Transcript Statiners effekt

NR. 2.2011 35 KRONOR
TIDNINGEN FÖR PERSONAL INOM
TRANSPLANTATION OCH NJURSJUKVÅRD I NORDEN
Henrik Eriksson:
Dialys ett bättre alternativ
än transplantation just nu
Från molekyl till människa
– forskning på bred front
Statiners effekt
vid njursvikt och efter
transplantation
BiCart Select®
ger samma goda
resultat vid varje
dialystillfälle
För att varje patient är unik ...
Gambro har utvecklat individuellt anpassade kvalitetssäkrade
dialysverktyg (IQD-verktyg) för att du ska kunna ge varje
enskild patient den bästa vården vid varje dialystillfälle.
Det är produkter som BiCart Select-systemet som gör IQD
möjligt. BiCart Select är ett innovativt torrkoncentratsystem som
gör att man kan kontrollera natrium och bikarbonat oberoende
av de små elektrolyterna.
För att varje dialystillfälle är unikt ...
Kontakta din lokala representant eller gå in på www.gambro.se
om du vill veta mer om BiCart Select och IQD.
INNEHÅLL
12
»Istället för att se det som ett
problem behövde jag hitta en
hållbar lösning för hur mitt liv
bäst skulle fungera med dialys«
HENRIK ERIK SSON OM LIVET
MED NJURSVIK T
MONA HALSTENSEN
36
8
Omorganisation ger plats
för gästdialys i sommar
12 Världsmästerskapet för
både barn och vuxna:
I juni är det dags för World
Transplant Games i Göteborg
14 Världsnjurdagen 2011:
Fokus på njurarna för
allmänhet, politiker och
sjukvårdsanställda
14
31
16 Britta Hylander, ordförande i
Svensk Njurmedicinsk Förening: Viktiga byggstenar för
framtidens njursjukvård
26 Accessmöte i Stockholm
för erfarenhetsutbyte och
förbättring
31 Jenny Nyström: Sökandet efter
ny kunskap om njurarna
34 Möte gav kraftsamling för
Njurmedicin i Norr
36 Henrik Eriksson: Dialys bättre
alternativ än transplantation
just nu
18 Program för Nordiska
Njurdagar 2011
35 Medicin Teknisk Förening Dialys:
Dialysmaskinens utveckling
19 Per Åkes krönika
41 Nordiatrans: På väg mot den
40:e kongressen!
20 Gelinfonden främjar
forskningen
DIALÄSEN 2.2011
23 Svensk Njurmedicinsk
Sjuksköterskeförening:
Egenvård är guld värd
42 Bengt Fellström: Statiner vid
njursvikt och efter njurtransplantation
3
Retacrit – Nu är det
enklare för fler
®
Retacrit® (epoetin zeta) är nu godkänt för subkutan och intravenös
administrering vid behandling av anemi vid kronisk njursjukdom
och subkutan administrering vid behandling av
kemoterapi-inducerad anemi1
Nu även godkänd för subkutan injektion
för behandling av anemi vid kronisk njursjukdom1
epoetin zeta
Indikationer:
• Symtomatisk anemi vid kronisk njursvikt hos barn och vuxna patienter
i hemodialys samt vuxna patienter i peritonealdialys.
SE retacrit 100805
• Allvarlig anemi av renalt ursprung med kliniska symtom hos vuxna med
nedsatt njurfunktion, som ännu inte påbörjat dialysbehandling.
• Anemi och reducering av transfusionsbehovet hos vuxna patienter som
genomgår kemoterapi för solida tumörer, malignt lymfom eller multipelt
myelom och som bedöms löpa risk för behov av transfusion utifrån
allmäntillståndet t ex hjärt-/kärlstatus eller anemitillstånd före kemoterapins
början.
• För att öka uttaget av autologt blod hos patienter vid förbehandling inför
donation. Sådan användning måste vägas mot den rapporterade risken för
tromboembolier. Behandling bör endast ges till patienter med måttlig anemi
(utan järnbrist) och då blodsparande åtgärder ej finns tillgängliga eller anses
otillräckliga inför planerad större elektiv kirurgi som bedöms kräva stor
mängd blod (4 eller fler enheter blod för kvinnor och 5 eller fler enheter för män).
ATC-kod B03XA01. Injektionsvätska, lösning.
Förpackningar:
Förfylld spruta 6 x 1000 IE/0,3 ml, 6 x2000 IE/0,6 ml,
6 x 3000 IE/0,9 ml, 6 x 4000 IE/0,4 ml, 6 x 5000 IE/0,5 ml,
6 x 6000 IE/0,6 ml, 6 x 8000 IE/0,8 ml, 6 x 10 000 IE/1,0 ml,
1 x 20 000 IE/0,5 ml, 1 x 30 000 IE/0,75 ml, 1 x 40 000 IE/1,0 ml.
Texten är baserad på produktresumé 2010-04-15. F, R x.
För pris och mer information se www.fass.se
Referenser: 1. Retacrit produktresumé.
Hospira Nordic AB, Box 34116, 100 26 Stockholm. Besöksadress: Rålambsvägen 17 16 tr.
Tel +46 8 672 85 00, fax +46 8 672 85 01, [email protected], www.hospira.com
LEDARE
NR. 2.2011 35 KRONOR
INOM
TIDNINGEN FÖR PERSONAL
I NORDEN
N OCH NJURSJUKVÅRD
TRANSPLANTATIO
Henrik Eriksson:
ativ
Dialys ett bättre altern
just nu
än transplantation
ka
Från molekyl till männis
– forskning på bred front
NUMMER 2.2011
Omslagsbild:
Statiners effekt
MONA HALSTENSEN
vid njursvikt och efter
transplantation
Tidningen för personal inom transplantation & njursjukvård i Norden sänds
till Transplantations– och njurmedicinska kliniker i Norden och medlemmar
inom föreningarna alternativt nätverken: Nordiatrans, Svensk Njurmedicinsk
Sjuksköterskeförening, Svensk Njurmedicinsk Förening, Svensk Transplantationsförening, Svensk Förening för Medicinsk Teknik och Fysik-dialys, norska
nefrologer, Dietisternas Riksförbunds referensgrupp i njurmedicin samt till
övriga intresserade inom professionen.
Dialäsen utkommer sex gånger per år med utgivningsveckor 6, 14, 22, 36, 44
och 51.
Upplaga: 3 600 exemplar (senaste TS kontroll 3 100 exemplar.)
Postadress: Tidningen Dialäsen, Getabocksvägen 4, 187 54 Täby, Sverige.
Tel: +46-8-510 515 00
E-post: [email protected]
Hemsida: www.dialasen.com
Ansvarig utgivare: Pia Lundström, [email protected]
Redaktionellt råd: Anna-Lena Byström, Ellinor Broms, Annette Lennerling
och Ulla Winge
Grafisk form: Pia Albinsson, [email protected]
Redaktion: Anna-Lena Byström, [email protected]
Ellinor Broms, [email protected]
Annette Lennerling, [email protected]
Susanne Rydell, [email protected]
Sören Winge, [email protected]
Ulla Winge, [email protected]
Illustration: Anna Svanfeldt Hillervik
Tryckeri: Trydells Tryckeri AB, Laholm
Annonsering: Se www.dialasen.com eller www.sverigestidskrifter.se
Artikelförfattare och annonsör svarar för innehållet i publicerat material.
Redaktionen förbehåller sig rätten att redigera insända bidrag, dock utan att förvanska innehållet i materialet. All redaktionell text och bild lagras elektroniskt
för att kunna publiceras på Dialäsens hemsida www.dialasen.com
Författare som ej accepterar detta måste meddela förbehåll. I princip
publiceras inte artiklar med sådant förbehåll. Tidningen Dialäsen ansvarar inte
för inskickat obeställt material.
Manusstopp för Dialäsen 3/2011 är den 15/4 med utgivning v 22. Manusstopp för 4/2011 är den 20/6 med utgivning v 36. Sänd din artikel skriven
i Word till: [email protected]. Komplettera gärna med högupplösta digitala
fotografier med minst 300 dpi. Mer information finner du på www.dialasen.com
»författaranvisningar«.
Adressändring: Medlemmar i Nordiatrans, SNF, STF, SNSF och MTF-D
kontaktar respektive förening. Övriga läsare gör sin adressändring på
www.dialasen.com
Prenumerationsärenden: www.dialasen.com
Tel: +46-8-510 515 00. Kostnad för sex nummer år 2011 är 210 sek.
Uppge om du tillhör någon av ovan nämnda föreningar så erhåller du tidningen
genom din förening.
ISSN: 1104-4616
DIALÄSEN 2.2011
PIA LUNDSTRÖM | ANSVARIG UTGIVARE
Sambandet mellan sjukdomar okänt för många
Diabetes typ-2 patienter som nyligen remitterats till njurmottagning och
ingick i en brittisk studie visade sig ha
små kunskaper om sambandet mellan
diabetes och njursvikt.
Undersökningen visade också att utbildningsbehovet om hälsoproblem som
kan komma framöver är lika viktigt hos
patienter som haft diabetes i många år
som hos de som nyss insjuknat.
Världsnjurdagen, som i år inföll den 10 mars, var ett optimalt tillfälle att sprida kunskaper till allmänheten om att
det finns ökad risk för följdsjukdomar som njursvikt vid vissa
sjukdomar och både vad man själv och sjukvården kan göra
för att motverka fortsatt eller utökad ohälsa.
Dialäsen producerade i mellersta och södra Sverige en
specialbilaga på Världsnjurdagen i Dagens Nyheter. Sjukdom
kan ju inte alltid undvikas men bilagan ville belysa att redan
små livsstilsförändringar kan ge förbättrad hälsa och minska
risken för sjukdomar som diabetes typ 2 och hjärtkärlsjukdom. I bilagan berättade även några personer om hur det är
att leva med njursjukdom eller som transplanterad och vad
man då kan göra själv för att må så bra som möjligt.
Nästa Världsnjurdag infaller den 8 mars 2012 och då presenterar Dialäsen en ny bilaga i en dagstidning. Är ni nyfikna på
hur årets bilaga ser ut? Läs den gärna på www.dialasen.com
Britta Hylander är ordförande i Svensk Njurmedicinsk
förening, SNF, och intervjuas i detta nummer om vad som
just nu prioriteras i föreningsarbetet. En springande punkt
är att erbjuda relevanta utbildningsdagar för ST-läkarna. Därtill har SNF ett nyss påbörjat samarbete med Riksförbundet
för Njursjuka om nya mätmetoder för njursjukvården.
I juni är det dags för World Transplant Games i Göteborg.
Transplanterade idrottare – stora som små – kommer delta i
tävlingen. Arrangemanget är ett utmärkt tillfälle att visa vilken möjlighet till ett normalt liv en organdonation innebär.
Under perioden 17–24 juni behövs volontärer, gärna med sjukvårdsutbildning. Som volontär erbjuds du måltider, en uniformspikétröja, diplom, avslutningsfest och ett Västtrafikkort
så du kan åka gratis på spårvagnar och bussar runtom i Göteborg under WTG. Läs mer om hur du anmäler dig som volontär på www.wtg2011.com
Pia Lundström
5
Karolinska Universitetssjukhuset är ett av Nordens största universitetssjukhus, där vård, forskning och utbildning är viktiga delar i
arbetet för att förlänga och förbättra människors liv. Verksamheten
finns på ett flertal platser i Stockholmsregionen, främst i Huddinge
och i Solna. Karolinska bedriver ett målinriktat jämställdhets- och
mångfaldsarbete. Sjukhuset är miljöcertifierat och rökfritt.
Välkomna på
Gästdialys
Njurmedicinska kliniken söker
Njurmedicinska kliniken söker
Chefsjuksköterska
Chefsjuksköterska
till Kungsholmsdialysen
till Kungsholmsdialysen
Har du intresse och erfarenhet av ledarskap och
förändringsarbete? Vill du leda och vidareutveckla
engagerade medarbetare och njurmedicinska
klinikens Kungsholmsdialys – navet i vår egenvårdsverksamhet?
För närmare information kontakta:
Verksamhetschef Mats Söderhäll 070-484 14 22
Karolinska Universitetssjukhuset är ett av Nordens största universitetssjukhus, där vård, forskning och utbildning är viktiga delar i
arbetet för att förlänga och förbättra människors liv. Verksamheten
finns på ett flertal platser i Stockholmsregionen, främst i Huddinge
och i Solna. Karolinska bedriver ett målinriktat jämställdhets- och
mångfaldsarbete. Sjukhuset är miljöcertifierat och rökfritt.
i Stockholm
Har du intresse och erfarenhet av ledarskap och
förändringsarbete? Vill du leda och vidareutveckla
engagerade medarbetare och njurmedicinska
klinikens Kungsholmsdialys – navet i vår egenvårdsverksamhet?
Njurmedicinska kliniken på
FörKarolinska
närmare information
kontakta:
Universitetssjukhuset
Verksamhetschef Mats Söderhäll 070-484 14 22
har
möjlighet att erbjuda gästdialys.
Ref nr: K-11-70285
Ref nr: K-11-70285
Välkommen med din ansökan senast 2011-04-25.
Samordnare
Regnell
på 2011-04-25.
Dialysen SÖS
Välkommen
med är
dinEva
ansökan
senast
Ansök och läs mer på www.karolinska.se/jobb
Ansök och läs mer på www.karolinska.se/jobb
www.karolinska.se
www.karolinska.se
telefonnummer 08-616 36 76.
En njurvård alla vinner på
Ny bok!
Per Åke Zillén
om att alla vinner på att värna hälsan och
tidigt stoppa eller bromsa sjukdom.
Individen får minskat lidande och bättre
livskvalitet. Samhället får minskade kostnader
och individen en bättre ekonomi.
En njurvård
alla vinner på
Per Åke Zillén
Beställning: www.dialasen.com
Pris 159 sek + 6 % moms. Frakt tillkommer.
NYHETER
PLANERAD STUDIE
Risker för hjärt-kärlsjukdom efter njurtransplantation
Hjärt-kärlsjukdom är den vanligaste dödsorsaken ­efter
njurtransplantation. Inte bara vedertagna riskfaktorer för
hjärt- kärlsjukdom utan också transplantationsspecifika
riskfaktorer kan påverka utvecklingen av hjärt-kärlsjukdom
hos njurtransplanterade patienter.
En observations­studie planeras i Spanien för att
­fastställa incidensen av hjärt-kärlsjukdom i en stor grupp
njurtransplanterade patienter. ­Patientgruppen som
ska undersökas är alla som njurtransplanterats ­under
­perioden 1981-2008 vilket är 1798 patienter och 2059 njurtransplantat. Variabler som ska undersökas är bland ­annat
risker för hjärt-kärlsjukdom pre och post njurtransplantation, blodtrycks- och lipidsänkandebehandling samt
patient- och graftöverlevnad. Fyra system för beräkning
av riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom har använts vid
transplantations­tillfället och de är: The Framingham Score,
the Euro­pean Systematic Coronary Risk Evaluation Equation,­
­Dyslipedemia, Obecity and Cardiovascular Risk och ett spanskt
register som kallas REGICOR.
Syftet med studien, förutom att fastsälla ­incidensen, är
att också undersöka sambandet mellan traditionella och
transplantationsspecifika riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom samt att utveckla ett ­poängsystem för att kunna förutsäga risken för hjärt-kärlsjukdom hos dessa patienter.
Källa: www.biomedcentral.com Open Access Publisher
MCP-1 protein kan
­bidra till AV-fistel svikt
Forskare från Mayokliniken i USA menar att
Monocyt chemoattractant protein-1 (MCP-1)
kan vara en bidragande orsak till de relativt
dåliga resultat vad det gäller funktion och livslängd för arteriovenösa fistlar (AV-fistlar).
Monocyt chemoattractant protein-1, ett inflammationsfrämjande kemokinprotein som bland annat är involverat i utvecklingen av vaskulära sjukdomar, också kan
­bidra till att AV-fistlar för hemodialys sviktar. AV-fistlar är
att ­föredra som access till blodbanan för dialyspatienter.
