Transcript Hormonet FGF23

NR. 1.2011 35 KRONOR
TIDNINGEN FÖR PERSONAL INOM
TRANSPLANTATION OCH NJURSJUKVÅRD I NORDEN
Fosfor i maten
– en utmaning för ­dialyspatienten
med stort proteinbehov
Nedsatt njurfunktion vanligt
hos hjärtinfarktpatienter
Hormonet FGF23
påverkar kalcium- och
fosfatbalansen vid njursvikt
DIALÄSEN 1.2011
1
Individualized
Quality-assured Dialysis
Because every patient is different …
Gambro has developed Individualized Quality-assured
Dialysis (IQD) to help you deliver the best care to every
single patient, in every single session.
To find out more about how IQD makes a difference
in the daily lives of you and your patients, please
contact your local representative.
Because every session is different …
To find out more about how IQD makes a difference
in the daily lives of you and your patients, please
visit www.gambro.se
INNEHÅLL
33
Photocuisine
Proteinrik mat med
lågt fosforinnehåll är
svårt att finna. Dialys­
patienten behöver få
bra kostguidning och
samtidigt själv förstå­
vikten av att äta sin
­ordinerade medicin.
9 Ojämlikheter vid njurtransplantation.
12
12Ökad dialysfrekvens har positiva effekter på vänsterkammarmassa
och livskvalitet.
14 Är mikroluftbubblor skadliga för patienten?
18 Nedsatt njurfunktion vanligt hos hjärtinfarktpatienter.
23Svensk Njurmedicinsk Sjuksköterskeförening: Aktiva patienter ger
bättre vård.
29
27 Per Åkes krönika: Egen omvårdnad omfattar allt.
29Hormonet FGF23 påverkar kalcium- och fosfatbalansen vid kronisk
njursvikt.
33Fosfor i maten – en utmaning för dialyspatienten med stort
­proteinbehov.
39 Medicin Teknisk Förening Dialys: – Förväntningar på dialysåret 2011.
40 RNj i Västerbotten: – Därför behövs Möte i Norr.
44
DIALÄSEN 1.2011
43 Nordiatrans: Den aktiva patienten.
44 Astrid Seeberger: Om den skamlösa nyfikenheten.
3
LEDARE
NR. 1.2011 35 KRONOR
INOM
TIDNINGEN FÖR PERSONAL
I NORDEN
N OCH NJURSJUKVÅRD
TRANSPLANTATIO
Fosfor i maten
tienten
– en utmaning för dialyspa ehov
med stort proteinb
NUMMER 1.2011
PIA LUNDSTRÖM | ANSVARIG UTGIVARE
vanligt
Nedsatt njurfunktion ienter
hos hjärtinfarktpat
Omslagsbild:
Photoresearchers/IBL Bildbyrå
F23
Hormonet FG
och
påverkar kalciumvikt
fosfatbalansen vid njurs
1
DIALÄSEN 1.2011
Tidningen för personal inom transplantation & njursjukvård i Norden sänds
till Transplantations– och njurmedicinska kliniker i Norden och medlemmar
inom föreningarna alternativt nätverken: Nordiatrans, Svensk Njurmedicinsk
Sjuksköterskeförening, Svensk Njurmedicinsk Förening, Svensk Transplantationsförening, Svensk Förening för Medicinsk Teknik och Fysik-dialys, norska
nefrologer, Dietisternas Riksförbunds referensgrupp i njurmedicin samt till
övriga intresserade inom professionen.
Dialäsen utkommer sex gånger per år med utgivningsveckor 6, 14, 22, 36, 44
och 51.
Upplaga: 3 200 exemplar (senaste TS kontroll 3 200 exemplar.)
Postadress: Tidningen Dialäsen, Getabocksvägen 4, 187 54 Täby, Sverige.
Tel: +46-8-510 515 00
E-post: [email protected]
Hemsida: www.dialasen.com
Ansvarig utgivare: Pia Lundström, [email protected]
Redaktionellt råd: Anna-Lena Byström, Ellinor Broms, Annette Lennerling
och Ulla Winge
Grafisk form: Pia Albinsson, [email protected]
Redaktion: Anna-Lena Byström, [email protected]
Ellinor Broms, [email protected]
Annette Lennerling, [email protected]
Susanne Rydell, [email protected]
Sören Winge, [email protected]
Ulla Winge, [email protected]
Illustration: Anna Svanfeldt,
Tryckeri: Trydells Tryckeri AB, Laholm
Annonsering: Se www.dialasen.com eller www.sverigestidskrifter.se
Artikelförfattare och annonsör svarar för innehållet i publicerat material.
Redaktionen förbehåller sig rätten att redigera insända bidrag, dock utan att förvanska innehållet i materialet. All redaktionell text och bild lagras elektroniskt
för att kunna publiceras på Dialäsens hemsida www.dialasen.com
Författare som ej accepterar detta måste meddela förbehåll. I princip
publiceras inte artiklar med sådant förbehåll. Tidningen Dialäsen ansvarar inte
för inskickat obeställt material.
Manusstopp för Dialäsen 2/2011 är den 18/2 med utgivning v 14. Manusstopp för 3/2011 är den 18/3 med utgivning v 22. Sänd din artikel skriven
i Word till: [email protected]. Komplettera gärna med fotografier som
sänds separat per post eller högupplösta digitala bilder med minst 300
dpi. Mer information finner du på www.dialasen.com »författaranvisningar«.
Adressändring: Medlemmar i Nordiatrans, SNF, STF, SNSF och MTF-D
kontaktar respektive förening. Övriga läsare gör sin adressändring på
www.dialasen.com
Prenumerationsärenden: www.dialasen.com
Tel: +46-8-510 515 00. Kostnad för sex nummer år 2011 är 210 sek.
Uppge om du tillhör någon av ovan nämnda föreningar så erhåller du tidningen
genom din förening.
ISSN: 1104-4616
Patienten i centrum
– visst – men hur?
Forskning, studier och specialistutbildningar inom sjukvården behövs­
och ska uppmuntras – allt för att gynna
och underlätta för de människor som
blir sjuka och söker hjälp. Inom njurmedicin möter man ofta människor
med kronisk sjukdom som dessutom
har flera följdsjukdomar att hantera. Vi
som ska hjälpa – hur kan vi coacha patienten på bästa sätt?
Utbildning och erfarenhet stärker yrkesrollen men ibland
kanske den största utmaningen för många är mötet och samtalet med den sjuka. Hur får vi med patienten och hur kan
vi stötta patienten till kunskap om sjukdomen och att hantera sin situation? Krasst tror jag att vi får lyssna och lära oss
av varandra som kollegor och av patienten själv. Astrid Seeberger har skrivit en bok som handlar om vikten av det goda
samtalet i mötet med människor. I detta nummer av Dialäsen summerar hon bokens innehåll. Per Åke Zilléns krönika
citerar dr Åsa att »den minst använda och mest försummade
resursen inom hälso- och sjukvård är patienten själv«. Något
att tänka på för både nuvarande och kommande generationers sjukvårdsanställda och politiker.
I dagarna bjuder Riksförbundet för Njursjuka Västerbotten med grannlän in till »Njurmöte i Norr«. Fokus är att öka
kunnande bland sjukvårdsanställda och patienter om njursjukdom och allra bäst är att även länets politiker är inbjudna.
Apropå specialiteter som driver utvecklingen framåt så har
Sverige glädjande snart sin första professor i patientsäkerhet
vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm. Professuren
ska se till att färre patienter felbehandlas genom att bland annat studera vårdens villkor och förutsättningar för att kunna
se var brister och styrkor finns. Socialstyrelsens senaste studie visar 3 000 dödsfall och 630 000 extra vårddygn varje år på
grund av bristande patientsäkerhet och att var tionde vårdtillfälle leder till någon form av skada för patienten. Skador
i vården innebär ökad sjukdom för den enskilda människan
och en stor extrakostnad för samhället.
Pia Lundström
Källa: Kungliga Tekniska högskolan, KTH
DIALÄSEN 1.2011
5
Diaverum är en världsledande leverantör inom njursjukvård. Företaget bedriver
verksamhet i 14 länder och erbjuder vård till runt 17 500 patienter vid mer än
220 kliniker. Diaverum skiljer sig från andra leverantörer genom individanpassad
högkvalitativ vård och support till patienter i behov av njursjukvård. DiaverumHoliday™
Semesterdialys
Har Du drömt om att åka på semester,
men tänkt att det nog aldrig kommer
att förverkligas? Nu behöver det inte
längre vara så.
Vi hälsar Dig varmt välkommen till
någon av våra fyra kliniker, där vi
erbjuder Dig dialysbehandling, medan
Du bokar resan och boendet själv.
