Transcript null
Nr 4 2011 En tidning från landets skogsägarföreningar – Pris 55 kronor inkl moms =lcckYcjg \^eX\c\e =iek\be`bk`cc ei`e^jgfc`k`b =i[c`e^1 ^cXjjfZ_j`iXg >f[X^iXeXi Cp]k]i ^Xe[\ikk\e ?le[\e Dk\d\[ jbf^\ej ]iXdk`[ A^Xi\ejYjkXmXg\e Rätt rustad för gallringsuppdragen Klent och stamtätt? En välväxt andragallring? Kanhända en liten slutavverkning där intill? Alltså – hemmamarker för John Deere 1070E. Med hjälp av en omfångsrik tillvalslista bygger vi din 1070E som du vill ha den. Låt oss också nämna att ƠHUWU¦GVKDQWHULQJI¸UVW§VƟQQVWLOOVDPWOLJDDJJUHJDWşI\UKMXOVGULYQDVRP tvåhjulsdrivna. Dessutom: I TimberNavi kan du nu rita in stickvägarna i förväg på objektskartan. Ett bra stöd i många gallringsbestånd. TimberLink ger en unik kontroll av 1070E-skördarens tekniska status och hjälper dig att köra både produktivt och bränslesnålt. I TimberLink kan du dessutom testa ut vilka inställningar som är mest ekonomiska för olika typer av gallring. Så vi tror att 1070-modellen även fortsättningsvis kommer att vara den vanligaste skördaren på stickvägarna. JohnDeere.se Södra Skogsägarna www.sodra.se 0470-890 00 Norra Skogsägarna www.norra.se 090-15 67 00 INNEHÅLL =lcckYcjg \^eX\c\e =iek\be`bk`cc ei`e^jgfc`k`b =i[c`e^1 >cXjjf Z_j`iXg MARKBEREDNING med grisar är en specialitet på skogsgården Ängen. En annan är att bygga timmerhus. På bilden fodrar Niklas Andersson ut grisarna med potatis. >f[X^iXeXi Cp]k]i ^Xe[\ikk\e ?le[\e A^Xi\ejY Dk\d\[ jbf^\ej ]iXdk`[ Skogsfågel- jkXmXg\e Sidorna 12–15 Skogsägarna Norrskog Mellanskog www. norrskog.se www.mellanskog.se 0612-71 87 00 018-17 09 00 REDAKTION Chefredaktör och ansvarig utgivare: Pär Fornling Stålbrandsgatan 5, 214 46 Malmö Telefon: 040-92 25 55 Fax: 040-601 64 49 E-post: [email protected] Redigeringsansvarig: Anne-Charlotte Morgan Telefon: 040-601 64 89 E-post: [email protected] ANNONS Birgit Emilsson Box 6044, 200 11 Malmö Telefon: 040-601 64 55 Fax: 040- 601 64 49 E-post: [email protected] Ronny Gustavsson 113 92 Stockholm Telefon: 08-588 367 97 Fax: 08-588 369 99 E-post: [email protected] Annonsmaterial: [email protected] PRENUMERATION Telefon: 040-601 63 65 Fax: 040-601 63 55 E-post: [email protected] Prenumerationspris helår (6 nummer) 295 kronor inkl moms Lösnummer 55 kronor inkl moms REDAKTIONSRÅD Per Bengtsson, Erik Jonsson, Ola Persson, Gunilla Kjellsson, Anders Olsson, Kristin Gustafsson och Karin Vestlund-Ekerby. Hemsida: www.atl.nu/skog i samarbete med tidningen ATL. För ej beställt material ansvaras ej. Vi Skogsägare produceras av LRF Media AB på uppdrag av skogsägareföreningarna. TS-upplaga 2008: 96 700 Tryck: Hansaprint, Åbo Repro: LRF Media AB, Malmö 5 LEDARE: Äntligen ett produktionsmål för det svenska skogsbruket. 6 PROFILEN: Sten Frohm är ny chef för LRF Skogsägarna. 10 NÄRINGSPOLITIK: Det är viktigare att sköta reservaten än att bara öka avsättningarna till naturvård. 12 SKOGSGÅRDEN: Anderssons utvecklar skogsgården med arbete för hela familjen. 16 NYHETER: Klarare och mer omfattande försäkringar. 18 FORSKNING: Tips om odling av poppel och hybridasp, med tillväxt i raketfart. 20 FRAMTIDEN: Vi träffar en grupp ungdomar med skogsdrömmar och talar om framtiden. 22 NYHETER: Efter textilmassan kommer Durapulp, ett helt nytt material i produktion. 26 MARKNAD ✔ Tufft för sågverken, men Sverige tar marknadsandelar. ✔ Nya möjligheter för lövträ. 28 ENERGI: Småskalig vindkraft och solceller gör gården självförsörjande på el. Sidan 24 32 TEKNIK: Hjälm, rotröta, billig traktor, fyrhjuling och huggarvagn. 34 FÖRÄDLING: Glass LAMPAN belyser och sirap hör till årets gårdsplanen delikatesser från granskogen. året runt med hjälp av 36 INSEKTSSKADOR: En den lilla vind- spöklik vandring i Kanadas snurran på döende granskogar. toppen och 44 BÖCKER: En viktig solcellerna. Sidan 28 pusselbit i skogsägarrörelsens historia. 53 NAMN & NYTT: Sven-Erik Hammar i LRF:s riksförbundsstyrelse. 54 KRÖNIKAN: Jämställdhet en viktig skogsfråga. NYA skogsbruksplaner kommer i alla skogsägarföreningarna. Ingvar Jönsson och Mats Johansson, södra, testar första versionen. OXEN MINILUNNARE Gallring, vindfällen Tandem-OXEN Myreback MASKIN #PY'PSTIBHBr5FMrXXXNZSFCBDLDPN VI SKOGSÄGARE ≤C≥/≤YY≥ ≤P≥ xxxxxxxxxxx ingår som en medlemsförmån i landets fyra skogsägareföreningar tillsammans med en bilaga från respektive förening. Vid adressändring kontakta din skogsägareförening: Nr 4 2011 Nästa nummer utkommer 20 oktober TEMA: Förädling & Fordon Nummer 4 2011 Omslagsfoto: Sture Markström Grizzly 550 4x4, din bästa arbetskamrat Pris från 79.920:- exkl. moms (99.900:- inkl. moms) *Elektriskservostyrning,EPS *Hög&lågväxel *Diffspärrför100%fyrhjulsdrift *Helautomatisktransmission *Vätskekyld558ccmotormedbränsleinsprutning *Inbyggtmotorbromssystem *Individuellhjulupphängning *Gottomförvaringsfack *Digitalinstrumentering Vi har även ett stort urval av svensktillverkade tillbehör TimmervagnProffs Flagboggievagn Transportlåda Hasplåtsats Snöblad Trädgårdsvagn Hitta din närmaste återförsäljare på www.yamaha-motor.se i får veta att smörgås med leverpastej kan vara världens godaste mat om den äts i ”Skogsriket” där det produceras ”värden för världen” inom olika ”grenar”.... Ibland kommer orden lite väl lätt. Det blir som ett kåseri och den väldiga mängden viktiga frågor som staplas på varandra bildar en sorts teflonskal. Men det vore synd om fokus glider iväg, för landsbygdsminister Eskil Erlandsson har producerat ett viktigt dokument. Om det förvaltas rätt. V DET HANDLAR om en plan för att utveckla skogsnäringen. Här finns allt med, från turism till röjning. En del är fjäderlätt och annat blytungt. När Eskil Erlandsson presenterade planen framhöll han att regeringens mål är att exporten av skogsprodukter ska öka med 20 procent till år 2020. Det är en ökning med 25 miljarder kronor! (Som jämförelse drar matexporten in drygt 50 miljarder kronor). För första gången har vi därmed en form av övergripande produktionsmål för skogsbruket, vilket känns bra. FÖR ATT NÅ dit krävs hög produktion, företag med växtkraft och nya produkter. Att i allmänna ordalag tala om forskning och utveckling i skogen är som att gå ner i spagat, vilket fungerar dåligt i huggarstövlar. Ena foten hamnar i pappersindustrin, där forskningsprogram kostar hundratals miljoner kronor. Den andra foten på skogsgården där 100 000 kronor gör skillnad. Att tala om de här ytterligheterna i ett och samma andetag blir lite konstigt. Vi får utgå från att de tunga forskningsprogrammen rullar på med positivt stöd av staten. Nyheterna i det här sammanhanget finns på gårdsnivå, med landsbygdsturism, förädling och projekt som ”Kraftsamling skog”. Det stöttas av nya pengar från EU:s landsbygdsprogram. För att få del av dem är det upp till både enskilda skogsägare och föreningar att greppa möjligheterna och komma med egna initiativ. NÅGOT HÄNDE uppenbarligen klockan fem i tolv på vägen till Norge, i början av juni. De svenska förhandlarna fick nya direktiv och väl framme i Oslo ställde de sig plötsligt positiva till en europeisk överenskommelse om skogen. I stället för att stå utanför och passivt påverkas valde vi att vara med och styra utvecklingen. Det var bara början. I handlingsplanen framhålls att Sverige ska spela en aktiv roll i det internationella samarbetet kring skogen. Ambassaderna runt om i världen ska involveras och internationell skoglig kompetens är viktig när myndigheterna rekryterar personal. En av Sveriges internationella skogsmän, professor Sten Nilsson i Wien, har vittnat om hur få svenskar han möter på nyckelposter runt om i världen. Däremot finns det gott om finländska skogsmän i maktens korridorer. Det finns en helt annan nationell kraftsamling i vårt östra grannland. I bästa fall kan handlingsplanen växa till en lightversion av Finlands ambitiösa skogsprogram. EN GRUPP som inte nämns är de många små och medelstora företagen som exporterar skogsmaskiner. Vi vill gärna påminna om dessa vardagens exporthjältar, med smörolja långt upp på armbågarna. De gör storverk i det tysta och kan med uppmuntran åstadkomma underverk. DEN LITE YVIGA handlingsplanen är som en självföryngring av tall. För att bli lyckad krävs en massa plantor som står och trängs. Men för att det ska bli en bra skog måste man därefter röja och gallra fram huvudstammarna. Pärlorna finns där, det gäller bara att identifiera och vårda dem med omsorg. För att det ska bli mer än vackra ord krävs handling, inte bara av regeringen. Planen är en öppen inbjudan till branschen att göra något av möjligheterna. Pär Fornling, Chefredaktör VI SKOGSÄGARE 4/11 LEDAREN Ta fram rikets pärlor PROFILEN ?Xeia\im^ ]i[\ejm\ejbXdf[\cc\e Efter flera år med skogsteknik ser Sten Frohm fram emot att ta sig an nya frågor. Högt upp på dagordningen står att öka förståelsen i omvärlden för den svenska modellen. Text & foto: Pär Fornling J edan mitten av augusti är han ny chef för LRF skogsägarna efter Linda Hedlund. Intresset för skogen och naturen väcktes tidigt. – Jag växte upp på toppen av en skidbacke, berättar Sten Frohm, 50 år. Det var i närheten av Lida friluftsgård utanför Stockholm, där pappa Gösta arbetade för Friluftsfrämjandet. Han var en legendarisk ledare som skrev in sig i historien genom att grunda ”mulleskolan” i början av 1960-talet, för att på ett lekfullt sätt introducera barnen till naturen. Sten och systern var ”försökskaniner”. Och på så sätt kan man säga att de blev mulleskolans första elever. ” DESSUTOM VAR morfar Vad gjorde du efter Umeå? – Jag började på Skogsarbeten i Kista, som arbetade med skogsteknik. Vilka maskiner handlade det om? – Vi arbetade med att mekanisera gallringarna. Det var i slutet av 1980-talet, som var en pionjärtid. Skogsbruket gick från att gallra med motorsåg till maskiner. Allt gick otroligt fort. Det kom nya maskiner hela tiden och för oss var det lite av cowboyliv. Vi var ute hos grabbarna i skogskojorna under veckorna, mätte maskinernas effektivitet och åkte hem för att skriva rapporter. Därefter var det dags att ge sig ut igen för att titta på nya maskiner.... Lönsamheten i skogsbruket har till stora delar hållits uppe genom ny teknik och effektivare hantering av virket. jägmästare, så det var en hel del som pekade åt skogen. – Föräldrarna skiljde sig och efter några turer flyttade vi till Hagfors i Värmland. Flera av mina nya kamrater jagade och det var nära till skogsbruket, berättar Sten Frohm. Under en tid i det militära (reservofficer på I2) växte det skogliga vägvalet fram. Sten började som skogsarbetare för att få praktik till jägmästarutbildningen. Och 1993 var det terminsstart i Garpenbergs klassiska herrgård. – Det var en fantastisk tid. Jag hade aldrig tidigare upplevt en skola där varje ämne var en fröjd, säger han och ler ännu nöjt åt minnena från internatet. FYRA ÅR SENARE gick han ut i Umeå tillsammans med flera numera kända profiler runt om i Skogssverige. – Det skapade ett bra nätverk, som jag byggt på under min fortsatta karriär. Det tror jag kommer till nytta i mitt arbete på 6 LRF Skogsägarna, säger Sten Frohm. Vad hände med Skogsarbeten? – Tillsammans med Skogsförbättring, som arbetade med de gröna frågorna, bildades dagens Skogforsk. För egen del blev jag efter några år programansvarig för skogsskötsel och naturvård. Vad är ditt bidrag till forskningen? – Jag var med och drog igång stubbehandlingen mot rotröta 1991, efter förebild från Danmark och Skottland. Jag har också arbetat en hel del med gallring, där vi bröt med gamla invanda mönster. Vad innebar det gamla? – Tidigare fanns det en schablon att alltid ha 25 meter mellan stickvägarna och alltid låggallra, vilket innebär att de klenaste träden tas bort. Hur förnyades gallringen? – Vi inriktade oss mot att ta bort kvalitetsmässigt dåliga träd ur alla ålders- Sten Frohm, 50 år, är ny chef för LRF Skogsägarna. Fortsättning sid 8 VI SKOGSÄGARE 4/11 klasser, däribland också de grova busarna. Genom att sänka avstånden mellan skogsvägarna till 20–22 meter behövdes ingen manuell fällning mellan zonerna, vilket sparade mycket pengar. Var det revolutionerande? – Det var ett nytänkande jämfört med de gamla generella råden, men å andra sidan upptäckte vi att det i princip är samma sak som ”fri dansk gallring” i en gammal lärobok från början av 1900-talet! Inget är nytt under solen. Ge ett gallringstips... – Var ute i god tid! Det gäller all ungskogsskötsel. Tyvärr kommer skogsägaren ofta in för sent, vilket begränsar handlingsutrymmet. Hur länge var du på Skogforsk? – Fram till år 2000, då jag en varm vårdag i maj månad, precis när hästkastanjerna slagit ut, började som regionchef på Södra i Kristianstad. Blev försommarens idyll bestående? – Nja. Jag trivdes hela tiden med jobbet, mötet med medlemmarna och ett ganska stort personalansvar. Men vädret präglades mest av stormar. En blåsning alltså.... – Inte på annat sätt än klimatmässigt, men det var nog så påtagligt. Jag fick börja med att ta hand om slutfasen av stormen 1999, vi fick en ny storm i norra Blekinge 2002, Gudrun 2005 och Per 2007. Under tiden hade regionen växt till att också omfatta Blekinge och Kronoberg, vilket alltså var mitt i stormområdet. Vad blev lärdomarna? – Personligen var det utvecklande. Det handlade om att få folk att samarbeta och övervinna problem. Tekniskt lärde vi oss jättemycket om att hantera och lagra stormvirke. Du måste gilla teknik... – Området är spännande och det har varit en fantastisk utveckling. Lönsamheten i skogsbruket har till stora delar hållits uppe genom ny teknik och effektivare hantering av virket. Det där har jag funderat en hel del på under de senaste fyra åren då jag arbetat som skogsteknisk chef på Södra. ieX X ^ j bf^ J = I C ]i ] \ _ Z Ep Kan det fortsätta, eller har vi nått toppen av produktivitetskurvan? – Det finns fortfarande en jättepotential. I dag är det inte maskinerna som begränsar möjligheterna utan de som kör dem. Vi kan gå vidare genom bättre förarmiljöer och olika hjälpsystem som underlättar arbetet. Fortsättning sid 8 VI SKOGSÄGARE 4/11 7 Fortsättning: Hinner du läsa något mer än forskningsrapporter... – Jag kopplar gärna av med en bok. Just nu läser jag Henrik Berggrens biografi om Palme, Underbara dagar framför oss. Den är bra och speglar min egen nutidshistoria. Är det inte obalans, med tanke på Södras styrka? – Södra har resurser att satsa på flera saker, medan de andra föreningarna kanske specialiserar sig och är jätteduktiga inom sina områden. Det har inte minst visat sig inom teknikprojektet där alla har mycket att bidra med för gemensam styrka. ” Blir det fler gemensamma projekt? – Helt säkert. De nya skogsbruksplanerna är ett exempel och det finns säkert mer att göra tillsammans inom data och IT. Dessutom har vi självklart hela näringspolitiken som en grund för vår samverkan. Hur fungerar samordningen mellan de fyra skogsägarföreningarna? – Av vad jag sett hittills fungerar det bra. För egen del har jag varit involverad i ett gemensamt teknikprojekt som vi alla har mycket glädje av. Nämn en viktig näringspolitisk fråga... – De är många och svåra att rangordna. Om jag ändå ska nämna en fråga handlar det om att öka förståelsen för den svenska modellen. – Det är viktigt att vi i ett europeiskt perspektiv visar hur vi i Sverige bedriver naturvård i produktionsskogsbruket. Vi är duktiga på att balansera produktion, miljö och frivilliga insatser. PROFILEN Han röjer väg för… Och musik? – Barnen har lett mig fram till en hel del ny musik, däribland det amerikanska bandet Linkin Park som jag gärna lyssnar på. Känns det viktigt att arbeta i en kooperativ rörelse? – Ja, samverkan mellan skogsägare betyder mycket. Men jag tar gärna fasta på att associationsformen är ekonomisk förening, vilket Södras förre ordförande Lars-Erik Åström ofta framhållit. Det handlar alltså om ekonomi och att vara effektiv. Vi är duktiga på att balansera produktion, miljö och frivilliga insatser. Det måste vi visa och få för förståelse för i omvärlden. Skogsplantor för alla behov Och en viktig skogsbruksfråga... – Vi måste arbeta vidare för att minimera markskadorna. Här finns mycket mer att göra genom bra planering och tekniska hjälpmedel. – Arbetet är igång och jag hoppas skogsägarföreningarna kan gå i spetsen för att minimera skadorna. Har de tidiga ”mulleåren” satt några spår? – Absolut. Jag har ett stort friluftsintresse och jag upptäcker gärna naturen tillsammans med mina barn, Henrik 17 år och Daniel 12 år. Vad gör ni då? – Det blir ofta fjällvandringar och ibland fiskar vi tillsammans. Har du någon bra fiskehistoria... – En höjdare är havsfiske i Norge, som närmast kan liknas vid storviltsjakt. Du kan få en 50 kilos hälleflundra på kroken! Det kan dock inte jag skryta med, men vi har fått 15 kilos torskar och flundror på åtta kilo, vilket är en nog så häftig upplevelse. * k\be`b$ jgie^ Höstplantering – ett bra alternativ! Teknikutvecklingen är numera oftast osynlig för blotta ögat - den döljs under motorhuven och i datorerna. Men det finns undantag. Sten Frohm lyfter fram tre spännande maskiner: Vi har plantor för omgående leverans: Täckrot i augusti-september, barrot i oktober. (%9\jk\e Fördelar! UÊ/`}ÊÀÌiÌ>LiÀ}ÊV ÊB}ÀiÊÃ>`iÀÃÊ vid försommartorka UÊiÀÊÌ`ÊvÀÊ>>ÌÊÃ}Ã>ÀLiÌiÊ«FÊÛFÀi Vi utför också markberedning och planteringsuppdrag samt vilt- och insektsbehandlingar. - med 25 års erfarenhet – Det är en förarlös skördare som styrs från skotaren. Vi testar maskinen i Södra och en utvärdering kommer i höst. Jag tror att virket i framtiden kommer att lastas direkt på en skotare, utan att först läggas på marken. Om det blir ett system som Besten, eller något liknande, återstår att se. Kanske blir det förarlösa skotare i stället. )%<c]fi\jk – Den eldrivna skotaren finns i en ny version. Den här miljövänliga tekniken kommer säkert. Också John Deere har flaggat för kommande hybridfordon. *%<KK$]fi[fe Hög kvalitet och personlig service 8 Det måste vi visa och få för förståelse för i omvärlden. – Vi måste också vara ödmjuka och inse att vi kan bli bättre på att hantera både miljöhänsynen och produktionsfrågorna. tel 0476-620 00 [email protected] www.sydplantor.se – Försöken med att köra tyngre timmerbilar i norr har slagit väl ut. Du kan lasta 65 ton i stället för 45 ton. Vinsten är att både utsläppen och kostnaderna minskar med 20 procent. Dessutom belastas inte vägarna mer tack vare fler axlar och hjulpar. Nu ska tekniken testas i södra Sverige också. Jag är optimistisk inför möjligheterna. VI SKOGSÄGARE 4/11 +_2,%+6)$&d234!