Verksamhetsplan 2014-2016 - Hovrätten för Övre Norrland

Transcript Verksamhetsplan 2014-2016 - Hovrätten för Övre Norrland

2014
Verksamhetsplan
‒2016
Frågan om hur dialogen mellan domstolarna och Domstolsverket
kan utvecklas var ämnet för 2013 års Chefsdagar, där samtliga
domstolschefer träffades tillsammans med företrädare för
Domstolsverket. Under 2014 kommer bland annat ett strategiskt
råd att bildas, för att domstolarna ska bli delaktiga i Domstols
verkets verksamhetsplaneringsprocess. Foto: Magnus Petzäll
Vision
Sveriges Domstolars rättskipning är av hög kvalitet, med snabb
handläggning och enhetlig rättstillämpning. Verksamheten
har ett högt förtroende hos allmänheten.
1
Sveriges Domstolars dömande verksamhet bedrivs
professionellt. Mål och ärenden avgörs snabbt, med
bibehållen hög kvalitet, och det finns få mål i balans.
2
De personer som kommer i kontakt med Sveriges
Domstolar bemöts på ett professionellt sätt. Det råder en
hög och enhetlig servicenivå. Kommunikationskanalerna
är väl utvecklade och den information som lämnas är
lättillgänglig, relevant och begriplig.
3
I Sveriges Domstolar finns ett högt säkerhetsmedvetande.
Lokalerna är säkra och uppfattas som trygga.
4
Sveriges Domstolar har lätt att rekrytera och behålla
kvalificerad personal. Personalens kompetens utvecklas
kontinuerligt och deras kunskaper tas till vara.
5
Sveriges Domstolar har effektiva verksamhetsstöd.
6
Sveriges Domstolars yttre organisation skapar förut
sättning för en funktionell verksamhet.
7
Sveriges Domstolar arbetar kontinuerligt med utveckling
av inre organisation. Administrationen är effektiv.
Ledarskapet är väl utvecklat, personalen är engagerad
i hela verksamheten och kommunikationen inom
verksamheten är effektiv.
8
Sveriges Domstolar har tillräckliga ekonomiska resurser
och en ändamålsenlig resursfördelning, som ger alla
myndigheter inom Sveriges Domstolar rätt förutsättningar
för att bedriva sitt arbete.
9
Domstolarna och Domstolsverket samverkar effektivt.
Ansvars och arbetsfördelningen mellan domstolarna och
Domstolsverket utgår från domstolarnas självständighet
och Domstolsverkets uppdrag.
Under DVdagen 2013 träffades Domstolsverkets samtliga medarbe
tare för att diskutera hur man tillsammans kan arbeta framåt i den nya organisation
som togs fram efter verksamhetsöversynen som gjordes 2012. Under den kommande
perioden görs särskilda satsningar för att utveckla dialogen mellan domstolarna och
Domstolsverket. Bland annat inrättas under 2014 en Domstolsutvecklingsgrupp vid
Domstolsverket. Gruppen ska, utifrån ett helhetsperspektiv, arbeta med domstolar
nas verksamhetsutvecklingsbehov. Foto: Per Carlsson
OMslagsbilden
Producerad av Domstolsverket. Diarienummer 13182013
Mål
GENERALDIREKTÖREN HAR ORDET
Innehåll
1
2
Generaldirektören har ordet ................................................... 6
Planeringsförutsättningar för Domstolsverket .............................. 8
2.1
2.2
2.3
2.4
2.5
2.6
3
Domstolsverkets satsningar 2014–2016 .....................................16
3.1
3.2
3.3
4
Om verksamhetsplanen ......................................................................... 8
Domstolsverkets uppdrag och ansvarsområden ............................................. 9
Ansvar för intern styrning och kontroll ....................................................... 9
Den strategiska inriktningen 2010–2020 ..................................................... 10
Regleringsbrev för 2014 ........................................................................ 10
Omvärldsanalys .................................................................................. 12
Basuppdrag och tidsbegränsade utvecklingsinsatser ...................................... 16
Domstolsverkets organisation och avdelningarnas ansvarsområden ........................ 17
Tidsbegränsade utvecklingsinsatser .......................................................... 18
Domstolsverkets organisation .................................................32
DOMSTOLSVERKET – VERKSAMHETSPLAN 2014-2016
5
GENERALDIREKTÖREN HAR ORDET
1
Generaldirektören har ordet
Vi har en mycket intressant tid framför oss. Så
brukar det kännas när det är dags att presentera
Domstolsverkets verksamhetsplan, men i år känns
blandningen av fortsättning på och uppföljning
av påbörjade insatser, tillsammans med en del
nya grepp, extra spännande.
En viktig utgångspunkt är basuppdraget, de
uppgifter vi alltid har i uppdrag att göra, till exempel hantering av Sveriges Domstolars ekonomi,
samordning av säkerhetsarbetet samt tillhandahållande av utbildning och verksamhetsstöd.
Vid sidan av basuppdraget har vi de tidsbegränsade utvecklingsinsatserna inom utvalda satsningsområden där vi behöver göra särskilda insatser under det närmaste året – och kanske ytterligare år framåt. I år har vi fyra satsningsområden.
Att utveckla den strategiska styrningen är ett sådant
område. Ett viktigt steg togs under fjolårets
Chefsdagar – en årligt återkommande sammankomst där landets domstolschefer och Domstolsverkets ledning träffas för diskussioner och
information. Ämnet för 2013 års Chefsdagar var
hur dialogen mellan domstolarna och Domstolsverket kan utvecklas. Det rådde stor enighet om
att domstolarna ska involveras mer och tidigare.
Arbetet fortsätter inom en arbetsgrupp, närmast
med att skapa ett ”strategiskt råd”, där ett mindre
antal domstolschefer och några av oss från
Domstolsverket ingår. Syftet är att domstolarna,
via rådet, ska vara delaktiga i Domstolsverkets
verksamhetsplaneringsprocess.
Ett annat prioriterat område är den fortsatta digitaliseringen av domstolarnas målhantering. Mycket
handlar även fortsättningsvis om arbetet med
RIF – Rättsväsendets informationsförsörjning –
men vi planerar för att kunna digitalisera även på
andra områden. För att få full effekt av digitaliseringen måste det också vara möjligt att arbeta
mer mobilt. Vi gör nu satsningar på infrastrukturen för trådlösa nät vid domstolarna, och arbetar också för att domstolarna ska kunna använda
verksamhetsstödet Vera mobilt. Jag är övertygad
om att arbetet på domstolarna blir enklare och
smidigare när möjligheterna blir större för domstolens medarbetare att kunna arbeta och koppla
upp sig, oavsett var de befinner sig.
Vi prioriterar också arbete som syftar till att
effektivisera administrationen inom Sveriges Domstolar.
Ett exempel på arbete som görs här är samord-
6
ningen av fakturahanteringen inom hela organisationen. Inriktningen är att samtliga domstolar
senast vid halvårsskiftet 2015 ska ha överlämnat
ansvaret för konteringen av alla fakturor till
Domstolsverket. Konteringen kommer därmed
att kunna skötas enhetligt och med ökad rutin
och säkerhet, vilket leder till ökad effektivitet och
totalt sett lägre kostnader.
En annan arbetsuppgift på det här området är
att ansökningsavgifter framöver ska kunna betalas
via externwebben. En sådan ändring kommer att
förenkla både för domstolarna och alla brukare.
Vi fortsätter även nästa år att prioritera arbetet
med att utveckla Sveriges Domstolars förutsättningar att attrahera och rekrytera den personal vi vill
ha och att kunna behålla de duktiga medarbetare
vi redan har. Bland annat kommer vi att arbeta
med att stärka Sveriges Domstolars arbetsgivarvarumärke.
Ett annat viktigt steg i vårt rekryteringsarbete
är att kunna öka möjligheten till extern adjunktion i våra domstolar. Jag hoppas därför att det
förslag som Domstolsverket har lämnat till regeringen, om att genomföra försöksverksamhet
med extern adjunktion i underrätt, kan genomföras. Vi kommer också att fortsätta att ägna stor
uppmärksamhet åt hur vi kan skapa största möjliga förutsättningar för att Sveriges Domstolar
ska ha chefer som trivs och utvecklas i sina roller, och som kan leda verksamheten på ett effektivt sätt. Ett led i detta arbete är framtagandet av
en chefsstrategi – ett arbete som bedrivs av
Domstolsverket och en referensgrupp utsedd av
domstolarna.
Självklart kommer vi att göra mycket mer än
de exempel jag nu lyft fram. För att vi ska klara
av allt arbete måste vi ha en effektiv organisation
och effektiva arbetsformer. En del av vår verksamhetsöversyn resulterade i en ny organisation
för Domstolsverket. På många sätt har den gett
oss betydligt bättre förutsättningar för att bedriva
vår verksamhet. Samtidigt är organisationsstrukturen bara en del. För att verksamheten ska fungera bra behövs också hela tiden samarbete och
kommunikation över avdelningsgränserna.
En del i att utveckla Domstolsverkets arbetsformer är att inrätta en Domstolsutvecklingsgrupp – DU-grupp – som en horisontell, strukturerad arbetsform över avdelningsgränserna
DOMSTOLSVERKET – VERKSAMHETSPLAN 2014-2016
GENERALDIREKTÖREN HAR ORDET
inom Domstolsverket. Det främsta syftet med
inrättandet av den här gruppen är att Domstolsverket ska svara upp mot domstolarnas verksamhetsbehov genom vassare och snabbare
åtgärder. DU-gruppen kommer att bemannas
permanent med medarbetare från Avdelningen
för domstolsutveckling, Avdelningen för HR och
kommunikation samt Ekonomiavdelningen.
Dessutom kommer medarbetare från andra avdelningar att delta när det behövs.
Avslutningsvis vill jag betona att den kanske
viktigaste förutsättningen för att vi ska kunna
genomföra vår verksamhetsplan är att vi tillämpar vår värdegrund. Helhetssyn, arbetsglädje,
lyhördhet och återkoppling behövs för att nå
bra resultat.
Barbro Thorblad
DOMSTOLSVERKET – VERKSAMHETSPLAN 2014-2016
7
PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DOMSTOLSVERKET
2
Planeringsförutsättningar för Domstolsverket
2.1
Om verksamhetsplanen
Verksamhetsplanen beskriver den verksamhet
som Domstolsverket planerar för åren 2014–
2016, med särskild inriktning på 2014. Syftet
med verksamhetsplanen är att redovisa:
• de förutsättningar som varit styrande för
Domstolsverkets planering
• de omvärldsfaktorer som påverkat planeringen
• avdelningarnas huvudsakliga ansvarsområden,
det vill säga deras basuppdrag
• de särskilda utvecklingsinsatser inom de fyra
prioriterade områdena som Domstolsverket
planerar att genomföra mot bakgrund av
planeringsförutsättningarna och omvärldsfaktorerna.
Ändringar kan behöva göras om planeringsförutsättningarna ändras, exempelvis om Domstolsverket får nya uppdrag från regeringen eller om
förändringar av olika omvärldsfaktorer sker.
Domstolarna
Domstolarna
Inklusive hyres- och
Inklusive
arrendenämnderna,
hyres- och arrendenämnderna,
Rättshjälpsmyndigheten,
Rättshjälpsmyndigheten,
Rättshjälpsnämnden
Rättshjälpsnämnden
och Notarienämnden
och Notarienämnden
Domstolarna
Domstolarna
Domstolarna
Domstolarna
Inklusive hyres- och arrendenämnderna,
Inklusive hyres- och arrendenämnderna,
Rättshjälpsmyndigheten, Rättshjälpsnämnden
Rättshjälpsmyndigheten, Rättshjälpsnämnden
Inklusive
hyres- och arrendenämnderna,
och
Notarienämnden
och Notarienämnden
Rättshjälpsmyndigheten,
Inklusive hyres- ochRättshjälpsnämnden
arrendenämnderna,
och Notarienämnden
Rättshjälpsmyndigheten,
Rättshjälpsnämnden
och Notarienämnden
Tidsbegränsade
Tidsbegränsade
Basuppdrag
Basuppdrag
StrategiskStrategisk
inriktninginriktningutvecklingsinsatser
utvecklingsinsatser
Verksamhetsplan Verksamhetsplan
Tidsbegränsade
Tidsbegränsade
Basuppdrag
Basuppdrag
Strategisk Strategisk
inriktning inriktning
utvecklingsinsatser
Tidsbegränsade
utvecklingsinsatser
Basuppdrag
Tidsbegränsade
Verksamhetsplan
Verksamhetsplan
Basuppdrag
Strategisk inriktning
utvecklingsinsatser
Strategisk inriktning
utvecklingsinsatser
Verksamhetsplan
Verksamhetsplan
Regeringen
Regeringen
Omvärlden
Omvärlden
Myndighetsförordning
Myndighetsförordning
Instruktion
Instruktion
Regleringsbrevet Regleringsbrevet
Omvärldsanalys
Regeringen
Regeringen
Myndighetsförordning
Regeringen
Myndighetsförordning
Instruktion
Instruktion
Regeringen
Myndighetsförordning
Regleringsbrevet
Regleringsbrevet
Instruktion
Myndighetsförordning
Regleringsbrevet
Instruktion
Regleringsbrevet
8
Omvärldsanalys
OmvärldenOmvärlden
Omvärldsanalys
Omvärldsanalys
Omvärlden
Omvärlden
Omvärldsanalys
Omvärldsanalys
DOMSTOLSVERKET – VERKSAMHETSPLAN 2014-2016
PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DOMSTOLSVERKET
2.2
Domstolsverkets uppdrag och ansvarsområden
Enligt den instruktion för Domstolsverket som
regeringen beslutat (SFS 2007:1073) har Domstolsverket ett övergripande uppdrag som består
av att ge administrativt stöd och service till Sveriges Domstolar.
