Transcript Nummer 5 2010

NR. 5.2010 35 KRONOR
TIDNINGEN FÖR PERSONAL INOM
TRANSPLANTATION OCH NJURSJUKVÅRD I NORDEN
Fysisk träning
ger resultat
Njurfunktion
återhämtades med
intensiv behandling
Bättre njursjukvård
med insatser på
vårdcentraler
Øystein Jynge, transplantationskoordinator
Vill öka sjukvårdens
kunskap om donationer
DIALÄSEN 5.2010
1
Det är ditt liv,
det är ditt beslut
Hembehandling1 ett möjligt första2 alternativ för många patienter
| 2010-04-28 | RR 2010_024 |
Baxter Medical AB
www.baxter.se
Referenser: 1. Med hembehandling avses här peritonealdialys och hemhemodialys., 2.Heaf J. NDT Vol.17, 2002, Blagg CR. Nephrology Vol. 10, 2005
INNEHÅLL
16
Erica Lindblom
Knut-Christian
Gröntoft och
Marie Portström
hoppas att
deras metod för
att minska njursvikt ska användas i primärvården
i hela Sörmlands
landsting.
13 Avvakta med dialysstart tills patienten får uremiska symtom.
15 Per Åkes krönika: Bristande förtroende kan vara förödande.
20
16 Pilotprojekt: Bättre njursjukvård i Sörmland med nya insatser på
vårdcentraler.
20 Kerstins njurfunktion återhämtades med intensiv behandling.
23 Svensk Njurmedicinsk Sjuksköterskeförening.
26 Patienter med kronisk njursjukdom kan öka sin kondition,
muskel­styrka och funktionella status genom fysisk träning.
26
31 Bättre behandling och ekonomi? Uppdatera patientens medicinlista.
35 Nordiatrans: Satsa på en resa i Norden!
36 Sykehuset Telemark: Videokonferanse gir trygghet ved
hjemmehemodialyse.
38 Svensk Förening för Medicinsk Teknik och Fysik Dialys:
Blodförlust – en risk vid dialysbehandling.
43
DIALÄSEN 5.2010
40 Verktyg för en trygg dialysstart.
43 Øystein Jynge och hans kollegor arbetar för att öka sjukvårdens
kunskap om organdonationer.
3
LEDARE
NR. 5.2010 35 KRONOR
INOM
TIDNINGEN FÖR PERSONAL
I NORDEN
N OCH NJURSJUKVÅRD
TRANSPLANTATIO
NUMMER 5.2010
PIA LUNDSTRÖM | ANSVARIG UTGIVARE
Fysisk träning
ger resultat
Njurfunktion
återhämtades med
intensiv behandling
Bättre njursjukvård
med insatser på
vårdcentraler
Omslagsbild:
Martina Holmberg
onskoordinator
Øystein Jynge, transplantati
s
Vill öka sjukvården
ner
kunskap om donatio
Tidningen för personal inom transplantation & njursjukvård i Norden sänds till
Transplantations- och njurmedicinska kliniker i Norden och medlemmar inom
föreningarna alternativt nätverken: Nordiatrans, Svensk Njurmedicinsk Sjuksköterskeförening, Svensk Njurmedicinsk Förening, Svensk Transplantationsförening, Svensk Förening för Medicinsk Teknik och Fysik-dialys, norska nefrologer, Dietisternas Riksförbunds referensgrupp i njurmedicin samt till övriga
intresserade inom professionen.
Dialäsen utkommer sex gånger per år med utgivningsveckor 6, 14, 22, 36,
44 och 51.
Upplaga: 3 200 exemplar (senaste TS kontroll 3 200 exemplar.)
Postadress: Tidningen Dialäsen, Getabocksvägen 4, 187 54 Täby, Sverige.
Tel/Fax: +46-8-510 515 00
E-post: [email protected]
Hemsida: www.dialasen.com
Ansvarig utgivare: Pia Lundström, [email protected]
Redaktionellt råd: Anna-Lena Byström, Ellinor Broms, Annette Lennerling
och Ulla Winge
Grafisk form: John Losciale, [email protected]
Redaktion: Anna-Lena Byström, [email protected]
Ellinor Broms, [email protected]
Annette Lennerling, [email protected]
Susanne Rydell, [email protected]
Ulla Winge, [email protected]
Illustration: Anna Svanfeldt,
Tryckeri: Trydells Tryckeri AB, Laholm
Annonsering: Se www.dialasen.com eller www.sverigestidskrifter.se
Artikelförfattare och annonsör svarar för innehållet i publicerat material.
Redaktionen förbehåller sig rätten att redigera insända bidrag, dock utan att
förvanska innehållet i materialet. All redaktionell text och bild lagras elektroniskt för att kunna publiceras på Dialäsens hemsida www.dialasen.com
Författare som ej accepterar detta måste meddela förbehåll. I princip
publiceras inte artiklar med sådant förbehåll. Tidningen Dialäsen ansvarar inte
för inskickat obeställt material.
Manusstopp för Dialäsen 6/2010 är den 12/11 med utgivning v 51. Manusstopp för 1/2011 är den 1/12 med utgivning v 6. Sänd din artikel skriven
i Word till: [email protected]. Komplettera gärna med fotografier som
sänds separat per post eller högupplösta digitala bilder med minst 300
dpi. Mer information finner du på www.dialasen.com »författaranvisningar«.
Adressändring: Medlemmar i Nordiatrans, SNF, STF, SNSF och MTF-D
kontaktar respektive förening. Övriga läsare gör sin adressändring på
www.dialasen.com
Prenumerationsärenden: www.dialasen.com
Tel: +46-8-510 515 00. Kostnad för sex nummer år 2010 är 210 sek. Uppge
om du tillhör någon av ovan nämnda föreningar så erhåller du tidningen genom din förening.
ISSN: 1104-4616
Riktlinjer ger struktur
på självklarheter
Nu har Sverige fått nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
– med andra ord – nationella riktlinjer
för hälsa. Socialstyrelsen har valt fyra
levnadsvanor som berör många människors hälsa och tar stora samhällsekonomiska resurser i anspråk. Det är
tobaksbruk, riskbruk av alkohol, ohälsosamma matvanor och fysisk inaktivitet. Målet med riktlinjerna är att vårdgivaren ska förmedla effektiva metoder och
stöd för att påverka människor till bättre levnadsvanor. Praktiskt innebär det att vårdgivaren ställer fler frågor till patienterna om just levnadsvanor och att patienterna ska få stöd för
att förändra till det bättre. Riktlinjerna ska också bidra till att
vården blir mer likvärdig oavsett var man bor genom att vårdgivarna får samma kunskap att utgå ifrån.
Vårdcentralen får en allt mer spännande och viktigare
roll. Samtliga vårdcentraler borde genomföra namnskifte till
»hälsocentralen« istället eller – en vild idé – att man har två
olika receptioner/ingångar. En för »vård« och en för »hälsa«.
Besökaren väljer vilken ingång han/hon ska ta vilket också
ger en fingervisning vad man som individ själv vill och hoppas kunna uppnå med sitt besök. Vi vet alla att beroende på
vilken inställning och val man gör så kan utgången ibland
påverkas …
Det går att minska risken för njursvikt och behovet av dialys hos många patienter genom att arbeta preventivt inom
njursjukvården. Två vårdcentraler i Eskilstuna har provat.
Projektet inriktade sig på att hitta patienter med tecken
på njurskador i form av proteinuri. Nu hoppas Marie Portström, distriktsläkare i Eskilstuna, och Knut-Christian Gröntoft, länsnefrolog, att metoden ska användas i primärvården
i hela landstinget.
Forskningen visar entydigt att patienter med kronisk
njursjukdom – oavsett ålder, fysiskt utgångsläge och grad av
njursvikt – kan öka sin kondition, muskelstyrka och funktionella status genom att träna. Längre fram i tidningen berättar verksamhetschef Naomi Clyne om hur njurkliniken i
Lund ger njursjuka patienter verktyget för förbättrad hälsa.
