Transcript Budget- och planeringsförutsättningar 2015-2017

Budget- och planeringsförutsättningar 2015-2017
Sverigedemokraterna - Landstinget Gävleborg
Beslutsförslag
Sverigedemokraterna föreslår landstingsfullmäktige besluta att:
Fastställa Sverigedemokraternas budget- och planeringsförutsättningar 2015-2017
Politisk huvudskrivelse
För en trygg sjukvård
Sverigedemokraterna prioriterar en trygg och tillgänglig sjukvård
för alla länsinvånare.
Roger Hedlund
I budgeten gör vi satsningar som främst gynnar de som har behov
av vård, öppnar upp för fler läkarsekreterare, höjt
utbildningsbidrag vid utbildning till specialistsjuksköterska och
höjda sjuksköterskelöner.
Fler specialistsjuksköterskor och läkarsekreterare skapar goda
möjligheter till löneutveckling för de anställda samt minskar
behovet av hyrläkare.
Tillsammans med våra vårdlotsar, genomlysning av landstingets
administration och översyn av kultursatsningarna kan vi
genomföra en rad effektiviseringar och besparingar.
Daniel Persson
Richard Carlsson
Säkerställandet av en kvalitativ sjukvård idag och för kommande
generationer kan enbart ske genom ekonomiska prioriteringa. För
att möta de ekonomiska utmaningar landstinget står inför, så är
det grundläggande att vi har ett överskottsmål på två procent.
Sverigedemokraterna tar ansvar för att leverera den sjukvård som
förväntas av våra länsinnevånare. Genom en ansvarsfull
ekonomisk politik, så skapar vi en budget i balans.
Patrik Lindholm
1
Finansiering
(skillnad mot majoritetspartiernas budget)
Finansieras genom
Satsningar i budgeten

Ett överskottsmål på 2 %, totalt 160 mnkr
(majoritetens budget 1 %)

4 800 vårddygn minskas genom införande
av 50 vårdlotsar. Besparing 24,5 mnkr

Ökade avsättningar till pensionsskulden
genom det höjda överskottsmålet


Psykiatrin – fyrpunkts satsning 10 mnkr
Minska hyrläkarkostnaderna genom
läkarsekreterare och
specialistsjuksköterskor. Besparing 7 mnkr

Inrätta vårdlotsar 14 mnkr


Sänkta läkemedelskostnader, 2013 nivå
3 826 kr/invånare. Besparing 5 mnkr
Lönesatsning sjuksköterskelöner 6,5 mnkr


Satsning på fler läkarsekreterare

Utbildningsinsatser. Höjt tak för
utbildningsbidraget och ytterligare 10
utbildningsplatser för
specialistsjuksköterskor 3 mnkr
Avvecklade/avyttrande av en folkhögskola
i länet. En besparing på 12 mnkr och
minskade statsbidrag med 6 mnkr

Förändrade anslag till kultursektorn,
internationellt arbete samt kulturplanen.
Besparing 38 mnkr

