Transcript Årsredovisning 2012

Årsredovisning 2012
Koppla upp
Koppla in
Koppla på
Koppla av
GÄVLE ENERGI ÅRSREDOVISNING 2012 | 1
2012
Koppla rätt
så kan
du koppla av
Det går att beskriva Gävle Energis verksamheter på många olika sätt. En årsredovisning är ett sätt.
Där finns den ekonomiska beskrivningen i förvaltningsberättelsen med siffror, nyckeltal, procent
och decimaler. Ofta finns också en mer textbaserad beskrivning som på olika sätt lyfter fram det
gångna året. I den här årsredovisningen har vi valt att göra det i form av korta artiklar och notiser
som vi hoppas ska ge en inblick i företagets mångfacetterade verksamhet.
Men man kan också beskriva det så enkelt och kortfattat som på omslaget: Koppla upp, koppla
in, koppla på, koppla av. Om du kopplar upp dig på ett av världens bästa bredband, kopplar in vår
miljövänliga fjärrvärme och kopplar på 100 % förnybar el, så kan du sedan koppla av och vara
trygg med att du gjort kloka val!
02 | GÄVLE ENERGI ÅRSREDOVISNING 2012
1
ORD
& BILDER:
2
SIFFROR
& GRAFER:
04
06
23
25
26
31
32
34
34
35
36
PER LAURELL, VD
Ett effektivt år med bra resultat
ÅRETS HÄNDELSER
En sammanfattning i notiser och artiklar
DE VIKTIGASTE NYCKELTALEN
KONCERNSTRUKTUR
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
RESULTATRÄKNINGAR
BALANSRÄKNINGAR
KONCERNENS FÖRÄNDRINGAR I EGET KAPITAL
MODERBOLAGETS FÖRÄNDRINGAR I
EGET KAPITAL
KASSAFLÖDESANALYSER
NOTER, GEMENSAMMA FÖR MODERBOLAG
OCH KONCERN
49
50
51
REVISIONSBERÄTTELSE
GRANSKNINGSRAPPORT
DEFINITIONER
GÄVLE ENERGI ÅRSREDOVISNING 2012 | 03
ETT EFFEKTIVT ÅR
med bra resultat!
Hur ska man summera ett år som, för ovanlighetens skull, inte innehöll särskilt många
anmärkningsvärda händelser? Utom en då – det ekonomiska resultatet som blev rekordbra!
År 2012 blev på många sätt ett år när vi skördade frukterna
av tidigare projekt och investeringar. Vi har under en lång
rad av år fokuserat på att effektivisera verksamheten och
skapa utrymme för en organisation som både klarar dagens
och framtidens krav. Nu ser vi en stark balansräkning och
ett mycket starkt resultat, vilket förstås är oerhört glädjande.
I ärlighetens namn ska vi säga att vädret
2012 också hjälpte till. Det var lagom
varmt och kallt under hela året vilket gjorde
att vi kunde köra fjärrvärmen optimalt.
Dessutom gjorde den regniga sommaren
att våra egna vattenmagasin fylldes på.
Våra produktionsanläggningar har gått
bra med få störningar. Vi kan konstatera
att ”maskinen” Gävle Energi fungerar och
levererar, självklart till största delen tack
vare våra engagerade medarbetare.
Några förhållanden under 2012 förtjänar
ändå att särskilt lyftas fram:
• Produktionen vid Bomhus Energi startade och leveranserna av ånga till BillerudKorsnäs kom igång. Satsningen på
1,9 miljarder kronor är inte bara unik genom ett sam-
arbete mellan ett kommunalt bolag och ett privat företag. Samarbetet leder också till en minskad förbrukning av fossil olja med cirka 20 000 m3 per år. Det är ett väsentligt bidrag till en klimatneutral framtid!
• Biogasanläggningen vid Duvbacken fortsatte att produ cera lokal biogas, bland annat till stadsbussarna. Det är också ett bidrag till att minska beroendet av fossila
bränslen.
• Vindkraften och vårt delägda vindkraftbolag Samkraft står inför tuffa utmaningar till följd av låga elpriser.
Det är alltid intressant att titta lite runt hörnet och in mot
framtiden, inte minst när man summerar det som varit.
Vilken utveckling ser vi framför oss de närmaste åren?
Jag tror att det kommer att handla väldigt mycket om
hur vi producerar, levererar och använder energi för att
utnyttja våra resurser på bästa sätt och samtidigt
minimera miljöpåverkan.
Samverkan med våra kunder, leverantörer,
energi- och industrikollegor blir allt viktigare. Bomhus Energi är ett bra exempel
på det senare. Vi ser att vår strategi att
ta till vara industrins spillvärme, eller som
den allt mer kallas, restvärme är helt
rätt. Frågan är bara hur vi går vidare och
utvecklar användningen. Det kan skapa
förutsättningar för helt nya verksamheter i
regionen! Ett nytt begrepp är att kalla detta
hållbar innovativ tillväxt.
Vår satsning på fjärrkyla ser ut att ta fart igen. Den blir
ytterligare en viktig pusselbit i vårt breda erbjudande av
produkter till våra kunder och stärker även vår fjärrvärme.
Slutligen vill jag gärna lyfta fram hur glada vi är att kunna
konstatera att Gävle Energi har ett starkt varumärke. Våra
kunder gillar oss, det visar två oberoende undersökningar
under 2012. Det stärker oss i vår uppfattning att vi ska
fortsätta att bygga lojalitet och vara en engagerad aktör i
utvecklingen av vår region!
Ett stort tack till alla medarbetare och kunder för ett
fantastiskt 2012!
Per Laurell, VD Gävle Energii
04 | GÄVLE ENERGI ÅRSREDOVISNING 2012
Gävle Energi har visat god form under 2012 och har
siktet inställt på många framgångsrika år framöver.
√
koppla in
din el per timme
Priset på el varierar ständigt, beroende bland annat på tillgång och
efterfrågan. Nu finns det möjlighet för enskilda elkunder att köpa el
per timme.
– Om du vill vara en mycket aktiv elkund kan du alltså välja att
använda el när den är som billigast på dygnet, säger Anton Holton,
ansvarig för Gävle Energis elhandel. För storanvändare blir det
förstås mer intressant än för vanliga hushåll. Den här produkten är
fortfarande ny hos oss, det tar alltid lite tid innan det slår igenom.
Men vi strävar efter att kunna erbjuda våra kunder ett så brett urval
av alternativ som möjligt.
LÅNGSIKTIG
HÅLLBARHET
För Gävle Energi är frågor om hållbarhet helt integrerade i
den normala affärsverksamheten och det dagliga arbetet. Vi
arbetar långsiktigt för att utveckla och stärka våra hållbarhetsfrågor och tar ansvar för hur vi påverkar samhället, ur såväl
ett ekonomiskt, miljömässigt som socialt perspektiv. Nedan
kan du läsa ett urval av viktiga händelser från 2012.
• Andelen biobränslen i värmeproduktionen var 97 procent under 2012, tack vare hög tillgänglighet i anläggningarna
och gynnsamma väderförhållanden. Det är klart över målet
på 95 procent.
• Vi bidrog till energieffektivisering med motsvarande 2 GWh för våra kunder, målet var 1 GWh.
Elsamarbete
stärker regionen
Som lokalt energibolag har Gävle Energi en viktig och tydlig roll i
utvecklingen av Gävle och Gävleregionen. Men samarbetet med andra
aktörer sträcker sig längre bort än så. Tillsammans med Söderhamn
NÄRA bedriver vi elhandel i Söderhamns kommun.
– Samarbetet med Söderhamn NÄRA gynnar båda parterna, men
framför allt alla som bor i Söderhamn, säger Anton Holton,
elhandelschef på Gävle Energi. Vi vill vara med och utveckla
Söderhamnsregionen. På det här sättet blir vi ett starkt alternativ till
de utsocknes elleverantörer som av tradition varit dominerande i
området.
– Det säger sig självt att om du väljer en lokal elleverantör, så
stannar mer av de pengar som du betalar för din el nära dig.
SÄKERHETEN
FRÄMST
Teknisk utrustning i ett antal nätstationer uppdaterades under 2012.
– Vid sidan av att öka driftsäkerheten i nätet är förstås personsäkerheten alltid högt prioriterad i vår verksamhet. Därför sker det
hela tiden en uppgradering av vår tekniska utrustning och skyddsutrustning, konstaterar Thomas Tillman, chef för Elnät.
06 | GÄVLE ENERGI ÅRSREDOVISNING 2012
• Vi möjliggjorde konvertering av olje- och eluppvärmning motsvarande 2 GWh. Det är visserligen lägre än det uppsatta målet på 10 GWh, men ger ändå en positiv effekt. Orsaken till det lägre utfallet hänger ihop med att det tidigare har genomförts omfattande konverteringar samt att elpriset varit relativt lågt.
• Starten av biobränslepannan vid Bomhus Energi minskar miljöpåverkan motsvarande 5 000 oljeeldade villor per år.
• Produktionen av biogas vid Duvbackens reningsverk motsvarar 1 800 liter bensin per dygn. Därmed minskas också regionens utsläpp av fossil koldioxid med
motsvarande volymer.
• Inom Samkraft, där Gävle Energi är en av delägarna, finns vindkraftverk motsvarande 20 MW installerad effekt.
• All el som säljs via Gävle Energisystem AB produceras
i anläggningar med enbart förnybar produktion i form av vatten- och vindkraft samt biobränslen.
•Stolt sponsor till Stolt & Nykter, en rolig och nykter
skolavslutning för ungdomar i Furuviksparken.
• Vi engagerar oss i programråd, mässor, ingenjörskvällar och informationstillfällen i skolan samt tar emot
praktikanter och studiebesök kontinuerligt.
• Viktig samverkan med Högskolan i Gävle avseende
forskning, utbildning, praktikplatser, examensarbete och stipendium.
• Långsiktigt utbyte som fadderföretag till en sjundeklass i projektet Trossen.
OBS! HELA DENNA SIDA ÄR EN ANNONS! DEN GICK ÄVEN SOM UTOMHUSREKLAM!
raida
utan
lagg
Varför nöja sig med lagom?
GÄVLE ENERGI ÅRSREDOVISNING 2012 | 7
EN STRATEGI
FÖR hela länet
År 2020 bör 90 procent av hushållen och 95 procent av företagen
i Gävleborg ha tillgång till 100 Mbit/s. Det slås fast i en regional
bredbandsstrategi. Som en av de största aktörerna i regionen har
naturligtvis GavleNet varit engagerade i arbetet.
– Bredband med hög kapacitet är idag minst lika viktigt för infrastrukturen som vägar och järnvägar, konstaterar Christer Englund
affärsområdeschef för GavleNet hos Gävle Energi. Det finns knappt
något företag eller någon verksamhet som inte är beroende av ett
snabbt bredband.
GavleNet är redan idag ett av världens bästa bredband. Tekniken
är stabil och har närmast obegränsad kapacitet.
– Med alla nya streamingtjänster som till exempel SVT:s webbsändningar och Netflix krävs det stor kapacitet för att kunna tillgodogöra sig det ökande utbudet, säger Christer Englund.
– Nu arbetar vi vidare med att anpassa strategin på kommunnivå.
Uppmärksammad
reklamkampanj
”Varför nöja sig med lagom?” Så lyder GavleNets
så kallade pay off. Det syftar förstås på att GavleNet har kapacitet och stabilitet som motsvarar högt
ställda krav på kommunikationslösningar.
Under hösten 2012 lanserades en reklamkampanj
i TV, på bio, på internet och utomhus som med humor
lyfte fram hur nöjda både företagare och privatpersoner är när de fått GavleNet. Filmerna blev uppmärksammade, inte minst den med den dataspelstokiga gamla damen som på äkta gamer-språk
förklarade fördelarna med ”ett leet bredband”. Den
reklamfilmen klättrade högt i reklambranschens
egen tidning Resumés omröstningar.
08 | GÄVLE ENERGI ÅRSREDOVISNING 2012
Fler kopplar
upp mer!
När allt fler och mer avancerade tjänster kan
utföras via bredband ökar behoven av fiberoptisk kabel – så kallad svartfiber.
– Vi märker en tydligt ökad efterfrågan och
måste börja planera för att bygga ut mer svartfiber i centrala delarna av Gävle, säger Christer
Englund på GavleNet.
FJÄRRVÄRME
är ren miljönytta
Få energiåtgärder kan visa på så stor och omedelbar miljönytta som att ersätta oljeeldning med fjärrvärme. Om du har
direktverkande el för uppvärmning av din bostad och väljer
att konvertera till fjärrvärme, är framför allt en lägre och mer
stabil kostnad ett starkt argument.
– I centrala Gävle är redan 95 procent av alla fastigheter
uppvärmda med fjärrvärme, konstaterar Peter Rosenkvist på
Gävle Energi. Nu arbetar vi oss utåt i kommunen och ser var
det finns ”öar” av fastigheter där vi kan erbjuda inkoppling på
fjärrvärmenätet.
I och med att Bomhus Energi byggde biobränslepannan
vid BillerudKorsnäs säkrades Gävles leveranser av fjärrvärme
under lång tid framöver.
– Ingen fastighetsägare behöver känna oro för att ansluta
sig till fjärrvärmenätet om möjligheten finns, säger Peter
Rosenkvist.
– Vi arbetar med färdiga Villapaket som tydligt visar investeringskostnaderna och hur stor del av den som är möjlig att
göra ROT-avdrag för. Även för den som först behöver installera
ett vattenburet värmesystem i sin fastighet kan vi erbjuda
fasta paketpriser. Fjärrvärme är en trygg investering i alla led.
GÄVLE ENERGI ÅRSREDOVISNING 2012 | 09
VÄDERSÄKRINGAR
och projekt
Arbetet med att göra elnätet mindre känsligt för väder, vind och
avbrott pågår kontinuerligt. 2012 förstärkte vi elnätet i Hedesunda
och i Eskönområdet.
I Valbo har ytterligare redundans byggts inom kabelnätet för att
öka leveranssäkerheten.