DIALÄSEN 5.2010
Pia Lundström
5
SE.CEL.0906.1
CellCept (mykofenolatmofetil) L04 AA06 (Rx, F). Baserat på produktresumé 2009-05-29.
Indikationer: Profylax mot akut transplantatavstötning efter njur-, hjärt- eller levertransplantation
i kombination med ciklosporin och kortikosteroider. Varningar och försiktighet: CellCept skall
inte användas under graviditet och är kontraindicerat vid amning. Förpackningar: CellCept finns
i tabletter 500 mg, kapslar 250 mg, pulver till oral suspension 200 mg/ml, samt som pulver till koncentrat till infusionsvätska 500 mg. För aktuella priser och ytterligare information, se www.fass.se.
NYHETER
Patienter som njurtransplanterats löper större risk
att utveckla njurartärstenos i transplantatet om de lider av fetma, visar forskning som publicerats i tidskriften the Journal of Renal Care. Njurartärstenos står för tre
fjärdedelar av de kärlkomplikationer som uppkommer
efter transplantation. I studien ingick 360 njurtransplanterade patienter med en medelålder på 40 år (16-77) och
som transplanterats med njure från levande icke besläktad
donator. Sju procent av dessa utvecklade njurartärstenos.
Riskfaktorer för att utveckla njurartärstenos efter transplantation var förutom BMI över 30 som ökade risken för
njurartärstenos med 697 procent, genomgången tidigare
njurtransplantation, förhöjda triglycerider, cytomegalovirusinfektion och ålder över 50 år.
Tidig upptäckt och behandling av njurartärstenos, innan
anna svanfeldt
Fetma ökar risken
för njurartärstenos hos
njurtransplanterade
irreversibla skador har uppstått i den transplanterade njuren, kan möjliggöra återskapandet av fullt blodflöde med
minimala risker för patienten.
Källa: www.medilexicon.com
Utvärdering efter njurtransplantation
med njure från hjärtdöda
En tredjedel av de njurar som doneras från avlidna donatorer i Storbritannien, kommer från personer som avlidit efter hjärtstopp. I en studie, som nyligen publicerats i tidskriften the Lancet, har man undersökt vilka faktorer som
påverkar transplantatfunktion och transplantatöverlevnad
efter transplantation med njure från hjärndöd respektive
hjärtdöd donator.
I undersökningen ingick drygt 9000 vuxna patienter som
njurtransplanterats under åren 2000 till 2007. Av dessa hade
drygt 8000 transplanterats med njure från hjärndöd donator och 845 med njure från hjärtdöd donator. Utvärderingen
visade att för de mottagare som transplanterades för första
gången var det efter upp till fem år ingen skillnad i graft­
överlevnad som berodde på donatorstyp. Det var inte heller
någon skillnad i beräknad glomerulär filtrationsnivå (eGFR)
ett till fem år efter njurtransplantationen.
DIALÄSEN 5.2010
För patienter som fått en njure från hjärtdöd donator
fanns några faktorer som visade sämre transplantatöverlevnad. Dessa var ökande ålder på både donator och recipient,
re-transplantationer och kall ischemitid över tolv timmar.
Huvudförfattaren, professor Andrew Bradley från Cambridge universitet i England, menar att hjärtdöda donatorer
representerar en extremt viktig och förbisedd källa av donatorer. Njurar från avlidna efter hjärtdöd har hög kvalitet och
han anser att det här finns en potential att märkbart öka antalet njurtransplantationer.
Källor: Summers DM, Johnson RJ, Allen J et al., Analysis of factors that
affect outcome after transplantation of kidneys donated after cardiac
death in the UK: a cohort study. Lancet. 2010 Aug 18. [Epub ahead of
print] www.cambridgenetwork.co.uk/nwes/article/
7
NYHETER
Kommer extra protein och träning
att hjälpa dialyspatienter?
Forskare vid universitet i Illinois har fått
medel från the National Institute of Health
för att studera om proteintillägg och cykling
under dialysbehandlingen kan hjälpa patienterna att bekämpa hjärt- kärlsjukdom och behålla fysiska funktioner.
För patienter med njursvikt är hälsoproblemen många. De
har en ökad risk att drabbas av vanliga hjärtsjukdomar och
förkalkningar av kärlen. Många dialyspatienter är anemiska,
de förlorar muskelmassa vilket ger försämrad fysisk funktion och är bensköra på grund av en abnorm mineralmetabolism. I samband med dialysbehandling förlorar patienten
också aminosyror. Att få aminosyror som tillskott har varit
rekommenderat länge men inga långtidsstudier av proteinersättning finns som kan visa om det är en effektiv behandling.
Kombinationen av kronisk inflammation, förlust av aminosyror under dialysbehandling och ett ofta stillasittande liv gör
att patienterna förlorar muskelmassa. Patienter med dialysbehandling tre till fyra dagar i veckan påverkas också negativt både känslomässigt och ekonomiskt. Många har långa resor till och från dialysavdelningen och det kan vara svårt att
behålla ett arbete. All förbättring i fysisk funktion för denna
patientgrupp är positiv.
Källa: www.medicalnewstoday.com
Carl-Gustav Groth – svensk
pionjär inom transplantation
Professor Gunnar Tydén,­
transplantationskirurgiska
kliniken Karolinska universitetssjukhuset Huddinge,
har som tidigare meddelats mottagit årets CarlGustav Groth Scandinavian Transplant Prize på
200 000 kronor. Han fick priset för sina insatser inom
pankreastransplantation,
barnnjurtransplantation
och AB0-inkompatibel njurtransplantation. Priset delades ut i samband med Scandinavian Transplantation
Society XXV Congress i Helsingfors.
Carl-Gustav Groth Scandinavian Transplant Prize är
ett pris som belönar personer som gjort framstående
insatser inom transplanta8
Carl-Gustav Groth
tionsområdet. Priset är instiftat av Astellas Pharma
och tilldelas i första hand
personer verksamma inom
medicinska professioner
och huvudsakligen vara utfört vid institutioner inom
Norden. Priset delas ut vartannat år vid The Scandi-
navian Transplantation
Society’s möte och nästa
gång blir det år 2012.
CG Groth är professor
emeritus i transplantationskirurgi vid Karolinska Institutet. Då Starzl
gjorde de första lyckade levertransplantationerna på
människa i Denver 1967,
var Groth »a key member
of the team«. Han blev chef
för den transplantationskirurgiska kliniken på Huddinge sjukhus, och professor
i transplantationskirurgi vid
Karolinska Institutet. Verksamheten kom att omfatta
njur-, pancreas-, lever-, benmärgs-, och ö cellstransplantationer. Man gjorde också
pionjärinsatser beträffande
transplantationer vid olika
metaboliska sjukdomar. I
början på 90-talet gjorde
man en pilotstudie där man
transplanterade insulinproducerande celler från gris
till patienter med diabetes.
Groth har lett flera multinationella studier beträffande
nya immunosuppresiva läkemedel och var president i
The Transplantation Society
2001–2002. År 2006 fick han
Medawarpriset, det främsta
internationella priset inom
transplantationsområdet.
År 1983 inrättades på Groths
förslag, »The Scandinavian
Transplantation Society« och
han valdes till föreningens
första president.
Källa: Karolinska Universitetssjukhuset, www3.svls.se/sektioner/tp/
DIALÄSEN 5.2010
Bättre skydd för
transplanterade som lägger
till 100 dagars medicinering
Biosyntetiska
hornhinnor kan
ersätta donerade
Hornhinnan (lat cornea) är ögats yttersta hinna och består
av ett genomskinligt lager av proteinet kollagen samt celler
som skyddar och medverkar vid fokusering. Om hornhinnan skadas eller av andra orsaker blir ärrig, kan synen försämras så mycket att hornhinnan behöver bytas ut. Det råder brist på donerade hornhinnor för transplantation i hela
världen varför behovet av alternativa lösningar är stort.