+!0%4 6kRATREPOPULiRASTESkGMODELLER!NGENiMTLiTTAOCHiNDkKRAFTFULLA NOGATTKLARAAVDEºESTAJOBBPkDINAiGOR3LITSTARKAViLUTRUSTADE OCHViLDESIGNADE5TRUSTADEMEDSTARKABRiNSLESNkLA#LEAN0OWER MOTORER5PPLEVDEMIVERKLIGHETENHOSDIN*ONSEREDHANDLARE $UKANSKEBLIRKiRREDANVIDFyRSTAKAPET */.3%2%$#33 )%!.Xb#'!*]`$&!-`L#K^`i)!)`\# */.3%2%$#33 )*!,Xb#'!.]`$'!&`L#K^`i*!&`\# */.3%2%$#33 *%!'Xb#(!(]`$'!)`L#K^`i*!&`\# WWWJONSEREDSE 6.100:'%&&?dchZgZY#6aaVg~ii^\]ZiZg[gWZ]aaZh# NÄRINGSPOLITIK É De^XXik\ii_fkX[\Xm `^\emoe`e^\cc\i d`ejbX[_m[% Insekter gillar skötta skogar L niversallösningen för att bevara den biologiska mångfalden tycks i mångas ögon vara att skydda skog. Skogen ska skyddas, men man har sällan några stora ambitioner att sköta den för att bevara arterna. Uppenbarligen har beslutsfattare och naturvårdande myndigheter fått något om bakfoten. Det är nämligen en missuppfattning att de hotade arterna bäst gynnas genom fri utveckling. Visst – vissa gör det, men det stora flertalet behöver någon form av skötselinsatser. QQQ Det finns cirka 1 800 skogslevande arter som är rödlistade i Sverige. Jag har tittat lite på deras behov. Av tidsskäl har jag fått begränsa mig till att fördjupa mig i de 74 skogslevande arter som enligt rödlistan är akut utrotningshotade. Enligt min bedömning är det inte fler än 15–20 stycken av dessa 74 arter som skulle gynnas av att skogen på lång sikt lämnas för fri utveckling. Huvuddelen är knutna till skötselkrävande ädellövsmiljöer. Några lever i sena successionsstadier på pionjärlövträd som utan skötselinsatser på sikt dör och ersätts med gran. Många arter är hotade av igenväxning eller minskad hävd. För att klara dessa måste vi få tillbaka korna i trädbärande betesmarker och i skogen. Det finns också arter som hotas av faktorer som är helt oberoende av skogsbruket. Av den mindre del akut hotade arter som torde gynnas av fri utveckling är en förvånansvärt stor andel så kallade forsdimmearter (arter som kräver den extremt höga luftfuktigheten som finns vid vattenfall). För dessa arter har sannolikt reglering av vattendrag utgjort ett minst lika stort hot som skogsbruket. QQQ Som exempel på att skötseln är viktig i artbevarandet kan nämnas att för 28 procent av de hotade skogslevande arterna är alléer, parker och hagmarker viktiga miljöer. Det är fler hotade skogsarter som trivs i dessa miljöer än i granskog. Samtidigt är det sannolikt i granskogen som man främst hittar arter som gynnas av fri utveckling. Ett annat intressant exempel är de skogslevande fåglarna som är hotade enligt rödlistan. Av dessa 9 arter är det endast en – vitryggig hackspettsom entydigt är hotad av skogsbruket. Inte heller vitryggen skulle dock överleva om dess miljöer lämnades för fri utveckling. Utan storskaliga bränder i landskapet skulle granen successivt ta över huvuddelen av vitryggens skogar. Och jag tror inte att vi är beredda att helt släppa bränderna fria. QQQ Några av naturvårdens företrädare har insett att bevarandet av den biologiska mångfalden kräver skötselinsatser. De hävdar dock ofta att man bör avsätta lika stora reservatsområden ändå – men sköta dem. Frågan är om den som håller i pengapåsen är beredd att bekosta bådadera. Man har ju inte resurser att sköta de reservat man har i dag. Om man måste prioritera tror jag att det oftast är effektivare att lägga pengarna på att sköta befintliga områden än att skydda nya. Skötselinsatserna utförs dessutom ofta bäst av skogsägaren. Det kräver frivilliga överenskommelser och inte tvingande reservatsbeslut. QQQ Slutsatsen av detta är att vi inte kan fortsätta att i stor skala skydda skogar som lämnas för fri utveckling. Även med dessa insikter kommer dock det offentliga samhället att få en viktig roll i naturvårdsarbetet. Gunnar Men det Lindén måste ske i Arbetar med natursamförstånd vårdsfrågor på och nära samLRF Skogsägarna. verkan med skogsägaren. Köpa, äga eller sälja gård? 10 Vi har under många år samlat på oss erfarenhet för att vara den bästa kontakten för dig som önskar köpa och äga en gård. Eller för dig som funderar på att sälja. Välkommen. VI SKOGSÄGARE 4/11 R sk äd og da en c l o c o . se Stoppa rotrötan! Stubbehandla vid slutavverkning! Andelen rötskadade stammar i slutavverkning har fördubblats i södra Sverige sedan 70-talet. Faktum är att cirka 1 av 5 granar som avverkas i såväl slutavverkning som i gallring, är rötskadad. Vid avverkning över 5° C ökar risken för att rottickan etablerar sig på färska stubbar. Infektioner kan överleva upp till 40 år och sprida sig till nästa generation skog. Resultatet blir rötskadade rotstockar och du riskerar att förlora upp till 30 000 kronor/ha – helt i onödan! Ditt beslut i dag avgör hur din framtida skog skall se ut! Då är det viktigt att veta att behandling med Rotstop vid slutavverkning skyddar lika effektivt som vinteravverkning och bevarar därmed värdet på framtidens skog. Valet borde därför vara ganska enkelt – eller hur? Läs mer om rotröta på: www.interagroskog.se Eliselund | 247 92 Södra Sandby | Telefon 046-53 200 Telefax 046-53 208 | [email protected] SKOGSGÅRDEN ;\Yp^^\i_ljXm På gården Ängen hjälper grisarna till att markbereda skogen. Det passar väl med filosofin att arbeta naturnära och hitta flera utkomstmöjligheter på gården. Text & foto: Pär Fornling @ den varmgula eftermiddagssolen reser sig ett nytt timmerhus på andra sidan fältet. Det är ett sätt att förädla den egna skogen. Claes-Göran Andersson har sågat och fräst granstockarna till det massiva huset med hjälp av en liten bamsesåg. Han berättar entusiastiskt om möjligheterna och tekniken. – Vi bygger i färskt virke som är lättare att hantera. En snickare har hjälpt mig med knutarna och resningen av huset. En lagom arbetstakt är att jag sågar i sju dagar och därefter timrar vi en dag. FÖR DEN SOM funderar i liknande ba- nor tipsar han om att välja en såg med rejäl kapacitet. – Lite av en tillfällighet köpte jag en begagnad bamsesåg. Tekniken fungerade utmärkt, men för att arbeta smidigt behövde jag en större modell och köpte den här som klarar åtta meter långa stockar, säger ClaesGöran och drar igång utrustningen för en demonstration. ✔ Till att börja med sågar han ett rektangulärt block. ✔ Därefter återstår att skjuta fräsen några gånger över kortsidorna för att få en oval form. ✔ Med samma fräs görs en oval fördjupning (draget) på en av de rundade sidorna. Vid timringen läggs en remsa lindrev i draget för att täta mot den ovanliggande stocken. Den eldrivna sågen och fräsen kostar kring 80 000 kronor. Det räknar ClaesGöran med att tjäna in flera gånger om på det 120 kvadratmeter stora bygget. ” Man får vara lite av mångsysslare på landet, vilket vi trivs bra med. DOTTERN JENNY flyttar in i huset. Därmed har alla tre barnen varsin bostad på gården i Örsby, en knapp mil från Sävsjö. Äldste sonen, Kristian, jobbar som anställd på gården och brodern Niklas arbe- Familjen är nära knuten till gården. Britt-Marie och Claes-Göran tillsammans med sönerna Kristian och Niklas. Dottern Jenny är inte hemma för dagen. Fortsättning nästa uppslag 12 VI SKOGSÄGARE 4/11 \^\ejbf^ >f[be[ dXibY\i\[e`e^ Den gamla lantrasen linderödsgris. Foto: Udo Schröter Ädellöv vanligaste jobbet för grisar I första hand brukar grisar användas som markberedare för att anlägga ny skog av ädellöv. ✔ Transport. Grisarna måste förstås transporteras till och från arbetsplatsen. Bengt använder sig av traktor eller lastbil. 9 ÄVEN OM grisarna gör job- ANTALET grisar anpassas efter arealen. – Det är lagom med 8–10 grisar per hektar. Redan efter sex veckor har de rotat igenom marken och skapat en bra markberedning, säger Bengt Göransson. Bland uppdragen finns Söderåsens nationalpark där granen ersattes av ädellöv. – Grisarna arbetar jättebra där det ska bli ny ek och bokskog. Jag har gjort en del jobb i granskog, men då gäller det att se upp så att inte grisarna frilägger och skadar granrötterna i jakten på insekter, säger Bengt Göransson. bet, krävs det en hel del arbete och förberedelser; ✔ Elstängsel. Djuren är väldigt känsliga för el. Bengt använder eltrådar på 20 och 40 centimeters höjd. ✔ Utfodring. Grisarna kräver daglig tillsyn med stödutfodring. Dessutom behöver de vatten. GRISAR är en godkänd metod när skogsstyrelsen ger bidrag för markberedning till ädellövskog. – I första hand är det ett alternativ i stenig och blockig terräng där vanlig markberedning inte fungerar, säger Stig Hermansson på Skogsstyrelsen i Hässleholm. engt Göransson, utanför Kristianstad, är av dem som har mest praktisk erfarenhet av att kombinera skogsbruk med grisuppfödning. FRAM TILL för några år se- dan arbetade han som entreprenör med linderödsgrisar. – De tillhör våra gamla lantraser och är extra lämplig att använda i skogen, säger Bengt Göransson. En anledning till att han slutade var problemen med vildsvinen som korsade sig med grisarna. VI SKOGSÄGARE 4/11 13 ” SKOGSGÅRDEN Vi gör så mycket vi kan själva. Det är ett sätt att hålla ner kostnaderna och ger sysselsättning på gården. Fräsen för draget, som tätar mot överliggande timmerstock. Huset i av bastant grantimmer växer fram. Fortsättning: De bygger hus av egen skog tar som skogsmaskinförare åt ett företag i bygden. ETT FJÄRDE bostadshus hyrs ut till tu- rister genom en förmedling. – Det fungerar bra, även om vi var lite oroliga i början. Huset brukar vara uthyrt runt 10 veckor om året. Efter förmedlingens avgift får vi runt 4 000 kronor i veckan. – Man får vara lite av mångsysslare på landet, vilket vi trivs bra med, säger Britt-Marie Andersson. Hon är tredje generationen på Ängen. När Britt-Marie träffade Claes-Göran var han på väg att söka jobb som ljudtekniker, men ödet ville något annat. Vi sitter i köket, dricker kokkaffe och talar om livet på gården. Britt-Marie har bakat matbröd av eget dinkelvete. De gillar det naturnära livet, med ett drag av självförsörjning och tradition. ” tillsammans med knappa 100 hektar produktiv skogsmark. Med något enstaka undantag huggs allt med motorsåg och körs fram med traktorn (Valtra 6350) och en skogsvagn (Moheda 10 ton). – Vi gör så mycket vi kan själva. Det är ett sätt att hålla ner kostnaderna och ger sysselsättning på gården, säger ClasGöran. Vi gör så mycket vi kan själva. Det är ett sätt att hålla ner kostnaderna och ger sysselsättning på gården. HJÄRTAT I verksamheten är en ekolo- gisk mjölkkobesättning på ett 30-tal djur, 14 Trion upparbetade 3 500 kubikmeter virke, plus väldiga mängder brännved. Ett problem man delar med många andra skogsägare är att få fram ny tallskog. – På en del ställen blir det gran, trots att det egentligen är tallmark. Men vi har en grusås där tall är det enda tänkbara, berättar Britt-Marie. MÖJLIGEN VÄLJER de frötallar, med DET MANUELLA arbe- tet ger ganska små hyggen. – Ofta blir avverkningarna runt ett halvt hektar, därmed ökar chansen för en lyckad självsådd. Han gallrar gärna tre gånger i stället för två med förhoppningen om att de slutna bestånden, utan stickvägar, ger en stormsäkrare skog. FORTFARANDE – och lång tid framöver – präglas skogsbruket av Gudrun. Då ryckte även Britt-Marie ut med motorsågen, tillsammans med maken och sonen. förhoppningen att mängden unga plantor gör att en del klarar sig från älgen. Taktiken för markberedning är i alla fall klar. Det blir elstängsel och en omgång grisar som får böka upp marken. – Det fungerar jättebra. Vi släpper ut grisarna på våren när de är runt 30 kilo och låter dem gå långt in på hösten. – De kräver förstås tillsyn och stödutfodring med överbliven mjölk, potatis och gräs. Det ger en del kött, men framför allt en bra markberedning, säger ClaesGöran. Då vi besöker Örsby har tre påtagligt entusiastiska grisar släpps lös på ett mindre område. Som mest har man haft ett hektar och tio grisar. VI SKOGSÄGARE 4/11 För fyra år sedan planterade familjen ett halvt hektar masurbjörk som nu är ett par meter hög. Claes-Göran Andersson för den eldrivna fräsen, med stål både för rundningen av timmerblocket och draget. Den här avverkningen kommer att räntefördelas av LRF Konsult Med framförhållning och planering kan skogsägare sänka skatten på sina intäkter med upp till 40%. Intäkterna kommer ofta oregelbundet och skatten varierar beroende på var i livet du beÀnner dig. Då är det viktigt att deklarera rätt och inte betala mer skatt än nödvändigt. Hur vill du göra? Kontakta oss för mer information via [email protected] eller ring 0771-27 27 27 och fråga efter en skogsekonom. Du kan även besöka någon av våra 140 kontor. Vi Ànns nära dig Skogsbyrån LRF Konsult är Sveriges största rådgivnings och redovisningsföretag med fler än 1 500 medarbetare. Våra specialister och rådgivare inom ekonomi, juridik, skatter, skog och fastighetsförmedling finns på över 140 orter över hela landet. VI SKOGSÄGARE 4/11 15 K.T.S – när kvaliteten är viktigare än priset och frakten alltid är fri till gården! K•T•S ® Huggarvagn vc^XifZ_ NYHETER ÆElbXe[l]ijbiX[`^dfk[\d Längre avstånd innebär bättre hållbarhet. Titta på andra fabrikat så ser Du skillnaden! Vridhuset är tillverkat i Sverige av segstål. Vridhuset går i oljebad för bästa hållbarhet. Titta på tändsticksasken så förstår Du hur kraftigt vridhuset är! Genomtänkta konstruktioner Alla hydraulkolvar sitter på ovansidan av bommen och alla slangar är dragna inuti bom och sticka. De är skyddade från slag av stockar, vilket innebär färre sönderkörningar och lägre kostnader. En ny generation skogsförsäkringar blir både enklare och mer omfattande. Nu går det att försäkra sig mot både granbarkborrar och älgar. Text: Pär Fornling Starka argument för K.T.S Huggarvagn • Mycket bra rörelseschema tack vare • K.T.S Komfortled och ”knäckt” bom. Du kan lasta virket utan omtag Centrumrör 180 x 180 mm i svenskt specialstål • Beställ vår 16-sidiga broschyr S 7,0 t - S 5,4 m 8,5 t - 5,3 m 10,0 t - 6,3 m 11,0 t - 6,7 m 10,6 t Dubbelr. -6,3 m K•T•S ® 74.900 93.150 117.800 134.560 128.840 Drift 57.765 Vårt fantastiska vridGrävutr. 15.395 hus passar även på Z-kran 6,1 m 92.000 andra kranfabrikat, från12.900 Kranarna säljs naturligtvis även separat. K•T•S Klo K.T.S Klo är ett mycket kraftigt redskap för att hantera virke med frontlastare/ lastmaskin, lasta virke på kärra, lyfta fram virke till vedcombi och sågverk, hantera rör m.m. 3 ton 12.800 K•T•S ® Proffsgripar 0,25 m2 12.640 0,30 m2 15.940 0,35 m2 18.990 Universalskopa Svensktillverkad i Hardox® & Domex® Bredd Volym ca mm med råge 1 500 1,12 m3 1 800 1,34 m3 2 000 1,49 m3 2 200 1,64 m3 2 400 1,79 m3 2 600 1,94 m3 K•T•S ® Lättmaterialskopa { En mycket prisvärd skopa för NYHET! snö, spannmål och gödsel. Bredd Volym ca Vikt Svetsade mm med råge kg PrisS fästen för 1 500 0,70 m3 162 3 700 Trima/SMS 2 000 1,00 m3 208 4 700 eller Euro. 2 300 1,20 m3 236 5 600 K•T•S ® Adapter Priser från 4.900 Vikt kg Prisi 315 6 150 365 6 600 400 7 100 435 7 600 470 9 500 505 10 400 Varför välja K.T.S? 2 års garanti Fri frakt i hela Sverige! Leveransgaranti på reservdelar! Återköpsgaranti Faktura 20 dagar från leverans Ingen annan leverantör kan erbjuda lika bra eller bättre vilkor till ett tryggare maskinköp. ® SICKELSTA 116 • SE-692 93 KUMLA – I kundernas tjänst sedan 1951 – Tel 019-58 50 10 • E-post [email protected] Besök vår hemsida www.kts.se Dygnet runt broschyrbeställning 019-58 50 05 16 GRUNDNIVÅN då det gäller skogliga försäkringar är att gardera sig mot brand, vilket en tredjedel av skogsägarna nöjer sig med (enligt ”Skogsbarometern” 2010). Ungefär hälften av skogsägarna har dessutom stormförsäkring. Nu går det alltså att bygga på försäkringsskyddet ytterligare. Länsförsäkringar erbjuder försäkring mot granbarkborre, gremeniella och betesskador. I vanlig ordning är det en självrisk i botten som innebär att skadan ska vara i en viss omfattning för att ge ersättning. Komplett med grip, runtomsvängande Pris 15.900 rotator och slangar. Vi har även rotatorer och rotatorlänkar. K•T•S Armgrip Timmergrip 0,18 m2 5.490 0,21 m2 5.995 ® ® = örst ut är Länsförsäkringar med en försäkring för skogsgårdar upp till 75 hektar. Dessutom lanserar LRF (genom IF) en skogsförsäkring för sina medlemmar. På flera sätt blev stormen Gudrun en väckarklocka när det gällde försäkringar. I blixtbelysning visade det sig vilka risker oförsäkrade skogsägare tar. Men även för de med stormförsäkringar var det en rätt lång och invecklad process för att få ut och beräkna ersättningen. Vid lanseringen av de nya försäkringarna framhålls att reglerna ska vara tydliga och enklare. På samtliga priser tillkommer moms. CejXd_\kk`cc Yi`jke`e^j^iej\e Trä håller oftast bättre än vad som utlovas. Det är som att köpa en Volvo, men få en Rolls-Royce. D en för att kunna ta betalt för en ”lyxbil” måste man veta mer om träets egenskaper. Professor Anders Olsson, Linneuniversitetet, har fått två anslag för att öka kunskapen. Vinnova har bidragit med 0.5 miljoner kronor och Södras forskningsstiftelse med 2,5 miljoner kronor till ett treårigt forskningsprogram. Det handlar om en ny metod för att räkna ut hur hållfast trä är. I dag är en vanlig metod att slå med en hammare på änden av plankan. Utifrån klangen beräknas hur mycket plankan kan belastas innan den brister. Träffsäkerheten är sådär. Det betyder att sågverken nödgas hållfasthetssortera virket med ordentliga säkerhetsmarginaler. – En stor del av det som i dag sorteras in i klass C24 hade platsat in i klass C40, där kraven är betydligt högre, berättar An- Anders Olsson. ders Olsson. Den nya metoden bygger på att beräkna hållfastheten genom att skanna virket. Information om hur kvistarna ser ut, var de finns, fibervinklarna, åringsbredden och liknande fakta bör ge underlag för bättre precision när virket sorteras efter hållfasthet. – På så sätt ökas värdet av virket. Vanliga plankor kan ibland ersätta limträ och när man verkligen vet hållfastheten kan trä användas till nya och mer utmanande konstruktioner, säger Anders Olsson. VI SKOGSÄGARE 4/11 YXibYfii\ När det gäller betesskador är ett villkor att skadorna är så omfattande att Skogsstyrelsen kräver återplantering. Det kan förstås finnas Fredrik Daveby, områden där vd Länsförsäkbetestrycket ringar Kronoberg. är så extremt att bolagen inte vill teckna försäkring, precis som det kan väckas frågetecken kring granbarkborre i områden som just nu härjas av svåra angrepp. Det är ungefär som att försäkra huset medan det brinner, vilket kan vara problematiskt. I PRAKTIKEN är det upp till varje länsförsäkringsbolag att avgöra, precis som varje länsbolag sätter nivån på premien efter hur skogen ser ut och risken för skador. DEN NYA försäkringen gäller fastigheter upp till 75 hektar. – Tanken är att det i första hand är svårt för ägare av mindre fastigheter att skydda sig mot angrepp av granbarkborre eller viltbete. För att på egen hand reglera det krävs större arealer, säger Fredrik Daveby, vd för Länsförsäkringar Kronoberg. Också LRF har med betesskador och insekter i sin så kallade ”allriskförsäkring”. Grundtanken är att det är upp till försäkringsbolaget (IF) att presentera de undantag som inte gäller, på sätt och vis är det därmed en omvänd bevisbörda jämfört med det gamla systemet. BRÄNSLE DIREKT ■ I PITEÅ testas att göra motorbränsle från grot och annat skogsbränsle. Råvaran mals ner till ett pulver och förgasas. Tekniken har utvecklats av Luleå tekniska universitet. Pilotanläggningen ligger på Energitekniskt centrum, nära Kappa i Piteå. Tekniken är till skillnad från förgasning av svartlut inte beroende av närheten till ett massabruk, utan kan i princip byggas var som helst. – Detta är en fantastiskt för oss skogsägare. Avsättningen för skogsbränslet ökar och därmed värdet på det vi tar ut i form av biobränsle från gallring och avverkning, säger Ann-Britt Edfast, FoU-chef i Sveaskog, som är med och finansierar projektet. 