I samband med bygget av den nya ridanläggningen i Ersbo har vi
byggt om och förstärkt högspänningsnätet.
Gävle Energi tittar också på eventuella förändringar av elnätet
i samband med den planerade utbyggnaden av VA-nätet till Norrlandet och Furuvik.
DEN GODA ARBETSPLATSEN
UNDERSÖKS
Gävle Energi har gått in i ett treårigt
forskningsprojekt i samarbete med
Högskolan i Gävle. Tillsammans
med två andra organisationer ska
Gävle Energi undersökas för att bland
annat identifiera ”friskfaktorer” som
påverkar arbetsmiljön. Under 2012
inleddes projektet med ett antal
djupintervjuer bland personalen.
10 | GÄVLE ENERGI ÅRSREDOVISNING 2012
Nya kanaler
testades vid läcka
Den 1 oktober 2012 kom ett larm via fjärrvärmenätets övervakningssystem om en skada på den
huvudledning som försörjer Gävle med värme och
varmvatten från BillerudKorsnäs och Bomhus
Energi. Läckan lokaliserades till korsningen Brynäsgatan/Waldenströmsgatan.
– En läcka på huvudledningen är förstås allvarlig,
konstaterar Peter Rosenkvist, chef för affärsområdet
Fjärrvärme hos Gävle Energi. I efterhand kunde vi
konstatera att 6150 kunder berördes av avbrottet.
Det tog oss ett dygn att ta fram en fullständig plan
för hur arbetet med att laga läckan skulle gå till.
Läckan var lagad och allt arbete avslutat efter tio
dagar.
Det är många delar som berörs i den typen av
planering. Information till kunder och allmänhet,
lämplig teknisk lösning för reparationen, resursplanering, riskanalys med mera.
– Självklart vill vi laga skadan så snabbt som
möjligt, men vi kan inte äventyra säkerheten för
vår egen personal eller andra som blir inblandade,
säger Peter Rosenkvist.
– För första gången testade vi att gå ut med
information via Facebook och Twitter samt via vår
egen hemsida. Vi kunde informera fortlöpande
under arbetets gång och har fått mycket bra respons
från de kunder som berördes av avstängningen.
BOMHUS ENERGI
kopplade in pannan
I augusti 2012 inleddes leveranserna av ånga från Bomhus Energi till
BillerudKorsnäs. Det unika samarbetsprojektet mellan Gävle Energi,
BillerudKorsnäs och Gävle kommun, som påbörjades 2009 nådde då sitt
första delmål. Biokraftvärmeverket eldar restprodukter i form av bark från
BillerudKorsnäs Gävles produktion som omvandlas till ånga, varmvatten
och el. Det nya biokraftvärmeverket hjälper till att minska oljeanvändningen
drastiskt, vilket naturligtvis innebär stora miljövinster.
– Det här är ett jättespännande projekt, säger Inger Lindbäck, chef för
affärsområdet Energiproduktion hos Gävle Energi. Det finns många vinnare
i projektet – inte minst gävleborna som på det här sättet får en tryggad
försörjning av fjärrvärme under lång tid framåt. Även miljön är en vinnare
tack vare den minskade fossiloljeanvändningen samt den utökade förnybara
elproduktionen. Dessutom är det rent tekniskt spännande och komplext att
koppla in en så här stor anläggning i en befintlig industriverksamhet.
NYTT
kundinformationssystem
Som första energibolag i Sverige har Gävle
Energi tagit ett nytt kundinformationssystem från leverantören
CGI i drift. Vi har varit med i
utvecklingen och testat systemet som är väl anpassat
för ett modernt energibolag
med miljön, klimatet och kundnyttan
i fokus.
Systemet kommer våra kunder
till nytta bland annat genom en
effektivare och mer flexibel
hantering av avtal, produkter och priser.
GÄVLE ENERGI ÅRSREDOVISNING 2012 | 11
12 | GÄVLE ENERGI ÅRSREDOVISNING 2012
HÅKAN JÖNSSON
MARKNADsCHEF
–Vi gör det möjligt att koppla av
– Det roliga är att de kunder som haft många kontakter med oss är betydligt mer nöjda än de som
haft få eller inga kontakter. Så ser det inte alltid
ut hos företag.
Marknadschefen Håkan Jönsson har anledning att
vara nöjd med resultaten från de undersökningar
som Svenskt Kvalitets Index (SKI) och Brand Clinic
gjorde åt Gävle Energi 2012.
Gävle Energi placerar sig i den absoluta toppen bland
jämförda energibolag när det gäller kundnöjdhet hos privatkunderna. I princip uppvisar företagskunderna samma
nöjdhet.
– Vårt arbete inriktas mycket på att ytterligare förenkla
för våra kunder att kommunicera med oss, säger Håkan
Jönsson. Vi vill öppna fler kontaktytor så att våra kunder
kan använda den kanal som passar var och en bäst.
– Vi har en stor fördel i och med att alla våra produkter
är sånt som människor behöver i sin vardag. Vi säljer inget
onödigt. Vi är möjliggörare! Alla behöver ljus och värme i
sina hus, företag behöver energi för att driva sina maskiner och verksamheter, både företag och enskilda behöver
tillgång till bredband för att kunna kommunicera.
– Utmaningen för oss är att hela tiden vara det bästa
alternativet för kunderna.
Även den Brand Audit, undersökning av Gävle Energis
varumärke, som gjordes 2012 gav positiva resultat. Mer
än 70 procent av både privat- och företagskunderna har
en positiv eller mycket positiv attityd till Gävle Energi.
GÄVLE ENERGI ÅRSREDOVISNING 2012 | 13
adam vidhög
STUDENT
–Jag varvar arbete och studier
– För mig som kommer direkt från gymnasiet är Co-op
ett utmärkt sätt att skaffa sig arbetslivserfarenhet
parallellt med studierna. Co-op står för cooperative
education och betyder att delar av utbildningen sker på
plats hos ett företag och att studenterna har lön från
företaget under den perioden.
Adam Vidhög är 20 år och kommer ursprungligen från
Östhammar. Han läser andra året som energisystemingenjör på Högskolan i Gävle. Adam har valt att läsa utbildningen under fyra år istället för tre. Varje läsår arbetar
han tio veckor på Gävle Energi som en integrerad del i
utbildningen.
– Det var en viktig anledning till att jag sökte den här
utbildningen i Gävle, säger Adam. Vi fick besök på
14 | GÄVLE ENERGI ÅRSREDOVISNING 2012
gymnasiet från högskolan som berättade om den här
möjligheten. Jag skulle definitivt rekommendera andra
att välja samma väg.
Adam sökte och fick erbjudande från flera företag när
det blev dags för praktikperiod. Han valde Gävle Energi för
att verksamheten verkade bred och intressant.
– Under min första arbetsperiod var jag runt på olika
avdelningar och fick se hela företaget och hur de jobbar.
Nu under min andra period har jag koncentrerat mig på
energitjänster och projekt. Där har jag fått vara med på
aktuella projekt och energianalyser för att ”se och lära”
samt jobba med egna mindre projekt. Jag har visserligen
mer än halva utbildningen kvar men jag skulle verkligen
kunna tänka mig att jobba vidare på Gävle Energi när jag
är färdig.
SJÖKABELN
kartlagd
projekt
ska rädda fiskens vandring
I samband med de stora muddringsarbeten som pågår för att
bredda inseglingsrännan till Gävle Hamn, blev det aktuellt att
lokalisera den elkabel som går mellan fastlandet och Limön. En
signal skickades genom kabeln, den kunde sedan avlyssnas
och koordinaterna bestämdes med hjälp av GPS. Tills vidare får
kabeln ligga där den ligger, men det kan bli aktuellt att flytta
den om mudderverken riskerar att komma för nära.
NATUREN STUDERAS
INFÖR NYTT KRAFTVERK
Planeringen och förstudierna för ett eventuellt nytt vattenkraftverk
i Forsbacka fortsatte under 2012. Bland annat gjordes en stor
inventering under sommaren av fiskbeståndet i hela Gavleån. Det var
Länsstyrelsen Gävleborg som svarade för undersökningen i samarbete
med Karlstads Universitet.
Gavleån är mycket viktig för Gävle med omnejd, inte minst för
rekreation och fiske. Därför är det angeläget att göra noggranna
studier av hur den biologiska mångfalden påverkas vid ett nybygge.
– Det finns sedan tidigare ett avstängt vattenkraftverk på samma
plats. Nu tittar vi på vad som händer om vi bygger ett nytt i en intillliggande vattenfåra, berättar Inger Lindbäck, ansvarig för affärsområdet Energiproduktion.
– Vi är fortfarande bara i ett planeringsskede där vi hoppas sätta
spelreglerna för vad som är långsiktigt hållbart i Gavleån. Det kan
handla om hur vi bygger trappor för fisken förbi dammarna, hur
skyddsgaller ska vara utformade för att inte fisken ska skadas av
turbinerna och andra liknande åtgärder.
DAMM I
Mackmyra
ombyggd
Vattenkraft har många fördelar, inte minst är den vår
största källa till förnybar energi. Men som all annan
mänsklig verksamhet påverkar den ändå miljön i något
avseende. De sju vattenkraftverken i Gavleån är idag
hinder för fisk att vandra mellan Storsjön och mynningen
i Gävles inre fjärd.
– Tack vare bidrag från Miljöfonden, Gävle Energi och
Nilsson Kraft kunde vi inleda ett projekt 2012 för att
ta fram ny teknik som ska underlätta passagen förbi
vattenkraftverk, berättar Kalle Gullberg, länsfiskekonsulent på Länsstyrelsen Gävleborg. Tillsammans
med Karlstads Universitet och Gävle kommun ska
länsstyrelsen hitta metoder för att återställa fiskvandringen i Gästrikland.
I Storsjön och andra sjöar uppströms i Gavleån finns
ål som nått rätt ålder för att vandra ut i havet. Men
med nuvarande situation riskerar många att fastna i
turbinerna i vattenkraftverken.
– Genom att bygga fingaller med ny utformning och
omlöp kan fisk hindras från att gå in i kraftverken. Det
ger vandrande fiskarter helt andra möjligheter att
reproducera sig. Idag skadas och dödas till exempel
ålar, som med sina långsmala kroppar är särskilt
utsatta i turbinerna.
Herrgårdsdammen vid Mackmyra Bruk blev färdig 2012
efter att ha byggts om. Alla dammanläggningar inspekteras
regelbundet för att kontrollera att de är i gott skick och att alla
säkerhetsanordningar fungerar bra. All reglering av vattendrag
är noggrant styrd av bestämmelser och vattendomar. Syftet är
att skydda människor, djur- och växtliv i och kring vattnen från
negativa effekter av exempelvis kraftproduktion. Gävle Energi
har därför ett stort ansvar knutet till sin verksamhet.
GÄVLE ENERGI ÅRSREDOVISNING 2012 | 15
Få elavbrott
under 2012
GOTT BETYG
Ett ovanligt lugnt år på väderfronten gjorde att den genomsnittliga
avbrottstiden per elnätskund hamnade på 11,9 minuter under 2012.
Så få och så korta elavbrott som möjligt är förstås målet. Kunderna
förväntar sig avbrottsfria leveranser.
– En stor del av vårt arbete går ut på att göra elnätet säkrare och
mindre känsligt för störningar, säger Thomas Tillman, chef för affärsområdet Elnät. Vi vädersäkrar och gräver ned ledningar i marken.
Runt 25 minuters avbrott per elnätskund och år är en ”normal”
siffra för Gävle Energi. I Sverige ligger avbrottssnittet per elnätskund
på cirka 65 minuter. Men det kan variera kraftigt mellan olika år.
FÖR VARUMÄRKEN
En undersökning som genomfördes under 2012 av varumärkeskonsulten Brand Clinic visade att Gävle Energi och GavleNet har
mycket stark ställning i medvetandet hos både privatkunder och
företagskunder. Våra kunder uppfattar att vi levererar produkter
och tjänster med hög tillgänglighet och god servicekvalitet.
Allt fler kopplar om till biogas
Den lokalt producerade biogasen i Gävle får allt fler kunder och användare. Stadsbussarna i Gävle har
sedan starten hösten 2011 ökat sitt antal biogasdrivna bussar från fem till tretton. Även privatbilister,
taxibolag och andra näringsidkare har upptäckt gasbilarna som ett miljövänligt alternativ.
– Verksamhetsmässigt har 2012 mest handlat om att trimma in vår produktionsanläggning och
tankstället på Sörby Urfjäll, säger Håkan Jönsson på SBI Biogas. Men vi märker en tydlig ökning av
efterfrågan och vi kommer därför att behöva mer produktionskapacitet här i vår region.
Under 2012 producerades cirka 680 000
normalkubikmeter biogas vid anläggningen i Gävle.
FADDERFÖRETAG till 7:or
Gävle Energi har länge arbetet med nära relationer till både
högskole- och gymnasieprogram. Nytt för 2012 är att Gävle
Energi även är fadderföretag till en klass i årskurs 7 på Stenebergsskolan inom ramarna för projektet Trossen. Syftet är dels
att allmänt väcka intresset för energifrågor hos eleverna, dels
att långsiktigt få dem att välja utbildningar med energiinriktning. Energifrågor finns med i många skolämnen och eleverna
får även göra studiebesök hos Gävle Energi.
16 | GÄVLE ENERGI ÅRSREDOVISNING 2012
Nära rekord
för hetvatten
Ett temperaturmässigt svalt 2012
gjorde att hetvattenleveranserna till
fjärrvärmenätet från BillerudKorsnäs och
Johannes Kraftvärmeverk var de näst
högsta någonsin. Rekordnoteringen
står fortfarande 2010 för, då vi hade
ännu strängare kyla i vårt område.
(bio)gasar gärna
STADSBUSSARNA I GÄVLE
Claes Forsberg, fordonsansvarig
– Om vi ska bidra till en förbättrad miljö är det här en bra lösning. Just nu, i alla fall. Jürgen Lorenz är
VD på Nettbuss Stadsbussarna AB. I Gävle utökade de sin gasbussflotta från fem till tretton bussar 2012.