Forskare i Linköping och Ottawa har utvecklat ett biosyntetisk material av korslagda trådar av mänskligt kollagen där
ögats egna omogna hornhinneceller och nerver kan växa in.
Implantatet sys sedan fast i kanterna av den gamla hornhinnan.
I Linköping opererades 2007 tio patienter, som då väntade på hornhinnetransplantation, istället med biosyntetiska hornhinnor. De har följts upp noggrant sedan dess och
resultaten efter två år visar att sex av tio har fått bättre syn.
Celler och nerver har växt in i implantatet och återskapat
en hornhinna med samma egenskaper som originalet. Patienterna har inte haft några avstötningsepisoder och inte
heller behövt immundämpande läkemedel. Det här är den
första studien i världen som visar att en konstgjord hornhinna kan integreras i det mänskliga ögat.
Forskarna planerar nu för nya studier där man ska undersöka om de biosyntetiska hornhinnorna också kan användas för att bota andra ögonsjukdomar.
För ytterligare information finns artikeln publicerad: Fagerholm P, Lagali NS, Merrett K et al., A biosynthetic alternative to human donor tissue for inducing corneal regeneration: 24-month follow-up of a phase 1 clinical study. Sci
Transl Med. 2010;2(46):46.
Njurtransplanterade som inte har genomgått Cytomegalovirus (CMV) infektion
innan transplantationen får vanligen behandling med ett antiviralt läkemedel (Valcyte®) i 100 dagar. Forskare på universitet
i Alberta har upptäck att om tiden fördubblas, det vill säga att patienterna i
stället behandlas med det antivirala
läkemedlet under 200 dagar, minskar risken för CMV infektion signifikant. Studien visade att andelen
CMV-infektioner under första året
efter transplantation minskade
från 36,8 procent till 16,8 procent.
Resultaten från denna multicenterstudie där 326 patienter från
65 centrum i 13 länder runt om i
världen ingick finns publicerade
i tidskriften American Journal of
Transplantation.
Källa: www.physorg.com
Protein kan fördubbla
njurens livslängd
Enligt forskare kan en transplanterad njures livstid
dubbleras genom att man använder ett nytt proteinläkemedel. Mirocept hindrar uppkomsten av skadliga inflammatoriska reaktioner i blodkärlen. Preliminära forskningsresultat visar att läkemedlet inte bara
hjälper den transplanterade njuren att fungera längre,
utan också skyddar njuren under transporten till operationssalen. Försöken med läkemedlet har hittills
gjorts på 16 njurpatienter och nu ska ytterligare 300
studeras. Man beräknar att läkemedlet ska finnas tillgängligt på marknaden om fyra år.
Källa: www.pharmacyeurope.net
Källa : www.mynewsdesk.com
DIALÄSEN 5.2010
9
NYHETER
Utlysning av
2010 års
GELIN­
STIPENDIER
Lena Hanberger
Kvaliteten inom
barndiabetesvården
måste höjas
En sämre blodsockerbalans ger ökad risk för komplikationer senare i livet, som skador
på ögon, njurar, nerver och blodkärl. Men många barn och unga i Sverige med typ 1 diabetes har inte tillräckligt bra blodsockerbalans. Framför allt gäller detta flickor i tonåren,
enligt en doktorsavhandling vid Linköpings universitet.
Avhandlingen av Lena Hanberger, doktorand i pediatrik och barndiabetessköterska belyser kvaliteten inom barndiabetesvården i Sverige ur olika perspektiv. Resultaten visar att
bara en tredjedel av patienterna nådde behandlingsmålen. Av en enkätstudie framgår att
sjukdomen även påverkade livskvaliteten negativt, också detta främst hos tonårsflickor.
Med stöd av data från över 18 000 mottagningsbesök ur det nationella diabetesregistret konstaterades att två tredjedelar av de barn och ungdomar som ingick i studien inte
nådde behandlingsmålen och därmed löper ökad risk för följdsjukdomar. Slutsatsen är
att vårdkvaliteten inte är tillfredsställande och behöver förbättras.
För att vårdkvaliteten ska kunna förbättras behöver det psykosociala stödet från barndiabetesteamen anpassas efter ålder och kön. Ett klart och samstämmigt budskap från
ett enigt team verkar ha fördelaktig effekt. En webbportal med information om diabetes och möjlighet att kommunicera med andra som har sjukdomen och vårdpersonal kan
vara ett användbart komplement till de traditionella verktyg som finns för patientutbildning och information.
Avhandlingen Quality of Care in Children and Adolescents with Type 1 Diabetes - Patients’ and Healthcare Professionals’ Perspectives är publicerad på LiU Electronic Press, se urn.kb.se/resolve?urn=urn:nb
n:se:liu:diva-59336.
50 000 kronor
Kan sökas av vårdpersonal som är verksamma inom
transplantationsområdet. Stipendiet kan delas mellan två
sökanden och är avsett för
att finansiera kompetensutveckling hos vårdpersonal som är verksamma inom
transplantationsområdet.
100 000 kronor
Kan sökas av kliniskt verksamma forskare inom transplantationsområdet.
Tilldelas en sökande och är
avsett för utveckling av den
kliniska kompe­tensen hos
personer som bedriver forskning inom transplantationsområdet, med speciell inriktning på bukorgan. Stipendiet
skall finansiera studier/praktik vid en klinik eller institution utanför Sverige.
Ytterligare information och
ansökningsblanketter finns
på www.gelinfonden.org
Stiftelsen Professor LarsErik Gelins Minnesfond.
Box 12053, 402 41 Göteborg.
Telefon: 031-367 98 16.
Fax: 031-14 70 41.
[email protected]
Senaste ansökningsdatum
12 november 2010.
Källa Linköpings universitet
10
DIALÄSEN 5.2010
Martina Holmberg
Hjärttransplantationer över blodgruppsgränserna ger kortare väntetider
Ett intensivt utvecklingsarbete vid Karolinska universitetssjukhuset avseende blodgruppsinkompatibla transplantationer har
resulterat i att sådana njurtransplantationer
nu utförs rutinmässigt med avsevärt förkortade väntetider som resultat. Som en följd av detta har det beslutats att
också införa denna teknik vid hjärttransplantationer. Syftet är att öka möjligheterna
att finna lämpliga donatorshjärtan och därmed korta väntetiderna. Genom att acceptera även blodgruppsinkompatibla hjärtan
ökar sannolikheten för att finna ett lämpligt
hjärta med cirka 35 procent. De första två blodgruppsinkompatibla
hjärttransplantationerna har genomförts
med utmärkt resultat och ytterligare 4 av 11
patienter på väntelistan är för närvarande
accepterade för sådana transplantationer. Källa: Karolinska universitetssjukhuset
Njurförening stärker forskning
och utveckling i norra Sverige
Njurföreningarna i Norr, det vill säga Västernorrland,
Jämtland/Härjedalen, Västerbotten och Norrbotten överlämnade 400 000 kronor till forskning och utvecklingsarbete i
den norra regionen.
Forskningen syftar i första hand till att klarlägga och förebygga risker som kan finnas med långvarig dialysbehandling. Det är främst två saker som har undersökts, mikrobubblor i dialysvätskan, och elektroniska strömmar som
eventuellt kan överföras till patienterna.
Inom detta projekt har dessutom en medicintekniker avlagt en doktorsavhandling i samma ämne.
Inom ramen för detta projekt finns även två forskningsdoktorander, den ene i Östersund, och den andre i Skellefteå.
Hela projektet leds av Bernd Stegmayr, som är adjungerad
professor i Umeå.
– Det känns mycket bra att kunna bidra till denna utveckling i Norr, säger Harry Strandberg, ordförande för NjurförDIALÄSEN 5.2010
Harry Strandberg, Njurföreningen Västerbotten överlämnar
400 000 kronor för forskning till Lennart Lundberg och Bernd
Stegmayr på Umeå universitetssjukhus.
eningen i Västerbotten, vi måste kraftsamla på alla sätt för
att kunna hävda denna viktiga specialitet i övre Norrland.