­Orsaken är att användandet av AV-fistlar – istället för andra ­typer av hemodialysaccesser – minskar komplikationer som infektioner och minskar antalet vårddagar i sluten­
vård för ­hemodialyspatienter. Det finns vissa problem med
AV-fistlar. Ungefär hälften av alla AV-fistlar fungerar aldrig tillfredställande för dialysbehandling och av de som
kan ­användas för hemodialys är det en betydande andel
som sviktar. Kunskap om vad det är som gör att vissa AVfistlar aldrig utvecklas eller slutar att fungera efter relativt
kort användningsperiod behövs. I en serie av experiment på
möss fann forskarna på Mayokliniken att MPC-1 väsentligen
bidrog till att AV-fistlar sviktar. De möss vars fistlar var dåligt fungerande och sviktande visade sig ha förhöjda ­nivåer
av MCP-1 och som kontrast fungerade fistlarna mycket
bättre i de genmanipulerade mössen som saknade MCP-1. I
frånvaro av MCP-1 var AV-fistelns venväggar mindre tjocka
och andelen fungerande fistlar var högre. Detta är den första studien som ­direkt kan påvisa att läkemedel som blockeDIALÄSEN 2.2011
Nålar i välfungerande AV-fistel.
rar MCP-1 är under utveckling. Och sådana substanser kan,
när de finns tillgängliga för klinisk användning, bli möjliga
att använda för att främja AV-fistelns mognad och förbättra
både dess funktion och livslängd. Mer forskning behövs för
att undersöka om resultaten i djurmodeller är relevanta på
mänskliga AV-fistlar.
Källa: www.news-medical.net American Society of Nephrology
7
NYHETER
Dåligt fungerande
sexualliv hos kroniskt
­njursjuka – ett eftersatt forskningsfält
Att det här är ett sällan behandlat forskningsfält visar en
färsk engelsk litteraturgenomgång som publicerats på nätsajten National electronic Library of Medicine, NeLM.
För att bedöma nytta och skada hos existerande sätt att
behandla sexuella problem hos patienter med kronisk njursjukdom gjorde en grupp forskare en sökning i flera stora
databaser. De tog med både behandling med läkemedel och
med andra preparat, män och kvinnor samt patienter före
dialys, under dialys och efter transplantation.
Trots detta breda sökfält påträffades bara 15 studier som
totalt omfattade 352 patienter. Kvinnor ingick i en av studierna, i övrigt hade enbart män studerats. I studierna
­utvärderades effekterna av behandling med phosphodiesteras-5-hämmare (PDES5i), zink, E-vitamin, D-vitamin eller
bromokriptin jämförts med placebo.
Anna Svanfeldt Hillervik
Att sexuallivet fungerar dåligt är mycket
vanligt hos patienter med kronisk njursjukdom. ­Behandlingsmöjligheter finns men
­betänkligheter har väckts både om deras
­effektivitet och ­säkerhet för de kroniskt
njursjuka.
Efter att ha gått igenom rapporterna och sammanställt
resultaten drog författarna bakom litteraturstudien slutsatsen att PDES5i och zink är lovande sätt att behandla sexuella problem hos patienter med kronisk njursjukdom, men
att stödet för en rutinmässig användning av dessa medel
hos patienterna är begränsat.
För flera andra behandlingssätt fanns endast sparsamt med data. En annan slutsats är därför att det finns
ett mycket stort och hittills inte tillgodosett behov av fler
­studier och då på både män och kvinnor.
Text Sören Winge, vetenskapsjournalist.
Källa www.nelm.nhs.uk/en/NeLM-Area/Evidence/Disease-FocusedReviews/Interventions-for-treating-sexual-dysfunction-in-patientswith-chronic-kidney-disease/
Bättre möjligheter till gästdialys på Karolinska universitetssjukhuset
Karolinska universitetssjukhuset har, som alla dialyskliniker försökt bereda plats för gästdialyspatienter när
så önskats men vi har också ofta hänvisat till Sofiahemmet,
som tagit emot stor del av gästdialyspatienterna i Stockholm. När Sofiahemmet lades ner 2010 blev det påtagligt
hur dåligt rustat Karolinska var för att ta emot gästdialyser.
Utifrån klinikens egen utvärdering samt patientföreningens kritik startade vi i december därför ett projekt för detta.
Vad har vi då gjort för att lättare ta emot gäster från andra dialyskliniker?
• Vår bemanningsassistent, Eva Regnell är nu platskoordinator och man ringer direkt till henne på telefon
08-616 36 76.
• Vi har reserverat minst en behandlingsplats på varje
­dialyspass. På somrarna då våra egna patienter åker på
­semester har vi också ökade möjligheter att ta emot flera
patienter.
8
• De gånger som platserna på SöS inte räcker till kontaktar Eva övriga dialysenheter på kliniken såsom M87-89 på
Huddinge, A 14 på Solna och Kungsholmsdialysen.
Varje enhet har en kontaktperson och tillsammans planerar vi in gästdialyspatienter även på dessa enheter.
• För att få ut information om klinikens ökade möjligheter
annonserar vi i Dialäsen och Njurfunk.
Vi hoppas nu att även dessa rader leder till ökad spridning till
patienterna. Berätta för era patienter om Karolinskas utökade
möjligheter och be dem kontakta Eva. Tillsammans kan de sedan planera resan utifrån de datum och tider vi lättast kan erbjuda eller lämna önskemål om de tider som är tänkt för resan.
Vi ser fram emot kommande sommar då vi hoppas ta
emot många Stockholmsturistande dialyspatienter.
Text Agneta Sundberg, Chefsjuksköterska, Dialysmottagningen,
­Södersjukhuset i Stockholm.
DIALÄSEN 2.2011
Stiftelsen för njursjuka delade i januari
ut diplom vid Transplantationscentrum,
­Sahlgrenska universitetssjukhuset till fyra
stipendiater som vardera tilldelades 20 000
kronor för sin forskning med anknytning
till njursjukdom.
Stiftelsen för njursjuka (tidigare Paul Frankenius stiftelse för
njursjuka) har som ändamål dels att lämna bidrag till njursjuka personer som inte har någon eller mycket låg inkomst och
ingen förmögenhet, dels att främja vetenskaplig forskning.
Stipendiater 2010 blev följande:
Jarmo Henriksson, forskningssjuksköterska inom transplantation, Karolinska universitetssjukhuset, för: Complience/
Adherence efter njurtransplantation hos recipienten. Projektets
syfte är att förbättra möjligheterna för patienten att ta ordinerade mediciner med hjälp av en elektronisk läkemedelsdoserare och att gå på bokade läkarbesök efter transplantation.
Anne Flodén, transplantationskoordinator och doktorand,
Sahlgrenska universitetssjukhuset, för: Perceptions of organ donation among ICU nurses, attitudes and caring costs. Projektet är en
delstudie i en doktorsavhandling. Resultaten av studierna avses
bli utgångspunkten för utarbetande av en standardvårdplan för
vård av potentiella organdonatorer. Det är av stor vikt att öka
kunskapen och kvaliteten i det direkta organdonationsarbetet.
Elsbieta Nowakowska-Fortuna, njurmedicinläkare och
doktorand, Sahlgrenska universitetssjukhuset, för:
Predictors of outcome
in renovascular hypertension. Projektet ingår i en avhandling och syftar
till att undersöka
om olika riskfakto- Stiftelsen för njursjuka styrelse: Lars
rer ökar vid förhöjt Wessman, Leif Almberg, stipendiat Jarmo
Henriksson, Paul Frankenius och Annette
blodtryck samt att
utvärdera om dessa Lennerling (ej närvarande styrelse­ledamot
Nina Eldh).
riskfaktorer är relaterade till njurfunktionsprognos på sikt. Avhandlingen är viktig för behandlingen av patienter med njursvikt och en del i den nödvändiga
forskningen för att motverka njursvikt.
Gregor Guron, njurmedicinläkare och docent vid Sahlgrenska universitetssjukhuset för: Studier av hjärt- kärlfunktion vid kronisk njursjukdom. Projektet avser att ge ökad kunskap om hjärt- kärlfunktionen redan vid måttligt nedsatt
njurfunktion hos patienter som är kroniskt njursjuka vilket
kan leda till förbättrad behandling av en stor grupp patienter med kraftigt förhöjd risk för hjärt-kärlsjukdom.
För mer information besök stiftelsens hemsida:
www.njurstiftelsen.se
Södersjukhusets nya organisationsmodell
ska öka hornhinnetransplantationer
Så gott som alla människor, med några undantag, kan donera hornhinnor efter sin död. Transplantation av hornhinnor görs till exempel vid hotande blindhet eller vid ögonsjukdomar och skador som kan innebära svåra smärtor. För dessa
patienter finns inga alternativ till transplantation. Södersjukhuset, i Stockholm, vill öka människors möjlighet att donera
hornhinnor efter sin död. Genom attitydundersökningar som
görs med jämna mellanrum i Sverige vet man att 86 procent
av de tillfrågade kan tänka sig att donera både organ och vävnader efter sin död. Men många av de människor som kan
tänka sig att donera har inte informerat sina anhöriga.
Under 2011 provar Södersjukhuset en organisationsmodell för att öka antalet hornhinnedonationer från vuxna patienter som avlider på Södersjukhuset.
DIALÄSEN 2.2011
– De som under sin levnad har uttalat sig som positiva till
donation, eller som har registrerat sig i donationsregistret
ska få möjlighet att donera vävnad enligt sin önskan. Detta
kommer att ske i samråd med närstående, säger Hans Lindblom som tillsammans med Ulrika Larsson är donationsansvariga sjuksköterskor på Södersjukhuset.
I hela landet finns ett stort underskott av hornhinnor, och
för dem som står i kö kan väntan på transplantation bli lång.
– Det är glädjande att vi tar sådana här initiativ på sjukhuset. Behovet är stort, och det är viktigt att vi kan vara med
och bidra till att donationsviljan respekteras, säger Anna
Nergårdh, chefläkare på Södersjukhuset.
Text och källa Södersjukhuset
9
Familjen Henriksson
Stiftelse främjar vetenskaplig forskning
NYHETER
Diabetesökningen
hos barn planar ut
Den dramatiska och långvariga ökningen av
typ 1-diabetes hos barn och ungdomar i Sverige verkar ha upphört och debutåldern för
sjukdomen stiger. En forskargrupp vid Umeå
universitet publicerar nu dessa resultat i tidskriften Diabetes.
I en befolkningsbaserad nationell studie visar de ett tydligt trendbrott sedan antalet fall av diabetes typ 1 (tidigare kallad barn- och ungdomsdiabetes) i Sverige har ökat
dramatiskt under flera årtionden. Tidigare rön, delvis från
samma forskargrupp, har beskrivit en fördubbling av anta-
let nya fall sedan slutet av 1970- talet och liknande trender
har rapporterats från många andra länder i Europa. Minskad ålder vid sjukdomsdebuten har också varit en klar tendens. Nu visar forskargruppen att debutåldern ökar igen.
Orsakerna till den dramatiska ökningen är oklar men har
delvis ansetts vara livsstilsfaktorer som ger snabb vikt- och
längdökning hos små barn, faktorer som visats vara riskfaktorer för sjukdomen på individnivå. Den utplaning av diabetes­
trenden som forskarna nu kan beskriva är parallell med en
­stabilisering av andelen överviktiga barn i Sverige.
Text och källa Umeå universitet
Samlad fakta om Klåda
Klåda är en upplevelse som förekommer i
ett stort antal olika sjukdomstillstånd. Syftet med en bok om Klåda är att sammanfatta
kunskap om såväl klådans uppkomst, upplevelse, yttring och behandling.
Mona Halstensen
I bokens första kapitel ges en kortfattad uppräkning av
olika kliniska tillstånd, som kan vara förknippade med upplevelse av klåda. Den bakomliggande fysiologin berörs i
kapitel två. Upplevelsens olika komponenter, såväl fysiologiska som filosofiska och psykologiska, diskuteras i det efterföljande kapitlet. I likhet med smärta leder upplevelsen
av klåda till ett lidande. Detta lidandes komplexa och sammansatta natur behandlas mera utförligt i kapitel fyra. I
kapitel fem diskuteras kommunikationen av upplevelsen
mera ingående och här berörs också diagnos. Eftersom upplevelsen är komplex blir med nödvändighet också behandlingen komplicerad, vilket tas upp till diskussion i slutet av
denna bok.
Författare Glenn Hægerstam, med.dr, docent har erfarenhet av smärtforskning och information om smärta. Han har
under trettio års tid verkat för en helhetssyn inom smärtvården och är författare till ett stort antal läroböcker med
olika aspekter på ämnet smärta.
Källa www.studentlitteratur.se
10
DIALÄSEN 2.2011
Många patienter omedvetna om
sambandet mellan diabetes och njursjukdom
I Storbritannien har man undersökt möjliga skillnader i erfarenheter, kunskaper och attityder mellan brittiska vita patienter och patienter från Sydasien. Tidigare studier har visat att
personer från Sydasien löper större risk att utveckla diabetesrelaterad njursvikt. Trots detta
ökar bevisen för att dessa personer tenderar att remitteras till njurspecialister ­senare och att
de oftare förloras i den fortsatta uppföljningen.
I undersökningen ingick 23 sydasiatiska patienter och
25 vita i åldern 34-86 år med medelåldern på 70 år som alla
hade remitterats för njurmedicinsk bedömning. Alla hade
diabetes typ 2 och hade diagnostiserats med diabetes för
mellan sex månader och 40 år sedan med medeltid 15 år. Av
patienterna från Sydasien var 61 procent män och av de vita
patienterna var 64 procent män.
Huvudresultaten i studien var följande:
Patienterna från Sydasien var yngre då de diabetesrelaterade njurproblemen dök upp. Sydasiater var i medeltal 67
år med spridningen 34-86 och för vita var motsvarande siffror 73 år med spridningen 51-86.
Många av patienterna var omedvetna om risken för njursjukdom innan de blev remitterade till njurspecialist.
»… de sa till mig att njurarna kunde påverkas av diabetes…
han skrämde mig när han började prata om dialys« sa en
man från Sydasien.
Många av patienterna från Sydasien talade om att det var
vanligt med både njurproblem och diabetes bland vänner
och familj men få av dem hade förstått sambandet mellan
de två tillstånden. En kvinnlig patient sa att hon kände till
sambandet bara på grund av att hennes bror är läkare.
Patienterna ifrågasatte varför de inte hade blivit mer informerade av den behandlande medicinska personalen om sannolikheten att få njurproblem. »När du först är diabetiker
tycker jag att det borde klargöras för en… jag tror jag hade varit en annan person om jag hade vetat« sa en kvinnlig patient.
Några såg sin diagnos som ett uppvaknande om att de behövde ta hand om sin hälsa bättre, andra kände sig förvirrade och frustrerade och försökte hitta en förklaring till
sina diagnoser. En vit man sa att han inte förstod sambandet mellan diabetes och problemen med njurarna och att
»ingen har faktiskt förklarat detta för mig någon gång«.
Generellt så uppfattade patienterna att de då de diagnostiserades med diabetes hade fått begränsad information om eventuella komplikationer. Detta hade sedan förbättrats över tid för
vissa, men inte för andra. En vit man sa att »den medicinska professionen har inte tid att sitta och informera mig eftersom de
har en kö av patienter som väntar«. En annan sa att då man berättade att han hade diabetes fick han en broschyr att läsa.
DIALÄSEN 2.2011
Studien visar att låg medvetenhet och brist på information om njurproblem är vanligt hos både vita och sydasiater. Fynden visar också att utbildningsbehovet på lång sikt
är lika viktigt hos patienter som haft diabetes i många år
som att göra de nydiagnostiserade patienterna medvetna
om de hälsoproblem som kan komma att uppstå.
Källa: www.health.am och http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1111/
j.1755-6686.2011.00199.x/pdf
Näringsbrist tidigt i livet
– en hälsorisk på sikt
Både män och kvinnor som varit utsatta för
svält under fosterlivet och under spädbarnsåret har fyrtio år senare ökad förekomst av
sjukdomar som högt blodtryck, diabetes och
övervikt.
Resultatet bygger på hälsouppgifter som samlades in 2009
från 1300 nigerianer som föddes före, under respektive efter svältkatastrofen i Biafra 1967-1970.
Studien är unik men påminner om studier från Europa
där man tittat på barn födda under andra världskriget.
