande regler för statliga
tandvårdsstödet i tandvårdsförsäkringen. De berör personer med
vissa sjukdomar eller funktionsnedsättningar, som ökar risken för
försämrad tandhälsa. Fortfarande kan kostnaderna för nödvändig
tandvård bli höga, men den nya försäkringen ger möjlighet att
få visst stöd för förebyggande insatser och ett skydd vid stora
kostsamma behandlingsinsatser.
Under hösten 2012 fattades beslut om den tredje delen i
tandvårdsförsäkringen. De nya reglerna gäller från 1 januari 2013. På Försäkringskassans hemsida finns detaljerad
information om dessa.
Se www.forsakringskassan.se under Tandvård.
Allmänt tandvårdsbidrag
Redan tidigare finns gällande regler om Allmänt tandvårdsbidrag som generellt erbjuder 300 kr om året till alla som
är 20 - 29 år eller från fyllda 75 år samt 150 kr per år till
dem som är 30 - 74 år. Bidraget kan även sparas så att man
använder två års bidrag det andra året. Det betalas ut direkt
till tandläkare eller tandhygienist som del av kostnaden för
behandlingen.
Högkostnadsskydd i tandvårdsstödet
Även ett högkostnadsskydd för höga
tandvårdskostnader finns, som generellt
gäller för alla. Det baseras på statligt fastställda referenspriser. Priset, som tandläkaren tar ut, kan variera och därmed kostnaden för behandlingen. Upp till 3000 kr
får man betala hela kostnaden enligt referenspriser. Om kostnaderna överstiger
3 000 kr, får man 50% av kostnaden som
överstiger 3 000 kr upp till 15 000 kr och
85% av kostnaden som överstiger 15 000
kr. Att begära kostnadsförslag för behandlingen kan då ge bättre uppfattning om var
slutnotan hamnar.
Ersättningen från statliga tandvårdsbidrag betalas sedan
direkt till tandläkaren som del av kostnadstäckning. Ett tips
i informationen från Försäkringskassan är att om man har
en omfattande behandling framför sig under en period eller
flera kostsamma behandlingar, kan det vara fördelaktigt att
rapportera till Försäkringskassan, att man börjar en ny ersättningsperiod från att den första behandlingen sker, för att få
del av det mer omfattande stödet på 85%. Skyddet är näm26
ligen baserat på ett år efter att den första åtgärden är klar.
Det här skyddet är viktigt för många med njursjukdom,
som när de diagnostiseras redan då kan ha stora problem
med sin tandhälsa, dels p.g.a. långvarig medicinering eller
andra skäl. Om då ekonomin samtidigt kraftigt hade försämrats p.g.a. sjukskrivning, sjukbidrag eller låg ålderspension, så hade en del tidigare svårt att alls genomföra
nödvändiga tandvårdsåtgärder. Förhoppningsvis ökar högkostnadsskyddet möjligheterna.
Tandvård till hälso- och sjukvårdsavgift
Det fanns i den tidigare tandvårdsförsäkringen för njursjuka, som inför en njurtransplantation behövde infektionssanering, möjlighet att få det bekostat som en del i högkostnadsskyddet för öppenvård genom sjukvårdshuvudmannen. Det finns kvar i den nuvarande försäkringen. Så
även oralkirurgisk behandling, som en del
njurtransplanterade behövde till följd av
att tandköttet påverkades av medicineringen.
En förbättring av tandvårdsskyddet nu
är att tandvård som ett led i sjukdomsbehandling omfattar även infektionssanering
på grund av allvarlig sjukdom, medicinering eller allvarligt nedsatt immunförsvar
som orsakat förändringar i munslemhinnan. Den skrivningen bör även kunna
omfatta de njursjuka i tidigt skede av njursvikt som har immunosuppressiv medicinering för sin grundsjukdom, dialyserande som har kraftigt försämrat allmäntillstånd och behöver
infektionssanering och eller njursjuka som har immunsuppressiv medicinering efter en transplantation.
En stor brist i tandvårdsförsäkringen, som funnits tidigare och fortfarande finns, är att det inte självklart är så att
man får utdragna tänder i samband med infektionssanering
inför en transplantation ersatta efter transplantationen inom
högkostnadsskyddet för öppenvård.
NjurFunk nr 2 2013
Särskilt tandvårdsbidrag
Det tidigare regelverket med särskilt stöd, som slutade gälla för flera år sedan, har nu radikalt förändrats. En stor förändring är att man infört diagnoser och sjukdomstillstånd,
istället för att som tidigare rikta stödet till individer med
särskilda behov till följd av långvarig kronisk sjukdom eller
funktionsnedsättning som påverkade tandhälsan utan att
precisera särskilda diagnoser. Vid införandet stöddes det
av handikapprörelsen. Tanken var att det skulle bli ett hållbart stödsystem som skulle ge dem med de största behoven ett bra stöd. Stödet
urholkades tyvärr mycket
med tiden, när de referenspriser för behandlingar som
Riksförsäkringsverket fastställt inte höjdes i den takt
som priserna hos tandläkarna höjdes. Priserna ökade mycket efter att man när tandvårdsförsäkringen då infördes helt slopade prisregleringen.
Det nya stödet omfattar ett antal diagnoser och behandlingssituationer. Av dem kan jag dra slutsatsen att åtminstone följande kriterier berör njursjuka:
• Muntorrhet på grund av långvarig läkemedelsbehandling.
• Dialysbehandling.
• Immunsupprimerad på grund av läkemedelsbehandling.
• Genomgått organtransplantation.
Det är de kriterier som berör många av våra medlemmar,
men det kan finnas fler eftersom
många njursjuka har andra sjukdomar
och funktionshinder eller behandlingar som tas upp i förteckningen, t.ex.
diabetes.
Särskilt tandvårdsbidrag innebär att
man kan få 600 kr per halvår till förebyggande tandvård t.ex. undersökning
och rengöring. Man kan dela upp
bidraget under det halvåret i flera tillfällen om man önskar, men man kan
inte spara det till kommande halvår
eller senare. 1 januari och 1 juli påbörjas ny period.
För det särskilda tandvårdsbidraget krävs läkarintyg av
behandlande läkare om den sjukdom eller funktionsnedsättning som bidraget gäller. Intyget lämnas till din tandläkare eller tandhygienist som underlag för att använda
bidraget för behandlingen. De sköter sen kontakterna med
Försäkringskassan och får ersättningen direkt därifrån. Om
du har haft samma tandläkare en längre tid, som väl känner till din sjukdom, kan tandläkaren bestämma om det
behövs läkarintyg eller inte.
Om din tandläkare bedömer att du inte har rätt till det särskilda tandvårdsbidraget, kan du begära förhandsprövning
hos Försäkringskassan, som då beslutar om du har rätt till
bidraget eller inte.
Det är en stödform, som inte täcker de tandvårdskostnader man kan ha för att laga sina tänder, utan riktar sig till
förebyggande åtgärder för bättre munhälsa. Även i det fallet betalas bidraget direkt till behandlande tandläkare, som
drar av det på behandlingskostnaden.
NjurFunk nr 2 2013
Abonnemangstandvård
Man kan teckna avtal med sin tandläkare om abonnemangstandvård till ett fast pris under tre år och använda
både det allmänna och särskilda stödet som delbetalning.