Välkommen att kontakta den klinik
som Du är intresserad av att besöka.
Diaverum har också många välbelägna
kliniker på olika semesterorter i
Europa och övriga delar av världen.
För mer information om semesterdialys utomlands, besök vår hemsida
www.diaverum.com
Diaverum Heleneholm
Ystadvägen 22A
214 30 Malmö
Tel: 040-32 48 80
Diaverum Solna Gate
Hemvärnsgatan 9
171 54 Solna
Tel: 08-120 53000
Diaverum Mösseberg
Danska Vägen 62
521 85 Falköping
Tel: 0515-870 90
Diaverum Visby
Njurenheten, Lasarettsgatan 3
621 55 Visby
Tel: 0498-20 55 60
NYHETER
Anna Svanfeldt
Granatäpple
sänker
blodtrycket
Granatäpplets kärnor är kända för sina goda hälso­
effekter. I en studie som presenterades vid ASN i år fick 101
dialyspatienter dricka granatäpplejuice eller placebo innan
varje dialysbehandling under ett år. Patienterna som drack
granatäpplejuicen fick färre komplikationer i form av inflammationer, infektioner och vävnadsskador. Studien visade också att juicen sänker blodtryck och kolesterolhalt i
blodet. Eftersom granatäpplejuice innehåller kalium måste
dock intaget ske i säkra och kontrollerade mängder säger
forskarna.
Källa: SVT Vetenskap
Möjlig framtid
för patienter med
­diabetesnefropati
Nio av femton patienter med diabetesnefropati som under sex månader behandlats med kortikotropininjektioner
(ACTH) fick kliniskt signifikant mindre proteinuri och stabiliserad njurfunktion. Våra resultat hittills tyder på att kortikotropininjektioner skulle kunna vara en ny behandlingsform för patienter med diabetesnefropati, men fler studier
är nödvändiga säger Dr. Tumlin, University of Tennessee
College of Medicine Chattanooga, som håller i den explorativa studien. De 15 studiepatienterna med diabetes I eller II
hade mer än 3000 mg proteinuri per dygn vid behandling
med ACE-hämmare eller mer än 2000 mg vid kombinationsbehandling ACE/ARB. Efter dagliga injektioner hade proteinurin hos nio av de 15 patienterna sjunkit till mindre än
300 mg per dygn eller minskat mer än 50 procent per dygn.
Ingen av patienterna började dialysbehandling under studieperioden. I kontrollgruppen behövde 40 procent starta
hemodialys. Studien presenterades vid ASN i Denver.
Pris för forskning
om ­njurpåverkan vid
­diabetes
Källa: Medical News Today
Källa: Uppsala universitet
DIALÄSEN 1.2011
Fredrik Palm, docent vid Institutionen för medicinsk
cellbiologi vid Uppsala universitet, är en av 2010 års två
mot­tagare av Oscarpriset. Priset delas ut varje år till unga
forskare vid Uppsala universitet som visat stora vetenskapliga framsteg.
Fredrik Palm har forskat kring orsaken till sjukliga
­förändringar i njuren vid diabetes. Han har framförallt
­tittat på hur njurens mikrocirkulation och syrebehov på­
verkas av diabetes.
7
Foto: Roger Lundholm SUS
NYHETER
Sjuksköterskan Mali Sjetne kontrollerar nedfrusna
­hjärtklaffar på vävnadsbanken.
Skandinaviens största bank
för vävnader i nya lokaler
De mänskliga reservdelarna hörselben, hornhinnor och hjärtklaffar samlas sedan
25 år i Vävnadsbanken på Skånes universitetssjukhus i Lund. I december invigde
Vävnadsbanken sina nya lokaler. Härifrån skickas hjärtklaffar till barn med medfödda
missbildningar i hela Skandinavien.
I de nya lokalerna prepareras de så kallade homografts som
används vid transplantering av hjärtklaffar, hornhinnor och
hörselben. Viljan att donera organ eller vävnader ökar stadigt i Sverige jämfört med för tio-femton år sedan. Och sjukvården har blivit bättre på att ställa den svåra frågan till den
avlidnes anhöriga.
– I dag förväntar sig de anhöriga att frågan ställs. Med­
vetenheten om donationers betydelse har ökat markant de
senaste fem åren, säger sjuksköterskan Mali Sjetne, en av
fyra vävnadskoordinatorer vid sjukhuset,
Just nu finns omkring 75 hjärtklaffar i Vävnadsbankens
frysar. Av de 150-200 donationer som genomförs om året
är cirka 70 procent av vävnaderna i sådant skick att de kan
­användas för transplantation.
8
– Vi ställer höga krav på kvaliteten. Det är viktigt för
­patienten och för de sjukhus som rekvirerar klaffar från oss,
säger överläkare Torsten Malm, barnhjärtkirurg med mångårigt ansvar för Vävnadsbanken.
De flesta hjärtklaffarna transplanteras på Skånes universitetssjukhus, medan omkring hundra skickas till andra sjukhus i Skandinavien. För barn som behöver en ny
hjärtklaff fungerar endast donerade klaffar, som dessutom
måste ­bytas ut i takt med att barnet växer, medan vuxna
kan klara sig med mekaniska eller klaffar från djur.
När det gäller hornhinnor spelar donatorns ålder ingen
roll, förutsatt att denne är över 18 år. Allt hänger på vävnadens kvalitet.
Källa: Universitetssjukhuset MAS, UMAS.
DIALÄSEN 1.2011
American Society of Nephrology kongress 2010:
Ojämlikheter vid njurtransplantation
Forskning visar att låginkomsttagare löper
större risk att utveckla kronisk njursvikt
och har mindre möjligheter att få en njurtransplantation med levande donator än personer från andra socioekonomiska grupper.
I USA har antalet njurdonationerna minskat under åren 2000
till 2007. Andelen njurdonationer har minskat inom alla inkomstgrupper men den största minskningen ses i gruppen
med de lägsta inkomsterna. Forskare från University of British Columbia i Vancouver, Canada menar att detta är viktiga
data för att kunna identifiera eventuella hinder som finns
för levande donation och för att kunna minimera dessa hinder så att alla som önskar donera en njure till en närstående
också kan ges möjligheten att göra det.
Tidigare forskning har visat att svarta patienter har signifikant mindre chans att komma på väntelistan för njurtransplantation innan dialysstart. Forskare från Emory University i
Atlanta, Georgia, USA har nu undersökt om dessa rasskillna-
der också finns bland de patienter som diskuterat njurtransplantation med sin läkare innan dialysstart. Under åren 2005
till 2007 deltog 1634 patienter i en undersökning genom att
besvara ett frågeformulär. Av de 1634 patienterna rapporterade 49,8 procent att frågan om njurtransplantation hade
diskuterats med dem innan dialysstart. Endast sju procent av
dessa patienter sattes på väntelistan innan dialysstart. Siffrorna var likvärdiga för gruppen svarta.
Av de patienter som sattes på väntelistan innan dialysstart
hade fler en anställning, privat sjukförsäkring och färre av
dem hade diabetes eller hjärt– kärlsjukdom. Två tredjedelar
av dem som sattes på väntelistan innan dialysstart uppgav att
njurtransplantation hade diskuterats med dem tolv månader
eller mer innan dialysstart. Ett viktigt fynd i studien var att
ingen skillnad kunde visas när det gällde ras och att komma
på väntelistan för njurtransplantation innan dialysstart för
de patienter som diskuterat njurtransplantation med sin läkare innan dialysstart.
Källa: www.firstscience.com
HIV – inget hinder för ­njurtransplantation
Hos patienter med HIV ses en ökning av terminal kronisk njursvikt och fler patienter är
i behov av njurtransplantation. Många menar
att det fortfarande är oklart om njurtransplantation är en säker och effektiv behandlingsform för patienter med HIV.
två gånger vanligare hos HIV patienterna (publicerat i New
England Journal of Medicin Nov 18, 2010).
De slutsatser som forskarna drog av studien var att det är
rimligt behandla HIV patienter som har terminal kronisk
njursvikt med njurtransplantation men att mer forskning
behövs för att klargöra orsakerna bakom den höga frekvensen rejektioner hos denna patientgrupp.
En forskargrupp från University of California i San Fransisco, USA genomförde en studie med 150 njurtransplanterade HIV patienter. Gruppen hade CD4 positiva T-cellsnivåer
på minst 200 celler per kubikmilliliter och icke påvisbara
HIV RNA i en av två undersökningar.