Men effekten av svält vid livets början verkar vara kraftigare i Afrika än Europa. En annan viktig skillnad är att näringsbrist under graviditet är ett problem än idag för kvinnor söder om Sahara.
Ett dåligt näringstillstånd tidigt i livet kan på så sätt vara en
bidragande orsak till den snabba ökningen av sjukdomar som
metabolt syndrom, diabetes och hjärtkärlsjukdom i Afrika.
Forskningsresultatet är en viktig upptäckt som ger ytterligare argument för beslutsfattare att stärka mödrars och
barns hälsa i Afrika.
Källa Clintec-bladet nr 8:2010
Studien i Nigeria 2009 genomfördes av tre läkarstudenter vid Karolinska Institutet, Martin Hult, Per Tornhammar och Peter Ueda. De har belönats med flera priser och i november 2010 fick de Regnells pris av
Svenska Läkarsällskapet för bästa svenska vetenskapliga manus.
11
NYHETER
Världsmästerskapet som
lockar både barn och vuxna
MONICA OLSSON
I juni kommer cirka 2000 människor från
hela världen till Göteborg och arrangemanget
world Transplant Games. Deltagarna, som
alla har genomgått en transplantation, tävlar
i 13 olika idrottsgrenar i olika åldersklasser.
– Alla kan vara med, från barn
till pensionärer, säger Anders
Olsson, som är ansvarig för arrangemanget i Göteborg .
– Det är en idrottstävling,
men här är det verkligen inte
viktigast att vinna. Den som
kommer sist på 100 meter eller
slår handen i kaklet sist i simningen brukar få mest applåder.
Anders Olsson
World Transplant Games
har genomförts 17 gånger tidigare på olika platser i världen, men aldrig tidigare i Skandinavien.
Anders Olsson är tjänstledig från sitt vanliga jobb, där han
sysslar med sponsring och evenemang på en bank. Fram tills
i sommar går allt tid åt till World Transplant Games som pågår mellan den 17
och den 24 juni. Deltagarna tävlar i allt
från pingis och löpning till innebandy.
– När jag hörde talas om spelen första
gången tyckte jag att det var en kul grej.
Jag åkte dit tillsammans med en kompis som jag hade träffat på sjukhuset.
Sedan dess har Anders Olsson varit
med många gånger och leder nu också
den grupp som arrangerar årets spel i
Göteborg.
Tanken med evenemanget är inte enbart att främja fysisk
aktivitet – även om det är en positiv del av tävlingen – utan
även att sätta fokus på donations- och transplantationsfrågor.
– Det finns en kö i Sverige på över 700 personer som väntar på någon typ av transplantationer. Det är viktigt att uppmärksamma den här frågan.
Läs mer om World Transplant Games på www.wtg2011.com eller på
bloggen http://blog.wtg2011.com
Text Susanne Rydell
InSÄnDArE:
Svar angående Gunnar Malmströms artikel Dialäsen Nr 1. 2011
Läste med intresse Gunnar Malmströms artikel i Dialäsen nr 1 och
jag håller med om stora delar av artikeln. Tillverkarna har ett stort
ansvar för att arbeta för säkrare hemodialysmaskiner och de njurmedicinska verksamheterna har länge efterfrågat hemodialysmaskiner som larmar när vennålarna åker ut. Att arbeta med säkra
hemodialysmaskiner och rutiner känns tryggt för både personalen, patienterna på sjukhuset och för de cirka 25 hemhemodialyspatienter som Karolinska universitetssjukhusets har.
Tyvärr hänvisar dock Gunnar Malmström till en artikel i en
lokaltidning om en patient som förlorat så mycket blod att hon
svimmat och att personalen inte uppmärksammat händelsen.
Eftersom denna händelse inträffade på den enhet där jag arbetar är jag väl insatt i den komplicerade händelse som ledde fram
till artikeln. Jag kan dock intyga att patienten aldrig var avsvimmad, aldrig var i fara och att personalen uppmärksammade och
åtgärdade händelsen på ett helt korrekt och oklanderligt vis.
Denna artikel väckte dock mycket oro bland patienterna
och olustkänslor i personalgruppen. Jag finner det därför
12
olyckligt att man i Dialäsen åter tar upp dessa faktafel. Att
vara källkritisk, enligt Wikipedia »en bedömning av en källas trovärdighet… att säkra att resultat som presenteras verkligen baseras på tillförlitliga basfakta« är som artikelförfattare oerhört viktigt för att läsarna ska behålla förtroendet
för skribenten. Efter denna händelse gjordes en riskregistrering och vi har inom Karolinska universitetssjukhusets hemodialysverksamheter förstärkt våra rutiner genom att vi
ska inspektera accessen och känna på blodslangarna att artär och vennål/skänkel är åtskruvade minst 1 gång/timme
under behandling samt dokumentera detta.
Vi kommer aldrig att kunna vara helt säkra på att kopplingarna inte lossnar under behandling och ett stort ansvar vilar på
personalen att uppmärksamma detta snabbt. Säkrare hemodialysmaskiner med inbyggda larm skulle öka patienternas säkerhet betydligt, där är jag helt enig med Gunnar Malmström.
Text Katarina Gustner-Eriksson, Chefsjuksköterska,
Dialysmottagning A14, Karolinska universitetssjukhuset
DIALÄSEN 2.2011
Digital Center AB
Protect Preserve Prolong
Utökat PD-sortiment
P3
Nu har Fresenius Medical Care
ett utökat PD-sortiment.
Det innebär att vi nu ännu bättre kan anpassa PD-behandlingen till patientens
individuella behov.
Fresenius Medical Care Sverige AB . Djupdalsvägen 24, S-192 51 Sollentuna . Tel +46 (0)8-594 77 600 . Fax +46 (0)8-594 77 620
Epost [email protected] . Hemsida www.fmc-ag.se
Världs
Njurdagen
VÄRLDSNJURDAGEN 10 MARS 2011
10 mars 2011
Njuren en hjärtesak!
Världsnjurdagen den 10 mars hade i år fokus på sambandet mellan njurar och hjärt-kärlsjukdom. I Sverige arrangerades olika evenemang såsom på Karolinska universitetssjukhuset i Solna som bjöd in läkare från bland annat
primärvården för diskussion om njursjukdom. Kalmar sjukhus bjöd på föreläsningar med bland annat hjärttransplanterade Ulrika Svantesson som under dagen även talade i radio om sitt liv och transplantation.
Dialäsen gav ut en bilaga, i mellersta och södra Sverige,
med Dagens Nyheter. Målet var att uppmärksamma möjlig­
heten för läsarna att sköta sin hälsa för att minska risken­
för till exempel hjärt-kärl, ­diabetes
och njursvikts sjukdomar men
även hur det är att leva med njursjukdom. Reportaget om Henrik,
lite längre fram i tidningen, och
detta uppslag var några av de
­redaktionella texterna som publicerades.
Världen runt uppmärksammas världsnjurdagen.
Tre frågor till Bill Svanborg,
vice ordförande i Njurföreningen i Västerbotten
Vilken är den viktigaste frågan för njursjuka
just nu tycker du?
David Haglund
– Den mest angelägna frågan är att få fler människor att ta
ställning när det gäller donation. Allra bäst är förstås att anmäla sig till donationsregistret, om man inte vill det är det
ändå viktigt att prata
med anhöriga och
berätta hur man vill
ha det. Som det ser
ut nu så dör människor i väntan på att
kunna få ett nytt organ.
Vad har njursjukdomen
inneburit för
dig?
Bill Svanberg
14
– Det tog lång tid för
mig att acceptera
att jag var sjuk, men mitt råd till andra är förstås att försöka acceptera det så snabbt som möjligt och göra det bästa
möjliga av situationen. Jag gick tre år i dialys innan jag blev
transplanterad. Det blev som ett nytt liv efter transplantationen, men jag måste betona att jag tycker att livet fungerade bra under tiden med dialys också. Jag levde ett bra liv
och var till exempel tre veckor på Madeira under tiden och
firade jul. Jag hade det hur bra som helst och dialysen gick
bra att genomföra där också.
Njurföreningen i Västerbotten är en patientförening. I februari ordnade ni en tvådagarskonferens
för vårdanställda. Vad var tankarna bakom det?
– Vi vill sprida kunskap om njursjukvård. Det här ger vårdanställda en möjlighet till kunskapsutbyte som de inte hade
haft annars. I förlängningen är det förstås till gagn för våra
medlemmar att kunskapen sprids.
Text: Susanne Rydell
DIALÄSEN 2.2011
Världs
Njurdagen
10 mars 2011
Empowerment i vården
Vården ska stötta den som vill ändra sina
levnadsvanor för att förebygga sjukdom. Men
det är bara man själv som vet vad man kan,
vill och behöver.
– Det ska finnas en dialog i mötet mellan
patient och vårdgivare med fokus på patientens behov och förutsättningar, menar Lars
Jerdén, distriktsläkare i Dalarna.
Ta trapporna istället för hissen, äta en riktig lunch istället för att slänga i sig en chokladkaka eller resa sig från soffan och gå på träningen. Hela tiden finns det valmöjligheter, som ibland måste övervinnas, men som ingen annan
vare sig kan välja eller ta ansvaret för.
Begreppet empowerment står för egenmakt och delaktighet, tron på var och ens förmåga att definiera sina egna problem och hitta en lösning på dem.
Den som haft kontakt med vården ska känna sig stärkt
och tro på sin egenvårdande förmåga efter ett läkarbesök,
inte sänkt på grund av pekpinnar eller skuldkänslor.
Många som söker vård är idag pålästa och har ofta en
egen tanke kring sin hälsa och behov. Av tradition har sjukvården varit van att veta bäst.
– Vården måste tänka om helt enkelt och möta patienterna där de finns idag. Det är förstås inte lätt alla gånger,
det handlar om ett paradigmskifte, menar Lars Jerdén.
Otillräcklig motion, ohälsosamma matvanor, tobak och
riskbruk av alkohol orsakar mycket ohälsa och är vanliga bidragande orsaker till bland annat hjärtkärlsjukdom och diabetes typ 2. Socialstyrelsen har gett ut riktlinjer som handlar just om hur hälso-och sjukvården bör stötta individen
att förändra sina levnadsvanor för att förebygga sjukdom.
Frågan om levnadsvanor bör tas upp aktivt med patienter
och grunden är någon form av rådgivning som stärker individens egen förmåga.
– Som vårdgivare kan man ge värderingsfri information
om vad man vet idag utan att tala om hur patienten ska förhålla sig till informationen, menar Lars Jerdén.
– Ett gott råd är att aldrig ge råd. Istället bör man föra en
dialog utifrån det besvär patienten söker för och försöka
sätta det i samband med levnadsvanor. Vad patienten tror
att hon behöver göra, hur hon ser på sig själv och vad hon
tror om sin förmåga att klara av att ändra sina vanor.
DIALÄSEN 2.2011
Både självtillit och självkänsla spelar
stor roll för hur
det ska gå att
förändra en levnadsvana. Självtilliten kan variera inför olika
situationer, och
man kan till exempel vara övertygad om att
klara av att sluta
röka, men mer
tvivlande när det
gäller att börja
träna.
För att stärka självkänslan kan det vara bra att jobba med
sina egna attityder, försöka fokusera på det som är bra och
att söka sig till rätt miljöer.
– Känner man sig inte bekväm på gymmet är det förmodligen bättre att hitta en annan träningsform, menar Lars
Jerdén.
I sjukvården läggs ofta stor vikt vid värden som kan mätas i siffror såsom blodtryck, blodprovsresultat och läkemedelsdoser.
– Kontroller och läkemedel behövs förstås ibland, men
minst lika viktigt för hälsan är till exempel psykologiska
och sociala faktorer, säger Lars Jerdén.
Lars Jerdén disputerade inom området empowerment
och hälsa 2007 och tog i samband med det fram Min bok om
hälsa. I boken finns information om hur till exempel kost,
motion, vikt, alkohol, tobak och stress inverkar på hälsan.
Varje avsnitt har också utrymme för egen dokumentation.
Resultatet från den studie som genomfördes kring boken
visade bland annat att efter sex månaders användning svarade ungefär var fjärde person att informationen i boken
och den egna dokumentationen hjälpt dem att förändra en
levnadsvana vanligen kost, motion eller stress. Boken används bland annat inom primärvård och företagshälsovård
i Dalarna.
Text Anna-Lena Byström
15
Maria Pilawa
Som patient är du
experten i ditt liv
Utbildning, nätverk
och mätbara mål
viktiga byggstenar för framtidens njursjukvård
Britta Hylander minns njursjukvården förr, när dialyspatienter fick svåra blodtrycksfall,
mådde illa och tvingades ligga med benen i högläge.
Utvecklingen har förstås lett till att mycket blivit bättre. Men inte allt och trycket på njursjukvården bara ökar. Fortfarande är också vissa ämnen svåra att prata om – alla patienter
upplever inte att de kan prata med sin läkare om samlevnadsfrågor, enligt Britta Hylander,
som forskar inom området.
Allan Larsson
B
ritta Hylander är överläkare och docent på njurkliniken
på Karolinska universitetssjukhuset.
Hon är också ordförande i Svensk Njurmedicinsk förening,
där hon prioriterar
utbildningsfrågorna
för läkare.
– Föreningen ska
stå för ett bra utbildBritta Hylander,
ningsprogram och
ordförande Svensk Njurmedicinsk Förening
det innebär att vi ska
erbjuda kvalificerade
hel- och halvdagar med utbildningar som är relaterade till ST-läkarnas mål och övriga specialister, säger Britta Hylander.
ST-läkarnas situation är en viktig fråga för föreningen
också på ett annat, mycket konkret, sätt. Det är nämligen
få av ST-läkarna som kommer till föreningens Riksstämma.
– Vi har haft problem att få unga deltagare till Riksstämman och vi vill ändra på det och måste försöka göra det mer
attraktivt. Det är viktigt inte minst eftersom det är ett tillfälle
för ST-läkare att bygga nätverk för framtiden.
Föreningen försöker nu locka fler deltagare på olika sätt.
– Det viktigaste är att vi satsar på ett kvalificerat och attraktivt program för läkarna. Det gör vi både genom att låta personer som har skrivit avhandlingar presentera dem och genom att bjuda in andra internationellt erkända föreläsare,
säger Britta Hylander.
16
Till Riksstämman i december kommer Agnes Fogo, professor och forskare vid Vanderbilt University i Nashville och talar på temat »The etiology, pathogenesis and treatment of focal glomerulosclerosis«.
Men Britta Hylander tror inte att det räcker att programmet
på Riksstämman vässas; det behövs också andra förändringar
för att få fler unga deltagare att komma. En av förändringarna
måste ske på arbetsplatserna. Cheferna måste se till att det blir
möjligt för de unga läkarna att komma iväg från jobbet.
– Arbetssituationen är pressad på många håll, och det verkar som det ibland är svårt för ST-läkarna att få åka iväg. Men
det måste vara möjligt även för läkarna att komma iväg eftersom det är aktiviteter, som går att planera lång tid i förväg,
säger Britta Hylander.
Förutom utbildning, Riksstämman och möjligheten till nätverkande är en annan fråga högaktuell för Svensk Njurmedicinsk förening. Det handlar om nya mätmetoder för njursjukvården. Svensk Njurmedicinsk förening står i startgroparna
för att samarbeta med Njurförbundet om nya kvalificerade indikatorer för utvärdering av resultat inom njursjukvården.
– Det är Njurförbundet som har tagit initiativet och det
är klart att vi ställer upp på det. Nya utvärderingsmöjligheter ger patienterna chans att se om njursjukvården uppfyller
standarden, säger Britta Hylander.
Hon ser många saker som talar för att nya utvärderingsmöjligheter kan användas.
– I njurregistret finns redan mycket data som kan användas. För patienterna kan det här öka säkerheten och det blir
som en sorts certifiering av olika vårdgivare, som kan leda till
förbättringar och utveckling av vården.
Det är också viktigt att kunna jämföra vården, för att njursjuka patienter ska erbjudas lika villkor i olika delar av lanDIALÄSEN 2.2011
det. Ett aktuellt exempel där föreningen har engagerat sig
handlar om Stockholms län, där möjligheten att få assisterad PD ofta är sämre än i andra delar av landet.