Domstolsverket ska enligt instruktionen:
• i administrativt hänseende leda och samordna verksamheten för att skapa förutsättningar för en rättssäker verksamhet och se
till att den bedrivs effektivt
• åstadkomma en ändamålsenlig resursfördelning
• vara en drivande och stödjande kraft i utvecklings- och kvalitetsarbete
• arbeta för god tillgänglighet och information
när det gäller verksamheten
• arbeta för god samverkan inom Sveriges
Domstolar och med andra berörda myndigheter.
Enligt Myndighetsförordningen (SFS 2007:515)
ska myndighetens ledning inför regeringen
ansvara för verksamheten och se till att denna
bedrivs effektivt, enligt gällande rätt och enligt
de förpliktelser som följer av Sveriges medlemskap i Europeiska unionen. Vidare ansvarar
ledningen för att verksamheten redovisas på ett
tillförlitligt och rättvisande sätt, samt att myndigheten hushållar väl med statens medel.
2.3
Sveriges Domstolar erhåller årligen ett regleringsbrev från regeringen. I regleringsbrevet
framgår bland annat regeringens mål- och resultatkrav på verksamheten och hur stora anslag
som tilldelas.
Den strategiska inriktningen, som Domstolsverket tagit fram i nära samarbete med
domstolarna, gäller över en tioårsperiod. Den
är styrande för Domstolsverkets arbete under
2010–2020.
Domstolsverket gör årligen en omvärldsanalys. I den analyseras utvecklingen inom olika
områden i samhället och en bedömning av
vilken påverkan utvecklingen kan ha på Sveriges
Domstolar görs. Omvärldsanalysen ligger sedan
till grund för vilka mål i den strategiska inriktningen som Domstolsverkets ledning bedömer
att verksamheten ska satsa särskilt på under
planeringsperioden.
Allt detta styr Domstolsverkets verksamhet
och mynnar ut i ett stort antal aktiviteter. Basuppdraget omfattar den största delen av Domstolsverkets verksamhet. Verksamheten omfattar också ett antal tidsbegränsade utvecklingsinsatser, vilka presenteras mer utförligt i denna
verksamhetsplan.
Illustrationen på förra sidan visar de större
faktorer som är styrande avseende verksamhetens inriktning.
Ansvar för intern styrning och kontroll
Domstolsverkets ledning ska säkerställa att den
interna styrningen och kontrollen fungerar på ett
betryggande sätt med beaktande av kraven i
myndighetsförordningen.
Enligt instruktionen för Domstolsverket är
ledningen ytterst ansvarig för den interna styrningen och kontrollen inom Sveriges Domstolar1. Enligt instruktionerna för myndigheterna i
Sveriges Domstolar är respektive myndighets
chef skyldig att vid myndigheten genomföra den
interna styrning och kontroll som Domstolsverket ansvarar för.
Domstolsverkets ledning ska i årsredovisningen lämna en bedömning av om den interna
styrningen och kontrollen är betryggande eller
inte. För detta krävs systematisk och regelbunden uppföljning.
Sveriges Domstolar är samlingsnamnet för domstolarnas verksamhet. Sveriges Domstolar omfattar
de allmänna domstolarna, de allmänna förvaltningsdomstolarna, hyres- och arrendenämnderna,
Rättshjälpsmyndigheten, Rättshjälpsnämnden,
Notarienämnden och Domstolsverket.
1
DOMSTOLSVERKET – VERKSAMHETSPLAN 2014-2016
9
PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DOMSTOLSVERKET
Den interna styrningen och kontrollen är en
ständigt pågående process för att leda verksamheten på ett riskmedvetet sätt. Processen ska
alltså vara integrerad med verksamhetsplaneringsprocessen. En del av den interna styrningen
och kontrollen är det systematiska arbetet med
omvärlds- och riskanalys. En väl genomförd
omvärlds- och riskanalys ska tydliggöra vilka hot
2.4
Den strategiska inriktningen 2010–2020
Det huvudsakliga syftet med den strategiska
inriktningen är att skapa ett tydligt och praktiskt planeringsverktyg för Domstolsverkets
arbete, som är väl förankrat inom hela Sveriges Domstolar.
Den strategiska inriktningen innehåller en
övergripande vision (se sidan 4) om att Sveriges
Domstolars rättskipning är av hög kvalitet,
sker med snabb handläggning och enhetlig
rättstillämpning samt att verksamheten har ett
2.5
högt förtroende hos allmänheten. Under
visionen finns nio mål formulerade. Till varje
mål hör ett antal strategier för hur Domstolsverket ska arbeta för att bidra till att målen
uppfylls.
Den strategiska inriktningens påverkan på
Domstolsverkets årliga verksamhetsplanering
framgår under avsnitt 3 nedan i form av Domstolsverkets tidsbegränsade utvecklingsinsatser
och basuppdrag.
Regleringsbrev för 2014
Domstolsverket styrs genom de årliga regleringsbrev som regeringen beslutar för Sveriges
Domstolar för det kommande året. Regleringsbrevet för Sveriges Domstolar innehåller
det övergripande målet att verksamheten vid
Sveriges Domstolar ska bedrivas med hög
kvalitet och vara effektiv. Övriga regleringsbrev reglerar bland annat migrationsdomstolarna, trängselskatt och internationellt bistånd.
Målen enligt regleringsbrevet för Sveriges Domstolar delas in i:
• dömande verksamhet
• beslutande och rättsvårdande verksamhet
• internationella uppdrag.
Utöver dessa mål finns också övriga återrapporteringskrav.
I regleringsbrevet får Domstolsverket även
särskilda uppdrag. Nedan redovisas mål, återrapporteringskrav och vissa pågående uppdrag
utifrån regleringsbrevet för 2014.
10
som finns till följd av påverkbara och opåverkbara risker som kan inverka på möjligheterna för
Sveriges Domstolar att nå sina mål. Med denna
analys startar den planeringsprocess som bland
annat resulterar i verksamhetsplaner varje år.
Även uppföljning av planerna är en del av den
interna styrningen och kontrollen.
2.5.1 Mål i den dömande
verksamheten
• Av brottmålen, exklusive förtursmål, ska
75 procent ta högst fem månader att avgöra i tingsrätt respektive hovrätt.
• Av tvistemålen, exklusive gemensam ansökan om äktenskapsskillnad, ska 75 procent ta högst sju månader att avgöra i
tingsrätt respektive fem månader i hovrätt.
• Av målen i förvaltnings- och kammarrätterna, exklusive förturs- och migrationsmål, ska 75 procent ta högst sex månader
att avgöra i respektive instans.
• Av migrationsmålen ska 90 procent ta
högst fyra månader att avgöra i migrationsdomstol. Av avlägsnandemålen avseende ensamkommande barn ska dock 90
procent ta högst två månader att avgöra.
Av verkställighetsmålen ska 90 procent ta
högst en månad att avgöra.
DOMSTOLSVERKET – VERKSAMHETSPLAN 2014-2016
PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DOMSTOLSVERKET
•
Av migrationsmålen vid Migrationsöverdomstolen ska 90 procent ta högst två
månader att avgöra.
Tings- och hovrätter, förvaltnings- och kammarrätter samt Högsta domstolen och Högsta förvaltningsdomstolen ska för varje år, i samråd
med Domstolsverket, själva sätta sina verksamhetsmål i enlighet med den mallstruktur för verksamhetsmål som Domstolsverket fastställer.
2.5.2 Återrapporteringskrav i den
dömande verksamheten
Domstolsverket ska särskilt redovisa:
• vilka åtgärder som har vidtagits för att
korta handläggningstiderna vid Mark- och
miljödomstolarna gällande tillståndsmål
enligt miljöbalken respektive mål enligt
plan- och bygglagen, samt hur de ökade
resurserna som har tillförts genom budgetpropositionen för 2013 i övrigt har bidragit till en effektivare hantering av dessa
måltyper
• handläggningstider i mål där personer
under 21 år står åtalade samt vilka åtgärder som har vidtagits för att korta handläggningstiderna i dessa mål
• en analys av vilka faktorer som har påverkat omloppstiderna den senaste tioårsperioden.
2.5.3 Mål i den beslutande och
rättsvårdande verksamheten
• Av ärendena vid hyres- och arrendenämnderna, exklusive ärenden om avstående för
besittningsskydd för bostad och lokal samt
ärenden om lokalmedling, ska 75 procent
ta högst fyra månader att avgöra.
Hyres- och arrendenämnderna ska för varje
år, i samråd med Domstolsverket, själva sätta
sina verksamhetsmål i enlighet med den mallstruktur för verksamhetsmål som Domstolsverket fastställer.
2.5.4 Mål avseende internationella
uppdrag
• Domstolsverket ska initiera och samordna
Sveriges Domstolars internationella verksamhet. Domstolsverket ska kunna bidra
DOMSTOLSVERKET – VERKSAMHETSPLAN 2014-2016
till internationell civil krishantering under
ledning av främst FN, EU och OSSE enligt regeringens beslut samt till utvecklingssamarbete. Domstolsverket får dessutom delta i internationell samverkan. Utifrån ett rättskedjeperspektiv ska Domstolsverket samverka med Kriminalvården, Rikspolisstyrelsen och Åklagarmyndigheten kring internationell civil krishantering och utvecklingssamarbete. Samverkan ska också ske i enlighet med regeringsbeslut 2013-09-12 om myndighetssamverkan för internationell fredsfrämjande verksamhet. Domstolsverket ska
genom sitt deltagande i internationella civila krishanteringsinsatser bidra till att
uppfylla de mål som respektive organisation har satt upp för sina insatser.
2.5.5 Återrapporteringskrav för
internationella uppdrag
Domstolsverket ska redovisa:
• omfattningen av och kostnaden för respektive internationellt biståndsfinansierat uppdrag samt kortfattat analysera resultatet, också ur ett rättskedjeperspektiv,
avseende prestationer, effekter samt
vunna erfarenheter
• åtgärder vidtagna för att genomföra den
nationella handlingsplanen för FN:s säkerhetsresolution 1325 om kvinnor, fred
och säkerhet 2009–2015.
2.5.6 Övriga återrapporteringskrav
Domstolsverket ska särskilt redovisa:
• åtgärder som vidtagits för att öka allmänhetens förtroende för domstolarna,
inklusive åtgärder som vidtagits för att
säkerställa att parter, målsägande och
vittnen får ett bra bemötande och relevant information
• åtgärder som vidtagits för att öka skyddet
och säkerheten för de anställda i domstolen, för parter och andra som deltar i en
rättegång samt för övriga personer som
besöker domstolarna.
2.5.7 Vissa pågående uppdrag
1. Domstolsverket har tillsammans med
Brottsoffermyndigheten regeringens uppdrag att gemensamt verka för att vittnes-
11
PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DOMSTOLSVERKET
2.
3.
stödsverksamhet bedrivs vid samtliga
tingsrätter och hovrätter.
Med stöd av Brottsförebyggande rådet ska
Domstolsverket i samverkan med Rikspolisstyrelsen, Åklagarmyndigheten, Ekobrottsmyndigheten och Kriminalvården samordna
och utveckla prognos- och analysarbetet för
att förbättra myndigheternas möjligheter att
bedöma sin framtida verksamhetsvolym.
Brottsförebyggande rådets bidrag ska syfta
till att analysmetoden genomgående håller
en hög kvalitet. Utgångspunkten är att prognosmodellen ska ge en rättvisande bild av
flödet i alla brottmålsprocessens centrala delar. Myndigheterna ska lämna en gemensam
årlig rapport i samband med budgetunderlaget. Rapporten ska innehålla en analys av tidigare lämnade prognoser i förhållande till
det faktiska utfallet.
Domstolsverket har tillsammans med
Rikspolisstyrelsen, Åklagarmyndigheten,
Ekobrottsmyndigheten, Kriminalvården,
Brottsförebyggande rådet, Kustbevak-
2.6
Omvärldsanalys
I mars 2013 påbörjades arbetet med en omvärlds- och riskanalys. Under våren gjordes
sedan en sammanfattande analys av de omvärldsfaktorer som ansågs ha en större påverkan på Sveriges Domstolars verksamhet och
som sedan låg till grund för Domstolsverkets
fortsatta verksamhetsplaneringsprocess. Revideringar av omvärldsanalysen, exempelvis uppdatering av ekonomiska prognoser samt målutveckling, har gjorts i slutet av 2013. Den omvärldsanalys som följer nedan är en sammanfattning av de områden i omvärlds- och riskanalysen som bedöms kunna påverka Sveriges
Domstolars verksamhet.
2.6.1 Kompetensförsörjning
På kort sikt kommer Sveriges Domstolar sannolikt inte att påverkas i någon större utsträckning av befolkningstillväxten. Urbaniseringen och situationen på arbetsmarknaden
kommer däremot även fortsatt att ha stor
inverkan på verksamheten.
Även om arbetskraftsutbudet ökar, är
konkurrensen om välutbildad arbetskraft
12
4.
ningen, Tullverket och Skatteverket i uppdrag att fortsätta arbetet med att samordna informationsförsörjningen i brottmålsprocessen och därigenom utveckla
verksamheterna i rättsväsendet. Under
2014 ska Domstolsverket vidare bistå Regeringskansliet med beräkningar som möjliggör kostnads- och nyttokalkyler.
Den 1 juli 2012 trädde bestämmelser i
kraft som ska stärka säkerheten i domstolarna och skapa förutsättningar för att alla
som besöker eller verkar i en domstol ska
känna sig trygga och säkra där. Riksdagen
har gett regeringen till känna att det finns
skäl att genomföra en utvärdering av säkerheten i domstol för målsägande och
vittnen. Domstolsverket har regeringens
uppdrag att genomföra en sådan utvärdering. Vid uppdragets genomförande ska
Domstolsverket samråda med Brottsoffermyndigheten, Åklagarmyndigheten
och Rikspolisstyrelsen. Uppdraget ska redovisas senast den 30 juni 2014.
hård. Nya förutsättningar på arbetsmarknaden råder och rörligheten är stor, vilket
framför allt påverkar Sveriges Domstolars
möjlighet att rekrytera och behålla medarbetare med specialistkompetens, men också
övriga kategorier av medarbetare. Efterfrågan
på specialistkompetens kommer sannolikt
generellt att öka i samband med den kompetensväxling som sker i den pågående generationsväxlingen. Att kunna rekrytera rätt kompetens är en nödvändighet, annars kommer
verksamheten att bli lidande.
