Transcript Budgetunderlag 2015-2017

2015
Budgetunderlag
‒2017
Frågan om hur dialogen mellan domstolarna och Domstolsverket
kan utvecklas var ämnet för 2013 års Chefsdagar, där samtliga
domstolschefer träffades tillsammans med företrädare för
Domstolsverket. Under 2014 kommer bland annat ett strategiskt råd
att bildas, för att domstolarna ska bli delaktiga i Domstolsverkets
verksamhetsplaneringsprocess. Foto: Magnus Petzäll
Omslagsbild
Digitaliseringen av domstolarnas målhantering fortsätter. Samtidigt
utvecklas också möjligheterna att arbeta mer mobilt. Syftet är att
göra arbetet på domstolarna enklare och smidigare när möjligheterna
blir bättre för domstolens medarbetare att kunna arbeta och koppla
upp sig, oavsett var de befinner sig.
På bilden: Öppet hus vid Falu tingsrätt i oktober 2013. Foto: Trons/TT
Producerad av Domstolsverket
Diarienummer 1686-2013
Innehåll
1
2
Yrkanden...................................................................... 7
Utgångspunkter .............................................................. 8
2.1
2.2
Reformer med mera ............................................................. 8
Strategisk inriktning ............................................................ 10
2.2.1
2.2.2
2.2.3
2.2.4
2.3
Insatser inom områdena teknik, säkerhet och lokalförsörjning ......... 18
2.3.1
2.3.2
2.3.3
2.4
2.5
2.6
Allmänna domstolarna ............................................................. 28
Förvaltningsdomstolarna .......................................................... 34
Ekonomiska förutsättningar och yrkanden .......................... 42
3.1
3.2
3.3
Sveriges Domstolar ............................................................. 42
Migrationsdomstolarna ......................................................... 43
Rättsliga biträden............................................................... 45
3.3.1
3.3.2
3.4
3.5
4
5
6
7
Insatser inom teknikområdet ..................................................... 18
Säkerhetskontroll i domstol ....................................................... 19
Om- och nybyggnation av domstolslokaler ..................................... 20
Målutveckling .................................................................... 21
Produktivitetsutvecklingen .................................................... 25
Prognoser för måltillströmning ............................................... 28
2.6.1
2.6.2
3
Attrahera och rekrytera ........................................................... 10
Fortsätta digitalisera målhanteringen........................................... 12
Fortsätta effektivisera administrationen ....................................... 15
Utveckla strategisk styrning ...................................................... 17
Rättsliga biträden m.m. ........................................................... 45
Kostnader vid domstolsprövning i utlänningsärenden ........................ 50
Trängselskatt .................................................................... 51
Internationell civil krishantering ............................................. 51
Investeringar ...............................................................
Behov av krediter .........................................................
Avgiftsbelagd verksamhet ...............................................
Översikt över verksamhetens finansiering...........................
SVERIGES DOMSTOLAR – BUDGETUNDERLAG 2015-2017
53
55
56
58
5
YRKANDEN
6
SVERIGES DOMSTOLAR – BUDGETUNDERLAG 2015-2017
YRKANDEN
1 Yrkanden
Domstolsverket yrkar att regeringen
• föreslår riksdagen att anslaget 1:5 Sveriges
Domstolar, inom utgiftsområde 4, tilldelas
den aviserade anslagsnivån för 2015. Från år
2016 yrkas att anslaget tillförs en ramökning
med 267 mnkr. Se avsnitt 3.1 Sveriges Domstolar.
• föreslår riksdagen att anslaget 1:12 Rättsliga
biträden m.m., inom utgiftsområde 4, tillförs
en ramökning med 266 mnkr för 2015, med
ytterligare 105 mnkr för år 2016 samt med ytterligare 150 mnkr för år 2017, totalt en ramökning med 521 mnkr under perioden 2015–
2017. Prognosen för 2014 visar att det utgående överföringsbeloppet beräknas uppgå till
minus 147 mnkr, vilket är inom ramen för tilllåten anslagskredit på tio procent. Se avsnitt
3.3.1 Rättsliga biträden m.m.
• föreslår att betalning till medlare enligt 6 kap
18 a § FB och 21 kap. 13 § andra stycket FB
samt rättegångsbiträde enligt 20 kap 2 b FB,
ska belasta anslaget Rättsliga biträden 1:12 ap.
1, rättsliga biträden. Se avsnitt 3.3.1 Rättsliga
biträden m.m.
• föreslår riksdagen att anslaget 1:4 Domstolsprövning i utlänningsärenden, inom utgiftsområde 8, tilldelas de aviserade anslagsnivåerna för 2015–2017. Se avsnitt 3.2
Migrationsdomstolarna.
• föreslår riksdagen att fastställa anslag 1:5
Kostnader vid domstolsprövning i utlänningsärenden, inom utgiftsområde 8, tilldelas de
aviserade anslagsnivåerna för 2015–2017. Se
avsnitt 3.3.2 Kostnader vid domstolsprövning
i utlänningsärenden.
• föreslår riksdagen att anslaget Domstolsprövning i utlänningsärenden (1:4) tas bort och att
dessa medel i stället tillförs anslaget för Sveriges Domstolar (1:5) samt att dessa kostnader
ska belasta det sistnämnda anslaget. Se avsnitt
3.2 Migrationsdomstolarna.
• föreslår riksdagen att anslaget för Kostnader
vid domstolsprövning i utlänningsärenden
(1:5) tas bort och att dessa medel tillförs anslaget Rättsliga biträden m.m. (1:12) samt att
dessa kostnader ska belasta det sistnämnda
anslaget. Se avsnitt 3.3.2 Kostnader vid domstolsprövning i utlänningsärenden.
SVERIGES DOMSTOLAR – BUDGETUNDERLAG 2015-2017
• föreslår riksdagen att anslagen 1:11 Trängselskatt i Stockholm och 1:14 Trängselskatt i
Göteborg tilldelas de aviserade anslagsnivåerna för 2015–2017. Se avsnitt 3.4 Trängselskatt.
• föreslår riksdagen att omdisponera medel avseende kostnader inom Sveriges Domstolar
för Trängselskatt i Stockholm och Trängselskatt i Göteborg till anslaget 1:5 Sveriges
Domstolar, inom utgiftsområde 4, och att
medel anvisas som täcker kostnaderna. Se avsnitt 3.4 Trängselskatt.
• föreslår riksdagen att fastställa anslaget 1:1 Biståndsverksamhet ap. 43 Internationell civil
krishantering, inom utgiftsområde 7, till
4 mnkr för vardera åren 2015–2017. Se avsnitt
3.5 Internationell civil krishantering.
• fastställer en låneram som uppgår till
1 100 mnkr för perioden 2015–2017. Se avsnitt 4 Investeringar.
• fastställer att anslagskrediten för anslagen 1:5
Sveriges Domstolar, inom utgiftsområde 4
och 1:4 Domstolsprövning i utlänningsärenden, inom utgiftsområde 8, varje år under perioden 2015–2017, under förutsättning att yrkade medel tilldelas, får uppgå till tre procent.
Se avsnitt 5 Behov av krediter.
• fastställer att anslagskrediten för anslagen 1:12
Rättsliga biträden m.m. inom utgiftsområde 4,
varje år under perioden 2015–2017, under
förutsättning att yrkade medel tilldelas, får
uppgå till tio procent. Se avsnitt 5 Behov av
krediter.
• yrkar att anslagskrediten för anslaget 1:1 Biståndsverksamhet ap. 43 internationell civil
krishantering varje år under perioden 2015–
2017, får uppgå till tio procent. Se avsnitt 5
Behov av krediter.
• yrkar att anslagskrediten för 1:5 Kostnader vid
domstolsprövning i utlänningsärenden, inom
utgiftsområde 8, samt anslaget 1:11 Trängselskatt i Stockholm ap, 1 och anslaget 1:14
Trängselskatt i Göteborg ap, 4 utgiftområde
22 varje år under perioden 2015–2017, får
uppgå till tio procent. Se avsnitt 5 Behov av
krediter.
7
UTGÅNGSPUNKTER
2 Utgångspunkter
2.1 Reformer med mera
Sveriges Domstolars verksamhet styrs av gällande författningar, men den påverkas också av
andra myndigheters organisation och resurstilldelning. Även brottsutvecklingen, den allmänna
konjunkturen och antalet asylsökande i Sverige
påverkar Sveriges Domstolars verksamhet. Nedan anges ett antal olika beslutade förändringar
som kommer att påverka verksamheten under
åren 2015–2017.
En fjärde migrationsdomstol inrättades den 1
oktober 2013. Bakgrunden till inrättandet av en
fjärde migrationsdomstol är att fördelningen av
migrationsmål mellan de tidigare tre migrationsdomstolarna har varit ojämn samtidigt som måltillströmningen har varit större än förväntat. För
att avlasta de tre migrationsdomstolarna och
därmed förkorta handläggningstiderna för migrationsmål har den nya domstolen inrättats vid
Förvaltningsrätten i Luleå.
Regeringens ärenden enligt utlänningslagen
om upphävande av allmän domstols beslut om
utvisning på grund av brott har, med ikraftträdande den 1 september 2013, flyttats över till
den ordinarie migrationsprocessen (se prop.
2012/13:151). Det innebär att frågor om uppehållstillstånd för den som har utvisats på grund
av brott enbart prövas i den ordinarie migrationsprocessen och att regeringen inte längre
prövar dessa frågor. Reformen innebär att migrationsdomstolarna och Migrationsöverdomstolen får ett ökat antal mål per år. Regeringen
har bedömt att merkostnaderna kan rymmas
inom befintliga anslagsramar.
Den 1 oktober 2013 trädde nya regler i kraft angående rätt till tolkning och översättning i straffrättsliga förfaranden (se prop. 2012/13:132). De
nya bestämmelserna gäller bl.a. skyldigheten att
översätta vissa handlingar i brottmål och att anlita
tolkar och översättare som är auktoriserade. De
ekonomiska konsekvenserna är svåruppskattade,
men bedömningen har gjorts att eventuella kostnadsökningar ryms inom befintliga anslag. Regeringen avser dock att följa frågan vidare.
Den 1 juli 2013 trädde ett antal lagändringar i
kraft inom det straffrättsliga området. Det rör
kriminalisering av kränkande fotografering (prop.
2012/13:69), moderniserade straffbestämmelser
om förfalskning (prop. 2012/13:74), förstärkt
straffrättsligt skydd vid grov fridskränkning och
8
grov kvinnofridskränkning (prop. 2012/13:108)
samt en skärpt sexualbrottslagstiftning (prop.
2012/13:111). Samtliga dessa förändringar ska
hanteras inom ramen för givna anslag.
Ändringar i lagen om kontaktförbud som
trädde i kraft den 1 januari 2014 innebär att den
risk för brott som krävs för att ett kontaktförbud
avseende en gemensam bostad ska få meddelas
inte längre behöver vara påtaglig (prop.
2012/13:186). Följden blir att risken för brott
inte längre behöver vara akut. Möjligheterna att
använda ett sådant förbud för att förebygga brott
i nära relationer kommer därmed att öka. Ändringarna bedöms av regeringen inte leda till annat
än marginellt ökande kostnader för bland annat
Sveriges Domstolar. Den möjliga ökningen bedöms rymmas inom befintliga anslagsramar.
Till följd av förslagen i regeringens proposition
Prövning av nätkoncession (prop. 2012/13:70)
har instansordningen för överklagande ändrats så
att Energimarknadsinspektionens beslut om nätkoncession överklagas till mark- och miljödomstol i stället för som tidigare till regeringen.
Lagändringarna trädde i kraft den 1 juni 2013.
Med hänsyn till detta ökas anslaget med 2,1
mnkr från och med 2014.
I syfte att bidra till en modernare och mer
ändamålsenlig förvaltningsprocess genomfördes
den 1 juli 2013 en rad förändringar av de processregler som styr handläggningen i de allmänna förvaltningsdomstolarna (se prop. 2012/13:45 En
mer ändamålsenlig förvaltningsprocess). Tyngdpunkten i rättskipningen ska ligga i första instans
och ytterligare måltyper flyttades ned från kammarrätterna till förvaltningsrätterna. Vidare infördes tydligare grunder för att meddela prövningstillstånd i kammarrätten. Flera ändringar syftar till
att skapa en mer flexibel och effektiv process.
Kravet på att en ansöknings- eller överklagandehandling ska vara undertecknad har tagits bort.
Vidare ska ett ombud endast behöva styrka sin
behörighet om rätten anser att det behövs. Det infördes också möjligheter för en kammarrätt att
kunna fortsätta handläggningen av ett mål även
om en ledamot får förhinder. Vidare infördes partiellt prövningstillstånd i kammarrätten och i Migrationsöverdomstolen och möjligheterna till sådant tillstånd i Högsta förvaltningsdomstolen har
utökats. Dessutom ändrades forumreglerna för
SVERIGES DOMSTOLAR – BUDGETUNDERLAG 2015-2017
UTGÅNGSPUNKTER
mål om arbetslöshetsförsäkring för att de, i så stor
utsträckning som möjligt, ska handläggas av en
förvaltningsrätt i närheten av den enskilde. Sammantaget bedömde regeringen att förslagen inte
leder till några ökade kostnader för Sveriges Domstolar eller enskilda.
Från den 1 december 2013 krävs lärarlegitimation för att få en tillsvidareanställning som lärare
eller förskollärare (se prop. 2010/11:20 och
prop. 2012/13:187). Skolverket och Lärarnas ansvarsnämnd beslutar i ärenden gällande legitimation. Besluten kan överklagas till förvaltningsdomstol. Från och med 2013 har anslaget för
Sveriges Domstolar ökats med 200 tkr för att
täcka merkostnader för överklagade beslut.
Domstolsverkets bedömning är dock att merkostnaderna på grund av reformen kommer att
bli avsevärt större än så.
Lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder trädde i kraft den 22 juli 2013 (se prop.
2012/13:155). I lagen genomförs Europarådets
och rådets direktiv 2011/61/EU (AIFMdirektivet) i svensk rätt. Förslaget innebär bland
annat att Finansinspektionens beslut får överklagas till allmän förvaltningsdomstol. Lagändringarna bedöms innebära ett ökat antal mål till domstolarna. Detta tillsammans med erfarenheten av
komplexiteten i de mål som avser beslut av Finansinspektionen, uppskattas av Domstolsverket
leda till ökade kostnader för Sveriges domstolar.
Regeringen avser att följa frågan och kommer att
återkomma med en samlad bedömning av förvaltningsrätternas resursbehov.
Den 1 september 2013 trädde vissa förändringar i kraft i lagen om arbetslöshetsförsäkring
(se prop. 2012/13:12). Regelförändringarna gäller
främst åtgärder som arbetslöshetskassorna kan
besluta om när en arbetssökande orsakar sin arbetslöshet, missköter sitt arbetssökande eller förlänger sin tid i arbetslöshet, men även andra delar av arbetslöshetsförsäkringen berördes.
Förslagen väntas leda till en ökad arbetsbelastning vid domstolarna på grund av att fler beslut
kan komma att överklagas. För att kompensera
den merkostnad som regeländringen innebär har
Sveriges Domstolar tillförts 4 mnkr från och
med 2013.
För att stimulera tillgången till kapital för
mindre företag infördes ett investeraravdrag den
1 december 2013 (se prop. 2012/13:134). Förslaget förväntas medföra en ökning av arbetsbelastningen hos de allmänna förvaltningsdomstolarna.
I förarbetena bedömdes kostnaden för Sveriges
SVERIGES DOMSTOLAR – BUDGETUNDERLAG 2015-2017
Domstolar för investeraravdraget bli cirka 3,8
mnkr per år. Merkostnaderna för Sveriges Domstolar ska hanteras inom befintliga anslagsramar.
Den 1 juli 2013 trädde en ny kameraövervakningslag i kraft (prop. 2012/13:115). Den nya lagen ersätter lagen om allmän kameraövervakning
och vissa bestämmelser i personuppgiftslagen.
Enligt den nya lagen ska det, liksom tidigare, som
huvudregel krävas tillstånd vid övervakning av
platser dit allmänheten har tillträde, t.ex. gator
och torg. Genom den nya lagen skapas dock
större utrymme för kameraövervakning utan
krav på tillstånd, bl.a. i butiker, tunnelbanan och
parkeringshus. Samtidigt förstärks integritetsskyddet genom en utökad rätt till skadestånd och
strängare regler om säkerhet och sekretess för inspelat material.
Ett krav på kassaregister inom torg och marknadshandeln trädde i kraft den 1 januari 2014
(prop. 2012/13:129). Med torg- och marknadshandel avses all handel utom sådan som en näringsidkare stadigvarande bedriver i permanenta
lokaler eller i omedelbar anslutning till dessa. Förslagen innebär att antalet mål hos de allmänna
förvaltningsdomstolarna kan komma att öka. Den
eventuella ökningen torde bli störst i inledningsskedet då de som berörs av förslaget om utökat
kassaregisterkrav ska inkomma till Skatteverket
med en anmälan om kassaregister. Den eventuella
ökningen bedöms inte bli större än att kostnaderna kan inrymmas inom befintliga ramar.
Genom ändringar i delgivningslagen tillsammans med en ny förordningsreglering skapas en
modernare och mer effektiv ordning för internationell delgivning (se prop. 2012/13:182).
Ändringarna trädde i kraft den 1 januari 2014.
De ärenden om delgivning som i dag hanteras
inom Regeringskansliet (Justitiedepartementet)
såsom centralmyndighet och mottagande organ
för vissa delgivningsärenden flyttas till Länsstyrelsen i Stockholms län. Regleringen kring delgivning i utlandet och de förutsättningar som gäller vid bistånd med delgivning i Sverige, bl.a. när
avvikelser från delgivningslagens regler får ske
och vilka översättningskrav som gäller, tydliggörs. Kostnaderna och arbetsinsatserna för domstolar bedöms av regeringen bli i det närmaste
oförändrade med de föreslagna ändringarna.
Eventuella merkostnader bedöms rymmas inom
befintliga anslagsramar.
De svenska domstolsavgifterna är i ett europeiskt perspektiv mycket låga och har inte räknats upp på länge. Domstolsverket har i rappor-
9
UTGÅNGSPUNKTER
ten ”Ansöknings- och kungörandeavgifter vid
allmän domstol” lämnat förslag bl.a. om nya
principer för avgiftsuttag och nya högre nivåer
för avgifterna. Rapporten har remissbehandlats.
De flesta remissinstanserna stöder en generell
höjning av ansökningsavgifterna eller har inget
att invända mot förslaget. Regeringen delar
uppfattningen att avgifterna bör höjas. Nivåerna bör självfallet bestämmas så att de inte riskerar att komma i konflikt med medborgarnas
grundläggande rätt till domstolsprövning. Regeringen planerar att förändringarna kan träda i
kraft vid halvårsskiftet 2014.
Under 2013 lämnades ett förslag om en domstolsdatalag som ska reglera behandlingen av
personuppgifter inom Sveriges Domstolar (Ds
2013:10). Lagen föreslås bli en ramlag som ska
fyllas ut med förordningar och myndighetsföreskrifter. Under lagstiftningsärendet kommer
Domstolsverket att involveras i förordningsarbetet och verket kommer internt att arbeta med
att ta fram nödvändiga föreskrifter. En rad juri-
diska, tekniska och arkivrelaterade frågor kommer även att behöva utredas och hanteras inför
att förändringen genomförs i praktiken. De nya
reglerna kommer att få stor betydelse för domstolarnas informationshantering och föreslås
träda i kraft den 1 april 2014.
När det gäller konkursförfarandet har Domstolsverket och Kronofogdemyndigheten under
hösten 2013 i en rapport till regeringen föreslagit
att domstolarnas roll renodlas till att fatta beslut
om konkurs och utse konkursförvaltare samt till
att besluta i tvistiga frågor och om användning
av tvångsmedel. Andra delar av handläggningen,
som domstolarna i nuläget ansvarar för, ska
Kronofogden och konkursförvaltaren ta över.
Detta bedöms ge stora effektiviseringar.
Utöver ovan nämnda beslutade, och i ett par
fall planerade, förändringar, finns ett antal förslag
och åtgärder som är under beredning och utredning och som kan komma att påverka Sveriges
Domstolar i framtiden. Dessa har inte beaktats i
detta budgetunderlag.
2.2 Strategisk inriktning
Det huvudsakliga syftet med den strategiska inriktningen är att skapa ett tydligt och praktiskt
planeringsverktyg för Domstolsverkets arbete,
som är väl förankrat inom hela Sveriges Domstolar.
Den strategiska inriktningen innehåller en
övergripande vision om att Sveriges Domstolars
rättskipning är av hög kvalitet, sker med snabb
handläggning och enhetlig rättstillämpning samt
att verksamheten har ett högt förtroende hos
allmänheten. Under visionen finns nio mål formulerade. Till varje mål hör ett antal strategier
för hur Domstolsverket ska arbeta för att bidra
till att målen uppfylls. Tidigare har prioritering
skett utifrån de olika målen i den strategiska inriktningen. Under 2013 var mål 4 och mål 5
prioriterade. Dessa mål avsåg Sveriges Domstolars förmåga att rekrytera och behålla kvalificerad personal samt att tillhandahålla effektiva
verksamhetsstöd.
Inför 2014 har målen i den strategiska inriktningen brutits ned i olika områdessatsningar.
Planeringen sker också utifrån en indelning i
basuppdrag och tidsbegränsade utvecklingssatsningar. Med basuppdrag avses mer löpande,
återkommande arbetsuppgifter som ofta bedrivs i olika arbetsprocesser. Utöver basuppdrag
finns också ett varierande utrymme för tidsbe-
10
gränsande utvecklingsinsatser, som ska ske
inom de olika områdessatsningarna.
Generaldirektören har för 2014 fastställt att
tidsbegränsade utvecklingsinsatser ska ske inom
följande områden:
•
•
•
•
Attrahera och rekrytera
Fortsätta digitalisera målhanteringen
Fortsätta effektivisera administrationen
Utveckla den strategiska styrningen
Sannolikt kommer satsningarna att sträcka sig
över flera år för flertalet av dessa områden. Utöver de fyra områdena sker även vissa övriga tidsbegränsade utvecklingsinsatser. Dessa kan vara
regeringsuppdrag eller insatser som måste genomföras på grund av till exempel lagkrav.
2.2.1
Attrahera och rekrytera
Området attrahera och rekrytera omfattar kompetensförsörjning inom Sveriges Domstolar och
har framför allt bäring mot Mål 4 i den strategiska inriktningen. Förmågan att kunna rekrytera
och behålla kvalificerade medarbetare är helt avgörande för Sveriges Domstolars möjligheter att
uppnå verksamhetsmålen, samt att bibehålla och
utveckla god kvalitet i verksamheten. Brist på re-
SVERIGES DOMSTOLAR – BUDGETUNDERLAG 2015-2017
UTGÅNGSPUNKTER
surser med rätt kompetens kan bland annat leda
till ökade målbalanser och sämre rättssäkerhet
vilket i sin tur kan bidra till en urholkning av förtroendet för Sveriges Domstolar. Konkurrensen
om den kvalificerade arbetskraften är och kan
också under de kommande åren förväntas bli
hård. Inom området attrahera och rekrytera
kommer därför under planeringsperioden olika
utvecklingsinsatser genomföras för att på kort
och lång sikt trygga kompetensförsörjningen
inom Sveriges Domstolar. Redan under 2013 har
en stor utökning av antalet utbildningsplatser för
fiskaler beslutats, en satsning som utifrån ett
längre perspektiv förväntas leda till ett bättre rekryteringsläge när det gäller ordinarie domare.