Njurmedicinska föreningen har redan agerat i en skrivelse
till SKL, Sveriges Kommuner och Landsting.
– Vi planerar också att kontakta Socialstyrelsen. I Stockholm är det väldigt svårt att få assisterad PD på många håll,
eftersom det är så många olika vårdgivare inblandade. Det
är stora skillnader jämfört med andra delar av landet och de
skillnaderna är inte acceptabla.
Ett annat problem som är särskilt tydligt i Stockholms län
är bristen på platser för gästdialys. Britta Hylander konstaterar att bristen på platser har gjort det nästan omöjligt för
njursjuka att semestra i Stockholm.
– Det kan vara lättare att åka utomlands och få gästdialys
än att åka till Stockholm och försöka få gästdialys. Även om
man är njursjuk borde man kunna få åka till landets huvudstad om man vill och stanna några dagar. Men vi har varit dåliga på att erbjuda det i Stockholm.
Karolinska universitetssjukhuset planerar nu att upplåta
en plats permanent för gästdialys.
En fråga som engagerar Britta Hylander vid sidan av arbetet inom föreningen är forskning, bland annat inom området sex och samlevnad.
– Det är fortfarande ett område där många patienter upplever att doktorn inte riktigt vill lyssna eller prata, säger hon.
Även om det är svårt att erbjuda specifik behandling tycker
Britta Hylander att läkarna måste våga ta upp frågan.
– Patienterna kanske behöver prata om det även om det
inte finns någon självklar lösning. Det är viktigt att patienterna förstår att problemen hänger ihop med sjukdomen och
inte tror att de är ensamma om sina symtom.
Britta Hylander har nu påbörjat en ny studie där män mellan 18 och 55 år, i olika stadier av njursvikt, ska delta. Rekryteringen pågår, och totalt kommer cirka 100 patienter delta
som ska få lämna blodprov, spermaprov och svara på livsstils­
enkäter.
– Sedan en tidigare undersökning vet vi att patienter, som
har clearance under 20 ml/min har påtagligt nedsatt lust och
förmåga. Men vi vet egentligen inte så mycket om hur det ser
ut om man har clearance över 20 ml/min.
Projektet ska förhoppningsvis ge svar på flera frågor.
–Vi ska försöka se när i sjukdomsförloppet de eventuella
förändringarna inträffar. Sedan ska vi försöka se vad som utmärker de patienter som märker av förändringarna, jämfört
med dem som inte märker av det.
– I förlängningen hoppas vi förstås få
svar på hur och när en planerad behandling med hormoner ska sättas in, säger
Britta Hylander.
Text: Susanne Rydell
Läs mer om SNF på www.njur.se
DIALÄSEN 2.2011
Omvårdnadsdiagnoser
i svensk översättning
För att ge svenska sjuksköterskor tillgång
till de internationella uttrycken för omvårdnadsdiagnoser som NANDA-I har publicerat, ges nu ut Omvårdnadsdiagnoser enligt
NANDA – en komplett översättning av det
amerikanska originalet.
Omvårdnadsdiagnoser enligt NANDA är en fullständig guide till de omvårdnadsdiagnoser som utvecklats av
NANDA-I:s diagnosutvecklingskommitté (DDC). NANDA International är ett globalt nätverk av sjuksköterskor som arbetar med diagnosklassificering för att höja kvaliteten inom
sjukvården. De diagnoser som tas upp i boken har genomgått rigorös bedömningsprocess med strikta kriterier.
Korrekta omvårdnadsdiagnoser har avgörande betydelser i omvårdnadsarbetet och utgör grunden för de omvårdnadsbehov som sjuksköterskan preciserar tillsammans med
patienten. Standardiserade omvårdnadsterminologier som
NANDA, ger en möjlighet att samla data och underlätta systematisk analys inom och mellan hälso- och sjukvårdsorganisationer. Omvårdnadsdiagnoser kan ses som en nyckel till
ett effektivare bemötande av patienters behov.
Diagnosuttrycken är harmoniserade med motsvarande
termer i den svenska översättningen av SNOMED-CT som Socialstyrelsen arbetar med, vilket innebär att samma svenska
uttryck har valts i denna översättning i de fall det varit möjligt.
Läroboken har diagnosuttryck, definitioner, kännetecken, relaterade faktorer och referenser på svenska och dessutom finns
diagnosuttrycket och definitionen på engelska för att läsaren
ska kunna jämföra innebörden av diagnosen.
NANDA-I:s diagnosklassificering är uppbyggt på de förslag
som sjuksköterskor runt om i världen bidrar med. Med den
här svenska översättningen ökar möjligheterna till svenska
bidrag. USA-baserade NANDA International är ett globalt nätverk av sjuksköterskor som arbetar med diagnosklassificering för att höja kvaliteten inom sjukvården.
Källa www.studentlitteratur.se
Bli volontär på
World Transplant Games 2011
Under perioden 17–24 juni behövs sjukvårdsutbildade volontärer. Som volontär erbjuds du måltider, en uniformspikétröja, diplom,
­avslutningsfest och ett Västtrafikkort så du kan åka gratis på spårvagnar och bussar runtom i Göteborg under WTG. Läs mer om hur
du anmäler dig som volontär på www.wtg2011 .com
17
31st Congress of the Nordic Society of Nephrology
May 12-14, 2011 at The Tivoli Congress Center Copenhagen
T h e N o r d i c Ki d n ey Days
New insights in renal
endocrinology
Scientific & social programme
THURSDAY, MAY 12:
FRIDAY, MAY 13:
New apects of regulation and
­effects of vitamin D
11.00–12.15 Registration etc
12.15–13.15 Lunch/symposium
07.45–08.45 Morning Symposium
SATURDAY, MAY 14:
New aspects of nefro-endocrinology
09.00–10.00 Ulla Feldt-Rasmussen: Thyroid
hormones and the kidney
09.00–10.00 Eduardo Slatopolsky: Vitamin
D and the Cardio-Renal system (Claus Bruun
lecture)
10.00–11.00 Renal Pathology conference I
10.00–11.00 Makoto Kuro-o: Klotho
11.00–11.30 Coffee break
11.30–12.30 Bo Feldt-Rasmussen: Incretins,
biology and relvance for type 2 DM and
uremia
11.30–12.30 Free communications
12.30–13.30 Lunch / symposium
14.30–15.30 Anne-Lise Kamper:
Renin – angiotensin: New aspects of treatment
12.30–13.30 Lunch / symposium
13.30–14.30 Danish Society of Nephrology–
General Assembly
15.30–16.30 Posters and Coffee break
14.30–15.30 Peter Stenvinkel: Role of fat
mass and adipokines in uremia
13.15–13.30 Anne-Lise Kamper: Opening
New aspects of renal endocrinology and
fibrosis
13.30–14. 30 Jürgen Floege:
Aldosterone and new targets in renal fibrosis
16.30–17.30 Keith Hruska:
BMP-7, a new renal hormone
18.00 Evening symposium and dinner
13.30–14.30 Rajiv Kumar: Phosphatonins
15.30–16.30 Coffee break / Poster session
16.30–17.30 Cathy Shanahan: CKD-MBD
and vascular calcifications
19.00 Gala Dinner at Langelinie Pavillionen
www.NSN2011.dk
11.00–11.30 Coffee break
KRÖNIKA
PER ÅKE ZILLÉN | PATIENT
Organiserad hälsovård – jobbet ledigt
A
lla människor i vårt land har rätt och tillgång
till en god sjukvård. Denna vård har fått det politiskt korrekta namnet »Hälso- och sjukvården«,
vilket dock inte är liktydigt med »Hälsovård« och »Sjukvård«. Huvuduppgiften för den offentligt finansierade vården är inte att bedriva hälsovård i betydelsen bevarande av
hälsa genom förebyggande av sjukdom. Uppgiften är snarare att om möjligt återvinna hälsa genom botande eller
lindrande av sjukdom. Och det är bra nog.
Njursjukdom kan tas som exempel. Uppgifter och ansvar kan beskrivas med följande steg i »vårdtrappan«, med
början nedifrån.
När njurfunktionen har gått förlorad måste den ersättas. Det är en uppgift för de specialiserade njurklinikerna.
A
tt bromsa njursjukdomarnas destruktiva framfart är
i ett tidigt skede en uppgift
för primärvården och i senare stadier en uppgift för njurklinikerna.
Njursvikt upptäcks oftast när en
individ med (ofta ospecifika) symtom söker primärvården och när
blod- och urinprov leder till diagnosen njursvikt. När symtomen blivit så påtagliga så att patienten söker vård har
hälften eller vanligtvis betydligt mer än hälften av njurfunktionen förlorats.
I
H
älsan tiger still, sägs det. Problemet är att ohälsan också tiger still. Det gäller de tidiga stadierna
av njursvikt, men också för förhöjt blodtryck och
tidiga stadier av diabetes, hjärt-kärlsjukdom med flera.
»Världsnjurdagen« har upprepat sagt det uppenbara:
Det enda realistiska sättet att bekämpa njursjukdomar är
genom förebyggande, tidig upptäckt och tidig behandling
– exakt de moment, som hälso- och sjukvården uppenbarligen inte ser som sin uppgift.
I en artikel i Dagens Medicin (nr
7/11) bekräftar ordföranden för
Svenska
distriktsläkarföreningen
detta förhållande. Livsstilsdiskussioner för patienterna ska föras
inom sjukvårdens ram, skriver han,
medan folkhälsarbete inte bör vara
en uppgift för primärvården utan
ske »inom samhällets ram« (vilken
ram det nu kan tänkas vara). Han bekräftar det vi alla ser
och vet – känner man sig frisk ska man inte uppsöka primärvården. Det är först när man har ett hälsoproblem,
sökt primärvården och därmed blivit patient, som primärvården vill prata livsstil med oss. Författaren väljer därför också att inte nämna alla de individer, som känner sig
friska men inte är det.
»Hälsan tiger still,
sägs det. Problemet
är att ohälsan också
tiger still.«
tidigare stadier upptäcks njursvikten vanligen inte
alls. Patientens har inga symtom, det finns inga kliniska tecken, patienten känner sig frisk och ser ingen
anledning att uppsöka primärvården (patienter utan symtom är inte ens välkomna till primärvården). Enda möjligheten till tidig upptäckt är en hälsokontroll av till synes
friska individer, inkluderande till exempel albuminuri
och blodtryck. De åtgärder, som kan tänkas indikerade vid
tidig upptäckt har i hög grad med livsstil att göra.
Att försöka förebygga njursvikt genom att undvika eller
minska riskfaktorerna för sjukdom sker alltid helt och hållet på individens eget initiativ och ansvar.
Mönstret är tydligt: Ju sjukare vi är, desto mer ansvar
DIALÄSEN 2.2011
och resurser är samhället genom sjukvården beredd att
satsa på oss. Men, så länge vi inte har några symtom ska
vi sköta oss själva, ta eget ansvar och inte belasta den så
kalla­de hälso- och sjukvården.
O
rdföranden uttrycker distriktsläkarföreningens syn, skriver han. Detta innebär att hälsovård
i betydelsen förebyggande, tidig upptäckt och tidig behandling av en lång rad sjukdomar måste axlas av
någon annan.
Sökande till det lediga jobbet bör vända sig till Socialdepartementet.
Per Åke Zillén
[email protected]
19
NYHETER
Emma Högström
Ehab Rafael
Annette Lennerling
2010 års Gelinstipendiater
Stiftelsen Professor Lars-Erik Gelins Minnesfond utdelar årligen drygt 900 000 kronor till forskning och utveckling inom transplantationsområdet. Stiftelsen grundades
för 30 år sedan på initiativ av Njurföreningen i Västsverige,
ett år efter Lars-Erik Gelins bortgång. Lars-Erik Gelin inledde
transplantionsverksamheten vid Sahlgrenska sjukhuset
1965 och fick något år senare den första professuren i transplantationskirurgi i Sverige.
I november 2010 utdelade stiftelsen 150 000 kronor som
stipendier till följande personer:
100 000 kronor till Med dr. Ehab Rafael, transplantationskirurg på Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge för att
användas till klinisk träning och forskning inom lever- och
pankreas transplantation vid University of Toronto.
30 000 kronor till Emma Högström, sjuksköterska och tarm-
transplantationskoordinator vid Transplantationscentrum
på Sahlgrenska universitetssjukhuset. Stipendiet kommer
att användas för att studera tarmtransplantationer vid Nebraska Medical Center, Omaha samt vid Childrens Hospital i
Pittsburgh i Pennsylvania.
13 200 kronor till Annette Lennerling, medicine doktor och
sjuksköterska vid Transplantationscentrum på Sahlgrenska universitetssjukhuset. Stipendiet kommer att användas
för att studera verksamheten vid Erasmus Medical Center
(EMC) i Rotterdam med levande donatorer såsom »paired exchange« och anonyma donatorer.
Text: Håkan Hedman, Ordförande i Stiftelsen Professor
­Lars-Erik Gelins Minnesfond. www.gelinfonden.org
Förbättrad behandling för dialyspatienter
En ny upphandling av dialysutrustning kommer att innebära
stora förbättringar för samtliga de cirka 330 patienter som dialyseras på dialysmottagningarna vid Karolinska universitetssjukhuset. Alla patienter kommer från och med i vår att kunna erbjudas den modernare behandlingsformen hemodiafiltration (HDF).
– Det har varit viktigt för oss som Skandinaviens största njurmedicinska klinik att aktivt arbeta för att kunna erbjuda fler
patienter en modern och förbättrad dialysbehandling, säger
Mats Söderhäll, verksamhetschef vid Njurmedicinska kliniken.
20
Förenklat innebär behandlingsformen HDF en förbättrad
rening av ett större antal olika slaggprodukter. Ett flertal
­observationsstudier har påvisat att HDF har en positiv effekt
på bland annat patientkvalitet, välbefinnande, elektrolyt­
balans, blodvärde samt annan sjuklighet och inte minst en
förbättrad överlevnad. Idag behandlas cirka 20 procent av
klinikens bloddialyspatienter med HDF.
Källa www.karolinska.se
DIALÄSEN 2.2011
Muntorrhet nonchaleras
ofta av vårdpersonal
Muntorrhet kan orsaka både svamp och bakterier i
munnen och patienten riskerar att drabbas av infektioner
i slemhinnan. En störd munflora kan också snabbt leda till
karies. Att vara torr i munnen påverkar även livskvaliteten.
– Det svider i både mun och gom och det kan vara svårt
att känna smaken på det man äter. Många får till och med
problem att svälja ned maten och tvingas välja sådant som
inte kräver så mycket saliv, som till exempel soppor och
puddingar, säger Solgun Folke.
I två empiriska studier har hon undersökt vad det innebär
att lida av muntorrhet och hur vårdpersonalen förhåller sig
till problemet. I den första studien intervjuade hon sexton anställda inom hälso– och sjukvården. Resultatet visar att även
om personalen var medvetna om att muntorrhet är vanligt förekommande så togs patienternas problem inte på allvar.
– Av svaren framgår också att personalen menar att muntorrhet är något man får stå ut med. Även kunskapen om symtomlindrande preparat är dålig, vilket gör att patienterna inte
rekommenderas något alls för att minska besvären.
– Muntorrhet beror ofta på läkemedelsbiverkningar och ibland räcker det att ändra medicineringen för att komma till
rätta med problemet. Det finns även salivstimulerande sugtabletter som också innehåller fluor, som till exempel Xerodent, eller smörjande oljor att ta till, säger Solgun Folke.
I den andra studien fick femton personer beskriva hur de
upplever att vara muntorra. Här framkom att det är ett elände
som påverkar både välbefinnandet och livskvaliteten negativt. Man är rädd att lukta illa ur munnen och undviker till
exempel att äta tillsammans med andra då man är orolig att
smacka. De tillfrågade kände sig också uppgivna eftersom de
varken upplevde att de fick stöd eller bekräftelse av vårdpersonalen.
Muntorrhet är alltså en vanlig biverkan av läkemedel och
kan därför drabba alla åldrar. Blodtryckspreparat, antidepressiva mediciner och medel mot astma– och allergi kan
DIALÄSEN 2.2011
Mona Halstensen
Att lida av muntorrhet påverkar både välbefinnandet och livskvaliteten mycket negativt.
