Transcript Nr 3 - augusti - Örebro

1
T-Journalen
År 2013
Nr 3 – augusti
Föreningsmedlemmar - nu lättar vi ankar och kastar loss!
Nu ger vi oss av till sjöss på vårt vackra innanhav. I detta nr hittar Du en
inbjudan till en medlemsträff lördagen den 28 september. Då gör vi en tur
med ”Räkbåten”, G Lagerbjelke. Om anmälan, pris m.m. se sista sidan!
Föreningsadress: c/o Per Zimmerman, Malmgatan 58, 703 54 Örebro
Föreningslokal: Brukarhuset, Mellringevägen 120 B, 702 53 Örebro (obemannat)
Postgiro: 73 48 60-0 Postgiro (stödfonden): 641 67 14 -1
2
Redaktionskommitté T-Journalen:
Per Zimmerman, redaktör och ansvarig utgivare, Mikael Löwengren och
Sven-Erik Pettersson.
♦
♦
♦
T-Njurföreningen
Journalens innehåll:
Örebro län
Sid 2- 4: Ordföranden har ordet. Sid 4: Om ansökan ur föreningens stödfond
Ordf.:
Per Zimmerman, Malmgatan 58, 703 54 Örebro
Sid 5: Ersättning vid bloddialys i hemmet i Västernorrlands län Sid 5- 8: Om dialysTel.: 019-14 62 17 E-post: [email protected]
historia vid USÖ Sid 8: Ny tillsynsmyndighet (IVO) för sjukvården
Vice ordf.: Göran Molin, tel.: 070-360 23 81, ng.molin@live .se
Sid 9: medlemsmöte om medicinbehandling vid njursvikt
Kassör:
Lasse Pettersson, 019-18 22 11, [email protected]
Sid 9 – 10: Nytt från Njurförbundet
Övriga ledamöter: Nils Erik Berg, Poul Madsen, Anne Pettersson, Sten-Åke
Gustavsson, Gunnar Elfström, Stefan Kjaergaard och Mikael Löwengren (suppl).
Kontaktperson nya medlemmar: Gudrun Greger, 019-33 58 23, 0765-51 11 37.
Föreningsadress: c/o Per Zimmerman, Malmgatan 58, 703 54 Örebro
Föreningslokal: Brukarhuset, Mellringevägen 120 B, 702 53 Örebro (obemannat)
Postgiro: 73 48 60 – 0
Postgiro (stödfonden): 641 67 14 – 1
♦
♦
♦
Ordföranden har ordet
Har ministern äntligen vaknat till?
Under några sommarmånader befinner jag
och hustrun oss i Finnskogarnas sydligaste utlöpare ca 3 mil norr om Hällefors, alldeles i närheten av ”tre-länsröset”
där landskapen Västmanland, Värmland
och Dalarna strålar samman. Vårt sommarviste finns i en liten by med 5-6 hus
där även några tyska familjer på senare år
hittat sina sommarparadis. Vi har ingen
TV i huset, oj vad mycket annat man då
istället hinner med, men vi hänger ändå
med vad som tilldrar sig i omvärlden
genom radio, tidningar och Internet.
En av våra fyrbenta vänner på besök utanför
stugknuten
3
Efter många års tystnad och passivitet
har tydligen vår socialminister, Göran
Hägglund, vaknat till och insett att man
också i vårt land möjligen måste göra något för att öka tillgången på organ för
donation/transplantatation. . Det är därför
en glädjande nyhet att han under denna vår
tillsatt en utredning (Kommittédirektiv
2013:25): ”Utredning om donationsoch transplantationsfrågor”. Den finns
för övrigt att hämta på regeringskansliets
hemsida och innehåller 17 mycket
intressanta sidor.