Utvecklingen ställer ökade krav på bland
annat specialisering, systematisk chefsutveckling, mobilt arbete, ändrade arbetsformer och
mer individanpassade chefsroller.
Omfattande generationsväxling och stort behov av
att rekrytera kvalificerade medarbetare
Sveriges Domstolar befinner sig fortfarande i
en omfattande generationsväxling som kommer att vara märkbar även de kommande
DOMSTOLSVERKET – VERKSAMHETSPLAN 2014-2016
PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DOMSTOLSVERKET
åren2. Domstolsverket följer fortlöpande utvecklingen och analyserar konsekvenser för
enskilda domstolar tillsammans med myndighetscheferna i Sveriges Domstolar.
Arbetsläget beräknas bli fortsatt ansträngt i
många domstolar och Sveriges Domstolar
kommer att ha ett stort behov av att rekrytera
kvalificerade medarbetare framöver.
Antalet sökande till notarie- och fiskalsanställningar är fortsatt stort. Detta gäller även
sökande till anställningar som domstolssekreterare/domstolshandläggare och andra administrativa befattningar. Däremot är det fortfarande problematiskt att få sökande till anställningar som domare vid domstolar på vissa
orter.
Pensionerade domare används i en inte
obetydlig omfattning i den dömande verksamheten. Tillgången till dessa domare varierar
starkt mellan olika orter och på vissa orter
finns inga sådana domare att anlita. Anlitandet
av pensionerade domare är ingen långsiktig
lösning på domstolarnas behov av domare,
men i dag utgör de en värdefull resurs när
domstolen av olika skäl behöver förstärkning.
Det finns ett stort behov av att använda redan anställda domare så flexibelt som möjligt.
Eftersom anställningsformen för ordinarie
domare innebär att domaren anställs i en domstol, kräver förstärkning över domstolsgränserna samverkan mellan berörda domstolar
samt frivillighet hos domaren.
2.6.2 Finansiering
Med de resurstillskott (cirka 250 mnkr) som
riksdagen har tilldelat Sveriges Domstolar,
finns förutsättningar att möta verksamhetens
behov under de närmaste åren utifrån den
nuvarande omfattningen av verksamheten.
Måltillströmningen förväntas bli mindre än
vad som prognostiserades i början av 2013.
Det ger bättre möjligheter att klara kärnverksamheten inom de nu givna ekonomiska ramarna, under förutsättning att anslagskrediten
får användas.
Beskrivning av personalsituationen och rekryteringsbehovet vid Sveriges Domstolar, Dnr 7962013.
2
DOMSTOLSVERKET – VERKSAMHETSPLAN 2014-2016
2.6.3 Måltillströmningen påverkas
av en stärkt konjunktur
Utflödet av ärenden från landets polismyndigheter och Åklagarmyndigheten har de senaste
åren minskat, en nedgång som tilltog 2013. För
perioden 2014–2017 antar Åklagarmyndigheten
sammantaget med Ekobrottsmyndigheten ett i
princip oförändrat ärendeutflöde jämfört med
2013. På tingsrätterna har både antalet inkomna
och avgjorda brottmål ökat under en rad år men
i takt med minskat utflöde från Polis- och
Åklagarmyndigheterna har i stället brottmålsinflödet minskat för varje år sedan 2011. Brottmålen bedöms de närmaste åren följa utvecklingen
vid Åklagar- och Ekobrottsmyndigheten och
vara i paritet med 2013. Måltillströmningen av
tvistemålen har, framför allt vad avser familjemålen, fortsatt öka under 2013. Antalet familjemål bedöms fortsätta öka de närmaste åren
medan de dispositiva tvistemålen antas minska
till följd av en stärkt konjunktur, för att därefter
öka i slutet av prognosperioden. Förslaget om
höjning av ansökningsavgifter samt tilläggsavgifter bedöms potentiellt också ha en dämpande
effekt på inflödet av tvistemål. Sammantaget
bedöms antalet mål vid de allmänna domstolarna öka marginellt under åren 2014–2017.
Antalet inkomna mål vid förvaltningsrätterna
ökade med drygt 2 procent 2013. Måltillströmningen totalt bedöms minska svagt fram till 2017.
Antalet socialförsäkringsmål har fluktuerat kraftigt under de senaste åren, bland annat till följd
av balansavarbetning hos Försäkringskassan,
regelförändringar i sjukförsäkringssystemet och
kraftigt tillfälligt inflöde av mål rörande sjuklön.
2013 inkom det lägsta antalet hittills under 2000talet och de närmaste åren antas antalet socialförsäkringsmål stabiliseras på en nivå i paritet med
2013. Antalet inkomna skattemål har ökat de två
senaste åren efter att under en rad år ha minskat.
Ökningen kan i stort härledas till en tillfälligt hög
måltillströmning för vissa måltyper, något som
inte antas fortsätta. Antalet bidragsmål har en
stigande trend som antas avta de närmaste åren i
takt med en minskad arbetslöshet som följd av
en stärkt inhemsk och global konjunktur. Antalet
asylsökande hos Migrationsverket har ökat kraftigt 2013 och bedöms fortsätta vara på höga
nivåer de närmaste åren. Även antalet asylmål vid
migrationsdomstolarna ökade 2013, dock ej i
paritet med ökningen av asylsökande då bifallsfrekvensen är hög för de grupper som ökat mest.
Antalet asylmål bedöms ligga omkring 2013 års
13
PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DOMSTOLSVERKET
nivåer de närmsta åren, men prognosen är mycket osäker och beroende av händelseförloppet i
omvärlden, inte minst konflikten i Syrien.
Det finns flera indikatorer som pekar på att
de inkomna målen blir alltmer resurskrävande.
I mål som avgörs efter förhandling blir förhandlingstiderna allt längre. På tingsrätterna
har den genomsnittliga förhandlingstiden för
både brottmål och tvistemål som avgjorts
genom förhandling ökat med 5 procent bara
mellan 2012 och 2013. På hovrätterna ökade
den genomsnittliga förhandlingstiden för tvistemål, som avgjorts genom förhandling, med
hela 15 procent 2013 jämfört med föregående
år. Motsvarande uppgift för brottmålen var 2,5
procent. Antalet mål med en huvudförhandlingstid över 100 timmar har mer än fördubblats under den senaste femårsperioden. Statistik visar alltså att både antalet stora mål och
huvudförhandlingstiden i målen har ökat kraftigt under de senaste åren.
2.6.4 Ökade krav på effektiv
administration
I och med inrättandet av Statens servicecenter
den 1 juni 2012 finns nu en aktör som kan utföra
stora delar av de ekonomi- och personaladministrativa uppgifter som i dag utförs inom övriga
myndigheter. Servicecentrets tjänsteutbud består
av löneadministration, rese- och utläggsadministration, beslutsskrivning, administration av tjänstepensioner, fakturering, kund- och leverantörsreskontra, redovisning och bokslut samt stöd för
e-beställningar och tidsredovisning. Det är frivilligt för myndigheterna att ansluta sig, men om
inte tillräckligt många myndigheter gör det, avser
regeringen att skärpa det generella förändringstrycket på olika sätt.
Det är inte givet att det för Sveriges Domstolar blir effektivare att arbetsuppgifter utförs i
annan regi. De nyckeltalsberäkningar som utförts
den senaste tiden pekar på att Sveriges Domstolar står sig väl i förhållande till Statens servicecenter.
Det är dock angeläget att Domstolsverket arbetar för att ta till vara alla möjligheter att effektivisera och kvalitetssäkra olika arbetsuppgifter
inom Sveriges Domstolar. Kraven från regeringen på anslutning till Statens servicecenter kommer att öka och Sveriges Domstolar måste fortsätta visa på högre effektivitet eller överväga en
anslutning till Statens servicecenter.
14
2.6.5 Nya krav och risker i och med
teknisk utveckling
Den tekniska utvecklingen och digitaliseringen i
samhället sker med enorm hastighet. Förväntningarna på service, öppenhet och tillgänglighet i
de digitala kanalerna fortsätter att öka. Regeringen har en tydlig ambition vad gäller IT:s roll i
samhällsutvecklingen. Den digitala agendan för
Sverige, strategi för e-förvaltning och satsning på
öppna data för innovation ger en bild av vilka
förväntningar som finns på offentlig sektor vad
gäller att tillhandahålla service i de digitala kanalerna, samverka effektivt mellan huvudmän och
ta offentlighetsprincipen in i e-samhället. För en
stor del av offentlig sektor blir IT ett av de viktigaste strategiska verktygen för att klara ett
ökande uppdrag med minskade resurser.
För att kunna nyttja digitaliseringens möjligheter och nå ambitionsnivåerna i de nationella
styrdokumenten, såväl i samverkan med omvärlden som internt inom Sveriges Domstolar, behöver fokus vara på verksamhetsprocesser och
deras informationsinnehåll.
IT-tjänsterna som erbjuds på marknaden blir
allt enklare att använda tvärs över olika tekniska
plattformar. De är oftast anpassade för mobilt
användande och distribueras via molntjänster.
Domstolsverket kommer att behöva utveckla
formerna för utvärdering av IT-tjänster baserat
på kvalitet, kostnad och risk.
Nyckeln till att kunna tillgodose flera av de
ovan nämnda behoven ligger i en kraftfull och
flexibel IT-infrastruktur. För att möta bland
annat krav på mobilitet, och en ständigt föränderlig flora av smarta telefoner och läsplattor, är
det av stor vikt att IT-infrastrukturen för Sveriges
Domstolar utvecklas. Den kommer också att
behöva stödja mer differentierade säkerhetslösningar och behörighet till information. Strategin
för IT-infrastrukturen behöver ses över då trenden i omvärlden går mot en mer komplex leverantörssituation, där IT-tjänster levereras från
olika företag för att integreras på IT-avdelningen
och distribueras till användare i organisationen.
2.6.6 Informationssäkerhet
Samhällets funktioner är beroende av fungerande
IT och informationshantering varför det är nödvändigt med en tillräcklig nivå av informationssäkerhet. Enligt Myndigheten för samhällsskydd
och beredskap (MSB) är den svaga länken i säkerhetsarbetet mänskliga beteenden som både
kan försvåra skydd av och utgöra direkta hot mot
DOMSTOLSVERKET – VERKSAMHETSPLAN 2014-2016
PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DOMSTOLSVERKET
informationshanteringen. Hoten blir alltmer
sofistikerade och den IT-relaterade brottsligheten
bedrivs affärsmässigt.
Olika typer av nätaktivism ökar mot Sveriges
Domstolars informationssystem. Exempelvis har
organisationens gemensamma webbplats domstol.se blivit utsatt för så kallade överbelastningsattacker vid ett flertal tillfällen under det senaste
året. Det är mycket sannolikt att denna typ av
aktivism kommer att fortsätta, särskilt under
uppmärksammade förhandlingar.
Hoten mot Sveriges Domstolars IT-system
bedöms alltså öka. Avbrott i driften av IT-system
medför stora negativa konsekvenser för domstolarna i den dömande verksamheten. Domstolsverket behöver fortsätta att utveckla och öka
DOMSTOLSVERKET – VERKSAMHETSPLAN 2014-2016
förmågan att förebygga och hantera IT-relaterade
hot mot Sveriges Domstolars IT-system.
Inom Justitiedepartementet har ett förslag till
domstolsdatalag tagits fram som reglerar domstolarnas personuppgiftsbehandling i den rättskipande och rättsvårdande verksamheten (Ds
2013:10). Om förslaget genomförs krävs teknisk
utveckling främst för att skapa möjlighet för
domstolarna att bereda varandra och parter
direktåtkomst till verksamhetsstödet Vera samt
för att begränsa tillgången på uppgifter i Vera för
anställda. Domstolsverket behöver också skriva
personuppgiftsbiträdesavtal med domstolarna.
Därtill krävs att Domstolsverket tillsammans
med Riksarkivet tar fram nya regler och rutiner
för gallring.
15
DOMSTOLSVERKETS SATSNINGAR 2014–2016
3
Domstolsverkets satsningar 2014–2016
3.1
Basuppdrag och tidsbegränsade utvecklingsinsatser
Varje avdelning och enhet på Domstolsverket
har i grunden ett basuppdrag. Med basuppdrag
avses mer löpande, återkommande arbetsuppgifter som ofta bedrivs i form av olika arbetsprocesser.
Utöver basuppdraget finns också ett varierande utrymme för tidsbegränsade utvecklingsinsatser. Dessa kan bland annat utgöras av:
• regeringsuppdrag eller utvecklingsinsatser
som måste göras på grund av nya lagkrav
•
•
särskilda tidsbegränsade utvecklingsinsatser inom olika områden som valts ut
av avdelning och ledning, ofta i form av
projekt
del av basuppdrag som under en period
lyfts upp till tidsbegränsad utvecklingsinsats för att sedan lyftas tillbaka ned i basuppdraget.
Regeringsuppdrag m.m., redan
pågående uppdrag samt tidigare
Re
Resurs
utveck
g
ser
e
Del av basuppdrag kan lyftas
till en tidsbegränsad
utvecklingsinsats
Basuppdrag är prioriterade i betydelsen att det
är där mest resurser läggs. Huvuddelen av de
medel som Domstolsverket förfogar över
används för basuppdrag – Domstolsverkets
löpande verksamhet – som måste genomföras.