Men trots att problemet är vanligt nonchaleras det ofta av vårdpersonal. Det visar Solgun
Folke, folkhälsovetare och universitetsadjunkt
vid Högskolan i Halmstad, i en licentiatavhandling hon nyligen lagt fram vid Odontologiska
institutionen på Malmö Högskola.
alla ge muntorrhet. Ofta ligger även sjukdomar som Sjögrens syndrom och diabetes bakom. I samband med strålbehandling mot huvud-halsregionen där spottkörtlarna skadas kan problemet bli permanent.
Solgun Folke menar att hälso– och sjukvårdpersonal måste
bli mycket bättre på att lyssna aktivt på patienterna, betrakta
dem ur ett helhetsperspektiv och respektera deras lidande.
– Personalen bör själva ställa frågor om muntorrhet istället för att förvänta sig att patienten
ska ta upp besvären eller att någon annan vårdgivare inom hälso– och sjukvården tar sig an problemet.
För ytterligare information kontakta:
[email protected]
21
Digital Center AB
Nefroakademien
Dialys handlar om mer än dialys
Utbildning 2011
Att förbättra vår professionella
kunskap hjälper oss också att
förbättra våra patienters
fortlevnad och livskvalitet
PDSmart
Iverklighetenitiden
Motiverandesamtal
Atthjälpamänniskorattändrabeteende
Två dagars fördjupningsutbildning
Riktar sig till hela PD-teamet
24–25 maj 2011 i Stockholm
Tre dagars utbildning
Riktar sig till personal inom PD och HD
7–8 sep samt den 15 nov 2011 i Stockholm
• Grundläggande sjukdomslära kring
diabetes och diabeteskomplikationer
• Fokus på diabetisk njurskada och PD
• Hälsopedagogik, en undervisningsmodell
där patienten är en resurs med kunskap
och erfarenhet av att vara sjuk
• Granskad och godkänd av IPULS
• En förändringsinriktad, patientcentrerad
och samtidigt styrande samtalsmetodik
• Ger handfasta verktyg för en effektiv och
respektfull kommunikation om beteendeförändring
• Utgår från problemområden inom dialysverksamhet
För information och anmälan
Anneli Hållström
Telefon 073-707 76 17
Epost [email protected]
För information och anmälan
Annika Ralston
Telefon 073-707 76 37
Epost [email protected]
Fresenius Medical Care Sverige AB . Djupdalsvägen 1, S-192 51 Sollentuna . Tel +46 (0)8-594 77 600 . Fax +46 (0)8-594 77 620
Epost [email protected] . www.fmc-ag.se
SNSF
LENA ALEXANDERSSON
ORDFÖRANDE I SNSF
NJURFÖRENINGENS DAGAR I NORR
Egenvård är guld värd
I
ten har integritet och kan ta egna beslut. Patient och vårförra numret skrev jag här på SNSF:s egen sida om
den kan om man lyssnar till varandra ha ett givande partmin önskan om att antalet patienter bör öka som ifrånerskap och behandla varandra med ömsesidig respekt.
gasätter och deltar i olika beslut om sin behandling.
Ganska nyligen rannsakades det jag skrivit då jag fick möjlighet att delta vid Njurföreningens Västerbottens dagar i
et var mycket intressanta och givande dagar i
Norr, närmare bestämt i Umeå i februari. Per Åke Zillén,
Umeå. Patientföreningarna i norr hade verkligen
patient, skribent och nu föreläsare, berättade om sin resa
tänkt till med viktigt innehåll som passade många
genom njursjukvården. Bland annat så sa han något som
inbjudna samt att mötet var väldigt välarrangerat. Kanske
jag egentligen inte funderat så mycket på tidigare nämkan detta vara något för övriga att ta efter i vårt avlånga
ligen att det är vi i sjukvården
land: Sjukvården möter patientsom är delaktiga i patientens liv
föreningar, patienter och lands»Vi talar mycket om att vi tings politiker som kan resul– jag som hela tiden tänkt att patienten ska bli mer delaktig. Oj,
vill ha delaktiga och aktiva tera i något bra.
är det bara jag som har tänkt så?
patienter men från och
Vi talar mycket om att vi vill ha
ör många medlemmar
delaktiga och aktiva patienter
har det i år varit långa vinmed
nu
känner
jag
att
det
men från och med nu känner jag
terveckor. På många stälatt det är jag som kanske får bli
len har kylan varit mycket långär jag som kanske får bli
delaktig i deras liv också.
och en stor del av Sverige
delaktig i deras liv också« varig
har inte kunnat klaga på snöbrist. Nu kan man inte annat än
er Åke talade även en
att se fram emot vårluft och då
hel del om egenvård och
kanske det kan locka lite extra med en tur till västkusten?
att man som patient inte tillhör landstinget, att
Den 8-10 maj är det nämligen dags för SNSF:s Njurmedicinman kan göra mycket själv för att förebygga, upptäcka och
ska vårmöte och i år får vi möjligheten att vara i Göteborg.
bromsa sin njursjukdom genom bland annat egenvård och
Ett mycket bra program har skapats av arrangörsgruppen
egna initiativ till hälsokontroller. (Jag måste säga att han
med tema »Nutidsinspiration och framtidsvisioner«. Kan
gjort ett fantastiskt jobb med sin egenvård!) Att egenvårman bli annat än nyfiken och vilja delta!
den är något som måste fortsätta livet ut och även efter en
njurtransplantation. Per Åke talade även om att vi i vården
kan bli bättre på att se patienten som expert, att patienLena Alexandersson, [email protected]
D
F
P
Bli medlem i SNSF
SNSF:S STIPENDIUM
Bli medlem i Svensk Njurmedicinsk Sjuksköterskeförening.
Medlemsavgiften är för A-medlemmar (sjuksköterskor som
arbetar inom njursjukvården) och för B-medlemmar (övriga
intresserade) 200 SEK/år. Som medlem får man sitt eget
exemplar av tidningen Dialäsen.
• Avgiften sätts in på plusgirokonto 491 94 06-1
• Ange namn, adress, e-post, arbete t ex HD, PD,
avdelning eller mottagning samt yrkeskategori.
• Vid utebliven tidning eller ny adress kontakta Ewa Knutson,
e-post: [email protected]
Svensk Njurmedicinsk Sjuksköterskeförenings stipendium utlyses årligen. Medlem sedan minst två år kan söka stipendiet.
Stipendiesumman är 20 000 kronor
som kan fördelas på en eller flera sökande. Sista ansökningsdag är 1 april.
Stipendiet delas ut vid SNSF:s vårmöte. Stadgar och instruktioner för
ansökan finns på:
DIALÄSEN 2.2011
www.snsf.nu
23
AN-SWE-AMG-231-2011
Gustav III:s Boulevard 54, 169 27 Solna. 08 - 695 11 00. www.amgen.se
Enklare
än Aranesp ...
®
Aranesp® injektionspenna finns i ett antal styrkor för att ge dig
flexibilitet när du vill dosera mer sällan, till samma pris (AIP)
som förfylld spruta.
Den avancerade funktionen skyddar såväl sjukvårdspersonal
som patienter mot ofrivilliga stick, både före och efter injektion.
Aranesp® (darbepoetin alfa) Rxs Indikationer: Behandling av symtomgivande anemi hos vuxna och
barn med kronisk njursvikt (CRF). Behandling av symtomgivande anemi hos vuxna cancerpatienter med
icke-myeloida maligniteter som behandlas med kemoterapi. Förfyllda sprutor 10-500 µg samt förfyllda
injektionspennor 20, 40, 60, 80, 100, 150, 300 samt 500 µg.
Datum för översyn av produktresumén december 2010. För fullständig information vid förskrivning,
produktresumé och aktuella priser, se www.fass.se och www.tlv.se
MONA HALSTENSEN
En fungerande kärlaccess är en förutsättning för den
livsuppehållande hemodialysbehandlingen. år 1966 revolutionerade
Cimino-Brescia genom att utveckla den arteriovenösa fisteln
konstruerad av patientens egna blodkärl och som visat sig vara den
bästa kärlaccessen vid dialys. Trots detta startar många svenska
patienter sin hemodialysbehandling med central dialyskateter vilket
kan innebära ökad infektionsrisk och förkortad livslängd.
Kärlaccessen är
patientens livlina
Det andra multidisciplinära Svenska Accessmötet arrangerades i februari på Stockholms universitet med 350
deltagande kärlkirurger, transplantationskirurger, anestesiologer, radiologer, nefrologer, biomedicinska analytiker,
njursviktskoordinatorer och dialyssjuksköterskor samtliga
med fokus på dialyspatienternas kärlaccess och önskan att
uppdateras på aktuell data och ta del av varandras erfarenheter. Mötet arrangerades även i år av en progamkommitté
ledd av professor Ulf Hedin, kärlkirurgiska kliniken, Karolinska universitetssjukhuset.
Statistik visar att dagens dialyspatient övervägande är en
äldre man, ofta med komplikationer såsom hjärt- kärlsjukdom
och diabetes, sjukdomar som kan innebära sämre möjligheter
26
för patienten att få en fungerande AV-fistel. Det är bevisat att
icke kroppseget material innebär ökad infektionsrisk och förkortad livslängd för patienten. Därför är den nativa AV-fisteln
att föredra. Föreläsare Richard Fluck från England nämnde att
23 procent av dialyspatienterna dör på grund av infektioner.
Statistiken visar att Sverige under de sista tio åren procentuellt minskat antalet patienter med AV-fistel och istället har patientandelen med CDK ökat. En viss positiv förändring med stigande andel AV-fistelpatienter kan ses de sista två åren.
Hur kan då Sverige öka andelen AV-fistlar hos dialyspatienterna? Mötets föreläsare förmedlade att njurmedicinsk personal behöver förutsättningar för att skapa god koordinering,
planering, information samt ha ett fungerande samarbete
DIALÄSEN 2.2011
med duktiga kirurger och röntgenläkare. Stor vikt bör läggas
på att upparbeta system för att minska akuta dialysstarter med
CDK på redan kända njursviktiga patienter. Detta innebär att
en AV-fistel bör anläggas i god tid inför dialysstart.
När AV-fisteln sedan är på plats behöver patienten kunskap
för att kunna kontrollera sin egen AV-fistel – »svirrar« den och
vad gör jag om den »stannar« samt att patienten kallas på regelbundna kontroller av sin AV-fistel om dialysbehandlingen
inte är påbörjad.
För de patienter som har dialys och en fungerande AV-fistel
menade Richard Fluck att sticktekniken »Button hole« (punktion sker i samma hål med samma vinkel så att en kanal bildas) med trubbiga nålar var den mest skonsamma sticktekniken för att bevara AV-fistelns livslängd samt att det bästa är
om patienten sticker sig själv.
Hur den nyopererade AV-fisteln skall kontrolleras och hur
eventuella problem bör handhas berättade Mark Hansen, radiolog från Köpenhamn om. Kontrollera alla AV-fistlar efter
4-6 veckor oavsett hur snart patienten behöver påbörja dialys. Mognar inte AV-fisteln som förväntat bör ultraljud utföras för att fastställa en eventuell stenos som kan hindra mognaden. Mark Hansen menar att stenoser är den vanligaste
orsaken bakom långsam mognad av en nyanlagd AV-fistel.
Riktlinjer för kärlaccesser var temat som inledde dag två.
Patrick Haage, interventionell radiolog från Tyskland bjöd
på en genomgång av European Best Practice Guidelines och
DIALÄSEN 2.2011
Waltraud Küntzle, sjuksköterska från Tyskland, berättade
om omvårdnadsriktlinjer för kärlaccess utvecklade i Tyskland. Därefter gick kärlkirurg Jan Brunkwall, nu aktiv i Tyskland, igenom arbetsprocessen bakom skapandet av riktlinjer.
Jan har deltagit i en arbetsgrupp som tagit fram tyska multidisciplinära riktlinjer för kärlaccess och gav oss goda tips.
Den sviktande kärlaccessen och åtgärder för att återetablera god funktion var temat i nästkommande session. Nuno
Dias, radiolog från Malmö, berättade om trombolys. Han menar att trombolys är ett gott behandlingsalternativ vid akut
ocklusion av en AV-fistel eller graft, men att den grundläggande orsaken också behöver åtgärdas.
FAKTA Dagens dialysaccesser
Den arterio-venösa (AV) fisteln konstrueras oftast som en end-to-side
anastomos mellan ven och artär. I första hand anläggs denna i den icke
dominanta armen. Preoperativ noggrann fysikalisk undersökning är
­viktig. Så småningom mognar venen och blir mer artärlik genom väggförtjockning och dilatation. Blodflödet i AV-fisteln ökar också under
mognadstiden. Vid optimala förhållanden är den stickduglig med grova
dialysnålar någon månad efter fisteloperationen. Hos patienter med
sköra kärl kan man använda sig av graft (konstgjord fistel i syntetiskt
material) mellan artär och ven. Ett annat alternativ är central dialys­
kateter (CDK) med höger vena jugularis interna som förstahandsval.
Källa Lina Strömstedt, Dialäsen nr 3 2005.
27
2
1
4
3
I vimlet:
1. Waltraud Küntzle
2. Håkan Pärsson & Nuno Dias
3. Ulf Hedin
4. Gunilla Welander
5. K-G Prütz, Lars Weiss &
Gunnar Sterner
6. Marc Hansen
7. Richard Fluck
8. Anders Fernström
5
6
8
7
28
DIALÄSEN 2.2011
Två kärlkirurger med olika vinklingar redogjorde för olika
operationsmetoder och nya material. Eric Peden, kärlkirurg
från Houston, USA, berättade bland annat om sina erfarenheter av kirurgiskt avlägsnande av fett på överviktiga patienter,
när en välfungerande AV-fistel ligger alltför djupt i tjock fettvävnad. Professor Ulf Hedin från Stockholm talade om metoder att
försöka rädda AV-fistlar som slutat fungera. Enligt Ulf var målet
med dessa åtgärder att rädda eller förbättra kärlaccessen, eventuellt tillfälligt, och främst att hålla patienten kateterfri.
Att vi inte klarar oss utan centrala dialyskatetrar (CDK) konstaterades. Så hur gör vi då för att lyckas så bra som möjligt
med dem vi måste ha? Gunnar Sterner, nefrolog från Malmö,
beskrev olika katetertyper och material, och påpekade att katetrarnas funktion är mer beroende av hur de läggs in än av
vilket fabrikat de är. Att katetern mynnar centralt i höger förmak och att artärlumen inte ligger mot venväggen är två viktiga faktorer. Inga katetrar är idealiska och det görs mycket
få studier som jämför olika katetertyper.
Hur CDK ska läggas in fick vi höra radiologen Karin Zachrisson från Göteborg berätta. Hon betonade steriliteten vid inläggandet och valet av kärl. Höger vena jugularis interna är förstahandsvalet, men går inte det är alternativet inte givet. Vena
subclavia bör om möjligt undvikas, på grund av den stora risken för stenoser. En lugn och välinformerad patient gör inläggningen smidigare. Att märka ut lämplig plats för exit site i förväg bidrar också till ett bättre resultat för patienten.
Kristina Nilsson, Norrköping, och Frida Fondelius, Malmö,
sjuksköterskor med ansvar för kärlaccess, redogjorde för befintliga riktlinjer för skötsel av CDK. De presenterade även resultatet av en enkätundersökning gällande CDK-skötsel som
genomförts på landets dialysenheter. Enheternas arbete stämmer inte alltid överens med riktlinjerna, men många kliniker
har egna kvalitetsdokument som ständigt uppdateras. Sjukskötare Olof Hagman från Skövde presenterade ett förbättringsarbete från Skaraborgs sjukhus för att minska antalet
CDK-relaterade infektioner. Ett verktyg för webbaserad självskattning utvecklades där följsamheten till befintliga hygienrutiner skattades. Tack vare den medvetenhet som skapades
FAKTA DiAD dialysaccessdatabas
DiAD är en del av SNR, Svenskt Njurregister. Ingen avgift krävs för anslutning. Accessdata rörande predialys och hemodialyspatienter registreras. Accessen följs från anläggningsdatum.
DiAD startade som ett regionalt register i Karlstad, Karlskoga och
Örebro och är sedan 2009 ett rikstäckande register. I nuläget är 49
enheter anslutna. Registrering sköts av njursviktsjuksköterskor eller
sjuksköterskor på hemodialysavdelningar. Lokal administratör utses.