– Idag är biogas ett bra alternativ, hur det ser ut om ett antal år är svårare att sia om.
Stadsbussarnas intresse för biogas var en förutsättning
för satsningen på lokal produktion i Gävleregionen. Det
krävdes en viss efterfrågan i grunden för att satsningen
skulle realiseras. När både produktion och tankmöjligheter
finns på plats blir det mycket lättare för fler företag och
privatpersoner att våga satsa på gasdrift.
– Vi märker att våra kunder tycker om gasbussarna,
de känner säkert att de också är med och bidrar ännu
mer till en bättre miljö genom att både åka kollektivt och
gasdrivet. Sen går gasbussarna faktiskt både lite tystare
och mjukare, påpekar Jürgen Lorenz.
– Biogas är något lite dyrare att köra på än diesel, men
det är ingen stor skillnad. När vi tittar lite längre fram kommer säkert andra drivmedel. Personligen tror jag mycket
på eldrift i någon form eller kanske gashybridmotorer,
säger Jürgen Lorenz. För oss handlar det om att bussarna
måste klara att köras på samma sätt som dieselbussarna
innan de behöver tankas eller laddas.
Claes Forsberg är fordonsansvarig på Nettbuss
Stadsbussarna i Gävle. Han har också bara positiva
erfarenheter av gasdriften.
– Det har fungerat jättebra. Vi har framför allt en bra
dialog med Gävle Energi och får i god tid veta om det
kommer att uppstå några störningar i leveranserna av
gas. Jag var lite skeptisk innan till hur produktionen skulle
fungera, men det har inte varit några problem för oss alls.
– Själva gasbussarna är faktiskt lite piggare att köra
och våra förare uppskattar dem. De tycker att gasbussarna
är roligare än dieselbussarna. Varje gasbuss körs cirka
70 000 kilometer om året. Det enda negativa är att det tar
lite längre tid att tanka en gasbuss och vi ser fram emot
när vi får långsamtankning (tankning under lägre tryck
men längre tid) som innebär att vi får in mer gas i bussens
tank.
– Vi är inte minst positiva till samarbetet med SBI Ekogas.
De är lyhörda för våra behov och väldigt professionella. Det
märks att de vill ligga i framkant av utvecklingen och vara
en bra leverantör, säger Jürgen Lorenz.
Kvalitet och miljö utvecklas positivt
Sedan 2006 är Gävle Energi certifierade enligt ISO 9001 och 14001. Under 2012 genomfördes den
senaste certifieringsrevisionen där vi förnyade våra certifikat. Detta sker vart tredje år.
Resultatet visar att Gävle Energis prestanda inom kvalitet och miljö har utvecklats i en positiv riktning
och att vårt ledningssystem stödjer affärsidé och verksamhetsmål. Dessutom visar våra medarbetare
ett stort engagemang och bra kundfokus.
GÄVLE ENERGI ÅRSREDOVISNING 2012 | 17
Har du el
att sälja?
ELCERTIFIKATEN
upphör för
vår vattenkraft
Det kallas mikroproduktionsavtal och från 2012 kan du som
har egen småskalig elproduktion sälja ditt överskott till den
nordiska elbörsen.
– Själva avtalet skriver du med elnätägaren, i Gävle blir
det alltså Gävle Energi, berättar Anton Holton. Du kanske har
en solenergianläggning eller en vindsnurra för eget behov.
Periodvis producerar den typen av anläggningar mer energi
än du gör av med lokalt. Då finns det nu en möjlighet att
sälja ditt överskott.
Systemet med elcertifikat infördes 2003 för att öka produktionen
av förnybar energi. För Gävle Energis del har det inneburit att vi har
kunnat tillgodoräkna oss certifikat för den egna elproduktion som
baserats på vattenkraft. Men i och med utgången av 2012 försvinner den möjligheten då anläggningarna i samtliga fall är byggda före
2003. För Gävle Energis del innebär förändringen ett inkomstbortfall
på mellan 7 och 10 miljoner kronor per år.
– Det här har vi ju vetat om hela tiden, säger Inger Lindbäck
som är chef för Gävle Energis energiproduktion. Om vi bygger nya
anläggningar i framtiden kommer vi in i systemet igen.
Läs mer på www.svenskenergi.se och www.elsakerhetsverket.se
Om elcertifikatsystemet
Elcertifikat är ett ekonomiskt stöd för producenter av förnybar el och har funnits i
Sverige sedan år 2003.
För varje producerad megawattimme (MWh) förnybar el kan producenterna få ett elcertifikat av
staten. Elproducenterna kan sedan sälja elcertifikaten på en öppen marknad där priset bestäms
mellan säljare och köpare. Elcertifikaten ger på så sätt en extra intäkt till den förnybara elproduktionen,
utöver den vanliga elförsäljningen. Köpare är aktörer med så kallad kvotplikt, främst elleverantörer.
Källa: Energimyndigheten
HÖG
FRISKNÄRVARO
Att ha en hög frisknärvaro är viktigt, både för den enskilda medarbetaren
och för företaget. Gävle Energis mål är att ha 97 procents frisknärvaro.
Under 2012 fattades bara 0,4 procent för att nå målet.
För att hålla en fortsatt hög frisknärvaro har en grupp kamratstödjare
bildats i företaget. Kamratstödjarna finns till för medarbetare som behöver
stöd eller någon att prata med och kan hjälpa till att lotsa kollegorna vidare.
18 | GÄVLE ENERGI ÅRSREDOVISNING 2012
re.
tstödja
amra
Våra k
Total kännedom
Positiv attityd
Short-list
Spontan kännedom
Preferens
Top of mind
GÄVLE ENERGI
ett omtyckt energibolag!
Gävle Energi är det klart starkaste energibolaget bland de tillfrågade Gävleborna
6 av 10 nämner spontant Gävle Energi när man frågar vilka energibolag man känner till och
övriga känner till Gävle Energi om man nämner namnet för dem. 6 av 10 är dessutom positivt
inställda till Gävle Energi och i princip ingen är negativ. Dessutom har närmare hälften av de
tillfrågade Gävle Energi som favorit, det vill säga att om man får välja så är Gävle Energi det
energibolag man föredrar framför alla andra. Bara 1 av 10 av de tillfrågade Gävleborna har
det näst starkaste energibolaget som favorit!
Gävle Energi har en ännu starkare bild bland både privat- och företagskunder. Närmare 8
av 10 privatkunder och 7 av 10 företagskunder, har Gävle Energi som sitt favoritenergibolag!
Gävle Energi är både välkänt och mycket omtyckt!
GÄVLE ENERGI ÅRSREDOVISNING 2012 | 19
– Det var superroliga dagar för min del! För att förstå Björn Tusås förtjusning över det stora fjärrvärmeavbrottet som drabbade drygt 6 000
kunder i början av oktober, måste vi sätta in hans roll i ett lite större sammanhang. Björn arbetar med kommunikation på Gävle Energi och
har i första hand ansvar för det som sker via hemsidan och andra digitala kanaler.
– Äntligen fick jag se i verkligheten hur bra sociala medier och webb kan fungera och vilken nytta vi som företag
kan ha i ett skarpt läge. Vi fick väldigt bra respons på hur
vi kommunicerade och svarade på frågor kring läckan,
berättar Björn Tusås.
– Självklart använde vi också traditionella kanaler som
att lägga lappar i brevlådorna när vi skulle stänga av
värme och vatten. Men vi märkte att många missade den
informationen och då blev de digitala kanalerna ytterligare
ett verktyg som vi kunde använda oss av för att nå ut.
– Vi märkte också hur viktigt det var att kunderna som
hörde av sig – nästan när som helst på dygnet – kunde få
ett svar och en förklaring via till exempel twitter eller facebook. Utan den möjligheten kan mycket onödig frustration
skapas vid en sån här händelse.
Det tog tio dagar för Gävle Energi att laga läckan. Under
de mest intensiva dygnen såg Björn eller någon kollega
till att informera och svara på frågor som kom in via de
digitala kanalerna.
– Det var det första jag gjorde när jag vaknade, gick
in och besvarade frågor som kommit in under natten. På
kvällarna höll jag också uppsikt varje timme för att kunna
agera om det behövdes.
– Det kom förvånansvärt få negativa kommentarer under den här händelsen. Det finns en förståelse för att det
kan bli avbrott och att saker går sönder. Men det här har
visat att med en genomtänkt strategi och beredskap kan
vi hjälpa våra kunder att klara ett så här pass stort
avbrott ännu bättre.
20 | GÄVLE ENERGI ÅRSREDOVISNING 2012
ÄNNU BÄTTRE
miljö i Söderfors
Sedan några år levererar Bionär, Gävle Energis delägda dotterbolag,
närvärme till kunder i Söderfors. Intresset och anslutningarna till nätet
har dock varit större än den effekt som pannan har kunnat leverera.
Det har inneburit att vi har varit tvungna att stötta med en viss del olja
i bränslemixen för att kunna leverera tillräcklig värme.
Under 2012 byggdes därför kapaciteten ut från 1 200 kilowatt till
2 000 kilowatt. Installationen togs i drift den 19 november och i
december kunde anläggningen köras med 96,4 % biobränsle jämfört
med 84,5 % ett år tidigare. Bionär tar alltid ett helhetsansvar mot
sina kunder för att leverera värme med en långsiktigt hållbar lösning.
Fem dagar på femtio år
Leif Hedin är ett levande exempel på den höga frisknärvaron inom Gävle Energi. När han gick i pension
2012 efter 50 år och 199 dagar, kunde hans sjukdagar summeras till två stycken 1967 och tre 1977.
Kanske är en bidragande faktor till Leifs extremt höga frisknärvaro att han under sitt arbetsliv fått vara
delaktig i spännande utveckling inom en rad områden. Till exempel hade bostäderna fortfarande
likströmsnät när han började, gasnätet har avvecklats, elnätet har byggts ut till nya stadsdelar,
fjärrvärmen och bredbandet har brett ut sig och biogas har börjat användas till våra fordon.
NÄR LARMET GÅR!
vindkraft
Starkare
inom
Gävle Energi är en av delägarna vindkraftbolaget Samkraft
AB. Under året skedde ett byte på VD-posten och Mikael
Johansson tillträdde.
Stort fokus har lagts på att förvärva fem vindkraftverk
utanför Bergsjö i Nordanstigs kommun. Samkrafts förväntade
produktion ökade därmed från 27,6 GWh till 50,6 GWh.
Samkraft fick även miljötillstånd för att bygga två nya
vindkraftparker i Färila inom Ljusdals kommun samt i Trödje
inom Gävle kommun.
Att vi har ständig tillgång till el är en förutsättning
för både ett bekvämt vardagsliv men också ett
fungerande näringsliv. Därför är också beredskapen för störningar och
elavbrott mycket hög inom Gävle Energi. Vi tog en slumpvis störning på
elnätet under 2012 för att visa hur felsökning och åtgärder kan gå till.
Tisdag 23 juli klockan 05.29 får driftcentralen på Gävle Energi ett larm om att
det är en kortslutning inom ett område där ledningarna nummer 9, 10 och 11
går. Det blåser ganska kraftigt, så redan i det skedet misstänker driftledaren att
det är träd som fallit över en eller flera ledningar.
Den första åtgärden klockan 05.31 blir att göra ett så kallat provtillslag, där
strömmen slås på på nytt. Men bara någon minut senare löser linjerna ut igen.
En grupp eltekniker har alltid beredskap i hemmet utanför ordinarie arbetstid och dessa rings nu upp för att vara med och lösa problemet. Under tiden
felsöker driftcentralen genom att koppla bort en elledning i taget och göra nya
provtillslag. På det sättet kommer man fram till vilken av elledningarna som
drabbats. Klockan är då 06.15 och det visar sig vara ledning nummer 10.
Tre eltekniker skickas ut längs ledningen för att hitta orsaken till problemet.
Klockan 06.28 är elteknikerna framme vid stolpe 56 längs linje 10, där det
ligger ett träd över ledningen. De börjar genast arbeta för att ta bort trädet och
klockan 06.58 kan strömmen slås på igen.
GÄVLE ENERGI ÅRSREDOVISNING 2012 | 21
22 | GÄVLE ENERGI ÅRSREDOVISNING 2012
Styrelsen och verkställande direktören avger följande årsredovisning och koncernredovisning.
DE VIKTIGASTE NYCKELTALEN
2012 2011
2010 2009
2008
1 086
1 055
1 142
1 003
920
Resultatstruktur
Rörelsens intäkter (mnkr)
Rörelseresultat (mnkr)
163135 126144 148
Resultat efter finansnetto (mnkr)
119
Rörelsemarginal (%)
15,012,8 11,014,3 16,1
Nettomarginal (%)
11,2
96
9,4
95
8,7
113
11,8
115
13,4
Intäkts-/Kostnadsstruktur
Medeltalet anställda
Löner och ersättningar (mnkr)
192196 191194 189
84
82
79
79
76
Förädlingsvärde (mnkr)
292264 248270 270
Räntetäckningsgrad (ggr)
3,93,4 3,94,7 4,2
Kapitalstruktur
Balansomslutning (mnkr)
2 339
Anläggningstillgångar (mnkr)
2 0452 050 1 9881 833 1 630
2 264
2 270
2 102
1 889
Omsättningstillgångar (mnkr)
294214 282269 259
Eget kapital (mnkr)
942
775
735
734
685
Långfristiga skulder (mnkr)
874
835
787
667
583
Kortfristiga skulder (mnkr)
262
348
455
418
352
Skuldsättningsgrad (ggr)
1,51,9 2,11,9 1,8
Investeringar, brutto (mnkr)
178
209
289
269
198
Självfinansieringsgrad (%)
132
104
78
91
108
Soliditet (%)
4034 3235 36
Avkastningsstruktur
Avkastning på totalt kapital (%)
6,9
6,0
5,8
7,2
8,2
Avkastning på sysselsatt kapital (%)
8,5
7,5
7,5
9,3
10,6
13,9
12,7
12,9
16,0
17,1
Avkastning på eget kapital (%)
Skuldränta (%)
2,82,6 2,22,4 3,1
Riskbuffert sysselsatt kapital (%)
5,6
4,9
5,3
7,0
7,5
GÄVLE ENERGI ÅRSREDOVISNING 2012 | 23
MILJÖ 2012 2011
40,8
45,0
Bränslemix fjärrvärme (%)
Bioenergi
Indunstning35,2 32,0
Olja2,5 3,5
Rökgaskondensering21,6 19,5
Andel förnybar Energi
97,8
96,5
Utsläpp kraftvärmeproduktion (ton)
Kväveoxid92 79
Svaveloxid
4
5
Koldioxid5 321 7 622
Utsläpp kraftvärmeproduktion (g/KWh)
Kväveoxid0,10 0,09
Svaveloxid0,01 0,01
Koldioxid*15,3 19,1
Produktion (GWh)
Fjärrvärme824 761
Närvärme (Bionär)
122
113
Kraftvärme, Elproduktion
74
104
Vattenkraft78 52
Vindkraft0
1 098
1 1 031
Produktion Hetvatten (GWh)
Egenproducerad340 373
Inköpta volymer
484
388 824
761
Produktion El (GWh)
Egenproducerad152 157
Försåld Energi (GWh)
Fjärrvärme733 674
Närvärme (Bionär)
104
97
Elmarknad475 454
Elnät
720
*Från och med årsredovisningen 2012 redovisas miljövärdena enl. Svensk fjärrvärmes rekommendationer.