Det innebär att utrymmet för särskilda områdessatsningar – Domstolsverkets tidsbegränsade utvecklingsinsatser – är begränsat. Vid
början av varje planeringsperiod är dessutom
redan en del av utrymmet uppbokat genom
regeringsuppdrag eller motsvarande samt av
redan pågående uppdrag.
Myndigheterna inom staten åläggs varje år ett
effektiviseringskrav genom ett produktivitetsavdrag som innebär att myndigheterna inte får
16
full kostnadstäckning för löneökningar. Det
innebär att ständiga förbättringar och effektiviseringar ska ske, samt prövning av om vissa
basuppdrag ska fortsätta utföras eller inte.
Prioritering inom de återstående resurserna
sker genom en modell som utgår ifrån omvärlds- och riskanalyser och som sedan leder
till att målen i den strategiska inriktningen
bryts ned i olika områdessatsningar. Dessa kan
ha bäring på flera mål. Områdena kännetecknas av att det finns ett tydligt gap mellan var
organisationen är idag (nuläge) och var organisationen bör vara (önskat läge). Det ger förutsättningar för en bättre helhetssyn och därmed
bättre effektivitet i verksamheten. Tidigare har
DOMSTOLSVERKET – VERKSAMHETSPLAN 2014-2016
DOMSTOLSVERKETS SATSNINGAR 2014–2016
prioritering skett utifrån de olika målen i den
strategiska inriktningen. Under 2013 var mål 4
och mål 5 prioriterade. Dessa mål avsåg Sveriges Domstolars förmåga att rekrytera och
behålla kvalificerad personal samt att tillhandahålla effektiva verksamhetsstöd.
Generaldirektören har för 2014 fastställt att
tidsbegränsade utvecklingsinsatser ska ske
inom följande områden:
• Utveckla den strategiska styrningen
• Attrahera och rekrytera
• Fortsätta digitalisera målhanteringen
• Fortsätta effektivisera administrationen
3.2
Utöver dessa fyra områden sker även vissa
övriga tidsbegränsade utvecklingsinsatser.
Dessa kan vara regeringsuppdrag eller insatser som måste genomföras på grund av till
exempel lagkrav.
I följande avsnitt följer först en kort beskrivning av Domstolsverkets organisation
och huvudsakliga ansvarsområden, det vill
säga inklusive de olika avdelningarnas basuppdrag. Därefter följer de fyra olika områdessatsningarna samt övriga satsningar med
en kort redogörelse av tillhörande tidsbegränsade utvecklingsinsatser.
Domstolsverkets organisation och avdelningarnas
ansvarsområden
Insynsrådet
Insynsrådets uppgift är att utöva insyn i verksamheten och ge generaldirektören råd. Rådet
består av åtta ledamöter, varav fyra representanter från olika riksdagspartier. Generaldirektören är rådets ordförande.
Generaldirektör
Generaldirektören styr, leder och organiserar
Domstolsverket i syfte att uppnå de av regeringen fastställda verksamhetsmålen. Generaldirektören är ytterst ansvarig för att verksamheten bedrivs effektivt och målinriktat.
Personalansvarsnämnden
Personalansvarsnämnden prövar frågor om
skiljande från anställning på grund av personliga förhållanden, disciplinansvar, åtalsanmälan
och avstängning. Generaldirektören är ordförande i nämnden och övriga ledamöter utses
av Domstolsverket.
Notarienämnden
Notarienämnden är en självständig myndighet
som Domstolsverket utför kansligöromål åt.
GD-stab
GD-stab ansvarar för att utifrån ett helhetsperspektiv biträda generaldirektören i ledningen och uppföljningen av Domstolsverkets verksamhet.
GD-stab ska identifiera, driva och följa
upp övergripande strategiska frågor. Ett särskilt ansvar avser den strategiska styrningen
DOMSTOLSVERKET – VERKSAMHETSPLAN 2014-2016
och uppföljningen inom IT-området. GDstab leder Domstolsverkets verksamhetsplaneringprocess samt ansvarar för andra övergripande styrmodeller. Vidare ansvarar GDstab för olika lednings- och chefsmöten inom
Domstolsverket, övergripande samordning
inom Domstolsverket, samordning av den
interna styrningen och kontrollen samt kontakter med andra myndigheter och regeringskansliet i övergripande frågor.
Avdelningen för domstolsutveckling
Avdelningen för domstolsutveckling ansvarar
för att driva en systematisk verksamhetsutveckling av Sveriges Domstolar, särskilt
kopplat till domstolarnas kärnverksamhet det
vill säga mål- och ärendehanteringen. Dess
arbete ska bygga på kartläggning och analys
av domstolarnas behov av stöd.
Avdelningen ska arbeta långsiktigt och i nära
samarbete med enskilda domstolar, grupper av
domstolar eller samtliga domstolar. Vidare ska
avdelningen, utifrån ett rättskedjeperspektiv,
arbeta för ett utökat elektroniskt informationsutbyte med andra myndigheter samt med allmänheten, parter och andra aktörer.
Ekonomiavdelningen
Ekonomiavdelningen ansvarar för Sveriges
Domstolars finansering, budgetering och redovisning. Avdelningen ansvarar också för
uppföljning, analys och prognostisering av
Sveriges Domstolars ekonomi och verksam-
17
DOMSTOLSVERKETS SATSNINGAR 2014–2016
het. Den ska även ta fram verktyg för domstolarna, som stöd i deras planering och uppföljning av verksamheten och ekonomin.
Avdelningen för HR och
kommunikation
domarna och innehållet i dessa utbildningar. Till
Domstolsakademin finns knutet ett särskilt råd.
Rådets ledamöter består av domstolschefer och
vissa ytterligare externa ledamöter.
Avdelningen för säkerhet och service
Avdelningen för HR och kommunikation ansvarar för att driva och förvalta strategiska arbetsgivarfrågor och andra personalfrågor (exklusive kompetensutvecklingsfrågor) för Sveriges Domstolar. Vidare ansvarar avdelningen för
att för Sveriges Domstolar driva, förvalta och
utveckla det strategiska och operativa kommunikationsarbetet. Avdelningen ansvarar även för
förstärkningsstyrkans kansli.
Avdelningen för säkerhet och service ansvarar
för att utifrån ett helhetsperspektiv driva frågor om lokalförsörjning, teknik, upphandling
och säkerhet. Den ansvarar även för rådgivning, information och samordning av säkerhetsarbetet inom Sveriges Domstolar. I säkerhetsarbetet ingår personskydd, egendomsskydd och informationsskydd.
Avdelningen för kompetensutveckling
och internationella relationer
IT-avdelningen ansvarar för drift, utveckling
och förvaltning av Sveriges Domstolars gemensamma system och infrastruktur.
Avdelningen för kompetensutveckling och
internationella relationer ansvarar för kompetensutvecklingsfrågor, internationellt utvecklingssamarbete, fredsfrämjande arbete samt
internationell samordning.
En särskild del avser Domstolsakademin
som har en mer självständig ställning än avdelningen i övrigt. Domstolsakademin har en rektor som i förhållande till generaldirektören och
Domstolsverket i övrigt ansvarar självständigt
för vilka juridiska utbildningar som ska erbjudas
3.3
Internrevisionen
Internrevisionen ansvarar för intern revision
inom Domstolsverkets verksamhetsområde.
Detta i enlighet med internrevisionsförordningen (2006:1228) och de riktlinjer för internrevisionen vid Domstolsverket som generaldirektören fastställt.
Tidsbegränsade utvecklingsinsatser
3.3.1 Utveckla den strategiska styrningen
Utvecklingen av den strategiska styrningen
är en fortsättning på den verksamhetsöversyn som Domstolsverket genomförde 2012–
2013. Den ska säkerställa att Domstolsverket möter domstolarnas och medborgarnas
behov. En viktig del i detta arbete är att
utveckla dialogen med domstolarna i strategiska frågor. Dialogen är efterfrågad både av
domstolarna och Domstolsverket.
Syftet är att öka samsyn och helhetsagerande inom områden där det krävs gemensamma åtgärder för att öka kvaliteten och
effektiviteten inom Sveriges Domstolars
verksamhet. Området tar framför allt sikte
på mål 7, 8 och 9 i den strategiska inriktningen. Målen omfattar bland annat effektiv
administration, ändamålsenlig resursfördelning och samverkan.
18
IT-avdelningen
Utvecklad dialog med domstolarna
I samband med verksamhetsöversynen framfördes önskemål om ett närmare samarbete
mellan Domstolsverket och domstolarna i strategiska frågor. Detta önskemål har även framförts av domstolarna. Under 2013 har därför ett
arbete påbörjats där målet är att åstadkomma en
sådan samverkan. Diskussioner har förts i domstolschefsgrupperna och ämnet diskuterades
även under Chefsdagarna 2013.
Diskussionerna resulterade bland annat i ett
gemensamt beslut om att bilda ett strategiskt
råd, bestående av domstolschefer som ska vara
rådgivande i den övergripande ledningsprocessen. En arbetsgrupp driver frågan vidare och
målsättningen är att under 2014 ha utsett detta
strategiska råd. Arbetsgruppen ska även arbeta
med andra frågor som bland annat rör domstolschefsgruppernas sammansättning samt
DOMSTOLSVERKET – VERKSAMHETSPLAN 2014-2016
DOMSTOLSVERKETS SATSNINGAR 2014–2016
uppgiftsfördelningen i vissa frågor mellan
Domstolsverket och domstolarna.
Implementering av DU-grupp
Domstolsverket kommer under första halvåret
2014 att implementera den nya arbetsformen
Domstolsutvecklingsgrupp (DU-grupp). Den
syftar till att förstärka utvecklings-, kund- och
helhetsperspektivet i Domstolsverkets verksamhet till nytta för domstolarna. Behovet av
att utveckla en ny arbetsform framkom i de
dialoger som Domstolsverket genomförde,
externt med domstolarna och internt med den
egna personalen, inom ramen för den genomförda verksamhetsöversynen och den efterföljande omorganisationen 2012–2013.
DU-gruppen har två huvuduppgifter. Den
ena är att driva och stödja domstolarnas verksamhetsutveckling genom att kartlägga, systematisera och analysera domstolarnas behov av
verksamhetsutveckling utifrån ett helhetsperspektiv samt ge förslag till utvecklingsåtgärder.
Den andra uppgiften är att tillhandahålla en
sammanhållen och tydlig kontaktväg till Domstolsverket för domstolarna. Kontaktvägen är
ett komplement till de redan befintliga.
DU-gruppen ska ledas, samordnas och administreras av Enheten för verksamhetsutveckling och kommer att börja implementeras
i februari 2014.
Utveckling av styrmodell för
Domstolsverket
Under 2014 kommer Domstolsverket att fortsätta den utveckling av styrmodellen som påbörjades under 2013. Syftet är att stärka måloch uppföljningsprocessen med tydligare mål,
bättre samlad styrning samt ökad kvalitet i
uppföljning – och därmed också en ökad effektivitet.
Styrmodellen omfattar i olika delar även
styrning och uppföljning av hela Sveriges
Domstolar, vilket följer av Domstolsverkets
uppdrag och tas därför med i styrmodellen.
Inriktningen är att få tydligare målstyrning
och ställningstaganden genom både kvantitativa
och kvalitativa bedömningsmål och mått.
Under 2013 har även ett arbete pågått för
att ta fram en ny arbetsordning för Domstolsverket. Detta arbete kommer att slutföras i
början av 2014. Därefter kommer en plan att
tas fram för införande av de förändringar som
kommer att bli nödvändiga. Implementering
DOMSTOLSVERKET – VERKSAMHETSPLAN 2014-2016
av styrmodell och arbetsordning kommer i
huvudsak att ske under 2014. För vissa delar
som framför allt avser den övergripande ledningsprocessen kan genomförandet ske gradvis under hela planeringsperioden.
Strategi för verksamhetsutveckling
inom den dömande verksamheten
Sveriges Domstolar arbetar kontinuerligt med
verksamhetsutveckling för att den dömande
verksamheten ska vara effektiv, rättssäker och
inge förtroende. Domstolsverket stödjer domstolarna i detta arbete. Stödet från Domstolsverket ska fokusera på de områden som bäst
möter domstolarnas behov av utveckling och
som därmed ger störst nytta och effekt.
Under våren 2014 ska Domstolsverket utforma en strategi och ta fram handlingsplaner
för utvecklingsarbetet. Syftet med strategiarbetet är att tydliggöra vilka områden inom verksamhetsutvecklingen som ska prioriteras för
att bättre kunna styra insatserna vad gäller
dessa områden. Strategin ska beskriva inriktning och mål för verksamhetsutvecklingsarbetet och handlingsplanerna ska bland annat
innehålla aktiviteter för hur målet ska uppnås.
Domstolarna ska involveras i arbetet.
Framtagning av e-strategi
En e-strategi ska beskriva hur potentialen i
digitaliseringen ska tas till vara i verksamheten
och hur verksamhetsstrategin kan realiseras.
Inom Sveriges Domstolar pågår flera utvecklings- och effektiviseringsaktiviteter där IT och
digitaliseringens möjligheter är en starkt bidragande del av lösningen.
Syftet med aktiviteten är att formulera en
e-strategi som på ett tydligt sätt vägleder och
visar på möjligheter att nå verksamhetsmål
med rätt stöd av digitala tjänster. Strategin ska
belysa frågeställningar som:
• Vilken ambitionsnivå Sveriges Domstolar
ska ha när det gäller att övergå till digital
hantering av information i våra processer
kopplat till mål för effektivitet, kvalitet
och service.
• Hur Sveriges Domstolar förhåller sig till
digitalt informationsutbyte med andra organisationer och vilken potential det ligger
i detta.
• Vilken service Sveriges Domstolar ska ge
professionella aktörer och allmänheten i de
19
DOMSTOLSVERKETS SATSNINGAR 2014–2016
•
•
digitala kanalerna, som till exempel webb,
mobilappar och tillgång till öppna data.