Registret är uppbyggt kring informationsrutor – någon manual behövs
inte. Funktionskontroller, åtgärd och komplikationer som leder till åtgärd
och avslut registreras. Typ av access vid dialysstart, CDK-användardefinition liksom stick- och funktionsstart registreras. Även uppföljning såsom stickteknik, nåltyper, kateterlås och CDK fabrikat kan registreras.
Varje enhet kan ta fram data rörande sin enhet. Swedvasc, kärlkirurgernas kvalitetsregister, kommer att hämta data från DiAD. Fasta rapporter har utarbetats och visas som patientlista samt grafiskt:
Fördelning av aktuella accesstyper som kan direkt jämföras
med hela databasen.
• Accesstyp vid dialysstart
• Anlagda AVF/graft under en viss tidsperiod
• Antal reoperationer under en viss tidsperiod
• Antal PTA under en viss tidsperiod
• Anlagda CDK under en viss tidsperiod
• Antal CDK dagar/ år Komplikationer inom en viss tidsperiod
Läs mer: www.medscinet.net/snr/diad.aspx
kunde antalet CDK-relaterade infektioner kraftigt minskas.
Dialysaccessdatabasen DiAD ger alltmer tillförlitlig statistik beroende på att fler som använder databasen blir allt tydligare. Kan dessa data ligga till grund för svenska riktlinjer
för vaskulär access, och behövs svenska riktlinjer? Det kunde
konstateras att målen ska ligga inom vad vi rimligen kan
komma att uppnå, men något över den nivå vi åstadkommer
redan idag.
Text: Pia Lundström, Kristina Nilsson, Frida Fondelius.
Länkar – Riktlinjer
Vascular Access Society www.vascularaccesssociety.com
Riktlinjer: www.vascularaccesssociety.com/images/stories/PDF/
ebpg-vascular-access.pdf
European Renal Association-European Dialysis Transplantation
Association, ERA-EDTA www.era-edta.org
Riktlinjer: www.era-edta.org/guidelines.htm#ERAEDTA
Svensk Njurmedicinsk Förening www.njur.se
Riktlinjer: www.njur.se/Filer/Kliniska_hjalpmedel/Riktlinjer_
uremi_2007.pdf
Svensk förening för anestesi och intensivvård www.sfai.se
och sök riktlinjer.
DIALÄSEN 2.2011
Vårdhandboken www.vardhandboken.se
Riktlinjer: www.vardhandboken.se/Texter/Dialys-hemodialys/
CDK-omlaggning-och-anvandning
National Kidney Foundation www.kidney.org
Riktlinjer: www.kidney.org/professionals/kdoqi/guidelines_updates/
doqi_uptoc.html#va
Gefäßzugänge für die Hämodialyse: Interdisziplinäre Arbeitsgruppe – GHIA
Riktlinjer: www.springerlink.com/content/utn8666v73t76557/fulltext.pdf
29
2010-11-15 | 65127 | Nordic 51.02.10 SE
Figur 1. A. Svepelektronmikroskopibild av ett av kärlen i kärlnystanet i njuren. Inne i kärlet ser man en röd blodkropp som tar sig fram.
Själva kärlväggen består av ett tunt cellmembran med många små porer för att kunna släppa igenom salter och vatten effektivt. På utsidan
av kärlen syns podocyterna, speciella celler med unik utformning för att bibehålla barriärens selektiva egenskaper. B. En tecknad bild över
hur man tänker sig att filtrationen sker över de olika cellerna i kärlnystanet. Bilderna är modifierade från Haraldsson et al., 2008.
Från molekyl till människa
– forskning på bred front
Varför ska man leta efter orsaker till njursjukdom på molekylär nivå? Svaret är att sökandet måste ske på alla nivåer och gärna genom att kombinera ihop allt från molekyl
till människa. Vi behöver detaljkunskaper
för att kunna se hela bilden och när det gäller njursjukdomar finns det en del kvar att
göra innan bilden klarnar.
Vad är det då som skadar njuren? Det finns en mängd olika
orsaker till skador. Högt blodtryck är en viktig faktor, eftersom njurarnas kärl då utsätts för en högre påfrestning än normalt. Detta kan leda till stela blodkärl, vilket kallas skleros.
Men det finns också en mängd njursjukdomar som man inte
vet så mycket om, en del är ärftliga och andra inte. Man vet inte
heller alltid varför vissa människor får en mer allvarlig form av
en njursjukdom som snabbt leder till dialys medan njurarna
kan läka och återfå full funktion hos andra individer.
När vi åker på njurkongresser ute i världen och presenterar
vår forskning är det tydligt att stora ansträngningar görs på
alla håll för att komma längre och förstå mer om dessa sjukdomar. Tyvärr har vi inte sett så många nya mediciner mot njursjukdom och man kan fundera på varför. En anledning är att
DIALÄSEN 2.2011
det rör sig om komplicerade sjukdomar, vilket gör det svårt att
nå genombrott i forskningen. Dessutom, om man jämför med
cancer eller hjärtsjukdomar som det forskas intensivt kring, så
är intresset från samhället och läkemedelsindustrin större för
dessa sjukdomar. Detta leder till att mer pengar avsätts både
till vård och till forskning inom dessa områden. Därför är det
viktigt att vi som har någon koppling till njursjukdom når ut
med information till omvärlden. Allmänheten behöver få veta
vad det innebär att vara njursjuk, hur viktigt det är med organdonation och att mer forskning behövs för att erbjuda bättre
alternativ för njursjuka i framtiden. Denna diskussion är viktig att hålla aktuell och Njurförbundet och de yrkesprofessionella organisationerna har en viktig roll att fylla.
Aktuell forskning
Det mest spännande inom njurforskningen på senare tid är att
vi numera vet vilka proteiner som är inblandade i olika ärftliga sjukdomar. Ett bra exempel är nefrin, ett protein som sitter i kärlnystanet i de specialiserade celler som kallas podocyter. När detta protein är muterat (felaktigt ihopsatt) så är inte
barriären mellan blod och urin längre intakt utan det läcker ut
stora mängder äggvita i urinen. Att ett enda protein av alla de
som uttrycks i njuren är felaktigt konstruerat kan räcka för att
31
FAKTA NJURARNA
Njurarna ser ut som stora bönor och är cirka 10 centimeter långa. Deras huvudsakliga arbete är att filtrera och rena blodet. Vi har två njurar
och detta är en stor fördel, till exempel vid transplantation eller skada,
eftersom vi har möjlighet att klara oss med bara en av våra njurar. Njurarna är komplicerade organ med en väldigt specialiserad uppbyggnad. Blodet når njurarna via stora kroppspulsådern, går vidare in genom
njurartären och kommer till slut in till de små kärlnystan, som är den
första delen av nefronet. I varje njure finns det ungefär en miljon nefron,
vilka är de specialiserade enheter som står för själva filtrationen i njuren. Kärlnystanet är en bunt små fina kärl som är högspecialiserade för
att släppa igenom vatten, salter och nyttiga ämnen, se figur 1 A och B.
Kvar i blodet är bara stora proteiner som albumin. Omedelbart efter det
att blodet filtrerats kommer nästan allt vatten, salt och nyttiga ämnen
att tas tillbaka igen till blodet i det tubulära systemet den andra delen
av nefronet. Varför använder njurarna en så omständlig process? Jo, för
att här har vi möjlighet att reglera den exakta mängden salt och vatten
som ska sparas på, och vad som ska ut ur kroppen med urinen. Restprodukter, som till exempel urea blir vi av med på detta sätt och normalt
kissar vi ut ungefär en liter urin per dygn. När nefronen i njuren skadas
får vi problem med salt- och vattenbalansen i kroppen och vi blir inte
heller av med onyttiga restprodukter. Om problemen blir tillräckligt stora
behöver kroppen hjälp i form av konstgjort rening av blodet, dialys.
ge en allvarlig njurskada. Det gör det lätt att förstå att en skada
kan uppkomma men trots detta är den här typen av njursjukdom mycket ovanlig. Forskare i både Europa och USA har hittat fler proteiner, som i skadat tillstånd ger upphov till olika
typer av ärftliga njursjukdomar som alla leder till en skadad
barriär och proteinläckage. Hur kan då denna kunskap användas för att hjälpa människor som lider av en njursjukdom? Svaret är tyvärr att man ännu inte kan »laga« muterade proteiner
i kroppen. Våra gener utgör själva koden till hur proteinerna,
byggstenarna i kroppen, ska utformas för att fungera. När generna ger felaktiga instruktioner blir proteinerna muterade.
Att kunna behandla med friska gener kallas genterapi. Tyvärr
är detta oerhört komplicerat och något man ännu inte klarar
av att göra på ett bra sätt. I vårt laboratorium vid Göteborgs
universitet arbetar vi med att analysera njurbiopsier som njursjuka patienter har gett oss tillåtelse att undersöka. Biopsin
innehåller runt 10-15 kärlnystan och dessa plockar vi ut med
en pincett under mikroskop. Därefter renar vi fram själva genkoden från nystanen för att undersöka den. I ett samarbete
mellan Göteborgs universitet och Karolinska Institutet undersöker vi sedan alla de 30 000 gener som man hittills hittat i
människans arvsmassa. Vi letar efter gener som finns i ovanligt stor mängd, eller sådana som inte finns någon annanstans
än i njurens kärlnystan. Just dessa gener kodar för proteiner
som kan vara viktiga faktorer för uppkomst av njursjukdomar.
Det som gör vårt projekt unikt och framgångsrikt är att vi
jobbar brett. Den laborativa verksamheten kombineras med
32
information som samlas in av kliniskt verksamma läkare
och sjuksköterskor. Patienternas njursjukdom dokumenteras i detalj för att vi ska se vad som är unikt för varje sjukdomsgrupp och sedan kunna koppla detta till de gener vi undersöker. Tack och lov är många av dessa sjukdomar mycket
ovanliga, men det gör också att vi forskare måste samarbeta
både regionalt, nationellt och internationellt. Detta givande
samarbete leder till ett stort utbyte av erfarenheter som sannolikt leder till en ökad förståelse för njurarnas funktion Vi
är oerhört tacksamma för att så många patienter bidrar till
dessa studier, något som är i högsta grad nödvändigt för att
föra forskningen framåt.
DIALÄSEN 2.2011
Anna Svanfeldt Hillervik
Både politiker och allmänheten behöver få upp ögonen för
hur det är att vara njursjuk, vad som sker inom forskningen
både i Sverige och utomlands och att vi behöver fler behandlingsmöjligheter för njursjuka.
Text Jenny Nyström, Docent och forskare vid
Institutionen för Neurovetenskap och Fysiologi,
Göteborgs universitet och Njurcentrum,
Sahlgrenska universitetssjukhuset.
E-post: [email protected]
DIALÄSEN 2.2011
Referenser
Haraldsson, B., Nystrom, J., and Deen, W.M. (2008). Properties of the
glomerular barrier and mechanisms of proteinuria. Physiol Rev 88,
451-487.
Pavenstadt, H., Kriz, W., and Kretzler, M. (2003). Cell biology of the
glomerular podocyte. Physiol Rev 83, 253-307.
Ruotsalainen, V., Ljungberg, P., Wartiovaara, J., Lenkkeri, U., Kestila,
M., Jalanko, H., Holmberg, C., and Tryggvason, K. (1999). Nephrin is
specifically located at the slit diaphragm of glomerular podocytes.
Proc Natl Acad Sci USA 96, 7962-7967.
33
nJUrKonFErEnSEn I UMEå
Kraftsamling för
Njurmedicin i Norr
njurföreningen i Västerbotten med tre andra
föreningar tog initiativet till en två dagars
konferens i Umeå i februari. Föreningen arbetar för ett forskningscentrum i Umeå och
ville med mötet sprida kunskap om njursjukvården till andra sjukvårdsanställda, allmänheten och politiker.
1
2
Konferensen i Umeå i februari samlade cirka 200 deltagare
och det bjöds på föreläsningar av både patienter och profession om njursjukdom, transplantation och dialys. Paneldebatt med inbjudna politiker, medicinska experter och Donationsrådet var ett lyckat evenemang som torde bidra till
att landstingspolitikerna i Västerbotten fått bättre kunskap
om att till exempel preventivt arbete kan minska njursjukdom och att det behövs fler njurspecialister till Umeå (och förstås hela Norrland). Fler läkarutbildningsplatser på universitetet, utökat antal AT- och ST-tjänster vid sjukhuset NUS och
därtill ett forskningscentrum om njursjukdomar kan göra
det enklare och mer attraktivt att arbeta i Västerbotten och
kringliggande län.
Text och foto Pia Lundström
3
4
5
1. Arrangörer och medverkande: Kent Mårtensson,
Anna Söderberg, Bernd Stegmayr, Anders Rydvall,
Malin Haglund, Sven-Ola Strandberg, Oliver Strandberg,
Emöke Dimény, Bill Svanborg
2. Kerstin Forsén Öberg och
Lennart Lundberg
3. Maria Burström och Petra Vickman
6
berättade om transplantationssjuksköterskans arbete på NUS.
4. Charlotte Möller från Donationsrådet
talade om regelverket kring donation.
5. Sjukgymnast Cecilia Edström talade om
»Vägen till bättre hälsa«.
6. Carin Feldt, Malin Isaksson och
Lena Alenbro berättade om Skellefteå
dialysens egenvårdsprojekt.
7. Per Jonsson med ämnet läckströmmar
och mikrobubblor i dialysapparater.
34
7
DIALÄSEN 2.2011
MTFD
GUNNAR MALMSTRÖM
Självdialysens maskinella utveckling
I
en rapport av Bill Peckham på www.renalweb.com
Den 10 februari samlades 32 deltagare – apotekare,
läser jag om en ny dialysmaskin med modellbeteckläkare, sjuksköterskor och medicintekniska ingenjörer
ningen XCR-6 som är avsedd för användning av hem– från hela landet. Doktor Rolf Nystrand gav tips om vad
hemodialys. Den är utvecklad av företaget Xcorporeal Inc i
man ska tänka på vid desinficering av dialysutrustningar
USA vilka tagit fram tre olika typer av dialysmaskiner: en för
och vid odlingsprover. Vi ska validera våra system noggrant
dialyser på sjukhus, en för hemhemodialys och en bärbar
och desinficera dem regelbundet så att bakterierna inte får
dialysmaskin som presenterades 2010 i Dialäsen. Maskinen
fotfäste. Med en hög frekvens av desinfektioner kan provför hemhemdialys är konstruerad för
tagningsfrekvensen glesas ut. Rolf
dagliga behandlingar och använder en »Patienten laddar maskinen
anser att Ro system för hemdialys
teknik med ett filter »sorbent column« med en engångskassett som
kan stå stilla mellan dialyserna utan
som renar dialysvätskan från ure- innehåller alla nödvändiga
spolprogram. Vid spolprogram tillmiska toxiner och sedan återanvän- elektrolyter för en dialys«
för man ny mat till de bakterier som
der den. Sex liter dialysvätska – tillverväxer i systemet. Spolningen späder
kad med kranvatten – behövs per behandling. Maskinen har
ut odlingsproverna, men bakterierna finns kvar i systemet
ett motsvarande clearens för uremiskatoxiner som en konom man inte tar bort dem med desinfektion. Om man har
ventionell dialysmaskin. Patienten laddar maskinen med
värmedesinficerbara system bör de köras dagligen. Ro sysen engångskassett som innehåller alla nödvändiga elektrotem som desinficeras kemiskt behöver också täta desinfeklyter för en dialys. Inga ombyggnationer av patientens botioner, man får prova sig fram till en lämplig periodicitet.
stad är nödvändiga. Maskinen får plats i en kabinväska av
Läkemedelsverket informerade om sin inspektionsverkden typ som används vid flygresor. Det är minst sagt spänsamhet på dialysavdelningar som har HDF behandlingar
nande att följa dialysmaskinernas utveckling.
och om tillbud på dialysavdelningar som rapporterats till
läkemedelsverket.