Källa: Njurföreningen Västerbotten
11
Zemplar nu
som
®
Nu introduceras Zemplar i ny beredningsform, kapsel 1 µg och 2 µg
Effektiv
Selektiv
Preventiv
SWE/108/27Apr2009
Indikationen omfattar CKD stadie 3, 4 och 5.
Zemplar kapsel är indicerat för profylax och behandling av sekundär
hyperparatyreoidism hos patienter med kronisk njurinsufficiens, (Stadie
3 och 4) och patienter med kronisk njursvikt (Stadie 5), som behandlas
med hemodialys eller peritoneal dialys.
Zemplar Kapsel: (A11CC07): Receptbelagt läkemedel. Profylax och behandling av sekundär hyperparatyreoidism hos
patienter med kronisk njurinsufficiens, (Stadie 3 och 4) och patienter med kronisk njursvikt (Stadie 5), som behandlas
med hemodialys eller peritoneal dialys. Pris: För aktuellt pris se www.fass.se. Senaste översyn av produktresume
2007-12-14. För dosering, kontraindikationer, varningar och försiktighet samt övrig information se www.fass.se
• Abbott Scandinavia AB • Box 509, 169 29 SOLNA • telefon 08-546 567 00
NYHETER
Ideal tidpunkt för dialysstart
Det har på senare år funnits en trend att påbörja kronisk dialysbehandling tidigt, innan
patienten fått uremiska symtom eller uttalade vätskebalansproblem, som varit de viktigaste traditionella indikationerna för dialysstart. Förespråkarna för tidig dialysstart
har menat att allvarliga komplikationer kan
undvikas med denna strategi och flera internationella riktlinjer har angivit att dialys bör
startas vid GFR 10-15 ml/min per 1,73 m2.
I »Initiating Dialysis Early and Late study« (IDEAL-studien)
har patienter med kronisk njursvikt med beräknat GFR 1015 ml/min randomiserats till tidig (GFR 10-14 ml/min) eller
sen (GFR 5-7 ml/min) dialysstart. GFR beräknades med Cockcroft-Gault-formel med normalisering till 1,73 m2 kroppsyta.
Studien presenterades på årets ERA-EDTA kongress i München och publicerades on-line samma eftermiddag i New
England Journal of Medicine. Åttahundratjugoåtta patienter (medelålder 60,4 år, 65 % män, 43 % hade diabetes mellitus) från 32 dialysenheter i Australien och Nya Zeeland inkluderades i studien under 9 år. Peritonealdialys var första
behandling hos 44 % av patienterna. Mediantiden till att påbörja behandling var i gruppen med tidig dialystart 1,8 månader och i gruppen med sen start 7,4 månader. GFR vid
dialysstart var 12,0 ml/min i tidig-start och 9,8 ml/min i senstartgruppen. Vid beräkning med MDRD-formeln var GFR
vid start 9,0 respektive 7,2 ml/min. Tre fjärdedelar av patienterna i gruppen med sen start började dialysbehandling tidigare än vid GFR 7 ml/min huvudsakligen på grund av uremiska symtom. Skillnaden i beräknad GFR vid dialysstart
blev därför mindre än vad som angivits i studieprotokollet.
Under en medianuppföljningstid i 3,6 år observerades inga
skillnader i dödlighet eller andra komplikationer.
Studien var öppen, en blind studie med denna design är
DIALÄSEN 5.2010
inte möjlig att genomföra, och bedöms vara välgjord utan
uppenbara brister. Även om skillnaden i njurfunktion var
liten är ett halvårs skillnad innan dialys påbörjas kliniskt
relevant. Den viktigaste slutsatsen av studien är att man
utan risk kan avvakta med dialysstart tills patienten får uremiska symtom eller svårkontrollerade elektrolyt- och vätskebalansproblem och att en fix gräns för beräknad GFR inte
är av värde för beslutet att påbörja behandling.
Text Peter Bárány, Njurmedicinkliniken, Karolinska universitetssjukhuset
[email protected]
Källa: N Engl J Med 2010; 363:609-619.
Kiruna får
dialysavdelning
Om ett år ska den nya dialysavdelningen på Kiruna sjukhus stå färdig. Den nya avdelningen betyder att sex njurpatienter i Kiruna kommer att slippa åka 24 mil tre gånger
i veckan för dialys. Det innebär också att en njurspecialist
och fyra sjuksköterskor kommer att nyanställas på Kiruna
sjukhus.
- Det här betyder bättre dialysmöjligheter för hela Malmfälten. Kiruna och Gällivare kommer att kunna ta emot patienter även från andra städer för gästdialys. Det tror jag är
ett mervärde för vårt län, säger Agneta Granström (MP).
Kostnaden för den nya avdelningen blir ungefär 10 miljoner kronor och ska stå färdig att börja användas nästa höst.
Källa: Norrländska Socialdemokraten
13
NYHETER
Steve Jobs
bakom ny
donationslag
i Kalifornien
En ny lag i Kalifornien
tvingar de med körkort att ta ställning till
organdonation. Initiativtagare till lagen är
ingen mindre än Apples vd Steve Jobs.
Efter förra årets levertransplantation har
Apples vd Steve Jobs
ägnat stor möda åt att
förmå fler amerikaner
att bli organdonatorer.
Ett antal telefonsamtal
med Kaliforniens guvernör Arnold Schwarzenegger har nu resulterat i en ny lag som
stipulerar att alla med
nytagna eller förnyade
körkort ska ta ställning
till om man vill donera
organ eller inte. På så
sätt väntas antalet tillgängliga donatorer i
delstaten öka. Cirka
400 kalifornier dog under 2009 i väntan på en
levertransplantation.
Källa: macworld.idg.se
Barn med risk
för diabetes
ska följas i 15 år
TEDDY- studien har sedan 2004, med hjälp av navelsträngsblod, identifierat skånska barn som har en ökad ärftlig risk att få diabetes. Nu
fortsätter studien med uppföljning av 2500 av dessa barn tills de blir
15 år. Forskarna hoppas att TEDDY- studien ska ge svar på varför
barn utvecklar diabetes.
Typ 1 diabetes drabbar nästan 1,5 procent av alla barn
som föds i Sverige. Det betyder att över 800 barn och
ungdomar insjuknar varje
år. De allra flesta som får
typ 1 diabetes har vissa ärftliga förutsättningar för att
få sjukdomen. Genom att
göra ett test kan man ta
reda på om en individ har
större eller mindre risk att
insjukna.
Typ 1 diabetes har blivit vanligare och det är nu
klarlagt att barnen insjuknar i allt yngre åldrar. I Sverige insjuknar två barn per
dag i typ 1 diabetes. Under
de senaste 30 åren har fallen med typ 1 diabetes fördubblats. Varför det är så
vet man inte.
– Genom TEDDY-studien
vill vi få svar på varför en
del barn får diabetes medan
andra inte får sjukdomen,
trots att de har samma ärftliga förutsättningar, säger
professor Åke Lernmark vid
Lunds universitet som ansvara för studien. Om vi ska
lära oss att förebygga sjukdomen måste vi identifiera
den utlösande orsaken.
TEDDY är en internationell studie som bedrivs i
Skåne, Finland, Tyskland
och USA och som bekostas av National Institutes of
Health, den amerikanska
hälsovårdsmyndigheten. Totalt har 425 000 nyfödda testas, varav 48 000 i Skåne. Av
de testade skånska barnen
hade 7,5 procent förhöjd
risk för typ 1 diabetes jämfört med 6,5 procent i Finland och mindre än 5 procent i de övriga länderna.
Med föräldrarnas godkännande kommer 2500 av de
skånska barnen att följas
tills de blir 15 år.
Hittills har sammanlagt
18 svenska TEDDY-barn utvecklat diabetes. I samtliga
fall visste forskarna, genom
prover som tagits på TEDDYmottagningarna, att de var
på väg att få diabetes. Man
kunde i förväg se att barnen
hade utvecklat antikroppar
mot de insulinbildande cellerna.