24 | GÄVLE ENERGI ÅRSREDOVISNING 2012
2 032
728 1 953
PERSONAL
2012 2011
Medelantal anställda
Totalt192 196
Varav Män
151
154
Varav Kvinnor
41
42
Personalens åldersfördelning vid årets slut
Ålder
<298 7
30–3942 43
40–4966 65
50–5947 51
>6029 29
Koncernstruktur 2012
Bolag
20122011
Moderbolag
Gävle Energi AB
Kommunikation5652
Elnät201192
Fjärrvärme397356
Ägarandel %
Omsättning (mnkr)
729
672
Fjärrkyla33
Gatubelysning2625
Energitjänster45
Övrigt4340
Dotterbolag
Gävle Kraftvärme AB
100
334
333
Gävle Energisystem AB
95239253
Bionär Närvärme AB
597769
Hedesunda Elförsäljning AB
100--
Intressebolag
Bomhus Energi AB
5042
Samkraft AB
191915
SBI Ekogas AB
49
8
5
Norrsken AB
103932
GÄVLE ENERGI ÅRSREDOVISNING 2012 | 25
Om inte annat särskilt anges, redovisas alla belopp i tusental kronor. Uppgifter inom parentes avser föregående år.
Förvaltningsberättelse
Koncernen
Koncernens verksamhet och struktur
Gävle Energi AB och dess dotterbolag producerar, distribuerar och säljer el, värme, kyla, biogas och tele- och
datakommunikation. Bolaget är ett helägt dotterbolag till
Gävle Stadshus AB som till 100 % ägs av Gävle Kommun.
I koncernen ingår moderbolaget Gävle Energi AB, samt
de till 100 %-ägda dotterbolagen Gävle Kraftvärme AB och
Hedesunda Elförsäljnings AB. Dessutom äger moderföretaget 95 % av aktierna i Gävle Energisystem AB och 59 %
av aktierna i Bionär Närvärme AB.
Koncernen innehar också andelar i Bomhus Energi AB
motsvarande 50 %, SBI Ekogas AB, 49 %, Samkraft AB
motsvarande en ägarandel av 19 % samt Norrsken AB
motsvarande 10 %.
Vi ska - såsom uttryckt i vår affärsidé - med starkt
engagemang för Gävle och regionen tillföra energi och
kommunikation som ger komfort, kvalitet och växtkraft.
Detta gör vi med miljön och klimatet i fokus. Ledord för
verksamheten är samverkan, utveckling och attraktionskraft.
Året i korthet
• Resultat efter finansiella poster blev 119 (96) mnkr.
• Kassaflödet från den löpande verksamheten uppgick
till 235 (209) mnkr.
• Nettoomsättningen blev 1 072 (1 039) mnkr.
• Investeringarna i materiella- och finansiella anlägg-
ningstillgångar uppgick till 178 (209) mnkr.
•Medeltalet anställda var 192 (196) personer.
•Frisknärvaron var 96,6 (97,3) %.
•98 (97) % av bränslet i våra produktionsanläggningar utgjordes av biobränsle.
Väsentliga händelser
•Den nya biobränslepannan inom ramen för Bomhus Energi AB har tagits i drift under hösten 2012 i
syfte att säkerställa fjärrvärmeleveranserna i Gävle och ångleveranserna till BillerudKorsnäs på ett miljömässigt och ekonomiskt effektivt sätt. Dessutom förväntas produktionen av förnybar el att öka.
26 | GÄVLE ENERGI ÅRSREDOVISNING 2012
•SBI Ekogas AB har under året fortsatt utvecklingen av
biogasförsäljningen i Gävle och den nya produktions anläggningen i Duvbacken. Den producerade volymen
motsvarar 1 500 liter bensin per dygn och minskar
därmed regionens utsläpp av fossil koldioxid med
motsvarande.
•Gävle Energi arbetar aktivt med att öka den regionala
samverkan genom ett flertal utvecklingsprojekt som syftar till ökat partnerskap mellan infrastrukturbolag och näringslivet i regionen.
Kunder – vår miljöprofil är
uppskattad, vilket märks i hög kundnöjdhet.
Senaste kundundersökningen genomförd av Svenskt
Kvalitetsindex gav ett positivt resultat för Gävle Energi. En
analys gjord under året av hur medborgarna i Gävle uppfattar våra varumärken förstärkte det intrycket. Medborgarna har en hög kännedom om och förtroende för Gävle
Energi och Gavlenet som varumärken. Vi upplevs som ett
tryggt energibolag som levererar produkter och tjänster
med hög tillgänglighet och god servicekvalitet. Kunderna
har höga förväntningar på oss, och vill vara lojala.
Den utvecklade kundorienteringen fortsätter med ett
ökat antal kundträffar för att i dialog utveckla leveransen
av Gävle Energis produkter och tjänster såsom energipartnerskap och ett samlat erbjudande där energieffektiviseringstjänster ingår som en väsentlig del. Vi håller en
konkurrenskraftig prisnivå jämfört med andra leverantörer
av våra produkter och tjänster.
Ekonomi – resultat,
avkastning och finansiell ställning
Periodens resultat
Resultatet efter finansnetto uppgick till 119 (96) mnkr. Hög
tillgänglighet i anläggningar och nät i kombination med
prisjusteringar och återhållsamhet avseende kostnader
har medfört en förbättring i nettoresultatet. Nedgången i
marknadspriser på el- och elcertifikat påverkade resultatet negativt. Riklig nederbörd har givit högt vattenflöde
i Gavleån och därigenom hög vattenkraftproduktion. En
gynnsam väderlek har inneburit bra förutsättningar med
låg förbrukning av spetslastbränslen och därigenom
förbättrat resultat inom kraftvärmeverksamheten.
Ett antal engångsfaktorer påverkar resultatet 2012,
bland annat en återbetalning av energiskatt som ger ett
förbättrat resultat med 20 mnkr. Denna avser utökade
avdragsmöjligheter i kraftvärmeproduktionen för perioderna 2006–2011 godkända av Skatteverket. Detta vägs upp
av nedskrivningar gjorda i anläggningstillgångar.
Periodens investeringar, kassaflöde
Årets bruttoinvesteringar uppgick till 178 (209) mnkr. Av
detta uppgår materiella investeringar till 71 (97) mnkr och
finansiella investeringar till 107 (112) mnkr. Den största
investeringen är ett långsiktigt lån till Bomhus Energi på
94 mnkr. Denna är till fullo finansierad genom lån från
Gävle Kommun.
Ett bra resultat i kombination med låga investeringsnivåer har medfört ett positivt kassaflöde och under året har
lån till kreditinstitut amorterats av med 100 mnkr. Soliditeten uppgick till 40 (34) %. Avkastningen på sysselsatt
kapital blev 9 (8) %.
Moderbolag
Resultatet efter finansiella poster blev 59 (60) mnkr. De
totala investeringarna uppgick till 165 (189) mnkr. Soliditeten i moderbolaget uppgick till 42 (34) %. Avkastningen
på sysselsatt kapital blev 6 (7) %. Moderbolaget redovisar
verksamheten i det delägda bolaget Bomhus Energi AB
som kommission för delägarna i enlighet med lydelsen i
36 kap 4 § inkomstskattelagen (IL).
Hållbart Samhälle – miljö och utveckling
Koncernen har en viktig roll i utvecklingen av produktion,
distribution och förbrukning av förnybar energi enligt
våra marknaders behov. Satsningen på biokraftvärme i
Johannes, fjärrkyla, Bionär Närvärme AB :s expansion,
Bomhus Energi AB, Samkraft och biogas går helt i linje
med de åtgärder som behövs för att minska klimatpåverkan i samhället.
Andelen biobränslen i värmeproduktionen är 98 %, över
målet på 95 %. Det är ett resultat av hög tillgänglighet
i anläggningarna och gynnsamma väderförutsättningar.
Vi bidrog till energieffektivisering för våra kunder med 2
GWh, målet var 1 GWh. Konverteringen och nyanslutningen av olje- och eluppvärmning till förnybara bränslen
uppnåddes inte. Målet var 10 GWh och utfallet blev ca 4
GWh.
Den nya biobränslepannan inom ramen för Bomhus
Energi AB har tagits i drift under hösten 2012 i syfte att
säkerställa fjärrvärmeleveranserna i Gävle och ångleveranserna till BillerudKorsnäs på ett miljömässigt och ekonomiskt effektivt sätt. Dessutom förväntas produktionen
av förnybar el att öka. Den ger Gävle ett bra utgångsläge
att minska de klimatpåverkande gaserna med minst 15
% under närmaste fyraårsperioden. Detta motsvarar en
konvertering av mer än 5 000 oljeeldade villor. All försäljning av el är ursprungsmärkt (Källmärkt El) och produceras med enbart förnybara energikällor. Det, tillsammans
med en privat aktör, bildade biogasbolaget, SBI Ekogas
AB, minskar den fossila koldioxidpåverkan i regionen
ytterligare genom leverans av biogas till fordon genom
produktionsanläggningen på Duvbacken. Den producerade
volymen biogas motsvarar 1 500 liter bensin per dygn och
minskar därmed regionens utsläpp av fossil koldioxid med
motsvarande.
Vi arbetar aktivt med att möjliggöra mikroproduktion av
el, det vill säga att förbrukare av el även producerar el.
Gävle Energi medverkar också i andra utvecklingsprojekt
med målet att öka kundnyttan, energieffektivisera och
minska koldioxidpåverkan. Ett arbete med bland annat
en ur miljösynpunkt mer rättvisande prismodell inom
fjärrvärme pågår. Den har som ett av målen att stimulera
ytterligare minskad andel fossil uppvärmning från dagens
låga nivå.
Gävle Energi arbetar aktivt med att öka den regionala
samverkan genom ett flertal utvecklingsprojekt som
syftar till ökat partnerskap mellan infrastrukturbolag och
näringslivet i regionen.
Miljöpåverkan
I koncernens bolag finns ett flertal tillstånds- och anmälningspliktiga verksamheter. Gävle Kraftvärme bedriver
tillståndspliktig verksamhet enligt miljöbalken i form av sju
vattenkraftstationer, biokraftvärmeverket Johannes samt
hetvattenpannorna Ersbo och Carlsborg. Johannes, Ersbo
och Carlsborg har dessutom tillstånd från länsstyrelsen till
utsläpp av koldioxid. Dessa anläggningar ingår i systemet
för handel med utsläppsrätter. Under året har en ny anmälan gällande övervakningsnivå skickats in till länsstyrelsen.
Johannes kraftvärmeverk har också anmälningspliktiga
kylaggregat. Johannes, Ersbo och Carlsborg har krav på
miljörapportering till kommunen samt kväveoxid- och
koldioxidrapportering till Naturvårdsverket. I bolaget finns
även det anmälningspliktiga vindkraftverket Oskar.
Med Energimyndighetens godkännande för tilldelning
av ursprungsgarantier för el producerad i flera av bolagets
anläggningar kan produktionen av förnybar el från kraftvärme-, vatten- och vindanläggningar styrkas.
Inom Gävle Energi AB finns en anmälan om transport
av farligt avfall (avfallsförordningen) som registrerats av
länsstyrelsen samt ett antal anmälda kylanläggningar.
När det gäller kylanläggningarna sker årlig kontroll och
GÄVLE ENERGI ÅRSREDOVISNING 2012 | 27
rapportering till kommunen.
I Bionär finns anmälningspliktig verksamhet i form av
biobränslepannor med tillhörande distributionsnät i
Ockelbo, Norrsundet, Bergby, Forsbacka, Hedesunda, Bälinge, Vänge, Storvik, Söderfors, Älvkarleby och Skutskär.
Förutom dessa finns några mindre pelletseldade närvärmeanläggningar samt en anmälningspliktig värmepumpsanläggning i Hagaström.
Inom Samkraft AB finns vindkraftverk motsvarande 10
MW installerad effekt med tillstånd enligt miljöbalken.
Den el som försäljs inom Gävle Energisystem produceras enbart i anläggningar med förnybar produktion i form
av vatten- och vindkraft samt biobränslen. Koncernens
beroende av tillstånds- och anmälningspliktig verksamhet
är betydande. Koncernen är miljö- och kvalitetscertifierad
enligt ISO 9001 och ISO 14001.
Miljöförbättrande åtgärder
Koncernen har en viktig roll i utvecklingen och produktionen av förnybar energi. Satsningen på biokraftvärme
i Johannes går helt i linje med de åtgärder som behövs
för att minska klimatpåverkan. Det fördjupade samarbetet med BillerudKorsnäs i form av det gemensamma
bolaget Bomhus Energi AB leder till en betydande minskad
miljöpåverkan.