Vid två tillfällen har självdialyspatienter vid Danderyds
sjukhus glömt att prima blodslangarna med koksalt innan
MTFD årsmöte är vid vårmötet i Göteborg den 8-10 Maj.
dialysstart. De har stuckit nålarna och kopplat artär- och venDu som ännu inte anmält dig till MTFD gör det nu på vår
slang till fisteln och startat artärpumpen. Dialysmaskinerna
hemsida www.mtfd.se.
har inte larmat direkt då de fortfarande varit i förberedelse/
primingläge. Patienterna har då oavsiktligt infunderat luft
Gunnar Malmström, ordförande i Medicin Teknisk Förening Dialys
i blodbanan. Detta är en säkerhetsrisk för flera typer av dialysmaskiner om självdialyspatienterna är ouppmärksamma
av olika anledningar. Som tur är har våra patienter klarat sig
med hälsan i behåll. Våra hemdialysmaskiner primar blodslangarna mot en stängd venklamp, vilket skyddar patienVill du bli medlem i MTFD?
ten från större luftinfusion. När venkammarnivån höjs öppBetala då medlemsavgiften och aktivera ditt medlemskap
nar klampen, men det hinner bara infunderas några ml luft
genom att fylla i dina kontaktuppgifter på vår hemsida
innan klampen slår till igen då venkammarnivån sjunker.
www.mtfd.se.
På avdelningen har vi dialysmaskiner som primar blodslangMedlemskapet innebär att man får ett brett kontaktnät
arna med öppen venklamp. Om man är ouppmärksam med
med »dialysingenjörer« i Sverige.
dessa maskiner kan man i princip infundera ca 200 ml luft
Dessutom får du tidningen Dialäsen. Se mer information
innan blodet når till primingdetektorn som reagerar på blod
om att bli medlem: www.mtfd.se
och stoppar artärpumpen.
DIALÄSEN 2.2011
35
KENT ENg
Dialys bättre
alternativ än
transplantation
just nu
För Henrik Eriksson är bloddialys nattetid i hemmet just nu det bästa
behandlingsalternativet. Men efter nära 25 år med kronisk njursvikt
har han även erfarenhet av både transplantation och påsdialys. Mycket
har hänt under dessa år.
– Idag kan man leva ett ganska bra liv trots dialys, det går att hitta en
lösning, säger han.
– Mammas njure fungerade i ungefär ett år.
Sedan blossade infektionen upp igen och njuren slutade fungera, berättar Henrik.
Han gick i gymnasiet och började med påsdialys nattetid. Innan man ville göra ett nytt
försök med transplantation behövde infektionen helt säkert vara utläkt.
1991 fick han en njure från en avliden person. Den fungerade i sju år.
– Under den här tiden började jag jobba
som ingenjör, blev sambo och planerade för
barn. 1998 föddes våra två tvillingpojkar.
I samma veva visade sig att Henrik hade en
tumör i urinblåsan. Dessutom hade njuren
slutat fungera och Henrik hade börjat med
bloddialys.
– Så när våra pojkar föddes gick jag dels på
strålbehandling fem dagar i veckan i Göte-
KENT ENg
Henrik har nyligen kommit hem efter en
två veckor lång semester på Fuerteventura
tillsammans med sin flickvän.
– Det fanns en dialysklinik på bottenvåningen av hotellet så det fungerade alldeles
utmärkt, säger Henrik.
Tidigare har han varit på Kreta med ett liknande arrangemang.
– Det har blivit lätt att hitta resmål där man
också kan få dialys, berättar han. Däremot
kan det ibland vara lite svårare inom Sverige.
Men en veckas fjällsemester blir det varje år
och då åker jag till Mora för dialys.
Henrik var bara 16 år när hans njurar slutade fungera till följd av en infektion i njuren, glomerulonefrit. Han fick sin första dialys i november 1986 och blev transplanterad
med sin mammas ena njure i mars 1987.
DIALÄSEN 2.2011
37
KENT ENg
»Det är tufft
men det går«
borg och i bloddialys tre dagar i veckan i Trollhättan, säger
Henrik. Det var nog den jobbigaste tiden i mitt liv.
Henrik berättar att redan när han blev sjuk sa läkarna
att han skulle bli frisk så fort han blev transplanterad. Det
kom sedan att prägla Henriks inställning till dialysen under
många år.
– Jag tänkte alltid att jag bara gick i dialys i väntan på en ny
transplantation, menar han.
Men när den fjärde transplanterade njuren slutade fungera 2005 hände något som Henrik tror var väldigt viktigt för
hans mentala inställning till dialysbehovet.
– Den här njuren var väldigt väl matchad med min vävnadstyp och ändå fungerade det inte, jag mådde sämre under det här året än vad jag gjort med dialys.
– Jag tänkte om helt enkelt. Istället för att se det som ett
problem behövde jag hitta en hållbar lösning för hur mitt liv
bäst skulle fungera med dialys. Och att det till exempel var
38
viktigt att äta ordentligt för att orka med dialysen.
Tidigare hade Henrik under flera år arbetat
halvtid på förmiddagarna och därefter åkt till dialysen tre dagar varje vecka. Det fungerade dåligt
med övriga livet. Påsdialys var inte längre något alternativ eftersom Henrik har ett ganska stort dialysbehov som tillgodoses bäst med bloddialys.
– Jag gjorde köket mindre så det gick att skapa
ett litet sovrum på den ytan. Där får dialysmaskinen, alla dialysvätskor och andra tillbehör plats.
Henrik har även fått ett särskilt vattenreningsverk installerat eftersom dialysvätskan blandas
med vanligt vatten. Ibland krånglar det men då
får han snabbt hjälp av tekniker från sjukhuset.
– När jag har mina barn här är det svårt att vara
uppkopplad i dialysmaskinen när de är vakna och
kan behöva hjälp. Så nu kör jag åtta timmar varannan natt istället, säger Henrik.
Genom att han sköter hela sin behandling själv
är han flexibel och kan planera sin tid. Han är i
grunden väldialyserad och kan ibland hoppa över
en dialys om han vill resa bort över helgen. Eftersom han har ett skrivbordsarbete kan han ibland
arbeta under behandlingen.
Sedan ett par år arbetar Henrik heltid till följd
av de nya sjukförsäkringsreglerna.
– Det är tufft men det går, säger han. Men optimalt vore nog att arbeta 75 procent.
Sport har alltid varit det största fritidsintresset.
– När mina barn började träna fotboll i sexårsåldern var det självklart för mig att engagera mig
som tränare. Sedan dess har jag varit huvudtränare för deras lag, Vänersborgs IF. Men jag kommer att trappa ner lite på det nu.
Med träning och matcher blir det tre till fem
kvällar eller helgdagar i veckan. Dessutom tränar
Henrik själv innebandy.
– Det är vad jag vill ägna min egen tid åt, säger Henrik. Skötsel av hus och trädgård drar jag däremot ner på. Orken och tiden finns helt enkelt inte.
Inför framtiden önskar Henrik att dialysmaskinerna blir
portabla och behöver mindre vatten. Då skulle behandlingen
verkligen kunna göras lite varstans. Han hoppas också att det
en dag ska bli möjligt för honom med en ny transplantation.
– Med de metoder som finns idag är det inget alternativ för
mig, säger han. Jag har för mycket antikroppar och mår dåligt
av läkemedlen, det blir ingen livskvalitet för mig. Och som sagt, livet fungerar
ganska bra trots dialys.
Text Anna-Lena Byström
DIALÄSEN 2.2011
Zemplar nu
som
®
Nu introduceras Zemplar i ny beredningsform, kapsel 1 µg och 2 µg
Effektiv
Selektiv
Preventiv
SWE/108/27Apr2009
Indikationen omfattar CKD stadie 3, 4 och 5.
Zemplar kapsel är indicerat för profylax och behandling av sekundär
hyperparatyreoidism hos patienter med kronisk njurinsufficiens, (Stadie
3 och 4) och patienter med kronisk njursvikt (Stadie 5), som behandlas
med hemodialys eller peritoneal dialys.
Zemplar Kapsel: (A11CC07): Receptbelagt läkemedel. Profylax och behandling av sekundär hyperparatyreoidism hos
patienter med kronisk njurinsufficiens, (Stadie 3 och 4) och patienter med kronisk njursvikt (Stadie 5), som behandlas
med hemodialys eller peritoneal dialys. Pris: För aktuellt pris se www.fass.se. Senaste översyn av produktresume
2007-12-14. För dosering, kontraindikationer, varningar och försiktighet samt övrig information se www.fass.se
• Abbott Scandinavia AB • Box 509, 169 29 SOLNA • telefon 08-546 567 00
PÅ GÅNG
Nya möten? E-posta: [email protected]
❏ World Congress of Nephrology, 8-12 april 2011,
Vancouver, Canada. www.isn-online.org
❏ Vascular Access Society, 5-7 maj 2011, Istanbul, Turkiet.
www.vas2011.org
❏ Vårmöte Svensk Njurmedicinsk Sjuksköterskeförening,
8-10 maj 2011, Göteborg, Sverige. www.snsf.eu
❏ Nordic Society of Nephrology, 12-14 maj 2011,
Köpenhamn, Danmark. www.nsn2011.dk/
❏ World Transplant Games, 18-25 juni 2011,
Göteborg, Sverige. www.wtg2011.com
Gör som mer än hälften av Sveriges
dialysavdelningar och använd Stop-Hemo,
blodstillande vadd vid avslut av hemodialys vid de tillfällen då blödningen är svår
att stoppa med sedvanligt avslutningsmaterial. Genom att påskynda koagulationen
uppnås en tidsvinst för både patient och
vårdpersonal. Ett fördelaktigt pris bidrar
dessutom till lägre vårdkostnader.
❏ ILTS, International Liver Transplantation Society,
22-25 juni 2011, Valencia, Spanien. www.ilts.org
❏ ERA-EDTA 23-26 juni 2011, Prag, Tjeckoslovakien.
www.era-edta.org
❏ ESOT, European Society for Organ Transplantation
4-7 september 2011, Glasgow, Skottland.www.esot.org
❏ International Transplant Nurses Society,
15-17 september 2011, Göteborg, Sverige. www.itns.org
❏ Dialäsens chefsdagar, 28-29 september 2011,
Rånäs Slott, Rimbo Norrtälje, Sverige. www.dialasen.com
❏ Regionmöte i njurmedicin, 25-26 oktober 2011,
Uppsala, ­Sverige. www.akademiska.se/regionmote
❏ American Society of Nephrology, 8-13 november 2011,
­Philadelphia, Pennsylvania, USA. www.asn-online.org
❏ Världsnjurdagen, 8 mars 2012,
www.worldkidneyday.org/page/ideas-for-action
❏ Nordiatrans, 9-10 mars 2012, Lund, Sverige.
www.nordiatrans.org
För information om användning
och verkningsmekanism besök
www.stophemo.se
Finns på apotek.
Furukullen AB · Box 24073 · 104 50 Stockholm
40
❏ ERA-EDTA Congress, 24-27 maj 2012, Paris, Frankrike.
www.eraedta2012.org
❏ Vårmöte Svensk Njurmedicinsk Förening och Svensk Njurmedicinsk Sjuksköterskeförening, 13-15 maj 2012, Uppsala, Sverige.
❏ American Society of Nephrology, 30 oktober -4 november
2012, San Diego, Kalifornien, USA. www.asn-online.org
DIALÄSEN 2.2011
NORDIATRANS
madeleine nilsson | ordförande i nordiatrans
På väg mot den 40:e kongressen!
Å
r 1972 hölls det första mötet som var starten
för Nordiatrans. Mötet hölls i Lund, Sverige. Efter
detta första möte har kongressen flyttat mellan de
nordiska länderna – Norge, Danmark, Finland och Sverige.
Initialt var föreningens namn »Förening För Nordisk Dialys och Transplantationspersonal«, men år 2002 döptes
föreningen om till Nordiatrans. Mycket har ändrats under 40 år dessa år, vi jobbar idag med föreningen och kongresserna under helt andra förutsättningar. Några saker
är dock detsamma. Nordiatrans är fortsatt en nordisk förening som strävar efter att vara en plattform för det nordiska samarbetet. Kongressen är en mötesplats för utbyte
av erfarenhet mellan länderna och där är det en avsikt att
det ska blåsa nordiska vindar. Tanken är inte att det ska
vara en norsk, dansk, finsk eller svensk kongress – det är
en nordisk kongress i vilket land vi än är.
Styrelsen är nordisk, med representanter från Norge,
Danmark, Finland och Sverige. Jag förstår när jag läser i dokumentation från »förr« att styrelsemöten ofta var en utmaning både vad det gäller resväg och ekonomi. Som ordförande förstår jag inte hur man klarade av att jobba med
styrelsearbetet på den tiden då mejlen inte fanns. Milda
makter, jag som skickar mejl »hela tiden« i Nordiatransfrågor. Styrelsemedlemmarna representerar verksamheten,
vi arbetar inom HD, PD och transplantation samt inom
vuxensjukvård och barnsjukvård. Detta är viktigt och en
förutsättning för att det ska vara en balans i föreningen
mellan verksamheterna.
Utöver kongressen vill vi gärna uppmuntra till studier,
kurser eller resor inom Norden. Det gör vi genom att dela
ut stipendier, vi har idag två stipendier som kan sökas och
Nyfiken på Nordiatrans?
Nordiatrans är en nordisk förening som vill stimulera till utveckling, verka för ett utbyte av erfarenheter och ett ökat
samarbete mellan personal inom njurmedicin, dialys och
transplantation inom Norden. Föreningen är öppen för alla
som är intresserade av vården inom njurmedicin, dialys och
transplantation. www.nordiatrans.org
Vill du bli medlem i Nordiatrans? Det blir du genom att
­betala in medlemsavgiften till ditt lands kassör. Och har du
frågor är Du välkommen att skicka ett mail till;
DIALÄSEN 2.2011
dessa kan delas mellan flera sökanden. Vi hoppas alltid på
många sökanden, men tyvärr är det alltför få som tar tillfället i akt att söka. Möjligheten att söka stipendier återkommer 2012 – missa inte det.
Vart 4:e år förläggs kongressen i Sverige och nästa år är
det Sveriges tur. Visst vore det då skojigt och trevligt att
återvända till Lund! Ja, det gör vi! Den 40:e Nordiatranskongressen äger rum 9 – 10 mars 2012 i Lund! Vi i styrelsen
glädjer oss till detta och vi känner att det är ett speciellt
år. Det blir första gången under dessa 40 år som kongressen återvänder till Lund – vågar man hoppas på fyrverkerier?! Styrelsen önskar att presentera ett tema på kongressen som blickar framåt och därför har vi beslutat att
jubileumstemat är »Nordic Visions«. Temat ger utrymme
till att presentera nästan »vad som helst«, missa inte chansen att presentera dina visioner. Vilka visioner finns på din
arbetsplats? Hur jobbar ni med det? Har ni genomfört visioner? Även små arbeten och insatser är värdefulla och
intressanta. Gå in på vår hemsida www.nordiatrans.org
och leta fram riktlinjer för hur man skriver ett abstrakt. Vi
hoppas på stort intresse från hela Norden. Ännu finns det
gott om tid att tänka samt förbereda ett abstrakt. Deadline
för abstrakt för föreläsning och poster är 1 oktober 2011.
Så om ni förbereder och jobbar med abstrakts så ska styrelsen göra sitt allra yttersta för att det ska bli en fantastisk lärorik och trevlig kongress 2012.
Önskar Er alla en solig och skön vår!
Madeleine Nilsson, ordförande i Nordiatrans,
[email protected]
Sverige: Lizett Ljungqvist, [email protected].
Postgiro: 88 57 68-2. Avgift 1 år: 200 kronor (SEK).
Avgift 3 år: 450 kronor (SEK)
Finland: Marjo Karppinen, [email protected] Postgiro:
80 00 14-204 61 72. Avgift 1 år: 20 Euro. Avgift 3 år: 45 Euro
Norge: Berit Skog, [email protected]
Postgiro: 0530-272 12 72. Avgift 1 år: 200 kronor (NOK).
Avgift 3 år: 450 kronor (NOK)
Danmark: Charlotte Larsen, [email protected]
Nordea reg.nr 0381 kontonr 438309. Avgift 1 år: 200 kronor
(DKK). Avgift 3 år: 450 kronor (DKK)
41
Mona Halstensen
Statiner vid
njursvikt
– störst effekt före dialys
Under det senaste decenniet har ett antal studier genomförts där njursjuka
behandlats med statiner. Hos patienter med nedsatt njurfunktion som inte är
i dialys har statinbehandling minskat risken för hjärt- och kärlsjukdomar.