– Tack vare att barnen var
med i studien och vi kunde
identifiera dessa antikroppar kunde vi förhindra ett
allvarligt sjukdomsförlopp
hos samtliga, konstaterar
Åke Lernmark.
Källa: Lunds universitet
Rekordtransplanterad kvinna blir läkare
En brittisk kvinna som fått hjärta, lungor, lever och njure
transplanterade känner sig inte färdig med vården. Nu har
hon utbildat sig till läkare.
Allison John är född med sjukdomen cystisk fibros och
fick en ny lever som 15-åring. Ett par år senare byttes hennes hjärta och lungor ut. Medicinen hon tog för att inte organen skulle stötas bort påverkade en njure, vilket ledde till
att även den måste ersättas.
14
Därmed blev hon den första kvinnan i Storbritannien som
fått fyra stora organ transplanterade, rapporterar ABC News.
Nu har Allison John utbildat sig till läkare vid Cardiff University. Hennes första jobb blir som underläkare vid sjukhuset Neville Hall Hospital i Abergavenny.
– Just nu är jag i min bästa form någonsin. Jag är väldigt
förväntansfull på framtiden, säger hon till ABC News.
Källa: Dagens Medicin
DIALÄSEN 5.2010
KRÖNIKA
PER ÅKE ZILLÉN | PATIENT
Partnerbyte och kontinuitet
A
Uppstår ömsesidigt förtroende, då fungerar man som
ll sjukvård och i synnerhet vård av kroniskt
partners, som jobbar tillsammans för bästa möjliga resulsjuka bygger på förtroende. Vi patienter måste ha
tat. Uppstår inte ett ömsesidigt förtroende eller om förtroförtroende för dem vi möter inom sjukvården, anendet sviktar för ena parten eller för bägge, då går det grus
nars känns det inte så bra – vare sig för oss eller för dem.
i partnerskapet.
Och sjukvårdens personal måste ha förtroende för att vi
Den rent medicinska behandlingen kan vara exakt denpatienter gör så gott vi kan för att genomföra vår del av
samma, men om förtroendet sviktar, då sviktar också tillbehandlingen.
tron till behandlingen. »Tron kan försätta berg« är ett taleEtt gott, ömsesidigt förtroende bidrar till att resultatet
sätt, som fungerar också inom vården. Och det gäller lika
av behandlingen blir så bra som möjligt. Ett dåligt förtromycket tron att allt ska bli bra som övertygelsen att allt
ende kan omintetgöra de bästa ambitioner och i värsta fall
kommer att gå åt skogen. Och allt däremellan. Förtroende
allvarligt försvåra ett bra behandlingsresultat.
eller inte förtroende kan mycket väl vara skillnaden melMen förtroende i meningen »lita på« är i grunden en vällan framgång och misslyckande.
digt personlig sak. Riktigt förtroende – »jag litar hundra
procent på dig« – kan egentligen bara förekomma melKontinuitet i vården och i en bra relation är en viktig
lan två individer. Att ha fullt förtroende för något mer aboch positiv faktor i behandlingen.
strakt, som en institution eller kliMen en kontinuitet av bristande
nik till exempel, är svårare. Att helt » Väldigt få patienter vill eller
förtroende kan vara förödande för
och fullt lita på alla experter är det vågar dock föreslå ett byte av
bägge parter.
inte många som gör - längre. Och det
läkare eller sköterska. Det inVäldigt få patienter vill eller vågar
gäller också sjukvårdens alla olika
går liksom inte i ett ›normalt‹
dock föreslå ett byte av läkare eller
experter. Att helt lita på alla patienpatientbeteende. «
sköterska. Det ingår liksom inte i ett
ter är inte heller möjligt.
»normalt« patientbeteende. Och det
Som tandläkare har jag erfarenheär inte lätt att be att få byta, det kan ju tas illa upp. Läten att många människor betraktar tandläkare i allmänkare och sköterskor kan också uppleva bristande förtrohet med viss eller stor skepsis. Samtidigt säger de allra
ende som något av ett misslyckande och det gör inte saflesta att »MIN tandläkare är bra«. En anledning till denna
ken lättare.
skillnad är att alla vuxna alltid haft möjlighet att välja
Därför skulle en mer öppen och accepterande attityd till
tandläkare. Har man inte trivts med en tandläkare har
»byte av partner« kunna bidra till en lösning av relationsman helt enkelt bytt till någon annan – ända tills man hitknutar. Initiativet till en sådan öppning måste komma
tat en som man känner förtroende för.
från vårdens sida. Man tar sitt professionella ansvar genom att söka nya vägar om och när en relation i vården
Inom njursjukvården finns sällan motsvarande möjlighar gått i stå. Ett partnerbyte kan då bli den nystart - med
het för oss patienter att välja vare sig klinik, njurläkare elnya perspektiv och nya möjligheter – som bägge parter beler njursköterska. Till att börja med finns det oftast ingen
höver.
annan, alternativ klinik att gå till. Man blir kallad till den
klinik, som fått remissen. Och sen fördelas vi patienter
Per Åke Zillén
på de läkare, som finns på kliniken. Likadant med skö[email protected]
skor.
DIALÄSEN 5.2010
15
Det går att minska risken för njursvikt och behovet av
dialys hos många patienter. Ett pilotprojekt i Sörmland
visar att tydliga mål, rutiner och checklistor räcker långt.
Två vårdcentraler har provat. Nu hoppas Marie Portström,
distriktsläkare i Eskilstuna, och Knut-Christian Gröntoft,
länsnefrolog, att metoden ska användas i primärvården
i hela landstinget.
Nya insatser på vårdcentralen ger
bättre njursjukvård
– Vi vet att cirka 30 procent av diabetikerna är berörda och
Knut-Christian Gröntoft och Marie Portström är övertyuppskattar att samma sak gäller cirka 15 procent av hypertogade om att det går att hjälpa många patienter som riskerar
nikerna, säger Knut-Christian Gröntoft.
att drabbas av njursvikt.
Tanken är alltså att nå dessa patienter och att sätta in
– Egentligen handlar det om att arbeta mer målinriktat, på
en ännu mer målinriktad behandling. Projektet satte upp
ett sätt som alla nog skulle vilja arbeta. Men i praktiken är det
målvärden för blodtryck, lipider, HbA1c och albumin/kreaibland svårt att få till det målinriktade arbetet och det krävs
tininkvot.
en del extra insatser, säger Knut-Christian Gröntoft.
– Utgångspunkten är att arbeta preventivt inom njursjukTankarna på att förbättra det förebyggande hälsoarbetet
vården. Men en annan av de stora vinsterna med arbetet är
har funnits länge i Sörmland. Redan i början av 2000-talet beatt patienternas risk för kardio-vaskulär sjukdom minskar,
slutade landstinget att satsa mer för att förebygga njursvikt.
säger Knut-Christian Gröntoft.