8eXcpjjcicXidfd gi\jjX[\\lifgXjbf^Xi En tredjedel av Europas skogar visar vikande vitalitet. Det visar en EUanalys. esultaten från övervakI ningsprogrammen visar att: ✔ Skogarna i Europa har under det senaste decenniet i större utsträckning drabbats av sommarhetta och torka. ✔ Tillståndet i svensk skog har i hög grad på- VI SKOGSÄGARE 4/11 verkats av ett flertal stormar och kraftiga utbrott av skadegörare såsom granbarkborre och törskatesvamp. Analysen görs av FutMon, som i Sverige är knutet till Lantbruksuniversitetets miljöanalys. Övervakningen, som sträcker sig från Lappland i norr, till Sicilien i söder, omfattar en översiktlig inventering på 5 500 provytor samt en intensiv övervakning på 300 områden. Din bäste vän i skogen. Mowikranen har egenskaper som ingen annan skogskran har - det finns ju bara ett original. Tillsammans med Mowis välbyggda skogsvagn får du ett lättkört och smidigt skogsekipage som gör ditt arbete i skogen snabbt, effektivt och roligt många år framöver. Se årets nyheter hos din återförsäljare eller på www.mowi.se FTG Cranes AB. Blästergatan 2, 462 73 Vänersborg. Tfn: 0521-26 26 30. Fax: 0521-26 26 39 E-mail: [email protected] www.ftgforest.com 17 k JbkiXb\\ieX gikkjkk FORSKNING Det våras för poppel. Hög tillväxt och kort omloppstid, 25 år, ökar intresset för hybridasp och poppel i Sverige. Det här är träd som presterar 25 kubikmeter per hektar och år. Text: Erik Viklund, Skogforsk får du tio tips för att få raketfart på ?ärsnabbväxande lövträd. 1. Satsa på bördiga marker. En liten bit ner i en syd- och sydvästsluttningar med friska, finjordsrika och mullhaltiga lerjordar är ofta en optimal plats. Här är det gott om näring, liten frostrisk och hög solinstrålning. Se också till att det finns lagom med vatten. Träden förbrukar mycket vatten när de växer, men trivs inte i stillastående, syrefattigt grundvatten. 2. Undvik alltid; ...vindpinade lägen, frostlänta platser, sandiga marker och torvmarker. Där är risken för skador och lägre tillväxt stor. Här platsar andra trädslag bättre. 3. Använd rätt plantor. Använd bara plantor som är anpassade till odlingslokalens klimat. Fråga din plantskola om råd om du är osäker. 4. Håll skuggan borta. Poppel och hybridasp kräver mycket ljus för att bli raka och växa bra. Plantera inte under skärm, om det inte behövs för att skydda plantorna mot frost. 5. Bestäm resultatet. På kunskapdirekt.se/verktyg kan du räkna på olika skötselmodeller och se hur de påverkar plånboken. 6. Kolla jordbruksmarken. Ogräs är det största problemet på gamla jordbruksmarker. Ogräsbekämpning med glyfosatpreparat som Roundup, harvning och plöjning kan bli nödvändigt för att trycka tillbaka ogräset. Bryt alven så når trädens rötter djupare ner i marken. Och se till så att dikena fungerar. 7. Agera snabbt. Markbered och plantera snarast möjligt efter avverkning på skogsmark. Då hinner plantorna upp innan annan vegetation har hunnit etablerat sig. Det ger snabb etablering och hög initial tillväxt. Se också över och rensa gamla diken så att inte marken försumpas. 8. Hägna mot vilt. Hjortdjur gillar både hybridasp och poppel. Ett två meter högt stängsel med tryckimpregnerade stolpar håller älg och rådjur ute. Och glöm inte kaninerna. Komplettera med 1 meter högt kycklingnät och plöj ner det 1 till 2 decimeter i marken. Till sist, kolla upp stängslet med jämna mellanrum så att det inte är trasigt. 9.Välj de bästa plantorna. Upp till Mälardalen rekommenderar Skogforsk den testade klonblandning som finns på marknaden. Medeltillväxten beräknas till cirka 25 kubikmeter per hektar och år. Använd den med viss försiktighet på sydsvenska höglandet och på frostlänta lokaler, där erfarenheterna är begränsade. I Svealand, och möjligen på milda lokaler i södra Norrland är finska hybridaspkloner troligen det bästa alternativet. Det finns i dag 12 testade poppelkloner att köpa på marknaden. De ingår i en klonblandning som främst bör användas på milda lokaler i Götaland. Just nu arbetar man med att ta fram plantor som också ska passa längre norrut. Räkna med att poppelns produktion är minst lika hög som hybridaspens. ),d*g\ii Hybridasp med raketfart. ≤P≥ 10. Lär dig mer... ...om hybridasp och poppel i höst. Den 6–15 september 2011 genomför SLU och Skogforsk fyra utbildningar på olika platser i södra Sverige. Läs mer på wwwskogforsk.se Förädling mot rotröta DET NATURLIGA försvaret mot rotröta hos gran är till en viss del ärftligt. Därför är det möjligt att förädla granen mot angrepp. Då skulle man även få motståndskraft mot angrepp av andra svampar och insekter eftersom granens försvar är generellt. – Granen känner inte igen varje skadegörare för sig, utan aktiverar sitt försvar när den till exempel känner av en mekanisk skada eller känner igen ämnet kitin som finns hos alla svampar, berättar Jenny Arnerup som disputerat i ämnet vid Lantbruksuniversitetet. Jenny Arnerup undersökte 250 helsyskon av gran och fann ärftliga faktorer i försvaret mot rotröta. Nu återstår att undersöka om dessa är kopplade till andra egenskaper. Man vill inte att försvarsgenen ska höra ihop med gener för sämre tillväxt. Dessutom vill man inte att granen försvarar sig genom att tillverka mycket lignin som inte är önskvärt för massaindustrin. Lönsam förädling GENOM ATT nyttja för- ädlat skogsodlingsmaterial vid plantering kommer tillväxten i den svenska skogen att öka med cirka 10 miljoner kubikmeter per år i slutet av detta århundrade. Det konstaterar forskarna Ola Rosvall från Skogforsk och Anders Lundström från SLU som i samarbete med Future Forests har gjort prognoser av den framtida tillväxten. VI SKOGSÄGARE 4/11 Ett bränslesnålt kraftpaket Låter det för bra för att vara sant? Ja nästan. Men faktum är att Komatsus nya generation motorer är goda nyheter för såväl plånbok som miljö*. Med en förbrukning på endast 13 liter per timme är t ex Komatsu 931.1 hela 23 procent (!) bränslesnålare än sin föregångare. Läs mer på www.komatsuforest.se *Bränsleförbrukningen är uppmätt med maskinens uppföljningssystem baserad på körning i ett västerbottniskt normalbestånd. Den nya motortypen sitter i båda våra nya skördare: Komatsu 931.1 och Komatsu 911.5. www.komatsuforest.se FRAMTIDEN Hur tänker den kommande generationen om skogsägandet? Vi träffade en grupp ungdomar för ett samtal om förväntningar, drömmar och planer. Text & foto: Pär Fornling Jbf^i[\iXj M i möts en kväll på Norra Skogsägarnas nya kontor i Örnsköldsvik. Runt bordet sitter en grupp blivande och nya skogsägare, som hittat hit på lite olika vägar. Några var med på en röjkurs. Någon ingår i ett skogligt nätverk. Och Linnea har precis börjat arbeta i föreningen. – Det är viktigt att ha en långvarig personlig kontakt, någon som står en nära i skogsägandet, säger han och får flera nickande bifall. EN KUNNIG LOKAL rådgivare som man kan lita på och ha en långsiktig relation med känns viktigt. ✔ Med andra ord har den klassiske inspektoren en nyckelroll, gärna med en stor verktygslåda där han eller hon kan hjälpa till med lite allt möjligt kopplat till skogsgården. Det är inte minst viktigt med tanke på att de flesta trots allt ser ett fortsatt liv i stan, eller tätorten. Skogen är mer ett extra intresse. ✔ Det handlar inte om antingen eller. Antingen stadsliv eller skogsliv, utan både och. MIKAEL ÄGER lite skog. Marcus hoppas få möjlighet att köpa en fastighet och Sara kanske kommer att ta över föräldragården. Utgångspunkterna är med andra ord lite annorlunda men målet är detsamma: att vara skogsägare. ✔ Den gemensamma nämnaren är ett passionerat skogsintresse. Det är en passion vi ofta möter hos skogsägare i alla åldrar. Och det är inte enda likheten över generationsgränserna. Samtalet böljar fram och tillbaka och vi kommer ofta in på relationen till virkesköpare och rådgivare. – Visst är priset viktigt, men det finns också andra saker att väga in. När vi sålde skog första gången var det avgörande att vi också kunde få hjälp med ett vägbygge, berättar Elisabeth. Hon framhåller betydelsen av att ha rådgivaren som ett bollplank och att få möjlighet till kurser och information. – Det handlar om att känna förtroende, säger hon. Sara Lindström. Mikael forsätter på samma tema: 20 Men hur ser då drömskogen ut? Mikael: – En fastighet med skog i alla åldrar, med möjlighet att påverka utvecklingen inför framtiden. Att maximera avkastningen är inte det viktigaste, men jag vill ha ett effektivt skogsbruk. Elisabeth: – Jag tycker detsamma, men är också intresserad av bär och svamp. Sara: – Välröjt, välgallrat och gott om bra kantarellställen. Marcus: – Jag vill gärna optimera den biologiska mångfalden. Miljön känns viktig. Om möjligt skulle jag gärna köra ut virket med häst för att undvika körskador. Linnea: Mikael Näslund. Marcus Westerlund. VI SKOGSÄGARE 4/11 N Unga skogsägare Mikael Näslund, Mellansel, har ett torp med sex hektar skogsmark och han vill gärna ha mer. Skogen tillsammans med jakten är det stora intresset som dessutom bidrar till att hålla igång fysiskt. Elisabeth Lundkvist kom i kontakt med skogsägandet genom pojkvännen. Av hans mamma och morbror fick de köpa en fastighet med byggnader de renoverat och har som fritidshus. Sara Lindström är uppväxt på en jordbruksfastighet med en del skog som hon gärna tar över en dag. Ett ökat intresse för skogen har fått henne att inse dess värde. Marcus Westerlund är uppväxt på en skogsgård och jobbar nu som virkesmätare. Han bor i lägenhet och hoppas tillfället dyker upp att köpa skog. Linnea Nordin är uppväxt i en skogsägarfamilj och hjälper nu sin sambo att bruka några hektar med förhoppningen att snart kunna skaffa något större. Hon blev färdig med jägmästarutbildningen i våras och fick direkt jobb som skoglig assistent på Norra Skogsägarna. gXjj`fe – En varierad skog i olika åldrar och gärna mycket jobb med föryngringar. ✔ Med andra ord går det inte att generalisera. Bakom den gemensamma skogliga passionen finns en massa individuella önskemål. OCH MAN ser ingen anledning att rygg- radsmässigt bara följa de gamla spåren. – Både min sambo och mina föräldrar är kunniga i skog, men jag vill bilda mig en egen uppfattning och kanske hitta nya infallsvinklar. Därför känns det bra att gå kurser och få mer information, konstaterar Elisabeth. ✔ Frågan om könsrollerna är på sätt och vis en ickefråga i samtalet. Gränser och hinder förutsätts bli utsuddade. Linnea Nordin. VI SKOGSÄGARE 4/11 – I generationen före oss var det nog vanligare att mannen skötte skogen. Nu tror jag inte man tänker så. Det är roligare att göra saker tillsammans och man måste helt enkelt lyssna på varandra, säger Marcus. – I den nya generationen är det inte lika tydligt vad som är manligt och kvinnligt. ETT ALLMÄNT problem, som också kommer upp i det här sammanhanget, är att generationsskiften ofta kommer väldigt sent. – En fördel med att ta över medan man är någorlunda ung är möjligheten att odla det skogliga intresset hos de egna barnen, säger Sara. En annan aspekt av skogen som gruppen gärna talar om är att man mår bra av att vistas i naturen. – Det är tillfredsställande att vistas i skog och mark, att leva nära naturen och komma till insikt att man klarar sig riktigt bra. Irritationen från stan rinner av och man inser att den där nya mobiltelefonen, eller vad det nu handlar om, inte är så viktig, säger Sara. Frågan är vad som är den Elisabeth Lundkvist. bästa stunden i skogen? ” Mikael: – En tidig höstmorgon innan lövfällningen på jaktpass med en kopp kaffe. Elisabeth: – En solig vinterdag på skotern. Sara: – I början av september, med lite dagg i gräset, då du hittat det perfekta kantarellstället. Marcus: – På hösten, med frostbitna lingon och du ser fotspåren på den lätt frusna mossen. Linnea: – Tallskogen i augusti, med rödgul sol och ljummen luft. I den nya generationen är det inte lika tydligt vad som är manligt och kvinnligt. OM MAN ska försöka dra några slutsatser kan man konstatera att mycket är sig likt mellan generationerna, men formerna och sammanhangen lite annorlunda. Det är också påtagligt hur snabbt samtalet växlar mellan olika ämnen, allt från internet till röjkurser. Det är nära till nya associationer och att gå direkt på sak. Någon djupare vetenskap ligger förstås inte bakom slutsatserna, de kommer i andra sammanhang. Inte minst genom ett fyraårigt doktorandprojekt vid Lantbruksuniversitetet, finansierat av Norra Skogsägarna, där Thomas Kronholm studerar framtidens skogsägare. 21 NYHETER 8mkXcfdjbf^\eg^e^ Första steget har tagits mot en form av gemensam europeisk skogspolitik. Text: Pär Fornling 9 eslutet togs vid ett möte med ”Forest Europe” som omfattar 46 europeiska länder, däribland skogstunga nationer som Ryssland och Ukraina. Hur det går återsår att se, men efter ett avgörande möte i Norge är förhandlingarna igång om en bindande överenskommelse för att skydda och uthålligt bruka de europeiska skogarna. Det blir knappast tal om detaljregler, utan någon form av Norska staten köper in sig i SCA ODen norska staten tror på SCA och har under året köpt aktier för drygt 500 miljoner kronor. Därmed är man tredje största ägare. I maj var aktieinnehavet värt 2,5 miljarder kronor. Monika Stridsman räknar med att det tar ungefär två år innan avtalet kan vara klart. yttre ramverk. Om resultatet verkar bli dåligt finns förstås möjligheten att hoppa av förhandlingarna. raldirektör Monika Stridsman. – Det känns jättebra att vara med på tåget. Då har vi möjlighet att påverka resultatet. EN SOM ÄR NÖJD med mötet i Oslo är Skogsstyrelsens gene- Varför var Sverige motsträvigt i början? Entreprenörerna tar mer av jobbet O Enligt Skogsstyrelsens årliga enkätundersökningar om sysselsättningen i skogsbruket ökade antalet arbetstimmar i skogsbruket till 2010. Det är entreprenörerna som står för ökningen, medan självverksamheten långsamt sjunker. Arbetstiden i skogsbruket ökade mellan 2009 och 2010 med cirka 6 procent. – En anledning är att vi är måna om att behålla den skogspolitik vi har, med frihet under ansvar. Jag tror vi kan hitta en yttre ram som passar vår skogspolitik med det hållbara skogsbruket. Vi ska lyfta fram den svenska modellen i förhandlingarna. Om det går bra, vad är fördelarna? – Skogen får en upphöjd roll och blir en jämställd del tillsammans med alla andra politikområden. Med andra ord får skogsfrågorna större tyngd. Efter Norge är nu Spanien ordförande i Forest Europe. REKORD I RÖJNING O Röjningarna har tagit fart. Enligt Skogsstyrelsens enkätundersökningar röjdes förra året 401 400 hektar, vilket är rekord under ett år. Också gödslingen har ökat markant, från 55 000 hektar år 2009 till 80 400 hektar. '%)" )"/(%!%),("*- ,/)*",#!*1 *((**#)"&')"*!#+$!%!+$ (#/%(##($*( ##/%$$ 2#)*()0 $#*/#*)/)* ##/%##($$ &'/##('(&))0 ##/%$$ &#%*(!%! !*%& )*(" /% $$ 023-296 55 www.gronytekonsult.se 22 "& () 2 - 0( ("* / *( VI SKOGSÄGARE 4/11 Katalogbeställning dygnet runt: Ny 019- 30 43 25 katalog! Kolla in vår hemsida: 276 sidorwww.nimaab.se 6+8=C<591<,;>5D38.><=;3D4+5=<6+5= www.nimaab.se Vakuumpackar Kylaggregat Stor kapacitet Alice Automatic Maxima Påsar 78 × '1 2st rullar 1 × '1 2st rullar 1 × '1 Köttkvarnar 1-fas 230 V MR9 ,/ /+, 3 380:– MR10 ,/ /+, 4 320:– 2 240:– 3 780:– 148:– 124:– 148:– # 6)32*6-88 :C++ 1328)6%8 6%8-7&<++ %2:-72-2+%6 CU 350 $ 8 996:– CU 450 $ 9 580:– CU 900 $ 12 400:– Eka slaktset 0D> &)2>3',/E88/2-: 4097&9/E442%6) ):)6)6%7-*3(6%0 2+)6917:30<1 8)14) 6%8963',-20C++2-2+7 1C2+((<+2 556:– Vid köp av Bradleyrök erhålls 1 st digitaltermometer samt ett 60-pack blandade bricketter. 2 636:– Bradleyrökar C140-+*E6/%00>3',:%61 6E/2-2+ /E8)67-+7.C0:98%2 8-007<29448-008-11%6 Original 3 740:– Digital 4 galler 4 760:– Digital 6 galler 5 596:– Nyhet! Knivslip Rapid Steel Rökbriketter #C0.1)00%2%0 )/ /E67&C6 ,-'/36< 0E22 1)759-8 4)'%23',C440) -15% 48-pack 184:– 3 ×48-pack 120-pack 428:– 3 ×120-pack -15% 184:– 780:– Skogspulka Canada E6.%/80%+3',7/3+7C+%6) l × & × 11 #-/8 /+ OBS! Frakt tillkommer. Charkbackar Skyddshandske 40 liter / 16 liter Rabatt 5 st 10%, 10 st 20%. Dick knivar 0-4%6731 )887/C6478D0 *%7872%&&%6)3',)2/0%6) )*.C ()6&)0%78%()70-4<8362%C6+.36(% %:6378*6-8878D01)();86)18,D6( 7/C64<8% Styckkniv 15 cm Urbeningskniv '1 Flåkniv 15 cm Allroundkniv 15 cm Buköppnare med kulförsedd spets 15 cm 104:– 108:– 132:– 132:– 184:– Dick köttyxa /+ Dick köttyxa /+ Dick köttyxa /+ 448:– 796:– 956:– 40 liter vit eller röd 16 liter röd Lock till 40 liter Lock till 16 liter 172:– 104:– 92:– 56:– Saltlakespruta Stort sortiment av krokar, fasta och ledade 1 140:– Ventilerad storsäck 1,5 m3 1000 kg 100 ×100 × '1? 78 0<*8,C2+786344%6? 788E12-2+7 786344%6?"#&)78C2(-+?0%77 6:1. Skogspaket Trädfällsriktare Vedsäck för SJ– och Hydropall Mod I+ Mod II Mod III Mod IV Mod V Mod VI "#&)78C2(-+ ;,4>.+8./ 30 st 108:–/st ord. pris 120:–/st C'/8-0 9634%004%'/ )0&%078 C'/8-0<(634%004%'/ )0&%078 18:–/st 16:–/st 20:–/st 18:–/st WX 10 2 672:– 3 104:– 3 960:– 5 240:– 5 900:– 6 864:– E67)881)( )87%8:-7-6 1060:– Viltnät 50 m 25 m -10% Dränkbara WB 20 XT Honda vattenpumpar pumpar 63**74914%6 WX 10 WX 15 WB 20 XT WB 30 XT WH 15 X WH 20X 4H677/. FM-radio och anslutning för MP3-spelare 0-81-2 0-81-2 0-81-2 0-81-2 0-81-2 0-81-2 3 756:– 4 920:– 4 540:– 5 420:– 6 220:– 7 196:– Sug–/tryckslang Flex E.0-+371-(-+70%2+C:)2 :-(/<0%B >B 0.)*<00(%13836)6 3()00 ,%62-:D:-44% 1+911-/%&)0 # /$/+ # ! #/$ /+ % (3.6B0=2J4. 7 63=7 2 720:– ( & (3.6B0=2J4. 