Ansökan inlämnades till Mark- och Miljödomstolen
2011 för nybyggnation av vattenkraftverket i Forsbacka.
Avsikten är att inom gällande vattendom öka effekten för
förnybar energiproduktion och förbättra förutsättningarna
för miljö- och vattenreglering. I samband med detta pågår
ett arbete tillsammans med länsstyrelsen kring faunaåtgärder i Gavleån. Arbetet med renovering (utifrån miljö-,
säkerhet- och arbetsmiljöaspekter) av Herrgårdsdammen i
Mackmyra har slutförts.
Incidenter
Några mindre miljöavvikelser har rapporterats till tillsynsmyndighet. Händelserna har inte medfört några krav från
myndighetens sida. En mindre brand utvecklades vid
turbinen Olga. Den kunde dock snabbt fås under kontroll
och branden medförde inga materiella skador.
Vid sommarrevisionen av kraftvärmeverket konstaterades
en skada på turbinen. Turbinen fick monteras ner och
skickas på reparation.
Dessutom har en lagerskada på Strömdalens vattenkraftverk och en vibrationsskada på Åbyfors vattenkraftverk identifierats.
Utveckling och kvalitetsförbättring
Utveckling och innovation är ledord i bolagets verksamhet.
28 | GÄVLE ENERGI ÅRSREDOVISNING 2012
En omfattande omvärldsbevakning pågår och de olika
verksamhetsområdena utvecklar löpande koncernens
erbjudanden till kunderna. Samarbetet med högskolan i
Gävle utvecklas löpande. Till sin hjälp har verksamheterna också en utvecklingsavdelning samt ett omfattande
verksamhetsledningssystem. Koncernens verksamhet är
kvalitetscertifierad.
Viktiga beståndsdelar är delaktighet och engagemang
hos personalen. Inom koncernen sker ett kontinuerligt arbete med förbättringar i form av egenkontroll, besiktningar
och revisioner av externa konsulter och internrevisioner.
Samordning sker där så är möjligt med det förebyggande
arbetsmiljöarbetet och risk- och säkerhetsarbetet.
Medarbetare – en attraktiv arbetsgivare
Frisknärvaron har sjunkit något under 2012. Med 96,6
% frisknärvaro (föregående år: 97,3 %), mätt som ett
genomsnitt under 2012, uppnår vi inte riktigt målet på
97 %. Arbetet med att öka och hålla frisknärvaron på
en hög nivå pågår genom förebyggande åtgärder som
exempelvis tidiga hälsosamtal. Vi arbetar också med ett
stort utbud av friskvårdsaktiviteter, enskilt och i grupp.
Genom individuella utvecklingsplaner och program för
ledarutveckling jobbar vi aktivt med utveckling av våra
ledare och medarbetare. Vi samverkar med Högskolan
i Gävle avseende forskning och utbildning i partnerskap
med andra aktörer. Bland annat har co-op-utbildningen
inom energiområdet blivit etablerad och rönt stort intresse.
En ansökan om företagsforskarskola behandlas och kan
komma att realiseras under år 2013. Samverkan med
grund- och gymnasieskola pågår genom praktikplatser, informationsträffar, studiebesök och stipendium. Vi
utvecklar den strategiska kompetensförsörjningen genom
kompetensskifte i samband med pensionsavgångar och
regional samverkan.
Bolagsstyrningsrapport
Nedan lämnas information om bolagsstyrning. Viktiga
delar där är ägarstyrning, styrelsens arbete, viktiga interna
och externa regelverk, samt väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer.
Ägarstyrning
Koncernens verksamheter samordnas och optimeras med
moderbolagets verksamhet för bästa styrning och effektivitet. Policys, riktlinjer och övriga styrdokument samordnas. På årsstämma beslutas kring väsentliga frågor såsom
disposition av företagets vinst. Ändringar i bolagsordning
och styrelsens sammansättning beslutas av kommunfullmäktige i Gävle Kommun.
Styrelsens arbete
Politiska och samhälleliga risker
Styrelsen består av nio ledamöter samt fem suppleanter.
Under året har åtta styrelsemöten samt ett konstituerande
styrelsemöte genomförts. Styrelsens arbete följer en årlig
plan. Viktiga frågor som har hanterats är bolagets strategiska och ekonomiska utveckling inklusive bokföring och
medelsförvaltning, interna kontrollen inklusive risker och
hantering av risker, utvärdering och beslut kring ledning,
styrning och organisation.
Även politiska risker såsom affärsrisker till följd av olika
politiska beslut, exempelvis förändringar i lagstiftning och
regelverk, och samhälleliga trender som rör branschen är
omfattande. Dessa hanteras genom en aktiv omvärldsbevakning och justeringar i verksamheten anpassat till
bolagets behov.
Viktiga interna och externa regelverk
Förutom ägarens direktiv baseras bolagets styrning på
lagar och regler såsom i första hand Aktiebolagslagen,
Miljöbalken, Kommunallagen och Plan- och Bygglagen. Övriga väsentliga interna regelverk är styrelsens
arbetsordning, VD-instruktion, delegationsordning samt
verksamhetens ledningssystem. Bolaget är miljö- och kvalitetscertifierat enligt ISO 9001 och ISO 14001. Bolagets
beroende av tillstånds- och anmälningspliktig verksamhet
inom miljöområdet är betydande.
Väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer
En övergripande målsättning i riskarbetet är att skapa en
fungerande kontroll över bolagets framtida kassaflöden
och resultat till en så låg kostnad som möjligt. Samtliga
riskexponeringar inom verksamheten definieras och
regleras genom policys, anvisningar och riskbedömningar.
Bolagets risker kan delas in i huvudområdena marknadsoch finansiella risker, teknikrisker, infrastruktur, personal &
organisation samt politiska och samhälleliga risker.
Personal & organisation, IT-infrastruktur
Löpande analyser och optimeringar av bolagets organisation, medarbetarnas kompetens och IT-infrastruktur görs
utifrån strategiska och operationella behov.
Framtida utveckling
Väsentliga delar för bolaget för att löpande utvecklas är:
•Fortsatt utveckling av Gävle Energi som ett marknads
orienterat och kundnära företag med konkurrenskraftiga erbjudanden.
•Miljön och klimatneutralitet är alltid i centrum för våra affärer där energieffektivitet och komfortlösningar med stöd av kvalificerade tjänster vinner terräng.
•Regional affärsutveckling inom alla verksamhets områden i samverkan med närliggande energibolag, privata näringslivet samt akademiska och andra
offentliga miljöer.
•Utöka volymen förnybar energiproduktion.
•Säkerställa samtliga verksamhetsområdens nyttighet och intjäning.
•Planera för resurs- och kompetensförsörjning. Den regionala aspekten får här en större betydelse.
Marknads- och finansiella risker
De största riskerna i verksamheten är pris- och volymvariationer av bolagets produkter, tjänster och inköp under
olika perioder samt kreditrisker. Bolaget hanterar dessa
dels genom regelbunden omvärdering och justering av
företagets strategier och dels löpande genom driftsoptimeringar och utveckling av företagets erbjudande.
Teknikrisker
Området omfattar anläggningsrisker, miljörisker och
investeringsrisker. Anläggningsrisker optimeras genom
driftsoptimeringar, förebyggande och avhjälpande underhåll, reinvesteringar samt riskreducering genom försäkring
av anläggningarna. Miljörisker hanteras genom kontroll,
uppföljning och optimering av utsläpp eller användning av
kemikalier. Genom simuleringar och genomgångar av olika
alternativ prövas behov av investeringar för optimal drift
och utveckling av verksamheten.
GÄVLE ENERGI ÅRSREDOVISNING 2012 | 29
Flerårsjämförelse
Bolagets ekonomiska utveckling i sammandrag.
2012 2011
2010 2009
2008
1 072 156
1 039 489
1 122 776
985 619
896 309
118 883
95 798
94 814
113 266
114 794
11
9
8
11
13
2 338 613
2 264 498
2 269 823
2 101 829
1 888 529
192
196
191
194
189
Koncern
Nettoomsättning, tkr
Resultat efter finansiella poster, tkr
Nettomarginal, %
Balansomslutning, tkr
Antal anställda, st
Soliditet, %
4034 3235 36
Avkastning på sysselsatt kapital, %
9
8
8
10
11
729 332
671 803
696 041
680 821
627 019
58 611
59 562
67 513
78 487
74 652
Moderbolag
Nettoomsättning, tkr
Resultat efter finansiella poster, tkr
Nettomarginal, %
Balansomslutning, tkr
8
9
9
11
12
1 784 265
1 691 669
1 592 612
1 463 130
1 337 232
192
196
191
194
189
Antal anställda, st
Soliditet, %
Avkastning på sysselsatt kapital, %
4234 3336 37
6
7
7
9
10
Nyckeltalsdefinitioner framgår av not 1
Förslag till vinstdisposition
Till årsstämmans förfogande står följande vinstmedel:
Balanserat resultat
69 274 525,13
Årets resultat
84 308 355,52
kronor
153 582 880,65
till aktieägaren utdela
50 000 000,00
i ny räkning överförs
103 582 880,65
Styrelsen föreslår att vinstmedlen disponeras så att
kronor 153 582 880,65
Under året har koncernbidrag erhållits med 85,6 mnkr från dotterbolag. Transaktionerna har efter
hänsyn tagit till skatteeffekter resulterat i att balanserade vinstmedel ökat med 63,1 mnkr.
Styrelsens motivering till utdelning
bolaget bör klara oväntade händelser och tillfälliga variationer i
Verksamhetens art och omfattning framgår av bolagsordningen
betalningsströmmarna i rimlig omfattning. Bolagets ekonomiska
och denna årsredovisning. Den verksamhet som bedrivs i bolaget
ställning ger inte upphov till annan bedömning än att bolaget kan
medför inte risker utöver vad som förekommer eller kan antas
fortsätta sin verksamhet samt att bolaget kan förväntas fullgöra
förekomma i branschen eller de risker som i övrigt är förenade
sina förpliktelser på kort och lång sikt.
med bedrivande av näringsverksamhet. Beträffande väsentliga
Med hänvisning till ovanstående och vad som i övrigt kommit
händelser hänvisas till vad som framgår av förvaltningsberättel-
till styrelsens kännedom är styrelsens bedömning att utdelningen
sen ovan.
är försvarlig med hänvisning till de krav som verksamhetens art,
Bolagets ekonomiska situation per 2012-12-31 framgår
omfattning och risker ställer på storleken av bolagets egna kapital
av efterföljande balansräkning och noter. Förslaget innebär att
samt bolagets konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt.