Denna och andra nedan beskrivna satsningar är
viktiga för Sveriges Domstolars möjligheter att
rekrytera och behålla kvalificerad personal.
Målsättningen med Chefs- och ledarskapsstrategin är att få ett enat förhållningssätt för vilken
form av chefs- och ledarskap som ska gälla inom
Sveriges Domstolar samt att chef- och ledarskapet inom Sveriges Domstolar ska uppfattas
som attraktivt. Detta ska i sin tur ha en positiv
inverkan på möjligheterna att rekrytera och behålla chefer samt medarbetare.
Under 2013 har Domstolsverket startat ett
projekt, med deltagande av chefer från Sveriges
Domstolar, med syfte att ta fram en närmare beskrivning av vilka ansvarsområden som ligger i
rollen som chef och vilka krav som ställs på
chef- och ledarskap inom Sveriges Domstolar.
Under 2014 ska även stöd för att identifiera och
rekrytera framtida chefer, stöd för chefsrörlighet
samt en handlingsplan för implementering av
chefs - och ledarskapsstrategin tas fram.
Sveriges Domstolars arbetsgivarerbjudande
Sveriges Domstolars attraktivitet som arbetsgivare beror dels vilka arbetsuppgifter och villkor
vi kan erbjuda, dels på hur vi uppfattas som arbetsgivare. För att effektivisera marknadsföringen av Sveriges Domstolar som arbetsgivare,
kommer Domstolsverket under början av 2014
tillsammans med domstolarna ta fram Sveriges
Domstolars arbetsgivarerbjudande med fokus på
den beredande och dömande verksamheten. Målet är att ytterligare stärka domstolarnas konkurrenskraft på arbetsmarknaden.
När arbetsgivarerbjudandet är framtaget kommer Domstolsverket att arbeta in arbetsgivarerbjudandet i processerna; rekrytera, utveckla, behålla samt avveckla kompetens inom Sveriges
Domstolar. Dessutom kommer arbetsgivarerbjudandet att ligga till grund för utveckling av den
interna och externa kommunikationen om Sveriges Domstolar som arbetsgivare. I arbetet kommer det också att tas fram ett förslag på hur
Domstolsverket kontinuerligt ska arbeta med arbetsgivarerbjudandet.
Genomförande av handlingsplan
Under senare delen av 2014 kommer Domstolsverket påbörja genomförandet av handlingsplanen. Det handlar om att med en tydlig koppling
till de ansvarsområden som chefer och ledare
inom Sveriges Domstolar har och de krav som
ställs på dem påbörja genomförandet av olika aktiviteter. Aktiviteterna kommer att fokusera på att
i Sveriges Domstolar få en gemensam syn på
chefs- och ledarskapet, att långsiktigt och systematiskt stödja arbetet med identifiera och rekrytera
framtida chefer, att stödja chefsutveckling för såväl nya som befintliga chefer samt att utveckla
olika former av uppföljning och utvärdering av
chefs- och ledarskapet. Genomförandet av handlingsplanen kommer att pågå under flera år.
Chefs- och ledarskapsstrategi för Sveriges
Domstolar
Ledarskapet har en stor betydelse för hur väl
Sveriges Domstolar kan fullgöra sitt uppdrag. Ett
gott ledarskap möjliggör goda resultat. Ledarskapet är även en del av organisationens arbetsgivarvarumärke och därmed en viktig del i organisationens förmåga att attrahera och behålla
medarbetare.
SVERIGES DOMSTOLAR – BUDGETUNDERLAG 2015-2017
Nytt chef- och ledarskapsprogram
Utifrån beskrivningen av chefsrollen i chefs- och
ledarskapsstrategin och från de olika chefskategoriernas behov, kommer Domstolsverket att
utveckla ett nytt chefs- och ledarskapsprogram. I
uppdraget ingår även att engagera lärare och
upphandla leverantörer som krävs för genomförandet samt att lansera framtagna utbildningar.
Uppdraget fortsätter under 2015.
En modernare domarutbildning
Under våren 2012 inledde Domstolsverket en
översyn av den särskilda domarutbildningen.
Utgångspunkten var att det även i framtiden ska
finnas en domarutbildning som är efterfrågad
och av hög kvalitet. Domarutbildningen utgör
en viktig grund för framtida rekrytering av ordinarie domare, men också för att unga jurister
11
UTGÅNGSPUNKTER
ska uppleva Sveriges Domstolar som en attraktiv arbetsgivare.
Under 2013 presenterades ett förslag som
bland annat omfattar en ny finansieringsmodell,
möjlighet till lokal rekrytering, kompletterande
specialistutbildning samt möjlighet för assessorer
att meritera sig ytterligare.
De föreslagna åtgärderna har varit på remiss
inom Sveriges Domstolar och under 2014 påbörjas genomförandet.
Under 2013 beslutades det om en utökning av
antalet utbildningsplatser med 60 platser. Det
innebär att det nu finns 218 utbildningsplatser
för fiskaler.
Översyn av notarieutbildningen
Domstolsverkets obligatoriska utbildning för notarier har funnits sedan 2003. Det finns nu ett behov att se över notarieutbildningen för att säkerställa att den motsvarar behoven och håller en hög
kvalitet. Notarietjänstgöringen är av stor betydelse
för Sveriges Domstolars förmåga att attrahera
unga jurister. Översynen kommer att avslutas i
juni 2014 och sedan kommer en modifierad notarieutbildning att sjösättas i januari 2015.
Försöksverksamhet extern adjunktion i
underrätt
I rapporten Rekrytering av ordinarie domare lämnades ett förslag om inrättande av en försökverksamhet med extern adjunktion i underrätt. Syftet med en sådan verksamhet är att öka intresset
för Sveriges Domstolar hos andra jurister än de
som gått den så kallade domarbanan och att få
dem intresserade av att söka ordinarie domartjänster. Efter synpunkter från domstolarna
lämnades ett förslag till utformning av en försöksverksamhet med extern adjunktion i underrätt till regeringskansliet med förslag till författningsändringar. Under hösten 2013 har
förslaget varit på remiss. Under förutsättning att
regeringen går vidare med förslaget kommer en
arbetsgrupp med domstolschefer under ledning
av Domstolsverket att tillsättas för att närmare
utforma riktlinjer och stöd för de domstolar
som ska delta i försöksverksamheten. Den föreslagna försöksperioden är två år och planen är
att försöksverksamheten kan påbörjas under
andra delen av 2014.
Domardagen 2015
Domardagen anordnas nästa gång hösten 2015
och under 2014 kommer dagen därför att förberedas. Under domardagen får alla Sveriges ordi-
12
narie domare möjlighet att förstärka sitt nätverk,
utbyta erfarenheter kring angelägna ämnen samt
lyssna till föredrag inom aktuella områden. Domardagen är således en del i kompetensutvecklingen för domarkåren och bidrar även till verksamhetsutveckling.
2.2.2
Fortsätta digitalisera målhanteringen
Fortsätta digitalisera målhanteringen avser behovet för Sveriges Domstolar att ha en effektiv informationshantering vilket förutsätter moderna
och effektiva verksamhetsstöd och avser framför
allt mål 5 i den strategiska inriktningen. Arbetet
inom området syftar till att säkerställa att verksamheten utnyttjar de möjligheter till effektivisering, förenkling och kvalitetsförbättring som ny
teknik ger.
En stor utmaning för Domstolsverket är att
bedriva de utvecklingsinsatser som krävs parallellt med att skapa grundläggande förutsättningar
för att Vera (Sveriges Domstolars verksamhetsstöd för målhantering) ska kunna vidareutvecklas. Under 2014 kommer avgörande strategiska
beslut behöva tas när det gäller Veras framtid
och ett arbete med att förbättra Veras arkitektur
kommer att inledas.
Ett viktigt utvecklingsområde är att skapa stöd
för domstolarna att kunna hantera dokument digitalt genom hela handläggningen på ett effektivt
och praktiskt sätt. Målsättningen är att ersätta
pappersakten med en digital akt. Detta förutsätter bland mycket annat anskaffning av ett e-arkiv.
Ett annat viktigt arbete som stödjer denna målsättning är utvecklingen av informationshanteringen inom brottmålsprocessen som bedrivs
inom Rättsväsendets informationsförsörjning
(RIF). Det finns även behov av att utveckla digitala informationsutbyten inom andra processer
än brottmålsprocessen framöver.
Ytterst syftar arbetet som nu ligger framför
oss de kommande 3-4 åren till att skapa förutsättningar för att vi ska kunna gå från en i huvudsak pappersbaserad informationshantering
till en digitaliserad hantering. Detta kommer att
innebära stora förändringar i verksamheten, inte
minst för de personalkategorier som idag använder pappersakten som sin huvudsakliga informationskälla. Ett effektivt utnyttjande av de
stöd som utvecklas kommer att kräva omfattande utbildningsinsatser av samtliga personalkategorier på domstol.
SVERIGES DOMSTOLAR – BUDGETUNDERLAG 2015-2017
UTGÅNGSPUNKTER
Modularisering av Vera
Sveriges Domstolars verksamhetsstöd Vera har
med tiden utvecklats till ett komplext system
som ska tillgodose såväl krav från domstolsverksamheten som gemensamma krav som tagits fram inom RIF-arbetet. Veras systemarkitektur är i nuläget en begränsande faktor för
fortsatt utvecklingen av funktioner med den effektivitet som krävs.
Under 2014 kommer särskilda insatser att påbörjas för att förbättra förutsättningarna för effektivare systemutveckling i Veras systemarkitektur. Syftet med aktiviteten är att genomföra
åtgärder som minskar interna beroenden i systemet och förtydligar de arkitekturprinciper som
kommande systemutveckling skall följa.
Arbetet inriktas i första skedet på att identifiera
och åtgärda brister ur ett systemtekniskt perspektiv. I ett andra skede kommer även verksamhetsaspekter att ligga till grund för den fortsatta mer
långsiktiga planeringen av en modularisering. Det
kan då vara aktuellt att ta ställning till om viss
funktionalitet kan behöva ersättas med mer moderna standardlösningar. De första resultaten av
arbetet kommer att införas i version R16 av Vera
som är planerad att driftsättas i slutet av 2014.
Strategi för verksamhetsstöd inom den
dömande verksamheten
Den allmänna utvecklingen mot ett allt mer digitaliserat samhället innebär att medborgarna,
andra myndigheter samt regering och riksdag
ställer allt högre krav på tillgänglig, kvalitetssäkrad och digital information. Medarbetarna inom
Sveriges Domstolar har också krav på verksamhetsstöd som möjliggör en effektiv informationshantering.
Domstolsverket ska därför under våren 2014
utforma en strategi och ta fram handlingsplaner
för utveckling av verksamhetsstöd inom den
dömande verksamheten. Syftet med strategiarbetet är att tydliggöra inom vilka områden som
verksamhetsstöd behöver utvecklas, för att sedan
kunna prioritera och styra utvecklingsinsatserna
på ett bättre sätt. Strategin ska beskriva inriktning
och mål för utvecklingsarbetet och handlingsplanen ska bland annat innehålla aktiviteter för hur
målet ska uppnås. Strategin ska förankras med
Domstolarna innan realisering sker.
SVERIGES DOMSTOLAR – BUDGETUNDERLAG 2015-2017
Utveckling av verksamhetsstöd inom den
dömande verksamheten
Utveckling av Vera
Domstolsverket planerar att under 2014 kunna
driftsätta två nya versioner av Vera. Den första
driftsättningen sker i maj och innebär en driftsättning av arbetet som bedrivits inom ramen
för etapp 1 av RIF-arbetet. Ytterligare en driftsättning är planerad till i slutet av 2014. Inriktningen är att i största möjliga utsträckning använda denna release för modulariseringsåtgärder kring Veras arkitektur enligt vad som
nämnts ovan. Releasen kommer att innehålla
mindre men viktiga ändringsönskemål som initierats från domstolarna.
Utvecklingen av Vera under perioden 20152017 är i första hand beroende av vilka modulariserings åtgärder som krävs för att Vera ska kunna
utgöra domstolarnas framtida verksamhetsstöd.
Sannolikt kommer modulariseringen pågå under
denna period parallellt med att Vera utvecklas i
brottmålsdelen för att möjliggöra en ny rapportering av brottmålsavgöranden enligt RIF-standard.
Domstolsverket kommer även att i möjligaste
mån tillgodose viktiga ändringar i Vera som domstolarna initierat och som kan kombineras med
ovan angivna utvecklingsåtgärder.
Rättsväsendets informationsförsörjning
Domstolsverket deltar i det myndighetsgemensamma arbetet som bedrivs inom ramen för
Rättsväsendets informationsförsörjning (RIF),
ett arbete som styrs och hålls samman av Justitiedepartementet. I arbetet deltar utöver Domstolsverket, Åklagarmyndigheten, Kriminalvården, Brottsförebyggande rådet, Polisen, Skatteverket, Ekobrottsmyndigheten, Tullverket och
Kustbevakningen.
Arbetet som bedrivs etappvis syftar till att utveckla ett elektroniskt informationsutbyte mellan
myndigheterna i brottmålsprocessen till stöd för
den operativa verksamheten. Det digitaliserade
utbytet syftar även till ett förbättrat statistikuttag
när det gäller brottsligheten liksom bättre förutsättningar för uppföljning av verksamheten
Den gemensamma planeringen för RIF-arbetet
har sedan början av 2013 varit föremål för omplanering. Ett skäl till omplaneringen har varit att
Domstolsverket inte kunnat leverera enligt sina
åtaganden i tid. Ett annat skäl – som tidsmässigt
påverkar planen än mer - är den omorganisation
som Polisen ska genomgå per den 1 januari 2015
som utesluter deras utveckling av RIF-
13
UTGÅNGSPUNKTER
funktionalitet. Sammantaget har detta inneburit
att RI-utfasningen (Rättsinformationssystem)
och införandet av en ny rapportering av brottmålsavgörande skjutits fram till slutet av den
andra etappen av arbetet som nu beräknas vara
genomförd i slutet av 2018.
Domstolsverket kommer att delta i det myndighetsgemensamma arbetet med att fastställa
kraven för etapp två som kommer att fortsätta
under 2014 under ledning av Justitiedepartementet. Det gemensamma arbetet innefattar
även gemensamma förstudier inom tvångsmedelshanteringen.
Parallellt kommer Domstolsverket som
nämnts att modularisera Vera och att utveckla
funktionalitet i Vera som stöder de åtaganden
verket har i RIF. De två avgörande orsakerna till
att Domstolsverket inte förmått leverera i tid i
RIF är just att Veras arkitektur motverkar en
snabb förändringstakt samt att åtagandet i sig varit allt för omfattande för en enda stor release
enligt den plan som tidigare gällde. Verkets strategi är därför att dela upp arbetet för att minska
risken med att skjuta det framför oss. Mer konkret innebär detta att efter att tingsrätterna får
RIF-funktionalitet vid driftsättningen i maj 2014
kommer Domstolsverket att fortsätta arbetet
med att utveckla motsvarande funktionalitet för
hovrätterna för att därmed utveckla integrationen mellan instanserna i brottmål. Denna interna
utveckling hindrar inte att Domstolsverket anpassar lösning till eventuella förändrade RIF-krav
som tas fram inom etapp 2. Utvecklingen kan
även bedrivas internt på domstolarna med bibehållande av den rapportering som idag går mot
RI-systemen. Det är ännu för tidigt att ange när
sådan funktionalitet kommer att vara på plats
men målsättningen är att det kommer ske innan
utgången av 2016.
Stöd för att hantera digitala dokument
Inom Sveriges Domstolar hanteras allt mer information digitalt. Det finns ett behov att kunna
ta emot, arbeta med, göra tillgänglig samt skicka
digital information. Detta kräver relevant stöd
för en effektiv dokumenthantering. Domstolsverket har under 2013 bedrivit ett projekt för att
identifiera domstolarnas behov av teknisk utrustning för dessa ändamål.
Under 2014 ska ett förslag tas fram på lämpliga
tekniska stöd samt övrigt stöd som underlättar
hanteringen av digitala dokument. I arbetet ingår
också att ta fram en förankrad införandeplan och
14
därigenom en prioritering av behov för att möjliggöra att största verksamhetsnytta uppstår.
Målet är att uppnå en effektiv dokument- och
informationshantering, minskning av antal utskrifter och manuell pappershantering. Stödet
ska också bidra till moderna arbetsplatser och
modern verksamhet som ger Sveriges Domstolars brukare god service och bättre bemötande.
Redan nu pågår ett arbete som kommer att fortsätta under 2014 inom nedan angivna områden.
Tillhandahålla allmänna handlingar
Arbetsbördan för domstolarna när det gäller att
lämna ut allmänna handlingar har på senare tid
ökat markant. Till stor del beror detta på fler och
mer omfattande beställningar av allmänna handlingar, där önskemålet ofta är att materialet ska
lämnas ut elektroniskt. Inom detta område ska
också förslag på lösningar, när det gäller både juridiska och tekniska stöd, presenteras.
Mobilt Vera
Domstolsverket arbetar med att ta fram ett underlag för realisering så att Sveriges Domstolar
får tillgång till Vera mobilt under 2014.
E-arkiv
Hantering av digitala dokument förutsätter att
bevarande av elektroniska handlingar kan ske
elektroniskt i ett s.k. e-arkiv. Det innebär att det
behövs en systemlösning och även regler och rutiner som gör att e-arkivet fungerar. Domstolsverket har därför genomfört en förstudie för att
undersöka förutsättningarna för att anskaffa ett
e-arkiv. Under 2014 kommer den andra etappen
av arbetet, som omfattar behovsanalys och kravställning att genomföras. Detta utgör sedan ett
underlag till den tredje och sista etappen som avser upphandling och realisering. Därefter kommer systemet successivt att införas i verksamheten. För vissa verksamheter kan införandet gå
relativt snabbt men det kommer sannolikt att ta
flera år innan hela Sveriges Domstolar har tillgång till ett e-arkiv.
Införande av e-id och tjänstecertifikat
Kravet på säker hantering av digital information
och digitala tjänster ökar kontinuerligt. Informationsutbyte inom Sveriges Domstolar samt och
med andra myndigheter sker i allt större omfattning digitalt. Det finns också stora förväntningar
från medborgare och professionella aktörer att
kunna utnyttja säkra e-tjänster för att minska
administration och öka tillgänglighet.
SVERIGES DOMSTOLAR – BUDGETUNDERLAG 2015-2017
UTGÅNGSPUNKTER
Syftet med aktiviteten är att införa funktioner i
IT-infrastrukturen som hanterar certifikat för säker identifiering av användare och tilldelning av
behörigheter. Detta ger i sin tur möjligheter att
t.ex. underteckna dokument elektroniskt, genomföra elektroniska betalningstransaktioner eller
tilldela behörighet till information baserat på roller i organisationen på ett säkert sätt.
Domstolsverket ska implementera lösningar
för elektroniska ID: n och tjänstecertifikat som
bygger på vedertagen standard och som har en
bred tillämpning på markanden. Domstolsverket
ska i möjligaste mån delta i de arbeten som bedrivs inom myndighetssverige för att utveckla och
ta i bruk lösningar som även kan användas mellan myndigheter t.ex. inom RIF-arbetet.
Byte av teknik i rättssal
Sedan En Modernare Rättegång (det vill säga att
förhör i tingsrätten ska dokumenteras med video) infördes i Sveriges Domstolar 2008, används en multimediadator för att spela in och
upp ljud och bild i rättssalen. Tekniken har blivit
föråldrad och en ny lösning har tagits fram under
2013. Den nya tekniken kommer att installeras i
samtliga rättssalar i Sveriges Domstolar under
2014. Därmed har tekniken framtidssäkrats liksom en framtida effektiv förvaltning.
Resursbehov
Domstolsverket kommer under kommande år
att bredda sina utvecklingsinsatser mot en effektivare informationshantering på domstol enligt vad som redogjorts för ovan. Det faktum
att det gemensamma RIF-arbetet går in i en
kravställningsfas under ett antal år och att realiseringen nu beräknas påbörjas först i slutet av
2015 och pågå fram till början av 2018 skapar
nya möjligheter. Domstolsverket ges nu bl.a.
möjlighet att vidta åtgärder kring Vera som det
länge funnits behov av. Det fortsatta utvecklingsarbetet kräver dock parallella insatser och
därmed ytterligare resurser. Strategiskt är det av
största vikt att verket nu rätt utnyttjar den möjlighet som ges och skapar de bästa förutsättningarna för framtiden både vad gäller åtaganden inom RIF men även i övrigt. Sammantaget
innebär denna, delvis nya inriktning, ett väl så
stort resursbehov som idag.
SVERIGES DOMSTOLAR – BUDGETUNDERLAG 2015-2017
2.2.3
Fortsätta effektivisera
administrationen
En fortsatt effektivisering av administrationen
syftar till att ge ett starkt och tydligt stöd till
kärnverksamheten i Sveriges Domstolar. Detta
inkluderar även en effektiv ansvarsfördelning
mellan Domstolsverket och domstolarna. Området har främst koppling till mål 7 och mål 9 i den
strategiska inriktningen. Målen omfattar bland
annat effektiv administration och samverkan.
Framtagande av strategi för effektivisering
av administrationen
Inom Sveriges Domstolar pågår en kontinuerlig
effektivisering av administrationen. För att på ett
mer samlat sätt och utifrån ett helhetsperspektiv
kommer Domstolsverket under 2014 att utforma
en strategi för den fortsatta utvecklingen och effektiviseringen av administrationen.
Strategin kommer främst att vara inriktad på
frågor inom ekonomi- och HR-området. Målet
är att öka effektiviteten och kvaliteten i den administrativa verksamheten inom Sveriges Domstolar vilket inkluderar ansvarsfördelningen mellan Domstolsverket och domstolarna. Strategin
ska sedan ligga till grund för framtagande av
handlingsplaner. Projektet kommer att genomföras i samråd med domstolarna.
Effektiviseringar inom ekonomi- och
löneadministrationen
Statsmakterna ställer på olika sätt krav på att
myndigheterna är effektiva i sin administration.
Under 2012 bildades Statens servicecenter (SSC)
som för närvarande erbjuder vissa tjänster till
myndigheterna inom ekonomi- och löneadministrationsområdet, t.ex. fakturahantering och
löneadministration. För mindre och medelstora
myndigheter erbjuder SSC även helhetslösningar
inom administrationen. Anslutningen är än så
länge frivillig. Ekonomistyrningsverket (ESV)
har nyligen i en rapport till regeringen föreslagit
att anslutningen även fortsatt ska vara frivillig.
ESV har fått i uppdrag att stödja det fortsatta
utvecklingsarbetet med SSC. En del i detta ingår
att kartlägga hur effektivt ett antal statliga myndigheter själva sköter verksamheten inom de
tjänsteområden som SSC erbjuder. Domstolsverket (Sveriges Domstolar) har under 2013 varit
en av ca 25 myndigheter som kartlagts. De nyckeltal som tagits fram inom ramen för detta arbete
har visat att en anslutning till SSC skulle bli väsentligt dyrare för Sveriges Domstolar än att
15
UTGÅNGSPUNKTER
fortsätta i egen regi. Effektivitetsmässigt ligger
Sveriges Domstolar bra till i jämförelse med SSC.
Domstolsverket har ju i många år fungerat som
ett servicecenter åt domstolarna då det av Domstolsverkets instruktion framgår att Domstolsverkets uppgift är just att ge administrativt stöd
och service åt domstolarna och övriga myndigheter inom Sveriges Domstolar. Domstolsverket
har under årens lopp arbetat med att effektivisera
ekonomi- och löneadministrationen. Under 2010
centraliserades all löneadministration från domstolarna till Domstolsverket. Sedan hösten 2013
pågår ett arbete med att centralisera ekonomiadministrationen, bl.a. konteringsuppgifterna
från domstolarna till Domstolsverket.
