Transcript Tjäna pengar på jakten

Nr 4
2005
Pris 55 kronor inkl moms
Tjäna pengar
på jakten
Teknikföretag
på högvarv – nya
maskiner på gång
Kraftsamling
i norra Sverige
Möte med björn
För oss är effektivitet, ergonomi och funktion självklarheter. Vi tror på små detaljer som gör skillnad.
Närmaste återförsäljare: se jonsered.se eller Gula sidorna.
INNEHÅLL
Nummer 4 2005
Nästa nummer utkommer 19 oktober • TEMA: Bilar & skogsmaskiner
ingår som en medlemsförmån i
landets fem skogsägareföreningar
tillsammans med en bilaga från respektive förening. Vid adressändring
kontakta din skogsägareförening.
Södra Skogsägarna
www.sodra.se
0470-890 00
Mellanskog
www.mellanskog.se
018-17 09 00
Skogsägarna Norrskog
www. norrskog.se
0612-71 87 00
Norra Skogsägarna
www.norraskogsagarna.se
090-15 67 00
REDAKTION
Chefredaktör och ansvarig utgivare:
Pär Fornling
Stålbrandsgatan 5, 214 46 Malmö
Telefon och fax: 040-92 25 55
E-post: [email protected]
Redigeringsansvarig:
Lena Persson
Box 6044, 200 11 Malmö
Telefon: 040-601 64 69
Fax: 040-601 64 99
E-post: [email protected]
ANNONS
Birgit Emilsson
Box 6044, 200 11 Malmö
Telefon: 040-601 64 55
Fax: 040- 601 64 49
E-post: [email protected]
Ronny Gustavsson
113 92 Stockholm
Telefon: 08-588 367 97
Fax: 08-588 369 99
E-post: [email protected]
Annonsmaterial:
[email protected]
PRENUMERATION
Telefon: 040-601 63 65
Fax: 040-601 63 55
E-post: [email protected]
Prenumerationspris helår
(6 nummer) 295 kronor inkl moms
Lösnummer 55 kronor inkl moms
REDAKTIONSRÅD
Per Bengtsson, Magnus Berg, Jenny
Karlsson, Gunilla Kjellsson, Börje
Lagerquist, Anders Olsson och Ola
Persson.
Hemsida: www.atl.nu/skog i samarbete med tidningen ATL.
LASTBILARNA har gått i skytteltrafik till växande jättelager av stormvirke.
BLIVANDE JULGRANAR
hos skogsägaren Peter de
Neergaard.
5 LEDARE: Nyttja skogens möjligheter till landsbygdsutveckling.
6 PROFILEN: Linda Hedlund, blivande chef för
LRF Skogsägarna.
8 NYHETER: Arbetet i stormskogen går bra, men det finns
fortfarande många frågtecken om dyrare försäkringar,
föryngringar och vägstöd.
10 NYHETER: Fusionen mellan Norra och NLS öppnar för
nya möjligheter.
12 FORSKNING: Ett dåligt år för kottar, Skogforsk ger tips
och handledning på nätet genom Kunskap direkt.
SAKEN ÄR KLAR! Ulf Hannu,
NLS, och Tomas Mörtsell,
Norra, bekräftar fusionen med
en handskakning.
16 SKOGSSKÖTSEL: En genomgång av blädning och andra
skogsskötselmetoder.
18 TEKNIK: Företagen som gör utrustning till skogsbruket går
för högtryck och har flera tekniska nyheter på gång.
26 EXPERTPANEL: Färgstarkt svar och tips om gödsling,
jätteaspar och sitka.
OMSLAG.
Jakt med
stövare.
Foto: Sture
Markström
28 JAKT: Tips och historia om jakt med stövare, utrustning för
friluftslivet och analys som pekar på att jakt, fiske och turism
kan ge närmre en miljard kronor i extra inkomster.
35 DAGBOK: Följ skogsutredarna under en intensiv vecka
i Kanada.
37 DANMARK: Möt en dansk skogsägare och lär om
julgransodling.
För ej beställt material ansvaras ej.
Vi Skogsägare produceras av LRF
Media AB på uppdrag av skogsägareföreningarna.
TS-upplaga 2004: 97 700
Tryck: Hansaprint, Åbo
Repro:LRF Media AB, Malmö
41 NYHETER: Medalj till en nyckelperson inom
LRF Skogsägarna.
44 MARKNAD: En analys av den japanska marknaden där det
råder vänteläge inför bygglyftet. Bra halvårsbokslut för Södra.
52 NAMN OCH NYTT: Prisad träsatsning i Kina.
BLÄDNING bör vara svag,
men når inte upp till kalhyggesbruk då det gäller produktion,
konstaterar Lars Lundqvist.
www.atl.nu/skog
TVÅ TIDNINGAR – SAMMA SIDA
VI SKOGSÄGARE 4/05
3
ad betyder ordet landsbygdsutveckling?
Uppenbarligen inte samma sak idag som för något årtionde sedan.
Då formades ytterligare ett EU-program för landsbygdsutveckling (LBU). Det kom nästan
helt och hållet att handla om jordbruk, vilket inte var så konstigt. Men om vi verkligen talar om att
utveckla landsbygden är det uppenbart att skogen måste finnas med på ett hörn.
V
TYVÄRR HAR DET egentligen inte handlat så mycket om utveckling, utan snarare om att bromsa
jordbrukets avveckling i missgynnade områden. En betydande del går dessutom till olika miljöåtgärder.
Det är naturligtvis bra, men det behövs mer än så. Något som inte konserverar utan öppnar vägen för
växandet och nytt företagande.
Från dagens LBU-program som inleddes år 2000 har drygt 20 miljarder kronor betalats ut, varav
hälften från EU. Det handlar med andra ord om mycket pengar.
Nu är det dags för ett nytt program som ska börja gälla år 2007.
Trots att skogen så uppenbart handlar om landsbygdsutveckling är det tveksamt i vilken grad den
kommer med.
Huvudsakligen finns det två invändningar mot att involvera skogen:
• Jordbruket behöver alla pengar man kan vaska fram.
• Det är dumt att föra skogen djupare in i EU och riskera att den blir någon sorts jordbrukspolitik.
Bägge argumenten är enkelspåriga.
Det är klart att LBU förblir ett medel i jordbrukspolitiken, men det är fel att måla upp ett motsatsförhållande till skogen. I de enskilda fallen kan det förstås skilja, men på det hela taget är det samma
gårdar och samma landsbygd som utvecklas. Om det inte sker en förskjutning från jord till skog är det
snarare risk för att en hel del av pengarna försvinner.
Då det gäller rädslan att skogen ska hamna i samma träsk som jordbrukspolitiken delas den nog av
alla, även den mest förhärdade och hängivna EU-byråkrat.
Det vanliga skogsbruket ska förstås köra vidare som idag. Landsbygdsutveckling i det här
fallet handlar om att ge draghjälp åt annan näraliggande verksamhet.
Det kan vara skogsbilvägar och infrastruktur, utbildning, nätverk, marknadsföring,
turism, jakt, fiske, småskalig träförädling och liknande.
Annorlunda uttryckt kan man tala om nya möjligheter att leva på sin skogsgård
vid sidan av det traditionella jordbruket och skogsbruket.
Oavsett vad man tycker så finns skogsfrågorna i EU och det är lika bra att
engagera sig, påverka och dra nytta av de möjligheter som ges.
DET ÄR FASCINERANDE så mycket som är på väg att slå ut i full
blom sedan dagens LBU-program formades;
Vi har fått höga trähus, grön el, pellets, etanol, biodiesel, insikt om
”kolsänkor”, vildmarksturism, småskalig teknik, nya byggsystem…
Allt det här handlar på olika sätt om landsbygdsutveckling.
Hur det går med LBU-stöden återstår att se.
I slutet av juni kom ministrarna överens om principerna. En nyhet är
att man lyfter fram förädling av skogsprodukter i ”mikroföretag”, med
upp till 10 anställda. Med god vilja finns möjlighet att göra mer.
Det går att fördjupa sig mycket mer i snårskogen med regelverk och
EU-byråkrati.
Men kanske räcker det att fundera över vad ”landsbygdsutveckling”
i sin rätta betydelse egentligen
kan förväntas innebära idag
och de närmaste tio åren.
Pär Fornling, Chefredaktör
VI SKOGSÄGARE 4/05
LEDAREN
En naturlig del i utvecklingen
PROFILEN
Från regeringen
till Skogsägarna
Linda Hedlund flyttar arbetsplatsen några stenkast, från regeringskansliet till LRF Skogsägarna där hon är blivande chef.
Av Pär Fornling
E
n och annan kommer
kanske ihåg henne från
den där sommaren i
slutet av 80-talet när de döda
sälarna på Västkusten plötsligt
blev ett huvudnummer i valrörelsen.
Då arbetade Linda på Naturvårdsverket och fick svara på
många frågor om sälar.
Det var alltså via miljöfrågorna vägen ledde vidare ut
i skogen. Hon arbetade tidigt
med vad som då kallades
faunavård och numera biologisk mångfald.
Med den bakgrunden är första frågan naturlig:
Har vi en rimlig balans mellan produktion och miljö?
– Jag tycker nog det är lite
för mycket miljö i media. Det
känns som om produktionen
kommer i bakgrunden, folk fattar inte att det här är en viktig
näring för landet. Det hoppas
jag vi kan ändra på. Samtidigt
anser jag självklart att vi ska
nyttja skogen hållbart och inte
föröda naturresurserna som
både vi och våra barn ska leva
av.
Hur kan bilden ändras?
– Det är för tidigt att gå in på
nu, jag ber att få återkomma när
jag kommit in i mitt nya arbete.
Men jag tycker att skogsägarrörelsen kommer onödigt dåligt ut i media med tanke på hur
duktiga man är. De frivilliga
avsättningarna borde kunna
föras fram på ett bättre sätt.
Hur ser du på skogsägarrörelsen?
– Positivt förstås, annars
skulle jag inte ta jobbet. Det
är bra att man kan samarbeta
på det sättet och jag ser fram
emot att vara med och utveckla
6
organisationen ytterligare.
När börjar du?
– Den första oktober. Så
småningom får jag ansvaret
för LRF Skogsägarna när Ulf
Österblom går i pension om
några år. Det känns bra att få
ordentlig tid för att sätta sig in
i arbetet.
Vad innebär ditt nuvarande
arbete?
– Jag ansvarar för skogspolitiken på näringsdepartementet
åt ministern, Ulrika Messing.
Hur hamnade du där?
– Jag pluggade i Uppsala
och doktorerade 1990 inom
viltekologi. Det innebar en del
undervisning i faunavård på
skogsutbildningarna i Skinnskatteberg och Garpenberg.
Därefter blev jag jakthandläggare på naturvårdsverket. Det
handlade mycket om älgjakt,
men det blev många andra frågor också. Arbetet gled över till
mer internationella frågor, inte
minst Rio-konferensen med
konventionen om biologisk
mångfald. Från naturvårdsveket var det inte så långt till
miljödepartementet. Därmed
var jag i regeringskansliet och
för tre år sedan började jag på
näringsdepartementet.
Vad finns på ditt arbetsbord
just nu?
– I går kom jag från New
York efter ett FN-möte om en
eventuell skogskonvention. För
övrigt har det naturligtvis varit
mycket med stormen den här
våren. Dessutom har vi den stora skogspolitiska utredningen
och en mängd andra frågor.
New York låter roligt….
– I och för sig, men för-
handlingar om internationella uppgörelser är
ganska sega. Det är väldigt många möten. Dels
ska vi komma överens
inom EU och dels har vi
själva FN-förhandlingarna. Ofta blir det inte
ens tid att äta mer än en
smörgås farten, det har
hänt att jag gått ner ett
par kilo under liknande
mötesrundor….
Får vi någon skogskonvention?
– Det är tveksamt.
Sverige var pådrivande
från början, men har blivit mer skeptiska. Det är
svårt att nå enighet och
vi kan kanske samarbeta
lika bra på andra sätt.
Hur fungerar regeringens kontakter med
skogsnäringen?
– Från min horisont
är det bra kontakter med
både skogsindustrierna
och skogsägarrörelsen,
med ömsesidig respekt
för varandras roller. Vi
skulle inte klarat insatserna kring stormen
utan ett bra samarbete.
Är du nöjd med hur
stormen hanterades?
– Ja, jag tycker vi
åstadkom mycket under
en kort tid. Den politiska
processen har underlättats av
att det inte funnits några större
oenigheter.
I vilket ämne doktorerade du?
– Vattenödlor.
Har du haft någon praktisk
nytta av den fördjupade
kunskapen?
– En del frågor har jag kunnat besvara som specialist,
men avhandlingen ska också
ses som ett projekt där man lär
sig mycket på vägen. För övrigt
träffade jag min man, Kjell-
VI SKOGSÄGARE 4/05
I bakgrunden skymtar riksdagshuset, en viktig uppgift för Linda Hedlund är att föra fram familjejordbrukets betydelse för beslutsfattarna där, liksom på
andra ställen. Inte minst tycker hon att det finns anledning för Sverige att vara aktivare och mer pådrivande i EU då det gäller skogsfrågorna.
Olof, på Öland under mitt fältarbete med avhandlingen.
Har ni några barn?
– Jadå, två hästtokiga tjejer.
Susanna 17 år och Linnea 13
år.
VI SKOGSÄGARE 4/05
Hur är din egen relation till
skogen?
– Den har alltid betytt
mycket. Jag växte upp i Östergötlands Sturefors med skogen inpå knuten. Då var den
en ständig lekplats. I flera år
hade jag hund vilket gav många
skogspromenader, numera har
vi två hästar och tar gärna ridturer i skogen. Annars är det
skönt att bara promenera mellan träden och fundera. Jag har
behov av att vara ensam ibland,
ha det tyst omkring mig och
samla tankarna.
Om vadå?
– Det är olika, just nu handlar det mycket om mitt kommande arbete.
7
NYHETER
”Det går över förväntan”
Arbetet i stormskogen
går bra, men det finns
frågetecken när det
gäller statens insatser till
föryngringar och vägar.
Av Pär Fornling
– Vår bedömning är att upparbetningen gått över förväntan
och att det är viktigt att vi kan
fortsätta att behålla ett högt
tempo för att minska riskerna
för insektsskador framöver,
säger Göran Enander, generaldirektör på Skogsstyrelsen
Av totalt 75 miljoner kubikmeter räknar Skogsstyrelsen
med att hälften av virket hade
tagits om hand den första juli.
Prognosen för tredje kvartalet
är att man hinner ta hand om
ytterligare 11 miljoner kubikmeter.
För Södras del har takten
reducerats en del för att arbetet som planerat ska bli klart i
april nästa år. Det finns nämligen inget mervärde i att försöka
pressa tiden mer än så.
I mitten av augusti hade man
tagit hand om drygt 16 av 28
miljoner kubikmeter virke.
– Skogen som stått kvar över
sommaren med rotkontakt har
klarat sig fint och vi har dessutom haft hjälp av vädret. Men
även om allt går bra får vi inte
glömma att det faktiskt fortfarande är en katastrofsituation
vi hanterar, konstaterar Södras
virkeschef Anders Svensson.
Inför hösten har ett antal
frågetecken rätats ut och andra
tillkommit:
√ Föryngringarna
Ännu i slutet av augusti
saknades klara besked om
hur stödet till föryngringar
ska utformas. I de interna förhandlingarna med regeringen
har miljöpartiet varit kritiska
till att ge stöd till gran. I ett av
huvudförslagen räknar Skogsstyrelsen med totalt 800 miljoner kronor, vilket innebär 5 700
kronor per hektar för en vanlig
barrplantering (se Vi Skogsägare nr 3-05, sidan 26).
√ Försäkringarna
Länsförsäkringar, som domi-
nerar marknaden, räknar med
att betala ut 1,2 miljarder kronor i ersättning för skadad skog,
dessutom tillkommer drygt en
miljard till andra stormskador.
Det här innebär att försäkringarna blir dyrare framöver.
De mindre sockenbolagen
har redan flaggat för premiehöjningar med 50 procent.
– Höjningen hänger på
kostnaderna för våra återförsäkringar. Vi avvaktar tills
vidare, men spontant tycker
jag 50 procent låter mycket,
säger Anders Blomqvist, chef
för lantbruksförsäkringar på
Länsförsäkringar AB.
Tills vidare gäller de gamla
priserna.
Ett frågetecken berör ersättningar för tekniska skador
med sprickor och spänningar i
träd som brutits av eller legat i
spänn. Sågverken har hävdat att
det sänker värdet med 50 kronor kubikmetern i snitt.
Försäkringsbolagen menar
att man tar hänsyn till det vid
besiktningen i skogen och nu
verkar det klart att träd i spänn
räknas med, liksom de som
brutits av.
– Jag upplever inte att det
finns några direkta frågetecken
kring ersättningarna, säger Anders Blomqvist.
U!
JUST N
STIHLkvalitet för endast:
1.690:ord. pris 1.990:-
Erbjudandet gäller t.o.m 30 september 2005
STIHL röjsågar från 4.590:-
www.stihl.se • 020 - 555 666
8
VI SKOGSÄGARE 4/05
Ett av de väldiga virkeslagren, som i sommar blivit ett något udda turistmål.
√
Sönderkörda vägar
Regeringen har anslagit 100
miljoner kronor i extra anslag till vägarna som skadats
av virkestransporterna. Frågan gäller fördelningen. LRF
Skogsägarna ser en risk i att
pengarna i huvudsak går till de
vägar som redan i dag får statsbidrag, eftersom Vägverket har
rutiner för att betala ut pengar
till dessa.
– Många skador fi nns på
enskilda vägar utan statsbidrag.
Det rimliga är att behandla alla
lika och ha någon form av ansökningsförfarande för att få
pengar, säger Magnus Niklasson, LRF Skogsägarna.
√ Lagringen
Turistbyrån i Ljungby har
under sommaren haft 150–200
förfrågningar i veckan från folk
som vill titta på lagren!
– Vi har varit försiktiga med
att göra stormen till en turistattraktion, den innebar ju trots
allt stort lidande för många,
säger Hanna Larsson på turistbyrån.
I huvudsak är det sågtimmer
som lagras på terminaler. För
Södras del är målet att lagra
4 miljoner kubikmeter, vilket
motsvarar en årsförbrukning.
Man bör nå dit under september månad. Föreningens största terminal finns i Hammargården, söder om Ljungby,
VI SKOGSÄGARE 4/05
med 275 000 kubikmeter. En
del lagras i Kisasjön där man
arbetar för att klara syresättningen i vattnet.
√ Insekterna
Den relativt blöta sommaren
har bidragit till att skräckscenarierna inte förverkligats. SLU
håller fast vid bedömningen
att 5 procent av de stormfällda
träden angrips av granbarkborren.
För att undvika massförökning är det viktigt att få ut
virket innan insekterna kläcks
nästa sommar. Dessutom är
det bra om sommaren 2006
blir kylig.
√ Olyckorna
I augusti hade nio personer
omkommit i stormarbetet och
ett 60-tal fått allvarliga skador
som anmälts till Arbetsmiljöverket.
Men tidigare undersökningar visar att knappt hälften av
olyckorna anmäls.
Akutmottagningarna i Växjö
och Ljungby har sedan stormen
dagligen fått in personer som
skadats i röjningsarbetet.
√ Transporterna
Tillståndet för att använda utländska chaufförer har
förlängts till 30 november, men
Södra räknar med att förstärkningen behövs längre än så.
9
NYHETER
”En fusion för
att expandera”
Efter en del stötestenar i början av vägen gick fusionen mellan NLS och
Norra som på räls. Nu är arbetet i full gång med att formera den stora
föreningen.
Av Pär Fornling
För 15 år sedan var det elva
skogsägarföreningar i landet,
sedan den 1 september är det
fyra.
Drivkraften i utvecklingen är
storleksfördelarna och fusionen
mellan NLS (Norrbottens Läns
Skogsägarförening) och Norra
Skogsägarna är förstås inget
undantag.