7 63=7 5 680:– Nima Maskinteknik AB Butik: Gryts ind. omr. Örebro Box 1505, 701 15 Örebro Pris ex moms Fraktfritt över 2400:– 6%*8-+8 *E6=-2/%8 78C2+7)0 50 m -10% Tryckslang Planrullad 25 mm 30 mm 40 mm 50 mm Flex 32:– 44:– 52:– 72:– Plan 18:–/m 20:–/m 24:–/m 28:–/m Order 019-30 43 20 Växel 019-30 43 00 '186D( '186D( 1 072:– 1 020:– Fax 019-36 16 97 www.nimaab.se SKOGSSKÖTSEL EpXgcXe\ign\YY\e En ny generation skogsbruksplaner är enklare att uppdatera och underlättar planeringen. Hittills närmast omöjliga frågor kan i bästa fall få ett svar. Text & foto: Pär Fornling ” Här är det mycket enklare att hålla planen aktuell. Om man gör det ordentligt håller den i princip i evighet. ; agen är smått historisk. Efter mötet i mitten av juni kunde Ingvar Jönsson börja det praktiska arbetet med de nya skogsbruksplanerna i Mönsterås skogsbruksområde. – Det här är något vi sett fram emot under flera år, konstaterar Jan-Åke Lundén, som är vd för Svenska Skogsägarplaner. Bolaget ägs gemensamt av de fyra skogsägarföreningarna. DET HELA började som ett utvecklings- projekt år 2007 och är en gren av kampanjen Kraftsamling Skog. Södra är först ut, tätt följd av Norrskog. Därefter kommer Mellanskog och Norra Skogsägarna. Det kommer också att bli möjligt för andra aktörer att köpa systemet. Den stora förändringen är att planen nås via internet. Det hindrar inte att skogsägaren fortfarande kan få planen i en pärm, precis som tidigare. Men grundversionen finns i en dataserver, där den uppdateras via datorn. Dessutom kan man göra beräkningar på hur skogen utvecklas med hjälp av ”Heureka” (ett forskningsprogram inom Lantbruksuniversitetet för att analysera och göra prognoser om skogen). Det gläntar på dörren till helt nya analyser. Ingvar Jönsson är först ut med att göra de nya planerna, mycket av arbetet görs direkt i skogen på handdatorn. ANTAG ATT jag som skogsägare vill in- vestera 50 000 kronor på min fastighet. Frågan är var pengarna ger bäst utdelning. Kanske bör jag dika, kanske röjningsgallra ett eftersatt bestånd eller kanske gödsla? – Det är oerhört svårt att göra den sortens av avvägningar, konstaterar Göran Örlander, skogsskötselchef på Södra. Han erkänner utan omsvep att också han som egen skogsägare ibland gör fel bedömningar. – Det är ett jättejobb att kanske räkna på och jämföra 50 olika bestånd för att pricka rätt. Hittills har vi därför mest arbetat med enskilda bestånd, nu kan vi se hela skogens ekonomi. GÖRAN ÖRLANDER säger sig vara övertygad om att lönsamheten på skogsgården kan öka med hjälp av de nya planeringsverktygen. Ännu är utvecklingen inte riktigt där. 24 Mats Johansson, projektledare för Skogsägarplan på Södra. Det återstår en del arbete både med Heureka och planprogrammet. En förutsättning är förstås att rätt grunddata matas in om hur skogen ser ut och vilka åtgärder som utförs, allt från plantering till avverkning. Även om datasystemet ger hjälp på vägen är det förstås inte mer än ett beslutsstöd. – Man kan se det som ett diskussionsunderlag, sedan är det upp till skogsägaren att fatta beslut efter sina uppfattningar och värderingar, säger Jan-Åke Lundén. ETT VANLIGT PROBLEM med de gamla planerna är att de inte uppdateras regelbundet, vilket gör att de efter fungerar dåligt efter ett antal år. – Här är det mycket enklare att hålla planen aktuell. Om man gör det ordentligt håller den i princip i evighet, säger Mats Johansson, som är projektledare för de nya planerna inom Södra. PLANEN KAN uppdateras både av skogsägaren och föreningen, om så önskas. Den praktiska hanteringen är ännu inte klar, men redan från början får skogsägaren ett eget ”skikt” där han eller hon exempelvis kan rita in både jaktpass och svampställen med hjälp av en gps-mottagare. VI SKOGSÄGARE 4/11 ' " ! " (&' &%" " (&$"& ' '" & & '"& "&# &(&&!''! '$ (! & (! lansforsakringar.se/lantbruk Länsförsäkringar är en bolagsgrupp som består av 23 självständiga länsförsäkringsbolag, alla med stark lokal förankring och närhet till sina kunder. MARKNAD Jm\i`^\kXidXibeX[jXe[\cXi ; agsläget är bekymmersamt för sågverken, men det finns positiva långsiktiga trender. Hur står det till med svenska sågverk? Marknadssituationen sommaren 2011 är ganska utmanande. Den genomsnittliga lönsamheten i branschen är inget att skryta med. Efterfrågan på hemmamarknaden är visserligen god, men det räcker inte när nära 70 procent av produktionen exporteras. Och stora marknader som Storbritannien, Spanien och Italien har ekonomiska problem. Här byggs det och renoveras alldeles för lite och efterfrågan på trävaror i dessa länder är därmed inte bra. TACK OCH LOV ser det bättre ut i Nord- och Centraleuropa. Även Nordafrika går bra. Det är en snabbt växande marknad för svenska sågverk. Över 20 procent av volymerna går till Nordafrika. Trots vårens händelser i regionen så upprätthålls volymerna hyggligt. Däremot är det bekymmersamt att återhämtningen i USA dröjer. Nybyggnationen där ligger sedan ett par år på en fjärdedel av rekordnivån från 2006. Eftersom dollarn dessutom är svag så är exporten från Sverige i princip obefintlig. producerar mindre än innan lågkonjunkturen. Sedan förra året ökar produktionen åter. Men det går sakta. LÅT OSS I STÄLLET titta närmare på några långa, och mer uppmuntrande trender. Då kan man se att Sverige ligger kvar på en produktionstakt som är 30 procent högre än under 1980-talet. Där skiljer vi oss från världsproduktionen som de senaste åren varit nere på 1960-talets nivåer. Sverige har alltså ökat sin andel av världsproduktionen. Diagrammet visar att andelen i dag är ungefär 6 procent. Utvecklingen är ännu mer positiv om vi tittar på Sveriges exportandel av förbrukningen av trä i världen. Tvärt emot vad många kanske tror utgjorde denna export knappt 2 procent på 1960-talet, medan vi i dag är uppe 7 i över 4 procent. Faktum kvartstår: svenskt trä tar marknadsandelar! Hur kommer det då att gå det i framtiden? Jag är optimistisk och tror långsiktigt på en fortsatt växande sågverksnäring. En viktig orsak är vår, jämfört med omvärlden, stabila och växande skogsresurs. Vi kommer att ha mycket skog som vi brukar miljövänligt och hållbart under lång tid framöver. Vikten av att att trä är ett förnyelsebart och miljövänligt material kan inte underskattas, även om det inte är innebär att trä säljer sig självt. BRANSCHEN OCH företagen måste ligga i framkant när det gäller innovationer och produktutveckling. Det finns alltså gott hopp om en fortsatt positiv utveckling även i framtiden. Sveriges produktion av sågade barrträvaror som andel av världsproduktionen. 6 5 Magnus Niklasson TILL DENNA ganska dystra bild måste läggas att de historiskt höga timmerpriserna samt att den relativt starka kronan försämrat svenska sågverks konkurrenskraft på exportmarknaderna. Med dessa ganska dystra förutsättningar är det inte förvånande att vi i Sverige i dag 4 3 1961 1970 Moelven har blivit med plywoodfabrik OMoelven har köpt Vänerplay i Otterbäcken. – Målet är att driva verksamheten långsiktigt och lönsamt. Vi har inte för avsikt att nämnvärt öka den producerade volymen men däremot att utveckla verksamhetens konkurrenskraft, säger Mikael Axelsson, vd i Moelven Wood AB. Vänerplay är Skandinaviens enda plywoodproducent med en kapacitet att göra sex miljoner kvadratmeter plywood om året. Företaget har 160 personer anställda och omsätter 330 miljoner kronor. De röda maskinerna går bra på exportmarknaden. 1980 1990 2000 2010 Marknadsanalytiker för trävaror på Skogsindustrierna. Positivt andra kvartal O Året började dystert för Setra, men har successivt blivit bättre. Halvårsresultatet blev -8 miljoner kronor (135). Förlusterna kom under första kvartalet, medan hela andra kvartalet gick med plus. – Inför hösten ser marknadsläget, främst vad gäller pris- utvecklingen, fortfarande mycket osäkert ut. Råvaruprishöjningar har aviserats och återhämtningen på den europeiska byggmarknaden dröjer. Vår bedömning att den långsiktiga underliggande efterfrågan på trävaror är stigande, säger vd Börje Bengtsson. Lyft för skogsmaskiner O I början av sommaren tecknade Komatsu Forest i Umeå ett kontrakt med den ryska delrepubliken Tatarstan om att leverera 40 skogsmaskiner. – Utvecklingen har tagit fart i länder där skogsindustrin just nu är i stark utveckling, 26 säger Roland Lundqvist på Komatsu Forest. Företaget har sålt ett 50-tal maskiner till Brasilien och är förhoppningsfullt om order till Uruguay där Stora Enso och det chilenska skogsbolaget Arauco bygger ett massabruk för 13 miljarder kronor. VI SKOGSÄGARE 4/11 Alm. Al. De massiva golven i ask, alm och al. Cmki\k bXe^fcmX dXibeX[\e En ny marknad för lövträ håller på att växa fram genom Södra Interiör. Text: Pär Fornling < tt klassiskt problem för lövträ är att designers och trävaruindustrin är intresserad, men vågar inte satsa för att volymerna är för små. Skogsbruket i sin tur tar inte fram större volymer eftersom det inte finns någon etablerad efterfrågan från trävaruindustrin. DET GÄLLER i synnerhet träslag som al, asp och alm, men även ek och björk. I ett forskningsprogram för branschen konstateras att den sågade volymen björk har mer än halverats från 1995 till 2010, från 420 000 till 200 000 kubikmeter. En slutsats i utredningen är att det finns en potential att växa och en framgångsfaktor är att komma nära slutkunden. ” Den äkthet och naturlighet som trä erbjuder har bidragit till att trä nu är i stark trenduppgång igen. SÖDRA Interiör har tagit flera kliv på den vägen. Företaget jobbar hela vägen från sågverket till kunderna och marknadsför produkterna i tidningar om heminredning. Efter köpet av lövsågverket i Moelvens vinst faller O Trots en ökad omsättning (drygt 4 miljarder norska kronor) föll Moelvens resultat dramatiskt under första halvåret. Resultatet blev 29 miljoner kronor, att jämföra med 164 miljoner norska kronor för samma period året innan. Orsaken anges vara högre råvarupriser. Massan räddade halvåret O I stort sett halverade Södra både resultatet och lönsamheten (avkastning på sysselsatt kapital) under första halvåret, jämfört med samma period 2010. Huvudvärken är sågverken. Lönsamheten för Södra Timber beskrivs som ”djupt otillfredsställande”. Vändningen för nybyggandet i USA och Europa dröjer och den viktiga renoveringssektorn i Europa börjar mattas av. Å andra sidan är timmerpriserna relativt höga. Virkeskost- VI SKOGSÄGARE 4/11 Djursdala har också Södras sågverk i Traryd ställts om från furu till löv. – Vi har sett rejäl ökning av efterfrågan på lövträprodukter. Ek och björk är ett ständigt behov för oss, men även al och asp har vi haft stor avsättning för, säger vd Håkan Svensson. De senaste produkterna är massiva trägolv i ask, alm och al. naderna har stigit med 15 procent, vilket påverkat resultatet negativt med 624 miljoner kronor. Likväl blev det över en halv miljard kronor i vinst och den avgörande massamarknaden tickar på bra. – Massaenheterna förväntas leverera ett rörelseresultat för helåret i nivå med våra avkastningskrav, förutser koncernchef Leif Brodén. Resultat miljoner kronor: Omsättning 9 851 (9 777). Resultat efter finansnetto 577 (1 084). TIDSANDAN gör, enligt för- säljningschef Peter Gustavsson, att många vill ge hemmet en personlighet och egen stil. – Ådring, kvistar, färg och lyster skiljer sig markant åt mellan de olika träslagen, vilket i sig ger stora möjligheter att låta valet av råvara påverka uttrycket i rummet. – Den äkthet och naturlighet som trä erbjuder har bidragit till att trä nu är i stark trenduppgång igen, säger han. EN UTREDNING från Växjö universitet (Lövträd och löv – nya möjligheter) visar på råvarupotentialen. Av lövskogens totala tillväxt (20 miljoner kubikmeter) används inte ens hälften i industrin (7–8 miljoner kubikmeter) och av det sågas knappt 5 procent (300 000 kubikmeter). MER KLÄDER FRÅN MASSABRUKEN O Vidakoncernen är på gång att tillverka dissolvingsmassa, textilmassa, vid Lessebo bruk. Enligt planerna börjar produktionen under hösten med en årsvolym på 28 000 ton. Råvaran är gran. Södra kommer att tillverka 170 000 ton dissolvingmassa med björk som råvara vid bruket i Mörrum. OSCA har tagit ett kliv in i O Livet är på väg att återvända Turkiet genom att köpa 50 procent av företaget Komili som är den fjärde största producenten av barnblöjor och mensskydd i Turkiet. Företaget verkar också inom närliggande områden som våtservetter, tvål och schampo. till sågen på Seskarö. Setra stängde anläggningen för två år sedan, men arrenderar nu ut den till finländska Morven. Det nya företaget planerar att anställa 20 personer och tillverka limfog av klentimmer. 27 ENERGI JkicXe[\`[\i^\ I skuggan av de storskaliga kraftverken finns ett växande intresse för små anläggningar för den som vill göra sin egen el. Text: Pär Fornling G å en kulle utanför Katrineholm står en märklig samling iögonfallande konstruktioner. Det är en liten skog med vindsnurror i fantasifulla former och paneler av solceller monterade på olika konstruktioner. Kullen är en experimentverkstad för småskalig elproduktion som entreprenören och miljöprofilen Johan Ehrenberg byggt upp. Hans vision är att fler ska göra sin egen el och därmed bidra till en bättre miljö. Dessutom kan det bli en bra affär, beroende på hur man räknar och hur elpriset utvecklas. INTE MINST är förutsätt- ” kravet är att masten inte riskerar att falla in till grannen. – Det här är lättare än vad många tror, säger Johan Ehrenberg REGLERNA är dessutom på väg att förenklas. ✔ Grunden är att man får göra el motsvarande den egna förbrukningen. ✔ Den el som inte används direkt går ut på det allmänna nätet. ✔ Är det någorlunda stora mängder kan man sälja överskottet. ✔ Elbolagen är skyldiga att kostnadsfritt byta ut den vanliga elmätaren mot en ”nettomätare” som både mäter hur mycket el man förbrukar och hur mycket man säljer (betalningen brukar vara 20–50 öre/kWh). ✔ En del elbolag har redan ”nettodebitering” och en tvingande lag är på gång. Det innebär att man får kvitta överskottet mot den el man nödgas köpa när den egna produktionen inte räcker till. ✔ Byråkratin är på väg att förenklas så att även små anläggningar kan få betalt för elcertifikat (grön el). Värdet är ungefär 25 öre per kWh. För att undvika besvikelser är första steget mot ett vindkraftverk att göra en ordentlig vindmätning. ningarna goda på landsbygden och skogsgården. Oddsen är bättre att hitta en bra plats för vindkraftverket om man har lite mer mark. Och om vindsnurran låter mycket kan verket byggas en bit bort. Men tanken är att i princip alla ska kunna göra egen el. Solceller kräver inga bygglov och det är fritt fram att bygga vindkraftverk så länge rotordiametern är under tre meter. Enda PRAKTISKT är det gan- ska enkla installationer. Hjärtat i systemet är en växelriktare som gör om den egna likströmmen till växelström som passar nätet. Fortsättning nästa sida Helt självförsörjande För många är nog Johan Ehrenberg mest känd som publicist och utgivare av tidningen ETC. an blev journalist för viljan att för? ändra världen och det är i grunden samma drivkraft som har fått honom engagerad i småskalig elproduktion. – För mig var det en aha-upplevelse då det gick upp för mig att man kan och får göra sin egen el. Han började installera solceller på sin sommarstuga, en avstyckad gård utanför Katrineholm. Och på den bogen har det fortsatt. Huset är självförsörjande på el, inklu- 28 sive elvärme, och han driver tre företag i energibranschen. – Det känns bra att göra sin egen el på ett miljövänligt sätt. Om det är lönsamt eller inte beror på hur man räknar. – Anläggningen till mitt hus har kostat ungefär lika mycket som en ny Volvo. Då räknar jag med att solcellerna håller i 35– 40 år. Det gör inte bilen. – Den ekonomiska kalkylen beror på vad man tror om framtidens elpris. För egen del ser jag det lite som en pensionsförsäkring. Och jämfört med mina pensionsfonder kan jag ärligen säga att det är lönsammare med solceller. VI SKOGSÄGARE 4/11 \iAf_Xe\^\e\c ” Det här är lättare än vad många tror. Airdolphin är ett av de effektivaste små vindkraftverken, det är också relativt dyrt och låter en del. Här är den monterad tillsammans med solceller. Den vita, runda, ”klumpen” på marken är generatorn som drivs via en stång från vingarna. Poängen är att tyngden kommer ner på backen i stället för att belasta tornet. Det vertikala verket finns i storlekar upp till 30 kW. Johan Ehrenberg hemma på gården. Fåren känner sig hemma bland solfångarna som förser huset med all energi, inklusive elvärme. VI SKOGSÄGARE 4/11 Vertikala snurror har fördelen att vara tysta och fånga upp kastvindar. Modellen närmast i bild har en effekt på 1 000 W. Ett paket med allt utom mast kostar kring 100 000 kronor. 