Hur Sveriges Domstolar ser på balansen
mellan öppenhet och integritet så att rätt
säkerhetslösningar kan arbetas fram.
Hur Sveriges Domstolar förhåller sig till
nationella initiativ på området, som till exempel digital agenda för Sverige och regeringens mål för e-förvaltning.
Framtagning av beställarutförarmodell
Under 2014 ska en tydligare modell för samverkan mellan verksamhetsutveckling och
framtagande av IT-stöd utvecklas. Modellen
ska beskriva processer, roller, mandat och
forum för att Domstolsverket ska kunna säkerställa en verksamhetsdriven, ändamålsenlig
och kostnadseffektiv utveckling av IT-stöd till
verksamheten inom Sveriges Domstolar.
Arbetet ska drivas med ett brett deltagande
från domstolarna och Domstolsverkets olika
avdelningar. Inriktningen ska vara att skapa
enkelhet. I första hand ska befintliga forum och
roller för tydlig ledning och styrning användas.
Ledningssystem för
informationssäkerhet (LIS)
Domstolsverkets arbete avseende ledningssystem för informationssäkerhet (LIS) påbörjades under 2013. Arbetet kommer att fortgå
under första och andra kvartalet 2014. Under
september månad 2014 ska den första versionen av LIS vara klar. Denna version innehåller
nio styrdokument som avser:
• säker avveckling av utrustning
• åtkomsthantering
• kontinuitetsplanering
• loggning
• hantering av informationssäkerhetsincidenter
• mobilt arbete
• hantering av tekniska sårbarheter
• informationssäkerhetskrav på
informationssystem
• efterlevnad.
Informationsklassning
Förutom de styrdokument som presenteras
ovan ska en informationsklassningsmodell
skapas i två etapper. Under den första etappen
kommer en modell att tas fram som klassifice-
20
rar information utifrån en informationsmängd,
och inte enskilda informationsobjekt. Målet är
att både konfidentialitet, riktighet samt tillgänglighet ska beaktas i modellen. I den nästkommande etappen är målet att informationsklassningsmodellen ska hantera enskilda informationsobjekt som finns lagrade i ett informationssystem.
Anledningen till att Domstolsverket väljer att
successivt förbättra informationsklassningsmodellen i två etapper är att medvetenheten avseende informationsklassning först måste förbättras innan nästa etapp kan genomföras. Etapp
två kommer att genomföras efter 2014.
Mobile Device Management –
hantering av mobila enheter
Mobila enheter i form av smarta telefoner och
läsplattor blir allt vanligare som arbetsverktyg
på de flesta håll i verksamheten.
Aktiviteten ska säkerställa att de mobila
enheter som används inom Sveriges Domstolar administreras på ett sätt som tillmötesgår
kraven på säkerhet, flexibilitet och kostnadseffektivitet.
Genomförandet ska innehålla analys, anskaffning och implementering av nödvändiga
verktyg i Domstolsverkets IT-infrastruktur för
att hantera de på marknaden mest vanliga, och
för verksamheten bäst anpassade, telefonerna
och läsplattorna.
Resursfördelning mellan
domstolskategorierna
Hösten 2012 presenterade utredningen "Översyn av resursfördelningen mellan domstolskategorierna" ett förslag till analysmetod för att
bedöma resursbehovet för olika domstolskategorier. Analysmetoden tillämpades för första
gången i 2013 års budgetarbete och medförde
en omfördelning av resurser mellan domstolskategorierna. De allmänna domstolarnas andel
av de totala resurserna ökade medan förvaltningsdomstolarnas andel minskade.
Inför kommande års budgetarbete är avsikten att utveckla metoden ytterligare för att
få till stånd en effektiv resursfördelning mellan domstolsslagen. En del i utvecklingsarbetet är att integrera resursfördelningsmodellerna för de olika domstolskategorierna, så
att en målförändring på ett domstolsslag per
automatik även påverkar resurstilldelningen
för övriga domstolsslag.
DOMSTOLSVERKET – VERKSAMHETSPLAN 2014-2016
DOMSTOLSVERKETS SATSNINGAR 2014–2016
Utveckling av processen för intern
styrning och kontroll
Under året kommer den interna styrningen
och kontrollen att fortsätta utvecklas. Med
intern styrning och kontroll menas den process som syftar till att Sveriges Domstolar med
rimlig säkerhet fullgör kraven på verksamheten. Bland annat kommer styrdokument i form
av föreskrift samt riktlinjer för genomförande
av intern styrning och kontroll att tas fram.
Strategiskt nyhetsarbete
Strategiskt nyhetsarbete utgör en del av det
samlade strategiska kommunikationsarbete
som drivs inom Sveriges Domstolar.
Under 2014 planeras det för att skapa en
nyhetsredaktion vid Domstolsverket. En sådan
redaktion kommer att arbeta strategiskt i nära
dialog med organisationen, för att skapa förutsättningar för ett effektivt nyhetsarbete som
får bra genomslag. Operativt kommer redaktionen bland annat att kunna identifiera angelägna frågor samt skriva och publicera nyhetstexter på Sveriges Domstolars intranät och den
externa webbplatsen domstol.se.
Uppföljning av verksamhetsöversynen
Den 1 november 2012 genomfördes en organisationsförändring på Domstolsverket efter
den verksamhetsöversyn som pågått dessförinnan. Arbetet med att se över bland annat
organisation och arbetsmetoder har fortsatt
under 2013. Några av de mål som verksamhetsöversynen skulle leda fram till var:
• ett tydligt uppdrag som är känt för både
medarbetare och domstolarna
• en mer utvecklingsinriktad verksamhet
som bättre möter domstolarnas och medborgarnas behov
• en ökad tydlighet i ansvar, roller och
processer
• ett mer utvecklat ledarskap och medarbetarskap.
Under 2014 kommer det att genomföras en
utvärdering för att utreda om målen för översynen har uppnåtts samt för att utreda om det
finns ytterligare utvecklingsbehov.
Utveckla projektkontor
En stor del av Domstolsverkets tidsbegränsade utvecklingsinsatser bedrivs i projektform.
DOMSTOLSVERKET – VERKSAMHETSPLAN 2014-2016
Det finns därför ett tydligt behov av en mer
samlad styrning av projekt med enhetlig uppföljning och dokumentation. Under 2013 har
ett projektkontor inrättats och 2014 kommer
en så kallad portfölj att upprättas för samtliga
pågående projekt. Uppföljning av projekten
kommer kontinuerligt att genomföras för att
bland annat skapa underlag för prioritering av
planerade och pågående utvecklingsinsatser.
Planen är att ett verksamhetsstöd för effektivt projektarbete ska implementeras under
året. Målet är att arbetssätt och verktyg ska
vara transparenta och ge förutsättningar att
återanvända resultat och erfarenheter. Metodstödet ska utvecklas och byggs successivt
ut med stöd för nyttoanalys, ekonomisk uppföljning och återrapportering.
3.3.2 Attrahera och rekrytera
Området ”Attrahera och rekrytera” omfattar
kompetensförsörjning inom Sveriges Domstolar och har alltså framför allt bäring mot mål 4 i
den strategiska inriktningen. Förmågan att rekrytera och behålla kvalificerade medarbetare är
helt avgörande för Sveriges Domstolars möjligheter att uppnå verksamhetsmålen samt att
bibehålla och utveckla god kvalitet i verksamheten. Brist på resurser med rätt kompetens kan
bland annat leda till ökade målbalanser och
sämre rättssäkerhet, vilket i sin tur kan bidra till
en urholkning av förtroendet för Sveriges
Domstolar.
Sveriges Domstolars
arbetsgivarerbjudande
Sveriges Domstolars attraktivitet som arbetsgivare beror dels på vilka arbetsuppgifter och
villkor som kan erbjudas, dels på hur Sveriges
Domstolar uppfattas som arbetsgivare. För att
effektivisera marknadsföringen av Sveriges
Domstolar som arbetsgivare, kommer Domstolsverket – tillsammans med domstolarna –
under början av 2014 att ta fram Sveriges
Domstolars arbetsgivarerbjudande, med fokus
på den beredande och dömande verksamheten. Målet är att ytterligare stärka domstolarnas
konkurrenskraft på arbetsmarknaden.
Chef- och ledarskap inom Sveriges
Domstolar
Ledarskapet har stor betydelse för hur väl Sveriges Domstolar kan fullgöra sitt uppdrag. Ett
gott ledarskap möjliggör goda resultat. Ledar21
DOMSTOLSVERKETS SATSNINGAR 2014–2016
skapet ingår i organisationens arbetsgivarvarumärke och är en viktig del i organisationens
förmåga att attrahera och behålla medarbetare.
Chefs- och ledarskapsstrategi för Sveriges Domstolar
Målsättningen med Chefs- och ledarskapsstrategin är att få ett enat förhållningssätt för chefoch ledarskapet inom Sveriges Domstolar.
Chef- och ledarskapet ska uppfattas som attraktivt, vilket i sin tur ska ha en positiv inverkan på möjligheterna att rekrytera och behålla
chefer samt medarbetare.
Under 2013 har Domstolsverket startat ett
projekt där chefer från Sveriges Domstolar
deltar. Syftet är att ta fram en beskrivning av
vilka ansvarsområden som ligger i rollen som
chef, samt vilka krav som ställs på chefoch
ledarskap inom Sveriges Domstolar. Under
2014 ska stöd för att identifiera och rekrytera
framtida chefer, stöd för chefsrörlighet samt
en handlingsplan för implementering av chefsoch ledarskapsstrategin tas fram.
Genomförande av handlingsplan för
chefsoch ledarskapsstrategin
Under senare delen av 2014 kommer Domstolsverket att påbörja genomförandet av handlingsplanen för chefsoch ledarskapsstrategin.
Aktiviteterna kommer att fokusera på att:
• inom Sveriges Domstolar få en gemensam
syn på chefoch ledarskapet
• långsiktigt och systematiskt stödja arbetet
med att identifiera och rekrytera framtida
chefer
• stödja chefsutveckling för såväl nya som
befintliga chefer
• utveckla olika former av uppföljning och
utvärdering av chefoch ledarskapet.
Genomförandet av handlingsplanen kommer
att pågå under hela planeringsperioden.
Nytt chefsoch ledarskapsprogram
Utifrån beskrivningen av chefsrollen i chefsoch ledarskapsstrategin, och från de olika
chefskategoriernas behov, kommer Domstolsverket att utveckla ett nytt chefsoch ledarskapsprogram. I uppdraget ingår även att engagera lärare och att upphandla leverantörer
som krävs för genomförandet, samt att lansera
framtagna utbildningar. Uppdraget fortsätter
under 2015.
22
Ledarskap och medarbetarskap inom
Domstolsverket
I arbetet med Domstolsverkets verksamhetsöversyn 2012–2013 framkom behov av att
tydliggöra frågor som rör ledarskap och medarbetarskap. Under 2013 påbörjades därför
ett utvecklingsarbete kring detta, vilket kommer att fortsätta under 2014. En policy för
ledarskap och medarbetarskap kommer att tas
fram, i syfte att tydliggöra de krav och förväntningar som Domstolsverket har på chefer och medarbetare.
Målsättningen är att chefer och medarbetare
ska ges bättre förutsättningar att utföra sina
uppdrag och att förväntningarna på de olika
rollerna ska bli tydligare. Målet är också mer
nöjda chefer och medarbetare. Detta mäts i
medarbetarundersökningen hösten 2015.
Utveckling av domarutbildningen
Domarutbildningen utgör en viktig grund för
framtida rekrytering av ordinarie domare, men
också för att unga jurister ska uppleva Sveriges
Domstolar som en attraktiv arbetsgivare. Under våren 2012 genomförde Domstolsverket
därför en översyn av den särskilda domarutbildningen, med utgångspunkt i att det även
fortsättningsvis ska finnas en domarutbildning
som är efterfrågad och av hög kvalitet.
Under 2013 presenterades ett förslag som
bland annat omfattar en utökning av antalet
utbildningsplatser, en ny finansieringsmodell,
möjlighet till lokal rekrytering, kompletterande
specialistutbildning samt möjlighet för assessorer att meritera sig ytterligare.
De föreslagna åtgärderna har varit på remiss
inom Sveriges Domstolar och under 2014
kommer genomförandet att påbörjas.
Domardagen 2015
Domardagen anordnas hösten 2015, med förberedande arbete under 2014. Den är en del av
kompetensutvecklingen för domarkåren och
bidrar till verksamhetsutveckling. Under domardagen får alla Sveriges ordinarie domare
möjlighet att förstärka sina nätverk, utbyta
erfarenheter kring angelägna ämnen samt
lyssna till föredrag inom aktuella områden.
Försöksverksamhet extern adjunktion
i underrätt
I rapporten Rekrytering av ordinarie domare lämna-
DOMSTOLSVERKET – VERKSAMHETSPLAN 2014-2016
DOMSTOLSVERKETS SATSNINGAR 2014–2016
des ett förslag om inrättande av försöksverksamhet med extern adjunktion i underrätt. Syftet med en sådan verksamhet är att öka intresset
för Sveriges Domstolar hos andra jurister än de
som gått den så kallade domarbanan, och att få
dem att söka ordinarie domartjänster.
Efter synpunkter från domstolarna lämnades
ett förslag på författningsändringar till regeringskansliet om utformning av försöksverksamheten.
Hösten 2013 har förslaget varit på remiss. Under
förutsättning att regeringen går vidare med förslaget kommer en arbetsgrupp med domstolschefer – under ledning av Domstolsverket – att
tillsättas. Arbetsgruppen ska utforma riktlinjer
och stöd för de domstolar som ska delta i försöksverksamheten. Den föreslagna försöksperioden är två år och planen är att den ska påbörjas under andra delen av 2014.
fektiv antagningsprocess. Exempel på förbättringar för den sökande är elektronisk
ingivning av ansökningshandlingar och förtydligande av regelverket för antagning. Arbetet beräknas fortsätta under 2015.