Det skall omfatta undersökningar, utredningar, hälsofrämjande insatser som t.ex. borttagande av tandsten, behandlingar av sjukdoms- och smärttillstånd, reparativ vård d.v.s.
lagning av hål och insättande av kronor.
Däremot kan inte abonnemangstandvård ingå i högkostnadsskyddet.
Det är upp till var och en att
diskutera detta med sin
behandlande tandläkare. Kanske är det en prisvärd och
trygg situation för den som har
bra tand- och munhälsa, men
ev. mer osäker för den som har
stora tandvårdsbehov och riskerar att behöva större åtgärder. Det kan ju påverka bedömningen av det fasta priset.
Jag har ingen erfarenhet av att medlemmar tecknat abonnemangstandvård tidigare, men den möjligheten har funnits länge. Tidigare fanns inget högkostnadsskydd, som
hade betydelse i sammanhanget.
Mer information
Medvetet har jag sammanfattat och kommenterat endast
det som jag kan se direkt berör njursjukdom och jag hoppas att det då kan underlätta läsningen av
den mer detaljerade informationen på
www.forsakringskassan.se
De har även en broschyr med övergripande information som heter ”Om du
behöver tandvård”, som kan skrivas ut
från deras hemsida. Den finns även som
lättläst version och som ljudfil.
TLV-Tandvårds- och Läkemedelsförmånsverket är den myndighet som beslutar om referenspriser för olika tandvårdsåtgärder. Deras hemsidesadress är
www.tlv.se och under Tandvård finns
under Referensprislista till höger på
sidan en pdf-fil med detaljerad Referensprislista för olika
åtgärder. Det kan vid större åtgärder vara till hjälp för att
bedöma kostnader och prisnivån hos den egna tandläkaren.
Mer information om tandvård finns även på
http://1177.se/Tema/Tander/Tandvardshjalpen/
Här finns information om särskilt tandvårdsbidrag
www.socialstyrelsen.se/sosfs/2012-16
Tandvård till hälso-och sjukvårdsavgift beskrivs här
http://www.socialstyrelsen.se/tandvard/nytttandvardsstod2013/tandvardtillhalso-ochsjukvardsavgift
Om du är missnöjd efter tandvårdsbehandling
Om du är missnöjd med den tandvård eller det pris du fått
betala ska du vända dig först till din tandläkare. Om ni inte
kan komma överens t vänder du dig till landstingets patientnämnd (eller förtroendenämnd) om det gäller folktandvården eller till Privattandläkarnas förtroendenämnd om det
27
gäller privat tandvård. Alla privattandläkare är dock inte
anslutna till den. Om du anser dig vara felbehandlad kan du
vända dig till Socialstyrelsen www.socialstyrelsen.se
Hopp om förbättringar i tandvårdsförsäkringen
Kanske finns det hopp om förbättringar i tandvårdsförsäkringen. Enligt ett pressmeddelande, som vi erhållit från en
av de representerade partierna i Socialutskottet den 12
februari 2013 (vi citerar): ”vill majoriteten i Socialutskottet, efter att ha studerat Riksrevisionens mycket kritiska
granskningsrapport angående tandvården, att regeringen
ska följa upp om det allmänna tandvårdsbidraget och högkostnadsskyddet är rätt utformade. De vill också veta om
de verkligen når rätt målgrupper och är effektiva nog för
att nå tandvårdslagens mål om en god tandhälsa. Exempelvis ges ingen rabatt alls upp till tre tusen kronor, vilket är
mycket pengar för den som är lågavlönad.”
T e x t : A n n a -L i s a L a m p i n e n
Om bu dsm a n
28
Ge en gåva!
För att Njurförbundet ska utvecklas och bedriva
opinion och information, krävs betydligt större
intäkter än vad statsbidraget och medlemsavgifterna ger.
Alla bidrag i form av penninggåvor och testamentariska gåvor till Njurförbundets verksamhet är
mycket värdefulla och kommer alla njursjuka i landet till del.
Bankgiro: 690-1334
Plusgiro: 25 30 67 - 3
www.njurforbundet.se
NjurFunk nr 2 2013
Var försiktig med solen!
Att mycket sol kan orsaka hudcancer är mer känt idag än för bara några
decennier sedan. Många, som i dagsläget får hudförändringar till följd av
solskador, visste inte när de solade mycket tidigare att det fanns risker.
Särskilt manas transplanterade och andra med
immunsuppressiv medicinering till försiktighet med solande,
men det kan gälla även alla andra.
Redaktionen har intervjuat Rolf Mattisson, som själv är njursjuk i
dialysbehandling och drabbad av hudförändringar. I hans fall har det
påverkat hans möjligheter att fritt välja behandlingsform för sin njursvikt.
Rolf Mattisson, bosatt i Förslöv i Skåne, har sedan han blev
njursjuk och fick tid till det som pensionär engagerat sig
både regionalt och på riksnivå i Njurförbundet. Han är ledamot i förbundsstyrelsen, i redaktionen för Njurfunk och
samtidigt även ordförande i regionföreningen ”Njurförbundet Sydsverige”. Han har haft hemodialysbehandling
på sjukhus och även tidvis hemma i sammanlagt 8 år nu.
Malignt melanom
- När upptäcktes dina hudförändringar och vad var det?
- Första gången var 1980! Jag hade haft prickar på huden
alltid, men nu blev de större. Det var stora prickar på huden.
2004 fick jag ont på ett ställe på ryggen, varvid jag uppsökte hudkliniken. Då man skar bort det ”onda” upptäckte man att det var malignt melanom.
- I detta läge hade jag fått försämrad njurfunktion och
var ”uppsatt” för transplantation! Handlingarna skickades
till Transplantationsenheten i Malmö. Det blev tvärstopp
för fortsatt diskussion om transplantation!
Basiliom
- Vad för sorts hudförändringar har du nu och hur har det
sett ut? - Det är basaliom. Jag har haft ”prickar” över i stort sett
hela kroppen, även ansiktet!
- Har du haft medicinering för detta?
- Jag har inte haft någon medicin, utan till att början skar
man bort prickarna. Sista året har jag behandlat mig med
olika slags salvor, som gett resultat, men behandlingen kan ta upp till 8 veckor. Jag gör behandlingen hemma.
Behövs samarbete mellan specialiteter
- Hur resonerar läkarna mellan specialiteterna?
Jag vet inte om de resonerar emellan sig. Jag har efterlyst att det borde vara bättre kommunikation mellan dialys/njurklinik och hudklinik.
Hur ofta opereras du och hur går det till? - Ca 1gång/år tar de bort förändringarna. Det är ingrepp
för att ta bort det misstänkt ”elaka”, som sedan skickas för
test, för att undersöka om jag har några elaka förändringar! Det känns tryggt med dessa provtagningar.
NjurFunk nr 2 2013
Viktigt att skydda sig
- Hur lever du under soliga perioder? - Jag är väldigt försiktig var jag än är, bär tröja och solhatt, söker mig till skuggan och använder solskyddsfaktor
25, 30 och 50. Hemma njuter jag under en härlig terrassmarkis.
- Åker du utomlands?
- Ja, men jag håller mig i skuggan!
Avstår från njurtransplantation
- Nu har jag efter diskussioner med hud-, dialys – och
transplantationsläkare kommit fram till, att det inte blir någon transplantation på grund av riskerna, att hudcancern kan flamma upp igen!
Solen ansågs vara så nyttig
- Varför har du fått dessa problem?
- Jag har (hade) rödlätt hår, nu är det vitt, och ljus hy.