Patienterna hade följts under en mediantid på ett och ett
halvt år och 53 av patienterna har följts i minst tre år. Patientöverlevnaden var efter ett år 95 procent och efter tre
år 88 procent. Transplantatöverlevnaden var också hög vid
båda tidpunkterna – 90,4 procent efter ett år och 73,7 procent efter tre år. Av de 150 patienterna hade 49 sammanlagt
67 akuta avstötningsepisoder. Den kumulativa incidensen
av rejektion var under första året 31 procent och efter tre
år 41 procent. Vid en jämförelse med registerdata där rejektionsfrekvensen för alla njurtransplanterade under första
året var 12,3 procent, var alltså rejektionsepisoder mer än
Källa: www.worldbookandnews.com/medical-news/surgery/28 nov 2010
DIALÄSEN 1.2011
Transplant Nursing:
Pride, Passion and
Possibilities
Transplant Nursing
20th Annual ITNS Symposium and
General Assembly
International Transplant Nurses
Society
September 15-17, 2011 • Elite Park
Avenue Hotel • Göteborg, Sweden
ITNS (International Transplant
­Nurses Society) ­årliga kongress kommer att hållas i Göteborg den 15-17
september 2011. Mer information
om ITNS hittar du på www.itns.org
OBS! Deadline för abstracts är den
23 februari 2011.
9
Nu startar vi
upp igen
Hösten 2011
Per Åke Zillén
Njurmedicin och dialysbehandling/-omvårdnad av patienter
med njursjukdomar 20 HP
om att alla vinner på att värna hälsan
och tidigt stoppa eller bromsa sjukdom. Individen
får minskat
lidande och
bättre livskvalitet. Samhället
får minskade
kostnader och
individen en
En njurvård
bättre ekonomi.
alla vinner på
En njurvård alla vinner på
Återigen anordnar Sahlgrenska Universitets­
sjukhuset i samarbete med Institutionen för
Vårdvetenskap och Hälsa på Göteborgs ­Universitet,
kursen:
Ny bok!
Per Åke Zillén
För ytterligare information kontakta Cecilia Vedin
och Kiana Kiani på Dialysmottagingen på Mölndals
sjukhus 031-343 01 30.
LEO® 200756 DIX © LEO MAR 2010 Org.nr. 556075-4318. ALLA LEO VARUMÄRKEN SOM NÄMNS ÄGS AV LEO GROUP
En bolusdos vid dialys
Beställning: www.dialasen.com
Pris 159 sek + 6 % moms. Frakt tillkommer.
1
innohep®, injektionsvätska, lösning 10 000 anti-Xa IE/ml samt 20 000 anti-Xa IE/ml.
ATC-kod: B01AB10. Antitrombosmedel. Aktiv substans: Tinzaparin. Indikationer: 10
000 anti-Xa IE/ml: Trombosprofylax vid allmän och ortopedisk kirurgi. Trombosprofylax antikoagulation vid extrakorporeal cirkulation av blod under hemodialys och hemofiltration.
10 000 och 20 000 anti-Xa IE/ml: Behandling av djup ventrombos och lungemboli när
trombolytisk behandling eller kirurgi inte är aktuell. Kontraindikationer:
Heparinöverkänslighet, sulfitöverkänslighet (20 000 IE). Akut bakteriell endokadit. Svår
koagulationsrubbning. Akut gastroduodenalt ulcus. Hjärnblödning. Skador och operationer
i centrala nervsystemet, ögat och örat. Varningar och försiktighetsmått: Försiktighet
rekommenderas vid trombocytopeni, grav lever- och njurinsufficiens, okontrollerad hypertoni och hos patienter med anamnes på gastrointestinala ulcerationer. Försiktighet vid
behandling av äldre patienter. Skall inte ges som intramuskulär injektion beroende på risk
för hematom. Intramuskulära injektioner skall generellt undvikas under behandlingen.
Patienter som behandlas med innohep® och som erhåller spinal eller epidural anestesi skall
noggrant kontrolleras för tecken eller symptom på spinal påverkan. Detta läkemedel innehåller bensylalkohol (injektionsflaskor), natriumacetat och natriumhydroxid. Bensylalkohol:
Får ej ges till spädbarn. Kan ge förgiftningar eller allergiska reaktioner hos barn under 3 år.
Natrium: Detta läkemedel innehåller mindre än 1 mmol natrium (23 mg) per dos, dvs. är
näst intill ”natriumfritt”. Graviditet: kategori A. Inga kända risker vid användning under
graviditet. För fullständig produktinformation och priser se www.fass.se
Datum för översyn av produktresumén 2010-01-26
Referens: 1. www.fass.se
NYHETER
Lena Adolfsson ­direktör
för Karlskoga lasarett
Den 1 januari 2011 blev Lena Adolfsson ny sjukhusdirektör för Karlskoga lasarett. Hon var tidigare chef för kliniken
för medicin och geriatrik vid lasarettet.
– Att vara med och leda Karlskoga lasarett in i framtiden
är en uppgift som känns viktig och engagerande, säger Lena
Adolfsson.
Under de senaste 17 åren har Lena Adolfsson haft chefs­
befattningar på olika nivåer. Hon har arbetat på Karlskoga lasarett sedan 2002, då hon anställdes som avdelningschef på
dialysmottagningen och 2006 blev hon dessutom klinikadministratör. I november
2009 fick hon tjänsten
som biträdande verksamhetschef för kliniken för
medicin och geriatrik,
och hon blev verksamhetschef för kliniken i februari 2010. Lena Adolfsson och Elisabeth Löfgren
föreläste vid ­Dialäsens
Chefsdagar 2003 om »Ledarskap i en ny verksamhet«.
– En viktig byggsten
Lena Adolfsson
i uppdraget är samar-
bete, och där ser jag primärt universitetssjukhuset Örebro,
Landstinget i Värmland, primärvården och kommunerna.
Och när det gäller kommunerna är det såväl våra egna länskommuner som kommunerna i östra Värmland, där vi har
många ­patienter som kommer till Karlskoga lasarett.
Källa och foto: Örebro läns landsting
Nya avgifter för ­tillverkning
på sjukhus av läkemedel för
dialysbehandling 2011
Regeringen har beslutat om en ny avgiftsförordning för
2011, (Förordning om avgifter för den statliga kontrollen av
läkemedel, SFS 2010:1167). Enligt denna behöver tillverkare
på sjukhus av radiofarmaka eller läkemedel för dialysbehandling betala en årsavgift.
Avgiften är för närvarande på 14 000 kronor per år och kommer att debiteras verksamheterna under våren 2011. De nya
avgifterna gäller från och med 1 januari 2011. Läkemedelsverket får, om det finns särskilda skäl, besluta om lägre avgift i ett enskilt fall.
Källa: Läkemedelsverket
Att läsa sin journal på nätet
Under våren utvärderas försöket med att låta patienter läsa sina journaler på internet. Pilotprojektet som bedrivs sedan 2003 inom landstinget Östergötland och Linköpings universitet innefattar 300 personer med kroniska
sjuk­domar med mycket vårdkontakt. Projektet kommer
nu även utökas till att omfatta fler patienter.
Genom ett lösenord kan patienten logga in och läsa om
remisser, laboratoriesvar och vårdtillfällen hemifrån via
­internet.
– Vi vill komma fram till ett regelverk för vilken information som ska finnas och när den ska ges genom en dialog
mellan patienter och medarbetare, säger Anders Bernholtz,
konsultchef vid IT-centrum i Östergötland.
Samtidigt kommer fler patientgrupper, från tre speciaDIALÄSEN 1.2011
listkliniker inom områdena endokrina sjukdomar, njurmedicin och kardiologi, att bjudas in att delta i försöket.
Anders Fernström, verksamhetschef och överläkare på
njurmedicinska kliniken i Linköping, berättar att det är
självdialyspatienterna (både HD och PD) med anknytning
till Garnisonsdialysen som kommer delta i projektet.
– Att enkelt kunna få tillgång till information om den egna
vården är en viktig del i att kunna vara delaktig som patient.
Men vi behöver veta mer om hur informationen i journalen
uppfattas och används av vanliga användare innan vi kan
införa det till bredare patientgrupper, säger Michael Hoffmann, medicinsk rådgivare och tidigare ­ansvarig för patientjournaler vid Landstinget i Östergötland.
Källa: Dagens Medicin och Universitetssjukhuset i Linköping
11
NYHETER
Ökad dialysfrekvens
har positiva effekter på
­vänsterkammarmassa och livskvalitet
Mona Halstensen
I en nordamerikansk multicenterstudie ­randomiserades
hemodialyspatienter till konventionell behandling
tre gånger i veckan (120 patienter) eller till sex behandlingar i veckan (125 patienter). Patienterna följdes under
ett år och man valde två sammansatta effektvariabler för
utvärderingen, dels kombination av minskning av vänster­
kammarmassa och död, dels förbättring av fysiskt välbefinnande och död.