Översyn av notarieutbildningen
Den allmänna utvecklingen mot ett allt mer
digitaliserat samhälle ställer krav på att Sveriges Domstolar har en informationsförsörjning
som i större utsträckning utnyttjar de möjligheter som modern teknik erbjuder. Medborgarna, andra myndigheter samt regering och
riksdag ställer höga krav på tillgänglig, kvalitetssäkrad och digital information. Medarbetarna inom Sveriges Domstolar har också krav
på verksamhetsstöd som möjliggör en effektiv
informationsförsörjning.
Domstolsverket ska därför under våren
2014 utforma en strategi och ta fram handlingsplan för utveckling av verksamhetsstöd
inom den dömande verksamheten. Syftet med
strategiarbetet är att tydliggöra inom vilka
områden som verksamhetsstöd behöver utvecklas, för att sedan kunna prioritera och
styra utvecklingsinsatserna på ett bättre sätt.
Strategin ska beskriva inriktning och mål för
utvecklingsarbetet och handlingsplanen ska
bland annat innehålla aktiviteter för hur målet
ska uppnås. Före realisering kommer strategin
att förankras hos domstolarna.
Notarietjänstgöringen är av stor betydelse för
Sveriges Domstolars förmåga att attrahera
unga jurister. Domstolsverkets obligatoriska
utbildning för notarier har funnits sedan
2003. Det finns behov av att se över notarieutbildningen för att säkerställa att den motsvarar behoven och har hög kvalitet. Översynen kommer att avslutas i juni 2014 och en
modifierad notarieutbildning kommer sedan
att sjösättas i januari 2015.
Implementering av åtgärdsförslag
enligt rapporten "övertid för notarier"
Under 2013 avslutade Domstolsverket och
Jusek översynen av notariers arbetsbelastning
och arbetstid. Ett av de åtgärdsförslag som
presenterades var att ta fram ett stödmaterial
till domstolarna vid introduktions- och uppföljningssamtal med notarier. Syftet är att ge
en ökad tydlighet kring förväntningarna på
notariernas arbetsinsatser under notarietjänstgöringen. Under 2014 ska detta stödmaterial tas fram av Domstolsverket tillsammans med domstolarna.
Reformerad notarieantagningsprocess
Den nuvarande processen för antagning av
notarier bygger i huvudsak på en manuell
hantering av uppgifter som de sökande lämnar till Domstolsverket. Denna process stöds
inte av modern teknik. Under 2014 kommer
Domstolsverket därför att inleda ett arbete
för att åstadkomma en mer modern och ef-
DOMSTOLSVERKET – VERKSAMHETSPLAN 2014-2016
3.3.3 Fortsätta digitalisera
målhanteringen
En fortsatt digitalisering av målhanteringen
handlar om att säkra Sveriges Domstolars
behov av effektiva verksamhetsstöd. Framför
allt avses här mål 5 i den strategiska inriktningen. Utvecklingsinsatserna inom området syftar
till att säkerställa att verksamheten utnyttjar de
möjligheter till effektivisering, förenkling och
kvalitetsförbättring som ny teknik ger.
Strategi för verksamhetsstöd inom
den dömande verksamheten
Utveckling av Vera
Nya versioner av Vera under 2014
Domstolsverket planerar att under 2014 kunna
driftsätta två nya versioner av Vera (Sveriges
Domstolars verksamhetsstöd för målhantering). Den första sker i maj och innebär en
driftsättning av arbetet som bedrivits inom
ramen för etapp 1 av RIF-arbetet. Ytterligare
23
DOMSTOLSVERKETS SATSNINGAR 2014–2016
en driftsättning är planerad till slutet av 2014.
Omfattningen och innehållet i den är ännu inte
fastställd, men fokus är att i största möjliga
utsträckning använda driftsättningen för åtgärder kring Veras arkitektur, en så kallad modularisering av Vera. Detta för att skapa färre
beroenden mellan funktioner, vilket underlättar det fortsatta utvecklingsarbetet i Vera.
Releasen kan även komma att innehålla
mindre, men viktiga, ändringsönskemål som
initierats av domstolarna.
Nya versioner under 2015–2016
När det gäller kommande versioner av Vera
under 2015 och 2016 pågår nu ett omfattande
analysarbete för att kunna fastställa en utvecklingsplan. Målsättningen är att kunna skapa
förutsättningar för ett verksamhetsstöd som
håller för framtiden och som effektivt kan
förändras utifrån de nya krav som ställs. Samtidigt finns starka behov av att utveckla Vera
funktionellt för att möta kommande RIFutveckling liksom att förbättra befintlig funktionalitet enligt domstolarnas önskemål i övrigt. Domstolarna kommer att involveras i
arbetet med att ta fram en utvecklingsplan för
Vera för denna period.
Rättsväsendets informationsförsörjning
Domstolsverket deltar i det myndighetsgemensamma arbetet som bedrivs inom ramen
för Rättsväsendets informationsförsörjning
(RIF) – ett arbete som styrs och hålls samman
av Justitiedepartementet. Utöver Domstolsverket deltar Åklagarmyndigheten, Kriminalvården, Brottsförebyggande rådet, Polisen,
Skatteverket, Ekobrottsmyndigheten, Tullverket
och Kustbevakningen.
Syftet med arbetet, som bedrivs etappvis, är
att utveckla ett elektroniskt informationsutbyte
mellan myndigheterna i brottmålsprocessen till
stöd för den operativa verksamheten. Det
digitaliserade utbytet ska också ge förbättrat
statistikuttag när det gäller brottsligheten,
liksom bättre förutsättningar för uppföljning
av verksamheten.
RIF etapp 1 har avslutats
Den nya versionen av verksamhetsstödet Vera,
som driftsätts i maj 2014, innebär främst att
användare i tingsrätt kommer att kunna återanvända ytterligare information från åklagarnas stämningsansökningar i samband med att
domslut i brottmål registreras. Informationen
överförs digitalt till Vera och förenklar framför
24
allt registreringen av begångna brott i domsluten. Versionen innebär också i ett längre perspektiv att grunden för det kommande informationsutbytet har lagts, eftersom domstolarna börjar hantera åtalsinformation mer
strukturerat på brottsmisstankenivå. Detta
kommer i sin tur att leda till möjligheten att
kunna följa, och utbyta information kring,
enskilda brott i brottmålsprocessen.
Genom en överenskommelse i RIF-rådet i
juni 2013 bestämdes att en ny rapportering av
brottmålsavgörande, som möjliggör en utfasning av Polisens RI-system, ska skjutas på
framtiden. Den nya rapporteringen kommer i
stället att vara på plats i slutet av den andra
etappen av arbetet.
Inför driftsättningen i maj 2014 kommer
förvaltningen av Vera att behöva utvecklas och
Domstolsverket kommer genom särkskilda
insatser att förbereda tingsrätterna genom informationsträffar
och
utbildningsinsatser.
Domstolsverket kommer även att ge domstolarna stöd i att utveckla nya arbetssätt för att
effektivt kunna utnyttja det nya stödet.
RIF Etapp 2
Regeringen beslutade redan hösten 2012 att
RIF-myndigheterna skulle fortsätta arbetet
med att samordna informationsförsörjningen i
brottmålsprocessen i en andra etapp av arbetet. Sedan överenskommelsen i RIF-rådet i
juni 2013 bedrivs nu det myndighetsgemensamma arbetet enbart inom ramen för etapp 2.
När etapp 2 inleddes var dess huvudsakliga
syfte att ytterligare förbättra kvaliteten i det
utbyte som redan utvecklats. Det var framförallt
fråga om att säkerställa spårbarheten av enskilda
brott i hanteringen genom rättskedjan. Denna
möjlighet är av grundläggande betydelse för den
fortsatta utvecklingen av informationsutbytet i
brottmålsprocessen. Syftet kvarstår alltså, men
etapp 2 innebär framför allt att hovrätterna, på
samma sätt som tingsrätterna, kommer att ingå i
det strukturerade informationsutbytet. En integrering mellan instanserna kommer att genomföras i Vera, och hovrätter såväl som tingsrätter
kommer att rapportera sina brottmålsavgöranden till övriga myndigheter. Därmed kommer
Polisens RI-system att kunna fasas ut.
Enligt den preliminära plan som tagits
fram för etapp 2 kommer detta att genomföras tidigast i mitten av 2018. Men med hänsyn
till den omorganisation som Polisen för närvarande genomgår är deras utvecklingsplaner,
DOMSTOLSVERKET – VERKSAMHETSPLAN 2014-2016
DOMSTOLSVERKETS SATSNINGAR 2014–2016
när det gäller annan utveckling än sådan som
är kopplad till just omorganisationen, mycket
oviss. Detta skapar stor osäkerhet när det
gäller RIF-planeringen.
Under 2014 kommer Domstolsverket att tillsammans med övriga RIF-myndigheter fortsätta
det arbete som nu pågår med att närmare bestämma vilka utvecklingsåtgärder som ska vidtas för att nå syftena med etapp 2. En planering
för arbetet ska därefter tas fram. Själva genomförandet beräknas starta under senare delen av
2015 och pågå fram till mitten av 2018.
Parallellt kommer flera förstudier att bedrivas inom ramen för etapp 2 för att utreda
kommande utvecklingsområden och därmed
innehållet i de etapper som följer. Det rör
områden som tvångsmedelshantering, digital
bevisning och kunskapshöjande återkoppling
till brottsutredande myndigheter. Domstolsverket kommer att delta i dessa förstudier
tillsammans med övriga RIF-myndigheter.
Modularisering av Vera
Sveriges Domstolars verksamhetsstöd Vera
har med tiden utvecklats till ett komplext system som ska tillgodose såväl krav från domstolsverksamheten som gemensamma krav
från RIF-projektet. Veras systemarkitektur är i
nuläget en begränsande faktor för fortsatt
utveckling av funktioner med den effektivitet
som krävs.
Under 2014 kommer särskilda insatser att
påbörjas för att förbättra förutsättningarna för
effektivare systemutveckling i Veras systemarkitektur. Syftet är att genomföra åtgärder som
minskar interna beroenden i systemet och
förtydligar de arkitekturprinciper som kommande systemutveckling ska följa.
Arbetet inriktas i det första skedet på att
identifiera och åtgärda brister ur ett systemtekniskt perspektiv. I ett andra skede kommer
även verksamhetsaspekter att ligga till grund
för fortsatt modularisering. De första resultaten av arbetet kommer att införas i version
R16 av Vera som är planerad att driftsättas i
slutet av 2014.
Stöd för att hantera digitala dokument
Inom Sveriges Domstolar hanteras allt mer
information digitalt. Det finns ett behov av att
kunna ta emot, arbeta med, tillgängliggöra
samt skicka digital information. Detta kräver
relevant stöd för en effektiv dokumenthante-
DOMSTOLSVERKET – VERKSAMHETSPLAN 2014-2016
ring. Domstolsverket har under 2013 bedrivit
ett projekt för att identifiera domstolarnas
behov av teknisk utrustning för dessa ändamål.
Under 2014 ska förslag tas fram på lämpliga
stöd som underlättar hanteringen av digitala
dokument. I arbetet ingår också att ta fram en
prioritering av behov för att möjliggöra att
störst verksamhetsnytta uppnås.
Målet är att uppnå en effektiv dokumentoch informationshantering och en minskning
av antal utskrifter och manuell pappershantering. Stödet ska också bidra till moderna arbetsplatser (vilket inkluderar införandet av
trådlösa nät) och modern verksamhet som ger
Sveriges Domstolars brukare god service och
bättre bemötande.
Tillhandahålla allmänna handlingar
Ett exempel på behov av stöd är tillhandahållandet av allmänna handlingar. Arbetsbördan
för domstolarna när det gäller att lämna ut
allmänna handlingar har på senare tid ökat
markant. Till stor del beror detta på fler och
mer omfattande beställningar av allmänna
handlingar, där önskemålet ofta är att materialet
ska lämnas ut elektroniskt. Inom detta område
ska också förslag på lösningar, när det gäller
både juridiska och tekniska stöd, presenteras.
Mobilt Vera
Det finns behov hos Sveriges Domstolar av att
kunna arbeta mobilt. Domstolarna har särskilt
lyft fram behovet att ha mobil tillgång till verksamhetsstödet Vera.
Domstolsverket kommer därför att ta fram
ett underlag för realisering så att Sveriges Domstolar får tillgång till Vera mobilt under 2014.
E-arkiv
Hantering av digitala dokument förutsätter att
bevarande av elektroniska handlingar kan ske
elektroniskt i ett så kallat e-arkiv. Det innebär
att det behövs en systemlösning samt regler
och rutiner som gör att ett e-arkiv fungerar.
Domstolsverket har därför genomfört en förstudie för att undersöka förutsättningarna för
att anskaffa ett e-arkiv.
Under 2014 kommer den andra etappen av
arbetet, som omfattar behovsanalys och kravställning, att genomföras. Det utgör sedan
underlag till den tredje och sista etappen som
avser upphandling och realisering. Därefter
kommer systemet successivt att införas i
verksamheten.
25
DOMSTOLSVERKETS SATSNINGAR 2014–2016
För vissa verksamheter kan införandet gå
relativt snabbt, men det kommer sannolikt att
ta flera år innan Sveriges Domstolar som helhet har tillgång till ett e-arkiv.
Införande av e-ID och tjänstecertifikat
Kravet på säker hantering av digital information
och digitala tjänster ökar kontinuerligt. Informationsutbyte inom Sveriges Domstolar och med
andra myndigheter sker i allt större omfattning
digitalt. Det finns också stora förväntningar
från medborgare och professionella aktörer att
kunna utnyttja säkra e-tjänster för minskad
administration och ökad tillgänglighet.