Hos dialyspatienter har man hittills inte sett någon sådan effekt.
Statiner sänker LDL-kolesterol och har en etablerad och
väldokumenterad effekt som förebyggande behandling mot
hjärt- och kärlsjukdom, CVD, i breda befolkningsgrupper. Ett
stort antal studier har påvisat nyttan av att sänka LDL-kolesterol såväl i förebyggande syfte som efter genomgången hjärtinfarkt.
Statiner har inte bara en lipidreglerande effekt (via HMG
C o A reduktashämning) utan ger även så kallade pleiotropa effekter. Det innebär en minskning av inflammation med CRPsänkning, förbättrad endotelberoende kärldilatation och
vävnadsgenomblödning, hämning av trombocytfunktion
samt minskade blodtryckseffekter via angiotensin-2. Dessa
lipidreglerande och pleiotropa effekter bidrar till den minskade risken för hjärtinfarkt och hjärt- kärldöd.
Det finns flera godkända statiner på marknaden idag med
dessa verkningsmekanismer, men effekterna varierar mellan olika statiner i den meningen att LDL-kolesterolsänkningen är olika per mg statin. Dessutom varierar graden av
DIALÄSEN 2.2011
lindriga och mer allvarliga biverkningar mellan de olika statinerna. Både effekter och biverkningar är dosrelaterade, varför en avvägning alltid måste göras vid val av statin och dos.
De vanligaste biverkningarna hos statiner är muskelsmärtor, läckage av muskelenzymer och i värsta fall rabdomyolys
samt gastroentestinala biverkningar.
En annan viktig aspekt att ta hänsyn till är farmakokinetiska interaktioner med andra läkemedel. Hos njursjuka patienter är de viktigaste interaktionerna de mellan statiner
och cyklosporin (som används vid transplantation) samt interaktion med warfarin. Dessa interaktioner varierar också
från statin till statin, och är viktiga att ha i åtanke när man
behandlar patienter som står på cyklosporin eller warfarin.
Tidigare forskning:
A) Statinstudier på väsentligen njurfriska
I tidigare studier har man undersökt dos-responseffekter av
statiner både i förhållande till LDL-kolesterolsänkning och
43
Mona Halstensen
»Det är nu väl etablerat att
njurtransplanterade patienter
ska ha behandling med statin
redan i tidigt skede för att
minska risken för hjärt- och
kärlsjukdomar«
till faktisk riskreduktion av hjärtinfarkt eller hjärtdöd. Detta
är stora studier med ofta tusentals patienter och lång uppföljningstid.
I flertalet tidigare studier på den allmänna befolkningen
har patienter med måttligt nedsatt njurfunktion varit uteslutna på grund av bristande kunskap om hur statiner metaboliseras och risk för ökade biverkningar vid nedsatt njurfunktion. En mindre nedsättning av njurfunktionen har
dock tillåtits i några av dessa tidiga studier (GFR ned till 50
ml/min). Det har lett till att man i efterhand i viss utsträckning
har kunnat analysera i vad mån patienter med måttligt nedsatt njurfunktion skulle kunna ha nytta av statinbehandling .
I flera av dessa efterhandsanalyser (4S, LIPS, CARE, HPS och
JUPITER) har framkommit att patienter med måttligt nedsatt
njurfunktion i stort haft samma behandlingseffekt som njurfriska patienter. Dessa studier har inte varit dimensionerade för
att kunna göra säkra (evidensbaserade) påståenden om behandlingseffekter vid nedsatt njurfunktion. Även en prospektiv studie (TNT) har kunnat påvisa att statiner har effekt både vid
GFR över och under 65 ml/min. Således har flera tidigare studier
44
pekat mot att man kan få en gynnsam effekt av statinbehandling på patienter med måttligt nedsatt njurfunktion (ref. 1–3).
B) Statinstudier på njurpatienter
För att kunna göra vederhäftiga och säkrare påståenden om behandlingseffekter på hjärt- kärlsjukdom så måste en studie vara
dimensionerad på rätt sätt och omfatta ett tillräckligt stort antal patienter. Med statistiska metoder går det att räkna fram
hur många patienter som behövs utifrån antaganden om behandlingseffekt, dosering och grad av lipidsänkning. Kontrollerade studier ger dessutom de bästa förutsättningarna för att
registrera biverkningar när man behandlar en ny patientkategori. Några sådana statinstudier har genomförts och rapporterats på gruppen njursjuka patienter under de senaste sju åren.
ALERT (ref. 4,5) Njurtransplanterade patienter har en ökad
risk för hjärt- och kärlsjukdom, som är den vanligaste dödsorsaken efter njurtransplantation. ALERT.studien omfattade
2102 njurtransplanterade patienter i Europa och Canada, pågick i totalt sju år och publicerades 2003 respektive 2005.
Efter fem års uppföljning framkom att behandling med
fluvastatin (Lescol) ledde till en 35 procent minskning av
aterosklerosrelaterade händelser (hjärtinfarkt eller hjärtdöd) men en icke signifikant 17 procentig minskning av
MACE (Major Adverse Cardiac Events som hjärtinfarkt, hjärtdöd eller stroke), som var den primära effektvariabeln.
Efter under ytterligare två års uppföljning förelåg dock en
signifikant 21 procent minskning av risken för MACE vid statinbehandling. Patienterna i behandlingsgruppen hade en
minskning av LDL-kolesterol på 1,0 mmol/l och behandlingseffekten var relaterad till LDL-kolesterolsänkningen, vilket
DIALÄSEN 2.2011
troligen hänger ihop med att LDL-kolesterol är en riskfaktor
för hjärt- och kärlsjukdomar hos njurtransplanterade.
Det är nu väl etablerat att njurtransplanterade patienter ska ha behandling med statin redan i tidigt skede för att
minska risken för hjärt- och kärlsjukdomar, men man skall
ha den farmakologiska interaktionen mellan statin och cyklosporin i åtanke, när koncentrationen av statiner ökar av
cyklosporin, däremot inte av takrolimus.
4D (ref. 6) Bland dialyspatienter har två stora randomiserade studier med statiner utförts. I 4D-studien, som publicerades 2005, deltog cirka 1250 dialyspatienter med diabetes som behandlades slumpmässigt med 20 mg atorvastatin
(Lipitor) eller placebo. Ingen effekt av statinbehandlingen
framkom dock på den primära effektvariabeln MACE, medan
risken för enbart hjärtdöd eller hjärtinfarkt (sekundär effektvariabel) minskade med 18 procent. En varningssignal framkom i den här studien, nämligen att risken för dödliga hemorragiska stroke (hjärnblödning) möjligen var något ökad
i statingruppen. Orsaken till denna riskökning för allvarlig
stroke är oklar. Det är svårt att avgöra om det är en verklig ökning eller ett slumpmässigt fynd.
AURORA (ref. 7 ) Nästa behandlingsstudie på dialyspatienter var AURORA-studien som genomfördes på sammanlagt
2776 dialyspatienter vid 284 dialyscentra världen över och
avslutades 2009. I denna studie jämfördes 10 mg rosuvastatin (Crestor) med placebo på ett slumpmässigt sätt. Under de
fyra år som studien pågick inträffade totalt 803 MACE-händelser, vilket var den primära effektvariabeln. Inte heller i den
här studien på dialyspatienter noterades någon som helst behandlingseffekt med statin jämfört med placebo, varken på
den primära eller någon av de sekundära effektvariablerna.
I AURORA-studien deltog cirka 700 dialyspatienter med diabetes. Dessa fall har analyserats i efterhand, och det tycks
finnas en effekt på aterosklerotiska händelser (hjärtinfarkt,
PTCA el CABG) i denna undergrupp. Detta sammanfaller ganska väl med resultaten från 4D-studien. Andra efterhandsanalyser har också pekat på att pågående inflammation spelar stor roll för effekten av statinbehandling. Vi tror att så
kallade pleiotropa-effekter (inflammationsminskning) av statiner kan vara det som avgör om man får en behandlingseffekt eller inte med statin på dialyspatienter.
SHARP (ref. 8) är den största statinstudien någonsin på njur-
KÄRLSJUKDOM VID NJURSVIKT
Inverkan av statiner
Konstitutionella & Genetiska faktorer
Ca–P–PTH
rubbning
Kärlförkalkningar
Dyslipidemia
Inflammation
Oxidativ Stress
BLODKÄRL
Insulinresistens
Proteinuri
Malnutrition
Endotel dysfunction
DIALÄSEN 2.2011
Hypertoni
45
patienter. Resultaten presenterades vid American Society
Nephrology (ASN) i Denver 2010. Studien omfattade cirka
9500 patienter, varav 3500 dialyspatienter (HD och PD), samt
cirka 6000 icke dialyskrävande njurpatienter. Behandlingen bestod av 20 mg Simvastatin + 10 mg Ezetrol respektive placebo.
I hela behandlingsgruppen sågs en 16,5 procentig riskreduktion av ateroskerotiska händelser och en minskning av
MACE på 16,1 procent i den aktiva behandlingsgruppen. Effekten är klar och entydig på icke-dialyspatienter med en
cirka 20 procent riskreduktion av MACE och en icke signifikant riskreduktion hos dialyspatienter på cirka 10 procent,
om man tittar närmare på dessa undergrupper separat (dock
ingen statistisk interaktion mellan grupperna).
Detta är den första randomiserade statinstudien på icke dialyskrävande njurpatienter med olika grader av kronisk njursjukdom, CKD, där en riskreduktion av hjärt-kärl händelser
kunnat påvisas. Studien är ännu inte publicerad men resultaten presenterades vid ASN. En del av resultatbilderna finns
dessutom på SHARP:s hemsida.
SWEDEHEART (ref. 9,10 ) Under 2010 har en observationsstudie från SWEDEHEART (riks-HIA) slutförts och kommer att
publiceras i Kidney International inom kort. Studien omfattar cirka 42000 patienter som överlevt en akut hjärtinfarkt.
Man har tittat på hur vanlig statinbehandling är efter hjärtinfarkt och vilken effekt den har haft på patientöverlevnaden
ett år senare i relation till njurfunktion.
Det är en observationsstudie med de begränsningar detta
innebär, bland annat att det inte har gjorts en randomiserad
behandling av det aktiva läkemedlet mot placebo, vilket gör
att det kan smyga sig in felkällor. Det går dock i ganska hög
Referenser
1. G Strippoli, SD Navaneethan, DW Johnson, et al. Effects of statins in
patients with chronic kidney disease: meta-analysis and meta-regression of randomised controlled trials. BMJ 2008;336;645-651
2. J Shepherd, JJ P Kastelein, V Bittner, et al for the TNT (Treating to New
Targets) Investigators. Intensive Lipid Lowering With Atorvastatin in Patients With Coronary Heart Disease and Chronic Kidney Disease The TNT
(Treating to New Targets) Study J Am Coll Cardiol Vol. 51, No. 15, 2008
3. Ridker P, McFAyden J, Cressman M, et al. Efficacy of rosuvastatin among men and women with moderate chronic kidney disease
and elevated high-sensitivity C-reactive protein: a secondary analysis
from the JUPITER (Justification for the Use of Statins in Preventionan Intervention Trial Evaluating Rosuvastatin) trial. JACC 2010 Mar
23;55(12):1266-73.
4. Holdaas H, Fellström B, Jardine A et al. Effects of Fluvastatin on Cardiac Outcomes in Renal Transplant Recipients: A Randomized Placebo Controlled Trial. Lancet 2003; 361: 2024-31.
5. H Holdaas, B Fellström, E Cole, et al on behalf of the Assessment of
LEscol in Renal Transplantation (ALERT) Study Investigators. Long term
cardiac outcomes in renal transplant recipients receiving fluvastatin:
the ALERT extension study. Am J Transpl 2005 ; 5:1-8
46
grad att justera för olikheter mellan behandlingsarmarna, så
att det ändå blir resultat som är av värde.
I det här fallet har författarna kunnat visa att förskrivning
av statiner är mindre hos patienter med lägre njurfunktion
vid utskrivning efter hjärtinfarkt. Ettårsöverlevnaden är signifikant bättre hos statinbehandlade patienter med CKD 1-4
(GFR > 15 ml/min), medan i kategorin CKD 5 (GFR < 15 ml/
min eller dialysbehandling) har statiner inte någon effekt på
överlevnaden. Dessa observationsdata på hjärtinfarktpatienter med olika grader av njursvikt går helt i linje med resultaten från såväl SHARP- som 4D- och AURORA-studierna.
Slutsatser
Statinbehandling leder till minskad risk för hjärt- och kärlsjukdom hos patienter med nedsatt njurfunktion som inte är
i dialys. Detsamma gäller för njurtransplanterade patienter.
Hos dialyspatienter har tidigare studier inte visat någon effekt av statiner och det är fortfarande tveksamt om det finns
någon nytta med statiner i den gruppen. Inga ökade statinrelaterade biverkningar har kunnat påvisas i någon av de kontrollerade studierna på njursjuka patienter. Möjligen kan
fortsatt forskning kring inflammation och hjärt-kärlsjukdomar vid njursjukdom samt dess eventuella betydelse för statineffekter komma att modifiera bilden
i framtiden.
Text Bengt Fellström, Överläkare, Professor i
Njurmedicin, Akademiska sjukhuset i Uppsala.
6. Wanner C, Krane V, März W, et al. Atorvastatin in patients with type 2
diabetes mellitus undergoing hemodialysis. N Engl J Med 2005; 353:
238–48.
7. Fellström BC, Jardine AG, Schmieder RE, et al. Rosuvastatin and cardiovascular events in patients undergoing hemodialysis. N Engl J Med
2009; 360: 1395–407
8. C Baigent, M Landray on behalf of SHARP trialsts. The results of the
Study of Heart and Renal Protection (SHARP)l Presented as Late
Breaking Clinical Trial at the American Soc Nephrol , Denver , 2010 &
www.sharpinfo.org
9. K Szummer, P Lundman, S Jacobsson, et al. Influence of renal function on the effects of early revascularisationb in non-ast-elevation myocardial infsaarction Circulation 2009;120:851-858
10. K Szummer, P Lundman, S Jacobson, et al for the SWEDEHEART.
Association between statin treatment and outcome in relation to renal
function in myocardial infarction survivors – data from the Swedish
Web-system for Enhancement and Development of Evidence-based
care in Heart disease Evaluated According to Recommended Therapies (SWEDEHEART). Kidney Intl , in press.
DIALÄSEN 2.2011
Det är ditt liv,
det är ditt beslut
Hembehandling1 ett möjligt första2 alternativ för många patienter
| 2010-04-28 | RR 2010_024 |
Baxter Medical AB
www.baxter.se
Referenser: 1. Med hembehandling avses här peritonealdialys och hemhemodialys., 2.Heaf J. NDT Vol.17, 2002, Blagg CR. Nephrology Vol. 10, 2005
Posttidning B
Avs: Dialäsen AB, Getabocksvägen 4
S-187 54 Täby, Sweden
Allt du kan göra själv för att
B R O M SA D I N N J U R S V I K T
PeR ÅKe ZIlléN
Producerad med finansiellt stöd av Astellas Pharma AB
”Livet” har blivit ”Bromsa”
”Allt du kan göra själv för att BROMSA DIN NJURSVIKT” är en utvidgad, omdisponerad,
uppdaterad och ännu mer patientanpassad fortsättning av pärmen ”Livet med njursvikt”.
Syftet är fortsatt att erbjuda de patienter, som vill och kan bromsa sin njursvikt, alla
de allmänna fakta de behöver. Ambitionen har uppgraderats från ”att leva med” till att
”bromsa” sin njursvikt.
Boken ingår i Astellas serie av kostnadsfria utbildningsmaterial för patienter och vård­
Astellas Pharma AB, Medeon Science Park, 205 12 Malmö. Tel 040-650 15 00
Fax 040-650 15 01, E-mail: [email protected], www.astellas.se
T R A - 0 6 0 2 5 5 -1
personal. Maila [email protected], eller faxa 040­650 15 01 så skickar vi boken till dig.