Vänsterkammarmassa bedömdes med magnetisk resonanstomografi av hjärtat och fysiskt välbefinnande utvärderades med ett livskvalitéformulär (RAND-36). ­Gruppen
av patienter med ökad dialysfrekvens behandlades i genomsnitt 5,2 gånger i veckan och medelvärdet av standardiserat Kt/V (urea) var 3,54 jämfört med 2,49 i kontrollgruppen.
Risken för att uppnå den kombinerade effektvariabeln
död eller förändring av vänsterkammarmassa minskade
signifikant i gruppen med ökad dialysfrekvens (hazard
­ratio 0,61, 95% konfidensintervall 0,46-0,82) jämfört med
kontrollgruppen. Även risken för försämrat fysiskt välbefinnande minskade (hazard ratio 0,70, 95% konfidensintervall 0,53-0,92), däremot ökade risken för att behöva
kärl­accessintervention (hazard ratio 1,71, 95% konfidensintervall 1,08-2,73).
Hypertoni– och fosfatkontrollkontroll förbättrades med
ökad dialysfrekvens men anemi, depressionsindex och serum albumin förbättrades inte. Studien är välgjord men är
inte dimensionerad för att upptäcka eventuella skillnader
i sjuklighet och mortalitet, även om det var fler patienter
som dog i gruppen som fick standardbehandling (9 patienter jämfört med 5 i behandlingsgruppen).
Motsvarande signifikanta skillnader som observerades
för de två primära kombinerade effektvariablerna sågs
också för de enskilda variablerna vänsterkammarmassa och
­fysiskt välbefinnande.
Detta är den första kontrollerade studien som visar
dessa positiva effekter och även om det är för tidigt att
säga hur standarddialys ska doseras i framtiden är sammanfattande bedömningen att resultaten stöder den
­utveckling mot ­generellt ökad dialysfrekvens som redan pågår.
Text Peter Bárány, Njurmedicinska kliniken,
Karolinska universitetssjukhuset.
Källa:
N Engl J Med. 2010 Dec 9;363(24):2287-300.
12
DIALÄSEN 1.2011
Digital Center AB
En vision som har blivit verklighet
Din totalleverantör
Totalleverantör av produkter, tjänster och behandlingar inom njurmedicin
och dialys. Nu med Svanenmärkta PD-produkter.
Fresenius Medical Care Sverige AB . Djupdalsvägen 24, S-192 51 Sollentuna . Tel +46 (0)8-594 77 600 . Fax +46 (0)8-594 77 620
Epost [email protected] . Hemsida www.fmc-ag.se
NYHETER
UM
Bernd Stegmayr,
Ulf Forsberg och Per
Jonsson publicerade
en artikel i Dialäsen
nr 6 2010 om deras
arbete om mikroluftbubblor vid
hemodialysbehandling.
Mona Halstensen
Är bubblorna skadliga för patienten
­eller inte? Här ger
Dr Polaschegg en
kommentar i ämnet.
Luftvaktens uppgift är att
­detektera eventuell luft i dialysslangarna, larma och stanna
­behandlingen.
14
DIALÄSEN 1.2011
Invänd­ningar mot
EÅRESULTAT
När forskarna från Umeå hade publicerat sina resultat om mikrobubblor vid hemodialys i två rapporter i
tidskriften­Artifical Organs 2007, framförde Hans-Dietrich
Polaschegg, Dipl.Ing, Dr.techn., från Österrike ett antal
kommentarer och invändningar.
I ett brev till redaktionen betonade han att de redovisade
mätningarna är viktiga och kan få betydelse för hur apparaturen utformas. Men han påpekade samtidigt att det inte
alls är förvånande att mikrobubblor kan passera utan att
luftvakten slår larm. Det räcker att läsa tillverkarnas bruksanvisningar för att inse detta. Där framgår tydligt att en del
luftvakter reagerar på nivåförändringar, medan andra kan
upptäcka bubblor. Men inte alla luftvakter som kan upptäcka bubblor slår larm när en enstaka bubbla passerar utan
bara när ett specifikt antal bubblor upptäcks inom en för­
bestämd tidsperiod.
Varför säkerhetssystemen inte utformats för att stoppa
luftbubblor ansåg han vara uppenbart när man läser den
kliniska artikeln (Stegmayr et al) i tidskriften. Artikeln
­rapporterar nivåer på 128 bubblor per minut. Om man bara
räknar de största bubblorna registrerades ändå 8 bubblor
per minut. Det är uppenbart, menade Dr Polaschegg, att
­dialys skulle vara omöjlig om säkerhetssystemen slog larm
för varje enskild bubbla. Ett av honom själv och en kollega
framlagt förslag till gränsvärde för lufttillförsel grundades
på den medicinska litteraturen och låg tydligt över de från
Umeå rapporterade nivåerna.
Han diskuterade också luftbubblornas tänkbara ursprung
och menade att luft som lagrats i det extracorporeala systemet var den mest troliga källan. Ytterligare mätningar
borde därför göras före pumpen.
Han avslutade sitt brev till redaktionen med att kommentera spekulationerna om möjliga kliniska konsekvenser, ­inklusive lungfibros, och konstaterade att dykare, som
­under sex år och upp till tusentals dykningar utsatts för
luftbubblor, bara drabbats av några få procents minskning
av lungfunktionen.
Så långt kommentarerna från 2007. Dialäsen har varit i
kontakt med Dr Polaschegg som säger att han står fast vid
DIALÄSEN 1.2011
innehållet i brevet men att han i dag, drygt tre år senare,
skulle vilja lägga till några kommentarer.
– Nya mätningar från gruppen i Umeå pekar på att luftbubblornas ursprung är just det alternativ 1 (luft kvar i systemet) som jag förde fram 2007. Det fortsatta arbetet bör
därför fokusera på luftfria system.
– De kliniska påståendena att pulmonell hypertoni skulle orsakas av luftbubblor stöds inte med bevis. Innan jag ­accepterar
hypotesen att låg exponering för små luft­bubblor tre gånger
i veckan skulle orsaka lungfibros och pulmonell hypertoni
skulle jag vilja se en grundlig diskussion av andra orsaker.
Enligt Dr Polaschegg har forskare rapporterat att
­pulmonell hypertoni utvecklats direkt efter det en fistel skapats men innan dialys har inletts. Den ökning i blodflödet
som fisteln orsakar – upp till 3 liter per minut har rapporterats – tvingar hjärtat att öka sitt utflöde lika mycket. Pulmonell hypertoni är helt enkelt en följd av hjärtats kraftigt
ökade utflöde. Hos en del patienter kan skadorna kvarstå
även efter transplantation, då fisteln läggs ned.
– Lungskador av luft handlar om dosen, fortsätter Dr Polaschegg. Detta faktum att lungskador kan uppkomma
av höga doser luft kan inte användas för att extrapolera
­resultaten till låga doser. Som jag skrev i mitt brev 2007 visar ­bevis från försök med dykare att luftbubblor eller skurar
av luftbubblor inte orsakar lungskador.
Dr Polaschegg avslutar sin kommentar till Dialäsen med
följande reflexion:
– Personligen tror jag att gruppen i Umeå skulle fokusera­
på metoder att minska luftinnehållet i det extracorporeala
systemet och utnyttja sin mätkunskap till detta i stället för
att göra svårbevisade medicinska påståenden. Jag skulle
vilja se en noggrann diskussion av den publicerade litteraturen om pulmonell hypertoni.
– Vad författarnas senaste rapporterna om luftbubblor
som iakttagits på artärsidan beträffar, så är jag nyfiken på
vilken skada en luftbubbla som passerar kapillärerna kan
ha på hjärnan.
Text Sören Winge
15
NYHETER
Ronald först i världen att donera njure
Den 23 december 1954 genomfördes den första njurtransplantationen i världen av Dr. Joseph Murray. En njure donerades från Ronald Herrick och transplanterades till hans
­enäggstvilling Richard. Några år senare erhöll Murray med kollegor Nobelpriset för sitt sensationella arbete. Richard kunde
tack vare sin brors njure leva ytterligare åtta år efter operationen. Donatorn Ronald Herrick levde länge och blev 79 år gammal. Han dog nyligen i januari 2011 pågrund av hjärtproblem.
Före operationen 1954 fanns motstånd bland människor
gällande transplantation av organ. Men Ronalds donation
och den lyckade operationen av njuren till brodern innebar en banbrytande utveckling. Operationen bevisade att
­organtransplantation var möjlig och ledde till flera tusen
andra framgångrika njurtransplantationer och visade därtill ­vägen för transplantation av andra organ.