Syftet är att införa funktioner i ITinfrastrukturen som hanterar certifikat för
säker identifiering av användare och tilldelning
av behörigheter. Detta ger i sin tur möjligheter
att till exempel underteckna dokument elektroniskt, genomföra elektroniska betalningstransaktioner eller tilldela behörighet till information baserat på roller i organisationen på ett
säkert sätt.
Domstolsverket ska implementera lösningar
för elektroniska ID:n och tjänstecertifikat som
bygger på vedertagen standard och som har en
bred tillämpning på marknaden.
Byte av teknik i rättssal
Sedan En Modernare Rättegång (som bland
annat innebär att förhör i tingsrätten ska
dokumenteras med video) infördes i Sveriges
Domstolar 2008, används en multimediadator
och mediaspelare i Vera och teknik i sal för
att spela in och upp ljud och bild i rättssalen.
Tekniken i salarna har blivit föråldrad och en
ny lösning har tagits fram under 2013. Ny
dator och mediaspelare i Vera installeras i
samtliga rättssalar i Sveriges Domstolar under
2014. Tekniken i förhandlingssalarna framtidssäkras genom att en omfattande uppgradering påbörjats under 2013 och kommer att
fortgå under fyra till fem år. Detta kommer
att ge en driftssäkrare och effektivare förvaltning av de tekniska lösningarna.
Översyn DUP
DUP är Domstolsverkets metod för systemutveckling. Den används bland annat för
utveckling av verksamhetsstödet Vera. I takt
med att systemen blir mer komplexa, där
både interna och externa krav ska tillgodoses,
behöver Domstolsverket säkerställa att meto-
26
den för systemutveckling tryggar kvalitet och
kostnadseffektivitet.
Under 2014 kommer Domstolsverket därför att genomföra en översyn av DUP. Översynen syftar till att identifiera och genomföra
nödvändiga anpassningar och förtydliganden i
metoden för att den på bästa sätt ska bidra till
ett enhetligt arbetssätt.
3.3.4 Fortsätta effektivisera
administrationen
En fortsatt effektivisering av administrationen syftar till att ge ett starkt och tydligt stöd
till kärnverksamheten i Sveriges Domstolar.
Detta inkluderar även en effektiv ansvarsfördelning mellan Domstolsverket och domstolarna. Området har främst koppling till mål 7
och mål 9 i den strategiska inriktningen. Målen omfattar bland annat effektiv administration och samverkan.
Framtagande av strategi för
effektivisering av administrationen
Inom Sveriges Domstolar pågår en kontinuerlig
effektivisering av administrationen. På ett samlat sätt, och utifrån ett helhetsperspektiv, kommer Domstolsverket under 2014 att utforma en
strategi för den fortsatta utvecklingen och effektiviseringen av administrationen.
Strategin kommer främst att vara inriktad på
frågor inom ekonomi- och HR-området. Målet
är att öka effektiviteten och kvaliteten i den
administrativa verksamheten inom Sveriges
Domstolar, vilket inkluderar ansvarsfördelningen mellan Domstolsverket och domstolarna.
Strategin ska sedan ligga till grund för framtagande av handlingsplaner. Projektet kommer att
genomföras i samråd med domstolarna.
Central fakturahantering inom
Sveriges Domstolar
Statsmakterna ställer på olika sätt krav på att
myndigheterna är effektiva i sin administration. Ett led i att uppnå målet om en effektiv
administration är bland annat att samordna
fakturahanteringen inom Sveriges Domstolar.
Domstolsverkets generaldirektör fattade under
2013 ett inriktningsbeslut om att myndigheterna inom Sveriges Domstolar ska ha överlämnat ansvaret för konteringen till Domstolsverket senast den 30 juni 2015. Intresset hos
domstolarna är stort och vid utgången av 2013
DOMSTOLSVERKET – VERKSAMHETSPLAN 2014-2016
DOMSTOLSVERKETS SATSNINGAR 2014–2016
hanterade Domstolsverket konteringen för
tiotalet domstolar.
Ur ett helhetsperspektiv finns effektivitetsoch kvalitetsvinster med en mer samordnad
hantering av leverantörsfakturor inom Sveriges
Domstolar. Då kontering av fakturor samordnas sker en effektivisering och resurser kan
frigöras till kärnverksamheten. Samordningen
leder också till ökad kvalitet och enhetlighet
genom ökad rutin och säkerhet i utförandet.
Informations- och utbildningsinsatserna kan
effektiviseras. Sammantaget kommer Sveriges
Domstolar därmed att bättre leva upp till kraven på god intern styrning och kontroll, samt
hög effektivitet i denna del.
Betalning av ansökningsavgifter
via webben
Under 2013 påbörjades ett utvecklingsprojekt
för att realisera ett verksamhetsstöd som möjliggör betalning av ansökningsavgifter via externwebben. Huvudsyftet med verksamhetsstödet är att tillhandahålla en modernare betalningslösning för medborgarna.
Verksamhetsstödet kommer även att effektivisera den löpande administrationen av ansökningsavgifter vid domstolarna genom att
matchningsproblemen mellan ansökan och
betalning minskar och att kassaboken på sikt
kan fasas ut. Även hanteringen vid Domstolsverket ska effektiviseras och antalet plusgirokonton reduceras, vilket leder till minskade
avgifter. Projektet beräknas kunna avslutas
under hösten 2014.
Rättshjälpsmyndighetens
verksamhetsstöd
Under 2014 kommer en översyn av Rättshjälpsmyndighetens verksamhetsstöd (Räven)
att påbörjas. En förstudie och informationsinhämtning kommer att genomföras. Innan
ett genomförande kan påbörjas ska erfarenheter från pågående plattformsbyte för KIM
tas tillvara.
Verksamhetsstöd för utbetalningar av
ersättningar i mål
Domstolsverket har 2013 påbörjat en vidareutveckling av det verksamhetsstöd som används för att betala ut ersättningar i mål
(KIM). Syftet är att minska förvaltningskostnaderna och få en minskad sårbarhet i förvalt-
DOMSTOLSVERKET – VERKSAMHETSPLAN 2014-2016
ningen. Vidareutveckling av systemet ska leda
till ett stöd som på bästa sätt stödjer verksamhetsprocessen. I arbetet ingår också en utveckling av funktionaliteten utifrån dagens
krav och önskemål. Arbetet bedöms kunna
avslutas i slutet av 2014.
Nytt verksamhetsstöd för
utbildningsadministration
Verksamhetsstödet Kompetensportalen används
av Sveriges Domstolar för utbildningsadministration. Gällande avtal löper ut under 2014. Domstolsverket ska därför under 2014 kartlägga kraven på funktionalitet för utbildningsadministration. Kravspecifikationen ska sedan utgöra underlag för upphandling av nytt stöd eller användas för anpassning av befintligt verksamhetsstöd.
Målet är ett verksamhetsstöd som motsvarar Sveriges Domstolars krav på funktionalitet,
säkerhet, juridik och ekonomi. Verksamhetsstödet ska ge hög effektivitet kring administrationen av kompetensutveckling inom Sveriges Domstolar.
Utveckling av elektroniskt
beställningsstöd
Projektet med e-beställning har genomförts
utifrån regeringens beslut att statliga myndigheter ska införa elektroniska beställningar. Sveriges Domstolar har tillhört etapp 1 vilket inneburit att införandet av elektroniska beställningar
skulle vara klart senast vid årsskiftet 2013/2014.
Genom att införa elektroniska beställningar har
förutsättningar skapats för enklare inköp, bättre
uppföljning och bättre kontroll.
Projektet slutfördes, med goda resultat, hösten 2013. Vidare har det tagits fram underlag
för hur arbetet med det elektroniska beställningsstödet ska utvecklas och förvaltas. Arbetet med beställningsstödet fortsätter, vilket
innebär en utökning av sortimentet i Beställningsportalen samt marknadsföring och ytterligare utbildning för domstolarna.
Ny redovisningsplan och
budgeteringsmodell
I takt med en mer omfattande verksamhet
och större organisatoriska enheter har den
27
DOMSTOLSVERKETS SATSNINGAR 2014–2016
redovisningsplan3 som idag används inom
Sveriges Domstolar vuxit i omfattning. Det
har medfört att den blivit svåröverskådlig och
detsamma gäller även för den nuvarande
budgeteringsmodellen.
Under 2013 har ett arbete med att ta fram
en ny redovisningsplan för Sveriges Domstolar
inletts. En ny redovisningsplan ska bland annat ge beslutsfattare inom Sveriges Domstolar
bättre förutsättningar att få korrekt och adekvat information för styrning, kontroll och
uppföljning. Budgeteringsarbetet ska också
kunna förenklas och anpassas efter verksamhetens behov, varför även budgeteringsmodellen ska ses över. Redovisningsplanen och
budgeteringsmodellen ska även struktureras på
ett enkelt och överskådligt sätt för att underlätta och effektivisera ekonomiadministrationen inom Sveriges Domstolar.
Målet är att den nya redovisningsplanen och
budgeteringsmodellen ska implementeras vid
årsskiftet 2014/2015 samtidigt som en ny
version av Agresso tas i drift.
Utveckling av ekonomisystem
För att kunna dra nytta av den vidareutveckling av systemet Agresso som leverantören
genomfört krävs att en ny version av Agresso
tas i drift. Implementeringen av en ny version
har också ett nära samband med att en ny
redovisningsplan införs inom Sveriges Domstolar. Målsättningen är att den 1 januari 2015
ha infört en ny redovisningsplan i en ny version av Agresso, som på bästa sätt stödjer
Sveriges Domstolars ekonomistyrning och
ekonomiadministration.
Idag finns ett tillsvidareavtal med Unit4
Agresso som måste konkurrensutsättas enligt
LOU. Ekonomistyrningsverket (ESV) har
tecknat ett ramavtal med två leverantörer, Unit4
Agresso och KMD. Då ESVs ramavtal inte fullt
ut tillgodoser de behov som Sveriges Domstolar har av ett ekonomisystem pågår förberedelser för att genomföra en egen upphandling av
ekonomisystem.
3
Begreppet redovisningsplan används som en
gemensam benämning på kontoplan och objektplan.
28
Förstudie för nytt
personaladministrativt system
Ekonomistyrningsverket (ESV) har under
hösten 2013 tecknat ett nytt ramavtal för löneoch personaladministrativt system. För Sveriges Domstolar innebär detta att det löne- och
personaladministrativa systemet Palasso på sikt
måste bytas ut mot ett nytt system.
Under 2014 kommer därför en förstudie
att genomföras för att närmare utreda konsekvenserna och riskerna med ett systembyte.
Med förstudien som bas kommer Domstolsverket sedan att fatta beslut om införande av
ett nytt system inom detta område. Senast i
mitten av 2016 måste ett nytt löne- och personaladministrativt system ha tagits i drift
inom Sveriges Domstolar.
Gemensam identitetshantering
Anställda inom Sveriges Domstolar är registrerade i flera olika verksamhetsstöd och i dag
finns ingen integration mellan dessa stöd. Det
medför att uppgifter om användare manuellt
måste registreras i varje system, vilket innebär
risk för felaktigheter och brister i informationen. Domstolsverket har därför under 2013
upphandlat en ny programvara för gemensam
användarhantering mellan olika system, ett så
kallat Identity Management System (IDMsystem). Det planeras att tas i bruk under mars
2014. Lösningen innebär att användaren läggs
upp en gång, varpå informationen distribueras
till övriga system.
Översyn av ledningssystem
De verksamhetsstöd som används för att
stödja Domstolsverkets egna processer, till
exempel projektstöd och verktyg för planering
och uppföljning, behöver ses över. Detta för
att ha moderna arbetsverktyg och effektivisera
verksamheten. Under 2014 kommer arbetet att
inledas genom en översyn av ledningssystem
för Domstolsverket.
3.3.5 Domstolsverkets övriga
satsningar
Utöver de tidsbegränsade utvecklingsinsatserna
inom de fyra områdena sker även vissa övriga
tidsbegränsade utvecklingsinsatser. Dessa kan
vara regeringsuppdrag eller insatser som måste
genomföras på grund av till exempel lagkrav.
DOMSTOLSVERKET – VERKSAMHETSPLAN 2014-2016
DOMSTOLSVERKETS SATSNINGAR 2014–2016
Utvärdera säkerheten i domstol
Den 1 juli 2012 trädde bestämmelser i kraft
som har till syfte att stärka säkerheten i domstolarna. I regleringsbrevet 2013 har regeringen gett Domstolsverket i uppdrag att genomföra en utvärdering.
I syfte att undersöka tingsrätternas säkerhetsarbete för målsägande och vittnen har
Domstolsverket under 2013 genomfört en
enkätundersökning som handlar om rutiner,
information, samverkan, lokaler och teknisk
utrustning. Enkätundersökningen kommer
under våren 2014 att kompletteras med intervjuer, dels med domstolarnas säkerhetsansvariga, dels med målsägande och vittnen. Uppdraget ska redovisas senast den 30 juni 2014.
Utveckling av systemet för offentlig
rättsinformation
Syftet med rättsinformationssystemet är att
ge såväl offentlig förvaltning som enskilda
personer tillgång till grundläggande rättsinformation via internet. I systemet – som
omfattar rättskällor från cirka 100 myndigheter – ingår bland annat:
• rättskällorna lagar och förordningar (SFS)
• olika typer av förarbeten
• domstolars vägledande avgöranden
• myndigheters föreskrifter.
Systemet, som nås via webbplatsen lagrummet.se, består också av Rättsdatalagret och
Föreskriftshantering som tjänst (FST). Domstolsverket är samordningsmyndighet för rättsinformationssystemet.
Varje myndighet som ingår i rättsinformationssystemet ansvarar för att göra sina rättskällor tillgängliga enligt fastslagen teknisk
standard. För myndigheter som saknar verktygsstöd för publicering av de egna föreskrifterna tillhandahåller Domstolsverket verktyget
Föreskriftshantering som tjänst. I linje med
regeringens digitala agenda är informationen i
Rättsdatalagret öppen data och tillgänglig för
vidareutnyttjande.