- Under mina uppväxtår
bodde jag vid havet och det
hände att jag brände mig i
solen så jag ibland fick brännblåsor. Idag är det konstaterat
att jag har solskador. Men alla
vuxna sa på den tiden ”var ute
i solen, det är bara nyttigt”!
Nu när man vet mer om riskerna bör alla vara väldigt
försiktiga.
- Även idag ser man hur
människor ligger och pressar
i solen utan att tänka på vilka
konsekvenser det kan få. Jag
vill varna alla för oförsiktighet med solandet!
- Jag talade med min hudläkare, som nämnde att man idag
har mycket långa köer till hudklinikerna p.g.a. solskador.
I n t e rv j u : H a r r i e t H j e l m qv i s t
F oto : A n n a -L i s a L a m p i n e n
Rolf Mattisson
29
Pionjären Murray transplanterade
njuren som har fungerat i mer än 50 år
Det som kunde ha blivit en tragedi slutade som en solskenshistoria.
I december 1960 genomförde Dr Joseph Murray en transplantation
som blev unik. Mer än 50 år efter operationen mår enäggstvillingarna
Lana och Johanna fortfarande bra och den transplanterade njuren
fungerar utmärkt.
Transplantationskirurgins barndom kantades av medicinska bakslag och mänskliga tragedier. När de första ingreppen gjordes, visste läkarna inte att det var kroppens eget
immunförsvar, som gjorde att alla försök att transplantera
organ misslyckades. På den tiden fanns heller ingen dialys, vilket innebar att misslyckade njurtransplantationer
ledde till att patienten avled i urinförgiftning. Under
1950-talet hade man börjat förstå immunförsvarets roll vid
transplantation. Dessutom kände man till, att immunförsvaret styrdes av våra arvsanlag. Dr Murray genomförde
redan 1954 den första lyckade njurtransplantationen. Den
skedde mellan två bröder som var enäggstvillingar. Den
transplanterade njuren fungerade i åtta år.
Donatorn låga ålder ett juridiskt problem
Saknades helt immunhämmande behandling
Transplantationen utfördes 28 december 1960 i Boston av
Dr Murray. Ingreppet utfördes alltså utan immunhämmande behandling. Systrarna vårdades ytterligare några månader på sjukhuset och blev mycket uppmärksammade. President John F Kennedy besökte dem och gav en docka till
Johanna.
År 1948 föddes de identiska tvillingsystrarna Lana och
Johanna Nightingale i Kanada. Under uppväxten var de
inte bara systrar utan också bästa lekkamrater. I december
1955 drabbades Johanna av en svår streptokockinfektion,
som komplicerades av akut inflammation i njurarna. Sjukdomen gick över i en kronisk fas, som ledde till njursvikt.
Hennes läkare hade läst att Dr Joseph Murray i Boston hade
utfört njurtransplantationer och skrev ett brev med förfrågan om Johanna Nightingale kunde vara aktuell för en
sådan operation. Vid denna tidpunkt fanns ingen immunhämmande behandling, men att Johanna hade en identisk
tvillingsyster, fick Dr Murray att inse, att fallet erbjöd en
möjlighet.
Det första problemet rörde frågan om donationen. Var det
verkligen rätt, att tillfråga en 12 år gammal flicka om hon
ville låta sig opereras för att eventuellt rädda systerns liv?
Problemet löstes av en slump. Lana råkade höra diskussionen mellan en läkare och mamman, om den möjlighet som
fanns. Lana klev in i rummet och sa: Absolut, det ska vi
göra! Den andra frågan var om det var juridiskt tillåtet.
Medan Johannas njursvikt långsamt förvärrades, startade
en juridisk process, där de första instanserna avslog donation. Så småningom kom fallet upp i Kanadas högsta domstol, som förhörde Lana och sedan godkänd ingreppet.
Stor uppmärksamhet kring transplantationen
Båda lever än med bra njurfunktion
Lana och Johanna bor idag i Kanada. De är gifta och bägge arbetar med bokföring. Johanna har fött tre barn utan
komplikationer och Lana har fyra barn. Såväl Johannas
transplanterade njure som Lanas kvarvarande njure fungerar normalt.
Att hämma immunförsvaret blev hans mål
Dr Murray insåg att njurtransplantationer inte kunde
begränsas till enäggstvillingar. Han kom att
spela en viktig roll i utvecklingen av läkemedel som hämmar mottagarens immunförsvar och gör det möjligt att transplantera
organ trots skillnader i de så kallade vävnadstyperna.
Nobelpris 1990
I maj 2011 var Johanna och Lana på ”återbesök” hos Dr Murray som kunde se tillbaka på en framgångsrik karriär krönt av att
han 1990 tilldelades Nobelpriset i medicin
för sina banbrytande insatser inom transplantationskirurgin.
30
T e x t : N i l s G r e f b e rg
M e d D r . F. d .
NjurFunk nr 2 2013
öv e r l ä k a r e i n j u r m e d i c i n .
Till Minne av
Henrik Ekberg
Ibland liksom hejdar sig tiden ett slag
och någonting alldeles oväntat sker.
Världen förändrar sig varje dag
men ibland blir den aldrig densamma mer.
Alf Henrikson
Henrik Ekberg avled hastigt och oväntat den 29 december
2012 under en ferievistelse i Thailand.
Henrik Ekberg blev endast 61 år. Han har uträttat mycket men hade mer att ge. Flera stora uppgifter väntade på
honom.
Efter att ha varit Chief Medical Officer och Treasurer för
The Transplantation Society, den viktigaste organisationen
för världens transplantationsgemenskap var Henrik Ekberg
nu president elect- d.v.s. utsedd att bli dess President- en
uppgift som han såg fram emot mycket.
Henrik Ekberg var sedan 1988 verksam vid Transplantationsenheten vid Skånes Universitetssjukhus i Malmö,
nu som professor och överläkare. Han handledde sex kollegor till doktorsavhandlingar i transplantationsimmunologi.
Han kom att bli huvudansvarig för en världsvid studie
av immundämpande läkemedel. Henrik har spritt budskapen om denna studie- Symfoni – via föredrag och publikationer i välrenommerade internationella tidskrifter.
Vi är mycket tacksamma för att Henrik Ekberg redogjort
för Symfoni i Njurfunk-senast i Nr 4 2102.
Henrik Ekberg svarade för ett temanummer om
Transplantation i Läkartidningen Nr 39-40 1912 med följande adress www.lakartidningen.se
M e dic i nskt Sa k k u n n ig
i
T e x t :H å k a n G ä b e l
T r a n s p l a n tat i o n s k i ru rg
r e da k t i o n e n f ö r N j u r f u n k
F o t o : P r i vat
Två pionjärer inom transplantation
har avlidit
Joseph E. Murray och E. Donnall Thomas delade 1990 års Nobelpris i Fysiologi
”för deras upptäckter rörande organ och celltransplantation som klinisk
behandlingsmetod”.
Joseph E.Murray
som avled den 25 november 2012 vid 93 års ålder var
den som på 1950-talet, med början 1954, genomförde de första lyckade njurtransplantationerna på Peter
Bent Brigham Hospital i Boston - ett mecka för transplantationskirurgi.
E. Donnall Thomas
var under några år
kollega med Joseph Murray i Boston innan han flyttade till Fred Hutchinson Cancer Institute i Seattle där
han utvecklade tekniken för benmärgstransplantation
NjurFunk nr 2 2013
eller som det nu heter stamcellstransplantation. Don Thomas avled den 20 oktober 2012. Han blev 92 år.
