Transcript ESS den 17 oktober 2014-2

Från krångelspråk till klarspråk
Sveriges Domstolars arbete med domskrivning
1
Upplägg
• Myndigheternas språk – i grunden en fråga om demokrati
• Vad kännetecknar det juridiska språket och varför ser domar ut som de gör?
• Vem skriver vi för och hur står det till med mottagarnas läsförmåga?
• Varför satsar Sveriges Domstolar på
domskrivning just nu?
• Hur gör vi och vilket stöd finns?
• Vad krävs för framgång med klarspråksarbete?
2
DOMSTOLSVERKET
Demokrati
• En fungerande demokrati kräver bl.a. att vi som
arbetar på myndigheter och i domstolar kan förklara
- vår roll och uppgift i samhället
- vad vi har beslutat och varför
• Kan vi det?
3
Demokrati
Folkets fråga: Får Nordkalk fälla träd i Ojnareskogen eller inte?
HD:s svar: ”Partiellt prövningstillstånd i fråga om vilken betydelse
Miljööverdomstolens lagakraftvunna dom om tillåtlighet har vid den
aktuella prövningen av tillståndsfrågan. Frågan om prövningstillstånd
rörande målet i övrigt förklaras vilande"
4
DOMSTOLSVERKET
Från auktoritet till …
• Språket är det enda verktyg juristen har för att nå ut och
förmedla sin kunskap
• Juristen använder auktoritetsmarkörer för att visa att hen vet
vad hen snackar om
- Invecklade satskonstruktioner
- Allvarsam ton
- Stelt språkbruk
- Oprydd stil
- Substantivsjuka
- Termtäthet
• Skapar ett maktspråk
som hindrar förståelse
5
… rationalitet
• Den auktoritära stilen har funkat fint fram till dess
informaliseringen slog igenom i umgänget mellan myndigheter
och medborgare
• Nuförtiden vilar tilltron till rättsväsendet inte på auktoritet utan
rationalitet – kräver att jurister formulerar begripliga texter
6
Varför ser domar ut som de gör?
• RB 17 kap 7 § och 30 kap 5 §
”En dom ska avfattas skriftligen
och i skilda avdelningar ange
…”
• Parterna och ombud/biträden
p2
7
 PARTER
• Domslutet p 3
 DOMSLUT
• Yrkanden och invändningar p 4
 YRKANDEN M M
• Domskäl och bevisning p 5
 DOMSKÄL
DOMSTOLSVERKET
Hur lär vi oss att skriva ”juridiska”?
• Tidigare avgöranden fungerar som mallar även för språklig
utformning
• Språklig ton, perspektiv i texten och uttryckssätt formade av
domstolsjurister för domstolsjurister
• Viktigaste målet med texten är att kollegor förstår
8
DOMSTOLSVERKET
Vad får inlärningstraditionen för effekter?
• Bra
- få grammatiska fel och andra direkta språkfel
- domstolsjurister har lätt för att hitta i varandras
texter
- stor förståelse sinsemellan bland domstolsjurister för
nyanser i olika uttryck
9
DOMSTOLSVERKET
Vad får inlärningstraditionen för effekter?
• Mindre bra
- svårt att inta ett mottagarperspektiv
Från stort till smått (ton, innehåll, disposition, läsarhjälp, rubriker, stycken,
meningslängd och meningsbyggnad, ord och fraser)
- ogenomtänkt ”yttre” utformning och det ”viktiga” lyfts inte fram
- knapphändiga egentliga skäl som inte ger svar på frågan varför?
Ex. ”Vad NN i övrigt anfört föranleder inte någon annan bedömning.”
”Mot bakgrund av…, Med hänsyn till…, etc.”
- det saknas ofta läsanvisningar, s.k. metatext (text om texten)
Ex. ”Den första fråga som tingsrätten har att ta ställning till…”
”Efter dessa inledande synpunkter övergår tingsrätten till…”
- avvikande, högtravande och krystat språkbruk
Ex. ”Han avaktualiserades från arbetsförmedlingen den
… på grund av sjukdom”
- svårt att ändra på utformningen
”Utveckling genom introspektion” ”Rädslans kultur”
10
DOMSTOLSVERKET
Hur står det till med läsförmågan i
befolkningen?
• OECD-studie 1996
-
99,9 % är läskunniga
25 % av landets vuxna befolkning når inte upp till grundskolans krav
35 % behärskar alla slags texter
75 % kan läsa en nyhetsartikel
50 % av dagens grundskoleelever kommer inte att erövra skriftspråket
• Hur tar sig problemen uttryck?
-
Läser långsamt och får problem med stora textmassor
Kan inte skumma texter och har begränsad koncentrationsförmåga
Har begränsat ordförråd
Har begränsade kunskaper om svenska samhället
• Klarspråk
↔
Riktar sig till de 75 %
som når upp till grundskolans krav
11
Lättläst
Riktar sig till de 25 % som inte
når upp till grundskolans krav
DOMSTOLSVERKET
Varför satsas det på domskrivningen just nu?