I bakgrunden fanns flera utredningar som handlade om hur
vården kunde utvecklas, till exempel genom mer omfattande
Förenklat uttryckt har projektet gått ut på att vårdcentrascreening.
len ska identifiera dessa patienter. Därefter ska vårdcentraMälarsjukhuset, i Eskilstuna, är Sörmlands största sjukhus
lerna med hjälp av utökad provtagning, målinriktad behandoch till sjukhuset kommer över 100.000 patientbesök per år.
ling och noggrann uppföljning hjälpa patienterna att nå de
Knut-Christian Gröntoft arbetar som överläkare på sjukhuolika målvärdena.
set. Han har också ansvar som länsnefro– På 60- och 70-talen var ju urinprov
log och leder landstingets satsning på fö- » Utgångspunkten är att
standardförfarande inom primärvårrebyggande arbete inom njursjukvården. arbeta preventivt inom njurden. På ett sätt kan man säga att projekMarie Portström var under projektti- sjukvården. Men en annan av
tet har återinfört urinprovet i primärden distriktsläkare i primärvården i Es- de stora vinsterna med arbetet
är
att
patienternas
risk
vården, i alla fall för de här grupperna,
kilstuna. Hon är sammankallande i exsäger Knut-Christian Gröntoft.
pertgruppen som har haft i uppdrag att för kardio-vaskulär sjukdom
En viktig del av provtagningen var
komma med förslag om hur primärvår- minskar «
också utökad blodtrycksmätning. I
den ska arbeta för att förebygga njurhemmet. Båda vårdcentralerna som ingick i projektet skafsvikt. Det handlar både om att hitta praktiska arbetsmetoder
fade fler mätare för hemblodtryckmätning.
för att identifiera patienter i riskzonen och om att bidra med
– Det har fungerat väldigt bra. Det underlättar för sjuktydliga behandlingsrekommendationer.
sköterskor och undersköterskor som inte behöver göra alla
Två vårdcentraler i Eskilstuna, Torshälla och Tunafors,
mätningar på vårdcentralen, dessutom vet vi att resultaten
valde att vara med i pilotprojektet och pröva de nya arbetsblir säkrare med mätning i hemmet, konstaterar Marie Portmetoderna. Tillsammans har de två vårdcentralerna ett 80ström.
tal patienter som var lämpade att ingå i pilotstudien.
Projektets arbetsmetod bygger på enkelhet.
Projektet inriktade sig på att hitta patienter med tecken på
– Vi mäter få saker och vi förenklade under projektets gång.
njurskador i form av proteinuri.
16
DIALÄSEN 5.2010
DIALÄSEN 5.2010
Fler provtagningar, till exempel
urinprov, och fler hemblodtrycksmätningar var några av delarna i
projektet. Knut-Christian Grönström är länsnefrolog och Marie
Portström var under projekttiden
distriktsläkare.
17
Enkelhet och tydliga rutiner är några av framgångsfaktorerna bakom projektet i Sörmland, enligt KnutChristian Gröntoft och Marie Portström.
Ju enklare upplägget är desto lättare är det att följa och då
blir också resultaten bättre, säger Knut-Christian Gröntoft.
Mätningarna omfattade albumin/kreatininkvot och ett
mått på njurfunktionen i form av eGFR. Dessutom ingick
mätning av blodtryck, lipider, HbA1c, vikt och midjemått.
Projektet innebar att flera patienter fick en utökad be-
FAKTA Urvalet av patienter
Patienterna som ingick i pilotstudien valdes utifrån flera kriterier. Patienterna skulle vara yngre än 80 år och bo i vanligt boende samt ha
en albumin/kreatininkvot > 3 och /eller ett e-GFR mellan 30 och 60
ml/min. Under projektets gång bestämde sig expertgruppen för att
förenkla och slopa e-GFR-kriteriet eftersom albumin/kreatininkvoten
har starkast korrelation till risken för att utveckla njursvikt.
Vårdcentralerna hittade dessa patienter dels bland gruppen diabetiker, som normalt lämnar urinprov i samband med besök på vårdcentralen, och dels bland patienter med diagnosen högt blodtryck.
I praktiken innebar det alltså att många patienter som under en viss
period kom till vårdcentralen och hade diagnosen högt blodtryck fick
lämna ett prov de inte brukar lämna – urinprov för att kontrollera förekomsten av proteinuri. Vårdcentralerna anpassade också arbetet med
att hitta patienterna efter sina lokala förutsättningar. I det ena fallet
gick en sjuksköterska igenom patienter med diagnos hypertoni och/
eller diabetes för att se om dessa uppfyllde inklusionskriterierna.
Projektet pågick under ett år, från november 2007 fram till november
år 2008.
18
handling. Och Knut-Christian Gröntoft och Marie Portström
är nöjda med resultaten. Många av de patienter som ingick i
pilotprojektet visade förbättrade värden i slutet av studien,
jämfört med värdena vid start. Bland annat var det en större
andel patienter som nådde målvärdet 130/80 vid blodtrycksmätningarna (se separat ruta med fler exempel på mätvärden i projektet).
– För patienterna innebär det här naturligtvis fördelar i form
av minskade risker för framtida sjukdom, i form hjärt- och kärlsjukdom och njursvikt, säger Knut-Christian Gröntoft.
Landstinget har också startat en hälsoekonomisk utvärdering av projektet, alltså en analys av de totala kostnaderna
och hur stora besparingarna kan bli för landstinget.
Projektet har lett till en viss ökning av kostnader, till exempel i form av fler provtagningar och laboratorieanalyser.
Det krävs också några extra arbetstimmar per vecka för den
person som tar ett samordningsansvar på vårdcentralen.
Däremot är det inte säkert att läkemedelskostnaderna behöver öka. Fler patienter behandlades med blodtryckssänkande ACE-hämmare under projektet jämfört med innan
projektstarten, däremot minskade användningen av angiotensinreceptorblockerare (ARB) bland de patienter som deltog i projektet. Den sammanlagda effekten innebär en besparing av läkemedelskostnader.
– Men det vore bra att få en helhetsbild av insatserna, i hur
hög grad det lönar sig med det här extra arbetet sett ur ett
ekonomiskt perspektiv, säger Marie Portström.
Hon och Knut-Christian Gröntoft hoppas på en fortsättning i hela landstinget. Totalt skulle 5000-6000 patienter
DIALÄSEN 5.2010
Bättre mätvärden efter projektet
Många patienter fick bättre värden under tiden som det förebyggande arbetet med njurhälsa pågick i Sörmland.
– Det är bara en liten grupp patienter som ingår i studien,
men värdena är intressanta, konstaterar Knut-Christian
Gröntoft och Marie Portström.
Här är några exempel på resultat i projektet.
Mätvärde
Före projektet
Blodtryck systoliskt 142,7
medelvärde
(median; range)
(140;100-240)
Efter projektet
134,1
(130; 100-190)
Andel som uppnår
måltryck systoliskt
<130
28 %
Blodtryck diastoliskt medelvärde
(median; range)
79,6
73,7
(80; 58-120)
(75; 60-100)
33 %
Andel som uppnår 41 %
måltryck diastoliskt
<80
62 %
ACR medelvärde
(median; range)
17,4
(5,7;0,5-148)
25,8
(5,3; 0,4-659)
Andel med ACR
≤ 3,0
25 %
35 %
kunna vara berörda på alla 24 vårdcentraler i länet, enligt
projektets beräkningar. De politiska besluten om en eventuell fortsättning väntas under hösten.
– Internationella studier tyder på att 10 procent av befolkningen har tecken på njursjukdom i form av proteinuri
och/eller nedsatt njurfunktion. Det har inte kunnat visas på
samma sätt att det är så många berörda i Sverige, men det
handlar om många patienter, konstaterar Knut-Christian
Gröntoft.
Egentligen handlar insatserna för det förebyggande arbetet inte om några enorma förändringar, enligt honom. Men
det är många små förändringar som kräver stora arbetsinsatser.
– Det låter enkelt, men i praktiken är det krävande när
man ska gå in och ändra i rutiner och processer. Förändringarna berör också många områden, alltifrån laboratoriepersonal till it-system, säger Knut-Christian Gröntoft.
Marie Portström betonar att en avgörande faktor också är
att någon har ett övergripande ansvar på
varje vårdcentral.
– En projektansvarig sjuksköterska är
a och o för att få arbetet att fungera, säger hon.
Tips för förebyggande arbete på
vårdcentraler
– lärdomar av arbetet
i Eskilstuna
Se till att nå ut med information till alla på vårdcentralerna. Se till att få läkarna att acceptera arbetssättet. Se till att någon, till exempel en distriktssköterska, får resurser att arbeta med
samordningsansvar. Det är några av lärdomarna
från pilotprojektet i Eskilstuna.
Om det förebyggande arbetet för bättre njurhälsa ska
fungera på vårdcentralerna krävs samordning. Ofta är
det bra om en distriktssköterska kan ta det ansvaret på
varje vårdcentral, tycker Marie Portström.