Lagrummet.se är i sin nuvarande version
länkar till rättskällor på ansvariga myndigheters webbplatser. Användaren möts av en rad
olika utseenden och skiftande möjligheter att
söka inom respektive källa. Nästa version av
lagrummet.se är integrerad med Rättsdatalagret vilket gör det möjligt att söka i alla rätts-
DOMSTOLSVERKET – VERKSAMHETSPLAN 2014-2016
källor samtidigt och att länka mellan relaterade dokument.
Domstolsverket planerar att lansera nya lagrummet.se, Rättsdatalagret och Föreskriftshantering som tjänst under sista kvartalet 2014.
Fokus fram till dess är att säkerställa en stabil
och säker förvaltningsmiljö – både tekniskt
och organisatoriskt. Parallellt samarbetar
Domstolsverket med ett tiotal myndigheter
inför att de ska integrera sina rättskällor med
Rättsdatalagret.
Under 2015–2016 fortsätter arbetet med att
integrera fler rättskällor från de myndigheter
som ingår i systemet.
Rationell konkurshantering
Domstolsverket och Kronofogdemyndigheten
har tillsammans bedrivit ett projekt om den
framtida handläggningen av konkursärenden.
Syftet med arbetet har varit att ge förslag på en
mer rationell och effektiv konkurshantering
med bibehållen rättssäkerhet. I en rapport som
lämnades in till regeringen i november 2013
har föreslagits att vissa uppgifter ska föras
över från domstol till Kronofogden respektive
konkursförvaltarna.
Domstolsverket och Kronofogden har
också föreslagit att regeringen ger myndigheterna i uppdrag att, i en fördjupad utredning,
bland annat ta fram författningsförslag och
genomföra en närmare konsekvensanalys av
förslagen. Utgångspunkten är att det fortsatta
arbetet ska bedrivas under 2014, under förutsättning att regeringen ger myndigheterna ett
sådant uppdrag.
Arbete med anledning av ny
domstolsdatalag
Under 2013 lämnades ett förslag om en domstolsdatalag som ska reglera behandlingen av
personuppgifter inom Sveriges Domstolar (Ds
2013:10). Lagen föreslås bli en ramlag som ska
fyllas ut med förordningar och myndighetsföreskrifter. Under lagstiftningsärendet kommer
Domstolsverket att involveras i förordningsarbetet och internt arbeta med att ta fram nödvändiga föreskrifter.
En rad juridiska, tekniska och arkivrelaterade frågor kommer även att behöva utredas
och hanteras inför att förändringen genomförs
i praktiken. De nya reglerna kommer att få stor
betydelse för domstolarnas informationshantering och föreslås träda i kraft den 1 april 2014.
29
DOMSTOLSVERKETS SATSNINGAR 2014–2016
Strategi för bevarande av elektroniska
handlingar
Införande av verksamhetsbaserad
arkivredovisning på Domstolsverket
I enlighet med föreskrift från Riksarkivet (RAFS 2009:1) ska myndigheter upprätta en strategi
för bevarande av elektroniska handlingar. Av
strategin ska det framgå vilka åtgärder som ska
genomföras för att säkerställa att handlingar
bevaras. Domstolsverket påbörjade framtagandet av en strategi under 2013 och kommer att
slutföra den under 2014. I och med att Domstolsverket tar ansvar för det som är gemensamt
för Sveriges Domstolar, behöver domstolarnas
egna strategidokument endast omfatta det som
är specifikt för respektive domstol.
I enlighet med föreskrift från Riksarkivet (RAFS 2008:4) ska alla myndigheter ha infört verksamhetsbaserad arkivredovisning, som är ett
nytt och mer utförligt sätt att beskriva vilka
handlingar som finns i verksamheten.
Under 2013 har Domstolsverket påbörjat
detta arbete och kommer att fortsätta under
2014. Processer med tillhörande handlingar ska
beskrivas och en klassificeringsstruktur färdigställas. Detta kommer att ge en grund för ett
fortsatt praktiskt arbete med verksamhetsbaserad arkivredovisning på Domstolsverket.
Gallringsutredning
Utveckling av Sveriges Domstolars
externa webbplats
Under senare år har det varit svårt att tillämpa
reglerna för arkivering, gallring och återlämnande av handlingar på förvaltningsdomstolarna och de allmänna domstolarna. Det beror
delvis på att den föreskrift som reglerar detta
inte kontinuerligt har uppdaterats, men också
på att många myndigheter går mot en mer
elektronisk hantering, vilket reglerna inte är
anpassade för.
Under 2013 har en omfattande utredning
genomförts med ett stort antal deltagare från
förvaltningsrätter och kammarrätter. De har
tagit fram ett grundmaterial som Domstolsverket kommer att bearbeta under 2014. Utredningen ska utmynna i ett förslag om nya
regler som ska beslutas av Riksarkivet och
sedan införas från och med den 1 januari
2015. De nya reglerna ska även omfatta gallring och återlämnande av elektroniska handlingar i de fall det inte redan är reglerat i lag
eller förordning.
När det gäller de allmänna domstolarna, planerar Domstolsverket en översyn av gallringsreglerna. Utredningen kommer i viss mån att bli
lika omfattande som den som för närvarande
pågår på förvaltningsdomstolarna, och resurser
kommer att behövas från tingsrätter, hovrätter
samt Högsta domstolen. Översynen kan dock
inte påbörjas förrän det är känt hur domstolsdatalagen kommer att utformas och hur tillgång
och användande av elektroniska uppgifter i den
dömande verksamheten kommer att regleras.
Det är därför fortfarande oklart när arbetet kan
genomföras. Förberedande åtgärder kommer
dock att vidtas under 2014.
30
Med över 150 000 unika besökare i månaden i
snitt är Sveriges Domstolars externa webbplats, domstol.se, en allt viktigare kanal ut mot
omvärlden. Webbplatsen används dagligen av
personer som kallats till domstolarna, jobbsökande, journalister, studenter, andra myndigheter och av allmänheten i stort. Den största
delen av webbarbetet bedrivs av Domstolsverket, men över 70 domstolar har egna webbplatser i samma webbplattform.
Det är snart tio år sedan som större delen
av tekniken och basinnehållet togs fram och
det är därför nödvändigt att omarbeta domstol.se och domstolarnas webbplatser så att de
motsvarar dagens behov och krav. Under 2014
ska en förstudie göras för att fånga upp såväl
målgruppernas behov som verksamhetens
krav. Förstudien ska ligga till grund för arbetet
med att utveckla en ny webbplattform.
Prognoser på måltillströmningen
Domstolsverket arbetar kontinuerligt med
prognoser rörande den framtida måltillströmningen. Arbetet sker i många fall i samarbete
med andra myndigheter, däribland övriga
aktörer i rättskedjan vad avser brottmål, Försäkringskassan vad avser socialförsäkringsmål
och Migrationsverket vad avser migrationsmål.
Prognoser för den framtida måltillströmningen
är en viktig parameter för uppskattning av
resursbehovet de närmsta åren vid allmän
domstol och förvaltningsdomstol.
Under 2014 kommer arbetet med att höja
kvaliteten på prognoserna att fortlöpa, bland
annat genom fortsatt utveckling av samarbetet
DOMSTOLSVERKET – VERKSAMHETSPLAN 2014-2016
DOMSTOLSVERKETS SATSNINGAR 2014–2016
med andra myndigheter, löpande uppföljning
och utbildningsinsatser.
Implementering av regeringens strategi
för funktionshinderpolitiken 2011–2016
Regeringen gav 2010 Domstolsverket i uppdrag att formulera delmål för genomförandet
av handikappolitiken inom sitt verksamhetsområde för perioden 2011–2016. I uppdraget
ingick också att lämna förslag på hur delmålen
ska följas upp. Följande mål formulerades:
• All personal i Sveriges Domstolar ska
genom e-utbildning stärka sin kompetens
kring förutsättningar och behov hos personer med funktionsnedsättning.
• I redan befintliga chefsutbildningar och
kurser i bemötande ska förutsättningar
och behov hos personer med funktionsnedsättning vägas in.
Under 2014 är målsättningen att samtliga anställda i Sveriges Domstolar ska genomgå
DOMSTOLSVERKET – VERKSAMHETSPLAN 2014-2016
e-utbildningen ”Domstolen är till för alla” som
blev klar och lanserades i slutet av 2013. En så
kallad nollmätning gjordes 2012 och nya kompetensmätningar kommer att ske både under
det första och fjärde kvartalet 2014.
Under 2013 har chefsutbildningen utökats
med området ”Förutsättningar och behov hos
personer med funktionsnedsättning”. Denna
del kommer att vidareutvecklas under 2014.
Ombyggnation av Domstolsverkets
lokaler i Jönköping
Under en längre tid har antalet anställda på
Domstolsverket successivt ökat. Detta har
inneburit att en utlokalisering av några enheter
har varit nödvändig. För att möta framtida
behov samt för att återföra de utlokaliserade
enheterna kommer en större ombyggnation av
lokalerna i Jönköping att genomföras. Syftet
med ombyggnationen är också att skapa moderna och attraktiva arbetsplatser.
31
DOMSTOLSVERKETS ORGANISATION
4
DOMSTOLSVERKETS SATSNINGAR 2014–2016
Domstolsverkets organisation
Enheten för
IT-samordning
Enheten för
systemdesign
och test
Enheten för
teknik
Enheten för
upphandling
Domstolsakademin3
Enheten för
lärande
Förstärkningsstyrkans kansli
Enheten för
lokalförsörjning
Enheten för löneadministration
Enheten för
kommunikation
Säkerhetsteamet
Enheten för
intern HR
3
För att stärka kund-, utvecklings- och helhetsperspektivet i Domstolsverket
inrättas en domstolsutvecklingsgrupp (DU-grupp). DU-gruppen blir en
arbetsform som bildar en matris genom Domstolsverket.
2
På avdelningen finns även notarienämndens kansli.
Rättsenheten
Enheten för
ekonomiadministration
Enheten för
produktförvaltning
Enheten för
ekonomistyrning
DOMSTOLSVERKET – VERKSAMHETSPLAN 2014-2016
1
Enheten för
arbetsgivarfrågor
Avdelningen för
HR och
kommunikation2
Ekonomiavdelningen
Enheten för
analys och
finansiering
Enheten för
produktutveckling
32
Avdelningen för
domstolsutveckling
Enheten för
IT-strategisk
styrning
Enheten för
planering
GD-stab
Generaldirektör
Insynsrådet
Domstolsverkets organisation
Under 2014 är målsättningen att samtliga anställda i Sveriges Domstolar ska genomgå
Under en längre tid har antalet anställda på
Domstolsverket successivt ökat. Detta har
inneburit att en utlokalisering av några enheter
har varit nödvändig. För att möta framtida
behov samt för att återföra de utlokaliserade
enheterna kommer en större ombyggnation av
lokalerna i Jönköping att genomföras. Syftet
med ombyggnationen är också att skapa moderna och attraktiva arbetsplatser.
Enheten för
verksamhetsutveckling
Avdelningen
för säkerhet
och service
Ombyggnation av Domstolsverkets
lokaler i Jönköping
Avdelningen
för kompetensutveckling och
internationella
relationer
Personalansvarsnämnden
Internrevisionen
Regeringen gav 2010 Domstolsverket i uppdrag att formulera delmål för genomförandet
av handikappolitiken inom sitt verksamhetsområde för perioden 2011–2016. I uppdraget
ingick också att lämna förslag på hur delmålen
ska följas upp. Följande mål formulerades:
• All personal i Sveriges Domstolar ska
genom e-utbildning stärka sin kompetens
kring förutsättningar och behov hos personer med funktionsnedsättning.
• I redan befintliga chefsutbildningar och
kurser i bemötande ska förutsättningar
och behov hos personer med funktionsnedsättning vägas in.
Enheten för
förhandling
Notarienämnden
Implementering av regeringens strategi
för funktionshinderpolitiken 2011–2016
Enheten för
systemkonstruktion
Enheten för
datacenter
Domstolsverkets organisation
IT-avdelningen
4
e-utbildningen ”Domstolen är till för alla” som
blev klar och lanserades i slutet av 2013. En så
kallad nollmätning gjordes 2012 och nya kompetensmätningar kommer att ske både under
det första och fjärde kvartalet 2014.
Under 2013 har chefsutbildningen utökats
med området ”Förutsättningar och behov hos
personer med funktionsnedsättning”. Denna
del kommer att vidareutvecklas under 2014.
Enheten för
IT-center
med andra myndigheter, löpande uppföljning
och utbildningsinsatser.
Avdelningschefen är även rektor för Domstolsakademin. Domstolsakademin har i för hållande till
generaldirektören och Domstolsverket självständigt ansvar för vilka juridiska utbildningar som ska
erbjudas domstolarna och innehållet i dessa.
Domstolarna
DU-grupp1
32
DOMSTOLSVERKET
– VERKSAMHETSPLAN 2014-2016
DOMSTOLSVERKET – VERKSAMHETSPLAN 2014-2016
31
Ledarskapsfrågor är en viktig pusselbit i arbe
tet med att attrahera och rekrytera rätt per
sonal och behålla de duktiga medarbetare som
redan finns inom Sveriges Domstolar. Det är
viktigt att Sveriges Domstolar har chefer som
trivs och utvecklas i sina roller. Under 2014
driver Domstolsverket bland annat arbetet
med att ta fram en chefsstrategi tillsammans
med en arbetsgrupp utsedd av domstolarna.
Foto: Carl Johan Erikson
domstolsverket
Postadress: 551 81 Jönköping • Besöksadress: Kyrkogatan 34 • Telefon: 03615 53 00
Epost: [email protected] • www.domstol.se

Verksamhetsplan 2014-2016 - Hovrätten för Övre Norrland

Transcript Verksamhetsplan 2014-2016 - Hovrätten för Övre Norrland

Directory