– Vi räknar med att sänka
de administrativa kostnaderna
med sex miljoner kronor om
året, dessutom får vi en bättre
ställning på virkesmarknaden,
säger VD Bo T Holm.
Så blir det när en större
mängd virke kan hanteras från
ett huvudkontor, med ett datasystem och ett ekonomisystem.
Däremot handlar det inte om
besparingar i fältorganisationen för att skaffa virke.
– Det här är ingen fusion för
att spara utan för att expandera,
betonar Bo T Holm.
Ett av målen är ta 50 procent
av virkesmarknaden i Norrbotten, där andelen idag är kring
40 procent.
– Det är fullt realistiskt genom aktivt arbete och marknadsföring, säger Ulf Hannu.
Som ordförande för NLS har
han varit med på hela resan till
Norra Skogsägarna, vilket varit
en ganska ryckig färd. Här är
några vägmärken:
• På våren 2002 tog Norra
över Holmens virkesorganisation i Luleå-distriktet. Därmed
klev man in på grannföreningens kärnområde, vilket mottogs
med blandade känslor inom
NLS.
• Likväl väcktes den gamla
tanken på en fusion till liv och
man tillsatte en gemensam utredning.
10
• I slutet av februari 2003 avbröts fusionsarbetet. En springande punkt gällde att Norra
ville lägga ner Bodensågen.
När det låst sig vid förhandlingsbordet är det inte helt lätt
för samma aktörer att göra omtag, men i november ändrades
laguppställningen genom att
Norra fick både ny ordförande
och ny VD.
På Norras stämma i januari
2005 fanns en motion från
Vindeln om att söka samarbete
med NLS som antogs med en
skarpare skrivning än vad styrelsen föreslagit.
Därefter gick det fort:
• I maj 2005 träffades föreningarnas presidier (tre från
vardera styrelsen+VD) en eftermiddag i Skellefteå. När
man åkte därifrån var allt bäddat för att gå ihop.
• På förmiddagen den 21 juni
höll bägge styrelserna varsitt
styrelsemöte i Piteå, med fusion som enda fråga. Bägge var
färdiga till lunchen och bägge
var positiva. Fusionen offentliggjordes på en presskonferens
samma eftermiddag.
• Den 1 augusti höll NLS
extra stämma i Boden, där 39
av 40 ombud sade ja. Eftersom
det är långt mer än 90 procent
behövdes ingen ytterligare
stämma.
• På Norras extra stämma den
8:e augusti ropade nästan alla
99 ombuden ja. Därmed var
saken klar.
– Det känns oerhört bra. Vi
får ett bättre läge på virkesmarknaden, är starkare när
det gäller att företräda familjeskogsbrukarna och driva de
näringspolitiska frågorna, säger Norras ordförande Tomas
Mörtsell.
Till utmaningarna efter en
fusion hör att hålla ihop den
större föreningen.
– Det bör gå smidigt, i synnerhet som enigheten varit så
total om att gå ihop, säger Tomas Mörtsell.
Vid Norras stämma i januari
väljs en ny styrelse, fram till
dess ingår norrbottningarna Ulf
Faktaruta: fusionen
Innan fusionen hade NLS
3 750 medlemmar och Norra
kring 9 000 medlemmar.
Omsättningen i föreningen
stiger till 1,5 miljarder kronor.
Föreningen har tre sågverk
(Kåge, Sävar, Lycksele), en
stolpfabrik utanför Bjurum och
komponenttillverkning i anslutning till Kågesågen.
Norras virkesfångst förra året
var 1,32 miljoner kubikmeter
och NLS 0,34.
Hannu, Ulf Bjuhr och Torgny
Hardselius som adjungerande
ledamöter.
Under åren med alla fusioner
är NLS den enda förening som
varit sig lik ända sedan bildandet 1933.
Känns det vemodigt att NLS
nu upphört som självständig
förening efter så många år?
En nöjd kvartett med nyckelpersonerna bakom fusionen, norras ordförande Tomas Mörtsell, Ulf Hannu NLS, VD Bo T Holm och Ingemar Nilsson,
NLS.
VI SKOGSÄGARE 4/05
Impregnerad miljöfråga
Ett orosmoln kring fusionen
har varit en eventuell miljöskuld från impregneringen vid
sågen i Boden.
– Våra miljöjurister gör
bedömningen att eventuella
kostnader för sanering inte
drabbar föreningen, säger
Norras ordförande Tomas
Mörtsell
Ingemar Nilsson, som nu äger
sågen, hoppas att det inte blir
några kostnader alls.
– En preliminär rapport visar
att föroreningarna är mindre
än befarat och om marken är
förorenad har bolaget likväl
följt de bestämmelser som då
gällde, konstaterar han.
– Det är klart man känner
respekt när man ser på hur
de som startade det hela fick
kämpa och sätta sina gårdar
i pant för att finansiera föreningen. Men det här är en
naturlig utveckling och jag
tror våra grundare skulle förstå varför vi gör det, säger Ulf
Hannu.
Ingemar Nilsson laddar inför de nya uppgifterna med en skogspromenad.
Går sin egen väg
Redan när Ingemar Nilsson tillträdde som VD för NLS
antog han att en fusion skulle vara bra. Han blev ännu
mer övertygad efter att ha studerat siffrorna närmare.
– Nyckeltalen visade att vi
hade en anskaffningskostnad
på 50 kronor per kubikmeter
virke, medan de större föreningarna låg på 30 kronor. Skillnaderna låg inte så mycket på
fältarbetet, utan mer på administrationen, konstaterar Ingemar Nilsson.
Det blir helt enkelt billigare
att administrera om kostnaderna för huvudkontoret kan
fördelas på många fler kubikmeter virke.
Men när Ingemar Nilsson
började i oktober år 2003 hade
den tilltänkta fusionen med
Norra havererat.
Det var alltså bara att göra
VI SKOGSÄGARE 4/05
det bästa av situationen och ta
itu med ett mer akut problem
som dök upp i analysen av siffrorna och marknaden: Bodensågen.
– Våren 2004 insåg jag att
den långsiktiga konjunkturen
och förlusterna gjorde att det
var alltför stora risker att fortsätta verksamheten i de gamla
hjulspåren, säger han.
Att bara lägga ner sågen var
inget alternativ. Avvecklingskostnaderna skulle bli så dyra
att också föreningens verksamhet äventyrades.
Lösningen blev avveckla
själva sågverket, men behålla
impregnering och hyvling.
Det var möjligt genom en
uppgörelse med SCA som innerbär att bolaget förädlar
virke i Boden. I gengälld har
NLS förbundit sig att leverera
100 000 kubikmeter sågtimmer
om året till SCA.
Avtalet, som nu rullat på i
ett halvt år, gäller i ytterligare
4,5 år.
Sågverksutrustningen såldes till Ikea i Ryssland, av en
man som visste precis vad han
köpte: NLS förre VD Tomas
Bergdahl.
Då fusionsplanerna snurrade
för fullt i första omgången passade han på att se sig om efter
nytt arbete och flyttade till
IKEA-ägda Swedwood.
Genom den affären och SCAavtalet var mycket förändrat.
– Innan dess satt föreningen
fast med 40 miljoner kronor i
sågen. Vi fick tillbaks nästan
alla de pengarna, säger Ingemar Nilsson.
Eftersom Norra konkurrerar med SCA var det mindre
lämpligt att ta med Bodensågen
i fusionen.
Lösningen blev att Ingemar
Nilsson den 16:e augusti själv
tog över verksamheten.
Köpesumman är inte officiell, men han säger sig vara
nöjd med uppgörelsen.
– Bolaget går i stort sett med
nollresultat i dagsläget, men de
närmsta 4,5 åren är i alla fall
tryggade genom avtalet med
SCA. Jag tänker inte själv bli
operativ i verksamheten, utan
räknar med att få tid för en
del konsultarbete också, säger
han.
Ingemar Nilsson är själv
skogsägare och medlem i föreningen, men har framför allt
erfarenheter från övriga näringslivet.
Frågan är vad inhoppet i
kooperationen gett för erfarenheter?
– I grunden tycker jag den
ekonomiska föreningen är bra.
Arbetet är kanske lite omständigare än i andra företag och det
blir lite mer politik i frågorna,
men jag tycker vår styrelse har
fungerat mycket affärsmässigt
och handlingskraftigt.
– Om jag ska säga något negativ så tycker jag att medlemsengagemanget är lite dåligt.
På SBO-möten och liknande
kom i genomsnitt fem procent
av medlemmarna. Här måste
man få till en förbättring.
11
FORSKNING
Snytbaggar invaderar
brända hyggen
Hyggesbränningen görs
oftast i syfte att gynna
sällsynta, brandälskande,
insektsarter. Men också
snytbaggarna uppskattar
nybrända hyggen!
Resultat från forskningsinstitutet Skogforsk visar att hela
föryngringar kan förstöras av
snytbaggar om plantering görs
för tidigt efter bränning.
– Det är oklart varför skadorna blir så svåra, men det kan
bero på att bränningen lockar
snytbaggar till platsen. Det kan
också bero på att färska plantor är den enda mat som finns
när snytbaggarna landar på en
plats där all annan vegetation
har brunnit upp, säger Henrik
von Hofsten på Skogforsk.
I Sverige hyggesbränner
skogsbruket något tusental hektar skogsmark varje år. Syftet
är att gynna sällsynta djur och
växter som är beroende av att
det brinner i skogen. Krav på
hyggesbränning fi nns dessutom inskrivet i certifieringskraven för de båda certifierings-
systemen FSC och PEFC.
Risken för allvarliga snytbaggeangrepp är störst på nyupptagna hyggen och på nyligen brända hyggen.
– Vårt råd är att ha is i magen och vänta med planteringen
minst tre år efter slutavverkning och minst två år efter
bränning. Då minskar risken
för snytbaggeskador markant,
säger Henrik von Hofsten.
Fakta om snytbaggeskador
• Snytbaggen äter barken på nyplanterade tall- och granplantor
med påföljd att plantorna ringbarkas och dör. Skadorna beräknas
kosta skogsbruket flera hundra miljoner kronor per år.
• Snytbaggeangrepp kan bli allvarliga efter bränning även i inre
Norrland där snytbaggen normalt inte är ett stort problem.
Räkna med din skog
Kunskap direkt – rådgivaren
på nätet – erbjuder allt fler
möjligheter för dig som äger
skog.
Där finns en mängd fakta,
råd, övningar och frågesporter.
Sajten innehåller också en
flera ”räknesnurror” där man
kan räkna på sin egen skog;
beräkna volymen på enskilda
träd, räkna om virkesvolymer
från en måttenhet till en annan
(m3to, m3fub, m3sk) eller ta reda på frostrisken i ett bestånd.
Inför planteringen finns en
övning att ta med i förberedelserna. ”Sätt plantan rätt” med
tips om rätt planteringspunkt
beroende på hur marken ser ut.
En bild från ”Sätt plantan rätt”.
Gå in på www.kunskapdirekt.
se och välj fliken ”Verktyg”.
Filmen
om
arbete i
stormfälld skog
ser ut så
här.
En film som räddar liv
Skogforsk har tagit fram en
instruktionsfilm för arbete i
stormfälld skog. Den beskriver hur huggare arbetar säkert
inom skogsmaskinernas riskområde.
Filmen distribueras av skogsägareföreningarna, skogsvårdsstyrelserna och SMF (Skogsmaskinföretagarna).
Filmen består av fyra kapitel:
1. Planering
Säkerhetstänkandet börjar
redan vid planeringen - rätt
maskin på rätt plats. Ställ kvalitetskrav på dem du anlitar.
2. Motorsågsarbete
Huggarinstruktören Svante
Hansson tipsar om bra rutiner
och visar motorsågsarbete –
stormkap, motkap och V-kap.
3. Lagarbete
Ett rutinerat lag (huggare/
skördare) går igenom säkra
arbetssätt och ger tips.
4. Maskinarbete
Vissa bestånd är för farliga
för huggare, men även i ett renodlat maskinlagg måste man
tänka på säkerheten.
Inte en kotte i skogen
I år blir det rekordlite kottar på de svenska
granarna. Följden blir
fröbrist, ett sämre utbud
av granplantor och lägre
virkesproduktion i de
granskogar som anläggs
efter stormen.
Så här kunde granarna ha sett ut om
det inte vore för den kalla och blöta
sommaren förra året.
12
Kottbristen kommer att gälla
i hela landet, både i skogen
och i skogsbrukets granfröplantager. Orsaken är den blöta
och kalla sommaren 2004 som
gjorde att det inte bildades
några blomknoppar på granen
– knoppar som skulle ha blommat och givit kottar i år.
Olle Rosenberg på Skogforsk
har rest land och rike runt i
jakten på granblommor för sin
forskning om skadeinsekter på
grankottar:
– Skogforsks kott- och fröprognos från i höstas vittnade
om att det skulle bli ont om
granblommor i år, men vi förstod inte att det skulle bli så
här lite. Trots att vi har besökt
många granfröplantager har vi
bara hittat sex träd som når upp
till det ganska modesta kravet
på minst fem blommor, säger
han.
För skogsägare som vill plantera gran efter stormen blir fröbristen kännbar. Plantagerna
erbjuder i vanliga fall förädlat
frö som producerar träd med
högre tillväxt och värde än frö
från svenska granskogar.
Eftersom granen i södra
Sverige inte har blommat ordentligt på flera år är lagren av
plantagefrö i det närmaste slut.
Nu tvingas många plantskolor
använda gamla lager av skogsfrö som ger lägre virkesproduktion än förädlat frö.
Men det är inte bara skogsbruket som får problem när
granen inte vill blomma. Utan
kottar blir det också ont om mat
för fröälskare som ekorre, korsnäbb och hackspett.
Nytt från Skogforsk
produceras av Skogsbrukets
Forskningsinstitut
Kontaktperson på Skogforsk är
Malin von Essen, tel 018-18 85 76
[email protected]
VI SKOGSÄGARE 4/05
Känslan i en skogsmaskin
från John Deere Forestry
John Deere 1470D med CH8-kran är en extremt produktiv skördare. Lekande lätt
hanteras även de riktigt tunga träden. Begreppet körglädje har aldrig varit mer relevant
när det gäller en skogsmaskin.
Alla våra skördare och skotare är perfekt anpassade till sina olika arbetsuppgifter.
Suveräna medspårningsegenskaper hos en gallringskotare tycker vi är lika viktiga som
vår största skördares spektakulära styrrkeuppvisningar i grovskogen.
Därför finns den där speciella känslan inbyggd i alla skogsmaskiner - stora som små från John Deere Forestry. Känslan är svår att beskriva. Bäst är att du upplever den själv.
www.JohnDeere.se
PRODUKTIVITET I UTNYTTJANDEGRAD I LÅGA DRIFTSKOSTNADER
SKOGSSKÖTSEL
Blädning, naturkultur
eller trakthyggesbruk?
En exkursion om ”kalhyggesfritt granskogsbruk” i början av sommaren
låg rätt i tiden. Nu ifrågasätts åter skogsbrukets hyggen av olika skäl.
Av Pär Fornling
E
tt av uppdragen för regeringens skogspolitiska
utredning, som pågår för
fullt, är att titta på alternativ till
dagens skogsbruk.
Vad det innebär återstår att
se. I första hand kan alternativen komma att gälla ”rekreationsskog” nära tätorterna.
• I en annan utredning arbetar Skogsstyrelsen med att
hitta en strategi för ”kontinuitetsskogarna”. Det handlar mer
om naturvårdsskäl i skogar som
varit sig i stort sett lika sedan
år 1700. Enligt Skogsstyrelsen
finns det knappa 2 miljoner
hektar kontinuitetsskog. Det
mesta är på väg att skyddas
genom reservat, men för resten
förväntas det bli krav på speciell skötsel.
• Dessutom lanserar professor Mats Hagner något som
kallas ”naturkultur”, ett skötselsystem där träden huggs
successivt när de nått bästa
värde. Tanken är att ”befria”
och släppa fram undertryckta
träd av god kvalité. Vid behov
kompletteras den naturliga föryngringen med plantering.
Tre kommuner – Lidingö,
Lycksele och Ludvika – har
redan flaggat för att skogarna
ska skötas enligt naturkultur.
Förgrundsmännen till dagens
skogsbruk följer nog förvånat
debatten i sin himmel, liksom
veteranerna som fullföljt planerna från 30-talet.
Det var då forskarna insåg
att något måste göras. För att
få upp produktionen förbered-
En försöksyta
med hård
blädning.
Hela 85
procent av
de största
träden
här togs
bort 1991.
De klena
träden
som lämnats kvar
vill inte
börja växa
ordentligt
och man
tappar
tillväxt.
Resultaten
pekar
mot att
blädningen
bör vara
mycket
försiktigare, rådet är
att hugga
en knapp
tredjedel
av träden.
16
des en övergång från blädning
till kalhyggen, eller trakthyggesbruk som det kallas i dagens
version.
– Världskriget kom emellan,
men därefter tog det fart. Efter
SCA och Modo gick Domänverket över från blädningsskogsbruk till ett trakthyggesbruk, berättar P-O Bäckström,
professor emeritus vid institutionen för skogsskötsel på SLU
i Umeå.
– En del gick för långt, med
hormoslyr och annat. Men det
där raderades successivt ut och
nu klarar vi naturhänsynen. I
vissa delar kan det behövas alternativ, men jag är övertygad
om att trakthyggesbruket är
rätt, säger han bestämt och påminner om att dåtidens forskare
och skogsmän var fullständigt
övertygade om att systemskiftet var rätt.
– Det är oroväckande om
gammal kunskap kastas överbord. Glöm inte att vi 1950
hade en avverkningsvolym på
50 miljoner kubikmeter. I dag
är det dubbelt så mycket.
Att dagens skogsbruk är
överlägset när det gäller volymproduktion bekräftas av forskningsprojektet ”kalhyggesfritt
granskogsbruk” finansierat av
Brattåstiftelsen och Norrskogs
forskningsstiftelse.
Lars Lundqvist, som doktorerat på blädning, har sammanställt resultaten och stöder sig
på egna försök i trakterna kring
Östersund.
Blädningen går ut på att ha
ett fullskiktat bestånd (med
träd i alla åldrar) och i olika
omgångar avverka de största
träden.
En nyckelfråga är hur stor
varje avverkning bör vara.
– Försöken visar att bästa
metoden för blädning är att
hugga omkring 30 procent
av de största träden och åter-
I försöket med naturkultur planteras tall- och granplantor bredvid
varandra för att se vilken som
klarar sig bäst.
komma med en ny huggning
när skogen åter vuxit ikapp till
utgångsläget.
– Om man glesar ut mer
kunde man tänka sig att ungskogen som lämnas kvar sätter
fart, men av någon anledning
händer inte så mycket, säger
Lars Lundqvist.
• Om 30 procent huggs är
tillväxten ungefär lika stor som
i en orörd skog.
• Om 85 procent av de största
träden huggs är tillväxten 30
procent lägre.
• Om 60 procent huggs är
tillväxten 20 procent lägre.
I försökområdet handlar det
som bäst om en tillväxt på 6
kubikmeter per år.
Med en vanlig avverkning,
markberedning och föryngring förmodas tillväxten blir
9 kubikmeter, alltså 50 procent
högre.
– Vi har lärt oss mycket av
det här. Den modell med trakthyggesbruket som vi kör idag
fungerar bäst ekonomiskt, men
där det finns andra skäl att ha
ett kontinuerligt skogsbruk
fungerar en lätt blädning bäst,
konstaterar skogsvårdschef Per
Persson, SCA, på vars marker
försöken gjorts.
VI SKOGSÄGARE 4/05
Björn Elfving, institutionen för skogsskötsel, varnar för att kvarstående
träd och plantor skadas vid blädningsingreppen.
Jonas Cedergren leder skogsstyrelsens treåriga utredning om
kontinuitetsskogar.