– Någon måste vara spindeln i nätet. Han eller hon är
ovärderlig både som samordnare och som ansvarig för
att informera på vårdcentralen. Det kan vara att informera nyanställda eller vikarierande läkare som arbetar
en kort tid.
Andra viktiga faktorer för att projektet ska fungera är
att det finns enkla lathundar, gärna i form av checklistor,
som olika personalgrupper kan följa. Dessutom krävs
kontinuerlig information och uppföljning till alla som arbetar på vårdcentralerna.
– Det krävs ett genomtänkt implementeringsarbete
där det handlar om att entusiasmera all personal. Och
det räcker kanske inte att åka ut en gång och prata om
det här, det krävs återkommande möten och uppföljning.
Alla hjälpmedel och i form av checklistor och liknande
måste presenteras noggrant.
Ett lyckat projekt kräver dessutom att patienterna får
ett tydligt informationsmaterial eller på annat sätt får informationen.
Ytterligare en framgångsfaktor är att arbetet anpassas efter de lokala förutsättningarna, enligt Marie Portström.
– Även om vi bidrar med checklistor, rutiner och rekommendationer måste vårdcentralerna kunna implementera det på sitt eget sätt. Det råder väldigt olika förutsättningar på olika vårdcentraler.
Text Susanne Rydell Foto Erica Lindblom
DIALÄSEN 5.2010
19
»Förra sommaren upptäckte man på vårdcentralen att jag hade låga blodvärden och remitterade mig till akuten, därifrån skickades
jag till njuravdelningen. Jag förstod ingenting, eller rättare sagt tog inte emot information. Det var helt enkelt för mycket.«
Kerstin hade drabbats av myelom.
Behandling
med nya
möjligheter
K
erstins berättelse är typisk. Hon är en tidigare
ganska frisk kvinna med lindriga astmabesvär. Hon
sökte sig först till vårdcentralen med ganska diffusa
symtom, kom sedan till sjukhuset och fick veta att hon hade
drabbats av en elakartad blodsjukdom med komplikation i
form av svår njursvikt. Dialysbehandling startades 14 dagar
senare. Kerstin berättade efteråt: »Allt kom så plötsligt. Jag
som har varit ganska frisk hela mitt liv, blev svårt sjuk och
kunde inte förstå vad som hänt.«
Myelom är en svår blodsjukdom med malign växt av plasmaceller i benmärgen. Plasmacellerna producerar immunoglobulin, så kallad M-komponent, som kan detekteras i
serum och urin. Fria lätta kedjor (FLK) är komponenter av
immunoglobulin som vanligtvis utsöndras via njurarna. Vid
myelom ökar mängden av FLK tusentals gångar och det kan
leda till tubulära skador. Upp till 50 procent av patienter med
nyupptäckt myelom har redan fått en njurskada. För 10-20
procent av patienterna debuterar myelom som akut njursvikt. Enligt den senaste rapporten från Svenskt njurregister
(SNR), med totalt 19 316 patienter rapporterade i aktiv uremi
vård mellan 1991 och 2008, hade 436 (2,25 procent) myelom
som orsak till njursvikt.
I Eskilstuna har vi i dagsläget fyra myelompatienter, två
av dem behandlas med peritonealdialys, en med hemodialys och en patient har en delvis återställd njurfunktion efter cirka två månaders hemodialysbehandling. Hon kommer
till sina mottagningsbesök med sådan livsglädje att alla vi
på dialysavdelningen känner att vi verkligen har uträttat någonting mycket bra. Men så var det inte från början. Kerstin
var trött och chockad av beskedet om sin blodsjukdom och
20
Kerstin och hennes doktor träffas regelbundet på
njurmottagningen. Besöken börjar glesas ut och de
vågar vara optimistiska.
njursvikt. Diagnosen bekräftades med benmärgsbiopsi och
njurbiopsi. Man satte in behandling med Velcade® och Dexacortal® för att bromsa växten av plasmaceller och startade
hemodialys. Några dagar senare började vi en mer avancerad
hemodialysbehandling.
Behandlingen som vi gav Kerstin är fortfarande sällsynt.
Den är arbetskrävande för personalen och tröttsam för patienten, dessutom är den kostsam. Det så kallade myelomfiltret, Theralyte High Cut-off filter, är framtaget för att kunna dialysera bort delar av FLK, kappakedjor och lambdakedjor, vars
koncentrationer i blodet ligger så högt att njurarna inte klarar belastningen och allvarliga skador utvecklas. Att ta bort
FLK från blod och urin skulle kunna rädda tubulära celler.
Det finns två möjligheter. Den ena är att minska plasmacellernas produktion av FLK, den andra är att dialysera bort dem.
Den första positiva rapporten angående myelomfilter kom
från Queen Elizabeth Hospital i Birmingham, Hutchinson’s
group. 19 patienter utvecklade njursvikt på grund av myelom
och blev dialysberoende. Myelomfilter användes till dessa patienter och 13 av dem kunde senare avsluta dialysbehandlingen. En stor internationell randomiserad studie, »European Trial of Free Light Chain Removal by Extended Haemodialysis
in Cast Nephropathy«, pågår just nu. Vi har använt samma behandlingsprotokoll som används i denna studie. Det är en
kombination av modern medicinsk behandling och intensiv high cut-off filterdialys som leder till minskad koncentration av FLK och därmed underlättas återhämtning av njurfunktionen. Filtrets membran har ovanligt stora porer som
släpper igenom molekyler i storlek upp till 45 000 dalton, inklusive FLK och albumin. För att ta bort tillräcklig mängd
DIALÄSEN 5.2010
science photo library
Myelomcell – en malign vit blodcell som färgats i så kallad transmissionselektronmikroskopi (TEM). Plasmacellerna producerar antikroppar och är en viktig del av kroppens immunförsvar. Myelom är en ovanlig cancerform i plasmacellerna.
av FLK krävs sex till åtta timmar långa dagliga behandlingar
flera dagar i rad. Först när koncentrationen av FLK har sjunkit rejält kan man glesa ut dialysbehandlingarna till varannan dag. Jag frågade Kerstin: »Hur var det att ligga så många
timmar i dialysen?« Hon sa: »Ja, det var jobbigt med sju timmars dialys, men allting går ju. Det beror på att personalen
var bra. De var alla intresserade att allt fungerar och att man
står ut med behandlingen. De tittade till mig, skaffade en bra
madrass, peppade mig och hjälpte till att hålla koll på tiden
när de sa - nu är det bara fyra timmar kvar!«
Filtret som vi använde släpper igenom FLK men även flera
gram albumin, kalium och magnesium med mera. Vi gjorde
noggranna kontroller av saltbalansen i blodet hos patienten före och efter varje dialys och kompenserade förlusterna
med extra tillförsel av till exempel albumin, kalium och
magnesium. Behandlingseffektiviteten kontrollerades genom att mäta halten av FLK i serum före och efter dialys vid
var femte behandling. Man kunde se en minskning av koncentrationen av FLK redan efter insättning av Velcade® och
Dexacortal®behandling och varje dialysbehandling förbättrade läget. FLK-koncentrationen vid behandlingsstart gick
DIALÄSEN 5.2010
ned från 7 800 mg/L för lambdakedjor (normalt <26 mg/L)
till 15 mg/L. För kappakedjor låg koncentrationen mellan 10
mg/L och 14 mg/L efter sista dialysbehandling. Totalt fick patienten 14 behandlingar med high cut-off filter och sex med
ett konventionellt dialysfilter under drygt en månads tid.
Vi träffas för regelbundna kontroller på njurmottagningen och Kerstin kontrolleras också av en hematolog. Hennes njurar återhämtar sig sakta och senaste kreatininkoncentrationen i plasma har sjunkit till 147 µmol/L, beräknad
glomerulär filtrationshastighet är 32 ml/min. Besöken glesas
ut och vi vågar vara optimistiska.