Ett införande av vårdpuckar inom
röntgenavdelningen. Besparing 5 mnkr

Genomlysning av administration.
Besparing 3 mnkr

Minskade anslag för FoU med 5 mnkr
2
Ekonomi
För att säkerställa en god sjukvård för länets
invånare behövs en ekonomi i balans. Idag
har landstinget byggt upp stora skulder som
hotar den framtida sjukvården men speciellt
hårt drabbar landstingets ekonomi i
lågkonjunkturer. Finanskrisen påbörjades i
juli 2007 och än idag dras vi med en djup
ekonomisk kris i hela världen och som är
svår att bedöma vidden av.
på framtiden så även investeringar eller att
man tvingas till skuldsättning.
Majoriteten uppbackad av samverkan
Gävleborg har skapat en svår ekonomisk
situation i landstinget genom sin
skuldsättning för pensioner. Nu när
skatteintäkterna sjunker har både majoriteten
och Samverkan Gävleborg valt att tumma på
överskottsmålet. Majoritetens budget
innehåller sänkt överskottsmål till en låg
marginal på 1 %.
I Sverigedemokraternas budget har vi ett
beräknat överskottsmål på 2 %, målet
kvarstår under hela budgetperioden. Detta
skulle motsvara 160 mnkr 2015, 166 mnkr
2016 och 172 mnkr 2017. Höjda resultatkrav
kommer att säkerställa och gynna sjukvården
på lång sikt.
Detta gör att landstinget vid en förändring av
intäkter eller utgifter lätt kan hamna i ett
underskott. Samtidigt innebär låga överskott
att avsättningar till landstingets skulder läggs
Sverigedemokraterna har därför tagit fasta
på ökade överskottsmål för att användas till
avsättningar till landstingets pensionsskuld,
detta även i lågkonjunkturer. Eventuella
dynamiska effekter av ekonomin ska
användas för ökade avsättningar.
I högkonjunkturer höjs överskottsmålen till 3
% för att öka den långsiktiga avbetalningen
av landstingets pensionsskulder.
Pensionsskulden ligger på 7,7 mdkr.
Skattesatsen 2015 räknas på 11,51 kr.
God ekonomisk hushållning
Verksamheten ska ha en långsiktig
betalningsförmåga och klara perioder av
underskott. Tillgångarna i verksamheten
finansieras dels med eget kapital och dels
med externa skulder. En allt för hög
skuldsättningsgrad ökar risken för att
påverkas negativt av finansiella kostnader.
En större andel eget kapital gör att framtida
investeringar kan finansieras med egna
medel. Målet är att soliditeten ska vara lägst
30 procent utan att särskilda skäl anges i
delårsrapport och årsredovisning.
Landstinget behöver redovisa ett positivt
resultat för att inflationssäkra det egna
kapitalet, klara framtida pensionsåtaganden,
vidmakthålla anläggningstillgångar genom
reinvesteringar samt skapa utrymme för att
klara oförutsedda kostnader eller minskade
skatteintäkter. Sverigedemokraternas
bedömning är att utvecklingen av
skatteintäkter och nettokostnader innebär att
ett realistiskt långsiktigt resultatmål uppgår
till 2 procent av verksamhetens
nettokostnad, vilket bedöms vara förenligt
med god ekonomisk hushållning.
Verksamheten ska bedrivas inom de ramar
som är uppsatta i budgeten.
Landstingsstyrelsen och övriga nämnder ska
löpande följa upp verksamheterna ur