E. Donnall Thomas och och Joseph E. Murray deltog
båda i ett TV-program, Medix Special, i December 1990.
En panel med brett deltagande från transplantationsverksamheten i Sverige svarade på frågor. Håkan Hedman och
Håkan Gäbel var med i panelen. I anslutning till programmet kunde allmänheten gratis ringa till landets transplantationsenheter där lokal personal svarade på alla frågoroch det blev många.
M edici nskt
sa k ku n n ig i
Te x t : H å k a n G ä b e l
T r a n s p l a n tat i o n s k i ru rg
r e da k t i o n e n f ö r N j u r f u n k
31
Barn med njursjukdom
och deras familjer
Barn och föräldragruppen tar nya tag för
årets verksamhet och erbjuder nya möjligheter
för barnen med njursjukdom, deras syskon och
föräldrar att utbyta erfarenheter och få ny
kunskap och inspiration.
Så var ett år åter till ända. Här kommer en lite resumé över året som gått.
Vi hann med en hel del..
Aktiviteter 2012
Barn i alla åldrar och deras
föräldrar deltog på
familjeveckan som
erbjuder dem aktiviteter
som passar olika åldersgrupper och även gemensamt över åldersgränserna.
Ledare tar hand om barnen
medan föräldrar ägnar sig
åt föredrag och diskussioner kring allvarliga frågor
och behov som rör
barnens njursjukdom och
de särskilda behov
syskonen har.
T.v . Arbetsgruppen som
planerar verksamheten:
f.v. Anna Holsteinsson,
Lars Rönnqvist, Guye
Rydell, Peter Pernäng och
Kristina AnderssonHolgersson.
Året inleddes med en helg för 10-16
åringarna. En helg med Vinterkul i
Stockholm 27-29 Januari. 12 barn
med njursjukdom kom tillsammans
med en förälder till Stockholm för en
helg att umgås och ha vinterkul. Inbokat på schemat var skridskor och
bio.
I juni, 25-30, var det dags för familjeveckan i Tällberg. Aktiviteten riktade sig till det njursjuka barnet med
familj. Åter igen var vi i Tällberg, Dalarna på konferensstället Gyllene Hornet. Vi var 22 familjer
varav en var ny. Veckan är en möjlighet för föräldrar och barn att träffa andra i liknande situation.
Föräldrar pratar av sig i samtalsgrupper eller över
en kopp kaffe och får information via föreläsare.
Av största vikt är det att barnen får träffas och leka
med andra som inte tycker att de är ”konstiga” för
att de äter mediciner och har ärr. Dialyssjuksköterska deltog under hela veckan som stöd och kunskapsförmedlare. 40 barn var med och var uppdelade i fyra grupper, 8 ledare tog hand om dem när
föräldrarna var på föreläsningar och samtalsgrupper.
Året avslutades med en helg för 5-9 åringarna.
En äventyrshelg i Stockholm för, 30 November 2 December. Aktiviteten riktade sig till det njursjuka barnet och en förälder. 6 barn kom tillsammans med en förälder till Stockholm. Boendet var
förlagt till Park Inn i Solna. På fredagen träffades
barnen och på lördagen var det fullt ös. Det började med guidad visning på Vasamuseet och “Lek
och bus”landet, i Upplands Väsby.
Barn- och Föräldragruppens arbetsgrupp
Arbetsgruppen planerar och genomför de olik aktiviteterna som särskilt riktar sig till barn med njursjudom och deras närstående.
Barn- och föräldragruppen framför sitt varma tack
till alla stiftelser och fonder som generöst bidra32
NjurFunk nr 2 2013
Näst i tur i
Barn- och föräldragruppens serie
med barnens egna berättelser
står Thea, som här berättar om
sig själv och sina upplevelser av
njursjukdomen.
Hej jag heter Thea!
Jag bor i Långbro park som ligger i Stockholm. Jag har en
mamma och pappa och två tvillingbröder.
Jag har alltid tyckt om att spela teater för då kan jag vara
en helt annan person. Och när jag spelar fotboll med mitt
lag så är jag tuff på fotbollsplanen.
Jag tänker inte så mycket att jag har en njursjukdom. För
det känns som ett helt vanligt liv. Jag kommer inte ihåg när Thea på semester i Sitges i Spanien.
jag blev sjuk. Men när jag var liten så kommer jag i håg att
mamma och pappa matade mig med mat i en spruta. För En gång när jag träffade alla dom njursjuka barnen på en
då hade jag en slang i näsan.
påskhelg, så åkte vi till en cirkuslokal med Cirkus Cirkör,
När jag nästan var nio år gammal så fick jag uppleva där vi fick prova på olika cirkussaker. Jag kommer i håg att
“Min stora dag”. Den dagen var nog det bästa som jag har jag fick göra konster i ringar. Vi hade med oss matsäck den
gjort i mitt liv. Jag kunde nog vilja uppleva det en gång dagen. När vi hade kommit tillbaka till hotellet så fick vi
till. Jag fick sitta bredvid alla kändisar på Allsång på Skan- leta efter påskägg. Det är inte alltid dåligt att vara njursjuk,
sen. Och så fick jag klippa mig hos en frisör som klippte för ibland får man hitta på så roliga saker.
kändisar.
Jag tycker om att resa. Jag har varit i Sitges utanför BarNär jag åker till sjukhuset och tar blodprover så är det celona.
lite jobbigt för jag är svårstucken. Men för det mesta så
Och i New York. Jag skulle nog vilja åka till New York
brukar det gå bra.
igen. För dom hade så super goda cupcakes.
På sommaren så brukar jag och min familj åka på somDet här är min beskrivning om hur det känns att ha en
marvecka. Där finns det barn som har samma njursjukdom njursjukdom.
som jag. Då brukar vi spela innebandy och göra roliga K r a m
saker. Ibland så brukar min kusin Julia som kommer från T h e a
F o t o :P r i vat
Uppsala komma med för att vara ledare.
git med medel till vår verksamhet under 2012. Tack vare
dessa bidrag har vi under året kunnat erbjuda aktiviteter
för våra medlemmar.
Planerade aktiviteter för 2013
Arbetsgruppen planerar verksamheten för året under en
helg i mitten av mars 2013 i TanumStrand.
Den 24-29 juni genomförs årets sommarvecka/familjevecka på Tanum Strand.
Den 20-22 September planeras för en familjehelg i Göteborg med besök på Liseberg.
Om Barn- och föräldragruppen beviljas fondmedel och
landstingsbidrag i samma omfattning som tidigare år, kan
de planerade aktiviteterna genomföras.
Finns det föräldrar som kan tänka sig hjälpa till under
träffarna eller inför träffarna så hör av er till arbetsgruppen. Alla kontaktuppgifter finns på förbundets hemsida
NjurFunk nr 2 2013
33
www.njurforbundet.se.
T e x t o c h f o t o : K r i s t i n a N d e r s s o n -H o l g e r s s o n
A r b e t s g ru pp e n f ö r B a r n - o c h f ö r ä l d r ag ru pp e n
Alla är inte 60+!
Det finns en ungdomsgrupp!
Inom Njurförbundet finns en ungdomsgrupp. Ungdomsgruppen
arrangerar två helger varje år där man kan träffa andra i samma
situation.