Per Persson, skogsvårdschef SCA,
räknar med 50 procent högre
tillväxt i det vanliga skogsbruket
jämfört med blädning.
Lars Lundqvist konstaterar att plantorna växer långsamt i blädningsskogen.
Professor emeritus P-O Bäckström,
säger sig vara väldigt skeptisk till
naturkultur. ”Det finns en risk att
hugga bort för mycket och det
är tveksamt om det fungerar att
plantera där det är glest”.
Christina Nilsson, Skogsvårdsstyrelsen i Storuman, berättar att det
finns enstaka markägare som vill
bläda skogen, men oftast faller det
på att virkesförådet kommer under
den gräns som lagen tillåter.
I blädningen slipper man
plantera, å andra sidan kan
man inte tillgodogöra sig förädlingsvinsterna, som gör att
varje plantgengeration växer
drygt 20 procent bättre än den
tidigare. Till riskerna med blädning hör att flera ingrepp ger
skador på träden och dessutom
risk för rotröta som får fäste i
stubbar och öppna skador.
Professor Björn Elfving har
ringen har någon större betydelse för beståndets utveckling,
bortfallet av plantor lär bli stor,
säger Björn Elfving.
Eftersom kompletterande
plantering är en huvudpoäng
med naturkultur har Mats Hagner förstås en annan åsikt, så
debatten lär fortsätta.
Tillväxten beräknas i alla
fall vara hälften så stor jämfört med den angränsande
contortaplanteringen.
Med hjälp av analysverktyg
(Heureka) har Björn Elving
skrivit fram utvecklingen.
– Med hänsyn till planteringskostnaderna får vi ett
årligt avkastningsvärde på
1 000 kronor per hektar och
år från contortan, jämfört med
400 kronor i det kalhyggesfria
skogsbruket, summerar Björn
Elfving.
VI SKOGSÄGARE 4/05
jämfört ett närliggande försök enligt naturkultur med en
konventionell contortaplantering i samma område. Här är
skillnaderna i tillväxt ännu
mer påtagliga. Efter att de avverkningsmogna träden tagits
bort (höggallring) har området
med naturkultur kompletterats
med plantering utan markberedning.
– Jag betvivlar att plante-
17
TEKNIK
Gyllene tider
för teknikföretagen
I skuggan av problem för annan industri går tillverkningen av skogsmaskiner för högvarv.
För den breda allmänheten är industrin ganska anonym eftersom
företagen sällan finns på börslistorna. Flertalet är dessutom små
och väldigt produktionsorienterade.
En bra värdemätare är Elmia Wood, världens största skogsmässa, där det i år var högtryck. Frågan är om mässan någonsin
hållits i en så positiv konjunktur.
En förklaring, med trista förtecken, är stormen som skapat ett
omedelbart och stort behov av maskiner.
Men det finns flera underliggande trender som drar åt samma
håll:
TIPS:
I en tidigare artikel om ”Skogens dolda miljardindustri” kartlades marknaden
och exportframgångarna för den småskaliga tekniken (Vi skogsägare nr 5-04,
som kan läsas på www.atl.nu/skog).
• Den nordiska kortvirkesmetoden fortsätter vinna terräng ute
i världen.
• Mycket av världens skogsbruk väntar fortfarande på mekanisering och inte minst är Ryssland en tillväxtmarknad.
• Självverksamheten är fortsatt hög bland skogsägarna och har
vidgats med ny teknik som terränghjulingar och småskalig förädling.
• Utöver den direkt ekonomiska nyttan tycker många helt enkelt
det är roligt och stimulerande att arbeta i den egna skogen och
göra något handfast i en tid när flera andra arbeten är ganska
abstrakta.
• Det finns många nya engagerade skogsägare, inte minst i östeuropa, som tilltalas av den svenska tekniken.
• I en del länder med relativt låga arbetskraftskostnader får det
som är småskaligt här hemma en mer industriell tillämpning.
Och sist, men inte minst, har Sverige och Finland många duktiga
och uppfinningsrika företagare som arbetar med skogsteknik.
Bilden som faktiskt alla företag vi talat med ger är närmast
odelat positiv, på de följande sidorna presenteras några av dem.
Alstor AB
Maskin med hytt
För några år sedan tillverkade
Alstor tio maskiner om året.
Nästa steg var att dubbla produktionen och nu räknar vd
Lars Jansson med att leverera
en maskin i veckan från fabriken i Dingle.
I gryningen, samma dag som
Elmia Wood öppnade, var en
ny modell klar. Det är en variant med hytt som jämfört med
den lilla öppna miniskotaren
har kraftigare chassi och ny
motor. Dessutom kan man lyfta
på utrustning för att processa
virke med hjälp av en stegmatare och en ”kap” som klipper
av stockar upp till 15 centimeters diameter.
Vd
Lars
Jansson.
Företaget, som omsätter runt
20 miljoner kronor, arbetar
mycket med underleverantörer.
Omkring en femtedel av maskinerna går på export.
Den nya
modellen
med hytt.
Gremo AB
En tredjedel export
Marknadschef
Ingmar
Sandahl.
18
Gremo har kommit igen efter
konkursen för några år sedan.
Numera är företaget familjeägt och i år planeras för 65
maskiner.
– Försäljningen ökar med
10–15 procent om året och vi
omsätter runt 200 miljoner kro-
nor, av det kommer en knapp
tredjedel från exporten. De
stora marknaderna är Tyskland,
Österrike, Schweiz och Danmark, berättar marknadschef
Ingmar Sandahl.
Gallringsskördaren 1050
har fått en ny hytt.
VI SKOGSÄGARE 4/05
John Deere Forestry Group
Flera skäl för en fortsatt växande marknad
Chefen för världens
största skogsmaskintillverkare kör Volvo, gillar
Europa och tror på den
nordiska kortvirkesmetoden.
– Den har absolut flera fördelar och vinner terräng, också i
USA. För tre år sedan sålde vi
80 skördare där och förra året
var det 200. Men vi har också
maskiner för att tillvarata hela
träd och under överskådlig tid
får vi leva med bägge systemen, säger Eric Hansotia, direktör och chef för John Deere
Forestry Group.
För fem år sedan köpte det
amerikanska företaget Timberjack och nu har man tagit
steget fullt ut genom att också
döpa om skogsmaskinerna till
John Deere. Färgen är fortsatt
grön, fast i en något ljusare
nyans, precis som företagets
jordbrukstraktorer.
Det var i jordbruket allt startade när smeden John Deere
började tillverka sina unika
plogar år 1837.
Av smedjan har det blivit en
koncern som omsätter kring 20
miljarder dollar, varav divisionen ”Forest och construction”
står för ungefär 20 procent.
Därmed är man i särklass
störst i världen med drygt 40
procents marknadsandel för
tunga skogsmaskiner.
Och det finns förutsättningar
att fortsätta växa.
– Jag är optimist med tanke
Eric Hansotia, chef för John Deeres skogsdivision.
Datadisplayen visar produktivitet
och bränsleförbrukning, det är en
av många saker som visas i det nya
analyssystemet.
på möjligheterna, säger Eric
Hansotia och pekar på två viktiga trender i världen.
– För det första ser vi hur
papperskonsumtionen i stort
sett följer världsekonomins
utveckling. För det andra utvecklas ekonomier som Indien
och Kina starkt, därmed ökar
efterfrågan på papper och and–
ra produkter.
– Dessutom görs mycket avverkning i världen med gamla
manuella metoder. Tekniken
behöver moderniseras och
mekaniseras, vilket ger tillväxt.
Inte minst ser jag stora möjligheter i Ryssland.
Eric Hansotia, som själv är
tekniker i grunden, förutser att
vi kommer att få se mer automatisering och elektronik som
Nyanserna skiljer, men det är fortfarande gult och grönt som gäller för det
som tidigare hette Timberjack.
underlättar förarens arbete.
– Vårt nya system för att diagnostisera maskinen, för att
den ska producera maximalt,
är ett exempel.
– En liten detalj är att analysen visar om sågkedjan är
tillräckligt skarp, men det är
mycket mer än så. Du kan se
produktionen i olika moment,
vilket hjälper föraren att hitta
bäst arbetsteknik.
– Genom en mängd olika
mätpunkter görs också en teknisk analys som hjälper till att
identifiera slitna komponenter
som kan bytas innan de går
sönder och därmed förebygga
reparationer, berättar Eric Hansotia.
En annan gren av samma
elektronik- och informations-
teknologi talar för kortvirkesmetoden.
– En fördel med att få hela
träd till sågverket är att du kan
välja där hur de ska användas.
Men genom dagens teknik kan
man säga att optimeringen
flyttat ut i skogen, där man
direkt kan svara på industrins
önskemål om dimensioner och
trädslag, konstaterar Eric Hansotia.
Då det gäller integrationen
av de bägge företagen framhåller han att de kompletterar
varandra väl.
– Allmänt kan man nog säga att Timberjack var lite mer
kundorienterat och John Deere
lite mer produktorienterat. Därför passar det som hand i handske att ha allt under ett tak.
Rottne Industri AB
Tror på Ryssland
För att möta ökad efterfrågan
har småländska Rottne byggt
en ny monteringshall.
– Jämfört med förra året
har produktionen ökat med 20
procent, berättar vd Jarl Petersson.
Det innebär 200 maskiner,
ganska jämt fördelade på skotare och skördare.
Hälften går på export, där
Ryssland är en växande och
lovande marknad.
VI SKOGSÄGARE 4/05
Företaget är i full färd med
att bygga upp en serviceorganisation där. Alla tre skördarna
är i grunden nya modeller, med
i princip samma hytt och servicevänliga motorer, men tekniken fortsätter att utvecklas. En
nyhet är att utskjutets längd på
kranen kan förändras. Hänger
man på ett tungt aggregat kortas
det ett par meter. Rottne omsätter 360 miljoner kronor och har
250 personer anställda.
Vd Jarl Petersson.
Längden på bommen ändras mekaniskt med
bultarna.
19
Vimek AB
TEKNIK
Ny redskapsbärare
Vimek i Vindeln hittar
ständigt nya tillämpningar
och utvecklingsmöjligheter för den lilla skotaren, som är basen i
produktionen.
Det senaste tillskottet är redskapsbäraren 404. Traktordelen känns igen från skotaren
606, men den har fått en vridbar midja, vilket ger bra svängegenskaper (svängvinkeln är
80 grader). Därmed ”ålar” den
sig fram i de flesta bestånd,
begränsningen är i princip maskinens bredd på 1,8 meter.
Redskapsbäraren kan utrustas med olika redskap för
dikesrensning, röjning (med
Vimeks stjärnröjare) och olika
skördarhuvuden.
Grundmaskinen kostar
595 000 kronor, till det kommer redskapen.
Vimek omsätter 23 miljoner
kronor, varav en fjärdedel från
export.
– Vi ska fortsätta växa. Inte
minst hoppas jag en hel del på
Vimeks nye vd Patrik Rönqvist,
kommer närmast från försvaret.
den tyska marknaden. Våra
maskiner passar bra i deras
granbestånd, där man i princip
kan köra rakt in utan att ta upp
några stickvägar, säger företagets nye vd Patrik Rönqvist.
Den största utlandsmarknaden är annars Tjeckien. Förra
året gick hälften av den lite
större skotaren (606) dit.
Den nya redskapsbäraren 404, här som engreppsskördare.
Fors MW
Produktionsrekord
Vagnarna har fått ny design med rundade
bankar i stället för svetsade, det finns också
en löstagbar belysningsramp som enkelt
hängs på vagnen.
Leif Fors.
Fors MW, med tillverkning i
Estland, har växt snabbt sedan
starten i början på 90-talet.
Till skogsbruket gör man Farma skogsvagnar och traktorprocessorn Niab. Företagets
grundare, Leif Fors, hårdtes20
tar själv utrustningen på den
skogsegendom han har byggt
upp i Estland (se Vi Skogsägare nr 1-04, som kan läsas
på nätet www.atl.nu/skog).
I början av sommaren hade
man tillverkat fler skogsvagnar
än under hela förra året.
– I år gör vi nog 1 200 vagnar, varav ungefär hälften säljs
i Sverige, säger Leif Fors.
För Niab-aggregaten är utvecklingen densamma. Vid
halvårsskiftet hade man sålt
100 stycken, vilket är mer än
en fördubbling jämfört med
helåret 2004.
Leif Fors räknar med att företaget i år omsätter 240 miljoner
kronor, varav 60 procent kommer från skogsprodukterna.
VI SKOGSÄGARE 4/05
Ponsse AB
Utbyggd fabrik
När Ponsse startade för
35 år sedan var världsmarknaden för helträdsmaskiner runt 6 000
enheter om året.
Kortvirkesmetoden,
med
kvistning och kapning ute i
skogen, var ännu i sin linda
med några hundra maskiner.
– I dag räknar vi med att totalmarknaden för skördare och
skotare är 3 000 enheter om
året och utvecklingen har gått i
accelererande takt. Så sent som
för fem år sedan såldes 2 000
maskiner om året.
Det berättar Ponsses vd Arto
Tiitinen.
Arto Tiitinen, vd för Ponsse.
Det senaste tillskottet i Ponsses maskinpark, skotaren Elk som lastar 13 ton.
Jämfört med föregångaren har midjan en annan konstruktion.
Han räknar med att den positiva trenden ska fortsätta. Dels
tar kortvirkesmetoden marknadsandelar, dels öppnas nya
marknader.
– Inte minst finns goda
möjligheter i Ryssland. Snart
är avverkningarna där uppe i
200 miljoner kubikmeter om
året och potentialen är mer än
det dubbla, säger Arto Tiitinen.
Det har hänt en hel del med
Ponsse också på de här 35
åren.
Det började med att entreprenören Einari Vidgrén inte
hittade någon maskin han var
riktigt nöjd med, därför byggde
han en egen och gav den det finska hundnamnet Ponsse.
Under de första 20 läroåren
tillverkades bara fem maskiner
om året, i dag är Ponsse en av
världens tredje största tillverkare.
– I slutet av året kommer kapaciteten vid vår fabrik i Finland att vara fördubblad och
nästa år fortsätter vi med att
öka resurserna för komponenttillverkning.
– Omsättningen i år blir mer
än förra årets 200 miljoner
euro, säger en optimistisk Arto
Tiitinen.
Avesta-vagnen AB
Succé för vagn till fyrhjuling
Varje år säljs runt 2 000 vagnar till terränghjulingar, enbart i Sverige.
En av de många tillverkarna
som hängt på vågen av fyrhjuliga motorcyklar är Avestavagnen med åtta anställda och
ungefär lika många miljoner i
omsättning förra året.
– I år blir det betydligt mer.
Vi hinner knappt tillverka i takt
med efterfrågan, därför blir det
inte heller så mycket export,
frånsett en del försäljning till
Norge, berättar Magnus Andersson.
Storsäljaren är den relativt
enkla vedvagnen, men man
har mer avancerade konstruktioner, däribland ett eget system
för drivning av vagnen.
Namnet ”breakdrive” antyder vad det handlar om.
Det är en hydraulisk kedjedriven drift som kopplas in
genom att bromsbackarna
VI SKOGSÄGARE 4/05
Magnus Andersson.
Den kedjedrivna driften av vagnen.
nyper fast i bromstrumman.
Det senaste tillskottet är en
vagn med kran som lyfter 175
kilo på tre meter. Med hydraulik, kran och breakdrive kostar ekipaget knappa 110 000
kronor.
21
Eco Log Sweden AB
TEKNIK
Ny jätteskördare
Inte minst arbetet i stormskogen har visat att det behövs
stora och kraftiga skördare.
En ny jätte kommer från Eco
Log i Söderhamn.
Den har beteckningen 590
C och är stor i många avseenden.
Motorn är på 300 hästkrafter
och den har en ny kran på 25
tonmeter med loggmax 7000
som ett passande aggregat, vilket greppar 70 centimeter.
Produktionen vid fabriken
i Söderhamn ökar stadigt och
eventuellt införs ytterligare
skift.
Erling
Lindberg.
– För helåret gör vi nog 85
enheter. Nästa år blir det 115–
120 och på lite längre sikt 150
stycken, förutser Erling Lindberg, Eco Log.
Exportens andel har ökat något till 55 procent.
Den nya rekordstora skördaren 590 C.
Nordfarm Maskin AB
Växande export
I början av året anställde Nordfarm en exportansvarig för att
ta hand om utlandsmarknaden.
Företaget, med många olika
produkter, har de senaste åren
ökat omsättningen med 20
procent om året.
– Av vår försäljning på 110
miljoner kronor går 10 miljoner
på export. Jag tror andelen kommer att öka. Redan nu går var
fjärde skogsvagn till utlandet,
berättar vd Björn Jönsson.
Till nyheterna hör drivning
som används då den behövs
som bäst på skogsvagnen. När
det går trögt ökar fjäderbe-
Vd Björn
Jönsson.
lastningen på drivrullen och
när ekipaget får upp farten
går drivningen ur automatiskt.
En vagn som lastar 11 ton och
en kran på 6,7 meter kostar
205 000 kronor med den nya
drivningen.
Drivningen som
justeras efter behov.
Låks Mekaniska Verkstad AB
En liten exportjätte
I Järvsö, på Låks Mekaniska
Verkstad, görs en modern
småskalig variant av den klassiska ramsågen.
I Sverige handlar det om utrustning för den som vill förädla en del av det egna virket. I
andra länder, med lägre arbetskraftskostnader, kan tekniken
användas mer industriellt.
– I Tanzania står det tio
stycken sådana här sågverk
bredvid varandra och producerar 30 000 kubikmeter om året,
berättar Kalle Låks medan spånet yr från sågbladen.
22
Kalle Låks.
Under hösten levereras tre
sågverk till Chile. Hela 80 procent av tillverkningen exporteras till 22 olika länder.
Omsättningen är kring 5 miljoner kronor.
Ramen med sågblad arbetar sig genom blocket. Den enklaste handmatade
modellen kostar drygt 70 000 kronor och den större automatiserade
159 000 kronor.
VI SKOGSÄGARE 4/05
Ergonomi.
CENTRERA REKLAMBYRÅ
EXPERTPANELEN
Göran Örlander,
arbetar med skogsskötsel på Södra
och forskar vid
Växjö universitet.
Ola Persson,
informationsansvarig på LRF
Skogsägarna.
Sven Lundell, LRF
Skogsägarna.
FRÅGA VÅRA EXPERTER
Har du egna frågor går det bra att mejla eller skriva direkt till
tidningen.
Adress:
Vi Skogsägare
Strålbrandsgatan 5
214 46 Malmö
E-post:
[email protected]
www.ctek.com
Mer kraft!
CTEK MULTI XS 25000 och
MULTI XT14000 ger massor av kraft
f˛r krvande anvndare. Laddning i
tta steg f˛rlnger batteriernas liv.
Med kvävet
försvinner det gröna
Varför blir löven
så färgstarka på
hösten?
Löven är gröna av
klorofyll, vilken innehåller
kvävenäring
som trädet vill nyttja.
När det börjar bli höst
drar träder därför in
näringen och andra
färger som finns i
lövet, men som inte
syns på grund av att
det gröna dominerar,
blir synliga. Så små- Trädet har tagit åt sig lövkvävet.
ningom fäller trädet
bladet och förseglar snittytan temet, vilket är ganska lätt att
med ett skyddande skikt. (Al- störa, exempelvis kan man ibträd är kvävefixerande och har land se hur bladen under gatuinte samma behov av näringen, belysning förblir gröna. Det är
därför fäller de träden gröna). samma mekanism som gör att
Ibland kan vi se träd med farmors och mormors julkaktubruna löv som inte fällts, vil- sar blommar så bra, de går och
ket är ett tecken på att det är lägger sig tidigare och det blir
fel provinens. Själv kommer mörkt i huset. Den yngre genejag från Norrland och där är rationen har lamporna tända,
det ganska vanligt då det gäller vilket påverkar julkaktusens
parkträd, som alltså egentligen fytokromsystem.
befinner sig på fel plats.