30 | GÄVLE ENERGI ÅRSREDOVISNING 2012
Resultaträkningar
Not
K oncernen Moderbolag et
2012 20112012 2011
2, 3
1 072 156
1 039 489
729 332
671 803
Aktiverat arbete för egen räkning
Nettoomsättning
11 360
12 882
11 359
12 882
Övriga rörelseintäkter
2 683
2 736
2 118
2 468
Summa rörelsens intäkter
1 086 199
1 055 107
742 809
687 153
Rörelsens kostnader
Hetvatten, bränsle, elkraft och förnödenheter
-477 061
-510 136
-318 434
-292 995
Övriga externa kostnader
4
-143 654
-143 273
-89 717
-93 428
Personalkostnader
5
-129 164
-128 910
-128 321
-128 322
-104 682
-81 780
Av- och nedskrivningar av materiella och
6
-164 513
-138 076
Övriga rörelsekostnader
immateriella anläggningstillgångar
-8 490
-
Summa rörelsens kostnader
-922 882
-920 395
-647 622
-596 525
Rörelseresultat
163 317
134 712
95 187
90 628
-6 897
-542
-6 000
-542
3 002
430
1 948
330
-6 468-
Resultat från finansiella poster
Resultat från övriga värdepapper som är
anläggningstillgångar
Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter
7
Räntekostnader och liknande resultatposter
8
-40 539
-38 802
-32 524
-30 854
Summa resultat från finansiella poster
-44 434
-38 914
-36 576
-31 066
Resultat efter finansiella poster
118 883
95 798
58 611
59 562
Bokslutsdispositioner
9
-
-
-
-83 800
Skatt på årets resultat
10
48 555
-27 298
25 697
4 915
Minoritetens andel i årets resultat
-272
Årets resultat
167 166
1 269- 69 769
84 308
-19 323
GÄVLE ENERGI ÅRSREDOVISNING 2012 | 31
Balansräkningar
Not
K oncernen 2012-12-31
2011-12-31
11 802
14 147
Moderbolag et
2012-12-31
2011-12-31
Tillgångar
Anläggningstillgångar
Immateriella anläggningstillgångar
Goodwill
11
-
-
Materiella anläggningstillgångar
Byggnader och mark
12
210 456
221 433
41 384
43 191
Maskiner och andra tekniska anläggningar
13
1 473 408
1 559 652
1 088 118
1 138 005
Inventarier
14
1 257
2 609
671
1 330
Pågående nyanläggningar 15
3 611
4 537
3 496
4 438
1 688 732
1 788 231
1 133 669
1 186 964
16
-
-
122 256
122 256
Finansiella anläggningstillgångar
Andelar i koncernföretag
Andelar i intresseföretag
17
229 686
229 686
229 686
229 686
Andra långfristiga värdepappersinnehav
18
5 000
11 798
4 624
10 526
Uppskjuten skattefordran
10
7 991
6 387
4 130
984
Andra långfristiga fordringar
101 750
-
101 750
-
344 427
247 871
462 446
363 452
Summa anläggningstillgångar 2 044 961 2 050 249 1 596 115 1 550 416
15 575
19 203
500
488
Omsättningstillgångar
Varulager m m
Råvaror och förnödenheter
Elcertifikat
17 421
22 465- 32 996
41 668
500
488
103 987
81 588
75 228
64 494
Kortfristiga fordringar
Kundfordringar
19
53 547
7 044
43 865
21 161
Övriga fordringar
Fordringar hos koncernföretag
16 949
5 269
5 618
920
20
85 417
77 882
62 933
54 184
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter
259 900
171 783
187 644
140 759
Kortfristiga placeringar750 750
-
-
Kassa och bank6486 6
Summa omsättningstillgångar
293 652
214 249
188 150
141 253
Summa tillgångar
2 338 613
2 264 498
1 784 265
1 691 669
32 | GÄVLE ENERGI ÅRSREDOVISNING 2012
Balansräkningar
Not
K oncernen Moderbolag et
2012-12-31
2011-12-31
2012-12-31
2011-12-31
60 000
60 000
60 000
60 000
Eget kapital och skulder
Eget kapital
Bundet eget kapital
Aktiekapital (60.000 aktier à kvotvärde 1.000 kr)
Bundna reserver
698 272
675 013
12 000
12 000
758 272
735 013
72 000
72 000
Balanserat resultat
16 317
-30 194
69 275
25 510
Årets resultat
167 166
69 769
84 308
-19 323
Fritt eget kapital
183 483
39 575
153 583
6 187
Summa eget kapital
941 755
774 588
225 583
78 187
41 365
41 093
-
-
21
-
-
673 800
673 800
Avsättning för pensioner 22
13 955
13 958
13 955
13 958
Uppskjuten skatteskuld
10
205 192
252 036
-
-
Summa avsättningar
219 147
265 994
13 955
13 958
Minoritetens andel av eget kapital
Minoritetsintressen
Obeskattade reserver
Avsättningar
Långfristiga skulder23
Skulder till Gävle kommun
874 250
835 000
739 250
650 000
Summa långfristiga skulder
874 250
835 000
739 250
650 000
23
55 250
100 000
5 250
100 000
Förskott från kunder
64
391
57
382
Kortfristiga skulder
Skulder till kreditinstitut
Leverantörsskulder
85 002
62 309
28 347
27 229
Koncernkredit Gävle kommun
24
28 016
79 118
16 641
67 016
Skulder till koncernföretag
25
6 720
4 646
57 377
54 481
Aktuella skatteskulder
411
4 686
349
129
Övriga skulder
40 677
47 238
12 390
12 418
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter
45 956
49 435
11 266
14 069
26
Summa kortfristiga skulder
262 096
347 823
131 677
275 724
Summa eget kapital och skulder
2 338 613
2 264 498
1 784 265
1 691 669
Ställda säkerheter
27
2 000
2 000IngaInga
AnsvarsförbindelserIngaIngaIngaInga
GÄVLE ENERGI ÅRSREDOVISNING 2012 | 33
Koncernens förändringar i eget kapital
Aktie-
Bundna
Fritt eget
Summa eget
kapitalreserverkapital kapital
Eget kapital 2010-12-31 60 000 629 665 45 372
735 037
Årets resultat 2011 -
-
69 769 69 769
Lämnat koncernbidrag -
-
-41 000 -41 000
Skatteeffekt koncernbidrag -
-
10 783 10 783
Förskjutning mellan bundet och fritt eget kapital -
45 348 -45 348
-
Eget kapital 2011-12-31 60 000 675 013 39 576 774 589
Årets resultat 2012
-
-
167 166 167 166
Förskjutning mellan bundet och fritt eget kapital -
23 259 Eget kapital 2012-12-31
60 000 698 272 183 483 -23 259 941 755
Bundna
Fritt eget
Summa eget
Moderbolagets förändringar i eget kapital
Aktie-
kapitalreserverkapital kapital
Eget kapital 2010-12-31
60 000 12 000 11 507 83 507
Lämnat koncernbidrag -
-
-41 000 -41 000
Erhållet koncernbidrag -
-
60 000 60 000
Skatteeffekt koncernbidrag -
-
-4 997 -4 997
Summa förändringar i EK som inte
redovisas i resultaträkningen
0
0
14 003
14 003
Årets resultat 2011 -
-
-19 323 -19 323
Eget kapital 2011-12-31 60 000 12 000 6 187 78 187
Lämnat koncernbidrag -
-
-
-
Erhållet koncernbidrag -
-
85 600 85 600
Skatteeffekt koncernbidrag
-
-
-22 512
-22 512
0
0
63 088 63 088
Summa förändringar i EK som inte
redovisas i resultaträkningen Årets resultat 2012
-
-
84 308 84 308
Eget kapital 2012-12-31
60 000 12 000 153 583 225 583
34 | GÄVLE ENERGI ÅRSREDOVISNING 2012
Kassaflödesanalyser
Not
K oncernen Moderbolag et
2012 20112012 2011
Den löpande verksamheten
Rörelseresultat före finansiella poster
163 317
134 712
95 187
90 628
Ej likviditetspåverkande poster
28
177 154
144 941
110 906
81 922
Erhållen ränta
3 002
430
1 948
330
Erlagd ränta
-40 539
-39 344
-32 524
-31 396
Inkomstskatt
106
-1 784
38
-49
303 040
238 955
175 555
141 435
Ökning/minskning varulager
4 260
-3 620
-12
1 239
Ökning/minskning kortfristiga fordringar
-82 867
64 209
-41 635
173
Ökning/minskning kortfristiga rörelseskulder
10 125
-91 019
1 078
-1 829
Kassaflöde från den löpande verksamheten
234 558
208 525
134 986
141 018
Investeringar i materiella anläggningstillgångar
-71 348
-96 603
-58 061
-77 419
Sålda materiella anläggningstillgångar
448
4 346
448
4 346
Investeringsverksamheten
Sålda finansiella anläggningstillgångar
-
3 871
-
3 871
Placeringar i övriga finansiella anläggningstillgångar
-107 098
-112 000
-107 098
-112 000
Kassaflöde från investeringsverksamheten
-177 998
-200 386
-164 711
-181 202
Kassaflöde efter investeringar
56 560
8 139
-29 725
-40 184
-5 500
98 250
-5 500
100 000
Finansieringsverksamheten
Förändring av lån
Erhållet koncernbidrag
-
-
85 600
60 000
Lämnat koncernbidrag
-
-41 000
-
-41 000
Kassaflöde från finansieringsverksamheten
-5 500
57 250
80 100
119 000
Årets kassaflöde
51 060
65 389
50 375
78 816
Likvida medel vid årets början
-79 070
-144 459
-67 010
-145 826
Likvida medel vid årets slut
-28 010
-79 070
-16 635
-67 010
Som likvida medel har betraktats tillgodohavande/
skuld på koncernkredit Gävle kommun.
GÄVLE ENERGI ÅRSREDOVISNING 2012 | 35
Noter, gemensamma för moderbolag och koncern
Not 1 Redovisnings- och värderingsprinciper
Årsredovisningen för Gävle Energi AB har upprättats enligt
Årsredovisningslagen och Redovisningsrådets rekommendationer, akutgruppsuttalanden samt uttalanden från rådet
för finansiell rapportering. Redovisningsprinciperna är
oförändrade jämfört med föregående år.
Bolagets säte
Gävle Energi AB har sitt säte i Gävle. Huvudkontorets
adress är Box 783, 801 29 Gävle.
Värderingsprinciper
Om inget annat anges redovisas tillgångar, skulder och
avsättningar till anskaffningsvärde.
Klassificering
Anläggningstillgångar, långfristiga skulder och avsättningar består i allt väsentligt enbart av belopp som förväntas
återvinnas eller betalas efter mer än tolv månader räknat
från balansdagen. Omsättningstillgångarna och kortfristiga skulder består i allt väsentligt enbart av belopp som
förväntas återvinnas eller betalas inom tolv månader
beräknat från balansdagen.
Koncernredovisning
Koncernredovisningen följer Redovisningsrådets rekommendation RR 1:00. I koncernens bokslut ingår moderbolaget Gävle Energi AB och de företag i vilka moderbolaget
äger mer än 50% av aktiernas röstetal. Koncernredovisningen upprättas enligt förvärvsmetoden. Detta innebär att
det egna kapitalet inklusive beräknad andel eget kapital
i obeskattade reserver som vid förvärvstillfället fanns i
dotterbolaget i sin helhet eliminerats mot dotterbolagsaktiernas bokförda värde. I koncernens egna kapital ingår
härigenom endast den del av dotterbolagets egna kapital
som tillkommit efter förvärv. Goodwill utgörs av det belopp
varmed anskaffningsvärdet överstiger det verkliga värdet
på koncernens andel i det förvärvade dotterföretagets nettotillgångar vid förvärvstillfället. Goodwill skrivs av linjärt
över den beräknade nyttjandetiden. I koncernredovisningen redovisas inte bokslutsdispositioner och obeskattade
reserver. Dessa delas upp i eget kapital och uppskjuten
skatteskuld med tillämpning av aktuell skattesats. I
koncernens resultaträkning uppdelas förändringarna av
obeskattade reserver på motsvarande sätt i dels uppskjutna skatter, dels årets koncernresultat.
Koncernbidrag och aktieägartillskott
Företaget redovisar koncernbidrag och aktieägartillskott i
36 | GÄVLE ENERGI ÅRSREDOVISNING 2012
enlighet med uttalandet från Redovisningsrådets Akutgrupp. Aktieägartillskott förs direkt mot eget kapital hos
mottagaren och aktiveras i aktier och andelar hos givaren,
i den mån nedskrivning ej erfordras.
Koncernbidrag redovisas enligt ekonomisk innebörd.
Det innebär att koncernbidrag som lämnats i syfte att
minimera koncernens totala skatt redovisas direkt mot
balanserade vinstmedel efter avdrag för dess aktuella
skatteeffekt.
Intäkter
Intäktsredovisning sker i takt med att väsentliga risker och
förmåner som är förknippade med företagets varor och
tjänster överförts till köparen. För energiprodukter sker intäktsredovisning vid leverans till kund. Anslutningsavgifter,
som kunder betalar i samband med inkoppling till nätet för
el, värme, kyla och bredband, intäktsförs i samband med
anslutningen. I koncernredovisningen elimineras koncernintern försäljning. Intäkter av elcertifikat som tilldelats
från Svenska Kraftnät genom egen produktion redovisas
som statliga stöd och ingår i nettoomsättningen.
Internprissättning
Prissättning vid leveranser mellan koncernbolag sker
enligt följande principer; tjänster till självkostnadspris och
övrigt till marknadspris.
Leasingavtal
Företaget har endast ett fåtal avtal, till oväsentliga belopp,
av karaktären operationell leasing.
Ersättningar till anställda - pensionsförpliktelser
Inom koncernen finns såväl avgiftsbestämda som förmånsbestämda planer. I avgiftsbestämda planer betalar
företaget fastställda avgifter till en separat juridisk enhet
och har ingen förpliktelse att betala ytterligare avgifter.
Koncernens resultat belastas för kostnader i takt med
att förmånerna intjänas. I förmånsbestämda planer utgår
ersättning till anställda och före detta anställda baserat
på lön vid pensioneringstidpunkten och antalet tjänsteår.
Koncernen bär risken för att de utfästa ersättningarna
utbetalas.
Inkomstskatter
Redovisade inkomstskatter innefattar skatt som skall
betalas eller erhållas avseende aktuellt år samt justeringar
avseende tidigare års aktuella skatteförändringar och
förändringar i uppskjuten skatt. Värdering av samtliga
skatteskulder/-fordringar sker till nominella belopp och
görs enligt de skatteregler och skattesatser som är
beslutade eller som är aviserade och med stor säker-
het kommer att fastställas. För poster som redovisas i
resultaträkningen, redovisas även sammanhängande
skatteeffekter i resultaträkningen. Skatteeffekter av poster
som redovisats direkt mot eget kapital, redovisas mot eget
kapital. Uppskjuten skatt beräknas enligt balansräkningsmetoden på alla temporära skillnader som uppkommer
mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar
och skulder. De temporära skillnaderna har huvudsakligen
uppkommit genom elcertifikathandel och nedskrivning
av anläggningstillgångar. I moderbolaget redovisas - på
grund av sambandet mellan redovisning och beskattning
- den uppskjutna skatteskulden på obeskattade reserver,
som en del av de obeskattade reserverna. Den gällande
skattesatsen är 26,3 %. Vid beräkning av uppskjuten skatt
på temporära skillnader är skattesatsen 22,0 % (26,3%).
Elcertifikat/kvotplikt
Innehav av elcertifikat klassificeras som varulager. Elcertifikat värderas löpande till det lägsta av anskaffningsvärde
och verkligt värde. Vid fastställande av anskaffningsvärde
av tilldelade certifikat används månadens volymvägda
marknadspris enligt Svenska Kraftnäts marknadsstatistik.
De elcertifikat som behövs för att täcka vår kvotpliktiga
försäljning redovisas som en övrig kortfristig skuld som
värderas utifrån värdet på de anskaffade eller tilldelade
elcertifikaten. Elcertifikaten skrivs ej av då de ej utsätts för
någon värdeminskning.
Materiella anläggningstillgångar
Materiella anläggningstillgångar skrivs av systematiskt
över tillgångens bedömda nyttjandeperiod. Linjär avskrivningsmetod används för samtliga typer av tillgångar.
Härvid tillämpas följande avskrivningstider:
Goodwill
5-10 år
Kontorsbyggnader
50 år
Produktionsbyggnader
25-50 år
Markanläggningar
20 år
Produktions-/distributionsanläggningar
5-33 år
Kommunikationsnät
15 år
Maskiner
3-15 år
Byggnadsinventarier
10-15 år
Inventarier
5 år
Ränta på kapital som har lånats för att finansiera investeringar räknas inte in i anskaffningsvärdet. Statliga stöd för
anskaffning av materiella anläggningstillgångar reducerar
tillgångens redovisade värde.
I det fall en tillgångs redovisade värde överstiger dess
beräknade återvinningsvärde skrivs tillgången omedelbart
ner till sitt återvinningsvärde.
Fordringar
Fordringar upptas till det belopp som efter individuell
prövning beräknas bli betalt.
Varulager
Varulagret värderas med tillämpning av först-in-förstut-principen, till det lägsta av anskaffningsvärdet och
nettoförsäljningsvärdet på balansdagen.