ekonomiskt perspektiv. Väsentliga
avvikelser ska rapporteras till
landstingsfullmäktige.
3
Landstingsövergripande
Riksdag och kommun till landstinget
Landstingets ekonomi är starkt
sammankopplad med riksdagens och
kommunernas arbete. Samverkan av
beslutsnivåerna och mellan kommunerna
möjligt att bedriva en bred och ansvarsfull
verksamhet mot medborgarna. Genom att ha
verksamheter präglad av förebyggande insatser
kan vi skapa en röd tråd genom den beslutande
processen på alla nivåerna. Detta kommer i
längden att innebär ett minskat tryck på
landstingets ekonomi.
Prioriteringar och hållbarhet
Med Sverigedemokraternas politik kommer
landstinget att ha som första prioritet att ge
medborgarna en god och tillgänglig sjukvård.
Det är viktigt att vi har en akutsjukvård med
korta väntetider där alla kan känna tryggheten i
att ha vetskap om att man alltid får hjälp vid
akuta behov. Sverigedemokraterna ser bland
annat detta, tillsammans med en väl utbyggd
närsjukvård, som det allra viktigaste för
medborgarna i vårt län.
Närheten till Akademiska och Karolinska
sjukhuset ger länet möjlighet att få tillgång till
specialistsjukvård. Genom att i större
utsträckning köpa tjänster genom dem och
andra landsting kan vi tillgodose behovet av
specialistsjukvård och samtidigt få en
långsiktig ekonomiskt stabilt landsting där
fokus läggs på att ha en tillgänglig närsjukvård
med korta väntetider på akutsjukhusen. Att
Gävleborgs landsting ska ha egen
specialistsjukvård på många områden är dyrt
och saknar kostnadseffektivitet.
Den negativa ekonomiska situation som
ansvariga politiker försatt landstinget i måste
snarast brytas. Fokus för framtiden är därför att
ta ansvar för landstingets ekonomi och skapa
en ekonomi i balans. Landstingspolitiken ska
utgå från hållbarhet vilket kräver en stabil
ekonomi. Genom att ta ansvar och att ha ett
långsiktigt perspektiv på politiken möjliggör vi
våra prioriteringar i landstinget.
Länsindelning av sjukvården
När- och akutsjukvården är grundläggande och
efterfrågad. Medborgarna ska ha en tillgänglig
vård, därför ska nuvarande länsindelning
fortsatt gälla för sjukvården och tanken på
storregioner begravas. Genom att väljarna i
Gävleborg får utse sina ytterst ansvariga
länspolitiker är det också lättare att ställa krav,
en viktig demokratiaspekt.
4
Verksamhetsplan
Psykiatrin
Det allvarligaste problemet inom psykiatrin
idag är bristen på vårdplatser. Personer i behov
av vård ska snabbt ges insatser och tilldelas en
vårdplats. Omedelbara behandlingsinsatser
inom psykiatrin är viktigt för att förebygga
långvariga och dyra behandlingar.
Konsekvensen kan bli att hela familjer, andra
närstående och arbetsgivare blir drabbade pga.
att en människa mår dåligt. Långa väntetider
innebär många gånger att patienten går in
djupare i sin sjukdom vilket kan förlänga
behandlingen och öka kostnaderna. Dagens
kötid på 6-18 månader medför djupare problem
och genererar längre behandlingsprocess.
Psykiatrin ges extra resurser för att stärkas på
fyra områden.