Ur ett helhetsperspektiv finns det effektivitets- och kvalitetsvinster med en mer samordnad hantering av kund- och leverantörsfakturor
inom Sveriges Domstolar. Då kontering av fakturor samordnas effektiviseras konteringen och
resurser kan frigöras till kärnverksamheten.
Samordningen leder också till ökad kvalitet och
enhetlighet genom ökad rutin och säkerhet i utförandet. Informations- och utbildningsinsatserna kan effektiviseras. Sammantaget kommer
Sveriges Domstolar därmed att bättre leva upp
till kraven på god intern styrning och kontroll
och hög effektivitet.
Domstolsverket har under föregående år även
infört ett system för elektroniska beställningar i
syfte att skapa förutsättningar för enklare inköp,
bättre uppföljning och kontroll samt för att effektivisera administrationen. Systemet kommer
successivt att utvecklas genom att fler varor och
tjänster kommer att kunna beställas elektroniskt.
En anslutning till SSC är inte aktuell i dagsläget
för Sveriges domstolar eftersom Domstolsverket
redan idag fungerar som ett servicecenter för
domstolarna och övriga myndigheter inom Sveriges domstolar. Domstolsverket är dessutom effektiva i jämförelse med SSC avseende de ekonomioch löneadministrativa tjänster som SSC erbjuder.
Upphandling av nytt ekonomisystem och
nytt löne- och personaladministrativt system
Under de närmaste åren kommer Domstolsverket att behöva upphandla såväl ekonomi- som
löne- och personaladministrativt system. Vad gäller ekonomisystemet finns idag ett tillsvidareavtal
med Agresso (Unit4) som måste konkurrensutsättas enligt LOU. ESV har tecknat ett ramavtal
med två leverantörer, Unit4 Agresso och KMD.
Då ESV: s ramavtal inte tillgodoser fullt ut de
16
behov som Sveriges domstolar har av ett ekonomisystem pågår förberedelser för att genomföra en egen upphandling av ekonomisystem.
ESV har under hösten 2013 även tecknat ett
nytt ramavtal för löne- och personaladministrativt system med Evry. För Sveriges Domstolar
innebär detta beslut att löne- och personaladministrativa systemet Palasso på sikt måste bytas ut
mot ett nytt system. Under året kommer därför
en förstudie att genomföras för att närmare utreda konsekvenserna och riskerna med ett
systembyte. Med förstudien som bas kommer
Domstolsverket att fatta beslut om införande av
ett nytt system inom detta område. Senast i mitten av 2016 måste ett nytt löne- och personaladministrativt system ha tagits i drift i Sveriges
Domstolar och därigenom ha ersatt Palasso.
Verksamhetsstöd för utbetalningar av
ersättningar i mål
Domstolsverket har 2013 påbörjat ett projekt för
att vidareutveckla verksamhetsstödet för att betala ut ersättningar i mål (KIM). Syftet är att
minska förvaltningskostnaderna och erhålla en
minskad sårbarhet i förvaltningen. Vidarutveckling av systemet ska leda till ett stöd som på bästa
sätt stödjer verksamhetsprocessen. I projektet
ingår också att utveckla funktionaliteten utifrån
dagens krav och önskemål. Det nya verksamhetsstödet möjliggör registrering av kostnader i
fler delposter (t ex arbete, tidsspillan, utlägg för
offentliga försvarare) vilket ger förbättrade möjligheter att följa upp och analysera kostnaderna.
Projektet planeras att avsluta i slutet av 2014.
Betalning av ansökningsavgifter via webben
(OCR-betalningar)
Under 2013 påbörjades ett utvecklingsprojekt för
att realisera ett verksamhetsstöd som möjliggör
betalning av ansökningsavgifter via externwebben. Huvudsyftet med verksamhetstödet är att
tillhandahålla en modernare betalningslösning
för medborgarna.
Verksamhetsstödet kommer även att effektivisera den löpande administrationen av ansökningsavgifter vid domstolarna genom att matchningsproblemen mellan ansökan och betalning
minskar och att kassaboken på sikt kan fasas ut.
Även hanteringen vid Domstolsverket kommer
att effektiviseras och antalet plusgirokonto
kommer drastiskt minskas vilket också kommer
leda till minskade avgifter. Projektet beräknas
kunna avslutas under hösten 2014.
SVERIGES DOMSTOLAR – BUDGETUNDERLAG 2015-2017
UTGÅNGSPUNKTER
Ny redovisningsplan och
budgeteringsmodell
Den redovisningsplan som idag används inom
Sveriges Domstolar har vuxit i omfattning i takt
med en mer omfattande verksamhet och större
organisatoriska enheter m.m. Detta har inneburit
att den har blivit svåröverskådlig. Detsamma gäller även för den nuvarande budgeteringsmodellen.
Under 2013 har ett arbete med att ta fram en
ny redovisningsplan för Sveriges Domstolar inletts. En ny redovisningsplan ska bland annat ge
beslutsfattare inom Sveriges Domstolar bättre
förutsättningar att erhålla korrekt och adekvat information för styrning, kontroll och uppföljning.
Budgeteringsarbetet ska också kunna förenklas
och anpassas efter verksamhetens behov varför
även budgeteringsmodellen ska ses över. Redovisningsplanen och budgeteringsmodellen ska
också struktureras på ett enkelt och överskådligt
sätt för att underlätta och effektivisera ekonomiadministrationen inom Sveriges Domstolar.
Målet är att den nya redovisningsplanen och
budgeteringsmodellen ska implementeras vid
årsskiftet 2014/2015 samtidigt som en ny version av Agresso tas i drift.
2.2.4
Utveckla strategisk styrning
Utvecklingen av den strategiska styrningen är en
fortsättning på den verksamhetsöversyn som
Domstolsverket genomförde 2012–2013. Den
ska säkerställa att Domstolsverket möter domstolarnas och medborgarnas behov. En viktig del
i detta arbete är att utveckla dialogen med domstolarna i strategiska frågor. Dialogen är efterfrågad både av domstolarna och Domstolsverket.
Syftet är att öka samsyn och helhetsagerande
inom områden där det krävs gemensamma åtgärder för att öka kvaliteten och effektiviteten
inom Sveriges Domstolars verksamhet. Området
tar framför allt sikte på mål 7, 8 och 9 i den strategiska inriktningen. Målen omfattar bland annat
effektiv administration, ändamålsenlig resursfördelning och samverkan.
Utvecklad dialog med domstolarna
I samband med den verksamhetsöversyn som
genomfördes 2012 framfördes önskemål om ett
närmare samarbete mellan Domstolsverket och
domstolarna i strategiska frågor. Detta önskemål
har även framförts av domstolarna. Under 2013
har därför ett arbete påbörjats där målet är att
åstadkomma en sådan samverkan. Diskussioner
SVERIGES DOMSTOLAR – BUDGETUNDERLAG 2015-2017
har förts i domstolschefsgrupperna och ämnet
diskuterades även under Chefsdagarna 2013.
Diskussionerna resulterade bland annat i ett
gemensamt beslut om att bilda ett strategiskt råd,
bestående av domstolschefer som ska vara rådgivande i den övergripande ledningsprocessen. En
arbetsgrupp driver frågan vidare och målsättningen är att under 2014 ha utsett detta strategiska råd. Arbetsgruppen ska även arbeta med
andra frågor som bland annat rör domstolschefsgruppernas sammansättning samt uppgiftsfördelningen i vissa frågor mellan Domstolsverket och domstolarna.
Strategi för verksamhetsutveckling inom den
dömande verksamheten
Sveriges Domstolar arbetar kontinuerligt med
verksamhetsutveckling för att den dömande
verksamheten ska vara effektiv, rättssäker och
inge förtroende. Domstolsverket stödjer domstolarna i detta arbete. Stödet från Domstolsverket
ska fokusera på de områden som bäst möter
domstolarnas behov av utveckling och som därmed ger störst nytta och effekt.
Under våren 2014 ska Domstolsverket utforma
en strategi och ta fram handlingsplaner för utvecklingsarbetet. Syftet med strategiarbetet är att
tydliggöra vilka områden inom verksamhetsutveckling som ska prioriteras för att bättre kunna
styra insatserna vad gäller dessa områden. Strategin ska beskriva inriktning och mål för verksamhetsutvecklingsarbetet och handlingsplanerna ska
bland annat innehålla aktiviteter för hur målet ska
uppnås. Domstolarna ska involveras i arbetet.
Framtagning av e-strategi
En e-strategi ska beskriva hur potentialen i digitaliseringen ska tas till vara i verksamheten och
hur verksamhetsstrategin kan realiseras
Inom Sveriges Domstolar pågår flera utvecklings- och effektiviseringsaktiviteter där IT och
digitaliseringens möjligheter är en starkt bidragande del av lösningen.
Syftet med aktiviteten är att formulera en estrategi som på ett tydligt sätt vägleder och visar
på möjligheter att nå verksamhetsmål med rätt
stöd av digitala tjänster. Strategin ska belysa frågeställningar som:
• Vilken ambitionsnivå Sveriges Domstolar ska
ha när det gäller att övergå till digital hantering
av information i våra processer kopplat till
mål för effektivitet, kvalitet och service.
17
UTGÅNGSPUNKTER
• Hur Sveriges Domstolar förhåller sig till digitalt informationsutbyte med andra organisationer och vilken potential det ligger i detta.
• Vilken service Sveriges Domstolar ska ge professionella aktörer och allmänheten i de digitala kanalerna, som till exempel webb, mobilappar och tillgång till öppna data.
• Hur Sveriges Domstolar ser på balansen mellan öppenhet och integritet så att rätt säkerhetslösningar kan arbetas fram.
• Hur Sveriges Domstolar förhåller sig till nationella initiativ på området, som till exempel
digital agenda för Sverige och regeringens mål
för e-förvaltning.
Mobile Device Management - hantering av
mobila enheter
Mobila enheter i form av smarta telefoner och
läsplattor blir allt vanligare som arbetsverktyg på
de flesta håll i verksamheten.
Aktiviteten ska säkerställa att de mobila enheter som används inom Sveriges Domstolar admi-
nistreras på ett sätt som tillmötesgår kraven på
säkerhet, flexibilitet och kostnadseffektivitet.
Genomförandet ska innehålla analys, anskaffning och implementering av nödvändiga verktyg
i Domstolsverkets IT-infrastruktur för att hantera de på markanden mest vanliga, och för verksamheten bäst anpassade, telefonerna och
läsplattorna.
Resursfördelning mellan
domstolskategorierna
Hösten 2012 presenterade utredningen "Översyn
av resursfördelningen mellan domstolskategorierna" ett förslag till analysmetod för att bedöma
resursbehovet för olika domstolskategorier. Analysmetoden tillämpades för första gången i 2013
års budgetarbete och medförde en relativ omfördelning av resurser mellan domstolskategorierna.
De allmänna domstolarnas andel av de totala resurserna ökade medan förvaltningsdomstolarnas
andel minskade. Inför kommande års budgetarbete är avsikten att utveckla metoden ytterligare i
syfte att få till stånd en effektiv resursfördelning
mellan domstolskategorierna.
2.3 Insatser inom områdena teknik, säkerhet och lokalförsörjning
Förutom de utvecklingsinsatser som planeras
inom de strategiska områdena finns det skäl att
särskilt redogöra för de insatser som planeras
inom områdena teknik, säkerhet och lokalförsörjning. Flera viktiga investeringar sker inom
dessa områden, som har stor påverkan på resursbehovet för Sveriges Domstolar.
2.3.1
Insatser inom teknikområdet
Utvecklingen av nya produkter och nya standarder gör att livslängden på dagens teknik är förhållandevis kort. Uppgraderingar och utbyte sker
därför allt oftare och i större omfattning än tidigare. Tekniken för bild- och ljudhanteringen håller på att ersättas av nya digitala gränssnitt och
nya bildformat med en allt högre upplösning,
HD (High Definition). Den teknik som installerats i samband med införandet av EMR behöver
därför bytas ut. Under 2013 påbörjades därför en
första uppgradering till den nya digitala tekniken.
Utbytet och uppgraderingen kommer att pågå
under den kommande 3-4 års perioden. Investeringen för 2014 har bedömts till cirka 58 mnkr.
Digital målhantering från Åklagarmyndigheten
till domstolarna har påverkat arbetssätt och ruti-
18
ner. Domstolsverket har under 2013 genomfört
en utredning för att hitta en mer ändamålsenlig
och flexibel hantering av digitala handlingar. För
att göra detta möjligt krävs bland annat utveckling av tekniska verksamhetsstöd samt bärare av
den nya tekniken. På domstolarna installeras
trådlöst nätverk som ett led i den digitala målhanteringen. Detta kommer underlätta hanteringen av framtida mobila lösningar och även ge
en ökad flexibilitet. Arbetet påbörjades under
2013 och kommer att fortgå under den kommande perioden. Investeringen bedöms till cirka
10 mnkr under perioden 2014–2015.
Med den digitaliserade målprocessen kommer
även kraven på driftsäkerhet och behovet på tillgång till tekniska stödsystemen att öka. För att
minska risken för störningarna vid korta elavbrott krävs olika tekniska åtgärder, som beräknas
kosta cirka en mnkr årligen.
Användandet av videokonferenstekniken vid
förhandlingar har fortsatt att öka och investeringar av ytterligare teknik kommer att ske under
de kommande åren. Utnyttjandet är högt i både
förhandlingssalar och samtalsrum. För att förbättra tillgången och underlätta planeringen vid
förhandlingar kommer fler videokonferenssy-
SVERIGES DOMSTOLAR – BUDGETUNDERLAG 2015-2017
UTGÅNGSPUNKTER
stem att installeras. Under åren 2014–2017 är
planen att installera cirka 60 videokonferenssystem i årligen.
Sedan några år tillbaka har arbetet med att öka
säkerheten och tryggheten vid domstolarna på
gått. Vid de flesta av domstolarna installeras kameraövervaktning, larm och metalldetektorbågar.
Vid några domstolar kommer ett bagageröntgensystem att installeras, för att under 2014 kunna
utvärdera tekniken och hanteringen mer ingående. Under året kommer även ett centraliserat
larmöverförings- och larmmottagningssystem införas på domstolarna. Investeringarna bedöms
till ca 10 mnkr.
Inom telefoniområdet har avregleringen och
en efterföljande omstrukturering gjort att sårbarheten och störningarna inom telefonin ökat. Orsaken är att fler aktörer och intressenter är inblandade och att den nya tekniken är
förhållandevis känslig för störningar och yttre
påverkan. Domstolsverket förbättrar och säkerställer fortlöpande tillgängligheten i de delar som
Domstolsverket rår över. Installation av avbrottsfri elförsörjning är en del av detta. Äldre
växelsystem ersätts med en centraliserad lösning
vilket ökar möjligheterna till samverkan. På sikt
kommer en centraliserad kommunikationslösning ge besparingar och lägre förvaltningskostnader samt öka möjligheten till effektiviseringar.
Investeringen av ny teknik är bedömd till cirka
12 mnkr de kommande två åren.
Förutom rena teknikinvesteringar inom området, kommer även omfattande investeringar ske i
samband med de lokalförändringar som sker
inom Sveriges Domstolar. Investeringar av teknik i samband med nybyggnader och om och
tillbyggnader är beräknade till ca 55 mnkr årligen.
För om- och nybyggnation av domstolslokaler se
vidare under avsnittet 2.3.3 Om- och nybyggnation av domstolslokaler.
2.3.2
Säkerhetskontroll i domstol
Under 2013 uppgick kostnaderna för säkerhetskontroll i domstol till 17 mnkr.
Under 2013 har sex tingsrätter1 haft så kallad
fast säkerhetskontroll, dvs. daglig säkerhetskontroll som omfattat alla besökare till domstolen.
Kontrollerna har hittills genomförts med i huLunds tingsrätt, Malmö tingsrätt, Blekinge tingsrätt,
Helsingborgs tingsrätt, Göteborgs tingsrätt och Södertälje
tingsrätt.
vudsak inhyrda ordningsvakter men också av
egna anställda med ordningsvaktsförordnande.
Under året har finansieringsmodellen justerats
genom att decentralisera medel för att öka möjligheten för berörda domstolar att anställa egen
personal med ordningsvaktsförordnande och
därmed optimera resurserna. Den totala kostnaden för de sex tingsrätternas fasta säkerhetskontroller var knappt 11 mkr under 2013.
Utöver de fasta säkerhetskontrollerna har 21
antal domstolar genomfört säkerhetskontroll vid
behov till en kostnad av cirka 3 mnkr. Dessa
kontroller har oftast avgränsats i tid och varit
knutna till en specifik förhandling.
Tingsrätterna i Stockholm, Göteborg och
Malmö disponerar säkerhetssalar som nyttjas av
flera domstolar i respektive region.
Under 2013 genomfördes ett två månader
långt test med bagageröntgen i Göteborg tingsrätts fasta säkerhetskontroll. Testet utföll väl och
under 2014 kommer användandet av bagageröntgen permanenteras i den fasta säkerhetskontrollen i Göteborgs tingsrätt och Malmö tingsrätt. Inköp av en röntgenmaskin samt utbildning
för egen personal uppgår i uppstartsskedet till
600 tkr per domstol.
Domstolsverket utvärderar just nu de sex tingsrätter som haft fast säkerhetskontroll i 1,5 år. Det
är genomgående positiva erfarenheter varför det
inte finns anledning att tro att de fasta säkerhetskontrollerna kommer att bli färre framöver, tvärtom. Domstolsverket beräknar därför att säkerhetskontrollerna 2015-2017 kommer att kosta 15
mnkr årligen, Stockholmsregionen exkluderad.
Detta förutsätter då också att fast säkerhetskontroll enbart införts på ett begränsat antal nya domstolar.
Under 2014 avser de fem tingsrätterna i
Stockholmsområdet2 att införa fast säkerhetskontroll. Inriktningen är att i första hand få till
en fungerande organisation av kontrollerna och
därefter, i de fall det är behövligt och lämpligt,
införa bagageröntgen. Domstolsverkets bedömning är att Stockholmsregionen kommer att
kosta minst lika mycket som övriga landets fasta
kontroller, 10-15 mkr.
Övrigt säkerhetsarbete som planeras för 2015–
2017 är fortsatt stöd till domstolarna avseende
anskaffning av teknisk utrustning såsom metalldetektorbågar, bagageröntgen, genomförande av
1
SVERIGES DOMSTOLAR – BUDGETUNDERLAG 2015-2017
Stockholms tingsrätt, Södertörns tingsrätt, Attunda
tingsrätt, Solna tingsrätt och Nacka tingsrätt.
2
19
UTGÅNGSPUNKTER
utbildning på den tekniska utrustningen och ombyggnation och anpassning av entréer i de domstolar som har frekvent förekommande säkerhetskontroller.
2.3.3
Om- och nybyggnation av
domstolslokaler
De senaste 10-15 åren har präglats av ett antal reformer och sammanläggningar av domstolar. De
förutsättningar för verksamhetens storlek som
gällt vid tidpunkten för organisationsförändringarna, är nu i många fall förändrade på grund av
betydande målökningar. Allt fler domstolar har
därför ett behov av utökade lokaler. Olika demografiska förändringar har också bidragit till
att, främst stockholmsdomstolarna, verksamheterna har ökat och med dem allt fler förhandlingar och personalökningar. Domstolsverket kan
konstatera att stockholmsregionen totalt sett är
trångbodda lokalmässigt, likaså skåneregionen.
Målen tenderar till att ta allt längre tid och innehålla allt fler tilltalade, som ställer krav på förhandlingslokalerna. Upphandlingsfrågorna kring
byggentreprenader är komplexa och tar tid och
risk för överprövning föreligger om inte noggranna kravspecifikationer tas fram. Detta ställer
sammantaget stora krav på långsiktighet och strategisk planering. Långa ledtider för produktion
innebär att det strategiska arbetet är viktigt. För
perioden 2014-2017 föreligger uppstart av ett antal till- och nybyggnader, dock kommer de inte
att färdigställas under ovan angiven tid. Nedan
följer en kort redovisning av ett antal projekt
som planeras starta under perioden.
• Hovrätten för övre Norrland, tillbyggnad till
befintliga lokaler, hyresökning ca 2,5 mkr/år.
20
• Göta hovrätt, nybyggnad av domstol, hyresökning ca 7 mkr/år
• Lunds tingsrätt, nybyggnad av domstol, hyresökning ca 6 mkr/år
• Södertälje tingsrätt, nybyggnad av domstol,
hyresökning ca 7 mkr/år
• Eskilstuna tingsrätt, tillbyggnad av befintlig
lokal, hyresökning ca 3 mkr/år
• Borås tingsrätt, nybyggnad av domstol, hyresökning ca 4 mkr/år
• Alingsås tingsrätt, tillbyggnad till befintliga lokaler, hyresökning ca 3-4 mkr/år
• Attunda tingsrätt, tillbyggnad av befintliga lokaler samt 2 helt nya säkerhetssalar, hyresökning ca 12-14 mkr/år.
• Nacka tingsrätt, nybyggnad av domstol, hyresökning ca 5-7 mkr/år
• Förvaltningsrätt/tingsrätt i Luleå, ny migrationsdomstol, hyresökning ca 6 mkr/år.
• Helsingborgs tingsrätt, tillbyggnad av befintliga lokaler, hyresökning ca 9 mkr/år
• Malmö tingsrätt, nybyggnad av domstol, hyresökning ca 8-10 mkr/år.
• Norrtälje tingsrätt, flytt av domstol till befintliga anpassade lokaler för verksamheten, hyresökning ca 2-3 mkr/år
Sammantaget för ovanstående domstolar och de
planerade insatserna kommer hyreskostnaderna
att, förutom sedvanliga justeringar i fastighetsskatt och index öka i storleksordningen 80-85
mkr över tiden 2014-2020.
SVERIGES DOMSTOLAR – BUDGETUNDERLAG 2015-2017
UTGÅNGSPUNKTER
2.4 Målutveckling
Den totala målutvecklingen inkl. migrationsmål samtliga domstolsslag1
450 000
400 000
350 000
300 000
250 000
200 000
150 000
100 000
50 000
0
Inkomna
Avgjorda
Balanserade
2007
328 721
328 496
145 758
2008
350 632
359 431
136 457
2009
370 726
363 221
143 652
2010
382 219
370 635
154 915
2011
383 344
390 370
147 833
2012
388 540
398 008
138 242
2013
385 078
387 142
136 052
På grund av eftersläpningar och rättelser i registreringen av mål, överensstämmer inte alltid skillnaden mellan antalet
inkomna och avgjorda mål med balansförändringen under året, till exempel har vissa mål som avgjorts 2012 registrerats
först 2013.
1
Det totala antalet inkomna mål 2013 har, jämfört
med föregående år, minskat med en procent.
Från och med 2007 då migrationsdomstolarna
har varit inrättade fullt ut har det varit en ökning
av inkomna mål med 17 procent. Ökningen härrör sig framförallt från åren mellan 2007 och
2010 medan åren därefter visar ett stabilt målinflöde med få variationer.
Det har avgjorts omkring 11 000 färre mål
2013 än under 2012, vilket motsvarar tre procents minskning. Under sjuårsperioden har där-
SVERIGES DOMSTOLAR – BUDGETUNDERLAG 2015-2017
emot antal avgjorda mål ökat med nästan 59 000
mål eller 18 procent.