Finansiella instrument
Finansiella instrument värderas till verkligt värde. Värdeförändringarna redovisas i resultaträkningen under posten
ränteintäkter.
Avsatt till pensioner
Kapitalvärdet av pensionsåtaganden beräknas enligt försäkringstekniska grunder och redovisas som avsättning.
Företagets huvudsakliga pensionsåtaganden löses genom
avtalsenliga tjänstepensionsförsäkringar där premien
kostnadsförs löpande.
Upplåning
Finansiella skulder redovisas till nominella värden.
Kassaflödesanalys
Kassaflödesanalysen upprättas enligt indirekt metod. De
redovisade kassaflödena omfattar endast transaktioner
som medför in- eller utbetalningar. Likvida medel utgörs
av kassa- och bankmedel.
Ansvarsförbindelser
Avser åtaganden som ej redovisas som skuld eller
avsättning på grund av att det antingen inte är troligt att
ett utflöde av resurser kommer att krävas för att reglera
åtagandet eller att det inte kan göras en tillräcklig tillförlitlig uppskattning av beloppet.
Moderbolag
Moderföretag i koncernen där Gävle Energi är dotterföretag och koncernredovisning upprättas är Gävle Stadshus
AB, 556507-1700, Gävle.
Nyckeltalsdefinitioner
Nettomarginal
Resultat efter finansiella poster i procent av rörelsens
intäkter.
Avkastning på sysselsatt kapital
Rörelseresultat plus finansiella intäkter i procent av
genomsnittligt sysselsatt kapital.
Soliditet
Justerat eget kapital i procent av balansomslutningen.
GÄVLE ENERGI ÅRSREDOVISNING 2012 | 37
Not 2 Intäkternas fördelning
K oncernen Moderbolag et
2012 20112012 2011
I nettoomsättningen ingår intäkter från:
Fjärrvärme
474 278
424 680
397 449
355 590
Energiproduktion (el och hetvatten)
333 676
333 291
-
-
Elhandel
239 336
254 804
-
-
Elnät
200 844
191 584
200 844
191 584
Kommunikation och bredband
55 774
51 849
55 774
51 849
Gatubelysning
25 793
24 723
25 793
24 723
Energitjänster
3 615
5 172
3 615
5 172
Kyla
2 860
3 018
2 860
3 018
Övrigt
42 997
39 867
42 997
39 867
-
-
729 332
671 803
Koncernelimineringar
-307 017
-289 499
Summa
1 072 156
1 039 489
Not 3 Transaktioner med närstående
Uppgifter om moderföretaget
Moderföretaget i den största koncern där Gävle Energi AB är
dotterbolag och koncernredovisning upprättas är Gävle
Stadshus AB, 556507-1700. Moderföretag i den minsta
koncern är Gävle Energi AB.
Inköp och försäljning i Gävle Energi
koncernen och Gävle Stadshus AB
Nedan anges andelen av årets inköp och försäljning. 20122011
Inköp 0,2 % 0,4 %
Försäljning 20,2 % 20,1 %
Inköp 64,5 % 63,8 %
Försäljning 28,5 % 27,2 %
Inköp och försäljning i Gävle Energi AB
Nedan anges andelen av årets inköp och försäljning.
Vid inköp och försäljning mellan koncernföretag tillämpas
samma principer för prissättning som vid transaktioner
med externa parter.
38 | GÄVLE ENERGI ÅRSREDOVISNING 2012
Not 4 Ersättning till revisorerna
K oncernen Moderbolag et
2012 20112012 2011
KPMG AB
Revisionuppdraget 120 140 120 80
Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget 95 30 70 -
Övriga tjänster 28 67
28 67
243 237 218 147
120 110 120 110
Lekmannarevisorer
Revisionsuppdrag Not 5 Medelantal anställda, löner, andra ersättningar och sociala avgifter
K oncernen Moderbolag et
2012 20112012 2011
Medelantalet anställda, med fördelning på kvinnor och
män har uppgått till
Kvinnor 41 42 41 42
Män 151 154 151 154
Totalt 192 196 192 196
Löner och ersättningar har uppgått till
Styrelse och verkställande direktören 2 635 2 319 2 189 1 987
Övriga anställda 81 033 79 758 81 033 79 758
Totala löner och ersättningar 83 668 82 077 83 222 81 745
Sociala avgifter enligt lag och avtal 26 221 25 604 26 127 25 518
14 830 17 118 14 830 17 118
124 719 124 799 124 179 124 381
Pensionskostnader (varav för styrelse och verkställande
direktören 419 tkr (407)) Totala löner, ersättningar, sociala
avgifter och pensionskostnader. Avtal om uppsägningstider och pension
För verkställande direktören, tillika koncernchefen, gäller för pension att anställning upphör
utan uppsägning vid 65 år. Utöver pension enligt lag åtar sig bolaget att för VD erlägga premie
för ITP-försäkring. I övrigt ska företaget teckna och vidmakthålla avtalsförsäkringar vid arbetsskada
(TFA) samt gruppliv (TGL).Vid uppsägning av annat skäl än påkallande av pension, gäller 15
månader från bolagets sida och tre månader från verkställande direktörens sida.
Styrelseledamöter och ledande befattningshavare
K oncernen
2012
Antal på M
oderbolag et
balansdagen 2011
Varav Antal på kvinnor balansdagen Varav
kvinnor
Koncernen/moderbolag
Styrelseledamöter 12 16 % 9
33 %
Verkställande direktörer och andra ledande befattningshavare 11 18 % 11 18 %
GÄVLE ENERGI ÅRSREDOVISNING 2012 | 39
Not 6Av- och nedskrivningar av materiella och immateriella anläggningstillgångar
K oncernen Moderbolag et
2012 20112012 2011
Goodwill
-2 345
-2 345
-
-
Byggnader och markanläggningar
-11 637
-11 644
-2 467
-2 475
Maskiner
-149 587
-123 033
-101 695
-78 714
Inventarier
-944
-1 054
-520
Summa
-164 513
-138 076
-104 682
-591
-81 780
Not 7Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter
K oncernen Moderbolag et
2012 20112012 2011
Ränteintäkter
2 938
430
1 948
330
Värdeförändring kortfristiga placeringar
64
-
-
-
Summa
3 002
430
1 948
330
Not 8 Räntekostnader och liknande resultatposter
K oncernen Moderbolag et
2012 20112012 2011
Räntekostnader
-40 539
-38 695
-32 524
-30 854
Värdeförändring kortfristiga placeringar
-
-107
-
-
Summa
-40 539
-38 802
-32 524
-30 854
Not 9 Bokslutsdispositioner
Moderbolag et
2012
2011
Skillnad mellan bokförda avskrivningar och avskrivningar enligt plan
-
-83 800
40 | GÄVLE ENERGI ÅRSREDOVISNING 2012
Not 10 Skatt på årets resultat
K oncernen Moderbolag et
2012 20112012 2011
Aktuell skatt hänförlig till tidigare beskattningsår
106
-
38
-
Aktuell skattekostnad
-
-1 784
-
-49
Uppskjuten skatt
48 449
-25 514
25 659
4 964
48 555
-27 298
25 697
4 915
Temporära skillnader
Temporära skillnader föreligger i de fall tillgångars eller skulders redovisade respektive
skattemässiga värden är olika. Temporära skillnader avseende följande poster har
resulterat i uppskjuten skattefordran och uppskjuten skatteskuld:
Uppskjuten skattefordran
Nedskrivning av anläggningstillgång
126
155
-
-
Resultatförd andel av pensionsåtagande för tidigare VD
821
984
821
984
Elcertifikat
3 735
5 248
-
-
Underskottsavdrag
3 309
-
3 309
-
Summa uppskjuten skattefordran
7 991
6 387
4 130
984
Skattemässiga överavskrivningar
-200 508
-244 143
-
-
Övervärde byggnad
-1 866
-2 355
Uppskjuten skatteskuld
-
-
Elcertifikat
-2 818
-5 539
-
-
Summa uppskjuten skatteskuld
-205 192
-252 037
0
0
Uppskjuten skattefordran/skuld, netto
-197 201
-245 650
4 130
984
Årets förändring = uppskjuten skatt i resultaträkningen
48 449
-14 731
3 146
-33
Skatteeffekt koncernbidrag
-
-10 783
22 513
4 997
Summa uppskjuten skatt i resultaträkningen
48 449
-25 514
25 659
4 964
Not 11 Goodwill
K oncernen 2012
2011
Ingående anskaffningsvärden
20 596
20 596
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden
20 596
20 596
Ingående avskrivningar
-6 449
-4 104
Årets avskrivningar
-2 345
-2 345
Utgående ackumulerade avskrivningar
-8 794
-6 449
Utgående restvärde enligt plan
14 147
11 802
GÄVLE ENERGI ÅRSREDOVISNING 2012 | 41
Not 12 Byggnader och mark
K oncernen 2012-12-31
Moderbolag et
2011-12-31
2012-12-31
2011-12-31
348 899
87 048
88 757
Byggnader och markanläggningar
Ingående anskaffningsvärden
347 190
Årets förändringar
Inköp inkl omfördelning av pågående arbete
660
660
660
660
Försäljningar och utrangeringar
-723
-2 369
-
-2 369
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden
347 127
347 190
87 708
87 048
Ingående avskrivningar
-152 638
-141 052
-48 457
-46 040
723
58
-
58
Avskrivningar
-11 637
-11 644
-2 467
-2 475
Årets förändringar
Försäljningar och utrangeringar
Utgående ackumulerade avskrivningar
-163 552
-152 638
-50 924
-48 457
Utgående restvärde enligt plan
183 575
194 552
36 784
38 591
26 881
27 213
4 600
4 932
-
-332
-
-332
Mark
Ingående anskaffningsvärden
Årets förändringar
Försäljning och utrangering
26 881
26 881
4 600
4 600
Summa utgående restvärde enligt plan byggnader och mark
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden
210 456
221 433
41 384
43 191
Taxeringsvärden för fastigheter i Sverige
176 272
175 367
20 177
19 272
varav mark
7 732
7 732
4 603
4 603
Not 13 Maskiner och andra tekniska anläggningar
K oncernen 2012-12-31
Moderbolag et
2011-12-31
2012-12-31
2011-12-31
Ingående anskaffningsvärden
2 746 626
2 656 735
1 890 527
1 819 687
Statliga stöd
68 586
68 586
68 586
68 586
71 630
91 303
58 343
72 217
Årets förändringar
Inköp inkl omfördelning av pågående arbete
Tidigare erhållna statliga stöd
-68 586
-68 586
-68 586
-68 586
Försäljningar och utrangeringar
-46 400
-1 412
-35 111
-1 377
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden
2 771 856
2 746 626
1 913 759
1 890 527
Ingående avskrivningar
-1 171 433
-1 050 511
-744 881
-667 379
38 263
1 212
28 725
1 212
Avskrivningar
-125 088
-122 134
-80 560
-78 714
Årets förändringar
Försäljningar och utrangeringar
Utgående ackumulerade avskrivningar
42 | GÄVLE ENERGI ÅRSREDOVISNING 2012
-1 258 258
-1 171 433
-796 716
-744 881
Not 13 Maskiner och andra tekniska anläggningar forts.