Tidiga och snabba insatser i öppenvården

Stoppa överbeläggningar genom flera
vårdplatser, detta genom införande av Barn
och ungdomspsykiatriavdelning med unga
upp till 22 år

Utökad slutenvård med behandlingar med
kraftigt minskade väntetider

Specialistutbildningar till personalen
äter hälsosamt och hur maten påverkar
kroppens mående. Vid kontakt med sjukvården
förstår många allvaret i sin livssituation och är
mer mottagliga för förändringar och det är i
detta skede som landstinget ska pröva metoden
att servera och informera om hälsosam mat.
I samband med detta ska även kopplingen till
fysisk aktivitet framhävas och detta på ett sätt
som motiverar till en ökning av fysisk aktivitet.
Vårdlotsar
För att hjälpa vårdtagare med deras väg genom
sjukvården införs vårdlotsar. På så vis
underlättas den många gånger snåriga vägen
genom sjukvården för patienterna, speciellt de
som själva har svårt att fullt ut klara av det
själv. Genom lotsarna kan vi skapa effektivare
sjukvård där patienten får hjälp så att
fördröjningen av vård inte riskerar att förvärrar
behandlingen. Vid fullt utbyggt system antas
50 vårdlotsar anställas för att ta hand om 5 000
patienter och därmed komma upp i en
minskning på 4 800 vårddygn per år.
HIV-spridning
Folkhälsa
Medborgarnas välbefinnande är ett viktigt
fokusområde som samtidigt är nära
sammankopplat till landstingets ekonomi och
långsiktiga stabilitet. Folkhälsoområdet måste
ständigt vara aktuellt och öppet för
nytänkande. Sverigedemokraterna vill se en
påbörjad satsning som innebär att vårdtagares
kontakt med sjukhusmaten skall vara en
upplevelse där man lär sig äta sunt och få mer
förståelse för matens betydelse för hälsan.
Landstinget bör därför satsa extra på att
servera hälsosam mat tillsammans med en
enkel broschyr med information om hur man
Idag saknas lagreglering kring obligatoriska
hälsosamtal1 för personer som av olika skäl
kommer till Sverige eller svenskar som vistats
i länder med hög förekomst av HIV. Det
förebyggande arbetet är mycket viktigt för att
förhindra spridning av sjukdomar som skapar
stort lidande för både enskilda och anhöriga.
Samtidigt kostar behandling för dessa
sjukdomar samhället stora summor pengar.
1
Hälsosamtalen bekostas av staten
5
Riktade hälsosamtal
Hälsosamtalen som idag riktar sig till 40
åringar har visat sig sakna effekt. Därför
förändras hälsosamtalen till att riktas in mot
personer inom olika riskgrupper. Personer som
kan identifiera via olika hälsoregister, möten
med vården, inbjudningar till speciellt utsatta
med flera. Information som syftar till att hitta
personer med känd ärftlig sjukdomshistorik i
släktens historia.
Mammografin ska följas upp genom extra
satsningar mot de grupper som ej infinner sig
samt att alla ska få en påminnelse vid frånvaro.
Högkostnadsskydd vid inläggning
Vi vill se ett införande av högkostnadsskydd
för att långtidsinskrivna ska ges ökad
ekonomiskt trygghet. De som är i behov av
inläggning befinner sig ofta redan i en svår
ekonomisk situation varför nu en förändring
bör införas.
Sjukresor
Sverigedemokraterna föreslår höjning av
ersättningen för sjukresa med egen bil till 1,85
kr/km och görs resorna inom det egna länet så
ska ingen egenavgift tas ut. Samma regler ska
gälla resor vid beviljad permission.
Personal
Att jobba med människor är en ädel uppgift,
där man som vårdpersonal bör erkännas med
uppskattning och möjlighet att påverka
förbättringar i verksamheten. Det är först
genom att själv praktisera den egna yrkesrollen
som den viktigaste delen av kunskapen kan
utvecklas. Att frigöra rätt sorts kunskap inom
vården motverkar stress och vantrivsel och
förebygger därmed ohälsa på arbetsplatsen.
Tro och tillit är viktiga beståndsdelar i
läkandeprocessen. Därför är det nödvändigt att
praktiserande läkare och övrig personal
behärskar det svenska språket väl.
Denna grundläggande tanke skapar en ny
organisationskultur inom landstinget där läkare