En särskild utredare, Anders Milton, ska
göra en översyn av vissa donations- och
transplantationsfrågor. Syftet med utredningen är att säkerställa en fortsatt väl
fungerande donations- och transplantationsverksamhet i vårt land samt möjliggöra ett ökat antal donatorer och tillgängliga organ. Utredaren ska bland annat ta
ställning till om det ska bli möjligt att
genomföra medicinska insatser som bara
syftar till att främja donation.
Donationsutredningen ska ta fram förslag på hur fler svenskar kan ges möjlighet
att aktivt ta ställning i donationsfrågan.
Bland annat ska möjligheten att ställa
frågan om organdonation vid förnyande av
körkort eller på självdeklarationen utredas.
Utredningen ska också kartlägga vårdgivarnas organisation och arbetssätt i donationsarbetet i dag.
I uppdraget till donationsutredningen
ingår också att kartlägga behovet av ny
lagstiftning. Anders Milton ska bland
annat analysera möjligheten att genomföra
medicinska insatser som bara syftar till att
främja donation i de fall där patienten
uttryckligen har önskat detta.
Njurförbundet kommer att vara representerat i donationsutredningens referensgrupp genom förbundsordförande Håkan
Hedman.
Anders Milton har sedan tidigare vana
av att leda regeringsutredningar. Han
ledde t.ex. regeringens psykiatriutredning
som presenterades 2006 och var under
flera år nationell psykiatrisamordnare.
Anders Milton har tidigare varit ordförande i Saco, Svenska Röda Korset och VD
i Läkarförbundet.
Uppdraget skall redovisas till regeringen
senast den 13 januari 2015.
De områden som omfattas av översynen
är:
● information till allmänheten samt dess
möjlighet att ta ställning till donation
● vårdgivarnas organisation och arbetssätt
och deras betydelse för donations- och
transplantationsverksamheten
● förutsättningarna att bedriva donationsfrämjande insatser i vården
● uppgiftsutbytet med Scandiatransplant
(handlar om vissa sekretessfrågor)
**********
Mina egna funderingar sedan jag läst
utredningsdirektiven:
Vi får hoppas att utredningen kommer
med bra och någorlunda snabbt genomförbara förslag så nödvändiga förändringar kan genomföras på olika områden så att
också Sverige kan få fram fler organ för
donation. För närvarande är det nämligen
så att vårt land ligger långt ner på europalistan över tillgängliga organ för donation/transplantation mätt per 1 miljon
invånare, detta trots att den svenska allmänhetens donationsvilja är bland de
högsta inom EU. Av Sveriges befolkning
är 80% positivt inställda till att donera
organ efter sin död. Knappt hälften av
dessa, 40%, har tagit aktiv ställning. De
flesta vill alltså donera men berättar inte
detta genom att t.ex. fylla i ett donationskort (kan man fylla i ett kryss på en
4
skilda människans önskan att få donera
och å den andra sidan skydda döende
människor mot medicinska åtgärder som
de inte samtycker till samt att värna om
förtroendet för hälso- och sjukvården”
(detta är ett citat från utredningsdirektivet).
I övrigt vill jag önska alla medlemmar
tillbaka till höstens föreningsverksamhet
och till det som hittills bestämts, medlemsutflykt den 28 september och julbordet
den 1 december. Däremellan kommer den
europeiska donationsveckan i oktober,
vecka 41, då många medlemmars medverkan är önskvärd. Hör av er till undertecknad. Styrelsen kommer under hösten
som vanligt att ha en träff med personalen
inom vårt landstings personal inom njursjukvården.
Väl mötta till hösten aktiviteter!
blankett kan man rädda liv) eller anmält
sig till donationsregistret alternativt att
muntligt meddelat sin inställning till sina
anhöriga. Av de som verkligen har tagit
aktiv ställning har 90% uttalat att de
önskar donera. Omkring 16% av befolkningen har anmält sin inställning till
Donationsregistret, okänt vilken inställning de tagit. Under 2011 identifierades i
Sverige 219 möjliga donatorer men det
faktiska antalet donatorer uppgick emellertid till endast 143 avlidna donatorer
vilket motsvarar 15,2 donatorer per
miljon invånare. Detta är en låg siffra
jämfört med många andra europeiska
länder, t.ex. med Norge. Denna tråkiga
statistik gör att vi njursjuka nu ställer
stora förhoppningar till den just inledda
utredningen.