Sune Linder, professor
Träden känner till att hösten
kommer genom att mäta natskogsekologi SLU, Sune.
tens längd med [email protected]
Din kompletta leverantör
avseende
Takstolar - Takplåt - Taktegel
Även leverantör av
Stallar - Ridhus – Maskinhallar
Väggblock
Limträstommar
CTEK SWEDEN AB
Rostugnsvgen 3
776 70 Vikmanshyttan
+46 225 35180
26
Takstolar
Telefon 0492-757 55, -54 Fax 0492-152 75 e-post: [email protected]
VI SKOGSÄGARE 4/05
Ny information
om gödsling
Var kan jag få råd och
hjälp med gödsling av
skogen?
Gödsling är en viktig åtgärd
för att öka produktionen och
förstärka ekonomin.
En giva på 150 kg kväve (N)/
ha ger normalt under en 10-årsperiod 15 m3sk/ha i tillskott.
Om gödslingen sätts in 10 år
före slutavverkning kan man
räkna med en internränta på
10 – 20 procent.
Numera används i första
hand kalkammonnitrat (ammoniumnitrat med krossad
dolomitkalk för att balansera
försurningseffekt). För större
gödslingsobjekt (oftast över
50 hektar) tillämpas samrådsplikt med Skogsvårdsstyrelsen.
Gödsling är principiellt tillåtet
i hela Sverige men i Götaland
avråder Skogsstyrelsen från
åtgärden. Från branschen har
uttryckts starka önskemål om
en omprövning av dessa ”AllBetydelsefullt för tillväxt och
ekonomi.
männa råd” för södra Sverige.
En översyn och uppdatering
är också på gång där man beaktar ny kunskap om skogsgödslingens produktions- och
miljöeffekter.
Föreningarna har under 2005
tagit fram nytt informationsmaterial om förutsättningar och
möjligheter för skogsgödsling
i familjeskogsbruket. Kontakta
din inspektor om du vill veta
mer om vad skogsgödsling kan
ge på din skogsgård.
sven.lundell@
skogsagarna.lrf.se
Träd med väldiga blad
Tack för en trevlig artikel
om aspar i förra numret.
Jag erinrar mig att man
i min barndom hittade
”jätteaspar” någonstans
i Sverige. Var det en särskild art?
Det var professor Herman
Nilsson-Ehle, ärftlighetsforskare och botanist, som 1935
gjorde fynden av jätteaspar
vid Ringsjön i Skåne. Träden
var inte påfallande större än
den vanliga aspen (Populus
trema), men de hade framför
allt mycket större blad. Det visade sig att jätteaspen hade 1,5
gånger så många kromosomer
som aspen, men klassades inte
som en särskild art utan fick
det latinska namnet Populus
trema f. gigas. Jätteaspen finns
sällsynt på olika håll i landet.
Numer kan man genom
korsning skapa snabbväxande
former av aspar, t ex den så
kallade hybridaspen som är en
korsning mellan vanlig asp och
den nordamerikanska (Populus
tremuloides). De högsta asparna i Sverige är drygt 30 meter
och de grövsta ca 3,5 meter i
brösthöjdsomkrets.
Ola.Persson@
skogsagarna.lrf.se
Sitka kan passa Halland
Jag funderar på att ersätta den vanliga granen
med Sitka-gran, för att
den växer snabbare. Är
det något ni kan rekommendera? Gården ligger i
Halland.
Sitkagran växer ofta (något)
bättre än vanlig gran. Mest
erfarenhet av sitkagran finns
från västkusten, medan den
inte provats speciellt mycket
i inlandet. Sitkagranen är liksom vanliga granen utsatt för
VI SKOGSÄGARE 4/05
stormskador då den har en stor
krona och därmed ett stort
vindfång. Skillnaden trädslagen är förmodligen marginell,
men ibland har uppfattningen
förts fram att äldre sitkagran
skulle vara mer motståndskraftig. Sitkagran kan rekommenderas på många marker
i Halland, glöm dock inte
att anmäla planteringen till
Skogsvårdsstyrelsen då det är
ett exotiskt trädslag!
Göran Örlander,
[email protected]
NYHET FRÅN GYLLEBO PLANTSKYDD
NU KOMMER
SKADEINSEKTERNA
Den stora mängden stormfällt virke har skapat extremt
gynsamma förutsättningar
för massförökning av granbarkborre.
Med Gyllebos feromonfälla
(fönsterfällan)
och
nya fångstmetoder kan du
effektivt skydda din skog mot
angrepp av granbarkborre,
märgborrar, randig vedborre
m fl skadeinsekter.
VILTSKYDDA DE NYA PLANTORNA
Enligt samstämmig expertis kommer rådjursstammen åter att
öka vilket innebär ett högre vilttryck på skogsplantorna. Skydda
dig mot viltskador med:
Gyllebo Plantskydd - väl beprövat, effektivt avskräckningsmedel fritt från kemikalier och lösningsmedel. Enkelt att
använda, långtidsverkande och ekonomiskt.
HaTe 1 - färdig, dryg och långtidsverkande lösning med
markeringsfärg som även kan användas vid blöt väderlek.
Gyllebo Gödning AB Vessmantorpsv.16 260 70 Ljungbyhed
Tel:0435-441040 Fax:0435-441705 [email protected]
www.gylleboplantskydd.com
27
JAKT
Här går det undan,
men haren är betydligt snabbare och får
ett rejält försprång.
Foto: Sture
Markström
Låt drevet bölja fram
Hetsiga upptag och långa böljande drev. Det
är en spännande aktivitet där många kan delta.
Ett helt jaktlag kan bjudas in på en fartfylld jakt
med stövare.
Av: Sture Markström
J
ag kommer mycket väl
ihåg den första haren som
jag fällde. Vi hade släppt
stövaren en tidig morgon alldeles intill en bäck. Det dröjde
inte lång stund innan vi hörde
första väckskallen från stövaren. Det ångade från våra munnar där vi stod uppmärksamt
och lyssnade i morgonkylan.
Upptaget kom inte så snabbt
som vi väntat oss. Hunden
28
arbetade sig allt längre bort.
Efter en stund gick knappt
skallen att uppfatta genom den
täta skogen. Min far och hans
bror bestämde sig för att följa
efter.
Jag fick däremot stanna kvar
i skogsgläntan intill bäcken.
Enligt dem båda var det ett
utmärkt pass. De menade att
antingen skulle hare komma
längs bäcken eller efter traktor-
stigen som passerade alldeles
intill mig.
Det faktum att jag knappast
hade åldern inne bekymrade
inte. Vi befann ju oss långt upp
i norr, 100 mil från Stockholm.
Hit upp hade inte riktigt lagen
nått fram…
Min far visade mig hur man
spände upp hanarna på den
gamla Husqvarna-bössan.
Innan de gick fick jag förmaningar om att inte rikta bössan
mot något annat än hare och räv
eller möjligtvis någon tjädertupp som flög förbi.
En halvtimme efter att de
gått drog stövaren igång drevet långt bort i fjärran. Till att
börja med hördes knappt drevskallet, men ganska snart blev
det allt tydligare. Pulsen steg.
Jag satt så still jag kunde, väl
kamouflerad intill två mindre
granar, vred huvudet långsamt
fram och tillbaka och lät blicken svepa fram över terrängen,
precis som jag blivit tillsagd.
Efter 15 minuter fick jag se
något som rörde sig, 100 meter
ifrån mig, i riset vid bäcken.
Mycket riktigt där kom haren
sakta skuttande. Med skakande
händer spände jag båda hanarna på hagelbössan.
Jag satt på en stubbe och med
stöd mot knäna riktade jag det
tunga vapnet mot gläntan fram-
VI SKOGSÄGARE 4/05
Fakta om jakt med stövare
Näst efter älghundar är stövare de populäraste jakthundarna i landet och så har det varit länge. Södermanlands Stövarklubb bildades
redan 1901!
Jakten börjar med att hunden gör ett ”sök” där det gäller att hitta
räven eller haren, som oftast sitter gömd i tät ungskog. Nästa moment är ”upptaget” då haren skräms iväg ifrån sin nattlega. Haren
är betydligt snabbare än hunden och får ganska snart ett rejält försprång. Stövaren ligger oftast mer än fem minuter efter haren som
den driver med skall fram och tillbaks i ”bukter”. Jägarens uppgift är
att söka ett lämpligt pass och fälla haren.
Den som vill veta mer kan titta på www.stovare.se
mig upp okristligt tidigt för att
med stövaren ensam ge mig av
till skogs.
Men framför allt är jakt
med stövare en sällskapsjakt
där många kan följa med. Stövaren har med sina klingande
drev skänkt mig och mina jaktkamrater massor med trevliga
stunder i skogen.
Här är några tips för en lyckad jakt:
m i skogen
för mig. I ögonvrån såg jag hur
haren närmade sig. När den
kom ut ur riset följde jag den
med bössans riktkorn några
meter innan jag tryckte av.
Försiktigt drog jag ner den
andra hanen och bröt bössan
som jag blivit instruerad. Med
förväntan gick jag fram emot
skottplatsen. Fem meter från
bäcken, mellan några tuvor,
låg haren på sidan.
Även om jag kände en viss
empati för haren, så var jag
lycklig. Allt hade skett på ett
ögonblick. Innan haren upptäckt faran var livet över. Det
var jakt enligt instruktionsboken.
VI SKOGSÄGARE 4/05
Ännu mer upprymd blev jag
när stövaren med tät skallgivning kom till skottplatsen. Stövaren ruskade den döda haren
några gånger, viftade sedan
glatt på svansen och gnydde åt
mig som tack för samarbetet.
Efter att denna första hare
fälldes har mycket tid ägnats åt
jakt med stövare. Det har blivit många egna hundar genom
åren. Jag har haft hamiltonstövare, schillerstövare och finsk
stövare.
Några av hundarna har varit
riktigt duktiga. Det har dock
krävts mycket träning i skogen
för att de skulle bli bra. Åtskilliga morgnar har jag kämpat
• Kuperad terräng
bäst för drevet
Framför allt är det räv och
skogshare som jagas med stövare, men det går även att jaga
fälthare i jordbuksmark som
är blandad med skogsmark.
Jaktmarken bör vara hyfsat
stor, ett par hundra hektar, om
inte drevet ska hamna på grannens mark.
Både fälthare och räv har tendens att dra iväg över betydligt
större arealer än skogsharen.
Det är dock inte bara arealen
som avgör hur långt drevet drar
iväg.
Drevet buktar som regel i
snävare cirklar i tät och kuperad terräng än på en platt
tallhed. Ett berg eller en skogsbilväg brukar också få räven eller haren att röra sig fram och
tillbaka i området. En avgränsande älv, en halvö eller en ö
begränsar också drevdjurets
förflyttningar.
Starkt trafikerade vägar
och varg på marken är förstås
olämpligt om du jagar med
stövare.
• Jakt på rovdjur
ökar harstammen
Jakten har marginell betydelse
för storleken på harstammen.
Visst kan hård jakt med en
bra hund lokalt minska antalet skogsharar, men vanligtvis
dör de av andra orsaker. Sjuk-
domar och rovdjur tar många
harars liv. Därför är jakt på
rovdjur som räv och mård en
bra stödåtgärd. Genom att behålla buskage och lövsly på
marken kan du skydda haren
mot rovdjur.
Utplantering av hare eller
stödutfodring har visat sig i
stort sakna betydelse.
Du kan dock fälla en stor asp
så att grenarna hamnar ovanför
snön. Vid den fällda aspen kan
du ofta hitta nattslag efter hare
vilket kan vara bra om du jagar
in en unghund. Anledningen
till att aspen bör vara grov är att
den har högre näringsvärde.
• Injagning av stövare
Det är lämpligt att börja injagningen av stövaren vid ungefär
ett halvt års ålder. Från början
handlar det mest om att vandra
med hunden på marken och
göra den skogsvan.
När det är dags att försöka få
den att driva första gången bör
du börja med skogshare.
Förutsättningar ska vara så
goda som möjligt både vad gäller vittring och tillgång på hare.
Gå upp tidigt på morgonen och
sätt dig ner där stövaren har
stor chans att hitta en hare i
daglega. Sedan är det bara att
låta hunden göra jobbet.
Intresset för hare finns djupt
nedärvt och som regel arbetar
unghunden med iver när den får
harens doft i nosen.
Räkna inte med några långa
drev till att börja med. Den första haren kan fällas redan efter
ungefär 20 minuters drev. Sedan bör du successivt förlänga
drevtiden.
Innan du släpper hunden
första gången bör den ha fått
en grundläggande dressyr. Du
måste kunna avbryta jakten om
den driver rådjur eller gör något
annat förbjudet.
29
Första kullen ut med ny jägarexamen
JAKT
Första kullen jägare
som jobbat med” Nya
Jägarskolan”, från svenska
jägarförbundet, har tagit
sin examen.
Bakom Nya Jägarskolan ligger ett nytt tänkande och en
ny pedagogik. Studiehandledningen är uppbyggd kring 20
jaktavsnitt som innehåller allt
från jaktberättelser och läsan-
visningar till arbetsuppgifter
och bildfrågor.
Tidigare kurslitteratur gav
bara fakta, medan Nya Jägarskolan ger helheten på ett annat sätt.
Även provet till jägarexamen har gjorts om. Det består
nu av ett teoretiskt prov och
två praktiska skjutprov, hagelgevärsprov och högviltsprov.
Frågorna i det teoretiska provet
bygger på förståelse. De utgår
från det som den nye jägaren
förväntas kunna och ha nytta av
under sin första tid som jägare.
Detaljfrågor finns bara med när
det är helt nödvändigt.
Varje år tar drygt 10 000 personer jägarexamen. I höstas var
andelen kvinnor 25 procent. En
del av de som genomgår utbildningen har bara syftet att lära
sig mer om naturen och djurlivet och avstår från att slutföra
skjutproven.
Svensk-norskt turistsamarbete
Sveaskog och norska
kollegan Statskog har
utvecklat ett samarbete
för att marknadsföra
jakt, fiske och naturbaserad turism på
Internet.
– Vi vill göra det enklare
för jägare, fiskare och naturintresserade att hitta och köpa
erbjudanden kring jakt, fiske
och naturbaserad turism, säger
30
Sveaskogs vd Gunnar Olofsson.
Statskog lanserade 2002
marknadsplatsen www.inatur.
no, där man kan boka och betala för jakt, fiske och boende
i stugor. Genom en avancerad
kartdatabas kan kunder planera
sitt naturbesök och skriva ut detaljerade kartor.
Inatur.no har drygt 80 000
besökare per månad och en
snabbt växande omsättning.
Samarbetet innebär att
Statskog och Sveaskog bildar
ett gemensamt bolag, Inatur
Nordic AS, som ska vidareutveckla varumärket och
den tekniska plattformen
k r ing
ma rk nadsplatsen
Inatur.
Sveaskog planerar att till
årsskiftet lansera en svensk
version av inatur.no där
entreprenörer som bedriver naturbaserad turism kan
marknadsföra och sälja sina
erbjudanden.
Skogsharen
trogen sitt
hemområde
En aktuell doktorsavhandling visar att skogsharens ungar stannar i
närheten av sin födelseplats, och också som
vuxna är djuren mycket
trogna sitt hemområde.
– Skogsharen bör därför reagera snabbare på
lokala viltvårdsåtgärder
än många andra småviltsarter, som orre och tjäder,
konstaterar Fredrik Dahl i
sin avhandling institutionen för skoglig zooekologi, SLU.
Överlevnaden hos skogsharens ungar är mycket låg
fram tills att de etablerat
ett eget hemområde vid
100 dagars ålder. Vuxna
harar har en betydligt
bättre överlevnad.
Vanligaste dödsorsaken
är rödräv och andra rovdjur.
VI SKOGSÄGARE 4/05
JAKT
Prylar för jakten
HÅLL KITTELN KOKANDE
Kaffe hör till den svenska jakten, men det
ska kokas över öppen eld. Den här kitteln i
aluminium har en insida helt klädd i teflon
och rymmer en liter. Den väger 250 gram
och levereras i en tygpåse som skyddar mot
sot med mera. Kaffepannan lanseras av
företaget Fripro.
Pris: 225 kronor.
Tel: 0911-231 34, 070-654 13 03.
E-post: [email protected]
WOKA MATEN I FÄLT
HotWok är ett set bestående av en 30-centimeters wokpanna, en
gasolbrännare samt gasolslang med reduceringsventil. Pannan
är tillverkad i 1,5 millimeters kolstål och brännaren av gjutjärn.
Effekten uppges till 7 000 watt.
Wokning går ut på att tillaga grönsaker och kött i hög temperatur. Brännaren har tre värmereglage. Som tillbehör finns
en grillhäll samt en paellapanna. Mer information fås av Air
Liquide Gas AB.
Pris: Wokset 895 kronor, grillhäll, 485 kronor, paellapannan
295 kronor.
Tel: 020-44 01 44
Webb: www.gasol.nu
ALDRIG MERA VILSE
STÄLLBAR LJUSKÄGLA
Ännu en superpannlampa från Petzl finns nu på den svenska
marknaden. Tikka XP har endast en lysdiod men lyser ändå upp
cirka 50 meter. Batteriet varar i cirka 120 timmar. Dioden är på
1,5 watt och ljusstyrkan kan ställas i tre lägen. En justerbar lins
gör att ljuset kan spridas till önskvärt läge. Tikka XP har även
batteriindikator.
Svensk importör är C2 Vertical Safety.
Pris: cirka 495 kronor.
Tel: 018-67 79 90
Webb: www.c2safety.com
Magellans senaste handburna
GPS heter Explorist och finns i
tre olika utföranden. Explorist
300 är toppmodellen och har en
inbyggd europeisk kartdatabas på
åtta megabyte. Kartan innehåller
större vägar, sjöar, städer, järnvägar med mera. Mottagaren är på
14 kanaler och klarar WAAS/
EGNOS. Noggrannheten uppges
till mindre än tre meter. 500
landmärken kan sparas liksom
20 rutter. Har inbyggd barometer
samt elektronisk kompass.
Svensk importör är Axoutdoor AB. Finns i detaljhandeln.
Pris: cirka 3 600 kronor.
Tel: 031-55 88 66
Webb: www.axoutdoor.se
SMIDIGT
OCH ENKELT
Sako Soundscope tillhör den
nya generationens hörselskydd.
De behöver ingen inpassning
och kan användas tillsammans
med jaktradion eller mobiltelefonen. Bakom produkten står en av världens största tillverkare
av hörapparater. Finns i jakthandeln.
Pris: 4 900 kronor.
Tel: 08-709 78 80
Webb: www.sako.se
32
VI SKOGSÄGARE 4/05
SVENSKT STÅL
BITER BÄST?
Karesuandos nya kniv 3511
har en bladlängd på 100 millimeter.
Bladets bredd är 24 millimeter och det är tillverkat av
Sandvik och är i rostfritt stål.
Härdningen uppges till 12c27.
Skaftet är i färgad masurbjörk. Slidan är i brunt nötläder
med plastinlägg. En mindre
modell finns (3506) med 85
millimeter långt blad.
Pris: 396 kronor.
Tel: 0981-319 52
Webb:
www.karesuandokniven.com
FÄRDIGA JAKTTORN
ENKEL RÖKNING
Företaget Smart Fritid lanserar den kanadensiska röken Bradley
Smoker i Sverige. Detta är ett nätdrivet rökskåp med rökgenerator. Rökprocessen sköter sig själv upp till åtta timmar.
Temperaturen hålls jämn och skåpet lämpar sig för kall- och
varmrökning. Smakbriketter ger köttet eller fisken olika smakkaraktärer. Briketterna finns i al, ek, hickory, körsbär, lönn med
mera.
Pris: Epoxylackerat stål 4 295 kronor, rostfritt stål 5 595 kronor
och briketter 225 kronor per 48 styck.