Vår primära målgrupp är 18-30 år men vissa undantag har
skett:)
Vi brukar ha oerhört trevligt, och de som varit med brukar uppskatta att det är så mycket som inte behöver sägas,
även om man nyss träffats. Vad är det där för ärr? Varför
tar du en massa mediciner? Du slipper de frågorna hos oss,
istället kan vi prata om våra egna erfarenheter av ovanstående. Dessutom har vi en massa roliga aktiviteter och
intressanta föreläsningar, samt naturligtvis alla resor, boende och all mat.
Just nu planerar vi vårens träff. Det kommer, om vi får
som vi vill, att bli en kryssning till Tallinn med SPA-tema.
Troligtvis blir det avgång från Stockholm en fredag i april.
Det enda som krävs är att du är medlem i Njurförbundet:)
Vill du hänga med någon gång eller kanske bara snacka
med oss? Det finns en hemlig facebookgrupp, bli vän med
34
någon av oss så kan vi lägga till dig där. Den är hemlig, för
alla vill inte förknippas med Njurförbundet om man blir
googlad. Här kan du i nuläget nå ett 30-tal ungdomar över
hela Sverige och få info från arbetsgruppen (som är vi som
arrangerar träffarna). Tanken är att alla ungdomar i förbundet ska få inbjudan till träffarna både via post och mail,
men vår erfarenhet är att detta inte alltid fungerar, så håll
gärna koll på facebook (även den stora gruppen “Njurförbundet”) eller maila oss om ni inte får någon inbjudan.
Väl mött!
F r e y J ac o b s s o n
A n ders La rsson
A n n a C ag n e r
M at h i l da S ö d e r b e rg
( V i s o m f i x a r t r ä ffa r n a )
NjurFunk nr 2 2013
Notiser
Medlemsförsäkringar i samarbete med Folksam
–nu
på hemsidan!
I Njurfunk nr 4-2012 informerades om att förbundet har en kan man heller inte få teckna och där har Njurförbundet
rad medlemsgruppförsäkringar i samarbete med Folksam.
De är en Barnförsäkring, Hemförsäkring, Olycksfallsförsäkring samt Livförsäkring, som Njurförbundets medlemmar kan teckna individuellt genom att kontakta Folksam.
Förutom dessa gruppmedlemsförsäkringar finns en kollektivt tecknad Olycksfallsförsäkring som förbundet tecknat
för alla som deltar vid möten och arrangemang inom
förbundets verksamhet och resor till och från aktiviteter.
Förbundet har även tecknat en Skadeförsäkring för organisationen. Dessa båda sistnämnda gäller även för förbundets regionföreningar som är anslutna till förbundet.
När det gäller de medlemsgruppförsäkringar som tecknas
individuellt så har de låga månadspremier. En fördel med
Livförsäkringen är att man tagit bort det tidigare tvånget
att teckna en Pensionsförsäkring kopplad till Livförsäkringen men fortfarande måste man under fem år kvalificera sig med 20% per år till hel ersättning vid dödsfall på
grund av njursjukdomen. Det är för de flesta njursjuka svårt
om inte omöjligt att teckna livförsäkring om man inte kunnat få det innan man konstaterade njursjukdom eller är
medförsäkrad genom partner eller förälder. Sjukförsäkring
inte kunnat få till ett samarbete med något försäkringsbolag.
Alla dessa fyra försäkringsformer som vi i samarbete med
Folksam kan erbjuda har funnits att erbjuda några år. I
notisen i föregående nummer skrevs att information om
försäkringarna kommer att finns tillgänglig på hemsidan. Så blev det inte p.g.a. hög arbetsbelastning på
kansliet kring årsskiftet. Nu skall de dock finnas på
hemsidan www.njurforbundet.se när Njurfunk nummer
1-2013 når läsarna mot slutet av mars. Vi ber dem som förgäves letat efter informationen om ursäkt för att det inte
fungerade som planerat.
När det gäller mer detaljerad information om resp. försäkring hänvisar vi till Folksam direkt så att alla får korrekt infomation. På förbundskansliet finns en folder att
beställa om Olycksfalls- resp. Livförsäkringen. Den är lite
föråldrad och har inte nytryckts efter ändringarna. Det som
inte stämmer i de uppgifterna är kravet på att teckna Pensionsförsäkringen. Men kanske kan det vara ett stöd att ha
läst den, när man sedan skall kontakta Folksam om detta.
Gästdialysenkät och sjukreseenkät till
dialysmottagningarna
Emma Moreau har anställts på halvtid ett år i första hand hur det fungerar med gästdialyser för vintersportorter samt
med syftet att sköta det praktiska arbetet med en utredning
om kvalitetsindexvariabler som berör förbundets ”Riktlinjer för god njursjukvård”. I avvaktan på att det arbetet kan
komma igång arbetar hon med att genomföra och slutföra
rapporter om hur gästdialyser fungerade sommaren 2012,
hur dialysmottagningarna upplever att sjukresor i landet
fungerar. Senaste året har förbundet fått del av mycket kritik ang. hur man hanterar dialyserandes sjukresor till och
från behandlingen.
Gruppresa
till Rhodos i september - Fullbokad!
Njurförbundet arrangerar en gruppresa för dialyserande till resan dels skickats ut i form av affischer till alla dialysmotFaliraki på Rhodos den 22 september till 6 oktober 2013.
I nummer 4 -2012 var det inte möjligt att lämna detaljinformation om resan, därför att det inte var beslutat när och
vart resan skulle arrangeras. Därför har information om
tagningar i början av februari och dels funnits på Njurförbundets hemsida. Intresset för att delta på resan har varit
stort. FDen är fullbokad och en rad reserver finns för ev.
återbud.
Förbundsstämma och seminarium
I samband med stämman arrangeras dagen innan lördagen
Njurförbundets förbundsstämma, som arrangeras vartannat år blir denna gång 28 april 2013 på Hotell Park Inn i
Solna. Till förbundsstämman samlas ombud för regionföreningar, förbundsstyrelse, valberedning och ett mindre
antal särskilt inbjudna gäster. Sedvanliga årsmöteshandlingar behandlas och beslut fattas om motioner som inlämnats och nya förtroendevalda styrelseledamöter väljs.
NjurFunk nr 2 2013
den 27 april 2013 ett Inspirationsseminarium. Syftet är att
ge alla detagare vid stämman under en dag på seminariet
möjlighet att inspireras till nya idéer och möjligheter i det
egna regionala arbetet och i det gemensamma via förbundet.
35
Notiser
Världsnjurdagen
14 mars 2013
Den årliga Världsnjurdagen, har syftet att uppmärksamma
njursjukdom och upptäckt och behandling i tidigt skede.
Förbundets regionföreningar runt om i landet gör insatser
för att nå ut till allmänheten med information om
njursjukdom i tidigt skede under Världsnjurdagen.
Informationsstöd via
telefonnumret 1177
samt Internetadressen
www.1177.se
En av tio har
nedsatt
njurfunktion
Det behövs mycket forskning om
njursjukdomar, dialys och transplantation. Gör något livsviktigt.
Via telefon eller webb kan man dygnet runt i hela landet få
råd och stöd i vårdfrågor. Bakom 1177 står den svenska
sjukvården genom alla landsting och regioner i samverkan.
Nu finns där även information om Tandvårdsreformens
tredje steg, som man direkt kan nå via Internetadressen
www.1177.se/tander.
.