Utredningen kommer naturligtvis att
ställas inför en rad svåra etiska frågor då
det gäller att balansera mellan å ena sidan
”att rädda liv och att tillgodose den en-
♦
Per Zimmerman, ordförande
♦
♦
OBS!!! Glöm ej att meddela adressändring!!!!!!
►Glöm inte att meddela Lasse Pettersson i föreningsstyrelsen om Du får ny adress.
Vi ser då till att ändringen införs i både lokalföreningens och i Njurförbundets medlemsregister så att Du får både Njurförbundets tidning, Njurfunk, och regionföreningens medlemstidning, T-Journalen.
►Med förra medlemsutskicket fanns inbetalningskortet för medlemsavgiften 2013
bilagd. Har någon kanske glömt att betala detta så är det ännu inte alls för sent!
♦
♦
♦
Ansökan till föreningens fond
Medlemmar kan ansöka om fondmedel vid två tillfällen per år, senast den 30 april
eller senast den 31 oktober. När ansökan har kommit in till föreningens ordförande
5
kommer ansökan att prövas i en särskild beredningsgrupp bestående av några ledamöter i föreningsstyrelsen och av personal från njursjukvården. Föreningens styrelse
beslutar därefter om bidrag skall beviljas eller ej.
Av fondens stadgar framgår vad gäller ansökan att:
”I första hand till njursjuka medlemmar som är i behov av
ekonomiskt stöd i samband med rekreation, rehabilitering
eller andra hälsofrämjande åtgärder.
För att ha rätt att få bidrag ur fonden krävs dessutom
medlemskap i föreningen hela året innan ansökan görs”.
Ansökningsblankett finns hos kuratorerna inom njursjukvården vid USÖ och Karlskoga lasarett. Av denna
blankett framgår att intyg från kurator eller läkare är en
obligatorisk uppgift att bifoga ansökan./Per Z
♦
♦
♦
Från Härnösands Allehanda……
Dialyspatienter som på egen hand kan
utföra dialysbehandling i hemmet ska få
ekonomisk ersättning. Det har landstinget
beslutat. Det är patienternas merkostnader
som ersätts. Det handlar om kostnader för
el, vatten och sopor.
Maxbeloppet enligt beslut i landstingsfullmäktige är 8 500 kronor om året. Både
patienter och sjukvården vinner på hemdialys. Ju fler som behandlar sig själva hemma, desto fler dialysplatser frigörs på sjukhusen för andra patienter. För patienten
En av våra medlemmar, Lennart, har
hemdialys och är mycket nöjd med detta
blir därtill den dagliga friheten större. Dessutom minskas behovet av sjukresor.
– Den stora vinsten med hemdialys är för patienten, som slipper åka till sjukhuset
för dialys. Patienter som har så kallad peritonealdialys (påsdialys) är ju inte ens
bundna vid hemmet utan kan sköta sin dialys även på resande fot, säger hälsooch sjukvårdsdirektör Lars Bolin i en presskommentar.
Ersättningen införs från och med oktober i år och ifrån vår egen förenings sida får vi
väl konstatera att detta är ett efterföljansvärt exempel./PerZ
♦
♦
♦
6
Historien om dialys och om dialysmottagningen vid USÖ
Sent på natten mellan den 3 och 4 september 1946 har en 47-årig man körts ner i sin
sjuksäng till källaren på gamla Medicinkliniken på lasarettet i Lund. Han är medvetslös
och lider av urinförgiftning men har också s k stendammslunga som komplicerats av
lunginflammation. Njurarna har slutat att fungera
och i kroppen har det samlats slaggprodukter och
vätska. Ögonen är igensvullna. Den jourhavande
kirurgen har efter lokal- bedövning öppnat två kärl
vid handloven och glaskanyler har satts in i artären
och en ven. På golvet står en märklig maskin gjord
på Fysiologiska institutionens och lasarettets verkstäder. Det är en stor glasburk. I den kan man se
en cylinder av rostfritt stål trådsnät. Runt den är en
tillplattad cellofanslang lindad. Cellofanslangen är
i själva verket ett elva meter långt korvskinn. När
maskinen kopplas in rinner artärblodet genom
slangen och
tillbaka till
patienten.