I dag säger Kerstin: »Jag mår bra! Tycker jag! Tänker mycket
på sådant som man inte tänkte på förut. Jag följer en diet,
träffar en njursviktsköterska. Snart ska
jag på grillfest. Har glömt nu. Det var
inte så jobbigt som man tror.«
Text Lilian Zezina, överläkare, Medicinkliniken,
Mälarsjukhuset, Eskilstuna
E-post: [email protected]
21
Retacrit – Nu är det
enklare för fler
®
Retacrit® (epoetin zeta) är nu godkänt för subkutan och intravenös
administrering vid behandling av anemi vid kronisk njursjukdom
och subkutan administrering vid behandling av
kemoterapi-inducerad anemi1
Nu även godkänd för subkutan injektion
för behandling av anemi vid kronisk njursjukdom1
epoetin zeta
Indikationer:
• Symtomatisk anemi vid kronisk njursvikt hos barn och vuxna patienter
i hemodialys samt vuxna patienter i peritonealdialys.
SE retacrit 100805
• Allvarlig anemi av renalt ursprung med kliniska symtom hos vuxna med
nedsatt njurfunktion, som ännu inte påbörjat dialysbehandling.
• Anemi och reducering av transfusionsbehovet hos vuxna patienter som
genomgår kemoterapi för solida tumörer, malignt lymfom eller multipelt
myelom och som bedöms löpa risk för behov av transfusion utifrån
allmäntillståndet t ex hjärt-/kärlstatus eller anemitillstånd före kemoterapins
början.
• För att öka uttaget av autologt blod hos patienter vid förbehandling inför
donation. Sådan användning måste vägas mot den rapporterade risken för
tromboembolier. Behandling bör endast ges till patienter med måttlig anemi
(utan järnbrist) och då blodsparande åtgärder ej finns tillgängliga eller anses
otillräckliga inför planerad större elektiv kirurgi som bedöms kräva stor
mängd blod (4 eller fler enheter blod för kvinnor och 5 eller fler enheter för män).
ATC-kod B03XA01. Injektionsvätska, lösning.
Förpackningar:
Förfylld spruta 6 x 1000 IE/0,3 ml, 6 x2000 IE/0,6 ml,
6 x 3000 IE/0,9 ml, 6 x 4000 IE/0,4 ml, 6 x 5000 IE/0,5 ml,
6 x 6000 IE/0,6 ml, 6 x 8000 IE/0,8 ml, 6 x 10 000 IE/1,0 ml,
1 x 20 000 IE/0,5 ml, 1 x 30 000 IE/0,75 ml, 1 x 40 000 IE/1,0 ml.
Texten är baserad på produktresumé 2010-04-15. F, R x.
För pris och mer information se www.fass.se
Referenser: 1. Retacrit produktresumé.
22
Hospira Nordic AB, Box 34116, 100 26 Stockholm. Besöksadress: Rålambsvägen 17 16 tr.
Tel +46 8 672 85 00, fax +46 8 672 85 01, [email protected], www.hospira.com
DIALÄSEN 5.2010
SNSF
LENA ALEXANDERSSON
ORDFÖRANDE I SNSF
SNSF - vart är vi på väg
och vart ska vi?
S
Jag har tankar om hur framtiden kommer att föra sig för
tarkare tillsammans ju fler vi blir! Glädjande har
föreningen men jag vill utveckla dem tillsammans med er.
medlemsantalet i SNSF expanderat och som jag
En fundering som jag redan hunnit få är om era kontaktnämnde i nummer fyra tar allt fler ett steg fram och
uppgifter på SNSF’s hemsida under fliken kliniker stämgör sin åsikt hörd. Men vi behöver bli ännu fler. De flesta
mer. En hel del felaktiga/inaktuella uppgifter har uppmedlemmar arbetar på dialysmottagningar, PD mottagtäckts där. Därför vill jag be er medlemmar att kontrollera
ningar och njurmedicinska mottagningar så vi önskar
och ändra så alla som vill kontakta er kan göra det!
att även nå er som arbetar på njurmedicinska vårdavdelningar. Föreningen har funnits i 25 år, vi hade därför en
Årets nätverksträff Dialäsens chefsdagar ägde rum tidiidé att inbjuda till möte i december 2010 där medlemmar
gare i höstas och efterfrågan var enorm. Vi fick ett par läroskulle mötas för att utvärdera, reflektera samt dela visiorika och inspirerande dagar tillsamner för hur framtiden ska te sig. Ty» Vi önskar att även nå er som
mans med funderingar och frågor.
värr svarade endast fyra medlemarbetar på njurmedicinska
Passa även på att redan nu planera
mar och det räcker inte för att vi ska
Svenska Accessmötet i Stockholm den
kunna arrangera ett möte under hös- vårdavdelningar. «
3–4 februari 2011. Mötet vänder sig
ten/vintern. Insikten att det kommer
till alla som är engagerade i vården av dialyspatienter och
att bli svårt att mötas under en heldag för att diskutera, uthanteringen av dialysaccesser. Det första mötet 2008 vivärdera och reflektera har bekymrat mig en del. Årsmötet
sade tydligt att det finns behov inom landets dialysaccessär även ett forum, men som ni alla vet deltar bara en liten
vård att mötas i ett multidisciplinärt sammanhang där
del av medlemmarna då och tiden är knapp.
inbjudna föreläsare och möjligheten till diskussion och
Vi i styrelsen arbetar för att ha styrelsemedlemmar från
interaktion ska inspirera till fortsatta förbättringar inom
olika delar i Sverige och vi försöker även vara med på mödialysaccessvården. www.accessstockholm2011.com
ten och konferenser i och utanför Sverige. Jag inser att föFunderingarna hopar sig i mitt huvud och en av dessa
reträda en grupp medlemmar i en förening där erfarenheär hur vi skulle kunna dra nytta och dela med oss av hänten varierar inte är det enklaste. Därför behöver jag och
delser och avvikelser som vi är med om på våra kliniker?
styrelsen era idéer och åsikter. Hur fortsätter vi? Vilka fråFör visst vill vi ha en god och säker njursjukvård i enlighet
gor vill ni som medlemmar att styrelsen arbetar med? Hur
med evidensbaserad kunskap för att kunna ge det vi vill
förbereder vi oss inför framtiden?
och önskar till våra patienter.
Nu har ställt oss frågan: Hur ska vi kunna ha en dialog
med er medlemmar och hur värvar vi fler medlemmar? Vi
är öppna för förslag! Kontakta mig gärna.
Lena Alexandersson, [email protected]
Bli medlem i SNSF
SNSF:S STIPENDIUM
Bli medlem i Svensk Njurmedicinsk Sjuksköterskeförening.
Medlemsavgiften är för A-medlemmar (sjuksköterskor som
arbetar inom njursjukvården) och för B-medlemmar (övriga
intresserade) 200 SEK/år. Som medlem får man sitt eget
exemplar av tidningen Dialäsen.
• Avgiften sätts in på plusgirokonto 491 94 06-1
• Ange namn, adress, e-post, arbete t ex HD, PD,
avdelning eller mottagning samt yrkeskategori.
• Vid utebliven tidning eller ny adress kontakta Ewa Knutson,
e-post: [email protected]
Svensk Njurmedicinsk Sjuksköterskeförenings stipendium utlyses årligen. Medlem sedan minst två år kan söka stipendiet.
Stipendiesumman är 20 000 kronor
som kan fördelas på en eller flera sökande. Sista ansökningsdag är 1 april.
Stipendiet delas ut vid SNSF:s vårmöte. Stadgar och instruktioner för
ansökan finns på:
DIALÄSEN 5.2010
www.snsf.nu
23
SE-ARA-N-004-2008-APR-C
Aranesp® – FLEXIBEL dosering vid anemibehandling av predialys
Ny indikation
Aranesp® är godkänt för behandling av anemi hos både
små och stora barn.
Gustav III:s Boulevard 54, 169 27 Solna
08 - 695 11 00
www.amgen.se