Det totala antalet balanserade mål har minskat
med drygt 2 000 mål eller knappt två procent
under 2013. Trenden de senaste fyra åren är
minskade balanser och jämfört med 2010 har balanserna minskat med 19 000 mål eller 12 procent. Sedan 2008 då det var en kraftig nedgång
av balanserna till följd av stora balansavarbetningsinsatser är dessa däremot oförändrade i
jämförelse med 2013.
21
UTGÅNGSPUNKTER
Inkomna mål
Inkomna mål vid domstolarna
Utveckling per domstolsslag
2011
2012
2013
Inkomna mål
Tingsrätter
Hovrätter
Högsta domstolen
Förändring
2011-2013
Antal
%
Förändring
2012-2013
Antal
178 268
183 510
180 038
1 770
1 % -3 472
24 492
25 459
25 827
1 335
5%
%
-2 %
368
1%
6 004
5 709
6 406
402
7%
697
12 %
103 333
103 611
105 872
2 539
2%
2 261
2%
Migrationsdomstolarna
25 353
25 772
26 385
1 032
4%
613
2%
Kammarrätter exkl migration
25 641
25 442
22 809 -2 832
-11 % -2 633
-10 %
Migrationsöverdomstolen
11 142
11 717
9 254 -1 888
-17 % -2 463
-21 %
Förvaltningsrätter exkl migration
Högsta förvaltningsdomstolen
Summa totalt
8 070
7 324
382 303
388 544
Vid tingsrätterna har antalet inkomna mål
minskat med omkring två procent medan antalet har ökat på hovrätterna och Högsta domstolen med en respektive tolv procent. Vid tingsrätterna har det varit ett minskat inflöde av
brottmål och då framförallt bötesmål. Dessa har
minskat kraftigt, 38 procent, sedan måltypen infördes 2010. De målkategorier som har ökat
mest på tingsrätterna är familjemål, som har en
tydlig stigande trend och under sjuårsperioden
har ökat med närmare 53 procent, samt PBLmål som har ökat med 17 procent det senaste
året. PBL-målen kom till tingsrätterna under
2011 i samband med mark- och miljödomstolsreformen. Ökningen av PBL-mål beror bl.a. på
ökade resurser hos länsstyrelserna för avarbetning av balanser rörande PBL-ärenden. Ökningen av PBL-mål syns även hos hovrätterna.
Antalet inkomna mål vid förvaltningsrätterna
har ökat med två procent 2013 medan det har
varit en kraftig minskning på kammarrätterna
med 10 procent. Måltillströmningen har på
kammarrätterna framförallt varit mindre avse-
22
8 487
417
385 078 3 068
1 163
16 %
1 % -3 466
5%
-1 %
ende socialförsäkringsmål. Högsta förvaltningsdomstolen har tvärt emot kammarrätterna haft
en stor ökning. Ökningen som framförallt avsåg
skattemål har varit hela 16 procent och berodde
till viss del på seriemål. Trenden med ökade
skattemål och minskade socialförsäkringsmål är
tydlig bland förvaltningsdomstolarna. Ökningen
av skattemål kan framförallt härledas till ett fåtal
måltyper. Dessa är mål rörande ROT/RUTavdrag, lagen om finansiering av radio och TV
samt mål rörande mervärdesskatt. Socialförsäkringsmålen fortsatte minska kraftigt vid förvaltningsrätterna 2013. Minskningen är störst vad
gäller mål rörande sjukpenning och sjuk- och aktivitetsersättning.
Vid migrationsdomstolarna har antalet mål
ökat med två procent under 2013. Avlägsnandemålen, som är den största och mest resurskrävande måltypen, har ökat med tolv procent. Uppehållstillstånd utan samband med avvisning eller
utvisning, har fortsatt att minska kraftigt. Vid
migrationsöverdomstolen minskade måltillströmningen med hela 21 procent.
SVERIGES DOMSTOLAR – BUDGETUNDERLAG 2015-2017
UTGÅNGSPUNKTER
Avgjorda mål
Avgjorda mål vid domstolarna
Utveckling per domstolsslag
2011
2012
2013
180 879
182 712
181 210
331
0%
-1 502
-1 %
24 465
25 162
25 622
1 157
5%
460
2%
5 706
5 893
6 090
384
7%
197
3%
Avgjorda mål
Tingsrätter
Hovrätter
Högsta domstolen
Förvaltningsrätter exkl migration
Förändring
2011-2013
Antal
%
Förändring
2012-2013
Antal
%
110 299
108 693
106 784
-3 515
-3 %
-1 909
-2 %
Migrationsdomstolarna
26 658
28 761
25 539
-1 119
-4 %
-3 222
-11 %
Kammarrätter exkl migration
23 482
28 063
23 765
283
1%
-4 298
-15 %
Migrationsöverdomstolen
11 023
11 825
9 697
-1 326
-12 %
-2 128
-18 %
8 058
6 900
8 435
377
5%
1 535
22 %
390 570 398 009 387 142
-196
0 % -10 867
-3 %
Högsta förvaltningsdomstolen
Summa totalt
Tingsrätterna har avgjort något färre mål 2013 än
föregående år och det är framförallt brottmål
som minskar. Dessa har minskat fem procent
vilket följer den minskade måltillströmningen av
brottmål. Vid hovrätterna och Högsta domstolen
har antalet avgjorda mål ökat 2013 med två respektive tre procent jämfört med föregående år.
Antalet avgjorda mål vid förvaltningsrätterna
och kammarrätterna 2013 har minskat med fyra
respektive 16 procent. I båda domstolsslagen har
det framförallt varit en minskad avverkning av
socialförsäkrings- och migrationsmål. Vid
Högsta förvaltningsdomstolen ökade däremot
antalet avgjorda mål med 22 procent 2013. Den
stora ökningen kan tillskrivas avverkningen av
skattemål och socialförsäkringsmål.
Balanserade mål
Balanserade mål vid domstolarna
Utveckling per domstolsslag
Balanserade mål
Tingsrätter
Hovrätter
Högsta domstolen
Förvaltningsrätter exkl migration
Migrationsdomstolarna
2011
2012
2013
74 188
74 988
73 544
5631
5929
6128
Förändring
2011-2013
Antal
%
-644
-1 %
497
9%
Förändring
2012-2013
Antal
%
-1 444
-2 %
199
3%
1614
1430
1742
128
8%
312
22 %
42 570
37 566
36 790
-5 780
-14 %
-776
-2 %
7 819
4 884
5 752
-2 067
-26 %
868
18 %
10 753
9 161
8 221
-2 532
-24 %
-940
-10 %
Migrationsöverdomstolen
1 558
1 450
1 004
-554
-36 %
-446
-31 %
Högsta förvaltningsdomstolen
2 440
2 837
2 871
431
18 %
34
1%
146 573 138 245 136 052
-2 209
-2 %
-2 193
-2 %
Kammarrätter exkl migration
Summa totalt
Balanssituationen vid tingsrätterna har under
2013 förbättrats något jämfört med 2012 och
minskningen uppgår till två procent. Vid hovrätterna har det skett en balansökning med omkring
tre procent. Högsta domstolen har efter en kraftig balansminskning 2012 ökat sina balanser un-
SVERIGES DOMSTOLAR – BUDGETUNDERLAG 2015-2017
der 2013. Balansökningen var 22 procent och är
en följd av det stora målinflödet under året.
Balanssituationen vid förvaltningsrätterna exklusive migrationsmål har ytterligare förbättrats
under 2013. Noterbart är att skattemålsbalansen
har ökat kraftigt medan balansen för socialförsäkringsmål har minskat. Antalet balanserade migrat-
23
UTGÅNGSPUNKTER
ionsmål har dock ökat betydligt. Vid kammarrätterna har balanserna minskat. Framförallt är det en
minskning av socialförsäkrings- och migrationsmål. Balanssituationen vid Högsta förvaltningsdomstolen har försämrats marginellt under 2013.
Verksamhetens mål – Domstolarna exklusive
migrationsdomstolarna
I nedanstående diagram redovisas domstolarnas
resultat för regeringens verksamhetsmål från
2007, då nuvarande verksamhetsmål infördes, till
2013. Resultatet över tid har klart förbättrats för
samtliga domstolsslag.
Resultat för regeringens verksamhetsmål exklusive migrationsdomstolarna
12
10
Månader
8
Tingsrätt brottmål
Tingsrätt tvistemål
Hovrätt brottmål
6
Hovrätt tvistemål
Förvaltningsrätt
4
Kammarrätt
2
0
2007
2008
2009
2010
2011
År 2013 uppnådde tingsrätterna målet om fem
månaders omloppstid för brottmål och var även
mycket nära att även uppnå målet om sju månaders omloppstid för tvistemål. Hovrätterna uppnådde inget av sina verksamhetsmål 2013 men
var relativt nära att uppnå målet för tvistemål om
fem månaders omloppstid. Hovrätterna har dock
fortfarande en bit kvar till målet om fem månaders omloppstid för brottmål. Förvaltningsrätternas omloppstid 2013 var en månad högre jämfört med målet om sex månader, men i förhållande till föregående år har resultatet förbättrats med 1,5 månader. Kammarrätternas
omloppstid överstiger målet om sex månader. I
24
2012
2013
ett längre tidsperspektiv har emellertid kammarätternas omloppstider förbättrats avsevärt.
Verksamhetens mål –
Migrationsdomstolarna
Regeringens verksamhetsmål för migrationsdomstolarna enligt nuvarande definition infördes
först 2012. Det kan emellertid vara av intresse att
redovisa utvecklingen av omloppstider över en
längre tidsperiod även för migrationsdomstolarna. I diagrammet nedan redovisas resultatet för
åren 2007-2013 enligt nuvarande definition av
verksamhetsmål.
SVERIGES DOMSTOLAR – BUDGETUNDERLAG 2015-2017
UTGÅNGSPUNKTER
Resultat för regeringens verksamhetsmål – migrationsdomstolarna
14
12
Migrationsdomstolarna,
avlägsnandemål,
ensamkommande barn
Migrationsdomstolarna
verkställighetsmål
Månader
10
8
6
Migrationsdomstolarna, totalt
4
Migrationsöverdomstolen, totalt
2
0
2007
2008
2009
2010
2011
2012
År 2013 uppnådde migrationsdomstolarna nästan målet för verkställighetsärenden på en månad.
Målet för avlägsnandemål ensamkommandebarn
på två månader uppnåddes inte och inte heller
målet på fyra månader för samtliga migrationsmål. Migrationsöverdomstolen uppnådde inte
verksamhetsmålet på två månader för samtliga
2013
migrationsmål. Under de senaste åren har resultatet förbättrats avsevärt för både migrationsdomstolarna och Migrationsöverdomstolen. Mellan 2010 och 2013 har t.ex. omloppstiden för
migrationsmål totalt halverats på migrationsdomstolarna.
2.5 Produktivitetsutvecklingen
I det följande redogörs för utvecklingen av domstolarnas kostnadsproduktivitet. Produktiviteten
har då definierats som antalet avgjorda mål och
ärenden i förhållande till de totala kostnaderna
på anslaget 1:5 Sveriges Domstolar. Kostnaderna
har också fastprisberäknats. Produktivitetsutvecklingen blir särskilt intressant om den studeras över en längre tidsperiod. Här har en tioårs
period valts. Vid beräkning av kostnadsproduktivitet har målen viktats för tingsrätterna och förvaltningsrätterna. Olika målkategoirer har fått
olika vikt beroende på hur resurskrävande målkategorin är. Vikterna är desamma som används
vid resursfördelningen.
I detta avsnitt exkluderas migrationsdomstolarna och mål om trängselskatt genomgående.
Indexutveckling av antalet avgjorda mål, kostnader och produktivitet vid domstolarna, basår 2004.
130
120
110
100
90
80
70
2004
2005
2006
Produktivitet
2007
2008
2009
Avgjorda viktade mål
SVERIGES DOMSTOLAR – BUDGETUNDERLAG 2015-2017
2010
2011
2012
2013
Kostnad (fasta priser)
25
UTGÅNGSPUNKTER
Mellan åren 2004–2005 sjönk kostnaderna samtidigt som antalet avgjorda viktade mål och ärenden ökade vilket ledde till en ökad kostnadsproduktivitet. Efter en stagnation 2006 sjönk
produktiviteten 2007 beroende på en relativt
kraftig kostnadsökning. Orsakerna till kostnadsökningen och den svagare produktivitetsutvecklingen var framförallt att antalet årsarbetskrafter
ökade samtidigt som utgifter för räntor och
amorteringar samt kostnader för nämndemän, till
följd av bland annat arvodesökning, steg kraftigt.
Under 2008 steg produktiviteten till den högsta
nivån under perioden till följd av en kraftig ökning av antalet avgjorda mål. En förklaring till
produktivitetsförbättringen är att de tidigare omfattande nyrekryteringarna och fokuseringen på
balansavarbetning gav resultat. År 2009 minskade produktiviteten då kostnaderna steg samtidigt som antalet avgjorda mål minskade något.
En förklaring till produktivitetsförsämringen var
att antalet avgjorda mål minskade rejält till följd
av planering och genomförande av förvaltningsrättsreformen samtidigt som lokalkostnaderna
ökade på grund av dubbelhyror i samband med
ombyggnation respektive nybyggnation.
År 2010 ökade både avgjorda mål och kostnaderna vilket gav en oförändrad produktivitet
jämfört med året innan. År 2011 fortsatte kostnaderna att öka men avgjorda mål ökade i än
högre utsträckning och produktiviteten steg åter
igen. Den främsta orsaken var avarbetande av
balanser vid förvaltningsrätterna som byggts upp
i samband med förvaltningsrättsreformen.
Även 2012 avgjordes det högsta antalet viktade
mål och ärenden under perioden. Kostnaderna
var dock i paritet med 2011. År 2013 vände produktiviteten nedåt efter de senaste årens ökningar. Minskningen uppgick till 4,3 procent.
Den försämrade produktiviteten är en följd av
att antalet viktade avgjorda mål för första gången
minskat under perioden, samtidigt som kostnaderna fortsatt öka. Antal avgjorda viktade mål
och ärenden är dock i paritet med 2011, det vill
säga på historiskt sett höga nivåer. Under hela tioårsperioden har produktiviteten ökat med drygt
tre procent.
En generell anledning till det vikande antalet
avgjorda mål 2013 är att ökningen av inflödet av
mål, som varat flera år, avstannat och att balansnivåerna har sjunkit de senaste åren.
Ökningen av kostnaderna mellan 2012 och
2013 kan främst förklaras av högre kostnader för
personal bland annat beroende på en ökning av
det totala antalet årsarbetskrafter. Personalökningen hänger samman med att antalet inkomna
mål ökat kontinuerligt under en följd av år innan
årets marginella nedgång av måltillströmningen,
samtidigt som ambitionen varit att minska balanserna. Under 2013 utökades också antalet utbildningsplatser för fiskaler med 60 platser.
Vidare kan nämnas att anslagsbelastningen av
RIF-utvecklingen ökade med 62 mnkr 2013 jämfört med föregående år. Framför allt beror detta
på en ändrad inriktning i programmet, vilket
medfört att merparten av årets utveckling redovisas direkt mot anslag. Tidigare år redovisades
merparten av utvecklingen som en investering.
Detta kan förklara cirka en procentenhet av nedgången i den totala produktiviteten.
Tingsrätternas och hovrätternas produktivitetsindex, basår 2004.
112
110
108
106
104
102
100
98
96
94
92
90
2004
2005
2006
2007
2008
Tingsrätt
26
2009
2010
2011
2012
2013
Hovrätt
SVERIGES DOMSTOLAR – BUDGETUNDERLAG 2015-2017
UTGÅNGSPUNKTER
Efter att ha legat relativt still de senaste fem
åren minskar produktiviteten 2013 sammantaget för de allmänna domstolarna. Antalet avgjorda viktade mål och ärenden är i paritet
med de två senaste åren samtidigt som kostnaderna i fasta priser har ökat med drygt fyra
procent jämfört 2012.
I ett längre perspektiv har emellertid de allmänna domstolarnas produktivitet förbättrats.
Produktiviteten har stigit med sex procent mellan 2004 och 2013. Störst förbättringar har skett
vid tingsrätterna respektive Högsta domstolen,
4 respektive 22 procent, medan hovrättens produktivitet är i paritet med 2004.
Vid tingsrätterna har både kostnaderna i fasta
priser och antalet avgjorda viktade mål och
ärenden ökat årligen under perioden 2008-2011.
Under 2012 minskade antalet viktade avgjorda
mål och ärenden svagt, likaså produktiviteten.
Antalet avgjorda viktade mål och ärenden 2013
är i paritet med 2012, trots en stor minskning av
antalet inkomna och avgjorda brottmål. Kostnaderna har samtidigt ökat till de högsta nivåerna under perioden. Främsta orsaken är en relativt kraftig ökning av antalet årsarbetskrafter,
samtliga personalkategorier ökar.
Produktivitetsutvecklingen vid hovrätterna
har under de senaste åren följt utvecklingen vid
tingsrätterna ganska väl. År 2013 minskar produktiviteten något trots att antalet avgjorda mål
är det högsta under perioden. Även vid hovrätterna har antalet årsarbetskrafter ökat om än
inte i lika stor omfattning som vid tingsrätterna.
Personalökningarna vid tingsrätterna och
hovrätterna är i linje med den bedömning av resursbehovet för de allmänna domstolarna som
gjorts i budgetarbetet både 2012 och 2013. I en
analys av domstolskategoriernas relativa resursbehov, bedömdes att arbetsläget för de allmänna domstolarna var ansträngt och att ytterligare resurser borde tillföras för att minska
arbetsbelastningen, i synnerhet till tingsrätterna.
Analysen baserades på en metod som tagits
fram i en utredning 2012 och presenterats i
rapporten ”En översyn av resursfördelningen
mellan domstolskategorier”.
En orsak till att arbetsläget bedömts som ansträngt på de allmänna domstolarna är att förhandlingstiden för de mål som går till förhandling har ökat under de senaste åren. På
tingsrätterna har förhandlingstiden per brottmål
som avgjorts genom förhandling ökat med fem
procent både under 2012 och 2013. Även på
hovrätterna har förhandlingstiden per brottmål
som avgjorts genom förhandling ökat under de
två senaste åren. På hovrätterna har dessutom
förhandlingstiden per tvistemål som avgjorts
genom förhandling ökat med hela 15 procent
under 2013. Även antalet riktigt stora brottmål
med en huvudförhandlingstid över 100 timmar
har ökat kraftigt under de senaste åren. Förhandlingstiden i dessa mål har nästan tredubblats under den senaste femårsperioden. Det är
inte enbart den längre förhandlingstiden i sig
som medför ett ökat resursbehov. När förhandlingstiden blir längre, ökar också tiden för förberedelser och domskrivning m.m. i målen.
Förvaltningsrätternas och kammarrätternas produktivitetsindex, basår 2004.
130
120
110
100
90
80
70
2004
2005
2006
2007
2008
Förvaltningsrätt
SVERIGES DOMSTOLAR – BUDGETUNDERLAG 2015-2017
2009
2010
2011
2012
2013
Kammarrätt
27
UTGÅNGSPUNKTER
Sammantaget för förvaltningsdomstolarna har
produktiviteten 2013 minskat med knappt fem
procent jämfört med föregående års relativt höga
notering. Antalet avgjorda viktade mål minskade
med knappt fyra procent medan kostnaderna i
fasta priser ökat med en procent. I ett tioårsperspektiv har produktiviteten ökat med 0,5 procent
vid förvaltningsrätterna, minskat drygt 5 procent
vid kammarrätterna och ökat med knappt 20
procent vid Högsta förvaltningsdomstolen.
Produktivitetsutvecklingen vid förvaltningsoch kammarrätterna har varierat relativt mycket
under perioden. Under 2008–2010 minskade
produktiviteten. År 2011 vände dock produktiviteten kraftigt uppåt vid förvaltningsrätterna, något som även inträffade vid kammarrätterna ett
år senare. Genomförandet av förvaltningsrättsreformen har haft en stor påverkan på förvaltningsrätterna de senaste åren vilket resulterat i
minskad målavverkning 2009–2010. Det har gett
följdeffekter vid överrätterna som uppvisat ett
minskat målinflöde och även ett minskat antal
avgjorda mål. Under 2011 vände trenden och antalet avgjorda mål vid förvaltningsrätterna ökade
kraftigt. Under 2012 var antalet avgjorda viktade
mål vid förvaltningsrätterna på fortsatt höga nivåer medan kostnaderna sjönk något, vilket resulterade i en ytterligare produktivitetsförbättring
med drygt en procent. Under 2013 har produktiviteten vid förvaltningsrätterna vänt nedåt igen
då antalet avgjorda viktade mål minskat något
medan kostnaderna ökat svagt. Antalet årsarbetskrafter är i paritet med 2012, det vill säga
fortsatt en bit under 2011 års nivåer.
Under 2012 ökade antalet avgjorda mål kraftigt vid kammarrätterna beroende på en ökad
målaverkning vid förvaltningsrätterna de senaste åren och på att ett stort antal mål rörande
sjuklön vid kammarrätten i Göteborg avgjordes.
Under 2013 är antalet avgjorda mål nere på mer
normala nivåer samtidigt som kostnaderna i
fasta priser fortsatt ligger relativt stilla, något de
gjort de senaste fem åren. Detta har resulterat i
en kraftigt minskad produktivitet som dock är i
nivå med 2010–2011.
Vid Högsta förvaltningsdomstolen har antalet
avgjorda mål ökat 2013, från låga nivåer 2012,
samtidigt som kostnaderna i fasta priser är de
lägsta under perioden. Detta har medfört att
produktiviteten har ökat med knappt 23 procent 2013.
Avslutningsvis bör det nämnas något om produktivitetsmåttets begränsningar, så som det har
definierats här. Antalet avgjorda mål är inget perfekt mått på domstolarnas prestationer eftersom
alla mål inom en målkategori värderas lika. Detta
oavsett om det är ett mycket enkelt mål som
hanteras snabbt eller om det är ett omfattande
mål som det kan ta månader att avgöra. Om det
genomsnittliga målets komplexitet och resursbehov förändras över tid, så fångas det inte upp i
produktivitetsberäkningen.
Vidare säger inte produktivitetsmåttet något
om hur kvaliteten i verksamheten har utvecklats.
I utvecklingen av domstolarnas verksamhet bör
det finnas en balans mellan åtgärder som förbättrar produktiviteten respektive kvaliteten i verksamheten. En del utvecklingsinsatser kan visserligen leda till både förbättrad produktivitet och
ökad kvalitet, men andra åtgärder kan leda till en
kvalitetshöjning på bekostnad av produktiviteten.
Mot bakgrund av det ansträngda arbetsläget på
många domstolar är det rimligt att kvalitetsperspektivet får ett ökat fokus vid analyser av domstolarnas verksamhet och vid resurstilldelning till
domstolarna.
2.6 Prognoser för måltillströmning
2.6.1
Allmänna domstolarna
Tvistemål och konkursärenden
Stora svängningar i målinflöde vad avser tvistemål (exklusive familjemål) och konkursärenden
sedan början 1990-talet har sammanfallit med
låg- och högkonjunkturer, vilket tyder på att mål
och ärendetillströmningen delvis är konjunkturrelaterad. Vid den senaste djupa lågkonjunkturen
i samband med finanskrisen 2008–2009 steg an-
28
talet tvistemål och konkursärenden men har därefter legat på en relativt jämn nivå.
Familjemålen har utvecklats delvis olika. Antal
mål om gemensam ansökan har ökat de två senaste åren men har ingen klar stigande trend som
övriga familjemål uppvisar. En trolig förklaringsfaktor till den tilltagande stigande trenden kan
vara att familjemålen, efter att krav på prövnings-
SVERIGES DOMSTOLAR – BUDGETUNDERLAG 2015-2017
UTGÅNGSPUNKTER
tillstånd till hovrätt infördes hösten 2008, allt oftare blir föremål för ny talan i tingsrätt efter att
tidigare avgörande i tingsrätt vunnit laga kraft.