Under resan
Nils Alwall vid dialysapparaten
genom korvmodell äldre
skinnet lämnar
en mängd slaggprodukter blodet och hamnar i
vätskan utanför. Det på så vis renade blodet
återvänder sedan till patienten. Utbytet av substanser genom korvskinnet är det som kallas dialys.
Under nattens lopp återfår patienten medvetandet,
han kan öppna ögonen och prata. Tyvärr avlider han
ett dygn senare i lunginflammation men alla närvarande i rummet inser ändå att de bevittnat något
1973; USÖ:s första dialysapparat,
av ett under. Den första dialysbehandlingen är ett
märket var Gambro.
faktum.
Apparaten hade konstruerats av docenten Nils Alwall. Han var då 42 år gammal och
utbildad i fysiologi och farmakologi innan han började sin bana som underläkare i
invärtes medicin. Som läkare hade han blivit hårt gripen av njurpatienternas plågsamma
livssituation. För dem fanns ingen bot. Ordinationen var sängläge och sträng diet.
Patienten fick ofta inte ens lämna sängen för att gå på toaletten. Och maten fick inte
innehålla äggvita, salt eller kryddor. På det viset kunde man minska bildningen av
kvävehaltiga slaggprodukter. Men tristessen för patienten blev efter kort tid såklart
outhärdlig.
Arton år senare, 1964, träffade Alwall industri- och affärsmannen Holger Crafoord,
vilken startade ett företag baserat på Alwalls uppfinning. Utvecklingen av en konstgjord
njure för engångsbruk började i Lund och serietillverkningen startade 1967 med dialysatorn ”Ad-modum-Alwall”. Företaget tog namnet Gambro, en förkortning av det
7
ursprungliga svenska företagsnamnet: ”Gamla Brogatans Sjukvårdsaffär Aktiebolag”.
Företagets första tillverkningsanläggning utanför Sverige byggdes på 1970-talet i
Hechingen, Tyskland.
Det skulle dröja ända fram till den 17 april 1973 innan Regionsjukhuset i Örebro
(RSÖ) öppnade länets första dialysavdelning. Sjuksköterskan Yvonne Karlsson var en
av dem som var med från början på avdelningen. T-Journalen träffade henne i
samband med att dialysavdelningen på USÖ firade sitt 40-årsjubileum med att man bjöd
på tårta och ställde ut de gamla dialysapparater som har passerat genom maskinparken
under årens lopp.
Hur kom det sig att du började arbeta på dialysen?
- Jag arbetade på avdelning 58 som sjukvårdsbiträde och fick en förfrågan av klinikföreståndaren om jag kunde tänka mig att hjälpa till i köket på dialysen. På den tiden
hade man personal avdelad till det eftersom vi hade frukostbuffé. Samtidigt fick jag
också möjlighet att lära mig maskinerna och annat på avdelningen. Då låg dialysen i
A-huset och för att komma dit var både personal och patienter tvungna att ta det som
kallades för ”sophissen”. Och det kändes ju lite sådär men det berodde på att man då
hade en helt annan syn på sådant som blodsmitta. Dialysen var en smittmärkt avdelning
och hepatitsmitta var väldigt vanligt. Efter det fick jag sedan ett längre vikariat och
eftersom jag alltid har trivts här så har jag stannat kvar.
Hur många dialysplatser fanns det då?
- Det var åtta platser sammanlagt fördelat på fyra rum. Man låg alltså två och två på
rummen.