K oncernen Ingående nedskrivningar
2012-12-31
Moderbolag et
2011-12-31
2012-12-31
2011-12-31
-15 541
-14 641
-7 641
-7 641
3 387
-
-
-
Årets förändringar
Återförda nedskrivningar
Nedskrivningar
-28 036
-900
-21 284Utgående ackumulerade nedskrivningar
-40 190
-15 541
-28 925
-7 641
Utgående restvärde enligt plan
1 473 408
1 559 652
1 088 118
1 138 005
Not 14 Inventarier
K oncernen Moderbolag et
2012-12-31
2011-12-31
2012-12-31
2011-12-31
Ingående anskaffningsvärden
16 381
16 208
10 752
10 579
-
204
-
204
Årets förändringar
Inköp inkl omfördelning av pågående arbete
Försäljningar och utrangeringar
-2 448
-31
-712
-31
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden
13 933
16 381
10 040
10 752
Ingående avskrivningar
-13 772
-12 737
-9 422
-8 851
2 040
20
573
20
Årets förändringar
Försäljningar och utrangeringar
Avskrivningar
-944
-1 054
-520
-591
Utgående ackumulerade avskrivningar
-12 676
-13 772
-9 369
-9 422
Utgående restvärde enligt plan
1 257
2 609
671
1 330
Not 15 Pågående nyanläggningar
K oncernen 2012-12-31
Ingående nedlagda kostnader
4 537
2011-12-31
-
Moderbolag et
2012-12-31
4 438
2011-12-31
-
Under året nedlagda kostnader
71 364
96 700
58 061
77 516
Under året genomförda omfördelningar
-72 290
-92 163
-59 003
-73 078
Utgående nedlagda kostnader
3 611
4 537
3 496
4 438
GÄVLE ENERGI ÅRSREDOVISNING 2012 | 43
Not 16 Andelar i koncernföretag
ModerbolagetOrg nr
Säte
Gävle Energisystem AB
556502-9096
Gävle
Gävle Kraftvärme AB
556527-3512
Gävle
Bionär Närvärme AB
556678-4160
Gävle
Hedesunda Elförsäljning AB
556528-0798
Hedesunda
ModerbolagetKapital-Rösträtts-AntalRedovisat Redovisat
Gävle Energisystem AB
andel %
andel %
aktier
värde 2012
värde 2011
95
95
5 000
13 781
13 781
100
100
50 000
60 000
60 000
59
59
153 169
48 375
48 375
100
100
1 000
100
100
Summa
122 256
122 256
Gävle Kraftvärme AB
Bionär Närvärme AB
Hedesunda Elförsäljning AB
Moderbolag et
2012-12-31
2011-12-31
122 256
122 256
Ingående anskaffningsvärden
Årets förändringar
--
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden
122 256
122 256
Not 17 Andelar i intresseföretag
Koncernen/ModerbolagetOrg nr
Bomhus Energi AB
556793-5217 SBI Ekogas AB
556036-0785
Koncernen/ModerbolagetKapital-
andel %
Säte
Gävle
Gävle
Rösträtts- Redovisat värde Redovisat värde
andel % i moderbolaget
i koncernen
Bomhus Energi AB
50
50
226 500
226 500
SBI Ekogas AB
49
49
3 186
3 186
Summa
229 686
229 686
K oncernen Moderbolag et
2012-12-31
2011-12-31
2012-12-31
2011-12-31
Ingående värde
229 686
130 794
229 686
129 602
Anskaffningar
-
112 000
-
112 000
Omklassificeringar
-
-9 889
-
-8 697
Försäljningar
-
-3 219
-
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden
44 | GÄVLE ENERGI ÅRSREDOVISNING 2012
229 686
229 686
229 686
-3 219
229 686
Not 18 Andra långfristiga värdepappersinnehav
K oncernen 2012-12-31
Ingående anskaffningsvärden
11 835
2011-12-31
Moderbolag et
2012-12-31
3 146
10 563
2011-12-31
3 066
Årets förändringar
Inköp98 -98 -
8 697
Försäljningar
-75
-1 200
-
Omklassificeringar
-
-1 200
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden
10 563
11 858
9 889
11 835
10 661
Ingående nedskrivningar-37 -37-37 -37
Årets nedskrivningar
-6 821
-
-6 000
-
Utgående ackumulerade nedskrivningar
-6 858
-37
-6 037
-37
Summa
5 000
11 798
4 624
10 526
Not 19 Fordringar hos koncernföretag
K oncernen 2012-12-31
2011-12-31
Fordringar hos Gävle kommun
-
-
Moderbolag et
2012-12-31
2011-12-31
43 865
-
Fordringar hos bolag i Gävle Stadshus AB koncernen
53 547
7 044
-
-
Fordringar hos bolag i Gävle Energi AB koncernen
-
-
-
21 161
Summa
53 547
7 044
43 865
21 161
Not 20 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter
K oncernen 2012-12-31
2011-12-31
Upplupen intäkt försäljning el
19 146
17 113
Moderbolag et
2012-12-31
2011-12-31
-
-
Upplupen intäkt elproduktion
3 003
3 057
-
-
Upplupen intäkt försäljning elnät
18 203
16 883
18 203
16 883
Upplupen intäkt fjärrvärme
36 157
24 433
36 157
24 433
Förutbetald pensionskostnad
1 126
1 979
1 126
1 979
Övriga poster
7 782
14 417
7 447
10 889
Summa
85 417
77 882
62 933
54 184
Not 21 Obeskattade reserver
Ackumulerad skillnad mellan bokförda avskrivningar och avskrivningar enligt plan
Moderbolag et
2012-12-31 2011-12-31
673 800
673 800
GÄVLE ENERGI ÅRSREDOVISNING 2012 | 45
Not 22 Avsättning för pensioner
K oncernen Moderbolag et
2012
2011
2012
2011
Avsättning vid periodens ingång 13 958 12 736 13 958 12 736
Årets förändringar -3 1 222
-3 1 222
Avsättning vid periodens utgång 13 955 13 958 13 955 13 958
Bolaget har tryggat pensionsutfästelserna dels genom skuldföring under rubriken
Avsättningar för pensioner, dels genom en försäkringslösning.
Not 23 Långfristiga skulder
K oncernen 2012-12-31
2011-12-31
Moderbolag et
2012-12-31
2011-12-31
Lånen förfaller till betalning
Inom ett år (kortfristig skuld) 55 250 100 000 5 250 100 000
Mellan ett till fem år 561 000 440 000 471 000 350 000
Senare än fem år 313 250 395 000 268 250 300 000
Summa 929 500 935 000 744 500 750 000
Not 24 Koncernkredit Gävle kommun
Koncernlimiten uppgår till 100.000 (200.000) tkr. För moderbolaget uppgår limiten till 80.000 (180.000) tkr.
Not 25 Skulder till koncernföretag
K oncernen 2011-12-31
Moderbolag et
2012-12-31
2012-12-31
2011-12-31
Skulder till Gävle kommun 6 720 4 646 5 798 3 501
Skulder till bolag i Gävle Stadshus koncernen -
-
-
482
Skulder till bolag i Gävle Energi koncernen -
-
51 579 50 498
Summa 6 720 4 646 57 377 54 481
Not 26 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter
K oncernen Moderbolag et
2012-12-31
2011-12-31
2012-12-31
2011-12-31
Upplupen värmeleverans 25 615 14 941
-
-
Upplupna semesterlöner
4 717 4 572 4 717 4 572
Upplupen kostnad elinköp
-
7 004
-
-
Upplupna sociala avgifter 1 479 1 436 1 479 1 436
Övriga poster 14 145 21 482 5 070 8 061
Summa 45 956 49 435 11 266 14 069
46 | GÄVLE ENERGI ÅRSREDOVISNING 2012
Not 27 Ställda säkerheter
K oncernen 2012-12-31
2011-12-31
Moderbolag et
2012-12-31
2011-12-31
För övriga engagemang
Bankgaranti 2 000 2 000
-
-
Not 28 Ej likviditetspåverkande poster
K oncernen Moderbolag et
2012
2011
2012
2011
Av- och nedskrivningar 164 513 138 076 104 682 81 780
Tilldelade elcertifikat 4 414 6 685 -
-
Förändring avsättning till pensioner
-3 1 222 -3 1 222
Realisationsvinster-förluster 8 230 -1 042
6 227 -1 080
Summa 177 154 144 941 110 906 81 922
GÄVLE ENERGI ÅRSREDOVISNING 2012 | 47
Resultat- och balansräkningarna kommer att föreläggas årsstämman 2013-05-20 för fastställelse.
Gävle 2013-04-08
Rolf Wiberg Andreas Obenius
Ordförande
Vice ordförande
Jonas Brindmark Anders Lené
Maria Pärssinen Kristina Sjöström
Urban Sjölander Per Laurell
Vår revisionsberättelse har lämnats 2013-04-11.
KPMG AB
Thomas Ljungkrantz
Revisor
48 | GÄVLE ENERGI ÅRSREDOVISNING 2012
Verkställande direktör
REVISIONSBERÄTTELSE
Rapport om årsredovisningen och
koncernredovisningen
Vi har utfört en revision av årsredovisningen och koncernredovisningen för Gävle Energi AB för år 2012.
Styrelsens och verkställande direktörens ansvar för
årsredovisningen och koncernredovisningen
Det är styrelsen och verkställande direktören som har
ansvaret för att upprätta en årsredovisning och koncernredovisning som ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen och för den interna kontroll som styrelsen
och verkställande direktören bedömer är nödvändig för
att upprätta en årsredovisning och koncernredovisning
som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa
beror på oegentligheter eller på fel.
Revisorns ansvar
Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen och
koncernredovisningen på grundval av vår revision. Vi har
utfört revisionen enligt International Standards on Auditing
och god revisionssed i Sverige. Dessa standarder kräver
att vi följer yrkesetiska krav samt planerar och utför
revisionen för att uppnå rimlig säkerhet att årsredovisningen och koncernredovisningen inte innehåller väsentliga
felaktigheter.
En revision innefattar att genom olika åtgärder inhämta
revisionsbevis om belopp och annan information i årsredovisningen och koncernredovisningen. Revisorn väljer vilka
åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma
riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen och
koncernredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta
för hur bolaget upprättar årsredovisningen och koncernredovisningen för att ge en rättvisande bild i syfte att
utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med
hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett
uttalande om effektiviteten i bolagets interna kontroll. En
revision innefattar också en utvärdering av ändamålsenligheten i de redovisningsprinciper som har använts och
av rimligheten i styrelsens och verkställande direktörens
uppskattningar i redovisningen, liksom en utvärdering av
den övergripande presentationen i årsredovisningen och
koncernredovisningen.
Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.
Uttalanden
Enligt vår uppfattning har årsredovisningen och koncernredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild
av moderbolagets och koncernens finansiella ställning per
den 31 december 2012 och av dess finansiella resultat
och kassaflöden för året enligt årsredovisningslagen.
Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens
och koncernredovisningens övriga delar.
Vi tillstyrker därför att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och
för koncernen.marknadspriser på el- och elcertifikat
påverkade resultatet negativt. Riklig nederbörd har givit
högt vattenflöde i Gavleån och därigenom hög vattenkraftproduktion. En gynnsam väderlek har inneburit bra
förutsättningar med låg förbrukning av spetslastbränslen
och därigenom förbättrat resultat inom kraftvärmeverksamheten.
GÄVLE ENERGI ÅRSREDOVISNING 2012 | 49
Rapport om andra krav enligt
lagar och andra författningar
Utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen har vi även utfört en revision av förslaget till
dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust samt
styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för
Gävle Energi AB för år 2012.
Styrelsens och verkställande direktörens ansvar
Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust, och det är
styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret
för förvaltningen enligt aktiebolagslagen.
Revisorns ansvar
Vårt ansvar är att med rimlig säkerhet uttala oss om
förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller
förlust och om förvaltningen på grundval av vår revision. Vi
har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige.
Som underlag för vårt uttalande om styrelsens förslag
till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust har
vi granskat styrelsens motiverade yttrande samt ett urval
av underlagen för detta för att kunna bedöma om förslaget
är förenligt med aktiebolagslagen.
Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har
vi utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen granskat väsentliga beslut, åtgärder och
50 | GÄVLE ENERGI ÅRSREDOVISNING 2012
förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om någon
styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Vi har även granskat om någon
styrelseledamot eller verkställande direktören på annat
sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen.
Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.
Uttalanden
Vi tillstyrker att årsstämman disponerar vinsten enligt
förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens
ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för
räkenskapsåret.
Gävle den 11 april 2013
KPMG AB
Thomas Ljungkrantz
Auktoriserad revisor
GÄVLE ENERGI ÅRSREDOVISNING 2012 | 51
Definitioner
Avkastning på sysselsatt kapital
2012 2011
RÖRELSERESULTAT PLUS FINANSIELLA INTÄKTER I
PROCENT AV GENOMSNITTLIGT SYSSELSATT KAPITAL
Rörelseresultat plus finansiella intäkter (mnkr) 137 159
Genomsnittligt sysselsatt kapital (mnkr)
1794
1884
Avkastning på sysselsatt kapital (%)
7,5
8,5
Syfte: Visar hur företaget förräntar sysselsatt kapital.
Avkastning på eget kapital
2012 2011
RESULTAT EFTER FINANSIELLA POSTER I PROCENT
AV GENOMSNITTLIGT BERÄKNAT EGET KAPITAL
Resultat efter finansiella poster (mnkr) 96 119
Genomsnittligt eget kapital (mnkr)
755
858
Avkastning på eget kapital (%)
12,7
13,9
Syfte: Visar hur företaget förräntat ägarens kapital.
Soliditet
2012 2011
BERÄKNAT EGET KAPITAL I PROCENT AV BALANSOMSLUTNINGEN
Beräknat eget kapital utgående balans (mnkr) 775 942
Balansomslutning utgående balans (mnkr)
2265
2339
Soliditet (%)
34,2
40,3
Skuldsättningsgrad
SKULDER OCH AVSÄTTNINGAR I FÖRHÅLLANDE TILL EGET KAPITAL
Skulder och avsättningar utgående balans (mnkr) 1490 1397
Beräknat eget kapital utgående balans (mnkr)
775
942
Skuldsättningsgrad (ggr)
1,9
1,5
52 | GÄVLE ENERGI ÅRSREDOVISNING 2012
Självfinansieringsgrad
2012 2011
KASSAFLÖDE FÖRE INVESTERINGAR DIVIDERAT MED
KASSAFLÖDE FRÅN INVESTERINGSVERKSAMHETEN
Kassaflöde från löpande verksamheten (mnkr) 209 235
Kassaflöde från investeringsverksamheten (mnkr)
200
178
Självfinansieringsgrad (%)
104
132
Syfte: Visar hur årets egna medel från den löpande verksamheten bidrar till finansiering av investeringar.
Rörelsemarginal
2012 2011
RÖRELSERESULTAT I PROCENT AV RÖRELSENS INTÄKTER
Rörelseresultat (mnkr) 135 163
Rörelsens intäkter (mnkr)
1055
1086
Rörelsemarginal (%)
12,8
15,0
Syfte: Visar hur stor del av försäljningen som finns kvar för att täcka räntor, skatt och vinst.
Nettomarginal
2012 2011
RESULTAT EFTER FINANSIELLA POSTER I PROCENT
AV RÖRELSENS INTÄKTER
Resultat efter finansiella poster (mnkr) 39 119
rörelsens intäkter (mnkr)
1055
1086
Nettomarginal (%)
9,4
11,2
Syfte: Visar hur stor del av försäljningen som finns kvar för att täcka räntor, skatt och vinst.
Genomsnittlig skuldränta
2012
2011
Finansiella kostnader
39
41
Genomsnittliga skulder och avsättningar (mnkr) 1512
1443
Genomsnittlig skuldränta (%)
2,6
2,8
FINANSIELLA KOSTNADER I PROCENT AV GENOMSNITTLIGT
SKULDSÄTTNING OCH AVSÄTTNINGAR
Syfte: Visar den genomsnittliga skuldränta som företagets skulder är belastad med.
Räntetäckningsgrad2012 2011
RÖRELSERESULTAT PLUS FINANSIELLA INTÄKTER I FÖRHÅLLANDE
TILL FINANSIELLA KOSTNADER
Finansiella kostnader
135
159
Genomsnittliga skulder och avsättningar (mnkr) 39
41
Genomsnittlig skuldränta (%)
3,4
3,9
Syfte: Visar företagets förmåga att betala de finansiella kostnaderna.
GÄVLE ENERGI ÅRSREDOVISNING 2012 | 53
Produktion Lundberg & Co. Tryck Tierps Tryckeri 201306.
Organisationsnummer: 556407-2501
Förrådsgatan 6, Box 783, 801 29 Gävle, 026-17 85 00,
[email protected], www.gavleenergi.se