29 Fortsättning: Energi Strålande idéer... På sätt och vis är det ett passande garagetak. Solcellerna ger ungefär den energi som en elbil i vanlig stadstrafik förbrukar. Panelen är monterad på en ”solföljare” för att få bästa vinkeln mot solen. ” Med hänsyn till bidraget för solceller är det nästan alltid ett billigare alternativ, om man inte har ett riktigt bra vindläge. Johan Ehrenberg talar entusiastiskt om vindkraft medan ”Eddy” roterar i bakgrunden och levererar 600 W. Växelriktarna är dimensionerade till olika effekter. Om den är anpassad för 1 000 watt kommer det bara ut 1 000 watt, även om vindkraftverket för stunden kanske levererar 1 200 watt. – En tumregel är att växelriktaren kostar knappa 10 kronor per watt, säger Johan Ehrenberg. – De kan inte jämföras med enkla växelriktare från Clas Ohlsons, som är olaglig att koppla in. Det här är avancerad teknik som ska ge rätt energi och stänga av strömmen om det uppstår fel på nätet, vilket är nödvändigt för att de som reparerar inte ska skadas. Med andra ord kommer den egna produktionen inte till nytta vid elavbrott. – Det finns växelriktare som kan ställa om sig och köra ut strömmen lokalt, men de är mycket dyrare. Den som vill vara helt självförsörjande behöver dessutom rejäla batteripaket för att lagra ström. VINDKRAFTEN ger mest energi, förutsatt att det blåser. – Det krävs mer än vad många tror. För egen del har jag gjort många försök med vindkraft till huset, men det fick bli solceller i stället. Det är helt enkelt för mycket skog runt omkring. – Antingen bör snurran upp 10 meter 30 över trädtopparna, eller bör det vara en fri yta 70 meter runt vidkraftverket, vilket är ganska mycket, säger Johan Ehrenberg, som har gott om idéer. – Kanske skulle man kunna placera ut mobila vindkraftverk på hyggen efter avverkningar. Efter 10–15 år, när träden vuxit upp, flyttas vindkraftverken till nästa ställe. Då skulle kalavverkningar användas till något som gör oss glada. ERFARENHETERNA från kullen är att det bör blåsa fem meter i sekunden. – För att undvika besvikelser är första steget mot ett vindkraftverk att göra en ordentlig vindmätning. En vindmätare kostar knappa 1 500 kronor. Om förutsättningarna finns är alternativen många. – Tyvärr håller långt ifrån alla konstruktioner måttet. Och bara för att en mindre modell fungerar är det inte säkert att den går bra i större format. – Poängen med den här kullen är att göra praktiska tester, som har gjort att många konstruktioner sorterats bort under åren, berättar Johan Ehrenberg. EN TUMREGEL är att en liten vindsnur- ra på 1 000 watt (1 kW) kostar omkring 70 000 kronor när allt är installerat. Större (men fortfarande småskaliga) Den gulkantade enheten är växelriktaren som förbinder den egna elen med det allmänna nätet. vindkraftverk är billigare per kilowatt. Ett mer konventionellt verk på 10 kW kostar 250 000–350 000 kronor beroende på torn och utförande. ALTERNATIVET är solceller. – Priserna för vind och sol är i praktiken ganska lika. Med hänsyn till bidraget för solceller är det nästan alltid ett billigare alternativ, om man inte har ett riktigt bra vindläge. En tumregel är att solcellerna kostar 30 kronor per watt för en färdig anläggning. Även för solenergin är stora paneler relativt sett billigare. Helst bör solcellerna riktas i vinkel mot solen i söderläge. Om de dessutom monteras på en ställning som följer solen ökar effektiviteten med en tredjedel. – Tekniken utvecklas och det kommer smartare växelriktare, men jag tror inte solcellerna går ner i pris de närmsta åren. Efterfrågan är stor ute i världen, vilket håller uppe priserna, säger Johan Ehrenberg. HAN KONSTATERAR att Sverige är sämst i klassen när det gäller småskalig elproduktion. – Kina är den ledande nationen, följt av Tyskland, där marknaden ökar ytterligare efter deras nya energibeslut. VI SKOGSÄGARE 4/2011 Efter en svår vinter med många snöbrott blåste en olycka in. C ördagen den 4 juni drog tromben in i gränslandet mellan Västerbotten och Norrbotten med förödande skador i sina spår. Virvelvindarna i en tromb är väldigt koncentrerade, vilket gör att det blir många fläckvis utspridda skador. Ett bestånd kan vara helt oskatt, medan alla träd ligger ner en liten bit därifrån. – Det har varit en tuff sommar. När olyckan kom var vi redan fullt sysselsatta med att ta hand om de många snöbrotten, som också drabbat området. Därför har det varit mycket pusslande för att få ihop maskinresurserna. Men nu är det nästan klart, berättar Brännström, skogsinspektor på Norras kontor i Skellefteå. Ett delvis kvarstående problem är att få ut virket från en del blöta områden som egentligen är tänkta för vinteravverkning. Preliminära beräkningar från Skogsstyrelsen pekar mot att ungefär 200 000 kubikmeter blåste ner, mest i Norrbotten. – Många enskilda skogsägare drabbades mycket hårt, konstaterar Erland Johansson, regionchef i Luleå, – I sådana här lägen är det förstås en fördel att ha en skogsförsäkring, vilket många passade på att skaffa efter Gudrun och Per. EN AV DE DRABBADE markägarna är som händer. Om man ska dra någon lärdom av det här är det att ha skogen försäkrad, vilket vi tack och lov har. Anders Lööv, Glommersträsk. – Tre större områden på totalt knappa 15 hektar har blåst ner, däribland fem hektar tallskog som vi gallrade i höstas. – Under sommaren har vi kapat loss stammarna i väntan på avverkningsmaskinerna, det är förstås inte roligt men sådant EN HEL DEL virke ligger kvar i skogen och därmed risken för barkborrar och andra insekter. – Det är bara att uppmana markägarna att försöka ta hand om de där spridda skurarna som ligger kvar, säger Erland Johansson. TIMMERPRISET SJUNKER I HELA LANDET O Enligt Skogsstyrelsens prisstatistik sjönk sågtimmerpriserna hela landet med fem procent under andra kvartalet 2011 jämfört med kvartalet dessförinnan. Mest sjönk priserna i region Syd (-6 procent) och Mellan (-4 procent). Massavedspriserna (leveransvirke) steg för hela landet under andra kvartalet 2011 jämfört med kvartalet dessförinnan med två procent. Priserna steg med en procent i regionerna Nord och Mellan och med tre procent i region Syd. Mobilt GIS i skogen Ett seminarium för dig som vill veta mer om möjligheterna med mobila GIS-lösningar inom skogsnäringen. Tid: 26 – 27 oktober Plats: Freys Hotel, Stockholm Söker du kunskap, idéer och inspiration för att förlänga din GIS-lösning ut i fält? Det här seminariet har ett fullspäckat program med mobilt tema – skräddarsytt med innehåll med skoglig inriktning. Besök esri.se/mobilskog för mer information och anmälan. Varmt välkommen! SPONSOR: – För de markägare jag haft kontakt med har kontakterna med försäkringsbolaget i regel fungerat bra, berättar Bo Brännström, skogsinspektor i Skellefteå. Barkborren har fått sällskap ODe omfattande skadorna på granskog i norra Sverige under de senaste åren har orsakat av fler arter än granbarkborren (Ips typographus). Då lantbruksuniversitetet i våras kollade skadorna i Västernorrland och Jämtland hittade forskarna flera inte minst den dubbelögade bastborren (Polygraphus poligraphus). NYHETER M`bk`^k]ijbiXj`ejbf^ <eep^\e\iXk`femX^eXi TEKNIK öretaget Farma grundades = i Estland för 20 år sedan av den svenske entreprenören Leif Fors. Huggarvagnarna var med redan från början och tillhör fortfarande spjutspetsprodukterna. PÅ ELMIA var det premiär för en ny generation. I stället för den vanliga dubbelramen är vagnen byggd kring en åttakantig centrumprofil (likt de stora skotarna). Fördelen är att konstruktionen blir mer följsam utan att frestas på av spänningar. Först ut är en modell med en lastarea på 3,2 kvadratmeter, tänkt för traktorer på minst 120 hästkrafter. Trädet kapas genom att pressas mot kniven. finns en fällgrip. Trädet (upp till 18 cm i diameter) kapas genom att stammen trycks mot den fasta kniven. Gripen väger 190 kilo och kostar knappa 20 000 kronor. KOMPLETT med kran, last- avkännande hydraulik och drivning kommer ekipaget att kosta under 500 000 kronor. Vagnen kan förlängas 80 centimeter för bästa viktfördelning. Bland flera andra nyheter EN STORLEKSKLASS UPP har företaget ett nytt ackumulerande aggregat som buntar ihop flera träd till knippen. I första hand är det tänkt för energived. Den nya vagnen påminner om en stor skotare. Ekipaget kan förlängas genom att lossa splintarna på centrumbalken. Böcker om skogs- och lantbrukshistoria JORDBRUK OCH SKOGSBRUK I SVERIGE SEDAN ÅR 1900 – ATLAS !#!$!$#&# !0%% #%$!!# $ +.**%%$ 1# $# '#$ %! %$&%!# & %$$!/"'%%$%!#% % #%!##!&$%#%! ##%%$%!#$%"#$" %' "0 $ # '/ ! # /# # $ &%' & # % $ $% 0#& #% %$ /' $$"#0'#$! ' $$! %#%2#+,+$ #$-+.#+.)# 1%! %'#!$%# &%2#!#$%%$ JORDBRUK OCH SKOGSBRUK I SVERIGE SEDAN ÅR 1900 – ANTOLOGI Studier av de areella näringarnas geografi och historia #% &$%## %!! "#$ %## !#$ #,-%%$% #%#%#+.**%%$!' '!#!$!$#& %!! /#%%!" % %"#!%%'#$%! %$!##&!$!$#& '#$ 0#+.**%$/' $$"#0'# $! ' $ %! $$! $$! #.))$ #$,))#*0)# 1%! MITT EMELLAN VIRKESINTRESSEN Virkesmätningens historia i Sverige #$/% /# ' '1# %)$ 1# %% '# $# ! 1#$1# $ & # 2%'% #!%$ %)$ 1# %$$!$ /# #/% %$%!# '#%!/ !)$& $" !'# $/% &""#0 #& $%!## '#$ /% $&%' !"%%#$$($"#/% %$# $! # % & #$1# $/#$ $"%# ' /% $$%!#'! (%%#$$! /./$'$ 1##$,.)#++.# 1%! NYHETSBREVET FREJA %%#! $ )%$#'%Freja###$%!#$ ) %#%"$! )1#$%!#$ #% / $!%#/0# $"� %&#$)$!$#& % "!%!'$)%$#'%#/%%#!$0! & !$ ! %#&$ $ !%$ $ #!$/""$%'0#$%!#$"#!%#&%!# %! &#"#0# # &## !%%%"##$$! $$ Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien, Enheten för de areella näringarnas historia /-11,',%%1,-45 1-!)&-*+51#*5 2,%*)-%09-!&,1 /2)0)"#+'#,0#,$8/"#/##**,6/',% /,0&'01-/'6/',/')1".7&'01-/'0)./-(#)1/7"%'3,',%-!& -)21%'3,',%',-+0)-%09-!&*,1 /2)0&'01-/' '%#/21)-%09-!&*,1 /2)0&'01-/'0)+#""#*,"#, 0)/'$10#/'#,'0!#**,#0-+ #017/3.#/0-, ' *'-%/:#/*'11#/12/ $8/1#!),',%/0+1+',"/#0)/'$1#/ 32 '**&8/63#,2,%*)-%0-!&,1 /2)0)"#+'#,0 ' *'- 1#)-!&/)'3' *'-1#)#16/0.#!'*'0#/1.70)-%0-!&*,1 /2)0&'01-/'0)*'11#/12/#1/')1/0'%1'** #0*210$11/#.#/0-,#/3#/) 0++',-+,6/',%/,0+1$-/0)/#'0)-%0-!&*,1 /2)0&'01-/' 60+#/-+ 8!)#/,-!& #016**$/7,-003'37/&#+0'" 3' eller . VI SKOGSÄGARE 4/11 >i`gd\[b\[aX Det är lite av den gamla Grållen över budgettraktorn.Vill man ha hytt kostar det extra. n fällgrip är precis vad nam< net säger, en utrustning för att fälla och lasta (gripa), eller lägga 9l[^\kcpo omkull, trädet. (Till skillnad från en skördaraggregat kvistas och kapas inte stammen). Oftast brukar gripen fälla med hjälp av en kniv, men Hypro i Lönsboda har tagit fram en grip med sågsvärd. Fördelen är både att den klarar grova stammar (upp till 30 centimeter) och hela knippen av klena träd till energi. Ett arbetssätt är att fånga hela buskage med griparmarna, kapa och lasta. Gripen väger bara 140 kilo och kostar kring 100 000 kronor. NLAMBORGHINI för tankarna till en lyxbil, men det kan också stå för enkelhet. Lågbudgettraktorn ”Rekord 75” kostar inte mycket mer än en avancerad fyrhjuling. Den har 12 växlar, 62 hästkrafter och kostar under 160 000 kronor. Lamborghini säljs av Rosenqvist Maskin. Hjälmen kallas Protos integral. Ep_lml[jXb NHJÄLMAR ÄR sig lika, men Protos i Österike har tänkt nytt. Hörselskydden är integrerade under hjälpen och viks ner vid behov. Ventilationen kan kan justeras och låsningen på huvudet sköts med ett reglage. Hjälmen börjar säljas nästa år och kommer att kosta kring 2 000 kronor. ”Medicin” mot rotröta. BlidfkikX Den lite rundade formen på svärdet är för att kedjan inte ska hoppa av när man arbetar med knippen av klena stammar. <eiXdgjfdi ckkXkk_Xek\iX NEN RAMP till fyrhjulingen är behändig att ha när maskinen ska upp på släpkärran, eller kanske för att köra över ett dike i skogen. Problemet är att de är otympliga och lastutrymmet är begränsat. Yamaha har gjort det något mer lätthaterligt genom vikbara ramper som kostar runt 2 000 Ihopvikt blir rampen lättare att transportera. kronor paret. N En ny förpackning gör det lättare att behandla stubbarna mot rotröta på egen hand. Tidigare såldes pergamentsvampen som ett pulver, där varje förpackning på två gram räckte till två liter. Problemet är att hållbarheten på den färdiga vätskan bara är två dygn. Nu säljs svampen i flytande koncentrat och man kan dosera efter hur många träd som ska behandlas. Det färdigblandade medlet sprutas på stubben med en blomspruta eller liknande. Det viktiga är att hela ytan täcks. Förpackningarna med rotstopp kostar kring 200 kronor och räcker till 10 kvadratmeter stubbar, vilket motsvarar ett hektar normal gallring. Från det ena Tiden går fort när man har roligt, heter det som bekant. Kanske har du redan tänkt tanken att du vill göra något annat än att förvalta din skog- och lantbruksfastighet. Du kanske känner för att varva ner och jobba lite mindre. Eller så vill du helt enkelt lämna över hela din verksamhet till någon annan. Någon som får ta vid och börja förbereda sin stora framtida satsning. En nystart med tradition. När du har tänkt den tanken – hör av dig till oss. Vi hjälper dig oavsett om det ska ske i morgon eller om några år. Vill du veta mer – besök ditt lokala kontor eller gå in på www.handelsbanken.se/skogochlantbruk. T FÖRÄDLING Lovisa Frostevall skopar upp granskotts- T glass till mässbesökarna. Stickig glass och gyllene sirap... @ek\YXiX Yi[fi Xm^iXe\e Glass och sirap är årets gastronomiska nyheter från granskogen. Text & foto: Pär Fornling ; et finns ganska mycket matnyttigt av granar, allt från vaniljpulver (som görs av rötskadad ved) till barkbröd, inläggningar med granskott och brännvinskrydda. Det går för övrigt också att göra brännvin av sulfitlut från massabruken, vilket är dokumenterat i många sånger på temat; ”Kom låt oss dricka upp en planka...” Nu säljs inte längre dessa ädla drycker på systembolaget. Domsjö vill gärna återuppta traditionen och tillverka ”Domsjö taffel” av granar. Hur det går med det återstår att se, men det finns annat gott att hämta från granskogens gröna skafferi. ÅRETS mässor, Elmia och Nolia, var inte bara ett skyltfönster för maskintillverkarna, där fanns också ett par påtagligt matnyttiga nyheter: ✔ Granskogens motsvarighet till lönnsirap. ✔ Glass med färska granskott. 34 Gemensamt för bägge produkterna är att de smakar gott och att de bidrar till att utveckla skogsgården och landsbygden. EVA MAGNUSSONS första tanke för att få ut mer från skogen var att förädla bär och svamp. Därför gick hon en kurs på Eldrimner, som är centrum för småskalig livsmedelsförädling i Östersund. – Några kursdagar nödgades jag vara hemma på gården, men tyckte kursen var så rolig att jag experimenterade i egen regi. Jag visste att man gjorde hostmedicin av gran i gamla tider och började prova mig fram, berättar Eva. Resten är historia. Hon återvände till kursen med en burk gyllengul gransirap och kursledaren var full av entusiasm. DET HADE kunna sluta där. När Eva skulle koka mer kunde hon inte rekonstruera det komplicerade (och hemliga) receptet. Till slut gick det i alla fall. Produktionen är omständlig och en hel dags arbete resulterar i 20 små burkar. Enda tillsatserna är lite citron och socker. Eva har fått ett par priser för zirup och håller på att bygga en produktionsanlägg- ning hemma på gården några mil från Ånge. Namnet zirup kommer från jämtlands länsbokstav (Z). MARKUS EDLUND driver den något udda kombinationen av smedja och glassfabrik. Möjligen ville de kraftiga smederna ha något att svalka sig med i hettan framför ässjan, men det var snarare omtanken om bygden som blev den tändande gnistan. Det började med Messmide, som specialiserat sig på reprationssatser till band VI SKOGSÄGARE 4/11 ATV: NU ÄVEN SOM TRAKTOR! Även på bilden: BRP Forest Pro HD. En finsktillverkad proffsvagn som är mycket lätt att manövrera! Har bl.a. en hydrauliskt roterande gripklo & hydrauliskt justerbar chassilängd. Ca.pris exkl. moms: 91.920:(114.900:inkl. moms) 2012-modellen har svarta fälgar med gula inslag och svarta stänkskärmar OUTLANDER™ T T3 MAX 650 XT Eva Magnusson med buteljerade granar från den egna gården. Hennes egen favorit är pannacotta med zirup. för skogsmaskiner. Vägg i vägg med smedjan ligger nu glassfabriken. – Anledningen till att jag startade smedjan i Myckelgensjö, väster om Örnsköldsvik, var att skapa arbetstillfällen och utveckla landsbygden. Och det är precis samma motiv bakom glassfabriken. Vi har 130 mjölkkor i byn och jag funderade på om mjölken inte kunde förädlas lokalt, berättar Markus Edlund. VI SKOGSÄGARE 4/11 Att ta vara på granskott har gamla traditioner och den äldre generationen kom på idén att testa i glassen. Resultatet blev en ny spännande smak, där den pikanta gransmaken tar glassen till nya gastronomiska höjder. N Tips för surfaren www.messmide.se www.mglass.se www.eldrimner.com Starkast motor under 800cc i sin klass V-twin-motor (2-cyl.) och progressiv trestegsservostyrning (Tri-mode DPS) Svarta fälgar i gjuten aluminium med gula inslag & aggressiva 26” Carlisle ACT-radialdäck 1360 kg WARN-vinsch med vajerstyrning av rulltyp, kabelfjärrkontroll & förvaringsfack D.E.S.S. (digitalt stöldskyddssystem) Visco-Lok QE fyrhjulsdrift Ca.pris exkl. moms 108.620:- 135.775:- inkl. moms VIKTIG FAKTA OM TRAKTORMODELLEN T3: s&ÌRKÚRASPÌALLMÊNVÊGMAXKMTIMOCHFRÌNÌRMED AM-körkort s"ILLIGFÚRSÊKRINGFRÌNKRÌRFÚRDELKASKOMED#AN!M märkesförsäkring) s!VDRAGSGILLMOMSFÚRNÊRINGSIDKAREVIDPÌVISATBEHOV s&ÌRDRASLÊPITERRÊNGOCHPÌVÊG s)NGENBESIKTNINGSPLIKT can-am.se © 2011 Bombardier Recreational Products Inc. (BRP). ®, ™ och BRP-logotypen är varumärken som tillhör BRP eller dess dotterbolag. 35 SKOGSSKÖTSEL @jbl^^Xe Xm YXjkYfiiXieX Det är något kusligt med att gå runt i en död skog. Det vet Niklas Björklund efter ett par år i Kanada. Text: Pär Fornling Nästan alla tallar är döende norr om Breckenridge, i British Foto: Husvedt Columbia. v ven om inte barren fallit av ännu har de gulnat. Det är en oerhörd skillnad på ljudet. När vinden blåser knäpper det olyckbådande i de torra stammarna och du får en obehaglig känsla av att de ska falla ner, berättar Niklas Björklund. Under två år ingick han i en forskargrupp vid universitetet i Prince George, mitt i området på västkusten som drabbats av insektsangrepp. DET ÄR SVÅRT att mentalt greppa för- ödelsen. Talen är helt enkelt för stora. ✔ Fram till 2010 räknar forskarna med att 675 miljoner kubikmeter tallskog dött. Det motsvarar Södras samlade virkesfångst i 45 år, eller nästan åtta svenska årsavverkningar! ✔ Ungefär 70–80 procent av tallskogen i British Columbia beräknas vara död eller döende. Och frågan är hur det ska sluta. – Till att börja med trodde man inte att insekterna skulle ta sig över Klippiga bergen, men det var fel. Nu är de på väg österut och har nått Alberta. Hur det fortsätter är svårt att säga, säger Niklas Björklund, som nu är tillbaka på Lantbruksuniversitetet i Uppsala. Men minnet och spåren efter härjningarna dröjer sig kvar, inte bara i form av forskningsresultat. 