Hur många dialyserande var det som delade på de platserna?
- Då gick man bara två dagar i veckan, åtta timmar åt gången. Antingen gick man
måndag och torsdag eller tisdag och fredag.
Onsdag hade vi i personalen städdag. Det
blev ju inte lika många som fick dialys då.
Dessutom var ju urvalet för vilka som fick
dialys mycket hårdare. De som hade diabetes och de flesta äldre kom till exempel
inte i fråga.
Hur stort var upptagningsområdet för
patienterna som kom till Örebro?
- Det var ett väldigt stort upptagningsområde
som sträckte sig från Närke till Värmland,
vissa delar av Sörmland och Västergötland.
En del patienter hade upp emot trettio mil
enkel resa till Örebro. Eftersom dialyseringen
började vid åtta på morgonen så innebar det
att många patienter fick gå upp vid tre, halv
Dialyssköterska Yvonne Karlssom som
arbetat på dialysen sedan starten 1973
8
fyra på morgonen och att de kom hem väldigt sent. I och med att det var så långa resor
stannade taxichaufförerna kvar i Örebro medan patienterna blev behandlade.
Hur mycket personal var ni i början om man jämför med nu?
- Vi var en sjuksköterska och en undersköterska per patient från allra första början. Jag
tror att vi sammanlagt var fyra sjuksköterskor och sex undersköterskor. Då var det ofta
sjuksköterskorna som stack patienterna och undersköterskorna var duktiga på maskinerna. Maskinerna var då i princip helt mekaniskt styrda till skillnad från idag vilket
gjorde att de i personalen som kunde
maskinerna själva kunde göra vissa
justeringar. Det var också lite andra
rutiner. Till exempel skurade vi
golvet efter varje patient. Sedan blev
vi ju fler personal när vi 1976
flyttade till Akutblocket på tredje
våningen. Då fanns det arton platser
men eftersom behovet av dialys
ökade så startade man året efter med
hemdialys och nattdialys.
Har resultatet och effektiviteten av
dialysbehandlingen förändrats över
tid sedan 1973?
- Ja, det måste man säga att den har. Redy – den första dialysappraten som användes för
Själva behandlingen var mycket
hemdialys. Den var i bruk mellan 1976-87.
hårdare förr. Både maskiner och filter
är mycket bättre idag. Och innan bikarbonatet kom som en del i dialysbehandlingen
mådde folk oerhört dåligt både innan,
under och efter dialysen. Vi hade ibland
hinkar bredvid sängarna eftersom patienterna ofta bara kräktes rakt ut i och med att
de mådde så dåligt.
Sedan var användandet av EPO i slutet
av 80-talet (Erytropoetin som stimulerar
benmärgen att framställa flera röda blodkroppar) en stor revolutionerande faktor.
Innan dess hade vi patienter som hade
Den moderna dialsysapparaten kan skötas
ett blodvärde neråt 70 och det gjorde att
av patienten själv, här vid självdialysen USÖ
de mådde fruktansvärt dåligt. Det var då
där artikelförfattaren sköter sin dialys
inte ovanligt att patienterna fick blod-
9
transfusioner. Samtidigt var vätskerestriktionerna desamma fast man bara behandlades
två gånger i veckan i början, vilket gjorde att patienterna fick vara ännu mer noggranna
med hur mycket de drack.
Mycket har med andra ord hänt inom behandlingen av njursjuka sedan dialysavdelningen i Örebro öppnades 1973. Det visar inte minst den genom åren sparade maskinparken där man kan se hur utvecklingen har gått från mekaniska maskiner till högteknologiska datoriserade apparater med möjlighet till exakta inställningar. Även då det
gäller restiden för patienterna har det skett avsevärda förbättringar och sedan 80-talet är
endast Örebro län upptagningsområde för dialysen på USÖ. Ett annat av de stora
utvecklingsområdena inom dialysvården de senaste åren är självdialys. Självdialys
innebär att patienterna i mer eller mindre stor grad medverkar i sin egen behandling och
till och med sköter den helt själv. På USÖ öppnades 2010 en självdialysenhet som nu
har fyra platser och som är öppen för för- och eftermiddagspass måndag till fredag och
förmiddagspass lördagar och söndagar. Örebro läns landsting har för närvarande dialysavdelningar på USÖ och Karlskoga Lasarett och i maj 2014 kommer även en dialysmottagning att öppnas på Lindesbergs Lasarett.