Tel: 016-35 00 13
Webb: www.smartfritid.se
De här jakttornen, eller snarare vakstegarna, tillverkas av tryckimpregnerat virke och är lätt flyttbara. Två modeller finns att
tillgå: en med sittbräda samt en med plattform för ryggsäck.
Stegarna kan fås i längder från 3,6 meter upp till 5,4 meter. Som
tillbehör finns ett tak i vattenfast plywood, kamouflageduk, samt
en vattenavvisande sittdyna. Tornen levereras ut till jaktmarken
mot milersättning.
Grundpris: 850–950 kronor beroende på storlek.
Tel: 0706-31 22 08
Webb: www.jakttornet.se
KOLLA SKJUTAVSTÅNDET
Att mäta skjutavstånd inför jakten är ofta en god idé. Inte minst
över öppna fält och större hyggen. Avståndet är ofta längre än
vad som bedöms.
Laser Guide 8x30 är Swarovskis instrument för att mäta
avståndet med laser. Maximalt mätavstånd uppges till 1 400
meter. Vikten anges till 386 gram.
Generalagent är Sako Sweden. Noggrannhet: +/- en meter.
Pris: 8 900 kronor.
Tel: 08-709 78 80
Web: www.swarovskioptik.at/
VI SKOGSÄGARE 4/05
33
JAKT
Hundratals nya miljoner
att hämta från skogen!
J
akt kan ge mer inkomster och sysselsättning på landsbygden.
Det handlar om stora summor, mellan en halv till en miljard kronor per år!
I huvudsak finns inkomstmöjligheterna från jakt, men även fiske och annan
naturturism.
Vi kan spekulera i varför LRF och skogsägarrörelsen inte på ett tydligare sätt gripit
tag i möjligheterna och sett detta som en
viktig näring för landsbygdsföretaget.
Har ” jakt och vilt ” varit för kontroversiellt? Har det saknats kunskaper? Och är
frågan mogen nu?
Ett fåtal enskilda markägare har tagit
till vara möjligheterna, men framför allt
driver Sveaskog sedan länge verksamhet
med jakt, fiske, logi och naturturism.
Vi kan nog utgå från att det är lönsamt
eftersom man fortsätter att utveckla densamma.
Nu har i alla fall LRF har ett informations- och utbildningsmaterial om jaktturism på gång.
Hjälp för att utveckla försäljning av fiske
finns via samarbete med Fiskevattenägarförbundet.
Om man tar tillvara möjligheterna bör
det dels finnas minst en halv till en miljard kronor i ökade intäkter, dels minskade
kostnader för viltskador med kanske 200
miljoner kronor per år.
Vilken möjlighet och utmaning!
•••
Skador av vilt på skog och gröda anses
uppgå till närmare en miljard kronor per
år. Dessa skador kan minskas rejält genom rätt skött jakt och viltvård.
Det handlar alltså om att koppla greppet över viltskador och samtidigt kraftfullt
verka för att det tas in mer inkomster från
jakt, fiske och naturturism.
För mig är det självklart att intäkter av
jakt delvis ska ses som en resurs för att
täcka kostnader orsakade av vilt. Det handlar om problem och möjligheter på samma
gång. Frågeställningarna ska hanteras i ett
sammanhang.
•••
Det finns några grundläggande saker att
tänka på:
Ett företag som långsiktigt vill ha stabila
intäkter från jakt måste agera långsiktigt.
Företaget ska ha bra kvalitet på sina produkter; viltet, jaktarrangemang och annan
service. Det ska vara rejält utväxta och
34
fina älgar vid älgjakt. Antalet djur är inte
lika viktig.
Detta innebär att det måste vara bra balans mellan fodertillgång och aktuellt vilt.
Det är ju samma mål vi markägare med
ansvar för skog och gröda vill uppnå.
•••
Viltvårdsplaner för arter som älg, hjort
och vildsvin kräver stora sammanhängande arealer och därmed i regel samverkan
mellan flera och ibland många markägare. Samverkan mellan markägare är helt i
linje med vad LRF och skogsägarrörelsen
arbetar för. Att samverka är i sig ett bra
bondekooperativt mål som kan förverkligas även inom jaktlig verksamhet!
Via viltvårdsplaner och gemensamma
bra regler för avskjutning kan man förvalta
fina och balanserade stammar av klövvilt
över mycket stora områden, både på den
mark som förvaltas av jaktföretaget och
på andras marker.
Alla blir vinnare med bra viltstammar
som ger intäkter. Inte bara företaget som
säljer jakt.
•••
Via en ”genomtänkt avskjutning” kan betestrycket över vintern minskas och därmed även skador på skog. Det går till och
med att öka stammens produktivitet med
färre, men produktiva djur i vinterstam
än med en antalsmässigt större stam med
sämre sammansättning vad gäller ålder
och kön.
Rätt avskjutning (årligt uttag) ger alltså
mer vilt utan att betestrycket behöver öka.
Tyvärr måste vi konstatera att avskjutningen på huvuddelen av våra arealer sker på
delvis fel sätt och ger högre betestryck och
skador än nödvändigt. Detta måste markägarna själva ta ansvar för genom att ställa
krav för hur viltförvaltning och avskjutning ska skötas. Det går inte att skylla på
hobbyjägare, i synnerhet om de inte fått
tydliga instruktioner.
•••
Gemensam viltvårdsplan för flera markägare leder med stor sannolikhet till att de
tillsammans skapar mer viltfoder. Det kan
exempelvis ske genom ”viltanpassad röjning” i skogen och genom att jobba med
kantzoner rika på viltfoder i både jordoch skogsbruk. Visst skogsbruk i tallbestånd kan förläggas på senhöst och vinter
Krönikan är skriven av Olle Granath, före
detta länsombudsman i LRF norra Kalmar,
som är skogsägare och ordförande i jaktvårdskretsen. Nyligen har han på uppdrag
av LRF skrivit ett grundmanus för handledning om att sälja jakt.
för att ge älgen tillgång till tallbete. En
del markägare kan säkerligen räkna hem
kostnader för att odla viss areal åkermark
för viltet. Kalkylen för att anlägga våtmark blir troligen ekonomiskt bättre om
ökad vilttillgång och inkomster av jakt
räknas in. Inköp av viltfoder i form av
exempelvis sockerbetor anses höja jaktmöjligheterna på ett sätt som motsvarar
kostnaderna.
•••
Allt fler jägare vill köpa en färdig produkt; ett jaktarrangemang med kunnig
jaktledning och guide. Man har kanske
inte tillgång till den sortens jakt där hemma i jaktlaget, eller så har man ingen egen
jaktmark alls. Ett arrangemang med bra
jakt och bra service 2–3 dagar eller kanske en vecka passar bra för allt fler. Priset
är inte avgörande. Det handlar mer om att
få en jakt- och naturupplevelse som motsvarar förväntningarna.
•••
Vi kan självklart spekulera i hur priserna
på säljjakt utvecklas om många börjar
erbjuda produkten och det uppstår viss
konkurrens mellan företag. I dag vet vi att
efterfrågan är större än utbudet.
Det anses vara överskott på jordbruksprodukter i Europa, och ibland gäller det även
för skogsprodukter. Ändå är bedömningen
att vi ska utveckla och satsa vidare.
Vi kan nog ha samma positiva resonemang när det gäller jakt, fiske och naturturism.
Det är viktigt att ge jakt som näring
en rejäl chans. Det är bra för viltet och
landsbygden om det
sköts rätt. LRF och
skogsägarföreningar
bör nog se till att inte
andra tar över rodret. Det handlar om
mycket pengar och
om samarbete på
landsbygden.
Olle Granath
skogsägare och engagerad jägare
VI SKOGSÄGARE 4/05
Lotta Möller, dagboksförfattare och sekreterare i skogsutredningen. På
bilden ovan tillsammans med Maggi Mikaelsson vid ett besök i Cathedral
grove.
Efter förslaget om Skogsvårdsstyrelsen fortsätter
skogsutredningen med resten av skogspolitiken. Från
början skulle allt vara klart vid årsskiftet, men man vill
få förlängd tid till 1 oktober nästa år.
Trion bakom det jättelika arbetet är ordförande Maggi
Mikaelsson tillsammans med sekreterarna Roger
Berggren och Lotta Möller, som bland annat har ett
förflutet i Norrskog.
De internationella utblickarna är naturligtvis viktiga
för att fatta kloka beslut. Vi bad Lotta skriva dagbok
under en studieresa till Kanada i början av sommaren.
Möten med svartbjörn
och kanadensisk skogspolitik
Tisdag: Stockholm
–Québec City
Det knastrar till när
taxin kör in på grusplanen framför huset
klockan 05.45. En sista
sväng in i sovrummen
för att pussa på de sovande barnen. Johan
vacklar upp för att säga hej.
På Arlanda väntar Roger och Maggi ansluter efter några minuter.
Jag bär på en utskrift av Québecs skogsvårdslag och slänger sidorna allteftersom
jag läst dem, för att minska bagagevikten.
Sju sidor handlar om regelverket kring
tappningen av sockerlönnar och jag lämnar
dem med varm hand till SAS-personalen
vid incheckningen. På flygningen över Atlanten roar vi oss med övningen ”matcha
almanackor”. Att hitta datum som passar
alla för möten. Det brukar vara svårt för de
flesta, blandar man in en utåtriktad lands-
VI SKOGSÄGARE 4/05
hövding når övningen oanade höjder…
Vi ger upp efter en stund och övergår
till att läsa in oss på material om Kanadas
skogar och skogsbruk.
Onsdag: Québec City–Ottawa
Jag vaknar tidigt och eftersom solen strålar ger jag mig ut på en tidig vandring på
det gamla citadellet. Minns sommaren
1990 som jag tillbringade som skoglig
praktikant i Québec och känner faktiskt
igen en del landmärken. Hittar ett café
med genuint fransk känsla dit jag ringer
in Maggi och Roger. Vi äter frukostcroissanter och Nordamerika känns väldigt avlägset här i hjärtat av Québec.
Dagens första möte äger rum på naturresursministeriet (Ministère des Ressources
Naturelles et de la Faune) dit skogen hör.
Vi får en allmän orientering om det skogliga läget i Québec och en redogörelse för
arbetet med ”Coulombe Comission”, den
skogsutredning som slutfördes i december
2004 och som ministeriet nu arbetar med
att implementera valda delar av. En slutsats
som kommissionen drog var att årsavverkningarna i Québec behöver minskas med
20 procent för att hamna på en uthållig
nivå.
En slutsats som vi drar är att det inte är
någon idé att ställa frågor om det kanadensiska skogsbruket utan att det skogliga
ligger på provinsnivå, så vi får ställa frågor
om respektive provins. På eftermiddagen
träffar vi representanter för privata skogsägare i Québec och lär oss mycket utan att
för den skull till fullo förstå det komplexa
system som privat skogsbrukande och
virkesförsäljning utgör. Från mötet med
skogsägarna åker vi ut till flygplatsen för
vidare färd ner till Ottawa.
Torsdag: Ottawa
Njuter av en traditionell ”Canadian breakfast”. Jösses, tänker jag när jag ser hur
mycket mat det är och jösses, tänker jag
Fortsättning sid 36
35
Fortsättning:
Möten med svartbjörn…
Trion som lägger grunden för framtidens skogspolitik: Lotta Möller, Maggi Mikaelsson och Roger Berggren.
igen när jag inser att jag ätit upp alltihop.
På den svenska ambassaden träffar vi
Harry Bombay från NAFA (National
Aboriginal Forestry Association), vilket
är en nationell organisation som driver
ursprungsbefolkningarnas frågor. Vi lär
oss att även ursprungsbefolkningarnas
situation varierar mellan de olika provinserna.
Efter mötet följer ytterligare tre sittningar med i tur och ordning National Forest
Strategy, Forest Products Association of
Canada, Canadian Boreal Initiative samt
WWF Canada.
En intensiv dag som ger många intryck
och mycket ny kunskap. Vår inriktning är
hela tiden att försöka förstå hur avvägningar mellan olika skogliga intressen görs och
efter varje möte faller åtminstone någon
pusselbit på plats.
På kvällen är vi bjudna på middag i ambassadör Alvins residens, vilket visar sig
vara fantastiskt vackert beläget vid floden
i en av Ottawas lummiga förorter.
Fredag: Ottawa med omnejd
Klockan åtta hämtar en minibuss med
representanter för Ontario Model Forests
oss och vi får en fin dag med sockerlönnskog, besök på en privat skogfastighet och
ett lokalt naturreservat.
Model Forests är ett koncept som har
sitt ursprung i Kanada men som har spritts
över världen och nu finns bland annat i Vilhelmina. Det handlar om att utveckla olika
skogliga aspekter och finna sätt att göra
avvägningar mellan flera intressen.
Under vår resa på Ontarios landsbygd
ser vi flera skyltar med texten ”It’s our
land – Government back off!” så äganderättsfrågan tycks vara levande.
”Hardcore Larnac farmers”, kommenterade våra värdar skyltarna.
På kvällen hittar vi en indisk restaurang
där vi sorterar våra intryck under glada
former. Vi trivs bra ihop alla tre, vilket
är nästintill en förutsättning för att kunna
genomföra ett jobb som Skogsutredningen.
36
Att kunna skratta ihop underlättar, och det
gör vi ofta.
Lördag:
Ottawa–Vancouver–Whistler Mountain
Vi kommer till Vancouver sju timmar försenade. Med en hyrbil tråcklar vi oss norrut, upp i de andlöst vackra bergen. Vårt
mål är Whistler Mountain. När vi kör upp
för den sista backen mot vårt hotell, sent
på kvällen, tassar en svartbjörn ut framför bilen. Vi fumlar med kamerorna och
hinner precis fotografera olika delar av
bilkarossen innan björnen vandrar vidare
in i skogen.
Söndag:
Whistler Mountain–Vancouver Island
Maggi möter med borgmästaren för att
diskutera OS-taktik. Whistler Mountain
står värd för flera grenar när Vancouver
håller olympiska vinterspel 2008. Och
Östersund–Åre umgås med planer på att
söka vinter-OS därefter.
På eftermiddagen reser vi mot Cathedral
Grove, ett reservat där man bevarat en del
riktigt gamla, grova träd, främst ceder och
douglasgran. Vi vandrar andäktigt runt
bland bjässarna, fascinerade över tidens
gång och människans litenhet. Skogspolitik i all ära, men träden och skogen är det
som verkligen talar till mig.
Måndag: Vancouver Island
Frukostmöte med Doug Konkin, biträdande skogsminister. Därefter åker vi,
med en delegation från skogsministeriet i
BC norrut till Lake Cowichan. Vi får en
inblick i delstatens system med avverkningsrätter och hur man genom skattelättnader försöker förmå privata skogsägare att bruka sin skog i enlighet med de
regler som gäller på statlig mark. Mycket
skiljer jämfört med Québec, Ontario och
Sverige, men mycket är också lika. Just nu
arbetar man med att införa en ny, avreglerad skogsvårdslag, den så kallade ”Forest
and Range Practices Act” vilket innebär
en stor omställning för de yrkesverksamma som på ett helt annat sätt än tidigare
måste fatta sina egna beslut utan att kunna
luta sig mot en detaljerad checklista.
Tillbaka i Victoria träffar vi Ingmar Lee
som, enligt egen utsago, är ”för grön för de
gröna” och därför har inlett en egen politisk
karriär. Han berättar för oss om kampen
för bevarandet av de gamla skogarna.
Under 1990-talet blev Vancouver Island
känt för demonstrationer och massarresteringar av miljöaktivister i samband med
avverkningar.
Det blir många möten under denna resa,
med många fascinerande människor. Ja,
inte bara under den här resan, hela utredningsarbetet utgörs till stor del av möten
med människor som drivs av starka övertygelser och vill förändra till det bättre.
Tisdag: Vancouver
Magnus Ericson, svensk honorärkonsul
med ett skogligt förflutet, skjutsar oss runt
mellan olika möten. Vi frågar och antecknar och frågar igen. Sådan är utredarens
vardag. Någon gång i en avlägsen framtid
ska vi också knyta ihop säcken och få till
ett betänkande, men just nu är det faktainhämtning som gäller.
Onsdag: Vancouver–Stockholm
Den sista programpunkten är ett besök
till Eagle, en organisation som bistår ursprungsbefolkningar vid rättsprocesser.
Tre jurister berättar om hur man arbetar
för att få till stånd avtal mellan den kanadensiska staten och olika grupper av
ursprungsbefolkningar. Det låter som en
lång process innan man hittar lösningar
som alla kan acceptera.
På flygplatsen checkar vi in våra väskor.
De är nu tömda på de skärbrädor av svenska träslag som vi haft med som gåvor och i
stället fyllda med mängder av material från
de organisationer vi har besökt.
På Arlanda väntar Johan och barnen. Nu
är det familjen som gäller. Men på måndag
utreder vi igen!
VI SKOGSÄGARE 4/05
DANMARK
Virkespriset faller
men inte skatterna
Efter stormen är den
vanliga granen på
reträtt i Danmark.
En del Douglasgran
kommer i dess ställe
och julgranarna förstås, som går mot en
ny vår.
Av Pär Fornling
Vad är det finaste med skogen?
Peter de Neergaard funderar
en stund, men blir snart djupt
engagerad.
– Jag fascineras av tillväxten,
säger han och gör en svepande
gest med handen mot trädkronorna.
– Många tror att allt går så
långsamt i skogen, men när
bokarna här går in i sin bästa
tillväxtperiod, efter runt 40 år,
lägger de på sig över 15 kubikmeter per hektar och år. Det är
mer biomassa än vad den bästa
spannmålsgröda producerar på
det bästa danska jordarna med
intensiv konstgödning.
Vi är tio mil sydväst om
Köpenhamn i ett bedårande
landskap.
Vägen slingrar sig fram under
ett tak av bokskogens kronor,
där ljuset strilar genom det ljusgröna lövverket. I halvskuggan
på marken, bland en ljusbrun
Peter de Neergaard är en av Danmarks 25 000 skogsägare. Han sitter i styrelsen för Dansk Skovförening, som
arbetar nationellt med näringspolitik och andra intressefrågor.
matta av torra löv, spirar små
bokplantor. Genom att gallra
bort träd och släppa ner ljus
får man dem att ta fart.
– Det gäller att vara försiktig
och släppa fram precis lagom
mycket ljus så att inte konkurrerande undervegetation får
fäste, förklarar Peter.
På så sätt blir skogsmannens
öga för ljuset lika viktigt som
motorsågen.
Det är med andra ord ett kontinuerligt skogsbruk där träden
plockas bort successivt.
Peter de Neergard, som gärna
använder estetiska uttryck, talar
om att skogen därmed behåller
sin harmoni.
Fast just nu huggs ingenting,
frånsett nödvändig gallringar.
Och virket från dessa är lönsammare att sälja som ved till
kakelugnar än som parkettsta-
KY
var till Junckers golvfabrik,
som är en av Danmarks ledande träindustrier. Marknaden
har helt enkelt gått i botten.
– Industrin betalar 600 kronor kubikmetern för bokvirket,
vilket är en halvering på drygt
fem år. Till de priserna vill jag
inte sälja, konstaterar Peter de
Neergaard.
For tsättning sid 38
Kvalificerad yrkesutbildning
Entreprenörsskap
i skog
Framtidens framgångsrika skogsentreprenör behöver vara affärsmässig
och kunnig i skogsbruk såväl som teknik, ledarskap och ekonomi.
KY-utbildningen Entreprenörsskap i skog vid Gammelkroppa skogsskola ger dig
kompetensen att utvecklas i framtidens skog.
VI SKOGSÄGARE 4/05
För info och anmälan
- besök oss på
www.gammelkroppa.se
eller ring 0590-910 11
37
For tsättning:
DANMARK
Virkespriset
faller…
Han berättar att prisfallet började efter den stora stormen
på kontinenten för några år
sedan, som skapade ett överutbud. Till det kommer de öppnare ekonomierna i öst, med
mycket fin bokskog i Centraleuropa.