36 Niklas Björklund på Lantbruksuniversitetet i Uppsala. Foto: Privat – Hela samhällen berörs. Det görs insatser för att skola om skogshuggare, provinsen gödslar ungskogen för att få fram ny skog, man försöker sälja blånadsskadat virke som en modegrej och insekterna är ett allmänt samtalsämne i alla sammanhang. DEN BÄSTA svenska översättningen på mountain pine beetle är contortabastborre. Det antyder att den i första hand ger sig på contorta, som är ett dominerande träslag i British Columbia. – Öster ut dominerar banksianatall och blandskogar. Kanske kan det dämpa angreppen, även om den kan angripa flera sorters tall, säger Niklas Björklund. En av slutsatserna från hans forskningsprojekt blev att träden bygger upp motståndskraft mot insekter, men det tar lång tid. Att det nu blivit ett galopperande förlopp beror delvis på att angreppen nått historiskt nya områden, där träden inte haft möjlighet att förbereda sig. I sådana träd har insekterna haft mycket lättare att reproducera sig, vilket lett till att det pågående utbrottet kunnat bli så omfattande. Begränsade angrepp hör till vanligheterna, men de brukar stoppas av några rejäla köldperioder (minus 40 grader i ett par veckor). – På grund av klimatförändringarna har det inte varit så kallt, vilket fått insekten att nå nya områden, konstaterar Niklas Björklund. I GRUNDEN är contortabastborren gan- ska lik den svenska granbarkborren, men den är bättre på att reproducera sig i levande träd. Varje vuxen insekt får tre gånger fler ”barn” än granbarkborren. Det finns många teorier om att myndigheterna borde ingripit tidigare och hårdare för att stoppa angreppen, men Niklas Björklund tror inte att det hade hjälpt. – En orsak till spridningen är alla de äldre likåldriga skogarna som i sig beror på effektiv brandbekämpning. – En generell lärdom är att man bör tänka på åldersstrukturen och ha växtkraftiga skogar, säger Niklas Björklund. Det gäller även Sverige, även om hoten här är annorlunda. Av samma anledning (insekterna gillar gamla eller försvagade träd) är det viktigt att snabbt få bort vindfällen innan insekterna massförökar sig i dem. VI SKOGSÄGARE 4/11 Typiska angrepp med ingångshåll och ansamlingar av kåda i ett försök av trädet att försvara sig. Foto: Husvedt Svenska tallar mums för barkborren Ett unikt försök visar att contortabastborren, namnet till trots, föredrar svenska tallar framför contorta. ör 24 år sedan anlade Sveriges lant= bruksuniversitet försöksytor i British Columbia för att jämföra den svenska tallen med contortan. Nu har området invaderats av contortabastborrar. Eftersom det är ungskog (insekterna föredrar gamla träd) är de totala angreppen relativt få, men resultaten är entydiga: Baggarna föredrar svenska tallar! I ETT OMRÅDE (Fort Saint James) var knappt fem procent av contortan angripen och över 40 procent av den svenska tallen. – Angreppen leder nästan alltid till att träden dör. Om contortabastborren kommer till Sverige kan den således göra allvarlig skada på svensk tall, konstaterar docent Anders Fries, som kartlagt skadorna. Viktig beredskap Sverige arbetar för att EU ska skärpa skyddet mot främmande insekter som hotar de svenska skogarna. agens regelverk är från ; 1970-talet, därefter har mycket hänt. – Dels har Sverige och Finland blivit EU-medlemmar, vilket i sig gör att skogen blivit viktigare i unionen. – Dels har handeln ändrats, med import av bioenergi från flera delar av världen, säger Karin Nordin, chef på Jordbruksverkets växtinspektion. Teoretiskt kan främmande insekter följa med pellets från Kanada och etablera sig i svensk skog. Det överskuggande hotet är emellertid tallvedsnematoden som härjar i Portugal och kan Främmande insekter skulle kunna vara förödande för Sveriges skogar, konstaterar Karin Nordin. Foto: Jordbruksverket komma in med virke eller träemballage. Om nematoden får fäste i skogen är planen att avverka all barrskog i en två kilometer bred cirkel kring utbrottet. – Vi arbetar på en beredskapsplan för hur arbetet ska organiseras med avverkningsresurser och liknande, berättar Karin Nordin. Beredskapsplanen blir klar inom ett år och på lite längre sikt kommer EU:s reviderade regelverk. Skogens bästa kunskapskälla "%&//$ &%&&&$$"%&&! !&$' /#!!/ "%&/ &.!$.$! * " % && &.!$%&&! * " % $%0$0($&+#$ !%"!$ #!.$&" &#$%$.$* " % '%%(.! * -##&&$ /!,$, | )))"!% www.kunskapdirekt.se VI SKOGSÄGARE 4/11 37 JURIDIK Jm\i`^\d\i dXib^Ximec`^k Jkfi]ie[i`e^ge^iX]i På några år har markägarna gått från att ha varit närmast rättslösa till att ha fått en betydligt starkare roll. Här ger rådman Dan Westerberg bakgrunden. Text: Dan Westerberg ; e försämringar i egendomsskyddet som undan för undan gjordes under 1900-talet kulminerade med 1972 års expropriationslag. Även om huvudregeln då som nu var att markägaren skulle få ersättning för marknadsvärdet var regeln omgärdad med så stora begränsningar att det för många kändes som konfiskation. Nu, snart 40 år efteråt, har pendeln svängt mot en mer markägarvänlig hållning. I BÖRJAN av 2000-talet drogs det igång ett antal utredningar som syftade till att på olika sätt stärka äganderätten och efter regeringsskiftet 2006 tog det ordentlig fart. De senaste åren har således stora lagändringar gjorts som i ett slag förändrade bilden av Sveriges egendomsskydd, från att ha varit markägarfientligt till att vara markägarvänligt. Här kan en kort genomgång vara på sin plats av de för skogsägarna viktigaste ändringarna. En betydande förändring skedde vid årsskiftet 2009/2010 då toleransavdraget i miljöbalken togs bort vid avsättning av mark till naturreservat och biotopskydd. Detta kritiserade avdrag har resulterat i ett antal rättsfall och stora motsättningar till nackdel för acceptansen av avsättningarna. 38 Det borttagna toleransavdraget betydde att för ett naturreservat värderat till 250 000 kronor, fick fastighetsägaren nu hela beloppet och slapp avdrag med minst 10 procent. DEN FÖRSTA augusti 2010 infördes i expropriationslagen även ett 25-procentigt schablonpåslag på alla expropriationsersättningar. I exemplet med naturreservatet ovan innebär tillägget att ersättningen blir 312 500 kronor. Det kan synas som om tillägget på 25 procent är spektakulärt men egentligen är det en återgång till vad som en gång gällde i Sverige. Motiveringen nu var främst det tvångsmässiga inslaget i expropriation och att man vill kompensera för sådan skada som inte kan påvisas i en osäker värderingssituation. Till detta kommer att privata vinstintressen i dag ofta finns bakom många intrång, exempelvis vad gäller ledningsrättsdragningar. Schablonpåslaget förorsakade politisk splittring mellan blocken. Borttagandet av toleransavdraget kunde den rödgröna oppositionen acceptera men man röstade nej till tilläggsersättningen. Det var för övrigt lite märkligt att oenigheten passerade så obemärkt i förra årets valrörelse. Avvägningen mellan äganderätten och ”det starka samhället” rör ju centrala frågor som ideologiskt leder in i ganska stora meningsmotsättningar. Det rör sig dock trots allt om de största förändringarna av markäganderätten på 40 år. Men i valet såg jag inget av detta. FÖRÄNDRINGEN av ersättningsreg- lerna ska naturligtvis ses mot bakgrund av de många vittnesbörden om hur skogsoch markägare förgäves kämpat mot den statliga överhögheten under senare decennier vad gäller intrång på mark utan full ersättning. Tidigare var markägaren närmast rättslös och det var svårt för honom eller henne att förutse vad resultatet skulle bli av ett markintrång eller en förfoganderättsbegränsning. Ersättningsnivåerna kommer nu normalt att överstiga marknadsvärdet. Det är det pris som det allmänna får betala för tvånget mot den enskilde. Sveriges skogs- och markägare är att gratulera. N Dags för ny upplaga Dan Westerberg, som skrivit krönikan är författare till boken Fastighetsjuridik för skogs- och markägare som ges ut av LRF Skogsägarna. Den första boken kom för tio år sedan. Därefter har så mycket hänt, inte minst inom äganderättens område, att det var dags för en ny upplaga. Dan Westerberg arbetar som rådman vid Falu tingsrätt och har fördjupat sig i mark och miljöjuridik. Han har tidigare arbetat som förbundsjurist på LRF Konsult. Boken är på 250 sidor och kan beställas genom www.lrf.se/fastighetsjuridik. Dan WesterNormalpriset är 300 kronor. berg. För medlemmar i skogsägarföreningar kostar den 200 kronor. VI SKOGSÄGARE 4/11 Första klass i skogen! )#+lyftgeometri Farmi CH260HFEL Flishugg med varvtalsvakt, kvistbrytare samt tratt för kranmatning. Ord. pris: 134.000:- Kampanj nu: 1 1 1 1 1 1 1 Lastkapacitet 12 ton - räckvidd 7 meter. Mycket bra rörelsemönster: Komfortled till stickan. Hardoxgrip 0,21,standard Hydraulservo standard Teleskopiska stödben. Kraftig ramstyrning. Stark: Lyftkraft vid 7 m: 660 kg, exkl. grip/rotator. 1 #()!* $%* )%'$$)*#'*,&))0& %)/#,!' +'&*$*+#(!++ +!$$%' +'&!**,&)#& *+/$$*% "/$()!+ 119.900:Stödben och kran är monterat på traktorn och ingår ej i flishuggen. !++!&&/)%*+0+)1)*/$")(0---&'))%* ---&'))%*. Priser är rek. ca-priser exkl. moms och gäller maskin i grundutförande. OBS! Vagnen på bilden är extrautrustad. JAKT Mfijk\_ Det gäller att jägaren är tajmad och följsam när hunden hittat något i skogen. ” Resultatet av mångårig träning visades upp med ett perfekt samarbete mellan hund och hundförare. ≤P≥ VI SKOGSÄGARE 3/11 skogsÆ]^\caXbk\ejIfccj$IfpZ\ Vorsteh är skogsmarkernas allroundhund. Den går att använda till allt från eftersök till andjakt. Framför allt är det en jakthund för skogsfågeljakt. A ag hade inte hunnit långt in i skogen utanför Arjeplog förrän Rex stelnade i slänten framför mig. Vorstehhunden hade fastnat i steget. Nosen var riktad rakt in mot tre täta granar ett par meter framför honom. Han sträckte på halsen så långt han kunde och drog in vittring. Hela kroppen skakade av iver. FÖRSIKTIGT, men med be- stämda steg, klev jag fram. Jag ställde mig i slänten nedanför hunden. Om det fanns någon fågel bland granarna borde den fly nerför backen. Jag spanade in mellan grenarna men såg ingenting. Det kanske inte satt kvar någon fågel där inne…? När jag kommenderade hunden framåt ryckte han till några gånger, men han var så hämnad av doften att han inte flyttade sig mer än några centimeter framåt. Jag var tvungen att driva på honom ytterligare en gång innan han tog sig loss. Sakta, med ryckiga steg, närmade han sig granarna. I samma sekund som Rex körde in nosen mellan granarna lyfte fem orrar. En av dem slog ett par snabba vingslag innan den glidflög nerför berget, drygt 20 meter framför mina hagelpipor. Det blev ett lätt skott. Med en dov duns slog orren i backen. Uppe vid granarna låg Rex i blåbärsriset. Inte förrän jag ropade apport gav han sig iväg och hämtade in fågeln. Hela jaktsekvensen var som hämtad ur instruktionerna. Det var precis som i en jaktfilm. Resultatet av mångårig träning visades upp med ett perfekt samarbete mellan hund och hundförare. Men det märkliga var att jag jagat med Rex bara en gång tidigare. Det var dessutom första gången som jag var ute ensam med honom. Mats Johansson, som ägde Rex, hade tvingats åka hem tidigare och erbjöd mig att låna hunden. VISST HADE JAG förhopp- ningar på att det skulle fungera, men det här var över alla förväntningar. Det var dessutom bara början. Jag hade inte gått mer än ytterligare några hundra meter innan Rex fick upp nya spår som ledde till en tjäder på andra sidan myren. Mycket nöjd kunde jag stoppa ner den tunga tuppen i säcken. Jag styrde stegen mot bilen på andra sidan berget. När jag närmade mig bergets topp stod hunden igen. Även denna gång N Vorsteh Skytten måste vara snabb och skicklig för att hinna träffa fågeln innan den försvinner bland träden. Där! DÄR, husse! skötte sig Rex exemplariskt, men jag hade tappat fokus när en ripkull lyfte. Riporna flög iväg och skrattade åt mig när jag sköt hål i luften. DENNA HÖST fick jag möjlighet att jaga flera gånger med mina kompisar och deras vorstehhundar. Det var härliga upplevelser med mycket jaktlycka. Jaktsäsongen därpå var vi åter på fågeljaktspremiär i skogarna utanför Arjeplog. Förhållandena var helt annorlunda mot hösten innan. Med tunga En stående hund kan formligen frysa fast i steget när den känner doft av fågel. vapen i händerna vandrade vi meningslöst omkring i tre dagar i skogen. Vi såg inte en enda skogsfågel. Nu hoppas jag att det är återigen är dags för ett bra fågelår och fina jakter med mina jaktkamraters vorstehhundar. Text & foto: Sture Markström [email protected] N Här hittar du skogfågeln I Europa delas stående fågelhundar upp i två rasgrupper; kontinentala och brittiska. Bland de kontinentala är vorstehhundarna klart populärast. De bildar tre skilda raser med olika hårlag: ✔ korthårig ✔ strävhårig ✔ långhårig Vorstehrasernas styrka ligger i deras allroundegenskaper. Förutom att de används som stående fågelhundar är det mycket goda vattenapportörer. De kan ställa grävling och de är goda eftersökshundar. Korthårig vorsteh är populärast som fågelhund. Strävhårig vorsteh anses vara extra mångsidig medan långhårig vorsteh är ganska ovanlig i Sverige. Gemensamt för de tre raserna är att de som regel inte är lika vidsökta och snabba som brittiska hundar som pointer och setter. Ett trängre sök kan dock vara till fördel vid skogsfågeljakt. Därför väljer många som har jaktmark i skogen vorsteh. Skogsfågeljakten anpassas till olika områden beroende på årstid. I slutet av september börjar ungfågel av tjäder och orre att lämna de riktigt blöta områdena och flytta upp på fastare mark. Tjädertupparna som hållit till i äldre blåbärsskogar ända sedan sommaren får nu samsas om utrymmet med ungfågeln. I oktober börjar också tjädern att äta tallbarr och finns då ofta i äldre tallskog. Så länge det inte kommit alltför mycket snö kompletteras tallbarrsdieten med bär och växtdelar. Orren äter också tallbarr men föredrar blåbär och lingon samt andra växtdelar på marken. Den trivs i betydligt glesare skog än både tjädern och järpen. Inte alltför sällan hittar du orre längs hyggeskanter och i ung planteringsskog. På vintern äter den huvudsakligen björkens hängen och knoppar. Järpen är starkt kopplad till täta granskogar med lövinslag.Viktigt för järpen är att det finns skyddande granar. Fortsättning nästa sida VI SKOGSÄGARE 4/11 ¦ 41 Fortsättning: Vorsteh – skogsfågeljaktens... JAKT xxxxxxxxxxx >fkkfd]^cXi k`cc_jkaXbk\e Chansen är stor till bra skogsfågeljakt i höst. På många marker kryllar det av smågnagare. Det ökar utsikterna för skogsfågeln att överleva. Text och foto: Sture Markström ör något år sedan gick det = knappt att få syn på lämmel och sork i hela Norrland. I våras drog smågnagarna fram i stora horder i vissa områden. Många skogsägare har fått sina skogsplantor uppätna. PÅ SIKT ser det dystert ut för Roger Nilsson kramar om sin jaktkamrat vorstehtiken Peak. Tack, kompis! Skogsfågeljakt i karga skogsmarker kan även bjuda på dalripa. smågnagarna och därmed också rovdjur och rovfåglar. Fjällämmel, skogslämmeln, skogssork, gråsiding och åkersork varierar kraftigt i antal mellan olika år. Historiskt har de haft beståndstoppar vart tredje eller fjärde år. Men sedan 1980-talet är ingenting normalt längre. De flesta smågnagarna har minskat rejält. Orsaken tros vara klimatförändringarna. – På senare tid pendlar temperaturen oftare runt nollstrecket på vintern. Det gör att isbark bildas vilket leder till att smågnagarna har svårt att finna föda, säger professor Birger Hörnfeldt på Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, i Umeå. ” Sork och lämlar tvingas också upp ovanpå snötäcket och faller lättare offer för rovdjur. – De två senaste vintrarna har frångått mönstret med allt varmare vintrar. Temperaturen har ofta legat under nollstrecket vilket gett stabila snötäcken. Det har ökat smågnagarnas chans till överlevnad. Risken finns dock alltid att smågnagarstammen plötsligt kraschar på grund av födobrist eller sjukdomar. Det kan ske mycket snabbt. OM SORKARNA och lämlarna överlever sommaren så blir det mycket skogsfågel den här hösten. Det gäller då för alla fågeljägare att passa på för snart blir det kärva tider igen. – Senast våren 2012 bör smågnagarna befinna sig på en ny bottennivå. Då blir det ett extremt rovdjurstryck på skogshönsen. Skogsfågeln påverkas också av skogsavverkningar. Tjädern och järpen har missgynnats mest av det moderna skogsbruket medan orren klarat sig relativt bra. Jakten påverkar inte stammarna i någon högre grad. Den beräknade avskjutningen har på senare tid årligen legat på runt 20 000 tjädrar, 25 000 orrar och 10 000 järpar. Senast våren 2012 bör smågnagarna befinna sig på en ny bottennivå. Då blir det ett extremt rovdjurstryck på skogshönsen. N Välj rätt ammunition N Dalripa trivs i karg skog N Jakt i tät terräng Det är stor skillnad mellan att fälla en ung skogsfågel och stor tjädertupp. Det maximala skjutavståndet bör minskas med minst 10 meter om det är en gammeltupp framför piporna. Det kan också vara nödvändigt att ha ena hagelpipan laddad med grövre hagel för en tjädertupp. Lämplig blyhagelstorlek är US 5-6 för ungfågel och US 3-5 för gammeltuppen. I karga skogsmarker och på skärgårdsöar i kustbandet i norra Sverige kan du jaga dalripa med stående fågelhund. Som längst söderut hittar du dalripa i Värmland. Många smågnagare ger mer fågel. Skogsfågeljakten sker ofta i tät terräng. Det är därför viktigt att fågelhunden anpassar sitt sök till skogens täthet. Det är också bra om den stående fågelhunden kan rapportera (släppa ståndet och hämta jägaren om han inte på egen hand kan hitta hunden). Om inte hunden kan det så är det nödvändigt att den utrustas med en så kallad ”beeper” som ger ifrån sig en signal när hunden står för fågel. Ett annat alternativ är pejlingsutrustning. 