Mikael Löwengren (text och bild)
♦
♦
♦
Ny tillsynsmyndighet: Inspektionen för vård och omsorg
I juni 2012 utsåg regeringen en särskild utredare för att förbereda och genomföra
bildandet av den myndigheten. Utredaren ska bland annat bemanna myndigheten och
lämna förslag till instruktion och anslag. Utredaren ska även vidta de åtgärder som i
övrigt krävs för att Inspektionen för vård och omsorg (IVO) ska kunna inleda sin
verksamhet den 1 juni 2013. Den nya myndigheten kommer att få namnet Inspektionen
för vård och omsorg.
Nuvarande tillsynsverksamhet vid Socialstyrelsen enligt Patientsäkerhetslagen,
Sociatjänstlagen och Lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade
bryts ut och en renodlad tillsyns- och tillståndsmyndighet inrättas. Inspektionen för vård
och omsorg är en ny tillsynsmyndighet för hälso- och sjukvård och socialtjänst. Tidigare
handlades allmänhetens anmälningar om misstag i vården av Hälso-och sjukvårdens
Ansvarsnämmnd (HSAN) för att för ett par år sedan flyttats över till Socialstyrelsen.
Av media har framgått att den nya myndigheten skall kunna agera snabbare genom
att det blir fler anställda än det tidigare varit på Socialstyrelsens motsvarande enhet.
IVO skall sköta tillsynen av hälso- och sjukvård, socialtjänst och stöd till funktionshindrade enligt LSS. Pågående ärenden övertas av IVO./Per Z
♦
♦
♦
10
Medlemsmöte den 21 maj om medicinbehandling
Tisdagen den 21 maj samlades
några av föreningens medlemmar
till en träff på USÖ där överläkare
Gudrun Malmsten informerade om
den medicin, dess verkan och biverkan, som vi med njursvikt
behandlas med.
Beroende på fas i njursvikten,
något nedsatt i njursvikt –
predialys – dialys – transplantation,
ser medicineringen olika ut.
Vi som var närvarande tyckte att det var en intressant och givande information som vi
fick oss till del. Föreningen bjöd på kaffe/te och smörgås./Per Z
♦
♦
♦
NyttfrånNjurförbundetNyttfrånNjurförbundetNyttfrånNjur..
Inspirationsseminarium 27 april 2013
Dagen före förbundsstämman lördagen den 27 april 2013 arrangerades ett seminarium
med temat: Inspiration för ombud för regionföreningar och förbundsstyrelsen. Syftet
var att inspirera till nytänkande och diskutera hur man kan förändra verksamheten till
det bättre och få fler medlemmar. Lisbeth Carlborg, hade anlitats för att hålla ett
inspirerande inledningsanförande. Per Zimmerman närvarade från vår förening.
Enkät om gästdialys och sjukresor
Både enkäten om gästdialyser sommaren 2012 och sjukresor till dialysbehandlingen är
nu sammanställda och presenterade. Kvarstår presentation av gästdialyser vintertid som
beräknas kunna presenteras tidigt i höst. Till rapporterna finns en bilaga med detaljerad
information om hur det ser ut på olika kliniker och i olika län.
Förbundsstyrelsen planerar att på regionordförandekonferensen i oktober 2013 diskutera
ev. lösningar till de problem som finns. Föreningarna kan innan dess hinna diskutera
resultaten med de berörda dialysmottagningarna och medlemmar.