• Förtroendeutredningen (SOU 2008:106) visade vägen 2008
• Alla domstolschefer ställde sig bakom en gemensam strategi och
en gemensam handlingsplan för domskrivning hösten 2010
• Aktiviteterna i handlingsplanen ska genomföras senast 2014
12
SVERIGES DOMSTOLAR
Vad vill vi åstadkomma?
• Ökat förtroende för Sveriges Domstolar
• Lättlästa domar
• Effektivare domskrivning
13
SVERIGES DOMSTOLAR
Sveriges Domstolars strategi för utformning av
domar och beslut
• Mål
- De som läser en dom eller ett beslut ska förstå språket, hitta i texten
och begripa domstolens resonemang
- De resurser som läggs på att utforma domar och beslut ska användas på
ett ändamålsenligt och effektivt sätt
• Ledord
- Klarspråk
- Dialog
- Rationalitet
• Vad kräver det av oss?
- Vi skriver i första hand för parterna och använder ett vårdat, enkelt och
begripligt språk
- Vi koncentrerar oss på att förklara vad domstolen beslutat och varför
- Vi arbetar systematiskt med att förbättra utformningen av domar och
beslut
14
Hur ska vi åstadkomma detta?
• Systematiskt arbete över tid
• Möten med professionella aktörer
• Intervjuer med parter
Planera
• Analyser av och återkoppling från
språkvetare/språkkonsulter
• Rekommendationer för
domskrivning
Justera
Genomföra
• Uppföljning och utvärdering
Utvärdera
15
Domstolsverkets stöd för arbetet med
domskrivning
• Intranätet – bl.a. klarspråkstest
• Råd och tips för domskrivning
• Seminarier om tillämpning av
Råd och tips
• Centrala utbildningar i domskrivning
• Ekonomiskt stöd till domstolarna
16
SVERIGES DOMSTOLAR
Vanliga (bort)förklaringar till varför vi skriver som vi gör
• Jag måste skriva som jag gör för att inte
exaktheten ska gå förlorad
• Jag hinner inte skriva klarspråkligt
• Jag vägrar skriva bebisspråk,
det är ovärdigt
• Ingen ska väl lägga sig i hur jag utformar
mina texter
• Det är inte min utan skolans uppgift att
lära människor svenska språket
17
Vad krävs för framgång (för myndigheten)?
• Handlar om att ändra beteende (attityder och förhållningssätt)
- kräver systematiskt och ständigt arbete med frågorna
• Varje arbetsplats måste själv återkommande göra grundarbetet
–
-
undersöka hur texterna uppfattas
ta fram rekommendationer för hur texterna bör utformas
följa upp om rekommendationerna följs
justera rekommendationerna
• Cheferna nyckelpersoner
18
DOMSTOLSVERKET
Vad krävs för framgång (för individen)?
Insikt
19
Motivation
Kompetens
Mod
Klarspråk i domar i praktiken
YRKANDEN M.M.
Åklagarens yrkande, se bilaga 1.
A har yrkat skadestånd med 5 000 kr
för kränkning jämte ränta på
beloppet enligt 6 § räntelagen från
den..
VAD HAR PARTERNA BEGÄRT OCH
VILKEN BEVISNING HAR DE LAGT FRAM?
Åklagaren
Åklagaren har begärt att tingsrätten ska döma B
för ofredande… Enligt åklagaren har B utfört
brottet på följande sätt:
B har ofredat målsägandena genom att olovligen
uppehålla sig på tomten till deras bostad och titta
in genom C:s sovrumsfönster. Det
hände den 17 mars 2014 på Gatan 1 i X-stad. B
begick gärningen med uppsåt.
Åklagaren har som bevisning presenterat…
A
A har begärt skadestånd med 5 000 kr för
kränkning plus ränta enligt 6 § räntelagen från
den…
B
B har gått med på att han gjort det som
åklagaren har påstått, men han har ifrågasatt
om hans handlande verkligen är ett straffbart
ofredande. Han har motsatt sig att betala
skadestånd till A.
20
Klarspråk i domar i praktiken
DOMSKÄL
TINGSRÄTTENS DOMSKÄL
B har förnekat gärningarna.
B ska dömas för ofredande
På åklagarens begäran har A hörts som
målsägande…
B ska få ett bötesstraff
Tingsrättens bedömning
A ska betala 500 kr till
brottsofferfonden
Skadestånd
PÅFÖLJD
Övriga frågor
HUR MAN ÖVERKLAGAR
Överklagande senast den 11 mars 2011,
ställs till Göta hovrätt
21
A får inte något skadestånd av B
HUR MAN ÖVERKLAGAR
Om du vill överklaga ska du skriva till
tingsrätten senast onsdagen den 25 juni
2014 och förklara hur du vill att
tingsrättens dom ska ändras. Om ditt
överklagande har kommit in i rätt tid
kommer tingsrätten att skicka ditt
överklagande vidare till Hovrätten över
Skåne och Blekinge, som är den domstol
som prövar ditt överklagande.
Prövningstillstånd krävs i hovrätten.
Ditt och mitt ansvar?
22
DOMSTOLSVERKET