42 VI SKOGSÄGARE 4/2011 Sten Chrisoffersson med jaktcockerspanieln Bris. Historiska Media , k`gj`e]i _le[mXc\k En ny gedigen bok om jakthundar har devisen att ”livet är för kort att jaga med dåliga hundar”. Text & foto: Pär Fornling M i besökte författaren Sten Christoffersson och bad om fem tips för den som funderar på att skaffa jakthund. ( Skaffa en hund för den jakt du har. Om du exempelvis jagar älg är en jämthund eller gråhund rätt val. I Norrland, med marker för tjäder och ripa, är en norrbottenspets eller finsk spets utmärkta hundar. Många låter förälskelsen i en hundras styra, men det är att börja i fel ände. Utgå från jakten. Och skaffa hellre hund av en vanlig ras än av en ovanlig. Många jakthundraser är vanliga för att de är bra. ) Funktionen är viktigare än utseendet. Jaktmeriter betyder mer än utställningsmeriter. För många raser har kraven från utställningar lett till stora hundar med förlorade jaktinstinkter. Engelsmännen har länge förstått den här skillnaden och har två varianter av hundbedömningar, en för utställningar och en för jakt. Snegla inte på ”Best in show”, men tala gärna med erfarna jägare och jaktprovsdomare för att hitta rätt. VI SKOGSÄGARE 4/11 Raoul Wallenberg är en av Förintelsens hjältar. I sin hyllade bok avlivar Paul A Levine flera av myterna kring Wallenberg, bland annat hur många judar han bidrog till att rädda. Hjältestatusen tonas ned men läsaren får en rikare bild av en människa med stor medmänsklighet. Tänk om alla böcker om Förintelsen kunde hålla samma vetenskapliga standard. The Economist * Lär hunden goda vanor från början. Låt aldrig valpen göra något den inte får göra som vuxen. Om den inte kommer att tillåtas hoppa upp i möbler eller rusa efter rådjur måste det göras klart med en gång. Goda vanor från början sitter fast, och omvänt vet vi alla hur svårt det är att bli av med dåliga vanor. Var vänlig men bestämd och konsekvent från första dagen. + Lär ut sambanden. Hunden måste först lära sig rätt beteende och därefter bli tillsagd för avvikelserna. , Bra vanor ger bra sällskapshund. Det finns ingen motsättning mellan en bra jakthund och en trevlig sällskapshund. Jaktinstinkterna försvinner inte av sällskap och att vistas inomhus. Mentalitet och ”goda vanor” som att inte lämna tomten, inte gå i rabatter, inte gå in i vissa rum eller vad det nu kan vara, ger en bra sällskapshund. Samtidigt gör denna vardagslydnad att hunden blir mer uppmärksam och samarbetsvillig i skogen. Fotnot: Boken heter ”Jakthundar”, ges ut på Nordstedts förlag och kostar cirka 340 kronor. N Tips för surfaren www.naturredaktionen.se Raoul Wallenberg i Budapest Människan, myten och Förintelsen Paul A Levine Översättare: Charlotte Hjukström Inbunden, ill i s/v, 482 sid Köp boken i en bokhandel nära dig! www.historiskamedia.se 43 BÖCKER EN LÄTTLÄST HISTORIA OM En trilogi om föreningens historia författad av Ingvar Karlsson. JKPIB8 K@CCMvOK Den som vill veta mer om skogsägarrörelsens historia har en ny källa att ösa ur. Text: Ola Persson, Informationschef i LRF Skogsägarna @ ngvar Karlssons tredje och nyutkomna bok om Södra har titeln ”Samverkan för styrka och tillväxt”. De två första handlar om Södras svåra kris kring 1980 och om Södras industriella utveckling. Den nya boken ger perspektiv på skogsägarrörelsens historiska utveckling i södra Sverige. Det ska genast sägas att boken är både mycket sakkunnig och lättläst. Ingvar Karlsson, numera pensionär men många år medlemschef på Södra, är synnerligen väl skickad för denna uppgift. ÄVEN OM fokus ligger på det som har blivit det framgångsrika Södra, så är bokens styrka att den förmår lyfta fram huvudlinjer i utvecklingen som i princip är giltiga inom hela den svenska skogsägarrörelsen. De första stapplande stegen togs för så där hundra år sedan. Samverkan mellan enskilda skogsägare den gången handlade om bättre skötsel av skogen. Skogstillståndet var bedrövligt på många håll i Sverige, inte minst i söder. Sargade skogar måste tas om hand och virkesförråd börja byggas. Södra Unnaryd i Småland startade för övrigt det som brukar räknas som landets första skogsägareförening. FRÅN DENNA mer eller mindre ideella utgångspunkt tog det ett par decennier innan samverkan mellan ”skogsbönder” fick en bredare och mer marknadsinriktad verksamhet. De första skogsägareföreningarna ”u.p.a.” (utan personligt ansvar) blev ekonomiska föreningar som i många fall slog sig ihop för att vinna styrka mot bolagen när virkespriserna kom på tapeten. Utvecklingen mot färre och större föreningar har sedan pågått in i sen tid med dagens fyra stora skogsägarföreningar i Sverige. bildades på 1930-talet ett skogsägareföreningarnas riksförbund för samordning av frågor som rörde virkesmarknaden och inte minst det allt viktigare näringspolitiska arbetet mot byråkrati och regleringsiver. Frihet under ansvar var redan då en vägledande princip. Ett stort steg i denna histo- CENTRALT riska process var att skaffa egna industrier för att ta hand om medlemmarnas virke och för att kunna påverka virkespriset, som skogsbolagen tidigare rätt godtyckligt hade kunnat styra. Inte minst för att gynna skogsägare som inte var föreningsmedlemmar. I OCH MED bildandet av de första skogsbruksområdena (sbona) för så där sextio år har den moderna skogsägarrörelsen funnit sin form. På alla nivåer hade medlemmarna/ skogsägarna inflytande på verksamheten genom förtroendevalda. I sbona fick inspektorerna sin givna roll i kontakterna med medlemmarna när det gällde avverkningar, skogsservice och rådgivning. Södra var även här tidigt ute och i början av 1960-talet hade Sydöstra Förbundet (som föreningen då hette) 120 skogsbruksområden och 12 regioner. Därefter följer en period som Ingvar Karlsson kallar för ”berg-och-dal-bana”, med både ekonomiska och näringspolitiska upp- men mest nedgångar. Och den slutar med insiktsfull krishantering – visserligen på knivseggen – och en stabil uppgångsperiod från slutet av 1980-talet och in i vår tid med ett Södra som står starkare än någonsin. DENNA SPÄNNANDE och ibland dramatiska process har naturligtvis haft sina skilda roller, och författaren har nog inte glömt någon som gjort betydande insatser för Södra. Givetvis med den allt dominerande Gösta Edström som portalfigur. I sina tio punkter ”Varför Södra lyckats” står Edström i punkt 1: ”Han lade grunden till det som Södra i dag skördar resultatet av”. DEN HÄR BOKEN bör läsas av alla som vill få ett begrepp om styrkan i den samverkan/ kooperation som har präglat och präglar skogsägarrörelsen. Ingvar Karlsson har som ingen annan tydligt och lättfattligt tecknat motiven, drivkrafterna och profilerna i denna utveckling i södra Sverige. Boken kostar 195 kr och kan beställas på www.sodra.com (via pressrum/Södras böcker) =imeXe[\Xkk[\kXccj]`eeje^iXg\i]\bkXjkfZbXi ■ DEN SOM VILL veta mer om timmer har en hel del att hämta i en ny bok av professor Mats Nylinder och formgivare Hans Fryk. Boken heter ”Timmer”. Mycket handlar om skador och fel som kan drabba träden. Efter att ha bläddrat igenom katalogen av skadegörare och felaktigheter är det närmast förvånande att det finns några perfekta stockar. Om inte barkborren hunnit före finns det alltid risk för växtvridenhet, kådlåpor, brandljud, stormknölar, krökar, klykor och älgbete. Har trädet klarat allt detta kan det likväl bli en fällspricka vid avverkningen. En hel del fanns med Skogens bästa kunskapskälla www.kunskapdirekt.se 44 redan i den tidigare boken ”skador och fel på tall och grantimmer” som nu uppdaterats och kompletterats med kapitel om sågverksindustrins historia. Mest intressant är avsnitten om olika skador. Exempelvis får vi veta att tryckved/tjurved bildas för att återställa trädets jämviktsläge, om det exempelvis kommit snett av vinden. Cellväggarna blir annorlunda, vilket gör att trä med tryckved krymper olika och kan böja brädorna. I det finska nationaleposet Kalevala framhålls att veden är lämplig för skidtillverkning och Carl von Linné upptäcker år 1732 att tryckveden ofta används till medar för pulkor. På liknande sätt bjuds insikter inom flera områden. Blandningen av fakta är lite ostrukturerad, men en källa till mycket kunskap. Boken kan köpas genom institutionen för skogens produkter (018-672485) på Lantbruksuniversitetet i Uppsala och kostar 350 kronor + moms. Pär Fornling VI SKOGSÄGARE 4/11 <ebcXjj`jbcifYfbfd[ali ■ NÄR BILDER och informationen väller fram från internet blir det ibland svårt att hitta rätt. Då känns det bra att bläddra i boken ”Däggdjur i Norden”. Det är närmast en lite kärv lärobok med teckningar i stället för foton, vilket fortfarande är överlägset i sådana här sammanhang. Det är en väl strukturerad genomgång av däggdjuren i Norden med fakta, en berättande text och kartor över djurens utbredning. Exempelvis får vi veta att vildsvinet kan bli upp till 20 år i hägn, men att bara är var tionde gris i det fria lyckas bli mer än fyra år. Den största faran är jägarna. Suggan är dräktig i fyra månader och får oftast 3–6 ungar. Skogsharen kan väga upp till 5,8 kilo och är på tillbakagång i Sverige. På så sätt gås varje art igenom på knappa 200 sidor. Boken ges ut av Ica-förlaget, författare är Torkel och Elisabeth Hagström. De vackra teckningarna har gjorts av Bo Lundwall. Boken kostar drygt 200 kronor. Pär Fornling =i[`^jfdm`cc_Xd`cabfcc ■ ETT LÄSTIPS FÖR den som vill få en inblick i skogen och miljöfrågorna är rapporten ”Levande skogar”. Det är en förklaring och genomgång av de olika miljömålen. De delas upp i olika undergrupper som vattenhänsyn, kontinuitetsskog, reservat. Varje delområde utvärderas för sig på en tregradig betygsskala: utmärkt, medelmåttigt och dåligt. Den 60-sidiga, rikt illustrerade rapporten, kan beställas från Skogsindustrierna, www.skogsindustrierna.org <ei\jX`jbf^jYp^[\i ■ I SIN SENASTE bok tar författaren och miljöprofilen Stefan Edman med läsaren till en resa nära hans hemtrakter, Bredfjället i Ljungskile. Det är en resa, eller snarare en vandring längs skogsstigen, både i nutid och dåtid. Människorna han möter och känner berättar om sina och förfädernas öden i dessa skogsbygder. Inte minst är det roligt att möta alla de strävsamma kvinnorna. Det blir en levande historia med många vackra bilder av Jan Töve. Boken ges ut av Votum förlag, är på 175 sidor och kostar knappa 300 kronor. Pär Fornling >ile[c^^Xe[\fi[blejbXg ]iepYc`meXjbf^j^Xi\ ■ ”GALLRAR MAN INTE morötter blir varje morot liten och klen. På samma sätt blir skogen i ogallrade skogar klena och ger mindre pengar i nästa avverkning. I Södra Sverige gallrar man normalt skogen tre gånger innan den slutavverkas, i norr två gånger”. På så sätt förklaras ordet gallring i den lilla boken ”Mer än bara träd – 57 vanliga skogsord. Titeln deklarerar precis vad boken handlar om. VI SKOGSÄGARE 4/11 Har du några planer för framtiden? RIU-konferensen om skoglig planering Skinnskatteberg, 9-10 november 2011 Jobbar du med Skoglig planering eller inventering? Då kanske du vill veta mer om framtidens teknik? Kanske är du nyfiken på de senaste framstegen inom branschens företag? Eller så kanske du vill knyta nya kontakter med kollegor från hela Sverige. Läs mer och anmäl dig på vår konferenssajt skogforsk.se/RIU Den är skriven av Carl Henrik Palmér och är tänkt för nyblivna skogsägare. Boken, på 120 sidor, ges ut av föreningen skogen och kan köpas genom föreningen, [email protected], för 130 kronor. Pär Fornling 45 Skogsmarknaden För annonsering, ring Ronny Gustavsson tel 08-588 367 97, Mårten Bäck tel 08-588 367 38 eller Birgit Emilsson tel 040-601 64 55. Annonsmaterial: [email protected] Skydda dina plantor mot viltskador – använd Trico redan nu! Börja behandla Med Trico behöver du inte vänta tills plantorna invintrat. Genom tidig behandling hålls viltet borta även från höstbetningen. • Trico har mycket god och långvarig effekt mot rådjur, älg, hjort, m.fl. • Trico är vattensäkert. • Trico är en naturprodukt - den repellerande substansen består av fårfett. • Trico kan användas på ett stort antal växter, såsom tall, gran, lärk och lövträd. • Plantorna kan behandlas under hela säsongen. • Trico är lätthanterlig och sprutan rengörs enkelt med diskmedel och vatten. Flexibelt maskinkoncept för skonsamt skogsbruk Försäljning sker i samarbete med Gullviks För information: 070-581 82 30, [email protected] Tel 0565-920 90 [email protected] www.pergonova.se CG NORD AB - www.cgnord.se - Tel: 0321-50053 Vedprocessorn för grävmaskin. Snabbt & enkelt utan arbete ! 46 En investering som betalar sig snabbt. Ring för en demo hos oss ! VI SKOGSÄGARE 4/11 Fördubbla Fördubbla kapaciteten kapaciteten SPARA PENGAR Sortera bort klena stockar och sälj dessa En klen stock medeldiameter 8 cm kostar ca 240 kr/m3 att upparbeta utan kapautomat kostar ca 147 kr/m3 att upparbeta med kapautomat Ideal stock diameter 24 cm kostar 26 resp 16 kr/m3 Sorteringsarmar Vedprocessor kapar dubbla längden Kapautomat Genom att välja rätt bränsle. Att värma upp en villa som förbrukar 25 000 kW timmar/år kostar: El kapar färdig längd Patentsökt Olja Vi har också armar till andra fabrikat Mönstersökt Fjärrvärme Pellets Stocktransportör Stegmatare med speciell stegutformning da dens en M a r k n as o m m a t a r matare ck i taget en sto m grov klen so Bergvärme Flis Logcon Hortinorr ab 1VTLJOJr&&/BSWB 5FMr'BY .PCJM www.logcon.se [email protected] 40 000:- 27 500:- 13 750:- 20 500:- 12 500:- 6 250:- Veto har mer än 50 års erfarenhet av bioenergi. Det självklara valet för dig som vill ha frihet att välja bränsle. Mer info www.sp.se VETOMAT 500 liter Villabrännare för max 40 kW som lämpar sig för alla biobränslen såsom flis, spån, briketter, pellets och torv. I en normalvilla räcker en påfyllning 5 dygn under vintern med pellets. VETO 8 8 000-11 000 liter Brännaren med större bränsleförråd. Effekter 40-160 kW med kraftig matarskruv som går att förlänga upp till 4 m från förrådet. Matning med fjäderomrörare. VÄRMECENTRALER Helt kompletta 30 kW–8 MW NR 5 2011 TEMA Förädling & Fordon VI SKOGSÄGARE 4/11 Kontakta: Utgivning 20 oktober Sista bokningsdag 20 september Sista materialdag 26 september Ronny Gustavsson Tel 08-588 367 97 [email protected] Mårten Bäck Tel 08-588 367 38 [email protected] Birgit Emilsson Tel 040-601 64 55 ÅTERFÖRSÄLJARE: FALKENBERG Glommens Rör & Mek 0346-925 50, 070-544 32 18 GOTLAND Mathssons Svets & Smide 0498-48 10 40 HARMÅNGER Nordanstigs Energiteknik 070-291 97 45 JÖNKÖPING Ronnys VVS & Energiservce 036-313 240 KALMAR FS Effektvärme 0480-47 33 86 KARLSTAD Solbergs Gård 070-646 36 64 KUNGÄLV Johnssons El 0303-540 11, 070-541 63 96 LINGHED Andersjons Gård 0246-221 41, 070-394 30 58 LINKÖPING Energi & Miljöteknik 013-296 160, 070-674 09 97 SÖLVESBORG Lej:s Rörmontage 0456-218 40, 0708-340 197 ULRICEHAMN Ulricehamns Rörtjänst 0321-100 60, 070-531 79 89 VINGÅKER Ving BioEnergi i Mälardalen AB 070-834 03 90, 070-642 40 12 VÄXJÖ SVT i Växjö AB 0703-258 205, 0703-250 100 ÅRE Temab Mekan AB 0640-410 91 ÖSTERSUND Östersunds Energi & VA-bygg 070-329 36 07 GENERALAGENT I SVERIGE [email protected] 47 mmm$Wjb$dk%iae] Jlj_Zd_d]WhÅiWccWi_ZW Med reservation för tryckfel och valutaförändringar. Snickerimaskiner till specialpris Kombinerad plan & rikthyvel av hög kvalité med räfflade gjutjärnsbord för låg friktion vid hyvling. Maskinen är utrustad med fyrpunktsupphängning för precis justering och god stabilitet på planbordet. Direkt fr import ån ören Pris 9 596:exkl moms Fraktfritt Plan- och rikthyvel PT310 Motor 400 V 2,2 kW/3 hk Kutterdiameter 70 mm Varvtal kutter 5 000 rpm Matningshastighet 7 m/min Spånstos 100 mm Rikthyvlingsbredd 310 mm Bordsstorlek 1 040x312 mm Planhyvlingsbredd 305 mm Planhyvlingshöjd 200 mm Vikt 175 kg Artikelnummer 104030 Södra vägen 3, Box 102, 383 23 Mönsterås Ordertel 0499-143 19, Fax 0499-140 66 14.30 Öppettider: Vardagar 8.00-18.00, Lördagar 10.00-16.00 Besök internet: http://www.duabhuset.se Besök ossoss på på internet: http://www.drift-underhall.se Kombimaskin med 3 motorer och fem funktioner; cirkelsåg med ritsklinga, vertikalfräs, plan- och rikthyvel samt långhålsborrning. Kombimaskin DUAB C5-310 Plan- och rikthyvel Motor 2,2 kW 3-fax 400 Volt Kutterdiameter 75 mm Varvtal kutter 4000 rpm Matningshastighet 8 m/mi Såg Motor 3,0 kW Sågdjup 90° 65 mm Sågdjup 45° 45 mm Fräs 0:Pris 29 90 s exkl mom itt Fraktfr Motor 3,0 kW Spindeldiameter 30 mm Beställ vår Långhålsborrsbord katalog för Bordsstorlek 160x368 mm 2011 Lev med långhålsborrsbord eller se vår hemsida Totalvikt 445 kg www.duabhuset.se Artikelnummer 11242 Plantskydd pulver Beprövad naturprodukt att strö eller lösa i vatten och spruta Industrispånsugar av högsta kvalitet till specialpriser Rejäl trefas, försedd med 400 volts 3 hk elmotor samt gjutjärnsbord (riktbord och planbord), matarvalsar tillverkade i stål. Plan- & rikthyvel DUAB ML392B kap 3 000 m3/h Artikelnummer: 108812 Pris 3 196:s exkl mom DUAB FM230-L1 Pris 1 596:s exkl mom DUAB FM300 3 kap 1 050 m /h Riktbord 1050x250 mm Artikelnummer: Max hyvelbredd 250 mm 107680 Planbord 600x250 mm Pris 5 196:s Varvtal kutter 4000 rpm Pris 1 196:s exkl mom Antal stål i kuttern exkl mom Fraktfritt 3 st 250x30x3 mm Kutterdiameter 75 mm Bandsåg DUAB BAS 470 Matningshastighet 8 m/min Proffssåg, golvmodell Max planhöjd 180 mm Max såghöjd 285 mm Max hyvlingsdjup 5 mm Motor 400 V 1,5 kW/2 hk Artikelnummer 100674 Vikt 148 kg Artikelnummer 100585 Specialerbjudande på plan- & rikthyvlar, spånsugar, kombimaskiner, div storlekar! DUAB 300S Pris 7 196:s exkl mom Fraktfritt kap 2 000 m3/h Artikelnummer: 107679 Yt-& kantbandputs DUAB MM-2315 Kraftig,oscillerande Pris 5 20 0:bandputsmaskin exkl moms försedd med ett kraftigt och långt arbetsbord i gjutjärn som är höj- och sänkbart. Motor 400 V 1,5 kW/2 hk Bandstorlek 152x2515 mm Artikelnummer 102394 Plantskydd flytande HaTe 2 Versus Extra Praktisk lösning färdig att använda Kan sprutas i blöt väderlek! Pasta att stryka på. För löv- och lärkplantor VILTSKADOR? Skydda dina skogsplantor med våra specialprodukter. Läs mer på www.gylleboplantskydd.com! RA SE VÅ ER! NYHET Plantskydd AB 4ORSJÚ,JUNGBYHED4ELs&AX GYLLEBOPLANTSKYDD TELIACOMsWWWGYLLEBOPLANTSKYDDCOM 48 VI SKOGSÄGARE 4/11 -À`>À>}}Ài}>Ì -À`>À>}}Ài}>ÌÊÊÎxäÊ LÞ}}iÀÊ«FÊÃÌi}>Ì>À«À V«i°ÊiÌÌ>ÊÌÃ>>à i`ÊÕ««LÞ}}>`Ê«FÊi>ÊV Ê `ÀvÌÃBÀ>Ê«iÌiÀ]Ê}À >ÌÌÊ>}}Ài}>ÌiÌÊB«>ÀÊÃ}Ê>ÌÌ ÌiÀ>ÃÊ«FÊviÀ>Ê>ÊÌÞ «iÀÊ>ÛÊL>Ã>ÃiÀ]ÊÃÊÌÊiÝÊ À`LÀÕÃÌÀ>ÌÀiÀ]ÊÃÌ>Ài] }ÀBÛ>ÃiÀÊV ÊÌÀ>ÌÀ}ÀBÛ>Ài° Behåll greppet och hamna inte på glid Skogsfastighet 250 ha på bra läge säljes med Jaktstuga, jakt & fiskerätt nära skidsport & skoterspår. Bra bestånd, för mer info svara till Broddbult sats 70 st Std brodd 30 par Bandlåsbult M 14x40 10/9 inkl mutter 1558:- inkl frakt [email protected] VEDPANNA -}Ã"i Molle 45 kW Miljögodkänd 50 cm. vedlängd Renovering, Bandlås, Brodd Nya boggiband 400-750 mm Vi är återförsäljare för Clark band. Ring för pris! 26.000:inkl moms *ÀVi UÊÀ>À«>ÌÃÊÊ ÞÌÌiÊiiÀÊÕÌi UÊ}Ì>ÊB}`ÊV Ê`>iÌiÀBÌ} UÊBÌÌ>ÀiÊ>ÃÊUÊ6ÃV Ê{äÊ UÊ-F}Ê{{Ê UÊÀ>ià ÀBVÛ``Êx]xÊ ÃÀ`>Ài UÊ}iÊ Þ`À>ÕÊUÊ1ÌÀÕÃÌ>`Êi`ÊÜÊ {ääÊÀ>ÊUÊ,>`ÃÌÞÀ`ÊÛÃV ÊV Ê{äÊ ÜÀiUÊ}Ì>ÊB}`ÊV Ê`>iÌiÀBÌ} ,}> Mollepannan AB Acktjära 2209, 821 91 Bollnäs Tel: 0278-65 20 21, 070-644 37 52, fax: 0278-65 20 10 www.mollepannan.se t E-post: [email protected] Passa på! köp motorsågar innan prishöjningen Dolmar proffsmotorsåg 5105 ord. pris 8 300:NU 6 495:(samma prestanda som hva 346) Farmarsåg Tanaka 4501 ord. pris 5 200:NU 3 995:Japansk toppkvalite´ Farmarsåg Dolmar PS420C ord. pris 4 800:NU 4 495:Dolmar 4510 Röjsåg´ ord. pris 8 500:NU 6 995:45cc tysk kvalite Kampanj röjklingor eia 200-20 850:-/10 st 2 st kedjor + 1 st svärd (oregon kedjor) 399:Windsor 13” kedjor 10 st 850:Sågskyddskängor kl 2 läder 1 390:Jonsereds huggarhjälm 495:- messmide.se SKOGSFASTIGHETER SÖKES Vi söker nya fastigheter i alla storlekar. Priset på skogsfastigheter har aldrig varit så högt som nu. Skånegårdar är fristående från alla intresseorganisationer och arbetar utifrån uppdragsgivarnas bästa. Vi marknadsför fastigheterna även internationellt. Kontakta oss gärna för ett resonemang och kostnadsfri värdeuppskattning. Peter Olsson Skogsmästare [email protected] 0705-54 24 49 Mikael Sjöberg Lantmästare [email protected] 076-768 81 13 Huvudkontor: Lund 046-19 04 40 www.skanegardar.se Alla priser exkl moms RING eller besök oss på hemsidan /ÊÛFÀÌÊÃÀÌiÌÊ ÀÊVÃFÊ ,>}}Ài}>ÌÊnäÊÃÊBÀÊiÌÌÊBÌÌÊÀ>}}Ài}>Ì vÀÊi`}Ã}>ÌÀÊV ÊÛB}>ÌiÀ]Êi ÃÊBÛiÊ>Ê>ÛB`>ÃÊvÀÊÃ}ÃÀ}° 0511-540 19 www.sibro.se Ì>Ì>ÊÃÃÊvÀÊiÀÊvÀ>Ìt Tel. 0528–700 00, kvällar 0528–700 11 www.bjmmaskin.se Svensktillverkad Vad sa dom på Rapport i går kväll? Markberedare MB 650 Det blir svårare att hänga med när man börjar höra lite dåligt. Ring Hörsellinjen 0771-888 000. www.horsellinjen.se Hörselskadades Riksförbund Hörselskadades Riksförbund VI SKOGSÄGARE 4/11 Markberedare MB 50 Agne Eriksson AB Medle 248 931 98 Skellefteå Tel/fax 0910-77 03 11 www.agneeriksson.se 49 Väggrindar och skyltar Skogsplantor Gran, tall, lärk m m plantering, markberedning o röjning 070-3991826 spar annonsen Vednätsäckar till EUR pall, 40, 60 L Prisex: 40 L packlåda + 1 000 nätsäck 3 200:även storsäckar Tel 0410-33 10 55 0708-40 11 33 www.ino-q.se RING 0644-721 00 ELLER BESÖK SKOGMA.SE En bra affär! 