Insamlingsstiftelsen Njurfonden
Insamlingsstiftelsen Njurfonden har nu bildats och så fort ett
90- konto har erhållits och stiftelsen registrerats hos Länsstyrelsen kan den starta. Njurförbundet kommer att flytta
över en stor del av medlen från Njurfonden till denna fond
som ett kapital. Administrationen kommer att skötas av
förbundskansliet. Även i fortsättningen kommer admini -
11
strationen av kondoleansmedel att ske på samma vis som för Njurfonden.
Regionordförandekonferens i oktober
Den 9 -10 oktober kommer det att vara en ordförandekonferens i Solna där Per
Zimmerman kommer att närvara.
Workshop ang. organdonation i januari 2014
För att diskutera organdonationsfrågor planerar förbundsstyrelsen för en workshop i
januari 2014. Man vill samla berörda organisationer bland transplanterade och personal
för att diskutera aktuella frågeställningar kring donation och transplantation.
NNS möte i Finland i september 2013
De njursjukas organisationer i Norden samlas till det årliga samverkansmötet denna
gång den 27-29 september i Finland. Håkan Hedman och Lars Åke Pellborn kommer att
representera Njurförbundet.
Nya hemsidan
Arbetet med nya hemsidan fortskrider och ni kan nu komma in på den via
www.njurforbundet.se
Gästdialyser utomlands – Man kan resa som kroniskt njursjuk
Finns det medlemmar som planerar att resa
utomlands med dialysbehandling så finns
information att få på Njurförbundets hemsida
under Resor – Annonser.
Att blir kroniskt njursjuk och börja i
dialysbehandling kan väcka sorg över de
förluster man ser framför sig. Har resande varit
en glädje för en i livet så oroar man sig för att
det är slut med det. Men så behöver det ju inte
vara. Kanske vill man vänta ett tag så att dialysbehandling fungerar innan man vågar sig
iväg på sin första resa eller tills man blivit njurtransplanterad om det är nära
förestående. Första gången man reser som njursjuka kan kännas pirrigt men kom ihåg
att redan andra gången kan vara en vana!
För att underlätta för dem som vill resa och kanske uppmuntra fler till att våga resa
har vi skapat denna webplats som förhoppningsvis skall bli innehållsrik med tiden. Våra
kunskaper och erfarenheter inom förbundet är spridda runtom bland medlemmar och
förtroendevalda och vi hoppas kunna samla viktig information och på sikt ge svar på de
flesta frågor man har och tips om praktiska saker som kan underlätta resandet.
Om resor är hämtade från Njurförbundets hemsida.
12
Inbjudan till medlemsutflykt med ”Räkbåten”
TID:
PLATS:
Lördagen den 28 september
Avresa med M/S Gustav Lagerbjelke
från Hamnplan i Örebro kl. 19.00.
Tur på Hjälmaren till Essundet, åter
ca 22.00.
KOSTNAD
Turen kostar 280 kr inkl. räkfrossa med tillbehör
samt underhållning av trubadur. Dryck tillkomkommer. Medlem betalar 180 kr och icke
medlem 280 kr.
ANMÄLAN
Du anmäler Dig genom att sätta in 100 kr på
föreningens postgiro 73 48 60-0. Vid ankomsten betalar Du resterande belopp, dvs
medlem 80 kr och icke medlem 180 kr (medtag gärna jämna pengar!). Glöm ej att på
postgirotalongen ange Ditt namn, hur många som kommer samt telefonnummer och att
på talongen ange ”Räkbåten”.
Din anmälan vill vi ha senast tisdagen den 10 september genom att
anmälningsavgiften på 100 kr då finns inne på föreningens postgirokonto!
Vid ev. förhinder pga sjukdom anmäl detta genast till Per Zimmerman,
019-14 62 17. alt. 070-237 41 34.
Vi har bokat 25 platser så det fungerar som vanligt: ”först till kvarn får först mala….”
MYCKET VÄLKOMNA HÄLSAR STYRELSEN!