Stöd Njurfonden
Plusgiro: 90 10 30 -7
Bankgiro: 901-0307
www.njurforbundet.se
Hur blir du medlem i Njurförbundet?
Du som vill bli medlem - ta kontakt med den regionförening
som finns där du bor. Man blir medlem i en av förbundets
14 regionföreningar och då automatiskt i förbundet och får
information både från sin regionförening och tidskriften
från förbundet. Man kan också delta i medlemsaktiviteter
som förbundet inbjuder till t.ex. gruppresor utomlands.
Adressuppgifter till regionföreningarna finns i NjurFunk
på regionföreningssidan och på förbundets websida med
adressen www.njurforbundet.se
- under länken
regionföreningar.
Informationsmaterial från berörda föreningar finns också
på njursjukvårdsavdelningar.
Medlemsavgiften varierar något mellan föreningarna vilket
36
beror på att föreningen är suverän att besluta om sin egen avgift
varav en avgiftsdel som är lika för alla går till förbundet. Barn
har en lägre avgift.
Inbetalning av medlemsavgift kan ske via Internet eller
plusgiroinbetalning på talong. Glöm inte uppge namn,
fullständiga adressuppgifter, telefonnummer, om du är
njursjuk, behandlingsform, födelseår, om du skall vara med
i Barn- och föräldragruppen eller Ungdomsgruppen alt. om
det gäller stödmedlemskap.
Glöm heller inte att adressändra om du senare flyttar.
För ev. ytterligare upplysningar kontakta berörd förening
eller förbundskansliet.
NjurFunk nr 2 2013
UPPROP
Njurförbundet, Svensk Njurmedicinsk Förening, Svensk Njurmedicinsk Sjuksköterskeförening och Svensk Transplantationsförening och har beslutat att bilda en insamlingsstiftelse som ska benämnas
Njurfonden
Stiftelsens ändamål ska vara att lämna bidrag för;
• Forskning om njursjukdomar och njurtransplantationer
• Information om njursjukdomar
Stiftelsen kommer att ansöka om ett 90-konto hos svensk Insamlingskontroll och stå
under tillsyn av Länsstyrelsen i Stockholms län.
Sundbyberg den 25 februari 2013
T R A -12 0 5 4 7-1
Håkan Hedman
Mårten Segelmark
Lena Alexandersson
Ordf. Njurförbundet
Ordf. Svensk Ordf. Svensk Njurmedicinsk Njurmedicinsk Förening
Sjuksköterskeförening
Ragnar Källén
Ordf. Svensk
Transplantationsförening
NY BOK
Allt du kan göra själv för
EN EGEN NJURE IGEN
Allt du kan göra själv för
EN EGEN NJURE IGEN
PER ÅkE ZIlléN
”Allt du kan göra själv för EN EGEN NJURE IGEN”
är en bok för alla njurpatienter som önskar sig en
”ny” njure – och för dem som vill behålla sin transplanterade njure länge och väl. Att vara bra förberedd
både i själen och i kroppen plus att veta mer om
njurdonation stärker förutsättningarna för att bli
transplanterad – och för en säker egenvård för bästa
resultat på kort och lång sikt.
Vårdpersonal och patienter kan erhålla boken
kostnadsfritt genom att mejla [email protected]
eller faxa 040-650 15 01. Välkomna.
NjurFunk nr 2 2013
37
Producerad med finansiellt stöd av Astellas Pharma AB
Astellas Pharma AB
Box 21046, 200 21 Malmö.
Tel 040-650 15 00, Fax 040-650 15 01
E-mail: [email protected], www.astellas.se
Fotbollsresa till Barcelona
Som dialyserande kan man ibland lättare få semesterdialys i utlandet
än hemma i Sverige. Tina Pajunen reste med familjen till Barcelona i
Spanien, där sonen Mikael fick dialysbehandling och chansen att gå på
fotbollsmatch. En härlig möjlighet även för dialyserande att resa på
förlängd weekendresa i Europa, som Tina som förbundets
gruppresearrangör undersökte närmare på plats.
Vi i familjen Pajunen, särskilt Mikael, har länge pratat om
att åka till Barcelona för att se en match med FC Barcelona. Äntligen kom vi iväg. Dialys på torsdag morgon hemma med avresa på torsdag eftermiddag. Vi lämnade ett
Göteborg med 15 minusgrader och landade i Barcelona
med 14 plusgrader. Skillnad på vinter och vinter.
Sightseeing i Barcelona
Fredag var det sight-seeing för Mikael och Eino. De
försökte få en överblick av allt som fanns att se. Barcelona
är en vacker och spännande stad med något för alla. La
Rambla med sina affärer och olika stånd med djur, blommor, souvenirer och serveringar. Saluhallen med för oss
ovanliga fiskar och frukter.
Dialysklinik i Pineda de Mar
Tillsammans med representanter från Diaverum Spanien
åkte jag till Pineda de Mar, som ligger ca 5 mil norr om
Barcelona. Det är en ort som var populär som turistort för
britterna under 60-talet men som sedan legat i vila. Idag
finns det flera nya hotell och ”byn” blomstrar som turistort. Även här finns det en dilaysklink som drivs av Diaverum. Kanske ett kommande resmål för förbundet. Tåg till
Barcelona går dagligen och tar ca 30 min. Med till Pineda
de Mar var Christine Glaedel, som driver en resebyrå för
dialysresor i England.
Dialysbehandling i Barcelona
Lördag tog vi oss ut till Sagrada Familia, en fantastisk katedral som ännu inte är färdigbyggd. Spanjorerna själva tror
inte att de, som lever idag, kommer att få se den färdig. Den
är ritad av Gaudi, som man hittar verk av i hela staden. Lördag eftermiddag var det dags för den enda dialysbehandlingen, som Mikael var på under resan. Han dialyserade
kl.17-22 på en av Diaverums kliniker alldeles intill Nou
Camp, FC Barcelonas hemmaarena. Göteborgs båda Ulle-
B
s
Pi
st
de
de
de
ti
fö
iB
Om
ho
ka
m
•
•
Under resan besökte TIna Pajunen Diaverums klinik Pineda de Mar några mil norr om Barcelona , för att undersöka om
det kunde vara ett alternativ för förbundets framtida gruppresor.
38
NjurFunk nr 2 2013
•
F
e
w
vi arenor känns riktigt små i jämförelse med Nou
Camp. Arenan tar ca 100 000 åskådare. Söndagen
bjöd på fika ute i solen och promenader, där gröna
papegojor flög ovanför oss i träden.
Fotbollsmatchen en härlig upplevelse
Eftermiddagen och kvällen var det bara fotboll som
gällde. Barcelona vann med 5-1 över Osasuna. Messi gjorde 4 mål. Det var lätt att ryckas med av det
spanska temperamentet.
Innan planet gick hem på måndag eftermiddag,
hann vi med lite shopping.
Enklare planering för veckoslutsresa
Tisdag var det dags för dialys för Mikael igen, då
hemma i Sverige. Det betyder mycket för hela familjen att kunna resa iväg även på en kortare resa. Det
var lätt att få dialysplats. Man behöver inte lika lång
framförhållning med sin dialysbokning, som när man
bokar charterresa. 1-2 månader räcker. På de flesta
kliniker som Diaverum har i Spanien gäller FK-kortet, så det är inga problem med vem som skall betala
för dialyserna.
Resor som denna ger oss alla mersmak.