Webbplats för
levertransplantationspatienter
Ny donationslinje invigd
Källa: www.news-medical.net
En ny webbplats, OTIS, Organ Transplant Information
­System, ger svar på många av de frågor som patienter som
är aktuella för en levertransplantation står inför. OTIS har
konstruerats så att det går att anpassa informationen till
varje enskild patient. Via internet kan patienten i lugn och
ro hemma läsa in sig på allt som rör levertransplantation.
– Det här ersätter inte mötena vi har med patienten inför en transplantation. Men just då när en patient har fått
veta att han eller hon står på tur, kan det kännas mycket
omtumlande och då har man svårt att ta in all information,
­säger Josefine Kaunisto, stf chefssjuksköterska som är en av
dem som arbetat med att ta fram webbplatsen.
OTIS består av sex kapitel till exempel »Före transplantation«, »Transplantationsläkemedel« och »Din hälsa efter
transplantation«. Varje kapitel avslutas med inlärningsfrågor. Patienten loggar in sig med ett lösenord. Informationen är då individanpassad. Den medicinska informationen består hittills av 600 sidor och det finns även praktiska
­detaljer som handlar om livet efter transplantationen. Här
finns också intervjuklipp med patienter som delar med sig
av sina erfarenheter, både positiva och negativa.
Vill du veta mer? www.otis-lever.com/karolinska
Antalet donerade organ
har sjunkit i Sverige det senaste året. Som ett led i Stockholms läns landstings satsning
på organdonation och transplantation har en ny telefonservice inrättats – Nya Donationslinjen, 020-67 77 77.
Dit kan allmänheten vända sig
för att enkelt komma i kontakt
med personal som är insatt i
Annika Tibell
donationsfrågorna.
– Vi hoppas att den nya telefonlinjen ska få fler människor
att förstå vikten av att man gör tydligt för sina närstående
om man är villig att donera sina organ. Upprepade attitydundersökningar visar att mer än 80 procent av svenskarna är
positiva till att ge andra chansen till ett nytt liv med en frisk
lever eller njure, men det inträffar alldeles för ofta att man
inte uttryckt denna vilja och att anhöriga då väljer att motsätta sig donation. Vill man verkligen på det här sättet ge andra människor en bokstavligt talat livsviktig gåva, är det första steget att vara tydlig med sin vilja, säger Annika Tibell,
chef för Transplantationskirurgiska kliniken på Karolinska
universitetssjukhuset.
Text och källa: www.karolinska.se
Källa: Karolinska universitetssjukhuset Huddinge
Reagensstickor
Besök www.herbahealth.se
• Acid Test-Citrosteril mäter pH i dialysat
• Blodläcksticka
• RenalCheckPX– Dialox© (Peroxidtest)
• WaterCheck2– Klor (0,1mg/liter) kontroll efter RO.  
Krav i SLS.
• WaterSoft– Vattenhårdhet
Herbahealth, Norrholmsv. 250, 132 31 Saltsjö-Boo, Sverige
Tel: +46-8-715 75 05 Fax: +46-8-715 75 55 Mobil: +46-707-37 39 01
E-post: [email protected] www.herbahealth.se
16
Reagensstickorna förvaras i rumstemperatur. Enkelt handhavande.
Analyserna ger svar inom 1/2 minut.
Reagensstickorna för klor, peroxid och
citronsyra används för resttest efter
desinfektion av dialysapparater och
vattenrenare.
Blodläckstickan reagerar på hemoglobin 0,1 mg/dL och albumin 10 mg/dL.
Den detekterar blod och proteinläckage
i dialysfiltret.
WaterSoft används för kontroll av
avhärdare för RO.
DIALÄSEN 1.2011
Stamceller
för hjärta och
hjärna
Tre lundaforskare har fått sammanlagt 16
miljoner kronor från AFA Försäkring för sin
forskning om stamceller som möjlig behandling av bland annat stroke, hjärtinfarkt, Parkinsons sjukdom och epilepsi. Dessa stamceller kan förhoppningsvis utgå från patientens
egna hudceller, som omprogrammerats till
att bli andra celltyper i kroppen.
Poängen med dessa omprogrammerade stamceller, så kal�lade iPS-celler (inducerade pluripotenta stamceller) är att
de skapats utifrån patientens egen vävnad. Därför kan de
transplanteras in till nya ställen utan risk för avstötningsreaktioner. De tre lundaforskarna är Zaal Kokaia, Merab Kokaia och David Bryder, som fått 6 respektive 5 och 5 miljoner kronor var.
Anslagen till Lunds universitet ingår i AFA Försäkrings
femåriga forskningsprogram om så kallad regenerativ medicin. Målet för detta nya forskningsområde är att ersätta celler och vävnader som förlorats på grund av sjukdom med
nya celler.
zaal kokaia är professor vid Stamcellscentrum och ska tillsammans med kardiologiprofessorn Stefan Jovinge undersöka om
iPS-celler eller någon annan typ av stamceller kan fås att utveckla sig till nerv– och
hjärtmuskelceller. Både stroke och hjärtinfarkt orsakas av att blodflödet blir så dåligt
att nervceller och hjärtmuskelceller dör. Nya
celler kan visserligen bildas från patientens
egna stamceller, men inte i tillräcklig grad för att patienten ska bli fullt
frisk. Friska, intransplanterade celler skulle kanske i stället kunna ge
en fullständig bot.
är professor vid avdelningen
för neurologi. Vid Parkinsons sjukdom och
epilepsi har hjärnan en brist på signalsubstanserna dopamin och GABA på grund av
att nervceller dött eller slutat fungera. Merab
Kokaias forskargrupp hoppas att denna brist
kan motverkas genom att nya, dopamin– och
GABA-producerande nervceller transplanteras in. Än så länge vet man dock alltför
lite om hur transplanterade iPS-celler fungerar när de väl kommit på
plats. Forskargruppen vill i djurförsök studera detta med hjälp av ljuskänsliga proteiner som förts in i iPS-cellerna, så att man sedan med
en inplanterad optisk fiber kan »slå på« och »slå av« deras funktion.
Denna teknik kallas optogenetik.
merab kokaia
david bryder är docent vid Avdelningen för
immunologi. Han ska, tillsammans med NielsBjarne Woods och andra genterapiforskare,
undersöka hur iPS-cellerna påverkas av ålder. Om iPS-cellerna ska utgå från en patients egna celler och användas för patienter
med åldersrelaterade sjukdomar som hjärtkärlsjukdomar, diabetes och cancer, så är ju
en förutsättning att deras funktion inte försämrats med ålder.
Text och foto: Lunds universitet
Spädbarn felbehandlat
Socialstyrelsen kritiserar en vårdavdelning på Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge för att ha gett en för
hög dos blodförtunnande medel, Heparin, till ett spädbarn.
Barnet överlevde men Socialstyrelsen kräver att sjukhuset
ska vidta åtgärder för att förhindra att det händer igen.
Spädbarnet, som hade njurproblem, fick dialys via en slang
i bukhålan. När slangen skulle spolas användes en koncentrerad mängd Heparin istället för en utspädd lösning av blodförtunningsmedlet. Barnet fick mindre blödningar, flyttades till
en intensivvårdsavdelning, men överlevde.
DIALÄSEN 1.2011
Socialstyrelsen ser allvarligt på händelsen och vill nu att
Karolinska i Huddinge ska vidta flera åtgärder för att förhindra att något liknande händer igen. Bakgrunden till att
misstaget uppstod är, enligt Socialstyrelsens utredning, att
det saknades en direkt kommunikation mellan läkare och
sjuksköterska vid ordinationstillfället, att rutinerna vid
spolning av katetrar var otydliga och att det fanns brister i
kunskaper hos personalen.
Källa: Sveriges Radio 12/1 2011.
17
Mona Halstensen
Läkaren och forskaren Karolina Szummer­ har undersökt
­ ehandling och prognos för patienter med hjärtinfarkt och
b
nedsatt ­njurfunktion. Hon disputerade i detta ämne vid
hjärtkliniken, Karolinska universitetssjukhuset Huddinge
i maj 2010 och sammanfattar här sin avhandling.
Nedsatt njurfunktion vid hjärtinfarkt
Behandling och prognos
Få randomiserade studier har undersökt hur vi ska behandla patienter med nedsatt njurfunktion som insjuknar med
en akut hjärtinfarkt. Nedsatt njurfunktion har ofta varit ett exklusionskriterium i randomiserade studier och våra kunskaper
och riktlinjer är därför begränsade för denna patientgrupp.