Dessutom har boken helt
enkelt blivit mindre populär i
möbler och inredningar.
– Användningen kommer
nog tillbaks, frågan är bara när.
Det är ju ett förträffligt träslag,
säger Peter de Neergaard.
För honom är de långa tidsperspektiven naturliga. Gården
på 720 hektar har brukats av
familjen sedan slutet av 1700talet. Peter tog över efter sin
far för drygt 30 år sedan. Nu är
han 66 år och förbereder nästa
generationsskifte av Lorups
skogar.
– Det där präglar min hållningen till ägandet. Det finns
ingenting här i skogen som inte
påverkats av mina förfäder,
vilket också ger ett långt perspektiv framåt i tiden. Det viktigaste är att förvalta skogen,
inte pressa ut så mycket pengar
som möjligt för stunden.
Vi åker vidare längs de
slingrande skogsvägarna och
påminns gång efter gång om
stormen som förändrade danskt
skogsbruk.
Här handlar det om de förödande vindar som svepte in
från väster hösten 1999.
För Peter ödelades 120 hektar och 50 000 kubikmeter.
Granen drabbades värst, men
Lärkträden stod tidigare tätt tillsammans med gran som höll stammarna kvistfria, nu är det annorlunda.
bland stormvirket fanns också
10 000 kubikmeter bokvirke.
Årets januaristorm gick längre norr ut, där den lokalt fällde
mycket skog.
Bakom inhägnader spirar
den nya skogen i olika träslagsblandningar som douglasgran,
ask, bok, ek, rödek och själv-
sådd sykomorlönn.
Men någon ny rödgran blir
det inte.
Peter de Neergaard tycker
både stormkänsligheten och
marknaden avskräcker. Dessutom krävde regeringen att det
bara fick vara maximalt 20 procent barrträd i planteringarna
för att få del av de generösa bidragen till föryngringar efter
stormen. De täckte kring två
tredjedelar av kostnaderna.
– Frånsett några undantag,
där vi har lämpliga marker, är
nog den vanliga granen på väg
bort från Danmark, spår Peter
de Neergaard.
Skogsplantor till södra Sverige - beställ nu!
Tukærvej 12 – DK 8850 Bjerringbro - Danmark
Søren Iversen
38
Anders Fischer
Tlf. +45 86 68 64 88
Fax +45 86 68 64 40
[email protected]
www.hjorthede.dk
VI SKOGSÄGARE 4/05
Däremot planterar han gärna
lärk och Douglasgran, vilken
växer till jätteträd för sågtimmer. Men boken är helt dominerande på 85 procent av
arealen.
I Danmark är dessutom
snabbväxande Sitkagran ett
relativt vanligt alternativ till
den vanliga rödgranen.
Några gäss plaskar förnöjt i
vattnet när vi åter närmar oss
den vitrappade gården med
halmtak, som ligger mjukt inbäddad i skogslandskapet.
Peter de Neergaard håller på
att trappa ner på arbetet som
advokat i Köpenhamn och ägna
sig ännu mer åt skogen, för vilken hjärtat brinner.
Men det behövs andra verksamheter för att stötta upp
skogsbruket. Inte nog med att
marknaden gått i botten, dessutom är egendomsskatten en
tung börda för många.
– För min del innebär den
att jag måste betala närmre
250 000 kronor om året i skatt,
oavsett om skogen ger något
eller inte. Rimligen måste det
finnas en koppling mellan
skatt och inkomster, det är den
viktigaste näringspolitiska
frågan vi har att driva.
– Tyvärr lyssnar politikerna
inte, vilket beror på att näringen inte är så betydelsefull som
i Finland eller Sverige, säger
Peter de Neergaard.
Likväl har Danmark ett ambitiöst program som syftar till
att dubbla landets skogsareal
Kring granstubbarna från förra
stormen kommer en blandad
lövskog i skydd av hägn.
från 11 till 20 procent, men det
har i första hand miljömässiga
förtecken.
Den obehandlade panelen är av danskt lärkträ från de egna skogarna.
Nordea Bank AB (publ)
Hos oss får du både bra
ränta och god rådgivning
Med anledning av stormen som drabbat många skogsägare
i södra Sverige höjer vi räntan på nyöppnade Skogskonton/
Skogsskadekonton till 1,90 procent. Den nya räntan gäller
även eventuella försäkringsersättningar och virkeslikvider
som du sätter in på särskilt konto i avvaktan på placering på
Skogskonto/Skogsskadekonto.
Räntan på Skogskontot/Skogsskadekontot är en sak. Men än
viktigare är att fatta rätt beslut när det gäller din skogsekonomi
på lång sikt. Därför finns Nordea Jord & Skog till din hjälp.
Vi har kompetens inom skogsbeskattning, generationsskiften,
tillköp och andra av skogsbrukets vardagligheter.
Du är välkommen att kontakta oss eller ditt närmaste
Nordeakontor.
Specialistgruppen Nordea Jord & Skog, från vänster Klas Classon,
Egon Stenseke, Rolf Nordén, Eivor Mettävainio, Arne Grundberg,
Gunilla Aschan och Lars Gustafsson.
Gör det möjligt
Nordea Jord och Skog består av:
Gunilla Aschan, Linköping, tel 013-771 39, 070-326 14 12. Klas Classon, Malmö, tel 040-24 7114,
070-659 55 64. Arne Grundberg, Karlstad, tel 054-174151, 070-662 91 36. Lars Gustafsson,
Borlänge, tel 0243-794629, 070-878 76 23. Eivor Mettävainio, Östersund, tel 063-14 84 66,
070-235 89 86. Rolf Nordén, Sundsvall, tel 060-18 82 04, 070-217 16 13. Egon Stenseke,
Göteborg, tel 031-771 65 08, 070-533 20 35.
VI SKOGSÄGARE 4/05
39
DANMARK
Ljusning för julgranarna
När det vanliga skogsbruket sviktar står
hoppet till pyntegrönt
och julgranar, där Danmark är världsledande.
Men inte heller det har varit
någon lysande affär de senaste
åren.
– För 10 år sedan fick vi
80 kronor per gran, det var
glimrande, säger Peter de
Neergaard. Förra året var priset
under produktionskostnaden
på 50-55 kronor per gran. Men
nu är överproduktionen på väg
bort och priserna på väg upp.
Dels har det under senare år
funnits många lycksökare under senare år, som nu ger upp.
Dels gör de nya EU-reglerna
att många bryter upp julgransodlingarna för att få åkermark,
vilken ger arealbidrag.
När vi går över fältet med
ädelgranar att det uppenbart
hur avancerad produktionen
är. Det är helt fritt från ogräs
mellan de snörräta raderna.
40
Peter de Neergaard granskar nöjt en av de ädla nordmanngranarna som
om några år kommer att ge julstämning i något europeiskt hem.
Odlingen börjar med att
gräset tas bort mekaniskt eller
med roundup, behandlingar
som görs regelbundet under
hela uppväxten.
Man sätter 8 000 plantor
per hektar. Kunderna vill
helst ha täta, lite runda granar.
För att de inte ska växa för
fort, då det blir långt mellan grenvarven, behandlas
plantorna ett par gånger med
ett växthämmande medel.
Det är samma typ som tidigare
användes som stråförkortningsmedel i spannmål och som ger
julstjärnan ett kompakt växtsätt. Det finns dessutom maskiner som tar bort det nedre
grenvarvet, vilket också det
bromsar tillväxten eftersom det
blir mindre grönmassa som kan
ta upp energi.
Efter 8–10 år är det dags
för skörd. För Peter de Neergaards del handlar det om
ungefär 20 000 granar om
året som i huvudsak exporteras till Tyskland, Österrike, Schweiz och England.
Under senare år har det dessutom kommit en del uppköpare
från Östeuropa.
– Det här är en lika professionell hantering och försäljning som Danmarks export av
fläskkött, konstaterar Peter de
Neergaard.
VI SKOGSÄGARE 4/05
Fin utmärkelse till Lundell
Sven Lundell, skogsdirektör på LRF
Skogsägarna har fått Greve Carl Bernadottes Skogspris. Det delas ut av föreningen
Skogen och är en av de finaste utmärkelserna i sitt slag.
Så här heter det i motiveringen: ”Han har
drivit den svenska modellen på både det vetenskapliga, strategiska och politiska planet.
Har fört in de praktiska frågorna i skogsforskningen. En nyckelperson med förmåga
att knyta ihop olika intressen och få alla att
dra åt samma håll.”
Sven Lundell har all
I samma veva delades ett antal guldkvistar anledning att se glad ut
ut till: Åsa Tham, Västerås stift, C J Bred- över utmärkelsen.
berg, Holmen Skog och Göran Örlander,
SLU/Södra.
Gynnar orienteringen
Sveaskog och Svenska Orienteringsförbundet har tecknat avtal
om fortsatt samarbete fram till 2009. Under de kommande tre
åren satsar Sveaskog 7,5 miljoner kronor på att stödja svensk
orientering. Största delen av medlen går till ”skogsäventyret”
där barnen lär sig om skogens livscykel, naturhänsyn, allemansrätten och att kunna orientera med karta och kompass.
Hoppas på samlad EU-politik
Nästa år träder troligen EU:s förnyade skogsstrategi i kraft.
Det är den viktigaste frågan för Håkan Nystrand, ny ordförande
för skogsteknikernas europeiska samarbetsorganisation Union of
European Foresters (UEF).
– En massa beslut fattas som berör skogen, men en enhetlig
hantering saknas,
Nu hoppas vi få med en bättre koordinering med någon instans
som kan hålla koll på allt som sker, säger han till Vasabladet.
UEF har 80 000 medlemmar från 19 organisationer och 17
länder.
Tappade tillväxt efter papperskonflikten
Notan för den finska papperskonflikten, som varade i sex veckor, blev påtaglig.
I delårsboksluten uppger de bägge stora skogsbolagen UPM och
Stora Enso att konflikten sänkte resultaten med 175 respektive
70 miljoner euro.
Till det kommer att många sågverk tvingades dra ner produktionen på grund av överfulla flislager.
– Effekten inom själva pappersindustrin motsvarar ett tapp på
0,44 procent av Finlands BNP. När drabbade sågverk och andra
berörda räknas in blir effekten på tillväxten minus 0,9 procent,
säger Eero Lehto, prognoschef på löntagarnas forskningsinstitut,
till LO-tidningen.
I tidningen ger också skogsindustriernas vd Timo Poranen sin
syn på konflikten:
– Före konflikten gjorde vi en prognos, och fann att vi skulle
spara en miljard euro på tio år om vi fick bort driftsstoppen vid
jul och midsommar. Nu när jag räknar samman kostnaderna för
konflikten i företagens delårsrapporter stannar de vid 500 miljoner euro. På så sätt har konflikten lönat sig.
VI SKOGSÄGARE 4/05
41
NYHETER
Han leder LRF
LRF:s nye ordförande LarsGöran Pettersson. arbetar vidare med visionen om att den
gröna sektorn ska inta en tätposition i Sverige vad gäller
tillväxt, lönsamhet och attraktionskraft.
I det sammanhanget konstaterar han att skogen har en
självklart betydelsefull roll.
Bland de viktigaste dagsaktuella frågorna nämner han
följderna av stormen, närmast
stödet till föryngringar och justering av skatterna, samt den
skogspolitiska utredningen,
Lars Göran Pettersson, 56
år, har själv rötterna i utpräglad jordbruksproduktion på
gården i Kvänum. Men skogen
Lars-Göran
Pettersson
tog i början
av sommaren
över ordförandeklubban
efter Caroline
Trapp.
finns i hans närhet på många
sätt, inte minst genom LRF:s
vice ordförande Christer Segerstéen, ordförande för LRF
Skogsägarna. Han är vice tillsammans med Elisabeth Gauffin som också är ställföreträdande ordförande. Elisabeth
bor på en gård utanför Uppsala
med mjölkkor, hästar och jordgubbsodling.
Utökat stöd för energiskog
Den nya jordbrukspolitiken i EU begränsar möjligheterna till
anläggninsstöd av energiskog, men det kompenseras av en
ny svensk förordning (1977:75). Därigenom kan lika många
som tidigare få stöd för salixodling.
Både det gamla och det nya stödet innebär att lantbrukaren
får 5 000 kronor per hektar. För det nya nationella stödet finns
ett tak på 480 000 kronor per företag och fyraårsperiod.
Olaglig mossplockning
Två män greps på bra gärning
då de stal mossa på Holmens
mark.
När polisen i Sveg stoppade
tilltaget hade de redan hunnit
fylla 650 lådor med mossa!
– Vår policy när det gäller
mossa är att de som plockar ska
ha ett avtal med oss och just nu
är det en uppköpare som har ett
sådant. Då sköts allting på ett
sätt som är okej med skatter och
arbetsgivaravgifter, säger Anders Lindqvist, Holmen Skog,
till Östersundsposten.
42
Den mossa som plockas till
försäljning är renlav, många
kallar den felaktigt för vitmossa
vilket är en annan sorts mossa
som inte alls är särskilt vit.
Renlaven kan inte i likhet
med bär och svamp plockas
med stöd av allemansrätten.
För att få plocka renlav krävs
tillstånd från markägaren. Har
den som plockar inte tillstånd
är brottsrubriceringen snatteri
eller stöld beroende på värdet
av det som plockats, även åverkan kan komma i fråga.
Staffan Jonsson och Per Gustav Idivuoma i glatt samtal, vilket förs på många
plan och ökar förståelsen mellan renägare och skogsägare.
Givande samtal
löser konflikter
– Dialogen och samverkan
mellan våra näringar har varit
konstruktiv och vi vill att den
ska fortsätta och att den ska
fördjupas.
Det konstaterar gemensamt
Per Gustav Idivuoma, Samernas Riksförbunds ordförande,
och Staffan Jonsson, som är
ordförande i Skogsägarnas Inlandsråd.
Mellan Samernas Riksförbund och Skogsägarnas
Inlandsråd har länge funnits
en ömsesidig vilja att samverka
och nå en ökad förståelse för
varandras näringar.
År 2001 togs initiativet till
att stärka kontakterna mellan
organisationerna. Resultatet blev ett av regeringen un-
derstött projekt för lokal och
regelbunden dialog och praktisk
samverkan mellan samebyarna
och skogsbruksområdena.
Det ledde också till ökad
kontakt mellan enskilda företagare från rennäringen och
familjeskogsbruket.
Projektet avslutades förra året
men kontakterna har fortsatt i
nu etablerade lokala nätverk
mellan näringarna.
– Rennäringen och familjeskogsbruket bidrar till en ökad
ekonomisk tillväxt och skapar
möjlighet att behålla den sociala
och kulturella gemenskapen på
landsbygden, säger Samernas
Riksförbund och Skogsägarnas
Inlandsråd i ett gemensamt uttalande.
VI SKOGSÄGARE 4/05
Björnligan!
GRIZZLY - KODIAK - BRUIN
Upplev björnfrossan på riktigt!
Hos närmaste Yamaha återförsäljare kan du känna på våra björnstarka
4-hjulsdrivna terränghjulingar. Alla med Yamahas berömda transmission, kardandrift och motorbroms. Alla med justerbar fjädring, hög
markfrigång och brett tillbehörsprogram. Alla med 5 års fabriksgaranti.
Det handlar om prestanda, säkerhet och tillförlitlighet. Om smidiga,
robusta maskiner för hårda tag under många år. Välkommen!
www.yamaha-motor-scandinavia.com
Goda råd är inte dyra!
SKOGENS KULTURARV – bok och film
RÖJNING – bok och film
!
Paketerbjudande
v
ar
tur
l
ku
s
en
Skog
!
Paketerbjudande
Röjning
299:-
299:Beställ nu på 018-18 85 30!
Uppsala Science Park • 751 83 UPPSALA • Tel: 018-18 85 00 • Fax: 018-18 86 00 • [email protected] • www.skogforsk.se
Japan är numera en av
våra viktigaste exportmarknader för trä.
En viss optimism märks
och tar nybyggandet fart
händer det saker!
I den här krönikan ger
Kjell Brodin, en inblick i
vad som händer där.
Den japanska marknaden har
förändrats dramatiskt under
senare år, vilket gett öppningar
för svenska sågverk.
√ Landets egen sågverksproduktion har halverats de
senaste tio åren från 25 till 13
miljoner kubikmeter om året.
√ Importen har flyttats från
Nordamerika till Europa. För
tio år sedan exporterade amerikanarna kring 9 miljoner kubikmeter om året, i dag är det
3,5.
√ De stora europeiska exportländerna är Finland med 1,1
miljoner kubikmeter, Sverige
0,85 och Österike 0,45 miljoner
kubikmeter.
Efter ett antal år med ansträngd ekonomi kan man ändå
säga att det finns viss optimism
på marknaden i Japan, men
fortfarande är nybyggnation
på en nivå som innebär att det
är brist på bostäder.
Totalt byggs 1,1 miljoner
enheter om året varav andelen
trähus är kring 45 procent. Det
betyder drygt 40 000 trähus per
månad.
Man kan säga vi har en prispress som egentligen inte borde
finnas eftersom utbudet av den
kvalitet som japanerna eftersöker inte mer än nätt och jämt
täcker behovet i dagens svaga
efterfrågesituation.
Skulle nybyggandet i Japan
Träbyggnad i japanska Kyoto.
Foto Jan Hagstedt
2,5
Export av sågade
trävaror (miljoner m3)
2,0
1,5
1,0
0,5
ar
k
T
ed yskl
er an
län d
de
rn
a
N
or
ge
Jap
a
Sp n
an
ien
m
N
an
ita
or
br
D
nn
ien
0,0
St
MARKNAD
Med byggandet
kommer lyftet
Exporten av sågade trävaror var
förra året 11,3 miljoner kubikmeter,
en liten ökning från 2003 då det var
11,2 miljoner kubikmeter.
Storbritannien dominerar stort,
därefter kommer Danmark. Därefter
kan man säga att Japan intar en
delad tredjeplats tillsammans med
Tyskland, Nederländerna och Norge.
44
”Finland har
förlorat konkurrensfördelarna”
Kjell Brodin,
marknadschef
Norra Skogsägarna
öka till en balanserad nivå bör
prisnivåerna snabbt skjuta i
höjden eftersom det skulle bli
viss brist på ”japanvirke”.
Till bilden hör att de baltiska
staterna och Ryssland börjar
göra sig kända även borta i Japan – dock ska vi veta att så
snart de inte levererar rätt kvalitet eller i rätt tid så kommer
våra japanska vänner åter. Kvalitetskraven är mycket höga!
Prisskillnaden mellan de
europeiska marknaderna och
Japan har suddats ut de senaste åren beroende både på
valutautvecklingen men också
på att allt fler aktörer har börjat
exportera till Japan.
Gran är det dominerande
trädslaget i Sveriges export
men furuandelen ökar hela tiden och är nu upp i en knapp
tredjedel.
Av de produkter som importeras från Europa är;
• Lamina (varor till limträindustrin) som är volymmässigt
störst.
• Genban (sågade varor till
byggindustrin)
• Mabashira (hyvlade mellanväggsreglar) hyvlade läkter,
innerpaneler och golvträ.
Norra Skogsägarna har exporterat till Japan i tio år och
exportvolymen i dag är kring
55 000–60 000 kubikmeter om
året.
Norra försöker hela tiden att
öka produktmixen vilket också
innebär att produktionspersonalen aktivt deltar i säljarbetet.
Ljusning för furan förväntas under hösten
För marknaden i stort kan konstateras att den generella brist
på furuvaror, som de flesta av oss tror skall uppstå under hösten, bör innebära prishöjningar för 3:e och 4:e kvartalen.
Granutbudet kommer troligtvis att vara ganska stort under
hösten/vintern vilket medför endast mindre prishöjningar på
detta sortiment.