tillåts vara läkare, och där sköterskor i större
grad kan delegeras beslut och ansvar för ett
friare arbetssätt. Vi vill inte i någon större
utsträckning gå in och detaljstyra. Politikens
uppgift är att skapa förutsättningarna.
Genomlysning av administrationen
En genomlysning av administrationen ska
undersöka om den går att minska eller
effektiviseras. Vid en jämförelse med andra
jämnstora landsting visar det sig att
Landstinget Gävleborg har minst antal
anställda per invånare. Samtidigt har vi högsta
procentuell andel anställda som arbetar med
administration. Detta föranleder att det finns en
risk för att antalet anställda som jobbar med
direkt sjukvårdsrelaterat arbete är mycket liten.
Det kan finnas naturliga anledningar till detta
så som att Landstinget utför ex
löneadministration och annan verksamhetsnära
tjänster. Av denna anledning behövs en
genomlysning av administrationen inom
landstinget.
Lönesatsning sjuksköterskelöner
För att säkerställa personalförsörjningen och
kvaliteten i sjukvården föreslår
Sverigedemokraterna att satsa xx mnkr som
ska gå till ökad lön för sjuksköterskor.
6
Minskade hyrläkarkostnader
Industriell sjukvård
Utökning av läkarsekreterare och
specialistsjuksköterskor ska friställa läkartid
och minska behovet av läkare i landstinget.
Rekrytering av och ibland svårigheten att
behålla läkare kostar stora summor pengar. På
många områden kan specialistsjuksköterskor
gå in och avlasta läkare. Omfördelning av
arbetsuppgifter gör att läkartid frigörs så att de
i större utsträckning kan fokusera på
arbetsuppgifter som endast får hanteras av
läkare.
Fortsatt implementering av Lean. Sjukvården
kan lära mycket av industrin och deras
arbetssätt. Med Lean kan sjukvården jobba
strukturerat utifrån gemensamma rutiner där
man har koll på verksamhetens flöde för att
undvika flaskhalsar. Samma form av arbete
läggs upp under en period för att skapa rutin
och effektivitet samt motverka omställningar
mellan operationsformer bland annat.
Satsningen ger utrymme till att kunna
förebygga inhyrd personal och därmed minska
kostnaderna vilket även är inräknat som en
besparing i budgeten.
Informationskort
Specialistsjuksköterskor
Med fler specialistsjuksköterskor utökas
lönetrapporna för anställda inom sjukvården
och för personalen att utvecklas inom sitt yrke.
På så vis kan vi öka intresset för vårdyrket och
öka stimulansen och möjligheten att variera
den ansteldes yrkesbana. Vi ser det som viktigt
för arbetsmiljön att de anställda kan gå vidare
med nya uppgifter och växa i sin roll.
Ökade utbildningsmöjligheter
Sverigedemokraterna vill ge fler
sjuksköterskor, där det stora flertalet är
kvinnor, möjlighet till vidareutbildning. Vid
sidan av att fler specialistsjuksköterskor
behövs, så bidrar detta förslag också till att
stärka kvinnors ekonomiska position och
minska det generella lönegapet.
Genom att tillföra resurser och höja taket till
23.000 kr månaden i utbildningsbidrag kan fler
ges reella möjligheter att studera.
Kommunikationen mellan patient och sjukvård
är viktig. Som ett led i att stärka
patientsäkerheten och förbättra informationen
mellan patient och sjukvård föreslår vi att man
inför informationskort. Där den muntliga
föredragningen även fås via ett
informationskort.
Sjukvårdsapp
Landstinget utvecklar en sjukvårdsapp med
enkla råd om olika sjukdomstillstånd.
Information hur man kommer i kontakt med
vården såsom telefonnummer samt öppettider
till den vårdcentral man är listad på. Här finns
möjligheter att öka tillgängligheten och att
samverka med patienterna för att använda våra
sjukvårdsresurser på ett smart sätt.
Sms-livärddningsgrupp
Införandet av en sms-livräddningsgrupp där
personer får genomgå utbildning i hjärtlungräddning och sedan anmäla sig till
projektet Sms-livräddare. Om ett hjärtstopp
inträffar så får alla frivilla som befinner sig i
närheten ett sms-larm direkt till sina mobiler