Troligen innebär förändringen på krav på prövningstillstånd i hovrätt att antalet familjemål
kommer fortsatta ligga på en högre nivå i tingsrätt än innan förändringen. Denna utveckling
späs på av en trend med ökande antal mål rörande vårdnad, äktenskapsskillnad och faderskap
samt att en allt större andel av målen har internationella inslag.
Återhämtningen för världsekonomin efter finanskrisen, och den påföljande historiskt långdragna internationella lågkonjunkturen, blir allt
mer tydlig efter att några år vilat på en bräcklig
grund. Den internationella konjunkturbilden är
dock delvis fortsatt splittrad. Konjunkturåterhämtningen i USA har kommit längre än i Euroområdet och arbetslösheten har sjunkit ett antal
år i rad samtidigt som BNP ökar. I euroområdet
har återhämtningen ej kommit lika långt men
BNP har ökat de senaste två kvartalen. Sannolikt
krävs det betydligt mer långtgående reformer av
regelverk på arbetsmarknaden, minskad statsapparat och andra strukturella reformer för att
vända utvecklingen. Vägen till en ekonomisk balans i euroområdet är därmed lång och osäker. I
tillväxtekonomierna är BNP-utvecklingen svag
för tillfället men bedöms växa snabbare än i
OECD-länderna de närmsta åren.
Allt fler signaler pekar uppåt för den svenska
ekonomin efter den historiskt kraftiga nedgången
i samband med finanskrisen, återhämtningen
2010-2011 och inbromsningen orsakad av det
fortsatt mycket osäkra läget i omvärlden under
2012. Konjunkturbarometern har stigit flera månader i rad och är på sin högsta nivå sedan 2011.
De flesta aktörer, exempelvis Konjunkturinstitutet och finansdepartementet, tror på en ökad tillväxt under 2014 tack vare fortsatt stark inhemsk
efterfrågan och en växande export när efterfrågan i omvärlden tar fart. Dock betonas att det
fortsatt råder en stor osäkerhet kring utvecklingen bland annat mot bakgrund av de fortsatta
osäkerheterna kring det europeiska banksystemet
och följderna av förväntade åtstramningar i den
amerikanska penningpolitiken. De svenska hushållens höga skuldsättning och de höga priserna
på den svenska bostadsmarknaden är också risker som kan ge en sämre utveckling.
Domstolsverket har ett utbyte av statistik och
information med Kronofogdemyndigheten
(KFM), bland annat rörande betalningsföreläg-
SVERIGES DOMSTOLAR – BUDGETUNDERLAG 2015-2017
ganden, då en stor andel av tvistemålen är överlämnade från KFM. Myndigheten pekar i sin
senaste omvärldsanalysrapport från våren 2013
på att det totala antalet gäldenärer som finns i
deras register, har ökat med knappt sex procent
sedan 2008. Landets befolkning prognostiseras
öka till 10 miljoner invånare år 2017, vilket med
högsta sannolikhet kommer innebära fler gäldenärer i KFM:s register. Till detta tillkommer det
faktum att vi konsumerar allt mer och möjligheterna att beviljas krediter är många. Det så kallade
kreditsamhället, ett annat förhållningssätt till
pengar och att konsumera, skapar beteenden och
vanor som innebär risker i privatekonomiskt avseende. Detta gäller inte minst unga vuxna som
inte får fotfäste på arbetsmarknaden, men också
för andra grupper som har svårt att etablera sig
där eller att återkomma dit. Ökad arbetslöshet på
kort sikt ger ej per automatik fler betalningsförelägganden, dock finns ett troligt samband med
långvarig arbetslöshet. KFM flaggar även för den
höga belåningsgraden som en potentiell risk vid
prisfall på bostäder eller förändrade räntor. Samtidigt visar utredningar att det i regel inte är personer med stora lån som har överskuldssättningsproblem, utan personer med mindre lån.
KFM lyfter även fram att den generella betalningsviljan i Sverige är god, hushållen och företagen betalar i regel sina fakturor, men allt mer
sent. För företagens del har detta resulterat i ändrad lagstiftning från mars 2013 gällande kortare
betalningstid och förseningsavgift. Vidare finns
förslag från regeringen rörande förenklingar i att
byta och kortare bindningstider för abonnemang
exempelvis rörande mobiltelefoni samt att snabblåneverksamhet (så kallade SMS-lån) blir tillståndspliktig. KFM menar att det troliga är att
stramare regler kommer att få konsekvenser i
branschen och kreditgivningen stramas åt. Vidare
flaggar KFM för en potentiell ökad inströmning
av gäldenärer på grund att Radiotjänst nu debiterar avgifter för innehav av smarta telefoner, surfplattor samt bärbara datorer. Sammantaget prognostiserar myndigheten för en fortsatt ökning
av antalet inkomna betalningsförelägganden med
drygt tio procent fram till 2015.
Vad avser antalet konkursärenden så har antalet företagskonkurser ökat med fem procent
2013 enligt Upplysningscentralen. Dock har antalet konkurser minskat andra halvåret vilket går
hand i hand med återhämtningen i ekonomin.
Upplysningscentralen spår en minskning av antalet konkurser med 2-3 procent 2014 tack vare en
29
UTGÅNGSPUNKTER
stabilisering av den ekonomiska situationen i
västvärlden, den stabila inhemska ekonomin och
en stark privatkonsumtion till följd av fortsatt
låga räntor och ökade disponibla inkomster.
Sammantaget råder en fortsatt osäkerhet
kring den framtida konjunkturutvecklingen och
därmed även för tvistemåls- och konkursärendeutvecklingen. Dock pekar de flesta indikatorer mot en stärkt ekonomisk situation för Sverige de närmsta åren i takt med fortsatt hög
inhemsk konsumtion i kombination med återhämtning hos flertal viktiga handelspartners.
Samtidigt visar det historiska utfallet vad avser
inkomna tvistemål (exkl. familjemål) att konjunkturen ej allena kan förklara utvecklingen.
Det stämmer väl överrens med de tankar exempelvis KFM lyfter fram om förändringar på synsätt kring konsumtion och pengar. Något som
potentiellt kan få än större påverkan på antalet
tvistemål än en potentiell konjunkturförbättring
är den föreslagna höjningen av anökningsavgifter samt tilläggsavgifter för mål som överlämnas
till tingsrätt. Enligt Domstolsverket kan det
sannolikt ge ett visst minskat inflöde av mål när
det gäller övriga tvistemål och FT-mål, och
kanske särskilt FT-mål som överlämnats från
Kronofogdemyndigheten. Hur stort genomslag
den styrande effekten kommer att få är mycket
svårt att bedöma, särskilt innan slutligt beslut
fattats om de föreslagna avgifterna är de som
kommer gälla. Vad avser familjemålen finns en
stigande trend och i dagsläget finns inget som
talar mot att denna skulle brytas, särskilt inte i
takt med en ökande befolkning. Antalet konkurser bedöms ej förändras markant den
närmsta tiden, en viss nedgång är trolig de
närmsta åren i takt med stärkt konjunktur i Sverige och omvärlden.
Prognoserna för hovrätterna och Högsta
domstolen är baserade på samma förändringstakt som för tingsrätterna. Beträffande konkursärenden i Högsta domstolen beräknas dessa
vara av ringa antal och ha marginell påverkan på
det totala målinflödet, varför beräkning av dessa
utelämnas.
Sammantaget bedömer Domstosverket att antalet tvistemål exklusive familjemål minskar
svagt de närmsta åren för att därefter öka igen.
Familjemålen bedöms fortsätta öka under prognosperioden.
Utveckling av antalet inkomna tvistemål, övriga familjemål och konkursärenden, åren 2014–2017 är en
prognos
Tvistemål & konkurser
2010
2011
2012
2013
2014
2015
2016
2017
47 658
44 861
48 100
47 077
46 000
45 000
46 000
47 000
-6 %
7%
-2 %
-2 %
-2 %
2%
2%
37 881
40 092
41 565
42 250
43 000
43 500
44 500
-1 %
6%
4%
2%
2%
1%
2%
10 595
11 322
11 217
10 750
11 000
11 500
11 750
-7 %
7%
-1 %
-4 %
2%
5%
2%
2 862
2 824
2 943
2 900
2 800
2 900
3 000
-4 %
-1 %
4%
-1 %
-3 %
4%
3%
426
494
499
470
480
500
510
1%
16 %
-1 %
-4 %
2%
4%
2%
277
340
345
340
330
340
350
-10 %
23 %
1%
-1 %
-3 %
3%
3%
Tingsrätt
Tvistemål exkl. familjemål
Familjemål
Konkurser
38 143
11 451
Hovrätt
Tvistemål
2 982
Konkurser
421
Högsta domstolen
Tvistemål
308
I ovanstående tabell är det antal konkursärenden rörande SAAB som inkom till Vänersborgs tingsrätt september
2011 exkluderade då de avskrevs. Det rörde sig om cirka 2 200 konkursärenden.
30
SVERIGES DOMSTOLAR – BUDGETUNDERLAG 2015-2017
UTGÅNGSPUNKTER
Antal inkomna tvistemål, familjemål och konkursärenden
60000
50000
40000
30000
20000
10000
0
tvistemål
konkursärenden
Brottmål
År 2011 minskade antalet inkomna brottmål för
första gången på tio år efter att stadigt ha ökat
från början av 2000-talet. Det var framförallt antalet bötesmål som minskade efter flera års ökning. Samma trend fortsatte 2012–2013, då framförallt antalet bötesmål har fortsatt minska och
antalet inkomna brottmål minskat totalt drygt sju
procent sedan det antalsmässiga toppåret 2010.
Under 2012 minskade även brott mot person något medan förmögenhetsbrotten ökade. Orsaker
till ökningen under 2000-talet går främst att finna
i Polisens och Åklagarmyndighetens resurser, organisation och prioriteringar. Under inte minst
de senaste åren har betydande resurser tillförts
Polisen och Åklagarmyndigheten för utvecklingen av den brottsutredande verksamheten. Utflödet från Polisen och Åklagarmyndigheten har
också ökat under ett antal år. 2010 började dock
utflödet minska från Polisen och har fortsatt
minska under 2011–2013. Denna utveckling
spred sig till Åklagarmyndigheten och tingsrätterna där in- och utflöde nu avtagit. Inflödet till
tingsrätterna från Åklagarmyndigheten är givet
och de faktorer som påverkat inflödet och utflödet tidigare i rättskedjan, det vill säga vid polis
respektive åklagare, påverkar indirekt således inflödet till tingsrätterna.
Polisen bedömer att ärenden till åklagare under
prognosperioden fram till 2017 fortsätter minska.
Anledningen till minskningen går bland annat att
finna i att inflödet minskar för ärendekategorier där
SVERIGES DOMSTOLAR – BUDGETUNDERLAG 2015-2017
familjemål
andelen ärenden redovisade till Åklagare är hög
såsom trafik- och narkotikabrott. Sammantaget bedömer Polisen en minskning med tio procent jämfört med 2013. Framskrivningen är en statistisk
trendframskrivning baserad på historisk utveckling,
men Polisen betonar samtidigt ett antal faktorer
som kan tänkas påverka inflödet och utflödet av
ärenden, exempelvis polisens stundande omorganisationen. Polisens prognostiserar en nedgång för
flertalet ärendekategorier men även en uppgång för
några exempelvis bedrägeribrott.
Åklagarmyndigheten prognostiserar en mindre
markant nedgång än Polisen beträffande sitt utflöde; brottsmisstankar som leder till åtal. Sammantaget bedömer Åklagarmyndigheten att antalet
ärenden kommer ligga i paritet med 2013, då ärendeutflödet från myndigheten minskade med drygt
sju procent. Ekobrottsmyndigheten, som numera
tagit över ansvaret för all verksamhet kopplade till
all ekonomisk brottslighet, står för knappt fem procent av antalet brottsmisstankar som leder till åtal.
De prognostiserar med en viss ökning av utflödet,
framförallt från 2015 och framåt. Åklagarmyndighetens prognos är skapad utifrån statistiska framskrivningar och kompletteras med olika påverkansfaktorer samt polisens utflöde. En påverkansfaktor
som nämns är enstundande organisationsförändring av Åklagarmyndigheten.
Sammantaget bedömer Domstolsverket att antalet inkomna brottmål, i linje med utvecklingen vid
Åklagarmyndigheten, kommer vara i paritet med
31
UTGÅNGSPUNKTER
2013 för prognosperioden. Detta baseras på utvecklingen av domstolarnas historiska målstatistik
kombinerat med framförallt Åklagarmyndighetens
antagande om utflödet av åtal som redogjorts för
ovan och som finns beskrivet i rapporten Den
framtida verksamhetsvolymen i rättskedjan. Centrala prognoser för perioden 2014-2017. Prognoserna för hovrätterna och Högsta domstolen är baserade på samma förändringstakt som för
tingsrätterna.
Utveckling av antalet inkomna brottmål, åren 2014–2017 är en prognos
Tingsrätter
Hovrätter
Högsta domstolen
2010
2011
2012
2013
2014
2015
2016
2017
92 415
90 906
89 798
85 543
86 000
87 000
86 500
86 000
-2 %
-1 %
-5 %
1%
1%
-1 %
-1 %
9 527
9 344
9 206
9 300
9 400
9 300
9 200
2%
-2 %
-1 %
1%
1%
-1 %
-1 %
1 807
1 650
1 862
1 880
1 900
1 880
1 860
3%
-9 %
13 %
1%
1%
-1 %
-1 %
9 373
1 758
Antal inkomna brottmål
100000
90000
80000
70000
60000
50000
40000
30000
20000
10000
0
Övriga mål- och ärendekategorier vid allmän domstol
Vad avser målen vid mark- och miljödomstolarantalet inkomna miljömål något men Domna har fastighetsmålen under 2000-talet legat
stolsverket bedömer att de kommer fortsätta
mellan 1 000 och 1 300 inkomna mål per år. Ingöka med cirka 100 mål per år. En fortsatt exen trend kan utläsas av utvecklingen och för pepansion och byggande i storstadsregionerna tarioden 2014-2017 antar Domstolsverket en oförlar för detta. Flertalet typer av miljömål är
ändrad måltillströmning. Antalet PBL-mål (mål
konjunkturberoende och ökar tidigt vid stunenligt plan- och bygglagen) har legat relativt stadande konjunkturuppgångar. Exempel på detta
bilt efter en kraftig ökning 2002–2003 men steg
är mål rörande gruvnäringen.
2013. Domstolsverket antar att antalet inkomna
Antalet inkomna domstolsärenden (exklusive
PBL-mål kommer öka något de närmsta åren i
konkursärenden och de ärendetyper som i oktakt med fortsatt inflyttning, förtätning och ökat
tober 2011 flyttade till annan förvaltningsmynbyggande i storstadsregionerna.
dighet) har utöver en tillfällig nedgång 2005
Antalet miljömål har sedan 2005 haft en
ökat varje år under 2000-talet. Under 2013 var
svagt ökande trend. År 2013 minskade dock
ökningen fem procent. En stor andel av ären-
32
SVERIGES DOMSTOLAR – BUDGETUNDERLAG 2015-2017
UTGÅNGSPUNKTER
dena rör god man, en ärendetyp som ökat för
vartdera år under 2000-talet. Domstolsverket
utgår från att denna trend fortsätter under pro-
gnosperioden. En fortsatt osäker konjunktur
och ökat fokus på möjligheten till skuldsanering
kan ytterligare bidra till denna trend.
Utveckling av antalet inkomna domstolsärenden, åren 2014–2017 är en prognos (exklusive avflyttade
ärendetyper för samtliga år)
2010
Tingsrätter
2012
2013
2014
2015
2016
2017
39 359 40 102 41 753
2011
3 856
45 000
46 500
48 500
49 500
5%
3%
3%
3%
3%
2%
4%
Antal inkomna domstolsärenden
60000
50000
40000
30000
20000
10000
0
Total målförändring vid tingsrätt
Nedanstående tabell och diagram sammanfattar
utvecklingen av antalet inkomna mål och
konkursärenden vd tingsrätt, åren 2014-2017 är
en prognos.
Utvecklingen av antalet inkomna mål och konkursärenden vid tingsrätt, åren 2014–2017 är en prognos
2010
2011
2012
2013
2014
2015
2016
2017
Brottmål
92 415
90 906
89 798
85 543
86 000
87 000
86 500
86 000
Tvistemål (exkl. familjemål)
47 658
44 861
48 100
47 077
46 000
45 000
46 000
47 000
Familjemål
38 150
37 872
10 102
41 565
42 250
43 000
43 500
44 500
Konkursärenden
11 451
10 595
11 322
11 217
10 750
11 000
11 500
11 750
Miljömål
2 006
2 204
2 324
2 276
2 400
2 450
2 550
2 650
Fastighetsmål
1 083
1 031
1 071
1 145
1 150
1 150
1 150
1 150
1 871
2 113
2 079
2 432
2 300
2 350
2 450
2 550
Tingsrätt
PBL-mål
Summa
194 634 189 582 194 796 191 255 190 850 191 950 193 650 195 600
Procentuell utveckling
SVERIGES DOMSTOLAR – BUDGETUNDERLAG 2015-2017
-2,6 %
2,8 %
-1,8 %
-0,2 %
0,6 %
0,9 %
1,0 %
33
UTGÅNGSPUNKTER
Inkomna mål och konkursärenden
220000
210000
200000
190000
180000
170000
160000
150000
2010
2.6.2
2011
2012
2013
2014
2016
2017
Förvaltningsdomstolarna
Socialförsäkringsmål
Utvecklingen av inkomna socialförsäkringsmål
till landets förvaltningsrätter har under 2000talet visat en uppåtgående trend för att 2008
sjunka med knappt 40 procent. Den främsta orsaken till den markanta nedgången var införandet av obligatorisk omprövning för samtliga beslut från den 1 januari 2008 av Försäkringskassan innan ett beslut kan överklagas till
förvaltningsrätt. Antalet inkomna socialförsäkringsmål vände uppåt igen 2009 och ökade kraftigt 2010. Främsta förklaringen till ökningen är
troligen den balansavarbetning som skedde vid
Försäkringskassan runt årsskiftet 2009/2010,
samt effekten av de regelförändringar som skett
vad avser sjukpenning och sjuk- och aktivitetsersättning. Efter de höga nivåerna av inkomna
socialförsäkringsmål 2010 har antalet mål minskat för vardera år och nådde 2013 sin lägsta
nivå under hela 2000-talet. De två enskilt
största måltyperna sjuk- och aktivitetsersättning
respektive sjukpenning uppvisar båda en kraftig
nedgång 2013, en minskning med cirka 30 procent. Vad beträffar övriga större måltyper inom
målkategorin allmän försäkring såsom mål rörande assistansersättning och bostadsbidrag
syns inte motsvarande kraftiga nedgångar. Vad
gäller övriga större måltyper inom socialförsäkringsmålen; arbetsskadeförsäkring, underhållsstöd samt mål rörande arbetslöshetsersättning,
har de förändrats marginellt 2013.
Domstolsverket har sedan 2011 ett informationsutbyte med Försäkringskassan där Domstolsverket erhåller prognoser rörande inkomna
omprövningar (samt faktiskt utfall rörande in-
34
2015
komna, avslutade och balanserade omprövningar). Utifrån denna information kan Domstolsverket göra prognoser över inkomna socialförsäkringsmål till förvaltningsrätterna utifrån ett
antal antaganden. Då en stor majoritet av socialförsäkringsmålen till förvaltningsrätterna härstammar från Försäkringskassan, knappt 90
procent, baseras nedanstående prognos vad avser inkomna socialförsäkringsmål på den prognos Försäkringskassan gör för inkomna omprövningar. Tilläggas kan att de måltyper som
inte har Försäkringskassan som källa, har under
de senaste åren förändrats relativt lite i antal
sett till det totala antalet socialförsäkringsmål.
Antalet avslutade omprövningar hos Försäkringskassan slutade 2013 på cirka 40 000. Antalet omprövningar har minskat för vartdera år
sedan de höga nivåerna kring 2010 då nästan
70 000 omprövningar avslutades. Nedgången
2013 kan enligt Försäkringskassan framförallt
härröras till färre omprövningar för återkrav,
sjukpenning och sjukersättning i kombination
med låga balanser av öppna ärenden. Detta
hänger till stor del samman med att allt färre
fått avslag vad gäller sjukpenning men framförallt sjuk- och aktivitetsersättning de senaste
åren. För åren 2014–2017 räknar Försäkringskassan med att antalet omprövningar fortsatt
minskar något, men inte alls i paritet med de
senaste årens nedgång.
Utifrån ovanstående antar Domstolsverket en
relativt jämn måltillströmning de närmaste åren, i
nivå med antalet 2013.
SVERIGES DOMSTOLAR – BUDGETUNDERLAG 2015-2017
UTGÅNGSPUNKTER
Utveckling av antalet socialförsäkringsmål, åren 2014–2017 är en prognos
Förvaltningsrätter
Kammarrätter
Högsta förvaltningsdomstolen
2010
2011
2012
2013
2014
2015
2016
2017
22 378
20 013
16 576
12 075
12 000
12 000
12 000
12 000
-11 %
-17 %
-27 %
-1 %
0%
0%
0%
3 978
1 481
8 404
7 371
4 126
4 100
4 100
4 100
4 100
111 %
-12 %
-44 %
-1 %
0%
0%
0%
1 671
2 050
1 710
1 700
1 700
1 700
1 700
13 %
23 %
-17 %
-1 %
0%
0%
0%
Antal inkomna socialförsäkringsmål
25 000
20 000
15 000
10 000
5 000
0
2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017
Under 2011 inkom 3 572 respektive 2 489 sjuklönemål till Förvaltningsrätten/Kammarrätten i Göteborg.
Under 2012 inkom 1 185 respektive 1 523 sjuklönemål till Förvaltningsrätten/Kammarrätten i Göteborg.
Mål enligt socialtjänstlagen (SoL-mål)
Sedan 2006 finns en svagt stigande trend för antalet inkomna SoL-mål som förstärktes av den
hastigt uppkomna lågkonjunkturen i slutet av
2008. 2013 nådde antalet inkomna SoL-mål sina
högsta nivåer under 2000-talet. Denna trend korrelerar med att andelen i befolkningen med låg
ekonomisk standard ökat enligt SCB. De senaste
åren har antalet personer med ekonomiskt bistånd börjat öka. Mellan 2007–2012 var ökningen knappt 30 procent enligt SCB. Samtidigt visar
en rapport från Socialstyrelsen att en hög andel
bi-ståndsmottagare har ett långvarigt eller mycket
långvarigt ekonomiskt bistånd, 55 procent, och
denna grupp är dessutom ökande.
Nivån på biståndsmottagandet i samhället påverkas enligt Socialstyrelsen av en mängd samverkande faktorer som konjunkturläget och tillgången
SVERIGES DOMSTOLAR – BUDGETUNDERLAG 2015-2017
på arbete, utformningen av trygghetssystemen, befolkningsförändringar samt inkomst- och kostnadsutvecklingen. En av de viktigaste faktorerna
som påverkar behovet av ekonomiskt bistånd är
situationen på arbetsmarknaden. När arbetslösheten är hög stiger också biståndsmottagandet.