Den finska pappers- och massastrejken medförde att de
flesta finska sågverken stoppade sin produktion under några
veckor. Detta produktionstapp kommer att bidra till en stärkt
trävarumarknad.
Avslutningsvis kan sägas att vi kan nog se fram emot en
något ljusare marknadssituation för furu under hösten medan
granen och då framför allt grova dimensionen kan komma att
vara under viss press.
Kjell Brodin
– De stora investeringarnas
tid är förbi i Finland. Vi satsar mest där efterfrågan växer
snabbast, alltså utanför Europa.
Det säger UPM-Kymmenes
vd Jussi Pesonen till Huvudstadbladet.
Intervjun gjordes i samband
med att företagets nya pappersmaskin invigdes i Kina,
en investering på 390 miljoner
euro.
På andra sidan av jordklotet,
i Uruguay, har byggarbetena på
en ny massafabrik med UPM
som huvudägare just börjat.
Den kommer om några år att
förse den kinesiska pappersfabriken med cellulosa gjord
på snabbväxande eukalyptus.
Enligt tidningen är satsningen på 850 miljoner euro Finlands största fabriksinvestering
utomlands genom tiderna.
Dessutom har UPM beslutat
att bygga en fabrik i USA.
Ingen av den senaste tidens
nya stora fabriker har placerats
i Finland.
– Alla investeringsbeslut
bygger på flera faktorer som
råvarutillgång, energi, skatter och arbetskraftskostnader
Viktiga faktorer är närheten till
kunderna och marknadsutvecklingen, säger Jussi Pesonen.
– Finland har förlorat sina
konkurrensfördelar inom
skogsindustrin. Maskinerna
är lika effektiva överallt. Vårt
land ligger avsides. Kunnandet
rör sig snabbt över gränserna.
Forscot har nytt
bruk på gång
I nordöstra Skottland planerar
företaget Forscot för Storbritanniens första integrerade
fabrik med massatillverkning,
pappersbruk, sågverk och elproduktion.
Projektet är kostnadsberäknat till 1 miljard pund, av det
är 0,7 finansierat hittills. Byggstarten är planerad till år 2006
i Invergordon och driftsstarten
till år 2008.
Till stora delar planerar man
att använda Sitka gran, vilka
det finns relativt stora ungskogar av i England och Skottland,
VI SKOGSÄGARE 4/05
En miljon människor
bakom trädrikare Kina
En miljon kineser kommer att
delta i en väldig satsning på
trädplantering. Målet är att
närmre 25 procent av landet
ska vara skogsbeklätt år 2020,
vilket är 5 procent mer än i
dag.
Det uppger China Daily,
som refererar till uttalanden
från den statliga skogsorganisationen.
Till de stora projekten hör en
”grön mur” i västra Kina för att
bromsa erosionen när sanden
breder ut sig, plantering av dålig jordbruksmark och i södra
Kina ett skyddande skogsbälte
längs Yangtze-floden.
England bygger i trä
Byggboomen i Storbritannien
fortsätter. Under 2004 räknade
man till 210 000 byggstarter,
en nivå som man senast såg i
slutet av 1980-talet.
Av dessa var 33 000 hus med
träkonstruktioner, vilket är en
ökning på 70 procent sedan
1999 (och motsvarar totalt 16
procent av alla byggstarter).
Det framgår av en utvärdering som konsultföretaget
Jaakko Pöyry gjort av Wood
for good, vilket är en kampanj
som den nordiska träindustrin
gör genom NTC (Nordic Timber Council)
– Man kan naturligtvis inte
säga att vår kampanj är den
enda orsaken till ökningen,”
påpekar Jan Söderlind, vd för
Nordic Timber Council. Men
helt klart har Wood for good
haft en stor betydelse för träanvändningen i England. Över
hälften av de tillfrågade – beställare, företrädare för branschen och medlemmar – anser
att kampanjen påverkat försäljningen positivt under det
senaste året.”
Produktiviteten
lyfter resultatet
Södra står emot stormvindarna, både i skogen och på
marknaden. Det visar halvårsresultatet och flera offensiva steg i motvinden, inte minst av Södra Wood.
Av Pär Fornling
Det är en lång väntan på nästa
årsredovisning eftersom verksamhetsåret förlängts till 18
månader. På så sätt fångas
effekterna av stormen i ett och
samma bokslut.
En nyckelfråga för de många
stormdrabbade skogsägarna är
hur stor ”stormlikvidfonden”
blir under perioden. Det är
den som ska reglera slutpriset
på virket.
Det interna målet är minst
två miljarder kronor. Den första juli hade den fyllts på med
361 miljoner kronor, efter ett
bra första halvår som gav ett
resultat på 451 miljoner kronor,
efter finansiella poster.
Det är visserligen något
lägre än förra året, men andra
skogsbolag hade genomgående
större fall. Exempelvis gick
Rottneros, som också är beroende av massatillverkning, från
plus- till minusresultat under
samma period.
Till viss mån kompenseras
ett pressat massapris av en starkare dollar, men det hela blir
inte bättre av att ett antal nya
massabruk i världen startar eller bygger ut.
– Det innebär överkapacitet
till åtminstone år 2008. Vår
fokus på produktivitet måste
därför fortsätta, konstaterar
vd Leif Brodén.
”Realproduktiviteten” är en
av koncernens nyckelfrågor.
Det handlar om att tillverka
mer med samma mängd råvaror
och insatser.
Förra året ökade produktiviteten med 3 procent, vilket
betydde 300 miljoner kronor i
bättre resultat.
Varje procent ger alltså 100
miljoner kronor.
Dessutom handlar det om att
utveckla produkterna. Under
hösten invigs ett nytt forskningscentrum i anslutning till
Värö bruk, samtidigt som resurserna till forskning och utveckling fördubblas.
Under året ska man också ta
ställning till att bygga ett massabruk i Sydafrika tillsammans
med den lokala skogsägarföreningen, NCT Forestry.
Då det gäller sågverken och
träförädlingen vändes minus
till plus för några år sedan och
de positiva siffrorna stod sig
även det första halvåret, trots
att också marknaden för sågade
trävaror är pressad. För Södras
del har den svaga utvecklingen
gällt granen, medan furan lyckades bryta en flerårig negativ
trend.
En viktig del i resultatet är att
jättesågen i Mönsterås nu går
bra, efter långa inkörningsproblem.
Dessutom har man gjort ett par
marknadsinriktade förvärv:
Genom ett par strategiska
förvärv öppnar Södra för än
mer export.
√ Nyligen köptes 20 procent
av Crown Timber som är en ledande distributör av konstruktionsträ i England, Skottland
och Irland.
Företaget omsätter 1,4 miljarder kronor och levererar
550 000 kubikmeter takstolsvirke, reglar, bjälklag och en
del andra produkter.
Södra har levererat råvara
länge och genom delägandet
fördjupas samarbetet.
– Vi får direkt tillgång till
Crowns kundnät, vilket ger
oss möjlighet att utveckla våra
sågverk, säger Peter Nilsson, vd
på Södra Timber.
√ Gapro, som ingår i Södra
Wood har köpt norska ”Lie
Hövleri” Drammen med en
omsättning på drygt 30 miljoner kronor och 14 anställda.
Företaget tillverkar och säljer
massiva trägolv under varumärket Kronegulv till norsk
byggvaruhandel.
I det löpande arbetet har
stormen framför allt drabbat
Södra Skog med många extra
kostnader.
Likväl blev det ett bra delårsresultat.
Delårsresultat januari-juni:
Omsättning
7 688 (6 957)
Resultat
451 (595)
Soliditet
60
(62)
Avkastning
sysselsatt kapital
9
(12)
Vinst trots pressad marknad
Några av allt fler engelska takstolar
i trä.
VI SKOGSÄGARE 4/05
– Sågverksnäringen i norra
Skandinavien går igenom ett
stålbad, som framförallt drabbar företag med mycket kvalitetsfura i produktionen.
Det säger Norra skogsägarnas
vd, Bo T Holm, i en kommentar
kring delårsresultatet efter åtta
månader.
Han konstaterar att föreningen trots allt tjänar pengar i
kärnverksamheten.
– Vi har en stark ekonomi och
välinvesterade sågverk. Utifrån
detta kan vi stärka vår position
och vår konkurrenskraft i en
väldigt tuff situation.
Föreningen arbetar med ett
kostnadsbesparingsprogram
som ska spara motsvarande 15
miljoner kronor per år.
– Nu när andra ropar på sänkta timmer- och massavedspriser
måste vi vara så effektiva i alla
led att vi kan försvara priserna,
säger Bo T Holm.
Virkesfångsten växer och har
de senaste fem åren ökat med
40 procent. Genom fusionen
med NLS blir den förstås än
större.
Delår 9 månader
Omsättning
811 (766)
Rörelseresultat
0,8 (13)
Efter finansnetto 2,9 (13,3)
45
Skogsmarknaden
För annonsering, ring Birgit Emilsson, tel 040-601 64 55, fax 040-601 64 49 eller
Ronny Gustavsson, tel 08-588 367 97, fax 08-588 369 79. Annonsmaterial: [email protected]
MILITÄR
UTRUSTNING
MIKE AND NIKE´
internetbutik
www.bbfab.se
TERRÄNGHJULINGAR
50- 800 cc
2-, 4-,6-hjulsdrivna
Bensin
MOTOR BROMÖLLA
Lätt att hitta vid gamla E22,
Industrigatan 11 i Bromölla
Tel. 0456-230 30
Postorder eller produktblad
Ring 0589-178 50
till EUR/SJ pall,
40, 60 L, UV
Startpaket, packlådor
40+60 och stativ
till SJ pall, även
storsäckar
Tel 0410-33 10 55
0708-40 11 33
www.ino-q.se
Minska värmekostnaden
Satsa på fliseldning ugnar från 40-499 kW,
flisfickor 1-4 m3 mekaniskt drivna och
större hydrauldrivna flisfickor.
Skruvarna klarar grovflis.
Vi säljer kompletta system.
Även spannmålsbrännare
✁
Vednätsäckar
Se www.stensbroflis.com
RH-Pusher
Trädfällriktare, 5 mod.
Nyhet! Ny kraftigare modell.
Lyftområde: 115-270 cm.
Stor lyftkraft.
Förmånligt pris.
För mer info kontakta Din
motorsågsåterförsäljare eller
Reipal AB
Tel 0413-249 48, fax 0413-249 84
Matarbord för timmer och ved
Kjell Andersson Tel 044-33 02 47, 070-338 74 47
V-kedjetransportör
JÄRNHÄSTEN
Perfekt i gallringsskogen!
• Smidig
• Stark
• Lågt
marktryck
Tel 054-53 33 70. Fax 054-53 39 70
Stegmatare med enkel eller tippande pålastning
V-kedjetransportör – stocken går rätt
Sortering med stockavläggare
www.petersskogsmaskiner.se
L. Rasmusson
Maskin AB
Tel. 0431- 43 32 15
Fax. 0431- 43 30 50
www.LRMA.nu
Maskiner köpes för demontering
Logcon Hortinorr ab
www.hortinorr.se
[email protected]
FASTBRÄNSLE ELDNING O SOL
Bevaka dina gränser
med
ATMOS
SUEMAX
KEBAstolpen
Miljögodkända vedpannor
Vakuumrör Solfångare
Det är du som sätter gränserna.
När du markerar upp rågångar
eller sätter elstängsel med
Keba-stolpen.
Den tillverkas
i rullformad
galvaniserad
plåt, överdragen med
stryktålig
plast.
Diameter:
Längder:
Färger:
Packas:
24 mm
1500 - 1750 - 2000 mm
Blå, gul eller röd
20 st / förpackning
Ring oss för uppgift om återförsäljare
Box 122, 333 22 Smålandsstenar
Tel. 0371-51 09 10 Fax 0371-51 09 01
www.keba.se
VI SKOGSÄGARE 4/05
Ärsta 301, 872 98 Noraström
0613-330 10, 070-652 38 18
VÄRMEACKUMULATOR AB
Ved- och pelletspannor
Från 25 kW till 95 kW
sugande fläkt, stora vedvolymer
Se vår hemsida
www.atmos.se
www.suemax.se
Tel 0435-563 50
Fax 0435-511 77
Tel 0435-563 55
Fax 0435-511 77
www.varmeackumulator.se
Tel 0486-416 61
Fax 0480-416 63
47
BEGAGNADE FYRHJULINGAR
WWW.FRITIDSDEPAN.SE
RÄTT PRIS DIREKT – FRI FRAKT INOM SVERIGE
Tel 060-12 55 77 • Fax 060-12 55 76 • Mob 1 070-697 59 66 • Mob 2 070-509 29 71
NÄS 1:3 Gesäter, 70 ha.
Nära E6 i bohuslän.
www.jacobson.nu
070/601 03 31
KDR 410
Vikt 265 kg
Hyvlingsbredd 310 mm
Planhyvling höjd 180 mm
Kutterns varvtal 4100 v/min
4 st hyvelstål, dim 35x3x310 mm
motor 3 fas 3 hk
Pris exkl moms
12 400:-
Vikt 380 kg
Hyvlingsbredd 410 mm
Planhyvling höjd 200 mm
Kutterns varvtal 4100 v/min
4 st hyvelstål, dim 35x3x410 mm
motor 3 fas 4 hk
Pris exkl moms
19 000:-
Storgatan 75 Box 102, 383 23 Mönsterås
Ordertel 0499-143 19, 143 80 Fax 0499-140 66
Besök oss på internet: http://www.drift-underhall.se
kikare & sikten
Sveriges lägsta pris
v 33, 36
h 16-18/9,
23-25/9
infofolder
akvarell, akryl,
torrpastell, olja
Direkt
frå
huvud n
import
ör
➛
KDR 310
Te l :
Prova olika
0652tekniker
1 6 1 5 0 i fiskelägret
Mellanfjärden
Sikte Kansas 1,5-6x42
belyst rp 1.795,besök vår nätbutik ...
Plan - & Rikthyvlar
Rejäla hyvlade riktbord i gjutjärn. 4 stål i kuttern.
Planbordet i gjutgods höjs och sänks med mittenpelare
efter graderad skala i mm. En maskin för proffs, industri,
snickeri, skolor, hemmaproffs m m. Maskinen levereras
fullt utrustad med stål i kutter och spånstos.
MALARKURS
Exotisk Dalslänsk skogsgård
med sjö och fiskeälv,
www.oxo - optik.se
www schelin-ill.se
Tel 070-674 47 20
JAKTKNIVAR
Helle Harding nr 99.
Specialerbjudande på
spånsugar, kombimaskiner, div storlekar!
Helautomatisk Vedhantering !
1 m3/min
II
Bra jaktkniv, rf, blad 10 cm.
Läderslida, skaft i palisander/
masurbjörk/läder.Pris: 685:Namngravyr på knivbladet
ingår, värde ca 60:Mycket bra present med mottagarens namn ingraverat på knivbladet.
Andra Helle-, Brusletto-, Eka-, Gerber-, m.fl. knivar.
Begär broschyr och priser. Bilder kan vi skicka per e-mail.
a.k.s.jakt & fritid ab
Revsundsvägen 24
840 50 GÄLLÖ
Tel. 0693-66 20 50, Fax 0693-66 20 51
e-mail: [email protected]
www.aksjaktfritid.nu www.lantbruksnet.se/aksjakt
Vedprocessor
Ny knivdesign och nytt
Ny bred och effektiv
utmatningstransportör längdregleringssystem
➛ Klarar grövre ved,
rakt kapsnitt, jämn
vedlängd
Även lämplig
för sågytor
SNABB - SÄKER - EFFEKTIV
För broschyr n
och informatio
Lägg långved på inmatningstransportören.
Maskinen sköter resten.
Matar in, kapar, klyver och lastar.
Allt medan du lägger på
ny långved...
DAHLBERG MASKIN AB Frök 406, 870 52 Nyland, tel 0612-503 62
Road Runner ATV
Helt av aluminium
www.atl.nu/skog
Flakstorlek (std) 1,46 x 6,0 m
Enkelaxel eller boggiaxel (1 300 - 2 500 kg)
Tel 0910-72 31 90
www.loove.se
Två tidningar - samma sida
Lööve Släp AB
48
VI SKOGSÄGARE 4/05
Jämför design,
kvalitet och pris.
KÅPEX
Pil som viltfoder
Salix är perfekt och billigt som viltfoder och ett bra skydd
för nyplantering av skog. Djuren väljer den goda salixen.
Vi har några mycket bra pilsorter just för detta ändamål,
både som sticklingar och plantor. Sticklingarna planteras
tidigt på våren, plantor kan planeras hela året!
Ring för mer information!
0523-300 40
Salixprodukter
Yttregård
311 96 Heberg
Tel 0346-512 12
Ljunglöfs 2:an
Enmanssågverk
MÄKLARSAMFUNDET
www.egendomsmaklarna.se
Walthers Plåt AB
Lägsta energipris
trejon.com
FLAKKÅPOR
NYHETn!
8-16-24 to
Big X - “vedfabriken” för de större
vedproducenterna. Utrusta med
MultiSpeed - två hydraulcylindrar som
jobbar tillsammans eller var för sig ger
tre olika tryckkrafter och sex hastigheter.
Tel:0653-205 35
[email protected]
Färdig ved i
ett moment!
Sven H Arnell
Borås
033-12 30 30
Bo Pettersson
Uppsala
018-374 375
Anders Nilsson
Hässleholm
0451-824 00
Arne Bengtsson
Varberg
0340-371 00
Anders Nyhlén
Göteborg
0300-56 32 65
Tor Sigfridsson
Falköping
0515-72 16 30
Gunnar Lindén
Falköping
0515-72 16 30
Örjan Hansson
Falköping
0515-72 16 30
Anders Jonsson
Lidköping
0510-604 10
Gunnar Grenholm
Hudiksvall
0650-74 33 43
Hydralkombi 2000E
Kapar & klyver snabbt, lättarbetat,
effektivt och säkert. Två- eller
fyrdelarsklyvning. Full av finesser;
t ex autom. återgång av kolven,
förlängningsbar vagga.
PILKE 2X med dubbla klyvcylindrar.
Klarar effektivt stammar upp till 32 cm
i diameter. För dig som ställer stora
krav på hög produktionshastighet.
- Professionella Egendomsmäklare för Din gård 50-100 gårdar under försäljning
Ska du sälja? Vi har ca 40 000 ”gårdsbesök” i veckan. Ring oss!!
ST
BÄST I ciTteEt en
ligt
Kontakta din närmaste maskin
handlare för mer information!
Högsta kapa
g
kinprovnin
Svensk Mas
LENNARTSFORS VERKSTADS AB
Tel 0506-202 46, 070-525 31 52
VALFRIHET att
välja BRÄNSLE
TILLBEHÖR FÖR SKOGSMASKINER
TIMMERGRIPAR
5 olika modeller
0,18 m2
PILKE 1X med kraftig klyvenhet
på 7 ton, klarar ved upp till ø37 cm.
Kraftig, slittålig konstruktion med bl.a.
växellåda och remskivor i stål.
0,18 m2
0,25-0,27 m2
PRISER FRÅN
TREJON Ved-508
3295:ROTATOR
Elda flis, spån, briketter,
säd, pellets eller torv
BRÄNNARE
20-640 kW
VEDPANNOR
STOKERPANNOR
7 olika
modeller
2350:HYDR. VINSCH
Dubbla
svängcylindrar.
8695:Med
skyddshuv.
VI SKOGSÄGARE 4/05
VRIDHUS
MANUELL
VÄRMECENTRALER
Tel: 0910-346 00
Fax: 0910-337 45
www.energiteknik.net
Snabbklyv - kraftigt byggd med enkel
manövrering. El- eller traktordriven.
PRISER FRÅN
RADIOSTYRD
12995:-
PRIS
ENDAST
11850:-
Huvudkontor:
Företagsvägen 9
911 35 Vännäsby
Tfn: 0935-399 00
Tax: 0935-399 19
E-post:
[email protected]
För optimal vedhantering kan vi
erbjuda ett brett sortiment av olika
tillbehör, se mer på vår hemsida.