Flera observationsstudier har visat att patienter med nedsatt njurfunktion har en ökad risk för att utveckla kardiovaskulär sjukdom och en påtagligt sämre prognos efter hjärtinfarkt. Risken för kardiovaskulär död är hos en 25-åring som
behandlas med kronisk dialys lika hög som för en 80-åring.
Efter en hjärtinfarkt är prognosen sämre för varje grad av
njurfunktionsnedsättning, både under sjukhusvistelsen och
på längre sikt. Bland dialyspatienter är det bara cirka 40 procent som är i livet ett år efter hjärtinfarkt.
Syftet med avhandlingen var att undersöka hur vi behandlar hjärtinfarktpatienter med nedsatt njurfunktion och deras prognos efter en hjärtinfarkt. Vi studerade också hur två
vanliga metoder för uppskattning av njurfunktion är relaterade till ettårsöverlevnad. Vi använde oss av patientdata ur
det nationella kvalitetsregistret SWEDEHEART (tidigare RIKSHIA) mellan 2003-2006 i samtliga delarbeten. Dialysdata fick
vi från Svenskt Njurregister och ettårsdödlighet från Dödsorsaksregistret.
Sjukhuskomplikationer vid hjärtinfarkt och
nedsatt njurfunktion (arbete I)
I det första arbetet undersökte vi 57 477 hjärtinfarktpatienter som hade tillgängligt kreatininvärde eller känt dialysstaDIALÄSEN 1.2011
tus. Njurfunktionen uppskattades med Modification of Diet
in Renal Disease (MDRD) formeln. En tredjedel (33 procent)
av patienter med samtidig hjärtinfarkt hade minst måttlig–
och 5,5 procent hade svår njurfunktionsnedsättning. Dessa
patienter hade en betydligt högre sjukhusdödlighet (figur 1).
Figur 1. Sjukhusdöd efter hjärtinfarkt i de olika ­njurfunktionsstadierna.
Glomerulär filtrationshastighet [GFR] (ml/min/1,73m2).
50%
45,2%
% av alla patienter
45%
% sjukhusmortalitet/GFR grupp
40%
35%
30%
25%
25,6%
24,9%
27,9%
21,5%
20%
15%
11,0%
10%
5%
1,4%
4,1%
3,6%
2,1%
0%
GFR:
n:
NFK stadium:
<15/dialys
15-29
30-59
60-89
≥90
779
2371
16011
25970
12346
Terminal
Svår
Måttlig
Lätt
Normal
19
Patienter med sämre njurfunktion skiljde sig genom att vara
äldre och ha fler samtidiga sjukdomar, som till exempel diabetes och hypertoni. Symptom vid hjärtinfarkt var mindre typisk bland de med sämre njurfunktion. Även om bröstsmärta
var det dominerande symptomet för en hjärtinfarkt, var det
betydligt fler med sämre njurfunktion som hade dyspné som
enda symptom (figur 2). Trots att fler hade kliniska symptom
på hjärtsvikt vid ankomst till sjukhuset, så förklarade inte
det skillnaden i presentationssätt. Nedsatt njurfunktion var
oberoende både relaterat till färre rekommenderade behandlingar och till fler sjukhuskomplikationer. Sjukhuskomplikationer innefattade både arytmier (förmaksflimmer och
ventrikulära arytmier), blödning och död. Sjukhusmortaliteteten steg från 2,1 procent bland de med normal njurfunktion till 25 procent hos de med terminal njursvikt.
36 137 hjärtinfarktpatienter i SWEDEHEART.
Formlerna skiljde sig framförallt genom att CockcroftGault formeln gav en lägre uppskattad njurfunktion hos patienter som var äldre, kvinnor och dem med lägre vikt. När
patienterna delades in i dem fem olika njurfunktionsstadierna, var Cockcroft-Gault formeln bättre på att identifiera de
patienter som hade högre ettårsdödlighet.
Flera studier har undersökt skillnaden mellan dessa två
formler, och funnit att MDRD ger mer tillförlitliga värden
på njurfunktion än Cockcroft-Gault formeln, särskild bland
de med lägre njurfunktionsvärden. Vi hade inte tillgång
till en »golden standard« för njurfunktion, och det är möjligt att det gäller även hjärtinfarktpatienter. I vår studie var
Cockcroft-Gault formeln bättre på att hitta högriskindivider
bland hjärtinfarktpatienter. Även andra arbeten stödjer användandet av Cockcroft-Gault formeln hos hjärtinfarktpatienter, särskild vid dosering av läkemedel, då fler patienter
får en lägre dos som leder till färre blödningskomplikationer.
De två mest använda metoderna som skattar njurfunktionen ur kreatinin är Cockcroft-Gault och MDRD formeln.
Cockcroft-Gault formeln använder sig av vikt, kön och ålder,
medan MDRD formeln inte innehåller vikt men däremot
ras. Vi beräknade njurfunktionen med bägge metoderna för
Revaskularisering vid icke-ST-höjningsinfarkt
(arbete III)
Cockcroft-Gault formeln är bättre prediktor
än MDRD formeln hos hjärtinfarktpatienter
­(arbete II)
Samtliga internationella riktlinjer (ESC/ACC/AHA) rekommenderar att man angiograferar och revaskulariserar högriskpatienter med icke-ST-höjningsinfarkter. Patienter med
Figur 2. Sjukhuskomplikationer efter hjärtinfarkt indelat i de olika njurfunktionsstadierna (1: normal; 2 lätt nedsatt; 3 måttligt nedsatt;
4 svår; 5 terminal njursvikt/dialys). VT/VF/CA: ventrikel takykardi/ventrikelflimmer/hjärtstopp.
% sjukhuskomplikationer
80%
72%
70%
59%
60%
51%
50%
40%
28%
30%
25% 25%
19%
20%
10%
3%
5%
8%
10%
8%
3% 3%
6%
8%
11%
6%
2% 2%
3% 4%
6%
2%
4%
0%
Njurstadium
1
2
3
4
5
Förmaksflimmer
20
1
2
3
4
VT/VF/CA
5
1
2
3
4
Hjärtsvikt
5
1
2
3
4
Blödning
5
1
2
3
4
5
Död
DIALÄSEN 1.2011
nedsatt njurfunktion tillhör en av dessa riskgrupper som kan
gynnas av tidig revaskularisering. I SWEDEHEART fanns totalt 23 262 patienter med icke-ST-höjningsinfarkt. Av dessa
behandlades 51.7 procent (12 030) med revaskularisering och
48,3 procent (11 232) medicinskt. Med sämre njurfunktion var
det betydligt färre som revaskulariserades: normal njurfunktion glomerulär filtrationshastighet (GFR) > 90 ml/min/1,73m2
62 procent; lätt nedsatt GFR 60-89 ml/min/1,73m2, 55 procent;
måttligt nedsatt GFR ml/min/1.73m2, 36 procent; svår njursvikt GFR 15-29 ml/min/1,73m2 14 procent; och terminal njursvikt GFR <15 ml/min/1.73m2 eller dialys 15 procent.
Efter justering för bakgrundskillnader hade den revaskulariserade gruppen en 36 procent lägre ettårsdödlighet (HR
0,64: 95 % konfidensintervall 0,56-0,73: p<0,001) jämfört med
gruppen som behandlades medicinskt. Bland patienter med
lätt till måttligt nedsatt njurfunktion kvarstod minskning
av dödlighet med revaskularisering, medan effekten med behandling verkade avta vid svårare grader av njurfunktionsnedsättning. Särskild bland patienter med dialys var effekten mer tveksam (figur 3).
ling jämförbar bland dem med mild till och med dem med svår
njursvikt. Däremot var effekten på ettårsmortalitet bland dem
med terminal njursvikt/dialys inte lika övertygande.
SAMMANFATTNING
Nedsatt njurfunktion är vanligt och finns hos cirka en tredjedel av alla
hjärtinfarktpatienter. Njurfunktion bör alltså beräknas hos alla med
hjärtinfarkt, eftersom det är förenat med sämre prognos – fler sjukhuskomplikationer och högre dödlighet. Den sämre prognosen kan
bero på mer avancerad kardiovaskulär sjukdom hos denna grupp som
har fler samtidiga sjukdomar. En tydlig skillnad som kan bidra till den
sämre prognosen, är att patienter med nedsatt njurfunktion får färre
rekommenderade behandlingar för sin hjärtinfarkt, som revaskularisering och statinbehandling, trots att flertalet sannolikt skulle gynnas. Gruppen med terminal njursvikt utgör en särskild svårbehandlad
grupp, där vidare studier behövs för att förbättra deras prognos efter
en hjärtinfarkt.