Arbetsförmedlingens (AF) senaste rapport rörande prognos för arbetsmarknaden 2014–2015
målas en positivare bild upp jämfört motsvarande prognos utgången av 2012. Arbetsförmedlingens intervjuundersökning av nästan
12 000 arbetsplatser visar att arbetsgivarna är
optimistiska inför det kommande året. Sysselsättningen bedöms öka med 116 000 personer
de närmsta två åren enligt AF. Samtidigt betonar AF att det som fortsatt är oroande är att
sammansättningen av inskrivna arbetslösa för-
35
UTGÅNGSPUNKTER
ändrats undan för undan med ett växande inslag
av arbetslösa som har svårlösta arbetsmarknadsproblem. Andelen inskrivna arbetslösa
inom grupper med svag ställning på arbetsmarknaden; utomeuropeiskt födda, arbetslösa
55–64 år, arbetslösa med funktionsnedsättning
och arbetslösa med högst förgymnasial utbildning, är stigande och utgjorde slutet av 2013
över 60 procent av samtliga arbetslösa. Dessa
grupper måste i sin tur konkurrera om det begränsade och krympande antalet lediga jobb
med lägre utbildningskrav, vilket medför att
många arbetslösa saknar arbete över lång tid.
Antalet arbetslösa inom grupper med svag ställning beräknas fortsätta att ligga på en hög nivå,
varefter utvecklingen övergår till en minskning
under slutet av prognosperioden.
Sammantaget borgar den prognostiserade utvecklingen av konjunkturen och arbetslösheten
för en stabilisering av antalet SoL-mål till landets
förvaltningsrätter för prognosperioden.
Utveckling av antalet inkomna SoL-mål, åren 2014–2017 är en prognos
Förvaltningsrätter
Kammarrätter
Högsta förvaltningsdomstolen
2010
2011
24 138
23 274
-4 %
5%
7%
-2 %
0%
-2 %
2%
1 935
2 136
2 019
2 198
2 150
2 150
2 190
2 230
10 %
-5 %
9%
-2 %
0%
2%
2%
543
475
516
500
500
510
520
17 %
-13 %
9%
-3 %
0%
2%
2%
464
2013
2014
2015
2016
2017
24 337 26 098
2012
25 500
25 500
26 000
26 500
Antal inkomna SoL-mål
30 000
25 000
20 000
15 000
10 000
5 000
-
Skattemål
Antalet inkomna skattemål till förvaltningsrätterna låg under de första åren av 2000-talet relativt konstant mellan 15 000–16 000 inkomna
mål. Sedan 2005 har dock antalet mål minskat
enda fram till 2012 då antalet mål vände uppåt
igen. Ökningen har fortsatt under 2013 med
ett fortsatt högt inflöde av mål rörande mervärdesskatt (de så kallade tryckerimålen) samt
mål rörande skattereduktion för hushållsarbete
fördubblats. Vidare har mål rörande finansiering av radio och TV haft en tillfällig uppgång
36
(frågan huruvida en dator ska ses som TVmottagare och därmed beläggas med TVlicens) samt mål rörande skatteförfarandelagen
ökat efter lagändringen.
Enligt Skatteverkets bedömning är det sannolikt att den minskning av målvolymerna som
skett de senaste åren orsakats av en delvis förändrad inriktning från deras sida. Verksamheten
präglas av färre men tyngre utredningar, riskkapital, internationella transaktioner och svart arbetskraft, samt förebyggande åtgärder som informat-
SVERIGES DOMSTOLAR – BUDGETUNDERLAG 2015-2017
UTGÅNGSPUNKTER
ionsinsatser och förenklingar av blanketter etc.
De kontrollpaket som läggs är numera, med
hjälp av enhetliga urval, tydligt riktade mot områden med hög risk för skattefel. När det gäller
omprövningar i balans finns inte någon puckel
som kommer att påverka domstolarna. Antalet
balanserade omprövningar har legat mellan
1 000–1 500 ärenden de senaste åren.
Sammantaget ses ingen tendens att volymerna
av skattemål sammantaget kommer att fortsätta
öka. Sannolikt handlar det snarare om en svag
minskning i takt med färre tryckerimål och en
återgång för några av de måltyper med tillfällig
hög måltillströmning. När det gäller innehållet
är det troligt att det framöver blir fortsatt större
ärenden som tar en hel del kontrolltid i anspråk
hos Skatteverket. Det torde innebära att domstolarna i sin tur ej får fler men potentiellt
tyngre skattemål att hantera.
Utveckling av antalet inkomna skattemål, åren 2014–2017 är en prognos
2010
2011
13 122
12 706
-3 %
16 %
8%
-9 %
-7 %
0%
-4 %
Kammarrätter
5 475
4 820
5 139
5 350
4 860
4 520
4 520
4 350
10 %
-5 %
9%
-2 %
0%
2%
-4 %
Högsta förvaltningsdomstolen
2 183
2 265
1 412
2 667
2 420
2 250
2 250
2 170
4%
-38 %
89 %
-9 %
7%
0%
-4 %
Förvaltningsrätter
2013
2014
2015
2016
2017
14 727 15 960
2012
14 500
13 500
13 500
13 000
Antal inkomna skattemål
18000
16000
14000
12000
10000
8000
6000
4000
2000
0
Målkategorin Övriga mål
Antalet mål inom målkategorin Övriga mål har
sedan 2006 haft en stigande trend och nådde
2013 en ny högsta nivå om knappt 21 000 inkomna mål. Bakom ökningen ligger bland annat
det stora antalet mål rörande behörighet att utöva yrke (lärarlegitimationer). Måltypen hade totalt före införandet av lärarlegitimationer ett par
hundra mål per år men under 2013 inkom drygt
3 500 mål. Mål rörande skollagen steg kraftigt i
samband med ändringar i skollagen och har även
2013 fortsatt ligga på historiskt höga nivåer. Vidare ökade den enskilt största måltypen, Bistånd
SVERIGES DOMSTOLAR – BUDGETUNDERLAG 2015-2017
till enskilda, med knappa tio procent. Det är
framförallt mål rörande Lagen om mottagande
av asylsökande, som stått för ökningen. Även
mål rörande stöd och service till funktionshindrade fortsätter öka svagt.
Mål rörande skollagen har potentiellt nått sin
högsta nivå med reservation för utvecklingen
inom friskoleverksamheten. Vad beträffar mål
rörande lärarlegitimationer kom nya undantagsregler 1 december 2013 (avser lärare med lång erfarenhet men utan formell utbildning) som öppnar möjligheten för att ansöka igen. Skolverket
37
UTGÅNGSPUNKTER
har tagit höjd för detta och avser att efter ikraftträdandet fatta 80 000 beslut, vilket potentiellt
kan innebära ett visst målinflöde första halvåret
2014, dock inte en bestående målinströmning.
Antalet måltyper inom målkategorin Övriga
mål är stort till antalet vilket gör det svårt att
göra en enskild prognos för hela målkategorin.
Bedömningen är att det i dagsläget ej finns något
som talar för att rådande antalsnivåer kommer
förändras nämnvärt utöver ovan nämnda. Till
detta kan läggas en allmänt stigande trend sedan
2006. Prognosen de närmsta åren pekar därmed
på en initial nedgång till följd av minskad inströmning rörande lärarlegitimationer men att
den långsiktigt ökande trenden kvarstår.
Utveckling av antalet inkomna Övriga mål (exklusive PBL), åren 2014–2017 är en prognos
Förvaltningsrätter
2010
2011
16 632
16 822
2012
2013
2014
2015
2016
2017
17 012 20 749
19 500
19 000
18 500
19 000
1%
1%
22 %
-8 %
-3 %
3%
3%
6 078
6 022
5 510
5 370
5 520
5 670
Kammarrätter
5 098
5 905
16 %
3%
-1 %
-9 %
-3 %
3%
3%
Högsta förvaltningsdomstolen
2 401
2 184
2 267
2 267
2 400
2 400
2 470
2 470
-9 %
4%
4%
-8 %
-2 %
3%
3%
Antal inkomna Övriga mål
25000
20000
15000
10000
5000
0
Övriga målkategorier förvaltningsdomstolarna
Antalet mål enligt lagen om offentlig upphandling (LOU) har ökat kraftigt under 2000-talet.
Främsta orsaken till de senaste årens ökning är
troligen ett antal lagändringar. Antalet mål 2013
var i paritet med 2012, det vill säga på historiskt
sett höga nivåer. SKL Kommentus Inköpscentral
AB verkar sedan årsskiftet 2010/2011 och arbetar i huvudsak med samordnade upphandlingar
för kommuner, landsting och regioner. Genom
att använda sig av en inköpscentral har numerärt
många mål samlats upp och omvandlats till ett
samlat. Potentiellt kan detta bidragit till färre
överklaganden då upphandlingen centraliseras.
38
Potentiellt kan det också ha inneburit färre
dubbelregistreringar av mål, då många kommunala upphandlingar skickades mellan domstolar tidigare. Kommentus har varit verksamma relativt kort tid samt planerar utöka de
samordnade upphandlingarna ytterligare till
nya områden. Antalet upphandlingar som de
facto kan komma att överprövas kan därmed
potentiellt minska ytterligare. Samtidigt kan ett
något stärkt konjunkturläge de närmsta åren ge
potentiellt något färre överprövningar. Som
motvikt finns från 2014 ett nytt EU-direktiv
rörande upphandling som kan bidra till ett behov av ny praxis och därmed viss målökning.
SVERIGES DOMSTOLAR – BUDGETUNDERLAG 2015-2017
UTGÅNGSPUNKTER
Sammantaget bedöms LOU-målen förändras
marginellt under prognosperioden.
Vad avser förtursmålen har antalet LVM-mål
(mål enligt lagen om vård av missbrukare) legat relativt konstant under 2000-talet. Antalet
LVU-mål (mål enligt lagen om vård av unga)
har dock haft en svagt stigande trend och ökat
med drygt 50 procent sedan början av 2000talet. Psykiatrimålen steg fram till 2008 men
har sedan minskat svagt. Domstolsverket antar
att antalet LVM- och psykiatrimål förblir oförändrade, medan den rådande trenden för
LVU-mål fortsätter och prognostiserar en ökning med cirka 100 mål per år fram till 2017.
Antalet inkomna mängdmål har sedan det
antalsmässiga toppåret 2004 haft en nedåtgående trend, som bröts 2009 då framförallt antalet mål rörande fastighetstaxering steg då
många fastigheter fick nya taxeringsvärden.
Under 2010 sjönk antalet mängdmål markant
vilket kan härledas till minskat antal mål rörande fastighetstaxering efter
Uppgången 2009, samt en halvering av mål
rörande körkort, trafik och transporter. Efter
denna kraftiga nedgång har antalet mängdmål
ökat vardera år fram till 2013. Under 2010 flyttades frågor gällande körkortstillstånd från
landets länsstyrelser till Transportstyrelsen.
Denna flytt medförde uppstartsproblem vilket
innebar långa handläggningstider, stora balan-
ser hos Transportstyrelsen och ett lägre inflöde av överklagande till förvaltningsrätterna.
Under de tre senaste åren har dessa mål åter
ökat, och närmat sig nivåer som rådde innan
flytten från länsstyrelserna. Transportstyrelsen
hänvisar till fortsatta insatser för att arbeta av
gamla oavslutade ärenden under framförallt
första halvåret som skäl till en markant ökning
av återkallade körkort under 2013. Myndigheten räknar med att 2014 blir ett normalår och
att antalet återkallade körkort och därmed antalet överklaganden minskar något jämfört
2013. Transportstyrelsen menar samtidigt att
det finns förutsättningar för att antalet överklaganden till förvaltningsrätt potentiellt ej når
upp till de nivåer som rådde under Länsstyrelsernas period, då en nationell handläggning
möjliggör en enhetligare och rättssäkrare bedömning. Sammantaget bedömer Domstolsverket att ökningen av antalet mängdmål
kommer plana ut de närmsta åren då antalet
körkortsmål ej bedöms fortsätta stiga lika kraftigt som de senaste tre åren.
Total målförändring vid förvaltningsrätt
Nedanstående tabell och diagram sammanfattar
utvecklingen av antalet inkomna mål vid
förvaltningsrätt, åren 2014–2017 är en prognos.
2010
2011
2012
2013
2014
2015
2016
2017
Socialförsäkringsmål
22 378
20 013
16 576
12 075
12 000
12 000
12 000
12 000
Sol-mål
24 138
23 274
24 337
26 098
25 500
25 500
26 000
26 500
Skattemål
13 122
12 706
14 727
15 960
14 500
13 500
13 500
13 000
LOU-mål
3 571
2 726
3 259
3 200
3 200
3 500
3 500
3 250
LVU-mål
3 347
3 594
3 602
3 688
3 800
3 900
4 050
4 200
LVM-mål
1 274
1 151
1 138
1 236
1 200
1 200
1 200
1 200
13 336
13 295
13 199
12 959
12 750
12 750
13 000
13 000
7 366
8 654
9 270
9 550
9 700
9 700
9 800
9 900
16 632
16 822
17 012
20 749
19 000
18 500
19 000
19 500
Förvaltningsrätt
Psykiatrimål
Mängdmål
Övriga mål exkl. PBL
Summa
105 164 102 235 103 120 105 515 101 650 100 550 102 050 102 550
Procentuell utveckling
SVERIGES DOMSTOLAR – BUDGETUNDERLAG 2015-2017
-2,8 %
0,9 %
2,3 %
-3,7 %
-1,1 %
1,5 %
0,5 %
39
UTGÅNGSPUNKTER
Totala inkomna mål vid förvaltningsrätten, åren 2014-2017 är en prognos
Inkomna mål (exkl. migration och PBL)
120 000
110 000
100 000
90 000
80 000
70 000
60 000
2010
2011
2012
2013
2014
2015
2016
2017
Total kostnadsförändring för den prognostiserade målförändringen vid de allmänna
domstolarna respektive förvaltningsdomstolarna
Nedan visas en beräkning av kostnader för att
allmänna domstolarna uppgå till 72 mnkr meavgöra den prognostiserade förändringen av andan kostnaderna orsakade av målförändringar
talet inkomna mål respektive år. Kostnadsbevid förvaltningsdomstolarna beräknas minska
räkningen är baserad på målförändringen isolemed knappt 34 mnkr. De totala kostnaderna för
rat och tar inte hänsyn till nuvarande
den prognostiserade målförändringen blir sålearbetssituation vid respektive domstolsslag.
des drygt 38 mnkr oaktat den nuvarande arbets2014 antas målen sammantaget minska något
situationen vid respektive domstolsslag.
framförallt vid förvaltningsdomstolarna då enDet bör betonas i sammanhanget att kostnaskilda måltypers tillfälligt, kraftiga målökning
derna vid domstolarna är betydligt mer trögrörunder 2013 ej antas fortsätta. För åren 2015–
liga, och därmed svåra att justera, än målföränd2017 prognostiseras antalet SoL-mål, LVU-mål,
ringarna mellan enskilda år. Överföringar av
Övriga mål, tvistemål, domstolsärenden, samt
resurser från en domstol med målminskning till
mål vid mark- och miljödomstolarna öka. Öven domstol med målökning kan endast ske över
riga målkategorier förväntas minska eller förbli
en längre tidsperiod. Svårigheten att förutse den
oförändrade. Sammantaget beräknas kostnaderframtida måltillströmningen för flertalet av målna för målförändringen åren 2014–2017 vid de
kategorier bör också återigen strykas under.
Årlig förändring av kostnad för prognostiserad mål- och ärendeförändring vid allmänna domstolar, tkr
Tingsrätter
Hovrätter
Högsta domstolen
Totalt
2014
2015
2016
2017
Totalt
25
-13 253
24 965
25 806
64 049
1 292
1 953
2 313
2 242
7 800
156
118
-118
-118
37
1 472
15 324
27 160
27 930
71 886
Årlig förändring av kostnad för prognostiserad målförändring vid förvaltningsdomstolarna, tkr
2014
2015
2016
2017
Totalt
Förvaltningsrätter
-16 761
-4 060
5 697
242
-14 882
Kammarrätter
-10 446
-4 010
2 575
-368
-12 249
-5 199
-2 233
1 009
-149
-6 573
-32 407
-10 304
9 281
-274
-33 704
Högsta förvaltningsdomstolen
Totalt
40
SVERIGES DOMSTOLAR – BUDGETUNDERLAG 2015-2017
UTGÅNGSPUNKTER
Årlig förändring av kostnad för prognostiserad mål- och ärendeförändring vid Sveriges Domstolar, tkr
2014
2015
2016
2017
Totalt
-16 736
9 192
30 663
26 048
49 166
Hovrätt/Kammarrätt
-9 154
-2 057
4 888
1 875
-4 449
Högsta domstolen/Högsta förvaltningsd.
-5 044
-2 115
891
-267
-6 535
-30 934
5 020
36 441
27 656
38 182
Tingsrätt/Förvaltningsrätt
Totalt
Migrationsdomstolarna
Antalet inkomna asylmål (utgör knappt 40 procent av samtliga migrationsmål vid migrationsdomstolarna) till migrationsdomstolarna beror
bland annat på antalet asylsökande, antalet ärenden som avgörs av Migrationsverket och hur
många av dessa ärenden som får avslag. Under
2013 ökade antalet asylsökande kraftigt i spåren
av kriget i Syrien till drygt 54 000 (att jämföra
med 44 000 2012 och knappt 30 000 2011), det
högsta antalet sedan konflikten på Balkan i början av 1990-talet. För de asylsökande grupper
som ökar mest är dock bifallsfrekvensen hög vilket leder till att antalet mål till migrationsdomstolarna ej ökade i lika hög utsträckning. Antal inkomna mål steg förvisso med knappt tolv
procent, dock från relativt låga nivåer 2012.
Antalet inkomna asylmål till migrationsdomstolarna uppgick under 2011 och 2013 till drygt
10 000, medan det under 2012 inkom drygt
9 000 asylmål. I Migrationsverkets första pro-
gnos för 2014 beräknas antalet asylmål ligga
kring 9 700 mål 2014 och 2016 medan antalet
bedöms överstiga 11 000 2015 till följd av balansavarbetning vid Migrationsverket. Under
slutet av prognosperioden, 2017–2018, bedöms
antalet asylmål stiga relativt kraftigt till följd av
en avtagande konflikt i Syrien, vilket potentiellt
skulle öka antalet avslag vid Migrationsverket
och därmed öka antalet asylmål vid migrationsdomstolarna. Prognosen är dock mycket osäker,
inte minst på några års sikt.
Antalet inkomna asylmål till Migrationsöverdomstolen följer i stort sett utvecklingen av inkomna asylmål till migrationsdomstolarna, men
med en tidsförskjutning. Antalet inkomna asylmål var 6 400 mål 2011 och ökade till 7 400 under 2012. Under perioden 2013–2016 beräknas
antalet inkomna asylmål bli cirka 6 500 vardera
år för att sedan öka till 7 300 år 2017.
Utveckling av antalet inkomna asylmål, åren 2014–2017 är en prognos
Migrationsdomstolar
Migrationsöverdomstolen
2010
2011
9 572
10 092
6 832
2013
2014
2015
2016
2017
9 084 10 149
12 161
9 667
11 113
9 750
5%
-10 %
12 %
-5 %
15 %
-12 %
25 %
6 427
7 385
5 272
6 510
6 820
6 355
7 285
-6 %
15 %
-29 %
23 %
5%
-7 %
15 %
Vad avser övriga migrationsmål vid migrationsdomstolarna ökade de fram till 2013 då en utplaning skett. Bakom ökningen ligger dock tillkomsten av viseringsärenden 2011.
SVERIGES DOMSTOLAR – BUDGETUNDERLAG 2015-2017
2012
Att göra en prognos för dessa mål är, precis som
för asylmålen, mycket svårt och DV antar att
målutvecklingen de närmsta åren kommer ligga i
paritet med 2013.
41
EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR OCH YRKANDEN
3 Ekonomiska förutsättningar och yrkanden
3.1 Sveriges Domstolar
Prognoser på måltillströmningen under de närmast kommande åren visar på en relativt måttlig
ökning av verksamhetens omfattning. Det finns
dock ett visst uppdämt resursbehov på domstolarna. Detta eftersom målavverkningen under de
senaste åren ökat i en snabbare takt än vad de
personella resurserna gjort. Antalet avgjorda mål
per domare har under den senaste femårsperioden ökat från 230 mål år 2009 till 240 mål år
2013. Även för andra personalkategorier har arbetsbelastningen ökat.
Produktiviteten definierad som kostnad per
mål har förbättrats under en följd av år fram till
2012, dock inträffade en försämring 2013. Vidare
har resultatet för regeringens verksamhetsmål
klart förbättrats för samtliga domstolsslag sedan
de infördes 2007, vilket framgår av avsnitt 2.4.
Väntetiden för att få sin sak prövad i domstol
har således minskat väsentligt över tid. Domstolarnas totala balanser har också minskat under en
följd av år. Vid utgången av 2013 fanns det endast 5 300 mål i överbalans, vilket är det lägsta antalet sedan begreppet infördes 2007.
Det finns också flera indikatorer som pekar på
att de inkomna målen blir alltmer resurskrävande. I mål som avgörs efter förhandling blir
förhandlingstiderna allt längre. På tingsrätterna
har den genomsnittliga förhandlingstiden för
både brottmål och tvistemål, som avgjorts genom förhandling, ökat med fem procent bara
mellan 2012 och 2013. På hovrätterna ökade den
genomsnittliga förhandlingstiden för tvistemål,
som avgjorts genom förhandling, med hela 15
procent 2013 jämfört med föregående år. Motsvarande uppgift för brottmålen var 2,5 procent.
Antalet riktigt stora mål ökar också. I tabellen
nedan redovisas utvecklingen under den senaste
femårsperioden av antalet brottmål med en huvudförhandlingstid över 100 timmar.
Brottmål med en huvudförhandlingstid över 100 timmar i tingsrätt och hovrätt
2009
Antal mål
Huvudförhandlingstid i timmar
2011
2012
2013
11
15
14
19
22
1 243
1 925
2 254
3 058
3 351
Statistiken visar att både antalet stora mål och
huvudförhandlingstiden i målen har ökat kraftigt
under de senaste åren. Antalet brottmål med en
huvudförhandlingstid över 100 timmar har fördubblats under den senaste femårsperioden.
Dessutom var huvudförhandlingstiden i dessa
mål nästan tre gånger högre 2013 jämfört med
2009.
Det blir också allt vanligare med mål som har
EU-rättslig anknytning. I brottmålen ökar dessutom antalet vittnen liksom förekomsten av tolk.
Mot denna bakgrund är det inte förvånande att
det nu kommer allt fler signaler från domstolarna
att arbetsbelastningen inte kan öka ännu mer
utan att kvaliteten i verksamheten riskerar att påverkas negativt. I domstolarnas underlag till budgetdialogerna och i deras riskanalyser framhålls
ofta att ytterligare resurser behövs för att möta
den höga arbetsbelastningen och för att kunna
hantera stora och omfattande mål som binder
upp resurser under lång tid.
42
2010
Självfallet är det mycket positivt med den
goda produktivitetsutveckling som domstolarna
uppvisar, men det ständiga effektivitetskrav
som systemet för pris- och löneomräkning
medför måste balanseras mot de höga kvalitetskrav som finns på den dömande verksamheten.
Kvalitetskraven innebär att avgörandet måste
vara rättssäkert, dvs. att utgången stämmer med
givna författningar och övriga rättskällor, att
lika fall avgörs lika och att avgörandet sker
inom rimlig tid samt att skälen för avgörandet
är begripliga. För att allmänheten ska ha ett gott
förtroende för domstolarnas verksamhet måste
också parter, målsäganden och vittnen få ett bra
bemötande och relevant information. Ur ett
rättssäkerhetsperspektiv är det således mycket
viktigt att tillräckliga resurser tillförs domstolarnas verksamhet.