T e x t : T i n a Pa j u n e n
F o t o : E i n o Pa j u n e n
Mikael och TIna Pajunen utanför fotbollsarenan.
Semester med Diaverum: Spanien, Italien och Ungern
Besök våra Diaverum kliniker och upplev en varm och vänlig atmosfär medan du får dialysbehandling enligt högsta medicinska
standard - en vitaliserande upplevelse. Boka redan nu för sommaren 2013 till vackra semesterorter i Spanien, Italien och Ungern.
Pineda del Mar, Barcelona, Spanien
Pineda del Mar ligger 5-10 minuter från
stranden, i hjärtat av Maresme kusten mellan
den gröna bergskedjan Cordillera Litoral och
det glittrande havet. Du kan koppla av på
den 3 km långa, breda sandstranden som
tilldelats ‘Blå Flaggan’, miljömärke som står
för kvalitet. Samtidigt är du nära shopping
i Barcelona (55 km) och Girona (45km).
Området har ett brett utbud av boende,
hotell, lägenheter och campingplatser. Här
kan du kombinera solbadande på stranden
med lugna, avkopplande eftermiddagar.
• 30 stationer med egen television.
• 1 nefrolog och 1 sjuksköterska på var
5:e patient (engelsktalande personal
tillgänglig).
• ISO 9001 och ISO 14001 certifiering.
Torremolinos, Malaga, Spanien
Torremolinos vid Solkusten erbjuder ett
varmt medelhavsklimat med mer än 300
soldagar per år. Du kan ströva utmed den 6
km långa sandstranden och den magnifika
strandpromenaden. Det är ett av Europas
populäraste turistmål. Förutom stranden kan
du kan njuta av fina golfanläggningar, ett
stort utbud av lägenheter och hotell, liksom
fantastiska stränder.
• 28 stationer med automatiska stolar
egen television, Wi-Fi anslutning och
möjlighet att lyssna till musik.
• 1 nefrolog och 1 sjuksköterska på var
5:e patient (engelsktalande personal
tillgänglig).
• ISO 9001 och ISO 14001 certifiering.
NjurFunk nr 2 2013
För information kontakta: Michaela Frykander, tel: 040-32 48 80,
e-mail: [email protected]
www.diaverum.com
San Gregorio di Catania, Sicilien, Italien
San Gregorio di Catania ligger på öst sidan
av den spännande ön Sicilien. Du välkomnas
av vulkanen Etnas underbara kraft, de snöklädda bergstopparna och det kristallklara
havet vid Joniska kusten. De historiska och
arkeologiska arvet, Siciliens fantastiska
traditionella mat och sicilianarnas varma
gästfrihet ger alla som kommer dit ett minne
för livet.
• 15 stationer, inklusive 1 AU station,
elektroniskt balanserade stolar, television
och luftkonditionering i alla rum.
• Specialister i nefrologi och professionella
sjuksköterskor med flera års erfarenhet.
Keszthely, Ungern
Keszthely är huvudstad i Lake Balaton, en
av de mest populära platserna i Ungern.
Den ligger nära hälsostaden, Hévíz, som
med sitt unika naturfenomen, den kemiska
sammansättningen av sjöns vatten, dess
temperatur, flytande torv och lera kan
påskynda tillfrisknandet av patienter under
hela året. Du kan njuta av den gamla staden,
historiska monument, muséer och slottet
‘Festetics Castle’, som är listat som ett
Världsarv. Keszthely är rik på traditioner
och erbjuder sandstrand, hotell och många
möjligheter till fritidsaktiviteter.
• Vänlig atmosfär med 12 stationer,
professionell personal.
• Inga HBV positiva patienter. Möjlighet att
välja skift och transport.
39
• ISO 9001 och ISO 14001 certifiering.
Regionnytt
Njurförbundet Sydöstra Sverige:
Julmarknadsresa till Stralsund
Regionföreningens resa 30 november - 2 december 2012
började i Linköping sent på kvällen och fortsatte mot Mantorp, resan gick genom Helsingborg-Helsingör, och även
Gedser-Rostock där det blev lite frukost på färjan, innan
vi hamnade på tysk mark.
Klockan 10.00 anlände vi till Stralsund för incheckning
av rummen.
På Hotel am Jungfernstieg hade de egen tillverkning av
marsipan, så det luktade väldigt gott där och bredvid receptionen fanns det olika smaker av Marsipan doppad i choklad.
Därefter var det dags att ge sig ut och bese den lilla staden och leta oss till “Julmarknaden”, som vi trodde var stor,
men så var det inte riktigt. Vi hittade öppna affärer och tittade in i julfina fönster, tills vi till sist hittade under jord en
Julmarknad med hantverksmässa.
Det gick att köpa varm dryck som t.ex.Matrosens punsch
och vi fick en vacker
mugg om vi ville ha.
När det närmade sig
kvällen samlades de
flesta av oss till ett
trevligt restaurangbe-
sök. Det var mycket god mat och trevlig service.
Söndagsmorgonen började med en härlig frukost och lite
senare började resan hem.
Och vi besökte även Bordershoppen, innan färjan mellan Sassnitz-Trelleborg avgick.
Där på båten som tog drygt 4 timmar gick det att avnjuta en lunch och även handla i tax-free.
När vi anlände till Trelleborg möttes vi av snöoväder och
blåst. Vi stannade till i Ljungby för en fikapaus. Färden
fortsatte och vi kunde klura på lite frågesport och till slut
kom vi till första anhalten att släppa av deltagare i Mantorp och där möttes vi av ett vackert snölandskap. Resan
avslutades i Linköping och Norrköping. Cirka 40 stycken
glada resenärer åkte med Bankekinds buss.
Te x t
o c h f o t o:
E l i s a b e t h S ö d e r b e rg & L a r s P e t t e r s s o n
Shoppande
deltagare på
resan till
Stralsund.
Njurfonden
Pg 90 10 30 – 7
Bg 901 – 0307
Njurfonden är Njurförbundets forskningsfond. Njurfonden
har till ändamål att lämna bidrag till vetenskapliga forskningsprojekt som avses främja vården av kroniskt njursjuka. Projektet kan vara av medicinsk, social eller psykologisk karaktär och resultaten av forskningen bör komma de
njursjuka till del inom överskådlig tidsperiod.
40
Alwallsfonden,
Rekreationsfonden
och Amelie Ersmarkers
fond
Pg 25 30 67 -3
Bg 690 – 1334
Alwallsfonden lämnar bidrag till aktiviteter och projekt
som syftar till att förbättra de njursjukas situation. Utdelningen ur fonden ges i form av rese- och studiestipendier
samt som produktionsbidrag till personer och objekt.
Rekreationsfonden lämnar resebidrag till Njurförbundets
njursjuka medlemmar.
Amelie Ersmarkers fond lämnar bidrag till barn och ungdomar för rekreationsändamål.
Du kan välja att ge bidrag till en av fonderna eller låta Njurförbundet avgöra vilken.
NjurFunk nr 2 2013
N
s
n
Korsordslösning
Vinnare i korsordstävlingen
i nr 4 - 2012
1:a pris:
Sven Olle Eriksson
Köping
2:a pris:
Sören Winge
Storvreta
3:e pris:
Hjördis Sandberg
Kristinehamn
Rätta lösningen presenteras här intill:
Nästan en miljon
svenskar har nedsatt
njurfunktion!
Det behövs mycket forskning
om njursjukdomar, dialys och
transplantation.