10 –20 1 r! 00 n 2 unde e h k nsc jda bra 0 nö i år 10 10 ver Ö WWWCIVILSE VEDFABRIKEN Hydraulisk katastrofbroms Traktordragen Skogstrailer 56?3^DE2<F?D<2A6?@> 9FC5F<=2C2C5:8:FED2EE2=^86? ! " lågt pris! Alltid Breddningssats Längd lastyta 10000 mm, Bredd 2600 mm, Höjd 500 mm, Lastkapacitet 30 ton Fjäderassisterande ramper Tel 070-525 31 52, 0506-202 46 www.vedmaskiner.se Belysta breddningsskyltar VEDHANTERING Gör jobbet lättare! Skogstrailer jumbo Maskinjumbo Euro tippvagn Längd 13900 mm Bredd 2600 mm, Höjd 500 mm Lastkapacitet 30 ton Längd 13600 mm Bredd 2540 mm Höjd 900 mm Lastkapacitet 30 ton Längd 5740 mm, Bredd 2540 mm, Lastkapacitet 9-25 ton, Lastvolym 5,6-11,2 m3 Syd Produkter AB 0454- 572 001 s s s s 45 års erfarenhet av hanteringsutrustning. Nu även småskalig hantering. Kraftiga konstruktioner och flexibla lösningar. Stegmatare, lagringsbord mm. Samtliga vagnar kan utrustas med styrbara axlar Besök vår nya hemsida www.sydprodukter.se Din leverantör av Trailers för Entreprenad, Lantbruk och Lastbil från cén c d u S Woo a i m El Tel. 0502-175 40 s Fax. 0502-145 21 www.ipab.se s [email protected] &ÛÀiÊiL`>ÛB}iÊÎÎä]ÊÎÇÈÊÓÊ-ÛB}ÃÌ>ÊÊUÊ/i°ÊäÇäxÈnÊÓäÊxÎÊÊUÊÊ>ðÃÞ`«À`ÕÌiÀJÌi>°V 50 VI SKOGSÄGARE 4/11 Litet jaktarrende RÅGÅNGSSTOLPEN MED MÅNGA ANVÄNDNINGSOMRÅDEN! in Or ig n pe Lit en lp sto BA KE För mer information ring oss på 0371-510910 e st ol KE BA Perfekt som: -Rågångsstolpe -Markering av basväg -Elstängselstolpe -Snöstolpe -Markering av vandringsled -Markering av jaktpass al Dåligt markerade fastighetsgränser försvårar och fördyrar allt arbete i skogen. Se därför över och rusta upp fastighetsgränserna nu, medan de gamla markeringarna syns. för sjöfågeljakt på västkusten sökes. Tel 0708-74 10 23 Henrik Nyhet Skydda gårdens mindre fordon och maskiner med säkra dörrar från EAB. KEBAstolpen finns numera i 2 utföranden. KEBAstolpen Lite Ny lättviktsstolpe i glasfiberarmerad plast som lätt kan bäras med i skog och mark. Tillverkas av varmförzinkat stål efter dina önskemål och mått. KEBAstolpen Original En beprövad och rejäl stolpe tillverkad i en kombination av galvat stål och plast. Ring oss gärna eller gör din förfrågan via www.eab.se 333 33 SMÅLANDSSTENAR Plan- och släntklippare T E L 0 3 7 1 - 3 4 0 0 0 w w w. e a b . s e - en av marknadens kraftigaste! Testa oss! "$ "%(slagor 1,9 kg) "$$ "# # # " % "!$ $ Ett urval av våra objekt: Skogsgård norr Borås För öppna landskap nu även för uthyrning! Alboga/Högsättra, 78 ha. Hög andel slutavverkningsskog. >j/((kh\ZYjf _jkgd]ff]\ Ydd\]d]k^jla\a_l& Helikopter.nu Vi visar vägen... till en lyckad försäljning! Bo Pettersson Uppsala 018-374 375 Björn Målsäter Uppsala 018-374 375 Anders Nyhlén Borås/Varberg 0320-395 20 Anders Nilsson Hässleholm 0451-824 00 Anders Jonsson Lidköping 0510-604 10 Mikael Rydén Hässleholm 0451-824 00 NYjb]j\j/((ZYjfhljkc]dfladddan]l&G[`\]l ZYjYaKn]ja_]&ChKh\ZYjfk^gf\]fkKgdnf\Y%haf& <`bdh]j\m^gjkcfaf_]fgekh\ZYjfk\\& Dke]jg[`Z]klddhooo&kgdnYf\Y&fm Hdmk_ajg21((*)*%* Tor Sigfridsson Falköping 0515-72 16 30 Örjan Hansson Jönköping 036-440 04 05 Gunnar Grenholm Hudiksvall 0650-74 33 43 Johan von Arnold Nyköping 0150-300 05 Bengt Folkesson Ronneby 0457-178 35 Specialisterna på jord och skog! LY[c^jYll\mZjqj\a_& PROFESSIONELLA EGENDOMSMÄKLARE NÄRA DIG! www.egendomsmaklarna.se VI SKOGSÄGARE 4/11 51 Älgtrac och Combitrac Reservdelar och service till din maskin hittar du hos oss. Komplett reservdelslager. Snabba leveranser. Ring oss vid köp av traktorer, maskiner eller griplastare Skopor, pallgafflar och kranbommar säljes till fördelaktiga priser. 070-399 17 00 Mobilt eller eller stationärt stationärt enmanssågverk Mobilt enmanssågverk Anders Bil & Maskin AB Tel 0495-202 80, 070-606 12 23 www.anders-bilmaskinab.nu ”Quattro” “Quattro” 4 sågklingor 4 sågklingor ntverk Inbyggt ka Valmet och nyare JD-traktorer köpes kontant SeVideo Video på hemsida vår Se på vår HEMSIDA NYA www.ecosagen.se www.ecosagen.se Bo Arnesson AB 680 60 SYSSLEBÄCK Ecosågen Ecosågen Twin 400 XL FRITIDSDEPÅN AB STÖRST Multivagnen på begagnade fyrhjulingar 13.995:- Vi ses på Rättviks Marknad 7 - 9 oktober! Tillbehör: Timringsfräs för hustimring, 4”- 8” blockbredd Grovsåg för övergrovt timmer, max 80 cm Tel 0499-102 41 Tel 0499-102 41 070-244 75 40 www.ecosagen.se 070-244 75 40 www.ecosagen.se inkl moms och frakt Info och video på www.lotico.se Proffsverktyg från Pellenc Selion stångsåg passar till mycket inom skogsbruket. Att röja i rätt tempo, göra bra stamval, bra stamkvistning, inte stressad av sågen. Röja utmed åkerkanter o beten, göra körvägar för lastbil o sko- t a r e . Toppa tallar och lövträd till viltbetningsmat. I röjningar med långa gångavstånd är denna elröjsåg att föredra. Kraftfullt litiumjon-batteri med lång driftstid. Stångsåg Längder: 1.30, 2.0 och 3.0 meter. Avgas-, buller- och vibrationsfri! Tel. +46 (0)414-242 60 EN INVESTERING I RÄTT OCH ROBUSTA VERKTYG ÅNGRAR DU ALDRIG! www.fritidsdepan.se tel 060-12 55 77 fax 060-12 55 76 Vallagatan 10, 854 60 Sundsvall Trädfällriktare Problem med oljeläckage i Hydraulsystem? Servostyrning? Växellåda? Automatlåda? Vevaxeltätning? Konverter? ORION 288 Tätningsrekonditionerare # !# RH-Pusher rTUPMJLBNPEFMMFS rMZGULSBGUGSÇOUPOUJMMUPO rVUWÅYMJOHGSÇOHHSUJMMHHS rNBSLOBETMFEBOEF NYHET!7JLCBSUWFWIBOEUBH QÇBMMBNPEFMMFS För mer info kontakta Din motorsågsförsäljare eller Reipal AB Tel 0413-249 48, fax 0413-249 84 tätar läckande tätningar av gummi t ex o-ringar och packboxar i alla cirkulerande oljesystem, under drift, snabbt och permanent. Ingen demontering krävs! Tel: 0660-29 70 50 Hemsida: www.orionoljor.se Email: [email protected] (#% %#! "! #%!! II— I — Helautomatisk NYHET! Vedhantering! Vedprocessor Snabb - Säker - Effektiv 3 1m /min Ny effektiv utmatningstransportör 2% !444, 5 , .-+-..0 5 , !" mmm$Wjb$dk%iae] 52 Ny knivdesign och nytt längdregleringssystem Lågt effektbehov Passar alla traktorer Även lämplig för sågytor Lägg långved på inmatningstransportören. Maskinen sköter resten. Matar in, kapar/klyver och lastar. Allt medan du lägger på ny långved yr rosch För b mation r o info Dahlberg Maskin AB Tel 0612-503 62 Jlj_Zd_d]Wh#iWccWi_ZW VI SKOGSÄGARE 4/11 Huvudsaken för mästarförare Ny träprofessur OHenrik Blixt i Björkeby kan nu placera en guldhjälm hemma på hatthyllan. Detta efter att ha vunnit finalen i Skotar-SM. Resultat: 1. Henrik Blixt, Björkeby 2. Johan Larsson, Salbohed 3. Christer Arvidsson, Charlottenberg Yxa mot viltskador OEfter att ha vandrat runt på en skogsmässa känns det i både benen och magen. Teknik i all I de småländska skogarna är ostära, men kaka en succé. ett riktigt dragplåster är maten. Till fullträffarna på årets mässor hör Södras ostkaka. Under Elmia serverades 8 000 portioner ostkaka med sylt och grädde. VI SKOGSÄGARE 4/11 " ' ! " # ! " # ! # ! # ! ! ! ! " # # OBo Sköld går från Friluftsfrämjandet till Svenska Jägareförbundet där han blir ny generalsekreterare vid årsskiftet. # ! ! ! # # " ! # ! # ! ! ! ! " # $ " # ! " # # $ $ ! # # # ! ! " # ! ! ! " ! # # " " Många korsordslösare OVi fick väldigt många brev med lösningar på korsorden från förra numret av Vi Skogsägare. Ur en jättehög med brev drog vi sex pristagare. Pristagarna Mikael och Lena Olsson tillsammans med Magnus Hammar, Swedbank (th). Nybliven hedersdoktor OMaria Norrfalk har utnämnts till hedersdoktor vid Lantbruksuniversitetets skogsfakultet. I början av karriären arbetade hon på Skogsägarnas riksförbund. Efter det började Maria Norrfalk på Skogsstyrelsen där hon sedermera blev generaldirektör. Nu är hon landshövding i Dalarna. ! ! # ! O För att utveckla företaget lämnade Mikael Olsson hytten i skogsmaskinen och koncentrerade sig på företagandet. Han underhåller maskinerna, hustrun Lena sköter administrationen och de bägge ägnar mycket kraft åt att de anställda ska trivas. Uppenbarligen ger det resultat. Vid Elmia fick de priset ”Gold Logger”. Det är instiftat av Elmia, Skogforsk och Swedbank för att premiera nytänkande och lyfta fram lönsamma företag där personalen trivs. BS Skogsentreprenad ligger i Sala och har 15 anställda, fyra skördare och tre skotare. ! # ! ! # Framgångsrika entreprenörer " " # ! ! "! började på Norra Skogsägarna. – Det är en fråga om lika värde, men jag vill också lyfta fram hur det ökat Indexators produktivitet och konkurrenskraft. Det handlar inte bara om att det blir en trevligare arbetsplats när män och kvinnor arbetar tillsammans, det är också en fråga om lönsamhet på sista raden. – I Norra Skogsägarna kommer jämställdhet att vara en integrerad fråga i allt jag arbetar med, sa Pär Lärkeryd när jämställdhetsplanen presenterades på årets Noliamässa. # ! $ Mässmaten inte att förringa # % $ $ $ $ $ # & & & # ! & # ( " % # # # $ OSven-Erik Hammar ingår numera också i LRF:s riksförbundsstyrelse. Han är skogsägare i Funäsdalen och är sedan många år styrelseledamot Sven-Erik i Mellanskog, där Hammar, ny i han inte minst LRF-styrelsen. är engagerad i frågor kring renbete, äganderätt och älgförvaltningen. Ett av hans många projekt på hemmaplan är att tillsammans med andra markägare organisera ett skoterspår i Funäsdalen. Innan arbetet började för tio år sedan beskriver han skoteråkningen som ”rena vilda västern”. Nu har man en organiserad skoterled, ett par personer är anställda och markägarna får ett arrende för att upplåta marken till skoteråkning. VINNANDE JÄMSTÄLLDHET O Västerbotten går i spetsen för arbetet med jämställdhetsplaner inom skogsbruket. – Vi behöver mer kompetensförsörjning för att ta ta vara på råvaran, då gäller det att inte bara vända sig till halva befolkningen, säger landshövding Chris Heister, som själv vuxit upp på en skogsfastighet i Roslagen. En drivkraft i arbetet, tillsammans med länsstyrelsen, är Västerbottens skogstekniska kluster. Ett av företagen i klustret är Indexator, där Pär Lärkeryd var vd innan han $ SKOGLIG RÖST I LRF ! !! " !! http://viltskador.se/ En trio för jämställdhet i Västerbotten, landshövding Chris Heister, Norras vd Pär Lärkeryd och Skogsstyrelsens generaldirektör Monika Stridsman. % N Tips för surfaren Resultat Skol-SM 2011: 1. Emil Ruona, Kalix naturbruksgymnasium 2. Marcus Blomgren, Svenljunga 3. Fredrik Larsson, Södra Viken OInte nog med att Jonas Martén arbetar med en mängd åtgärder mot viltskador hemma på gården i Forsbyn, intill Kalixälven i Norrbotten. Han har också bildat ”Nätverket mot viltskador”. För detta arbete fick Jonas ”Guldyxan” vid årets Elmia. Priset är instiftat av Skogsland, Elmia och LRF Skogsägarna. NAMN & NYTT OKommunen i Skellefteå finansierar en ny professur i Träproduktutveckling vid Luleå universitet. Tanken är att utveckla de mindre träföretagen genom samverkan. Bidraget från kommunen är 2,5 miljoner kronor under två år. Dessutom är hon ordförande i Future Forest, där lantbruksuniversitetet Maria Norrfalk har en är glad över doknyckelroll. torstiteln. De vinnande bidragen för Sommarkrysset får en kvistsåg med posten. Det är Jan Lindberg i Kramfors, Per Bergman, Sifferbo och Inger Mattsson i Glimåkra. Vinnarna av juniorkrysset, som får ett cd-album, är: Signe Selander i Falun, Tyra Goldheim, Djurås, och Erik Holgersson i Strömsund. Grattis till priserna! Snart kommer nya korsord i Vi Skogsägare och nya chanser att vinna priser. Skogens bästa kunskapskälla www.kunskapdirekt.se 53 KRÖNIKA É M`jbX^iX[\kkip^^Xi\# \ebcXi\fZ_cejXddXi\ Xkk^Xjbf^ Jämställdhet och Vi-känsla 8 tt få vara ordförande i en skogsägarförening är i mina ögon ett av de finaste uppdrag man kan ha i Skogssverige. För min del fick jag uppdraget vid ett konstitutionerande möte efter Norra Skogsägarnas årsstämma den 19 maj i år. Det är ett förtroende som jag ser fram emot att göra det bästa jag kan av, tillsammans med styrelse, vd, medarbetare och ägare/medlemmar i Norra Skogsägarna. En viktig del i uppdraget är också samarbetet med de tre övriga skogsägarföreningarna lokalt, regionalt och även globalt. QQQ Vad känns då viktigt för mig i min nya roll som ordförande i Norra? En första sak som jag gärna vill framhålla är att förstärka Vi-känslan i föreningen. Det går som en röd tråd genom hela verksamheten. Med det menar jag att våra medlemmar/ägare ska känna att föreningen är till för dem, deras ägande och brukande av sin skog. Det ska kännas som att föreningen är ett naturligt val både nu och i framtiden. QQQ Vad har vi då gjort och vad kan vi göra för att leva upp till detta? Det finns förstås mycket att peka på, men en sak jag gärna lyfter fram i det här sammanhanget är jämställdhetsfrågan. Den är nyckelfråga inför framtiden, inte minst utifrån det enkla faktum att 40 procent av de som äger skog är kvinnor. Det är för oss i föreningen en stor utmaning och en framtidsfråga. Det är en fråga om lika värde och lika rätt. Men inte bara det, utan också en fråga om möjlighet till makt. En tankeställare är hur det ser ut med könsfördelningen i våra styrelser; vem är vd, vem är inspektor/virkesköpare, vem avverkar vår skog osv. Jämställdhet i skogen har ytterligare en dimension, det är en fråga om en framtida konkurrenskraft. QQQ En hel del talar för att jämställda företag och organistioner producerar bättre än icke jämställda. Med en bättre balans mellan män och kvinnor finns förutsättningar för ökad lönsamhet, det blir en trevligare arbetsplats och sist men inte minst en bredare kompetens. Lönsammare förening ger bättre lönsamhet för våra ägare/medlemmar, vilket torde stärka den Vi-känsla jag gärna återkommer till i flera sammanhang. Så i vårt framtida arbete i Norra kommer arbetet med jämställdhet att vara en integrerad del i allt annat arbete vi gör. QQQ En annan sak som kommer att stärka Vikänslan är ett projekt vi startat i samarbete med lantbruksuniversitetet i Umeå. Upprinnelsen till projektet var skriften ”En samlad spaning”, författad av Norras kommunikationschef Erik Jonsson. En fortsättning på samma tema är ett fyrårigt doktorandprojekt där syftet är att försöka finna ut hur den framtida medlemmen i Norra kommer att vara, hur han och hon ser på sitt skogsägande och hur föreningen ska se ut och agera för att möta de framtida medlemmarna. Men vi sitter inte på händerna och inväntar forskningsresultaten innan vi vågar satsa på nya saker. Under hösten startar ett arbete med att se över vilka ytterligare tjänster vi kan erbjuda våra ägare/medlemmar. Vi ska göra det tryggare, enklare och lönsammare att äga skog, inte minst för nyblivna skogsägare. Detta kommer förhoppningsvis att förstärka medlemsnyttan. Att på olika sätt jobba med det jag kallar Vi-känslan kommer att stärka vår konkurrenskraft och attraktionskraft och därmed stärka våra positioner på marknaden, till nytta för våra ägare/medlemmar och för föreningen QQQ Jag avslutar denna första krönika med att citera vår vd, Pär Lärkeryd, från hans tal om jämställdTorgny het på SkogsnoHardelius lia: Vet ni en sak Ordförande – framtiden, den Norra Skogsägarna börjar nu. Läs tidigare nummer på www.atl.nu/skog Jlj_Zd_d]WhÅiWccWi_ZW 54 VI SKOGSÄGARE 4/11 En effektiv partner i skogsbruket NIAB – Viktig för skötseln av Östergötlands naturreservat Kusinerna Andreas Gustavsson och Henric Carlsson driver företaget CG´s Naturvård AB i Nykil söder om Mantorp. De har, beroende på säsong och behov, 1-3 anställda. Vi besöker dem en vårlik marsdag och Leif-Eric Hahn från GH:s Traktorcity AB är med som deras maskinleverantör. I bolaget ingår arrenden på 550 ha åker och beten som de driver tillsammans med en köttdjursuppfödning om ca 300 djur. Utöver jordbruket kör de på entreprenad med bl.a. sin NIAB 5–15C. Naturreservaten i Östergötland har för att undvika skador numera krav på att inga stora maskiner får användas. Något som öppnat upp för CG´s Naturvård som med sin NIAB 5–15 C tar hand om en stor del av reservatens skötsel. Till uppdragsgivarna hör också annan tätortsnära skogskötsel som kräver stor hänsyn eller privata skogsägare som behöver hjälp efter bland annat vinterns många toppbrott. Från vänster på bild Henric Carlsson, Andreas Gustavsson samt Leif-Eric Hahn, Traktorcity. Sin första NIAB köpte de efter stormen Gudrun. För tre år sedan byttes den ut mot en ny hos GH:s Traktorcity. Fördelarna med NIAB är många men de vill framhålla att det framförallt är dess möjligheter att användas vid alla typer av drivning. Krokig besvärlig björk hanteras enkelt och inte ska man glömma den arbetsbesparing som görs vid skotningen eftersom rejäla högar ligger direkt vid stickvägen. Slutligen slår kusinerna fast att C-modellen har så många fördelar mot B-modellen att den prisskillnaden som man får betala betala för automatiken är motiverad. Vi tackar för besöket och att vi återigen får uppleva två av de framgångsrika entreprenörer som Sverige så väl behöver. FARMA/BIGAB Nyheter! www.forsmw.com är nu uppdaterad med information om alla nyheter! Alla priser exkl. moms och frakt. FARMA NORDEN AB Fabrik: E-mail: [email protected] www.forsmw.com Information försäljning: Carl-Erik Åkesson 0550-102 58. Göran Carlsson 0224-774 40. Teknisk support och reservdelar: 011-165 770. Produkterna säljes via auktoriserade återförsäljare för närmare information se hemsida www.forsmw.com Vi förbehåller oss rätten till ändringar av specifikationer samt pris utan föregående information. POSTTIDNING B VI SKOGSÄGARE Box 78 685 22 Torsby woodMAX Hakki Pilke vedmaskiner PHGNYDOLWHW RFKSUHVWDQGDLHQNODVVI|U VLJHUEMXGHUHIIHNWLYYHGIUDPVWlOOQLQJRFKOnJWHQHUJLSULV %UHWWXWEXGDYROLNDPRGHOOHU RFKWLOOEHK|U Marknadens mest sålda! Vi har maskinerna för hela energikedjan! Multiforest gallrings- och energigrip¿QQVLÀHUD ROLNDPRGHOOHUPHGHOOHUXWDQXSSVDPOLQJDFNXPXOHULQJ3DVVDUGHÀHVWDNUDQDUSnPDUNQDGHQ 0XOWLIRUHVWÀLVWXJJDUPHGVnOOLURWRUKXVHWlU HQVDPPDSnGHQ6YHQVNDPDUNQDGHQ'HQSDWHQWHUDGHWHNQLNHQJHUSHOOHWVÀLVXWDQVWLFNRURFKNYLVWDU $QWLVWUHVVNUDIWLJGXEEHOKXJJVNLYDI\UDNQLYDU NODUDUWUlGPP TREJON Skog-1108 Multiforest vinscharXQGHUOlWWDUDUEHWHWLVNRJHQ $QYlQGDUQDXSSVNDWWDUGHQK|JDGUDJNUDIWHQHQNOD IXQNWLRQHQRFKK|JDSHUVRQVlNHUKHWHQ )OHUDPRGHOOHURFKVWRUOHNDU Multiforest skogsvagnar och kranar XQGHUOlWWDUGLQ DUEHWVGDJLVNRJHQ'HWEUHGDXWEXGHWDYPRGHOOHU RFKNUDQDUWLOOVDPPDQVPHGROLNDWLOOEHK|URFK XWUXVWQLQJVDOWHUQDWLYPHGI|UDWWYDUMHYDJQNDQDQSDVVDVHIWHUNXQGHQVVSHFL¿NDEHKRY Följ oss på: Kontakta Ditt Trejon Center för mer information! [email protected], www.trejon.se Tel: 0935-399 00, Fax: 0935-399 19