Sveriges Domstolar har genomfört effektiviseringar utifrån de krav som blir resultatet av den
otillräckliga pris- och löneomräkningen som görs
på anslaget årligen. Effektiviseringskravet blev
SVERIGES DOMSTOLAR – BUDGETUNDERLAG 2015-2017
EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR OCH YRKANDEN
särskilt markant för 2013 då löneomräkningen
helt uteblev. I beräknade utfall förutsätts att de
årliga effektiviseringskraven kan realiseras.
Även ur ett kompetensförsörjningsperspektiv
är det viktigt att resurserna är tillräckliga, så att
arbetsbelastningen vid domstolarna upplevs som
rimlig. I den hårda konkurrens, som finns om
kvalificerad arbetskraft är det viktigt att Sveriges
Domstolar upplevs som en attraktiv arbetsgivare
med goda anställningsförhållanden.
Domarutbildningen utgör en viktig grund för
framtida rekrytering av ordinarie domare. Det är
av största vikt att underlaget för rekryteringar är
tillräckligt stort så att inte brist på resurser med
rätt kompetens uppstår. Antalet utbildningsplatser för fiskaler utökades med 60 platser till totalt
218 under år 2013. Kostnaden för utökningen
uppgår till cirka 60 miljoner kronor årligen.
Utöver resurser till domstolarnas kärnverksamhet kräver även digitaliseringen av målhanteringen omfattande resurser under de närmaste
åren. Fortsatta satsningar för att öka säkerheten
och tryggheten vid domstolarna kommer också
att krävas. Investeringar i teknik och lokaler är
också områden med stora resursbehov under
planeringsperioden. Installationer av cirka 60
videokonferenssystem planeras årligen under
åren 2014–2017 och all EMR-teknik kommer
att bytas ut under den närmaste 3-4 års period. I
avsnitten 2.2 och 2.3 redogörs närmare för
dessa satsningar.
Yrkande
Med de aviserade nivåerna på anslaget beräknar
Domstolsverket att tilldelade medel ska vara tillräckliga under 2015. De årliga effektiviseringskraven tillsammans med målökningar och satsningar som behöver ske under perioden gör att
tilldelade resurser beräknas vara otillräckliga från
år 2016. Domstolsverket yrkar därför på en ramökning av anslaget Sveriges Domstolar med 267
miljoner kronor från år 2016.
Anslag 1:5 Sveriges Domstolar inom utgiftsområde 4 (mnkr)
Ingående överföringsbelopp
2013
Utfall
-54
2014
Prognos
-6
2015
Beräknat
23
2016
Beräknat
-61
2017
Beräknat
-267
Tilldelade medel
5 219
5 346
5 424
5 493
5 607
Summa disponibla medel
5 165
5 340
5 447
5 432
5 340
Utfall / prognos
5 171
5 317
5 508
5 699
5 875
Årets resultat
48
29
-84
-206
-268
Utgående överföringsbelopp
-6
23
-61
-267
-535
Eventuella reformer som är under beredning
och för vilka kompensation inte har getts på an-
slaget ingår inte i de kostnadsberäkningar som
redovisas i tabellen.
3.2 Migrationsdomstolarna
I Migrationsverkets prognos över måltillströmning beräknas antalet inkomna asylmål till migrationsdomstolarna minska från 10 100 år 2013
till 9 700 mål år 2014. Under perioden 2015 till
2017 beräknas måltillströmningen uppgå till 11
100, 9 700 samt 12 200 mål. Måltillströmningen
till Migrationsöverdomstolen beräknas bli 6 500
mål år 2014 och 6 800 år 2015. År 2016 beräknas
antalet asylmål minska till 6 400.
Det finns en stor osäkerhet i prognoserna eftersom både asylströmmar och bifallsfrekvenser
är svåra att bedöma. De största ökningarna av
asylsökande är inom grupper där bifallsfrekvensen idag är hög på migrationsverket, vilket innebär att måltillströmningen till migrationsdomsto-
SVERIGES DOMSTOLAR – BUDGETUNDERLAG 2015-2017
larna inte beräknas öka i så stor utsträckning.
Om en annan bedömning av situationen i de aktuella länderna görs eller om ett avgörande i Migrationsöverdomstolen leder till ändrad praxis,
kan måltillströmningen till migrationsdomstolarna komma att öka kraftigt.
Migrationsdomstolarnas organisationer har
dimensionerats utifrån Migrationsverkets bedömning av den totala måltillströmningen och
hur den fördelas på respektive domstol. Förvaltningsrätten i Göteborg är dimensionerad utifrån
att få 20 procent av asylmålen och för Förvaltningsrätten i Malmö är motsvarande siffra 25
procent. År 2011 följde måltillströmningen den
tänkta dimensioneringen. År 2013 var måltill-
43
EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR OCH YRKANDEN
strömningen 26 procent till Göteborg och 19
procent till Malmö. På grund av långa ledtider i
rekryteringsprocessen samt anställningsformerna
för domare är det svårt att förändra organisationerna i motsvarande takt som måltillströmningen förändras, framförallt när antaganden om
måltillströmingen för respektive migrationsdomstol förändras i större utsträckning mellan åren.
Långsiktighet i planeringsförutsättningarna är
därför viktigt.
Den 1 oktober 2013 inrättades en ny migrationsdomstol i Luleå. Domstolen kommer att
byggas upp successivt under 2014. Under denna
period kommer vissa dubbleringskostnader att
uppstå till följd av att migrationsdomstolen i Luleå behöver byggas upp i snabbare takt än Förvaltningsrätten i Stockholm kommer att minska
sin organisation.
I nedanstående tabell redovisas de beräknade
årliga driftskostnaderna för migrationsdomstolarna exklusive regelstyrda utgifter.
Beräknade kostnader för migrationsdomstolarna ryms inom befintliga medel under den ak-
tuella perioden. Domstolsverket yrkar att de
aviserade anslagnivåerna för 2015–2017 tilldelas
anslaget 1:4 Domstolsprövning i utlänningsärenden.
Domstolsverket vill också peka på de administrativa merkostnaderna som föreligger i och
med att migrationsdomstolarnas verksamhet
hanteras på ett särskilt anslag. De domstolar som
är migrationsdomstolar har också övriga förekommande mål som finns vid de allmänna förvaltningsdomstolarna. Huvuddelen av personalen vid dessa domstolar arbetar med såväl
migrationsmål som övriga mål. Detta innebär att
det krävs stort administrativt merarbete för att
hålla isär de kostnader som ska belasta anslaget
Domstolsprövning i utlänningsärenden från de
kostnader som ska belasta anslaget Sveriges
Domstolar. Domstolsverket yrkar därför att det
särskilda anslaget för migrationsdomstolarnas
förvaltningskostnader ska tas bort och att dessa
medel istället tillförs anslaget Sveriges Domstolar
samt att dessa kostnader får belasta det sistnämnda anslaget.
Anslag 1:4 Domstolsprövning i utlänningsärenden inom utgiftsområde 8 (mnkr)
Ingående överföringsbelopp
Tilldelade medel
Summa disponibla medel
Utfall / prognos
Årets resultat
2013
Utfall
13
548
561
518
30
2014
Prognos
16
563
579
535
28
2015
Beräknat
17
562
579
545
17
2016
Beräknat
17
561
578
555
6
2017
Beräknat
17
573
590
570
3
Utgående överföringsbelopp
43
44
34
23
20
44
SVERIGES DOMSTOLAR – BUDGETUNDERLAG 2015-2017
EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR OCH YRKANDEN
3.3 Rättsliga biträden
3.3.1
Rättsliga biträden m.m.
Av grafen och tabellen nedan framgår att utgifterna på anslaget 1:12 Rättsliga biträden m.m.
uppgick till 2 260 mnkr under 2013, vilket är en
ökning med cirka fem procent eller 103 mnkr
jämfört med 2012. De största utgiftsökningarna
2013 finns inom offentligt försvar och rätts-
hjälp. Övriga utgifter och offentligt biträde står
för de största ökningarna procentuellt sett. Sedan 2009 har anslagsutfallet ökat med 639 mnkr.
Den största posten offentligt försvar står för 55
procent av utgifterna på anslaget. Posten har sedan 2009 ökat med 331 mnkr eller 36 procent.
Utvecklingen av utfallet på anslaget
Anslaget Rättsliga biträden m.m. (Mnkr)
2400
2266
2260
2226
2200
2157
2002
2000
1906
1804
1800
1726
1600
1621
1726
1400
2009
2010
Utfall
2011
2012
Tilldelat anslag
2013
Av diagrammet framgår tilldelade och förbrukade medel på anslaget Rättsliga biträden med mera för
budgetåren 2009–2013.
Utfall (Mnkr)
Mnkr
Procent
2012-2013 2012-2013
2009
2010
2011
2012
2013
Offentligt försvar
921
1022
1115
1211
1252
+41
3,4 %
Målsägandebiträde
175
202
221
245
259
+14
5,7 %
Rättshjälp enligt rättshjälpslagen
181
188
214
228
247
+19
8,3 %
Offentligt biträde
103
114
131
142
157
+15
10,6 %
96
118
136
125
123
-2
-1,1 %
110
115
129
143
144
+1
1,1 %
36
44
56
64
78
+14
20,9 %
1 622
1 803
2 002
2 158
2 260
+102
4,8 %
Förvaltararvoden i konkurser
Utgifter för bevisning, tolkar och parter
Övriga utgifter
Summa
SVERIGES DOMSTOLAR – BUDGETUNDERLAG 2015-2017
45
EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR OCH YRKANDEN
Timkostnadsnormens utveckling
Timkostnadsnormen höjdes den 1 januari 2014
med 2,74 procent till 1 276 kr exklusive mervärdesskatt. Det kan konstateras att förändring av
timkostnadsnormen har relativt stort genomslag
på utvecklingen av utfallet på anslaget Rättsliga
biträden. En höjning med en procent av timkostnadsnormen som gällde under 2013, innebär
en utgiftsökning på anslaget med nästan 17
mnkr. Höjningen med 2,74 procent som genomfördes den 1 januari 2014 medför således en utgiftsökning med nästan 46 mnkr vid oförändrade
förutsättningar i övrigt.
Från och med 2008 har regeringen efter förslag
från Domstolsverket beslutat att timkostnadsnormen ska beräknas med hänsyn taget till kostnadsutvecklingen för de tre senaste åren. Från
och med 2008 har regeringen också, efter förslag
från Domstolsverket, fastställt timkostnadsnor-
men till två olika nivåer, dels en för rättsliga biträden som innehar F-skattsedel, dels en för de
rättsliga biträden som inte innehar F-skattsedel.
Den sistnämnda timkostnadsnormen beräknas
exklusive arbetsgivaravgift och har för 2014 fastställts till 971 kr (1 276/1,3142).
Statskontoret har i rapporten Rätt ersättning
till rättsliga biträden (2012:5) gjort en översyn av
beräkningsmodellen för timkostnadsnormen.
Rapporten bereds för närvarande i Regeringskansliet.
Av de tabeller som redovisas i anslutning till
följande avsnitt framgår hur faktorerna förändring av antalet förordnanden, timkostnadsnormens utveckling och förändring i genomsnittligt
debiterad tid ändrats under perioden 2009–2013
för offentligt försvar, offentligt biträde och målsägandebiträde.
Timkostnadsnormens utveckling de sex senaste åren
Belopp exklusive moms (kr)
Årlig procentuell förändring (%)
2009
2010
2011
2012
2013
2014
1 104
1 134
1 166
1 205
1 242
1 276
2,13
2,72
2,82
3,34
3,07
2,74
2,72
5,62
9,15
12,50
15,58
Ackumulerad procentuell förändring från 2009
Offentligt försvar
Utöver timkostnadsnormens förändring är utvecklingen av antal förordnanden och av debiterade timmar per förordnande förklaringar till hur
utgiftsökningarna för offentligt försvar har uppstått. Utvecklingen av dessa faktorer redovisas i
tabellen nedan.
Förklaringsfaktorer till hur utgiftsökningarna uppstått, utöver timkostnadsnormen
Offentligt försvar
2009
2010
2011
2012
2013
Förändring
2009–2013
Antal förordnanden
77 990
81 200
83 847
81 042
79 633
2,1 %
Debiterade timmar per förordnande
10,70
11,10
11,40
12,40
12,66
18,3 %
Förändring debiterad tid/förordnande
-2,8 %
3,8 %
2,7 %
8,8 %
2,1 %
Förekomsten av omfattande mål, där det kan
vara ett stort antal åtalade med många ombud i
samma mål, vilket ger ett högt utfall för ett enskilt mål, påverkar också utfallet.
Det totala antalet inkomna brottmål har under 2000-talet haft en stigande trend, från och
med 2010 har antalet brottmål minskat och
minskningen tilltog 2013. Minskningen mellan
2012 och 2013 var nästan fem procent. Det är
46
dock de enklare bötesmålen då inget offentligt
försvar behövs som står för den största minskningen med nästan 17 procent 2013 jämnfört
med föregående år. Målutvecklingen för de
andra brottmålskategorierna är i princip oförändrad eller något minskande mellan åren 2013
och 2012. Antalet avgjorda brottmål följer i
princip trenden för de inkomna målen och har
också minskat med nästan fem procent. Antalet
SVERIGES DOMSTOLAR – BUDGETUNDERLAG 2015-2017
EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR OCH YRKANDEN
avgjorda brottmål mot person ökade med drygt
en procent för 2013.
Utgifterna för ett år kan beräknas genom att
multiplicera utgifterna föregående år med förändringen av antal förordnanden multiplicerat
med förändringen av debiterad tid per förordnande multiplicerat med förändringen av timkostnadsnormen. Beräkningen av den debiterade
tiden görs genom att dividera utfallet med antalet
förordnanden och sedan med timkostnadsnormen. Man ska dock ha i åtanke att beräkningen
inte är exakt och den debiterade tiden i timmar
per förordnande blir något teoretisk då utgifterna
inte bara innehåller ersättning för nedlagd tid
utan även för utlägg och tidsspillan. I vissa fall
kan dessutom en förhöjd ersättning utgå.
Domstolsverkets prognos över avgjorda brottmål är att dessa ökar med en halv procent årligen
2014 och 2015 och är oförändrad 2016 för att
sedan minska med en halv procent 2017.
I utgiftsprognosen antas att antalet förordnanden ökar i takt med prognosen för avgjorda
brottmål. Det antas också en något lägre uppräk-
ning av timkostnadsnormen än i förra årets budgetunderlag. Uppräkningen är beräknad efter genomsnittet av de fem senaste årens höjningar.
Den teoretiskt framräknade tiden i timmar per
förordnande har, som kan ses i tabellen ovan,
ökat varje år. Det är därför rimligt att anta en
fortsatt ökning av den debiterade tiden per förordnande. I prognosberäkningen är det antagit
en ökning med tre procent.
Prognosen över utfall för offentligt försvar blir
1 332 mnkr för 2014. För perioden 2015–2017
beräknas utgifterna för offentligt försvar till
1 378 mnkr, 1 419 mnkr respektive 1 455 mnkr
exklusive uppräkning av timkostnadsnormen.
Målsägandebiträde
Utöver timkostnadsnormens förändring är utvecklingen av antal förordnanden och av debiterade timmar per förordnande förklaringar till hur
utgiftsökningarna för målsägandebiträde har
uppstått. Utvecklingen av dessa faktorer redovisas i tabellen nedan.
Förklaringsfaktorer till hur utgiftsökningarna uppstått, utöver timkostnadsnormen
Målsägandebiträde
Antal förordnanden
2010
2011
2012
2013
25 112
27 193
27 852
26 509
26 028
3,6 %
6,30
6,54
6,81
7,67
8,01
27,1 %
1,7 %
3,9 %
4,1 %
12,6 %
4,4 %
Debiterade timmar per förordnanden
Förändring debiterad tid/förordnanden
Utgifterna för målsägandebiträde uppgick under
2013 till 259 mnkr, vilket är en ökning med 14
mnkr eller knappt sex procent jämfört med 2012.
Av tabellen ovan framgår att antalet förordnanden har minskat med 481 stycken eller
nästan 2 procent under 2013. Den debiterade tiden per förordnande har ökat jämfört med 2012
med drygt fyra procent.
Prognosen över utfallet för målsägandebiträden
för 2014 blir 275 mnkr, för perioden 2015–2017,
285 mnkr, 294 mnkr, respektive 301 mnkr exklusive framtida ökning av timkostnadsnormen. Prognosen grundar sig på samma resonemang om
prognoser för avgjorda mål och en ökning av debiterade timmar per förordnande som i föregående stycke om utgifter för offentligt försvar.
Rättshjälp enligt rättshjälpslagen
Utgifterna för rättshjälp enligt rättshjälpslagen
uppgick under 2013 till 247 mnkr, vilket är en
SVERIGES DOMSTOLAR – BUDGETUNDERLAG 2015-2017
Förändring
2009–2013
2009
ökning med nästan 19 mnkr eller drygt åtta procent jämfört med föregående år. Orsaken till att
utgifterna har ökat kan delvis förklaras av timkostnadsnormens utveckling. Det totala antalet
avräknade ärenden om rättshjälp som har beviljats 2013 är i princip oförändrat jämfört med föregående år.
Antalet ansökningar om rättshjälp som kom in
till Rättshjälpsmyndigheten har minskat med 42
ärenden eller med drygt tre procent under 2013.
Sedan den nya lagstiftningen trädde i kraft 1997
har antalet ansökningar om rättshjälp som kommit
in till Rättshjälpsmyndigheten stadigt minskat.
Domstolsverket bedömer att antalet avräknade rättshjälpsärenden kommer att öka ungefär i
samma takt som prognosen för tvistemål (familjemål) under perioden 2014–2017. Utgiftsprognosen för rättshjälp, inklusive timkostnadsnormens ökning, blir 267 mnkr för 2014. För
perioden 2015–2017 beräknas utgifterna för
47
EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR OCH YRKANDEN
rättshjälp till 280 mnkr, 291 mnkr respektive
306 mnkr exklusive uppräkning av timkostnadsnormen.
Offentligt biträde
Utöver timkostnadsnormens förändring är utvecklingen av antal förordnanden och av debite-
rade timmar per förordnande förklaringar till hur
utgiftsökningarna för offentligt biträde har uppstått. Utvecklingen av dessa faktorer redovisas i
tabellen nedan.
Förklaringsfaktorer till hur utgiftsökningarna uppstått, utöver timkostnadsnormen
Offentligt biträde
2009
2010
2011
2012
2013
Förändring
2009–2013
Antal förordnanden
20 568
21 668
22 665
22 883
23 532
14,4 %
18,8 %
Debiterade timmar per förordnanden
Förändring debiterad tid/förordnanden
Utgifterna för offentligt biträde uppgick under år
2013 till 157 mnkr vilket är en ökning med 15
mnkr eller knappt elva procent i förhållande till
2012. Antalet förordnanden har ökat med nästan
tre procent och den debiterade tiden per förordnande har ökat med drygt fyra procent jämfört
med 2012.
Prognosen för måltillströmningen av LVU-mål
(mål enligt lagen om vård av unga) är tre procent
för 2014 och 2015 samt fyra procent för 2016
och 2017. Prognosen för antal inkomna LVMmål (mål enligt lagen om vård av missbrukare)
visar på en oförändrad måltillströmning kommande år.
Den debiterade tiden beräknas öka med tre
procent per år vilket innebär att prognosen över
utfallet för offentligt biträde för 2014 blir 170
mnkr och för perioden 2015–2017, 179 mnkr,
190 mnkr, respektive 201 mnkr exklusive framtida ökning av timkostnadsnormen.
I dessa beräknade kostnader har inte beaktats
ett eventuellt genomförande av dels förslaget i
betänkandet Psykiatrin och lagen – tvångsvård,
straffansvar och samhällsskydd (SOU 2012:17),
dels föreslagen i lagrådsremissen God Vård och
omsorg om personer med demenssjukdom samt
regler för skydd och rättssäkerhet.
Förvaltararvoden i konkurser
Antalet inkomna konkursansökningar 2013
minskade med knappt en procent i förhållande
till 2012. Antalet avslutade konkurser 2013 har
ökat med drygt sex procent i förhållande till
2012.
Utgifterna för förvaltararvoden med mera
uppgick under 2013 till 123 mnkr, vilket är en
minskning med drygt en mnkr eller drygt en pro-
48
4,53
4,64
4,96
5,15
5,38
2,4 %
2,5 %
6,8 %
4,0 %
4,5 %
cent jämfört med 2012. Utgiftsminskningen beror på volymförändringar. Höjningen av konkursförvaltartaxan per den 1 januari 2014 uppgick till tre procent.
Domstolsverket prognostiserar att antalet inkomna konkursärenden kommer att minska med
fyra procent under 2014. I prognosen ingår höjning av konkursförvaltartaxan den 1 januari 2014
på tre procent. Utgifterna för 2014 beräknas med
dessa förutsättningar komma att uppgå till 122
mnkr. För 2015 beräknas konkursärendena öka
med två procent och för 2016 beräknas konkursärendena öka med fem procent. År 2017 beräknas konkursärendena öka med två procent.
Domstolsverkets bedömning av utfallen under
budgetåren 2015–2017 uppgår under ovan angivna förutsättningar till 124 mnkr, 130 mnkr respektive 133 mnkr i 2014 års prisnivå.
Bevisning, tolkar och parter
Sammantaget uppgick utgifterna för parter, bevisning och tolkar till 144 mnkr under 2013, vilket är en ökning med 2 mnkr eller drygt en procent jämfört med 2012. Vid en närmare uppdelning av utgiftsposterna kan noteras att utgifterna
för tolkar ökat med drygt 4 mnkr 2013 samtidigt
som utgifterna för bevisning och parter minskat
med nästan 3 mnkr 2013 jämfört med föregående år.
Utgifter för bevisning, parter och tolkar är beroende av målutvecklingen. I Domstolsverkets
prognoser har antalet avgjorda brottmål till tingsrätterna antagits öka med en procent årligen år
2014 och 2015 och antas minska med en procent
årligen 2016 och 2017. I prognosen ingår en höjning av tolktaxan per den 1 januari 2014 på 2,3
procent.
SVERIGES DOMSTOLAR – BUDGETUNDERLAG 2015-2017
EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR OCH YRKANDEN
Domstolsverkets beräknade utfall för år 2014
uppgår under ovan angivna förutsättningar till
149 mnkr i 2014 års prisnivå. För 2015, 2016 och
2017 är det beräknade utfallet 150 mnkr, 150
mnkr och 149 mnkr.
Övriga utgifter på anslaget Rättsliga biträden
Övriga utgifter som belastar anslaget 1:12 Rättsliga biträden m.m. avser särskild företrädare för
barn, god man, rådgivning, diverse kostnader för
rättsväsendet, ersättningsgaranti för bodelningsförrättare samt ersättning till likvidator. Det
sammanlagda utfallet för dessa utgiftsslag uppgick under 2013 till 78 mnkr. Utgifter för särskild
företrädare för barn och god man svarar för
största delen av beloppet. Domstolsverkets prognos är sammantaget för dessa utgiftsslag 80
mnkr för 2014. För 2015, 2016 och 2017 är det
beräknade utfallet 81 mnkr, 81 mnkr och 80
mnkr i 2014 års prisnivå.
Yrkanden
I tabellen nedan redovisas de samlade beräknade
utgifterna på anslaget Rättsliga biträden m.m. i
2014 års prisnivå. I beräkningen ingår antaganden om volymförändringar, vilka har redovisats i
de tidigare styckena.