Statinbehandling efter hjärtinfarkt (arbete IV)
Statinbehandling rekommenderas till samtliga patienter efter genomgången hjärtinfarkt för att förhindra nya hjärtinfarkter och död. I SWEDEHEART fanns 42 814 patienter som
inte hade fått statin före inläggning för hjärtinfarkt. Vid utskrivning från sjukhuset sjönk frekvensen av statinbehandling från dem med normal njurfunktion (81 procent) till dem
med terminal njursvikt (31 procent). Efter justering för bakgrundsdata var effekten på ettårsdödlighet med statinbehand-
Text: Karolina Szummer
Länk till avhandling: http://diss.kib.
ki.se/2010/978-91-7409-861-7/thesis.pdf
– »Influence of Renal Dysfunction on Therapy­
and Prognosis in Patients with Myocardial
­Infarction«
Figur 3. Effekt av revaskularisering efter hjärtinfarkt på ett-års överlevnad i de olika njurfunktionsstadierna.
GFR
REVASKULARSIERING
n/N (% död)
MEDICINSK
n/N (% död)
≥90
69/3607 (1 .9%)
220/2145 (10%)
JUSTERAT HAZARD RATIO
0,58
0,64
60-89
146/6018 (2.4%)
484/4802 (10%)
0,68
30-59
113/1630 (7%)
643/2887(22%)
15-29
15/69 (22%)
181/444 (41%)
<15/dialys
14/32 (44%)
111/212 (53%)
0,91
1,61
0
Revaskularisering bättre
DIALÄSEN 1.2011
1
2
3
4
Medicinsk bättre
21
Stillar blodflödet
och har dessutom ett fördelaktigt pris
Används vid avslut av hemodialys
vid de tillfällen då blödningen är
svår att stoppa efter det att
nålarna avlägsnats. Nu använder
mer än hälften av alla Sveriges
dialyskliniker Stop Hemo,
blodstillande vadd, som är
både effektivt och
ekonomiskt.
Bra att veta om Stop Hemo, blodstillande vadd
Produktbeskrivning
Kalciumalginat, vilket är den verksamma komponenten i Stop
Hemo, blodstillande vadd, är en naturprodukt extraherad ur
havsalger.
Alginatets polysackaridstruktur är ett derivat av alginsyra
som finns hos vissa brunalger (stortare/ barkig fingertång, latin:
laminaria hyperborea).
Alginsyran omvandlas i samband med extraheringen till
lösligt natriumalginatsalt.
Natriumalginatsaltet omvandlas därefter till kalciumalginat i
form av olösliga mikrokristallinska fibrer.
Dessa fibrer utgör den verksamma komponenten i Stop
Hemo, blodstillande vadd.
Blodstillande egenskaper
Det kalcium som frigörs i såret aktiverar trombocyterna vilket
resulterar i en blodstillande effekt.
Alginatets struktur av mikrofibrer accelererar förloppet
genom att underlätta en aggregation av trombocyter vilka
sedan i samband med koagulationen kommer att fångas upp
av fibrinets finmaskiga nätverk.
Kalciumalginatet påskyndar kogulationen samtidigt som
mikrofibrerna skapar underlag för en förstärkt koagulationsbildning genom att ge fibrinnätet en starkare och bättre struktur.
För mer information gå in på www.stophemo.se
Finns på apotek.
Furukullen AB • Box 24073 • 104 50 Stockholm
SNSF
LENA ALEXANDERSSON
ORDFÖRANDE I SNSF
Aktiva patienter ger bättre vård
A
tt den vård vi ger till patienterna ska vara bra
och säker är självklart. Med aktiva patienter kan
man förhoppningsvis göra den ännu säkrare. Jag
har många gånger under mitt yrkesliv ställt mig frågorna:
Varför gör inte patienterna som vi uppmanar dem att
göra? Varför följer de inte ordinationer och rekommendationer för att behandlingen ska ge bästa möjliga resultat?
Beror det på att vi har givit fel information, eller vid fel
tillfälle?
följder. Jag tror säkert att det ibland finns andra förklaringar än att man inte har förstått – man vet men väljer av
olika skäl att handla på annat sätt.
Min önskan är att antalet patienter ökar som ifrågasätter och deltar i olika beslut om sin behandling efter egen
förmåga, frågan är – hur kommer vi dit? En väg är kanske att skapa goda relationer och en nära och långvarig
samverkan mellan sjukvården och patienterna. Nordiatrans kongressen den 11-13 mars
i Helsingfors som just i år handlar om »Den aktiva patienten«
verkar ha många spännande föreläsningar gällande ämnet.
»Min önskan är att
­antalet patienter ökar
som ifrågasätter och
­deltar i olika beslut om
sin behandling efter
egen förmåga, frågan är
– hur kommer vi dit?«
Patienterna får mycket information, både skriftligt och
muntligt, och ändå har de svårt
att exempelvis följa läkemedelsordinationer, äta en fullgod kost
och begränsa vätskeintaget. När
vi har sagt det som vi anser är
viktigast att veta – har vi då gjort
vårt jobb? Är det någon aspekt
vi glömmer i kommunikationen
med patienten?
Vi vet att människor tolkar information olika, och det kan bland annat bero på den aktuella situationen. En person som nyligen insjuknat kan sällan ta till sig det som sägs. Kanske är han/hon för sjuk eller
chockad för att förstå.
Hur länge ska man då vänta med informationen? Vi får
inte glömma att det finns patienter följer sina ordinationer noga. Andra gör det inte alls vilket kan få oönskade
Det finns mycket skrivet om
att undervisa och informera patienter, både njursjuka människor och andra med kroniska
sjukdomar. Det vore intressant
och om någon kunde sammanfatta och presentera denna kunskap på något av våra möten.
Kanske ett Vårmöte?
Jag tror säkert att det också finns kliniker som lyckats
väldigt bra med detta runt om i landet, så om du har ett
vinnande koncept vore jag tacksam om du kunde delge
mig och andra dina tips och idéer!
Lena Alexandersson, [email protected]
Bli medlem i SNSF
SNSF:S STIPENDIUM
Bli medlem i Svensk Njurmedicinsk Sjuksköterskeförening.
Medlemsavgiften är för A-medlemmar (sjuksköterskor som
arbetar inom njursjukvården) och för B-medlemmar (övriga
intresserade) 200 SEK/år. Som medlem får man sitt eget
exemplar av tidningen Dialäsen.
• Avgiften sätts in på plusgirokonto 491 94 06-1
• Ange namn, adress, e-post, arbete t ex HD, PD,
avdelning eller mottagning samt yrkeskategori.
• Vid utebliven tidning eller ny adress kontakta Ewa Knutson,
e-post: [email protected]
Svensk Njurmedicinsk Sjuksköterskeförenings stipendium utlyses årligen. Medlem sedan minst två år kan söka stipendiet.
Stipendiesumman är 20 000 kronor
som kan fördelas på en eller flera sökande. Sista ansökningsdag är 1 april.
Stipendiet delas ut vid SNSF:s vårmöte. Stadgar och instruktioner för
ansökan finns på:
DIALÄSEN 1.2011
www.snsf.nu
23
SE-ARA-N-004-2008-APR-C
Aranesp® – FLEXIBEL dosering vid anemibehandling av predialys
Ny indikation
Aranesp® är godkänt för behandling av anemi hos både
små och stora barn.
Gustav III:s Boulevard 54, 169 27 Solna
08 - 695 11 00
www.amgen.se
patienter
En gång i månaden
Varannan vecka
En gång i veckan
Subkutant
Intravenöst
dosering
Aranesp® finns i ett brett sortiment som möjliggör
administrering en gång i veckan till en gång i månaden
vid underhållsbehandling av predialyspatienter.
Aranesps flexibilitet gör att anemibehandlingen lätt kan
anpassas till patienternas varierande behov.
Aranesp® (darbepoetin alfa) Rxs Indikationer: Behandling av symtomgivande anemi hos vuxna cancerpatienter med icke-myeloida maligniteter som behandlas med kemoterapi. Behandling av symtomgivande
anemi hos vuxna och barn med kronisk njursvikt (CRF). Förfyllda injektionssprutor 10-500 µg samt förfyllda
injektionspennor 20, 40, 60, 80, 100, 130, 150, 300 samt 500 µg.
Datum för översyn av produktresumén februari 2008
För fullständig information vid förskrivning, produktresumé och aktuella priser, se www.fass.se och www.lfn.se
Danderyds Sjukhus AB är norra Stockholms akutsjukhus. Sjukhuset
drivs i bolagsform där ca 3 300 medarbetare tillsammans bedriver en
sjukvård som präglas av kvalitet och omtanke. Vi arbetar utifrån Lean
healthcare. Sjukhuset anordnar vårdutbildning för samtliga yrkeskategorier och bedriver klinisk forskning, undervisning och utveckling
(FoUU) i samarbete med Karolinska Institutet. Som anställd på Danderyds sjukhus erbjuds du en individuell introduktion och kompetensutveckling samt goda möjligheter till friskvård.