där information om närmaste hjärtstartare även
medföljer.
7
Omvärld
Samhällsekonomisk utveckling
Juli 2007 slog finanskrisen kraftigt till över
hela världen. Världsekonomin är starkt ansatt
och det är osäkert om den globala ekonomin
kommer att förbättras. Detta har i sin tur
påverkat Gävleborgs landstings skatteintäkter.
Sverige hade i april en arbetslöshet på 8,7 %
och vi kan fortsatt inte se några tecken på att
den kommer att minskas. Detta genererar
därför en osäkerhet för hur och åt vilket håll
landstingets ekonomi på sikt kommer att
utvecklas.
Näringsliv och arbetsmarknad
Ett klusternät av kunskap kring forskning,
utveckling, företag och högskola möjliggör
också arbetstillfällen i regionen vilket även
bidrar till att Gävleborg utvecklas till ett
blomstrande län. Högskolan som har inriktning
mot de regionala företagens
verksamhetsområden bygger vidare på den
lokalhistoriskt starka industrins näringsliv.
Närheten till Stockholm utgör stora
möjligheter för regionen att utvecklas och detta
underlättar för företag som vill etablera sig och
expandera. Mälardalen har exempelvis
utnyttjat sin närhet till Stockholm och har
därför lyckats skapa en region som upplevs
som attraktiv när det gäller boende,
investeringar och potentiellt område för nya
som etablerade företag.
Sverigedemokraterna vill utnyttja det
fördelaktigt nära pendlaravståndet till
Stockholm genom att offerera mark till företag
som idag finns etablerade i huvudstaden.
Genom att erbjuda företag i Stockholm plats
och närhet, ökar vi också chansen till fler
arbetstillfällen för allmänheten i Gävleborgs
län.
Arbetet- och utbyggnaden av Gävle hamn och
ostkustsbanan med dubbelspår gör Gävleborg
till ett intressant område för företag och dess
verksamheter. Detta vill vi uppmärksamma,
informera om och utnyttja i högre grad än vad
som gjorts hittills.
Småföretagande
Fyra av fem jobb skapas genom småföretagen.
För att öka och stimulera småföretagandet i
regionen vill vi kraftigt förbättra kommunernas
service till just den målgruppen. Snabba beslut,
en vänlig och serviceinriktad attityd samt en
bra framförhållning gentemot de behov
potentiella småföretagare visar ska göra länet
företagsattraktiv.
8
Ekonomisk planering 2014 – 2016
Resultatutveckling 2014-2016
Resultatutveckling
Verksamhetens
nettokostnader
(mnkr)
Nettokostnadsutveckling %
Skatteintäkter
Generella statsbidrag och utjämning
Resultat före finansnetto
Finansiella intäkter
Finansiella kostnader
- varav pensionsavsättning
Utfall
20132
Budget
Prognos
2014
-7 292
2,6
5 789
1 677
174
121
-323
-284
-72014
686
5,4
5 880
1 894
88
29
-40
-33
-7 710
5,7
5 904
1 911
105
64
-71
-33
-72015
894
3,5
6 141
1 948
195
43
-78
-71
-82016
191
3,8
6 436
1 985
230
43
-107
-100
-82017
477
3,5
6 711
2 021
255
43
-126
-119
-28
73
77
77
98
77
160
160
166
166
174
174
Ram Verksamhetsförändring
Uppräkning
RESULTAT
Resultatkrav 2 %
Planeringsperiod
Budgetramar (mnkr)
Ekonomiska ramar
(mnkr)
Budget
Uppräkning
%4
20143
2015
2 238,0
2 144,0
-157,8
63,8
3,1
1 430,3
1 296,5
-161,4
27,7
2,2
4 970,6
5 262,1
168,4
123,1
2,4
Hållbarhetsnämnd
318,2
383,7
0,1
65,4
20,5
Kultur- och kompetensnämnd
Regionstyrelse
varav Hälsoval
Hälso- och sjukvårdsnämnd
147,9
100,7
-49,8
2,6
1,7
Patientnämnd
3,9
4,0
-
0,1
1,7
Företagshälsovårdsnämnd
2,0
0,0
-2,0
-
-
Hjälpmedelsnämnd
-
0,0
-
-
-
Nämnd för Helge bibliotek och RegNet
-
0,0
-
-
-
Nämnd för FoU Välfärd
-
0,0
-
-
-
5,4
5,5
-
0,1
1,7
7 686,0
7 900,0
255,1
3,3
Revisorer
Total planeringsram
2
Justerat för att statsbidrag för minskad sjuskrivning omklassificerats från generellt till specialdestinerat statsbidrag fr.o.m.
2014
3
Omräknad enligt ny organisation fr.o.m. 2015
4
Den procentuella uppräkningen är beräknad på budget 2014 med tillägg och avdrag för verksamhetsförändringar 2015.
Den totala ramökningen är 3,8 procent, varav 3,3 procent är uppräkning och 0,5 procent är verksamhetsförändring
9