49
SVERIGES BILLIGASTE
biologiska sågkedjeolja
från 11,90/l.
2005
Skandinavisk Biotech AB
Pajala, tel 0978-710 71
Fullständig prislista på www.eko100.com
M I N I S ÅG V E R K
TEMA NR 5
Et t av marknadens
st ark aste gr ipprogram
Offroad bilar
&
skogsmaskiner
Utgivning 19/10
Levererad till nöjda kunder sedan 1990
TEMA NR 6
TIMMERSÅGEN
–
–
–
–
–
Elmotor 6-7, 5kW • Direktdrift • 16A • Hjälpmatning
Max såglängd 6,3 m • Max diam. 500/1000 mm
Stabil • Hög ytkvalitet • Effektiv kedjesmörjning
Dubbla sågsvärd • Stockriktare • Skyddsbur
Konkurenskraftiga priser • Kort leveranstid
Kickons Svets AB, 522 93 TIDAHOLM
Tel 0502-12325 Fax 0502-14521
www.lantbruksNet.se/kickons
[email protected]
Varmluftspannor
Skördetid
– fuktproblem?
Förädling
Utgivning 7/12
Hassela Skogsprodukter AB
Åkerivägen 11, 820 78 Hassela
Tel. 0652-366 90 • Fax 0652-405 50
E-post [email protected] • www.hsp.se
Utveckla ditt jord- och skogsbruk
Skapa en ny verksamhet. Starta ett eget småskaligt sågverk, med ett mobilt Wood-Mizer sågverk
Kontakta
• Ny generation varmluftspannor
• Rostfri brännkammare & växlare
• Stabil konstruktion
• Låga driftskostnader
• Vi tillhandahåller
även reservdelar till
äldre pannor
TO RRLU
JANSSONS THERMOTEKNIK AB
UF
T
RMLUF
VA
F
T
T
•
FRI
SKL
•
Kabelgatan 12, 434 37 KUNGSBACKA
Tel: 0300-166 20, Fax: 0300-162 16, Mobil: 0705-27 94 20
E-mail: [email protected]
50
Birgit Emilsson
Tel 040-601 64 55
Fax 040-601 64 49
• Såga upp till 95 cm grova och 16,1 meter
långa timmerstockar i skogen
• Bara 1,4 mm tjockt sågblad, utnyttja skogen
maximalt
• Mobila och stationära modeller
• Bensin, diesel eller elektrisk motor
• Begagnade sågverk finnes tillgängliga
Svensk försäljnings-representant:
Mekwood AB, 812 41 Gästrike-Hammarby
T. 070-679 79 65 email: [email protected]
Wood-Mizer Nordic AS – Norge
T. 00 47 63 87 49 89 email: [email protected]
www.woodmizer.se
Ronny Gustavsson
Tel 08-588 367 97
Fax 08-588 369 79
VI SKOGSÄGARE 4/05
Älgtrac och
Combitrac
Reservdelar och
service till Din maskin
hittar du hos oss.
Komplett
reservdelslager.
Snabba leveranser.
Styr & övervaka
med GSM
Med SIKOM GSM kan du styra
och övervaka vad som helst,
var som helst! Hus, båtar,
maskiner. datorer m.m.
• Styrfunktioner, slå på/av ex. värme
• Övervaka, ex inbrottslarm, temp.
• Larm som SMS
INTECTRA AB
0155 -211 485
www.intectra.se
Bygg din egen eka!
Bo Arnesson AB
680 60 SYSSLEBÄCK
0564-102 80
070-399 17 00
Snart Älgjakt!
400 kr
L = 4 m, B = 1,4 m
Ritning med material och byggbeskrivning.
Åke Gillin, Jakobsgatan 2C, 593 33 Västervik
Tel 0490-180 99, 070-316 52 36
[email protected]
Men först, planering, passröjning,
skyltning m m. Jägare, naturvän
använder Träspik när han/hon
fäster något på levande träd.
EldTrä 0624-106 33
FLISHUGGAR
EN KVALITETSPRODUKT SOM ÄR
DRIFTSÄKER OCH SERVICEVÄNLIG.
TP FLISHUGGAR omfattar följande modeller:
Trädgård
Park
Monteringsfärdiga jakttorn
Skog
0120-137 06 070-317 93 81
www.torptorn.se
Modell
TP 100*
TP 150*
TP 200*
TP 250**
TP 230
TP 270**
TP 280**
Max träddiameter
100 mm
150 mm
200 mm
250 mm
230 mm
270 mm
280 mm
*Kan levereras med egen motor på trailer
**Möjlighet för kranmatning
Fällor för:
Räv, lo, grävling,
katt, mård, mink
Tillbehör:
Lockmedel, byggbeskrivningar,
fångstvideo m m
Övrigt:
Lindström i Lomma AB
Prästbergavägen 53,
234 35 Lomma
Tel. 040-41 96 00 Fax. 040-41 96 60
[email protected]
www.lindstromslomma.se
Fågelholkar. Viltskrämmor m m
Mer info: www.
ideverkstaden.com
Tel 0910-72 20 59
Gallring, vindfällen,
älgtransport, plantutkörning
ideverkstad EH
Pl 460, 934 92 Kåge
OXEN
MINILUNNARE
Ditt bidrag är viktigt
Postgiro 90 1974 - 6
Myreback MASKIN
Box 12, 667 21 Forshaga • Tel 054-87 23 10 • www.myreback.com
VI SKOGSÄGARE 4/05
51
Ny chef för Värö
Vimmerbyvagnen
Gunilla Saltin är ny platschef vid
Södra Cell Värö efter Lennart Igerud som utsetts till Senior Advisor
inom Södra Cell.
Gunilla är 40 år och har arbetat som processteknisk chef i Värö
sedan våren 2000.
för skogs- och entreprenadmaskiner m. m.
Turbingatan 8, Box 185, 598 23 Vimmerby
Tel 0492-100 75, 070-717 67 88, 070-731 58 95
fax 0492-170 04
www.fagerstromsmaskin.se
Edénpejlen
Gunilla Saltin.
En genomtänkt pejl med rutin
Under förra året nådde återvinningen av papper
och trä sin högsta nivå hittills.
– Resultaten överträffar gällande lagstiftning.
Det visar att frivilliga åtaganden är ett bra alternativ till lagstiftning, säger Marianne Svensén,
Skogsindustrierna.
• Enkel att använda
• Liten och lätt
• Vanliga alkaliska batterier
• Robust och hållbar
• Rörelse- och skallfunktion
• Täthetsklassad sändare
• 152 MHZ mindre känslig för kuperad terräng
0295 - 310 50
Används igen
0733 - 62 24 85
Så här många procent av
produkterna återvinns:
Tidningar
Förpackningar totalt
Wellförpackningar
Övriga pappersförpackningar
Kontorspapper
80 %
74 %
86 %
45 %
62 %
Kyrkan bästa uppdragsgivare
TROLLE-Lunnare
Kontakta oss
eller våra återförsäljare för mera
information.
Agne Eriksson AB
Markberedare MB 650
Medle 248
931 98 Skellefteå
Tel 0910-77 01 05
Fax 0910-77 03 11
www.agneeriksson.se
NR 5 2005
Offroad bilar & skogsmaskiner
Utgivning 19/10
Sista bokningsdag 20/9
Sista materialdag 27/9
Kontakta
Birgit Emilsson
Tel 040-601 64 55, fax 040-601 64 49
[email protected]
52
Ronny Gustavsson
Tel 08-588 367 97, fax 08-588 369 79
[email protected]
Världstoppen bland förare av skotare, och numera också
skördare har förändrats. Tävlingarna kördes under Elmia
Wood i regi av SMF (Skogsmaskinföretagarna), som
dessutom kunde räkna in många nya medlemmar under
mässdagarna. I år passerar medlemsantalet 600.
En helt annan sorts ”tävling” handlar om att SMF
tillsammans med Elmia röstar fram årets bästa uppdragsgivare för maskinförare. I år gick den hedersamma
utmärkelsen till kyrkan.
Resultat VM Skotare: 1) Timo Nieminen, Finland, 2) Per Johansson,
Sverige, 3) Michael Ostendorf, Tyskland.
SM Skotare: 1) Håkan Rydberg, Viksjö, 2) Per Johansson, Bredaryd,
3) Martin Svensson, Rimforsa.
Skol-SM: 1) Christer Arvidsson, Södra Viken, 2) Joakim Vikman,
Kalix, 3) Johan Larsson, Osby.
Skördarmästerskap: 1) Tomas Persson, Bräcke, 2) Patrik Brymark,
Hoting, 3) Carl Mortimer, Irland.
TIPS:
Läs mer på www.skogsentreprenad.nu
Björklöven berättar
Meteorologerna använder sig
av flera mått för att beskriva
vädret och klimatet, exempelvis islossningen. Nu har de fått
ett mått till – björkindex.
Vid SLU i Umeå, ”Björkarnas stad”, har man fastställt
ett objektivt sätt att bestämma
det datum då björkbladen,
inklusive knoppfjäll, i genomsnitt överstiger 20 mm.
Detta kallas ”Björklövssprickning enligt Umestandard”.
Måttet kan även komma
att användas när man gör prognoser för pollenförekomst.
VI SKOGSÄGARE 4/05
Ledarskifte i Gapro
NAMN och NYTT
Efter att i 19 år har lett träföretaget Gapro, som
nu ingår i Södra, går Peter Geijer i pension.
Hans efterträdare heter Håkan Svensson, som
närmast kommer från en vd-tjänst i Indutrade, Nordens största teknikhandelskoncern.
I grunden har han en utbildning som civilingenjör i kemiteknik.
Håkan Svensson, 40 år, ny vd Gapro.
Takkonstruktion
i Beijing.
Trä på gång i Kina
Den europeiska träindustrins
satsningar i Kina har belönats med det österrikiska
Schweighoferpriset, som delas ut till innovativa satsningar.
– Vi har ett särskilt krävande
uppdrag i Kina eftersom man
traditionellt byggt sina hus i
sten och cement, säger Jan Söderlind som tog emot priset.
Han är VD för NTC, en av
organisationerna i den europeiska träindustrin som samarbetar genom ”European Wood”.
Man har två demonstrationsbyggnader på plats i Kina: en
som visar ett omfattande väggsystem i trä och en i centrala
Peking som är ett exempel på
en takpåbyggnad i trä. Dessutom handlar marknadsarbetet
om att påverka byggnormer och
regler.
24 miljoner för bättre föryngrinar
Nu är det klart att det blir en kraftsamling för bättre föryngringar, hela vägen från hygge till första röjningen.
Ett forskningsprogram ska både se hur kostnaderna kan
pressas och resultaten bli bättre. Totalt satsas 24 miljoner
kronor, hälften från forskningsrådet Formas och hälften från
näringen.
Projektet pågår i fyra år mellan 2006 och 2009.
(Se också Vi Skogsägare nr 1-05, sidan 30).
Åsbygdens Naturbruksgymnasium vann SM
När resultaten från SM i skog
summerades vann hemmalaget, Åsbygdens Naturbruksgymnasium i Östersund.
Tävlingen, som i vanlig ordning arrangerades av Förbundet
Skog och ungdom, gick i flera
klasser.
Resultat, skolklassen: 1) Tommy
Strömberg, Åsbygden, 144 poäng,
2) Tim Fuch, Sparresäter, 142,5,
3) Lotta Jakobsson, Åsbygden, 142.
SM-klassen: 1) Lars Ehn, Värmland,
158,5. 2) Håkan Losjö, Östergötland,
154,5, 3) Lennart Magnusson, Jämtland,
154.
Bästa Skola: 1) Åsbygden 389,5.
2) Kvinnersta 373, 3) Sparresäter 362.
Från DI till Södra
Tillbaks hos Norra
Per Braconier, 40 år, är ny informationsdirektör i Södra och
medlem av koncernledningen.
Inom skogen är han ett bekant namn efter att i flera år
på Dagens Industri nära följt
skogsindustrin.
Han kommer att dela sin tid
mellan Södras huvudkontor i
Växjö och ett kontor i Stockholm.
Sven-Eric Petersson kvarstår
som informationschef i Södra
med bland annat personalansvar för koncernstab Information.
Erik Jonsson har återvänt till
Norra Skogsägarna för att arbeta som informations- och
medlemschef. Erik är en nygammal bekantskap för Norra.
Hans senaste sejour på föreningen var åren 1991–1993
då han arbetade med liknande
uppgifter i föreningen. Därefter
jobbade han till och från under
en femårsperiod som konsult
med marknadsföringsfrågor.
Under de senaste åren har Erik
sysslat med regionalpolitiska
utvecklingsfrågor inom Örebro
läns landsting.
Många korsordslösare
Det kom väldigt många brev med korsordslösningar efter krysset i förra tidningen.
Vi gjorde en ordenlig djupdykning i brevhögen och drog följande vinnare:
För vuxenkrysset: Rune Gårdh, Sorunda, Gerd Abrahamsson, Trosa och Mats
Birgersson, Forserum. De får varsitt glasblock i kristall från Mats Johansson
Målerås med djurmotiv, Rune vann hägern medan Gerd och Mats får varsin älg.
De tre vinnarna av juniorkrysset får varsin CD-skiva: Elsie Malmberg, Broby,
Victor Johansson, Lillhärdal och Linus van Woensel, Eringsboda.
Ett grattis till vinnarna och ett jättestort tack till alla som deltog!
Snart kommer en ny chans.
VI SKOGSÄGARE 4/05
53
KRÖNIKAN
Våra skogar flyttar inte till Kina
V
id det nyligen genomförda
Skogsägartinget i Växjö
pekade vi ut de viktigaste
framtidsfrågorna. De handlar om att
utveckla skogsnäringen så att hela
Sverige har nytta av framstegen.
■■■
Det är många som oroar sig för framtiden. Och visst finns det orsaker.
Företag lämnar landet för att lägga
produktion i lågkostnadsländer. Mer
än en miljon människor i Sverige går
inte till jobbet en vanlig dag utan får
sitt uppehälle från de statliga trygghetssystemen. Klimatförändringarna
skrämmer.
Men den svenska skogen stå där
den står. En stor och ständigt förnybar resurs som ger Sverige sysselsättning, stora exportinkomster, en
levande landsbygd och nya affärsmöjligheter.
Den svenska
skogen står
där den står
och ger en
växande grund
för välfärden i
landet.
■■■
Sverige måste satsa på skogen som ett
medel att skapa framtidstro.
Det svenska – och nordiska – sättet
att sköta skog är en framgångsmodell.
Den kombinerar hög virkesproduktion med god naturvård genom en
kombination av markavsättningar och
generell hänsyn i brukandet.
Tillsammans med skogsindustrin
finns det goda möjligheter att ut-
Christer Segerstéen
Ordförande LRF Skogsägarna
54
veckla skogen och näringen vidare.
Vi kan öka virkesproduktionen samtidigt som vi kan effektivisera naturvårdshänsynen. Och detta är viktigt:
ett produktionsinriktat skogsbruk är
förutsättningen för att uppnå flera
miljömål. Skall vi klara utsläppen
av växthusgaser så måste vi använda
mer fönybar energi. Här kommer skogens gröna guld in som råvara både i
värme-, el- och drivmedelproduktionen. Det ger nya jobb i glesbygden.
skogsägare i samverkan snabbt kunnat föra ut idéer och själva kunnat
ge uttryck för åsikter. Utan denna
samverkan och dialog hade vi aldrig
haft den styrka som vi har i dag. Och
på Skogsägartinget i Växjö förde vi
diskussioner om hur skogsbruksområdenas verksamhet kan utvecklas för
att också i framtiden vara ett effektivt
verktyg för familjeskogsbruket.
■■■
En glädjande händelse är att våra två
nordligaste föreningar beslutat sig för
att fusionera. Norra Skogsägarna blir
namnet på föreningen som kraftfullt
kommer att lyfta fram och slåss för
familjeskogsbrukets konstruktiva roll
i norra Sverige.
Det är lite av ett historiskt ögonblick
och jag önskar den ”nya” föreningen
all lycka!
Byggandet med trä kan öka avsevärt.
Det ger både energisnålare produktion och fördelen att kol binds i
träkonstruktionen. Just nu byggs
det 5-våningshus av trä i Sundsvalls
hamn. Möjligheterna till ökad träanvändning är nästan obegränsade.
Till dem som nu utreder skogspolitiken och delar av miljöpolitiken vill
vi skicka budskapet att se det svenska
skogsbruket som en resurs och en
möjlighet och inte som ett problem.
Den svenska skogen flyttar inte till
Kina. Den finns här och den är en
fantastisk resurs för landet om den
utnyttjas rätt.
I år är det 50 år sedan det första skogsbruksområdet skapades.
Det var i Hammerdal i Jämtland.
Skogsbruksområdet har blivit styrkebältet i vår verksamhet. Här har
■■■
■■■
Till sist: glöm inte Gudrun! Många
skogsägare har drabbats mycket hårt
av stormens härjningar. Visst har
upparbetningen och hjälparbetet så
här långt gått bra, men vi har fortfarande ett stort beting framför oss. Det
är viktigt att vi fortsätter att stödja
och hjälpa varandra.
Och våra politiker måste stå fast
vid de vackra utfästelserna från manifestationen på Sergels torg i våras.
VI SKOGSÄGARE 4/05
Tillsammans bygger vi framtidens Farma!
10-65D
121.700:–
med 500-hjul
8 modeller av kompletta
skogsvagnar. Från den lilla
6 tons vedvagnen till vår 12 tons
drivna och välutrustade skogsvagn med 6,5 meters kran.
8 modeller av kranar från
3,2 till 6,5 meters räckvidd.
NIAB Traktorprocessor 5–15B
NIAB
Traktorprocessor 5-15B,
5-15C Helautomat
NIAB ökar din kapacitet och skogsproduktion tack vare minskade
stickvägsförluster och rätt trädval.
NIAB tar bort de farligaste och
tyngsta arbetsmomenten till en
mycket rimlig investeringskostnad.
Pris från 189.100:–
exkl. längdmätning.
(Tillägg 14.200:– för monterad
längdmätning)
På alla priser tillkommer moms och frakt.
Ring Din närmaste återförsäljare så får Du ett bra bytesförslag vare sig det gäller skogsvagnar eller traktorprocessor.
AS FORS MW
Fabrik:
E-mail: [email protected]
www.forsmw.com
FARMA NORDEN AB
Information försäljning:
Carl-Erik Åkesson 0550-102 58.
Göran Carlsson 0224-774 40.
Teknisk support och reservdelar: 011-165 770
Produkterna säljes via auktoriserade återförsäljare för närmare information se hemsida www.forsmw.com
Vi förbehåller oss rätten till ändringar av specifikationer samt pris utan föregående information.
Hundra
Posttidning B
LRF Media AB
Box 6132, 200 11 Malmö
H U S QVA R N A 3 4 5 F X T. VÄ R LD E N S FÖ R S TA
S KOG S RÖJ A R E M E D H A N DTAG S VÄ R M E .
Termostatreglerad handtagsvärme är inte den enda egenskapen som
gör våra nya skogsröjare unika. Med sin kompakta rigg, välbalanserade
konstruktion, tumgas och accelerationssnabba motor är de förmodligen
marknadens mest följsamma och lättarbetade skogsröjare. Vibrationerna,
som på vissa modeller understiger 2 m/s2 , är bland de lägsta som uppmätts på skogsröjare i den här klassen. Tillsammans med Trio-Balance, en
ergonomisk röjsele som fördelar tyngden över axlar, rygg och höfter och
minimerar behovet av tröttande ryggrörelser, kommer de att lätta din
arbetsbörda rejält. Det är med värme vi
bjuder in dig att prova. Ring 0771-14 65 00.
Du blir kopplad till din närmaste
återförsäljare. www.husqvarna.se