På njurmedicinska kliniken vid Danderyds Sjukhus AB arbetar vi
enligt Orems omvårdnadsteorier. Kliniken består av en mottagning, en
slutenvårdsavdelning samt dialysmottagningar på DS, Löwenströmska
Sjukhuset, samt den nyinrättade dialysmottagningen i Norrtälje.
Inom kliniken arbetar idag drygt 140 medarbetare och det finns ett nära
samarbete mellan enheterna.
Sommar i Roslagen!
Sommarvikarier till
vår nyöppnade
dialysmottagning
i Norrtälje!
Arbetsuppgifter:
Vi söker nu dialyssjuksköterskor som semestervikarier till vår nyöppnade fräscha dialysmottagning i Norrtälje! Dialysmottagningen är belägen i
det natursköna Campusområdet, någon kilometer
utanför Norrtälje centrum. Mottagningen har 10
behandlingsplatser med ca 20 patienter. Vi är en av
få dialysavdelningar som kan erbjuda behandling
utomhus på vårt stora trädäck.
Vi hoppas också kunna ta emot gästdialyspatienter!
Anställningsform:
Kortare eller längre sommarvikariat.
Kvalifikationer:
Vi söker dig som har ett par års dialyssjuksköterske
erfarenhet och vill vidareutvecklas som sjuksköterska. Vi dokumenterar i Take Care.
Information om tjänsten lämnas av:
Chefsjuksköterska, DSAB Lena Martin
tel:08-655 54 88
Bitr. Chefsjuksköterska, DSAB Magdalena Ivarsson
tel: 08-655 58 98
PÅ GÅNG
Nya möten? E-posta: [email protected]
❏ Njurkonferens i Norr för njurmedicinsk personal och patienter,
16-17 februari 2011, Umeå, Sverige. www.njvb.se
Världs
Njurdagen
❏ Världsnjurdagen, 10 mars 2011,
www.worldkidneyday.org/page/ideas-for-action
10 mars 2011
❏ Nordiatrans kongress, 11–12 mars 2011, Helsingfors, Finland.
www.nordiatrans.org
❏ World Congress of Nephrology, 8–12 april 2011, Vancouver,
Canada. www.isn-online.org
❏ Vascular Access Society, 5–7 maj 2011, Istanbul, Turkiet.
www.vas2011.org
❏ Vårmöte Svensk Njurmedicinsk Sjuksköterskeförening, 8–10
maj 2011, Göteborg, Sverige. www.snsf.eu
❏ Nordic Society of Nephrology, 12–14 maj 2011, Köpenhamn,
­Danmark. www.nsn2011.dk/
❏ ERA-EDTA Congress, 24–27 maj 2011, Paris, Frankrike. ­
www.eraedta2012.org
❏ World Transplant Games, 18–25 juni 2011, Göteborg, Sverige.
www.wtg2011.com
❏ ILTS, International Liver Transplantation Society, 22–25 juni
2011, Valencia, Spanien. www.ilts.org
❏ ERA-EDTA 23–26 juni 2011, Prag, Tjeckoslovakien.
www.era-edta.org
❏ ESOT, European Society for Organ Transplantation
4–7 september 2011, Glasgow, Skottland. www.esot.org
❏ International Transplant Nurses Society, 15–17 september
2011, Göteborg, Sverige. www.itns.org
❏ Dialäsens chefsdagar, 28 – 29 september 2011, Rånäs Slott,
Rimbo, Sverige. www.dialasen.com
Fackliga företrädare:
Vårdförbundets fackexpedition tel: 08-655 70 70
❏ American Society of Nephrology, 8–13 november 2011,
­Philadelphia, Pennsylvania, USA.www.asn-online.org
Ansökan sker via vår webb: www.ds.se/jobb,
referensnummer: DS-11-150052,
sista ansökningsdag 2011-03-06.
❏ American Society of Nephrology, 30 oktober–4 november 2012,
San Diego, Kalifornien, USA. www.asn-online.org
❏ ESOT, European Society for Organ Transplantation,
14–18 september 2013, Göteborg, Sverige. www.esot.org
❏ World Transplant Congress 2014, San Francisco, USA.
www.a-s-t.org
26
DIALÄSEN 1.2011
KRÖNIKA
PER ÅKE ZILLÉN | PATIENT
Egen omvårdnad omfattar allt
A
För att belysa bredden av denna »helhet« i varje männistt säga att dagens sjukvård är mångfacetterad
kas vardag kan inspiration hämtas från litteraturen. Den
är en rejäl underdrift. Den ständiga breddningen
engelska termen »self-management« anses innefatta alla
och fördjupningen av kunskaper leder till en allt
aspekter av hur man kan ta hand om och sköta sig själv –
högre grad av specialisering för många medarbetare inom
fysiskt, känslomässigt och socialt. På svenska kan termen
sjukvården.
antagligen bäst översättas med »egenomvårdnad«.
För oss patienter är det självklart bra att de som vårdar
oss har allt bättre kunskaper inom sina respektive arbetsDen övergripande termen »Self-management« har seområden. Bättre och djupare kunskaper och erfarenheter
dan preciserats till att innefatta tre områden: »Medical
förutsätts leda till bättre vård. Den enda risken är dock att
management«, »role management« och »emotional manade allt djupare kunskaperna inom allt mindre områden
gement«.
kan skymma helheten – och att man därför inom sjukvår»Medical management« = self-care = egenvård = allt som
den, bildligt talat, inte så lätt »ser skogen för alla träd« elhar direkt med sjukdom och behandling att göra. Det vill
ler kanske till och med »bara ett träd i taget«.
säga allt man kan göra själv för att förebygga sjukdom
Patientens perspektiv är annorlunda. Vi är i första hand
och för att genomföra sin del av en sjukdomsbehandling.
hela människor och uppfattar oss inte som uppsplittrade i
I alla stadier av njursvikt, till exemen mängd mindre delar. Stora hälsopel, består egenvården av medicineproblem är svåra, men även små häl- «Den minst använda och
ring, en speciell diet och ett hälsoinsoproblem kan påverka hela kropmest försummade resursen
riktad beteende (livsstil) samt i vissa
pen, hela själen och därmed också
fall även konkret behandling, till exlivet. Ett litet sår på fel ställe kan inom hälso– och sjukvård
empel egen dialys.
bli ett stort problem En ond tåna- är ­patienten själv.«
«Role management« = funktions–
gel kan förstöra arbetsförmågan. En Dr Åsa
eller situationsanpassning = allt
medicin kan sabotera en annan. Den
man i en situation som kroniskt sjuk
allvarligaste konsekvensen av njuroch under behandling kan göra själv för att behålla, ansvikt kan vara depression, orsakad av den totalt förändpassa eller förnya sina vardagliga rutiner, funktioner, rolrade livssituationen.
ler och uppgifter i relation till familj, arbete, hobbys, fritid, sociala kontakter, etc.
Väldigt många inom sjukvården gör sitt yttersta för att
»Emotional management« = känslomässig omvårdnad =
också se helheten, hela patienten, i tillägg till den aktuallt man kan göra själv för att hantera den rädsla, frustraella behandlingen. Det är fantastiskt bra, men inte så lätt.
tion, vrede, depression, förhoppningar, etc., som följer av
I de flesta fall är det inte ens möjligt. Patientens hela livsens kroniska sjukdom och behandling.
situation, inklusive sjukdomar och dessas konsekvenser
för människan, sträcker sig ofta långt utanför sjukvårdens
Konklusion: Egenomvårdnad – self-management – omegentliga arbetsuppgift och ansvarsområde.
fattar »allt« och är alla människors naturliga basresurs.
Att alla människor mycket påtagligt själva kan påverka
För vissa räcker den (väldigt) långt. För de flesta kroniskt
sin livssituation, sin hälsa och själva medverka i behandsjuka behöver den kompletteras med vårdens och samhällingen av sjukdom är självklarheter, som ofta inte utnyttlets utsträckta omvårdnad. Helheten i patientens liv skajas fullt ut. Eller som Dr Åsa (Vilbäck) har uttryckt det: »Den
pas tillsammans.
minst använda och mest försummade resursen inom hälso–
och sjukvård är patienten själv«. Det gäller allt från förebyggande till behandling av allvarliga sjukdomstillstånd. Och
Per Åke Zillén
ändå är detta bara en del av människans hela livssituation.
[email protected]
DIALÄSEN 1.2011
27