Stöd Njurfonden
Plusgiro: 90 10 30 -7
Bankgiro: 901-0307
www.njurforbundet.se
NjurFunk nr 2 2013
41
Njurförbundets Regionföreningar
Njurförbundet i Norrbotten
Njurförbundet Sydöstra Sverige
Njurföreningen i Västerbotten
Njurförbundet Småland
Njurföreningen i Västernorrland
Njurföreningen i Värmland
Njurföreningen Jämtland/Härjedalen
Njurförbundet Västsverige
(NjFN -Norrbottens län)
Ordf. Jan Lidström, Yttre Näsudden 72, 943 35 Öjebyn
Mobilnr: 070-371 09-07
Tel. bostad 0911-660 23 Pg. 84 00 94-7
Pg. forskning 38 36 73-1
E-mail: [email protected]
(NjVB - Västerbottens län)
Postadress: Box 53, 901 02 Umeå
Bg.5652-5793
Ordf. Bill Svanborg Tel 073-972 60 55
E-mail: [email protected]
(NjfV - Västernorrlands län)
Ordf. Gunnar Wisén, Vangstagatan 1, 87162 Härnösand
Tel: 0611-18536
Pg. 11 82 11-2 Pg. forskning 456 98 99-0
E-mail: [email protected]
(NjJH - Jämtlands län)
Ordf. Per Sundbom, Kornåkersvägen 8, 830 30 Lit
Tel. 070-644 25 19
Bg. 238-3198
E-mail: [email protected]
Njurförbundet Gävle Dala
(Gävleborgs län, Dalarna)
Ordf. Lars-Åke Elfsberg, Mets Eriks väg 14, 784 56 Borlänge
Tel. 0243-22 69 73
Pg. forskning 58 43 07-3
Pg. 26 22 46-2 E-mail: [email protected]
Njurföreningen Norra Mälardalen
(Västmanlands län, Uppsala län)
Ordf. Urban Magnusson, Sankta Ursulas väg 2 AA, 722 18 Västerås
Tel. 021-632 71 Pg. 26 22 46-2 Pg. forskning 58 43 07-3
E-mail: [email protected]
[email protected]
Njurförbundet Stockholm Gotland
(NjSG - Stockholms län, Gotland)
Kansli: S:t Göransg. 84, 112 38 Stockholm
Tel. 08-653 39 10 Fax 08-653 39 11
E-mail: [email protected]
Pg. 557 69-4 Ordf. Erik Herland Tel. 08- 650 06 31
E-mail: [email protected]
Njurföreningen Örebro län
(NjT - Örebro län)
Ordf Per Zimmerman, Malmgatan 58, 703 54 Örebro
Tel 019-14 62 17
Pg. 73 48 60-0 Pg. stödfond 641 67 14-1
E-mail: [email protected]
Njurföreningen i Sörmland
(NjD - Sörmlands län)
Ordf. Håkan Johansson, Bärstavägen 3, 640 40 Stora Sundby
Tel bostaden 016-640 35
Pg. 404 57 79-5
Pg stödfond. 404 57 79-5
E-mail: [email protected]
42
(NFSS - Östergötlands län, Kalmar län)
Ordf. Åsa Torstensson, Skäggtorpsgatan 8, 586 44 Linköping
Tel.013-174849
Pg. 87 06 93-9
E-mail: [email protected]
(NjSM - Jönköpings län, Kronobergs län)
Ordf. Christian Farman, Sjögatan 10, 553 32 Jönköping
Tel. 036-19 03 01
Pg. 57 56 62-2 Pg. forskning 854 23-2
E-mail: [email protected]
(NjV - Värmlands län)
Mikael Johansson, Millanviken 426, 653 46 Karlstad
Tel. 054-535322
Pg 488 84 29-0
Pg 41 65 89-0
E-mail: [email protected]
(NjVS - Västra Götalands län, N. Hallands län)
Kansli: Dahlheimers Hus, Slottsskogsgatan 12, 414 53 Göteborg
Postadress: Box 12053, 402 41 Göteborg
Bg. 5984-4241
Tel. 031-338 01 08
Bg. Prof. Lars-Erik Gelins minnesfond. 5417-1889
www.gelinfonden.org
Ordf. Jens Madsen Tel. 031-47 00 08
E-mail: njvs@njurforbundet
Njurförbundet Sydsverige
(NjSyd - Skåne län, Blekinge län, S. Hallands län)
Ordf. Rolf Mattisson, Långagärdsvägen 44, 269 73 Förslöv
Tel. 0431-45 16 55
Tel kansliet: 0431-147041
Pg. 24 93 93-0 E-mail: [email protected]
Förbundets fonder:
Njurfonden
Pg. 90 10 30-7 Bg. 901-0307
Alwallsfonden, Rekreationsfonden och
Amelie Ersmarkers fond
Pg. 25 30 67-3 Bg. 690-1334
Regionföreningarnas fonder:
Njurföreningen i Norrbotten
Pg. forskning 38 36 73-1
Njurföreningen i Västerbottens län
Bg. forskning 5403-7866
Njurföreningen i Västernorrland
Pg. forskning 456 98 99-0
Njurföreningen Gävle-Dala och
Njurföreningen Norra Mälardalen
Pg. forskning 58 43 07-3
Njurföreningen Sörmland
Pg. stödforn 404 57 79-5
Njurföreningen Örebro län
Pg. stödfond 641 67 14-1
Njurföreningen i Västsverige
Bg. njurmed. forskning 5984-4241
NjurFunk
nr 1 2013
Bg. Gelinfonden, transpl.forskning
5417-1889
Njurföreningen Småland
Pg. forskning 854 23-2
BCM
Body Composition Monitor
Innovation för bättre resultat
Först med att kvantifiera övervätskning:
• Enklare bedömning av torrvikt
• Förbättrad kontroll av högt blodtryck
Utvärdering av kroppens sammansättning:
• Förklarar förändringar i kroppsvikt
• Underlag för nutritionsbedömning
Mätning av urea distributionsvolym:
• Underlättar dialysordination
• Mer exakt än kinetisk modellering
BCM
Body
Composition
Monitor
Digital Center AB
| 2013-02-15 | RR2013_017SE |
Fresenius Medical Care Sverige AB
Box 548 · 192 05 Sollentuna · www.fmc-ag.se
Posttidning -Njurförbundet
Box 1386, 172 27 Sundbyberg
Spara med omsorg
Vill du att dina pengar ska växa samtidigt som de verkar för en god sak? Då har vi
fonden för dig. När du sparar i Banco Humanfonden bidrar du nämligen med 2 procent
av din fondförmögenhet till Njurförbundets viktiga arbete. I Banco Humanfonden
investerar vi i svenska företag som tar ansvar för vår omvärld. Genom åren har
Njurförbundet fått cirka 4,5 miljoner kronor från våra sparare. Låt även ditt spar­
kapital vara med och verka för en bättre värld.
Swedbank Robur i stolt samarbete med Njurförbundet
Mer information om ideellt fondsparande hittar du på: www.swedbankrobur.se/njurforbundet
eller kom in på ditt närmaste Swedbank­ eller Sparbankskontor.
Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. De pengar som placeras i fonder kan både minska och öka i värde och det är inte säkert att du
får tillbaka hela det insatta kapitalet. Faktablad, informationsbroschyrer och fondbestämmelser finns på www.swedbankrobur.se, och www.swedbank.se.