Utfallsprognoser för anslaget 1:12 Rättsliga biträden m.m. (belopp anges i 2014 års prisnivå i mnkr)
2014
2015
2016
2017
1 332
1 378
1 419
1 455
Målsägandebiträde
275
285
294
301
Rättshjälp enligt rättshjälpslagen
267
280
291
306
Offentligt biträde
170
179
190
201
Förvaltararvoden i konkurser
122
124
130
133
Utgifter för bevisning, tolkar och parter
149
150
150
149
80
81
81
80
2 395
2 477
2 555
2 625
Offentligt försvar
Övriga utgifter
Summa
I följande tabell har samtliga belopp prisomräknats för hela perioden med ökningen av tim-
kostnadsnormen och konkursförvaltartaxan för
2014.
Utfallsprognoser för anslaget 1:12 Rättsliga biträden m.m. (belopp uppräknade med antagen
utveckling av timkostnadsnorm, mnkr)
Offentligt försvar
2014
2015
2016
2017
1 332
1 415
1 498
1 579
Målsägandebiträde
275
293
310
326
Rättshjälp enligt rättshjälpslagen
267
288
308
332
Offentligt biträde
170
184
200
218
Förvaltararvoden i konkurser
122
128
138
144
Utgifter för bevisning, tolkar och parter
149
154
158
161
Övriga utgifter
Summa
I följande tabell redovisas de prognostiserade utgifterna inklusive prisuppräkning. Utfallsprognoserna jämförs med de i budgetpropositionen beslutade och aviserade anslagsbeloppen för
respektive år.
Av tabellen framgår att tilldelade medel inte
kommer att räcka för dessa regelstyrda utgifter
SVERIGES DOMSTOLAR – BUDGETUNDERLAG 2015-2017
80
83
85
87
2 395
2 545
2 697
2 847
under aktuell period. Utfallsprognosen för 2014
visar på ett utgående överföringsbelopp på minus 147 mnkr, vilket är inom ramen för tillåten
anslagskredit som uppgår till tio procent.
Utifrån det ingående utnyttjandet av anslagskredit år 2015 beräknas utgifterna överstiga anslagna medel med mer än den tillåtna anslagskre-
49
EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR OCH YRKANDEN
diten. Domstolsverket yrkar därför att anslaget
2015 ramökas med 266 mnkr, vilket skulle innebära att någon anslagskredit inte skulle behöva
tas i anspråk. Vidare yrkar Domstolsverket att
anslaget ökas med ytterligare 105 mnkr år 2016
och med ytterligare 150 mnkr år 2017. Totalt yrkas ramökningar av anslaget med 521 mnkr åren
2015–2017.
Tilldelade medel och utfallsprognoser för anslaget 1:12 Rättsliga biträden m.m. (belopp uppräknade
med antagen utveckling av timkostnadsnorm och anges i mnkr)
2014
2015
2016
2017
-58
-147
-266
-637
Tilldelade medel
2 306
2 426
2 326
2 326
Summa disponibla medel
2 248
2 279
2 060
1 689
Utfallsprognos
2 395
2 545
2 697
2 847
Årets resultat
-89
-119
-371
-521
-147
-266
-637
-1 158
Ingående överföringsbelopp
Utgående överföringsbelopp
Överföring av vissa kostnader till anslaget
Rättsliga biträden
Domstolsverket föreslår att betalning till medlare
enligt 6 kap 18 a § FB och 21 kap. 13 § andra
stycket FB samt rättegångsbiträde enligt 20 kap 2
b FB, ska belasta anslaget Rättsliga biträden 1:12
ap. 1, rättsliga biträden.
Bakgrunden är att det vid Domstolsverket pågår ett arbete med att vidareutveckla ett försystem till ekonomisystemet som hanterar ersättning till rättsliga biträden (KIM – Kostnader i
mål). Som en följd av detta har de konteringsregler som skapar kontering och styrningen mot anslag gåtts igenom. Det har då uppmärksammats
att betalningar i den dömande verksamheten
med stöd av ovanstående lagrum inte finns angivna i regleringsbrevet avseende anslaget Rättsliga biträden 1:12 ap. 1, rättsliga biträden. Kostnaderna för dessa aktörer belastar därför i nulä3.3.2
Kostnader vid domstolsprövning i utlänningsärenden
Kostnader för regelstyrda utgifter påverkas direkt av antalet avgjorda mål och av ökning av
timkostnadsnormen.
De årliga kostnaderna för regelstyrda utgifter
har beräknats till nedanstående belopp. Som tidigare nämnts är prognoserna för måltillström-
50
nuläget anslaget 1:5 Sveriges Domstolar ap 1.
Domstolsverkets rättsenhet har undersökt saken
och bedömt det som följdriktigt att de aktuella
ersättningsposterna borde finansieras av anslaget
för rättsliga biträden. Det är i båda fallen fråga
om domstolsbeslut i enskilda mål om att ersättning ska utgå av allmänna medel. Detta överensstämmer med vad som är fallet vid övriga utbetalningar som uttryckligen omfattas av anslaget
för rättsliga biträden m.m. Föregående år betalades från anslaget Sveriges Domstolar ut 2 265 tkr
till medlare med stöd av ovanstående lagrum.
När det gäller rättegångsbiträde uppgick utbetalat
belopp år 2012 från anslaget Sveriges domstolar
till 10 788 tkr. För att det ska bli möjligt att ersätta de här aktörerna från anslaget 1:12 ap.1
Rättsliga biträden m.m. behöver de aktuella lagrummen läggas till under villkoren för anslaget
Rättsliga biträden under respektive aktör.
ningen osäker och förändringar i Migrationsverkets prognoser görs kontinuerligt. Domstolsverket yrkar att anslaget Kostnader vid domstolsprövning i utlänningsärenden tilldelas den
anslagsnivå som föreslås i budgetpropositionen
för 2014.
SVERIGES DOMSTOLAR – BUDGETUNDERLAG 2015-2017
EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR OCH YRKANDEN
Anslag 1:5 Kostnader vid domstolsprövning i utlänningsärenden inom utgiftsområde 8 (mnkr)
Ap. 1 Utgifter för offentligt biträde m.m.
Ingående överföringsbelopp
Tilldelade medel
Summa disponibla medel
Utfall/prognos
Årets resultat
Utgående överföringsbelopp
2013
Utfall
0
159
159
117
42
42
Domstolsverket vill lyfta fram de administrativa merkostnader som föreligger i och med att
kostnader vid domstolsprövning i utlänningsärenden ska hanteras på ett särskilt anslag. Dom-
2014
Prognos
0
160
160
130
30
30
2015
Beräknat
0
161
161
140
21
21
2016
Beräknat
0
161
161
140
21
21
2017
Beräknat
0
161
161
155
6
6
stolsverket yrkar att detta anslag (1:5) tas bort
och att medlen i stället tillförs anslaget Rättsliga
biträden m.m. (1:12) samt att dessa kostnader får
belasta det sistnämnda anslaget.
3.4 Trängselskatt
Antalet inkomna trängselskattemål i Stockholm
har minskat stadigt sedan den kraftiga ökningen
av måltillströmningen som uppstod när tilläggsavgiften höjdes år 2009. Domstolsverket gör bedömningen att antalet inkomna mål under perioden 2015–2017 blir i nivå med 2013 och att
kostnaderna beräknas till 520, 540 respektive 560
tkr för respektive år.
Den 1 januari 2013 infördes trängselskatt i Göteborg. Antalet inkomna trängselskattemål i Göteborg var 2013 i paritet med antalet i Stockholm. På grund av viss eftersläpning i
målavgörandet har domstolarna upparbetat en
viss balans avseende trängselskatt i Göteborg.
Domstolsverket beräknar kostnaderna till 370,
390 respektive 410 tkr för respektive år.
Domstolsverket har vid flera tillfällen framhållit att kostnaden för trängselskatt bör belasta an-
slaget 1:5 Sveriges Domstolar inom utgiftsområde 4 på samma sätt som kostnaderna för andra
mål och inte som för närvarande två egna anslag.
Motiven är flera, bland annat att trängselskattemålen endast utgör en marginell del av domstolarnas verksamhet och att det endast är viss del
av olika personalkategoriers tid som används för
hanteringen av trängselskattemål. Kostnaderna
kan inte belasta anslagen direkt utan omföringar
måste ske, vilket innebär ett administrativt merarbete och kostnader som inte står i proportion
till verksamhetens omfattning. Det är inte nödvändigt med särskilda anslag för att kunna särredovisa kostnaderna för trängselskattemålen utan
det kan ske även om kostnaderna belastar anslaget 1:5. Det administrativa merarbete som uppstår kan på så sätt minska.
3.5 Internationell civil krishantering
Sveriges Domstolar bidrar till internationell civil
krishantering, d.v.s. fredsfrämjande, säkerhetsfrämjande och konfliktförebyggande arbete.
Verksamheten, liksom övrig internationell verksamhet i Sveriges Domstolar, initieras och samordnas av Domstolsverket.
För närvarande finns ett pågående uppdrag att
bidra med personal till EULEX Kosovo. Anslaget finansierar löner för utsänd personal dit samt
förvaltnings- och insatsnära kostnader. Utöver
EULEX Kosovo ska Domstolsverket eftersträva
ytterligare deltagande i andra insatser inom civil
krishantering. Anslagsnivån täcker deltagande i
insatser på nuvarande nivå.
SVERIGES DOMSTOLAR – BUDGETUNDERLAG 2015-2017
I syfte att uppnå effektivitet och synergi i det
totala svenska bidraget till den civila krishanteringen ska Domstolsverket samverka med de
andra myndigheter som är verksamma på detta
område. De krav som ställs på Domstolsverket
innebär ökad samordning med rättsväsendets
myndigheter och samverkan med andra myndigheter såsom Folke Bernadotteakademin och Sida.
Samtidigt ökar kraven när det gäller Domstolsverkets redovisning av de effekter som den internationella verksamheten får i insatslandet samt
den så kallade hemtagningseffekten för Sveriges
Domstolar.
Det är viktigt att Sveriges Domstolar kan fullfölja sina åtaganden i olika internationella insat-
51
EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR OCH YRKANDEN
ser genom att kunna bidra med domstolspersonal, både domare och administrativ personal.
Det är under de närmaste åren av stor betydelse att rätt personer kan rekryteras till den expertbas ur vilken personer nomineras för internationella uppdrag. Detta medför ökat behov av
kompetensutveckling för denna personal samt
behov av domstolspersonal som kan ersätta de
52
personer som deltar i civil krishantering utomlands. Möjligheten att även kunna arbeta internationellt bidrar också till att Sveriges Domstolar
uppfattas som en attraktiv arbetsgivare.
Anslaget uppgår till 4 mnkr för 2014. Domstolsverket yrkar samma belopp årligen för åren
2015–2017.
SVERIGES DOMSTOLAR – BUDGETUNDERLAG 2015-2017
INVESTERINGAR
4 Investeringar
Investeringarna inom Sveriges Domstolar ska
stödja den strategiska inriktningen som generaldirektören har beslutat om för åren 2010–2020.
För åren 2015–2017 kommer utvecklingen och
förvaltningen av verksamheten kräva satsningar
inom flera områden som lokaler, teknik i rättssal
och olika verksamhetsstöd.
För den kommande perioden innebär detta
fortsatta investeringar inom områden som nyoch ombyggnationer, IT och teknik, samt utveckling av verksamhetsstöd inom Sveriges
Domstolar. Under avsnitten 2.2 och 2.3. specificeras flera insatser som kommer att göras under
de närmaste åren, vilket innebär årliga nyinvesteringar med cirka 250–300 mnkr, varav kostnader
för immateriella anläggningstillgångar beräknas
uppgå till i storleksordningen 20 mnkr per år.
I det följande illustreras de sammanlagda effekterna av gjorda och beräknade investeringar vad
gäller utnyttjande av låneramar och anslagsbelastning.
Anläggningstillgångar 2008 – 2017 (Mnkr)
Mnkr
1 200
1 000
800
600
400
200
0
2008
2009
2010
Utestående lån
2011
2012
Investeringar
Behovet av låneram för perioden 2015–2017 är
100 mnkr lägre än för 2014. Domstolsverket yr-
SVERIGES DOMSTOLAR – BUDGETUNDERLAG 2015-2017
2013
2014
2015
2016
2017
Ränta & avskrivningar
kar därför en låneram för perioden 2015–2017
till 1 100 mnkr.
53
INVESTERINGAR
Uppgifter beträffande lån i Riksgäldskontoret (tkr)
2014
Utfallsprognos
2015
Beräknat
2016
Beräknat
2017
Beräknat
IB lån i Riksgäldskontoret
844 000
952 000
1 015 000
993 000
Beräknad nyupplåning
365 000
317 000
232 000
197 000
- varav för investering i
immateriella anläggningstillgångar
Beräknad amortering
UB lån i Riksgäldskontoret
15 000
20 000
20 000
20 000
256 500
254 000
254 000
254 000
952 000
1 015 000
993 000
936 000
1 200 000
1 100 000
1 100 000
1 100 000
14 000
16 000
26 000
35 000
0,9 %
1,4 %
2,5 %
3,6 %
- utgiftsområde 4, anslag 1:5
244 000
244 500
252 000
260 500
- utgiftsområde 8, anslag 1:4
26 500
26 500
27 500
28 500
Beslutat/föreslagen låneram
Beräknad ränteutgift
Ränteantaganden för nyupplåning
Finansiering av räntor och amorteringar
Av ESV:s allmänna råd (2 kap., 1§ 3 st.) till kapitalförsörjningsförordningen (2011:210) framgår att för tillgångar
under uppförande tas lån upp för de utgifter som bedöms redovisas som anläggningstillgång för den aktuella perioden.
54
SVERIGES DOMSTOLAR – BUDGETUNDERLAG 2015-2017
BEHOV AV KREDITER
5 Behov av krediter
Räntekonto med kredit i Riksgäldskontoret
Kredit på räntekontot finns enligt regleringsbrev
för 2014 för anslaget 1:5 Sveriges Domstolar inom
utgiftsområde 4 samt anslaget 1:4 Domstolsprövning i utlänningsärenden inom utgiftsområde 8.
För båda dessa anslag uppgår krediten till cirka tio
procent av anslagsbeloppen; 579 mnkr.
Enligt Domstolsverkets beräkning kommer
tio procents kredit att vara tillräcklig för perioden 2015–2017 under förutsättning att anslagen är anpassade till verksamheten inom Sveriges Domstolar.
Anslagskrediter
I tabellen nedan visas vilken anslagskredit som är beslutad för respektive anslag/anslagspost för 2014. Av
tabellen framgår också vilka anslagskrediter som yrkas för 2015–2017.
Anslaget 1:5 Kostnader vid domstolsprövning
i utlänningsärenden avser utgifter som är regelstyrda och därmed i princip inte påverkbara.
Domstolsverket yrkar därför att anslagskrediten
på detta anslag ökas från tre procent till tio procent. För anslaget 1:1 Biståndsverksamhet ap. 43
internationell civil krishantering bör anslagskrediten bestämmas till tre procent. Anslagen 1:11
Trängselskatt i Stockholm och 1:14 Trängselskatt
i Göteborg hade under 2013 en anslagskredit på
tio procent och har för 2014 sänkts till tre procent. Domstolsverket yrkar att anslagskrediten
återgår till tio procent för dessa anslagen. För övriga anslag yrkas att samma anslagskrediter beslutas som för 2014 under förutsättning att yrkade
medel tilldelas.
Anslagskredit på ramanslag för 2014
Utgiftsområde
Anslagskredit
2014
Yrkad anslagskredit
2015–2017
1:5 Sveriges Domstolar
4
3%
3%
1:12 Rättsliga biträden m.m.
4
10 %
10 %
1:1 Biståndsverksamhet ap.43 Internationell civil krishantering
7
-
3%
1:4 Domstolsprövning i utlänningsärenden ap.1
8
3%
3%
1:5 Kostnader vid domstolsprövning i utlänningsärenden ap.1
8
3%
10 %
1:11 Trängselskatt i Stockholm ap.1
22
3%
10 %
1:14 Trängselskatt i Göteborg ap.4
22
3%
10 %
SVERIGES DOMSTOLAR – BUDGETUNDERLAG 2015-2017
55
AVGIFTSBELAGD VERKSAMHET
6 Avgiftsbelagd verksamhet
Avgifter med mera som får disponeras
Avgifter som får disponeras är relativt marginella
inom Sveriges Domstolar. De har under 2013
uppgått till 12,6 mnkr och fördelar sig på uthyrning av lokaler/rum och personal 5,9 mnkr, reavinster vid försäljning av maskiner och inventarier
0,5 mnkr, rättsfallspublicering och försäljning av
publikationer 0,7 mnkr samt avgifter för kopior av
domar med mera 5,6 mnkr.
Övriga intäkter som disponeras för förvaltningskostnader utgörs av bidrag från Arbetsförmedlingen för arbetsmarknadsåtgärder. Bidrag erhålls också från bland annat SIDA och EU för
finansiering av det internationella samarbete som
Domstolsverket och domstolarna deltar i. Under
2012 mottog Domstolsverket bidrag med
22,4 mnkr för utveckling av RIF (Rättsväsendets
Informationsförsörjning). Under 2013 mottogs
inget bidrag för RIF. I beräknade inkomster avseende bidrag för 2015–2017 har det inte beaktats
eventuella bidrag för att delfinansiera RIF-arbetet.
De finansiella intäkterna, som i huvudsak består av ränta på räntekontot i Riksgäldskontoret,
har under 2013 uppgått till 3,5 mnkr.
Avgifter med mera som får disponeras (tkr)
Utfall
Beräknade inkomster
2013
2014
2015
2016
2017
699
1 000
1 000
1 000
1 000
5 868
6 000
6 000
6 000
6 000
Avgiftsinkomster som disponeras:
- Försäljning av publikationer m.m.
- Uthyrning av lokaler och personal m.m.
- Reavinster vid försäljning av maskiner m.m.
- Övriga intäkter; kopior m.m.
Delsumma
488
700
700
700
700
5 559
5 500
5 500
5 500
5 500
12 614
13 200
13 200
13 200
13 200
11 373
14 000
14 000
14 000
14 000
Övriga inkomster som disponeras:
- Bidrag
- Finansiella intäkter
3 461
3 500
3 500
3 500
3 500
Delsumma
14 834
17 500
17 500
17 500
17 500
Summa
27 448
30 700
30 700
30 700
30 700
Avgifter som inte får disponeras
Avgifter som inte får disponeras består av avgifter som uppbärs av domstolarna och nämnderna.
Domstolsverket har antagit att de inkomster som
relaterar sig till konkurser kommer att öka något
under det närmaste året till följd av en försämring av konjunkturen, för att därefter minska något.
Ansökningsavgifterna exklusive miljödomstolarna har sedan 2010 minskat och har stabiliserat
sig på cirka 30 mnkr för 2012 och 2013. Orsaken
till denna minskning var att domstolsärenden
flyttades till andra myndigheter 1 oktober 2011.
Domstolsverket har på uppdrag av regeringen
gjort en översyn av de ansökningsavgifter som
tas ut vid tingsrätterna och lämnade under hös-
56
ten 2012 ett förslag på högre avgiftsnivåer och på
en metod att beräkna avgifterna, se rapporten
Ansöknings- och kungörandeavgifter vid allmän
domstol (DV-rapport 2012:1). Ett beslut om att
höja dessa ansökningsavgifter har ännu inte tagits
men regeringen planerar att förändringarna kan
träda i kraft vid halvårsskiftet 2014. En följd av
ett eventuellt genomförande av förslagen på
högre avgiftsnivåer har inte beaktats i beräkningarna för 2014–2017.
Till inkomsttitel 2811 Övriga inkomster av statens verksamhet redovisas medel som inflyter på
grund av ålagd återbetalningsskyldighet för rättshjälpskostnader och utgifter för offentligt försvar.
SVERIGES DOMSTOLAR – BUDGETUNDERLAG 2015-2017
AVGIFTSBELAGD VERKSAMHET
Avgifter som inte får disponeras (tkr)
Utfall
Beräknad
2013
Budget1
2014
Beräknade inkomster
2015
2016
2017
- Miljödomstolarna
10 459
12 000
12 000
12 000
12 000
12 000
- Övriga domstolar
30 363
73 000
30 000
30 000
30 000
30 000
Kungörandeavgifter
9 380
8 000
8 000
8 000
8 000
8 000
Efterbevaknings- och tillsynsavgifter
21 347
18 000
18 000
18 000
18 000
18 000
Återbetalning av rättshjälpskostnader
m.m. (exklusive återbetalning till
Skatteverket)
43 178
37 000
38 000
39 000
40 000
41 000
114 728
148 000
106 000
107 000
Ansökningsavgifter
Totalt
1
108 000 109 000
Enligt regleringsbrev för 2014
SVERIGES DOMSTOLAR – BUDGETUNDERLAG 2015-2017
57
ÖVERSIKT ÖVER VERKSAMHETENS FINANSIERING
7 Översikt över verksamhetens finansiering
Anslag/anslagspost (tkr)
Utfall
Tilldelat
Prognos
2013
2014
2014
2015
Beräknat
2016
2017
1:5 ap.1 Sveriges Domstolar
5 171 181
5 345 989
5 317 000
5 416 000
5 495 000
5 551 000
1:12 ap.1 Rättsliga biträden m.m.
2 260 085
2 305 657
2 395 000
2 477 000
2 555 000
2 625 000
-
4 000
4 000
4 000
4 000
4 000
1:4 ap.1 Domstolsprövning i utlänningsärenden
517 501
562 548
535 000
534 000
530 000
557 000
1:5 ap.1 Utgifter för offentligt biträde m.m.
116 914
159 800
130 000
136 000
131 000
158 000
1:11 ap.1 Trängselskatt: Admin - Del till DOM
457
1 100
500
500
500
500
1:14 ap.4 Trängselskatt i Göteborg –
Del till Domstolsverket
207
800
350
350
350
350
8 068 037
8 379 894
8 381 850
8 567 850
8 715 850
8 895 850
Avgiftsinkomster som disponeras
12 614
-
13 200
13 200
13 200
13 200
Övriga inkomster som disponeras
14 834
14 000
17 500
17 500
17 500
17 500
8 095 485
8 393 894
8 412 550
8 598 550
8 746 550
8 926 550
Utgiftsområde 4 Rättsväsendet
Utgiftsområde 7 Biståndsverksamhet
1:1 ap.43 Internationell civil krishantering –
Del till Domstolsverket
Utgiftsområde 8 Migration
Utgiftsområde 22 Kommunikationer
Totalt anslagsfinansierat
Summa
58
SVERIGES DOMSTOLAR – BUDGETUNDERLAG 2015-2017
Ledarskapsfrågor är en viktig pusselbit i arbetet med
att attrahera och rekrytera rätt personal och behålla
de duktiga medarbetare som redan finns inom Sveriges
Domstolar. Det är viktigt att Sveriges Domstolar har chefer
som trivs och utvecklas i sina roller. Under 2014 driver
Domstolsverket bland annat arbetet med att ta fram en
chefsstrategi tillsammans med en arbetsgrupp utsedd av
domstolarna. Foto: Carl Johan Erikson och Per Carlsson
Ledarskapsfrågor är en viktig
pusselbit i arbetet med att
attrahera och rekrytera rätt
personal och behålla de duktiga
medarbetare som redan finns
inom Sveriges Domstolar. Det är
viktigt att Sveriges Domstolar
har chefer som trivs och
utvecklas i sina roller. Under
2014 driver Domstolsverket
bland annat arbetet med
att ta fram en chefsstrategi
tillsammans med en arbetsgrupp
utsedd av domstolarna.
Foto: Carl Johan Erikson
Domstolsverket
Postadress: 551 81 Jönköping • Besöksadress: Kyrkogatan 34 • Telefon: 036-15 53 00
E-post: [email protected] • www.domstol.se